Transcript FRISKARE ARBETSLIV

FRISKARE ARBETSLIV
En tidning från FÖRETAGSHÄLSAN Falun Borlänge vår/sommar 2011
aBalansera & variera
aViktminskning & KBT
aFriskfaktorer på jobbet
Skolas till bättre hälsa sid 4
Kyrkan satsar förebyggande
sid 6
Skapar
attraktivare
arbetsmiljö
sid 8
Formar
framtidens
hälsa
sid 10
Ett starkare
koncept
Vid årsskiftet gick Borlängehälsan och
Faluhälsan samman och bildade ett
gemensamt bolag: FÖRETAGSHÄLSAN
Falun Borlänge AB. Tillsammans blir
det ett starkare koncept som kan i ännu
högre grad erbjuda att utveckla attraktiva
arbetsplatser med friska medarbetare i
frisk arbetsmiljö.
Verksamheten finns kvar i tidigare
Borlängehälsans och Faluhälsans lokaler.
FÖRETAGSHÄLSAN Falun Borlänge har idag 34 anställda
med alla de kompetenser som fordras inom en godkänd och
kvalitetssäkrad företagshälsa. Nu finns det en ökad bredd och
/ FRISKARE ARBETSLIV
Ansvarig utgivare:
Anna-Liisa Bergkvist
FÖRETAGSHÄLSAN
Falun Borlänge AB
Tel. 0243-58 33 10
Dir. 0243-58 33 11
anna-liisa.bergkvist@
foretagshalsanfb.se
Produktion/Redaktion/
Annonser:
Reporter.se
Håkan Edvardsson
Sofia Edvardsson
Sara Risberg
Tel. 023-79 57 00
[email protected]
samtidigt tillgång till ytterligare spetskompetenser inom en rad
hälso- och arbetsmiljöområden.
FÖRETAGSHÄLSAN Falun Borlänge har omfattande
gemensamma erfarenheter av det samarbete vi skaffat oss under
de 40 åren som gått sedan starten i de båda städerna.
Det finns även samarbete med andra ”hälsor” inom ramen för
nätverket Dalahälsor i Samverkan.
och vid behov koordinera rehabilitering i samarbete med
arbetsgivaren.
Vi vill vara en strategisk partner för kundföretagen, bland annat
genom att identifiera frisk- och riskfaktorer, ge chefsstöd, råd
och stöd om lagstiftning, samordna rehabilitering, tillhandahålla
utbildningar med föreläsningar, seminarier och ibland även
praktisk träning.
Idag levererar vi företagshälsovård till ca 600 kundföretag
med tillsammans drygt 9000 anställda. Det nya konceptet ger
möjligheten för våra kundföretag och deras anställda att besöka
företagshälsan både i Falun eller i Borlänge.
FÖRETAGSHÄLSAN Falun Borlänge erbjuder i första hand
ett främjande och förebyggande arbetsmiljöarbete till företagen.
Trots allt är det oundvikligt att människor skadar sig eller
drabbas av sjukdom, då är det FÖRETAGSHÄLSAN Falun
Borlänge som kan samordna en tidig kontakt för den drabbade
Om medvetenheten och kunskapen ökar i företagen t.ex.
i arbetsmiljö, friskfaktorer, rehabilitering, ledarskap och
medarbetarskap, kan man i slutändan också räkna med en ökad
lönsamhet och nöjda medarbetare.
Anna-Liisa Bergkvist, VD FÖRETAGSHÄLSAN Falun Borlänge
En högre livskvalitet för människor med olika funktionshinder, det är vad
vi inom Aktiv Ortopedteknik arbetar med. På vår Ortopedtekniska avdelning
och i vår butik kan vi med ett heltäckande produktprogram ge våra kunder
en komplett ortopedteknisk service.
I vår butik erbjuder vi;
Fotbäddar efter individuellt gjorda avtryck
Stödbandage för vrist, knä, höft och rygg
Ett brett sortiment av fotriktiga kvalitetsskor från kända tillverkare.
2
Besök oss på;
Öppet: Vard. 10-18
Kristinegatan 18
791 71 Falun
Tel: 023-70 52 39
Fax: 023-70 52 37
FRISKARE ARBETSLIV NR 1 2011, FÖRETAGSHÄLSAN FALUN BORLÄNGE
Mail: [email protected]
Hemsida: www.aktivortopedteknik.se
Balansstol.
Stående.
Variera gärna din arbetsställning under dagen.
Så blir arbetsplatsen mer hälsosam
”Långvarigt sittande är en riskfaktor”
Hur skapar och försäkrar vi oss om
hälsosamma arbetsplatser på våra kontor?
Det är bra att fundera över både
friskfaktorer och riskfaktorer.
– En riskfaktor är det långvariga sittandet
utan avbrott. En friskfaktor kan vara
tillgång på ett ståbord som möjliggör
variationer, säger Kaisa Pettersén som
regelbundet besöker företag som vill skapa
hälsa på kontoret.
Hur man ställer in sin stol och sitt bord så den passar de egna
kroppsmåtten och hur man bäst avlastar sina armar vet nog
många. Samma sak med vikten av att ha bildskärmen i rätt höjd,
med överkanten på skärmen i ögonhöjd.
– Att ansträngda muskler i ögonen leder till att man skjuter fram
huvudet för att kompensera och därmed spänner nacke/rygg är
vanligt, berättar Kaisa.
Även då du inte gör någon rörelse med nacken kopplas
nackmuskulaturen in med automatik när ögonmusklerna blir
trötta. Detta har forskare vid belastningsskadecentrum i Gävle
nyligen kommit fram till.
– Bra belysning, bra kontraster på skärmen och ett besök hos
optiker kan vara viktiga åtgärder, säger Kaisa.
Att det inte är nyttigt att sitta stilla hela arbetsdagar är också
känt sedan tidigare. Däremot har man först nu kunnat mäta och
visa att risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar markant för
stillasittande personer, trots motion på kvällstid.
– Sittandet, inaktiviteten i sig, leder till att kroppen drar ner på
förbränningen. Detta är svårt att kompensera för under dygnets
övriga tid men är samtidigt lätt att bryta. När du reser dig upp
ökar energiförbränningen markant. En bra början är att växla
mellan sittande och stående och ta för vana att gå lite fram och
tillbaka när man pratar i telefon, konstaterar Kaisa.
Rätt recept
Företagshälsan Falun Borlänges ekonom i Falun, Helena
Eliassen, sitter och står rätt när hon jobbar. Hon organiserar
också jobbet så att det krävs att hon rör sig i arbetsrummet
under dagen. När det ringer tar hon gärna några steg i
rummet.
– Jag står säkert 80 procent av min arbetstid, jag sätter mig
när det börjar kännas ”platt” i hålfoten. Jag försöker stå med
lätt böjda knän, låga axlar och med fötterna i axelbredd. Då
känns det riktigt bra, intygar Helena.
Vanlig åtgärd
Kaisa, och flera av hennes kolleger i Falun och Borlänge,
arbetar ofta med att förbättra arbetsmiljön på olika kontor.
Vanliga åtgärder är att justera belysning och ljusinsläpp,
stolar, bord, bildskärmar, tangentbord och möss. Kaisa
Kaisa Pettersén är ergonom
och sjukgymnast vid
Företagshälsan Falun
Borlänge.
berättar mer:
– Men vi tittar också på helheten. Arbetar man ständigt i spänt
eller avspänt läge? Tar man mikropauser och sträcker på benen?
Känner man till sig egen kropp och varför det kan kännas spänt
eller stelt här och där? Det finns mycket att göra vid ett besök på
kontorsarbetsplatsen utifrån analys, information och lite praktisk
tillämpning.
Förebygg ögon & nackbesvär:
Ta ”synpaus” och fokusera blicken
långt bort.
Behöver du bildskärmsglasögon?
När gjorde du syntest senast?
Kolla bildskärmens höjd.
Kolla inställningar, kontrast och
ljusgrad på bildskärmen.
SOMMAR
chock
m
abattre.co
å www.m
Läs mer p
hand om
Låt oss ta itt företag!
en på d
friskvård
FF” till
Sms:a “E
mer info!
r
ö
f
,
1
4
4
070-222 9
BLI MEDLEM NU SÅ FÅR DU
fri träning
TILL SISTA AUGUSTI!
JU TIDIGARE DU KOMMER IGÅNG
DESTO STÖRRE VÄRDE.
worldwide
Ring och boka din rundvisning! 023-155 25
Erbjudandet gäller t.o.m. 31 augusti 2011och vid tecknande av clubmedlemskap.
Gruvgatan 7, Falun
023-15525 | www.mabattre.com
FRISKARE ARBETSLIV NR 1 2011, FÖRETAGSHÄLSAN FALUN BORLÄNGE
3
– Alla har fantastiska
inre resurser. Men ibland
behöver man hjälp
att komma i kontakt
med dom, konstaterar
beteendevetare Siw
Liljeqvist.
Dialogen och kontakten
med beteendevetare Siw
Liljeqvist och deltagarna
i Hälsoskolan är en viktig
framgångsfaktor.
Thomas Lund och Anne-Li Silfwerbrand har båda deltagit i Hälsoskolan, en av Arctic Papers satsningar för att förbättra
hälsan för sin personal.
I skolbänken för bättre hälsa
– Det lät så stort, att förbättra livssituationen. Men det är precis vad det
handlar om och det är precis vad vi har
gjort. Trodde aldrig det skulle förändra så
mycket.
Det säger Thomas Lund, en av deltagarna
i Företagshälsans Hälsoskola vid Arctic
Paper, tidigare Grycksbo pappersbruk.
Eftermiddagssolen skiner varmt in genom en kortsida i det gula
hus där Företagshälsan huserar, ett stenkast från pappersbruket.
Här har de sju deltagarna i Hälsoskolan samlats vid flera
tillfällen sedan starten hösten 2010. Man har delat framgång och
motgångar i gruppen. Öppnat sig för varandra på ett sätt ingen
riktigt kunde tro när Hälsoskolan började.
– En väldigt stor sak är att vi får makten över våra liv tillbaka. Jag
känner nu att mitt liv är följden av olika val jag har gjort. Är det
så att jag inte orkar ta en promenad eller verkligen vill ha något
som ligger utanför det jag borde äta är det OK, jag har valt att
göra det. Jag har bestämt att det är det bästa för mig, säger AnneLi Silfwerbrand.
4
Inga skuldkänslor
En konsekvens av detta är i sin tur att skuldkänslorna för att man
inte kan följa en diet eller ett träningsprogram uteblir.
– Tidigare, om det hände något trist på jobbet eller hemma, så åt
jag som en sorts tröst. Då blev det ännu värre efteråt. Man känner
sig kass för att man inte ens fixar att äta rätt, fast man vet att man
måste, säger Thomas som nu gått ner i vikt så pass mycket att han
kunnat återuppta sin löpträning. Från 162 till 128 kilo.
Siw Liljeqvist är beteendevetare. Tillsammans med sjukgymnasten
Anders Claesson har hon utformat program, stöttat och samtalat
med gruppen och varje deltagare för sig. Om skilsmässor,
jobbet, dödsfall i familjen, relationen till barn, partners och
arbetskamrater. Allt med fokus på att hitta de första stegen i rätt
riktning.
– I mitt jobb handlar det om att hitta vad som motiverar varje
person att genomföra livsstilsförbättringar. Vi pratar om jobbet,
familjen, hälsan och vad man vill börja med att förbättra. För
man kan verkligen förändra sitt liv. Får man bara lite hjälp att få
tillgång till sina inre resurser går det alldeles utmärkt, säger Siw.
Positiv ledning
Satsningen på Hälsoskolan i Grycksbo har, självfallet, ledningens
välsignelse. Individernas och företagets vinster med att människor
mår bra på jobbet i stället för att försvinna ut i sjukskrivning kan
vem som helst räkna ut.
FRISKARE ARBETSLIV NR 1 2011, FÖRETAGSHÄLSAN FALUN BORLÄNGE
– Jag ville må bättre, känna mig bättre med mig själv. Tidigare
prioriterade jag i princip allt utom hur jag mådde själv och det
jag behövde för att må bra. Nu inser jag att om inte jag mår bra
kan jag inte ge det jag vill åt andra heller och så är jag så mycket,
mycket piggare, säger Thomas och avslutar:
– Jag vet att det låter stort men Hälsoskolan är det bästa som hänt
många i vår grupp på länge. Mig inräknat.
Fakta/Hälsoskolan
Analys av nuläge.
Samtal i grupp.
Individuella samtal.
Program för kost och motion.
Förankrat med företagsledningen.
Vinster för företag och individ.
– Jag åt en chokladkaka ganska nyligen
och den smakade bara socker. Har man
”avgiftat” sig från sockret känner man
det, säger Pär Kjellin, operativ chef.
– Fler och fler av kollegorna är nyfikna
på det vi gjort. De ser ju att metoderna
fungerar, berättar Björn Olsson,
brandinspektör.
Vikten av att tänka rätt
Hälsopedagog Jenny Landby-Nilsson
delar ut blommor till två av deltagarna
i viktklubben på Räddningstjänsten
Dala Mitt: brandinspektör Björn Olsson
och Pär Kjellin, operativ chef. På bilden
saknas IT-tekniker Tobias Olmats och
enhetschef Staffan Willerhausen.
”Förändringen ska vara livet ut”
– Det handlar om att ställa om sitt sätt att
tänka kring mat. Varför äter jag det här?
Hur mycket behöver jag äta egentligen?
Det här har gett oss en förändring som kan
vara livet ut.
Det konstaterar Pär Kjellin, operativ chef
vid Räddningstjänsten Dala Mitt som
tillsammans med tre kollegor bildar en
framgångsrik viktgrupp.
De är inte i riskzonen. De motionerar regelbundet. Stressen är
under kontroll. Men med tiden och stillasittande arbetsuppgifter
har kilo lagts till kilo.
– Det var dags att göra något. Wille, Staffan Willerhausen,
föreslog för personalavdelningen att vi skulle hitta på något
och de sade ja. Sedan hakade vi andra på och det har varit
riktigt, riktigt bra, säger Pär Kjellin och kollegan Björn Olsson,
brandinspektör, fyller i:
– Det finns verktyg att använda för att ta kontroll över det man
äter och de verktygen har vi fått lära oss att använda. Det känns
väldigt bra i sig, att ta kontroll över något man vill kunna styra.
Tidigare åt jag väldigt mycket mackor, nu tar jag en frukt i stället
och då försvinner suget efter en macka eller två.
Känsla-tanke-handling
Hälsopedagog Jenny Landby-Nilsson har lett arbetet för
viktgruppen, eller ”fläskkvartetten” som de kallas innanför
stationsväggarna. Hon berättar att man använt sig av KBT-teknik
med processorden känsla-tanke-handling. KBT står för kognitiv
beteendeterapi och handlar om att justera/ändra de underliggande
mekanismer som får någon att göra vissa val. Som att alltid köpa
choklad vid kassan eller äta två mackor varje förmiddag.
– Nu kommer sommaren med frestelser och ledigheter, vilket
betyder ett avbrott i de nya rutiner som varit så framgångsrika för
gruppen. Men gruppen är så motiverad och har kommit så långt
att det här kommer att gå bra, säger Jenny Landby-Nilsson.
DALATRAFIK
I butiken
Både Pär och Björn tog gärna en macka eller två tidigare och tog
gärna om på lunch och middag. Pär har bytt till riktigt mörkt
bröd. Björn har helt strukit mackorna. Och nu räcker det med en
portion mat.
– Men det känns inte som om vi försakar något. Jag har smör, ost
eller skinka och grönsaker på en macka och tar aldrig vitt bröd.
Och har man ätit en portion mat och väntar lite känner man att
det räcker, berättar Pär.
När projektet nu går i mål har gruppen minskat 37,7 kilo och
dragit in bröst/midja/stuss med 67 centimeter. Tio procent av den
ursprungliga vikten är borta.
– Förändringen påverkar de där hemma också. Vi börjar redan
i butiken, med att köpa hem bättre mat. Det man köper hem
stoppar man i sig. Så det här förändringsarbetet gör nytta för fler
än mig, säger Pär.
Förutom Pär och Björn ingick också IT-tekniker Tobias Olmats
och enhetschef Staffan Willerhausen i viktgruppen. Uppföljningar
ska göras om sex och tolv månader.
RESEKORT FÖRETAG
Lägre resekostnader. Högre miljövinster.
RE SE KO RT
FÖ RE TA G
Vill ni sänka företagets resekostnader? Använda restid som
arbetstid? Omsätta er miljöpolicy i handling? Slippa leta
parkeringsplatser? Spara pengar på parkeringsavgifter?
Resa obegränsat med buss och tåg i hela länet?
Beställ Resekort Företag redan idag!
Tryggt. Säkert. Miljövänligt.
KONTAKTA VÅR KUNDSERVICE PÅ 0771-959595
ELLER BESÖK WWW.DALATRAFIK.SE
KOnTAKTA VåR KundSeRVice på 0771-959595 eLLeR BeSöK www.dALATRAFiK.Se
iSTäLLeT
FöR ATT
HåLLA i
RATTen
SURFA EN STUND
KLARA NÄSTA NIVÅ
LÄSA ETT KAPITEL
MEDITERA MERA
Varför åka buss?
Miljön, säkerheten och ekonomin är kända argument.
Men det många uppskattar
mest är att få en stund över.
Gör något viktigt, kul eller
skönt istället för att klamra
dig fast vid ratten!
Företagshälsan Falun Borlänge vid Stora
Tuna och Torsångs församling:
Hälsoundersökningar.
Läkare vid behov.
Företagssköterska
Arbetsmiljöingenjör.
Drogtester för nyanställda.
Riskanalys vid verksamhetsförändring.
Ergonomisk rådgivning.
Föreläsningar om kost, stress, livsstil, hjärtoch lungräddning.
– Visionen för Svenska kyrkan i Borlänge idag är att
vara en kyrka mitt i livet - Öppen mot framtiden, berättar
kyrkoherde Ann-Gerd Jansson.
Genom att köpa lättare stolar och bord minskas risken
för framtida belastningsskador avsevärt. Kyrkvakt Helena
Rann kör ut stolar med vagn för att slippa bära.
Kyrkan satsar förebyggande
”Vår arbetsplats har en positiv trend”
– I det nya gravkapellet har vi verkligen
kunnat tänka på arbetsmiljön och med
olika hjälpmedel fått bort de tunga
kistlyften. Även i vardagen för övrig
personal görs mer och mer för att förbättra
arbetsmiljön.
Det konstaterar Ann-Gerd Jansson,
kyrkoherde i Svenska kyrkan i Borlänge.
Den vita prostgården bakom Stora Tuna kyrka är vacker, välskött
och nyligen renoverad. Lokalerna rymmer idag arbetsrum för
distriktets personal och olika samlingslokaler.
– Vi tycker det är bättre att många kan utnyttja lokalen istället för
att en person har den som bostad. Här samlas olika grupper, från
miniorer och konfirmander till olika sammankomster, säger AnnGerd och vilar handen på den barngrind i ljust trä som vetter in
mot den öppna förskolans verksamhet.
Arbetsplatsen kyrkan
Få ser kyrkan som sin arbetsplats. Fler ser den som en plats
för glädje och sorg, stora och små skiften i livet. Men för att
gudstjänster, begravningar, vigsel, dop, konserter, sommarkollo
och allt det andra ska bli verklighet måste någon lyfta stolarna,
spela på orgeln, städa lokalerna, hantera kistor och bemöta
människor kompetent och respektfullt.
– Vår arbetsplats har en positiv trend, det visar våra
undersökningar. I den senaste enkäten sade många att de
upplever en hög grad av meningsfullhet i arbetet. Det var väldigt
glädjande. En bra företagshälsa är viktig för en bra arbetsplats och
6
vi har en väldigt bra, snabb och företagsinriktad företagshälsovård,
konstaterar Ann-Gerd.
Förutom företagshälsovård har all personal också en
friskvårdstimme i veckan och dessutom ordnas varje år en
inspirerande friskvårdsdag med föreläsningar och prova-påaktiviteter.
Ryggar och samtal
De vanligaste ärendena vid församlingarna är olika
belastningsskador på nacke, rygg och axlar. Det är vården av
gravarna och hanteringen av kistorna tillsammans med klassiska
belastningsskador på grund av kontorsarbete som dyker upp.
– Här har vi fått mycket bra hjälp. Vi tittar tillsammans på hur
vårt kontorsarbete och vårt arbete i kyrkan, gravkapellet och på
kyrkogårdarna bedrivs. Det gäller att man använder de tekniker
och hjälpmedel som finns också, intygar Ann-Gerd.
Lättare möbler
Som en följd av arbetet med Företagshälsan tänker man idag
mycket preventivt när man förändrar arbetsrutiner och gör inköp
av utrustning och material. Ett exempel är de bord och stolar som
idag används i samlingslokalerna i Prostgården.
– De gamla stolarna vägde 4.4 kilo. De nya 2 kilo. De gamla
borden vägde 22 kilo och de nya 12.5 kilo. Förr i tiden, när alla
kyrkvaktmästare var män, kanske det inte betydde så mycket.
Men för mig är det här en stor skillnad. Nu är risken definitivt
mycket mindre för att jag ska få belastningsskador, säger
kyrkvaktare Helena Rann.
FRISKARE ARBETSLIV NR 1 2011, FÖRETAGSHÄLSAN FALUN BORLÄNGE
Fakta/Verksamhet i
Stora Tuna och Torsångs
församling
Öppen förskola.
Miniorer.
Juniorer.
Maxiorer.
Konfirmand, skol- och ungdomsarbete.
Integrationsarbete.
Diakonalt arbete.
Hembesök, samtal.
Samverkan med olika nätverk.
Sommarkollo.
Dop, begravning, vigsel.
Mer information: svenskakyrkan.se/
borlange
Problem med alkohol eller andra droger
Du själv eller någon i din närhet
Gratis information
Anonymitet
en självklarhet
023-324 32
0243-22 44 77
www.nudax.se
Vi satsar friskt
- det lönar sig
BESÖK Vasagatan 27, 781 24 Borlänge
Tel 0243 - 733 00
E-Post [email protected]
www.tunabyggen.se
FRISKARE ARBETSLIV NR 1 2011, FÖRETAGSHÄLSAN FALUN BORLÄNGE
7
Mia Busk arbetar med arbetsmiljö och hälsa på Ericsson och
stöder bland annat cheferna i deras löpande utvecklings- och
ledarskapsarbete.
– Ericsson ligger långt framme i arbetet med förebyggande
arbetshälsa, konstaterar arbetsmiljöingenjör Leif Dahlgren.
– Det märks på laget när något inte står rätt till. Då går vi in
tidigt och undersöker vad som inte stämmer, säger Marie BohmSöderberg, linjechef vid Ericsson Cables & Interconnect i Falun.
Fyra spindlar i det hälsosamma nät som vävts på Ericsson Cables
& Interconnect: Personalchef Börje Nordlund, arbetsmiljöingenjör
Leif Dahlgren, linjechef Marie Bohm-Söderberg och Mia Busk,
arbetsmiljösamordnare.
Ericsson friskare med förebygg
”Vi ska ha en attraktiv arbetsmiljö”
2007 började Ericsson AB Cables &
Interconnect ett arbete med riskanalyser
och förebyggande arbetsmiljöarbete.
Sedan dess har företaget ökat
medvetandet kring vikten av förebyggande
åtgärder och på så sätt kunnat behålla
låga sjukskrivningstal.
– Vi snappar upp tidiga signaler på ohälsa
och har även arbetat med rehabilitering
redan innan någon gått hem med
sjukskrivning, berättar Marie BohmSöderberg, chef för linslagningen.
Arbetsmiljöingenjör Leif Dahlgren vid Företagshälsan
FalunBorlänge har jobbat länge och tätt tillsammans med
personal och ledning vid Ericsson Cables & Interconnect. Han
8
kan beskriva en utveckling från en traditionell, reaktiv, syn och
funktion på företagshälsovård till dagens proaktiva synsätt.
– Man skrev exempelvis rapporter om varför en olycka hade hänt
och hur det hade gått till, sedan åtgärdade man maskinen så att
risken för exempelvis klämskada eller skadliga lyft minskade. Nu
tänker man ergonomi, skydd och stress redan när förändringar
planeras. Det ger skillnad, konstaterar Leif.
Nytt tankesätt
Personalchef Börje Nordlund konstaterar att det förebyggande
sättet att tänka genomsyrar mer och mer av arbetet hos och med
medarbetare och chefer. Arbetsskador och sjukskrivningar är, som
bekant, mycket kostsamma för företaget.
– Visst är det så. Men det är inte för att ”räkna hem” något som
vi arbetar med det förebyggande perspektivet. Vi ska ha en så bra
arbetsmiljö som möjligt. De som arbetar här ska ha en attraktiv
och säker arbetsmiljö som de själva kan ha inflytande över,
berättar Börje.
Mia Busk jobbar nära Företagshälsovården FalunBorlänge och
FRISKARE ARBETSLIV NR 1 2011, FÖRETAGSHÄLSAN FALUN BORLÄNGE
är bland annat en resurs för ledarna, bland dem Marie BohmSöderberg. Men där personalen i direkt produktion exempelvis
behöver påminnas om vikten av att använda hjälpmedel för vissa
lyft måste cheferna snarare påminnas om vikten av att inte ta på
sig för ”tunga” personalärenden.
Tidiga samtal
– Finns det anledning att misstänka att någon inte mår bra och
det går ut över arbetet så tar först cheferna här ett samtal för att
känna sig för. Sedan kan de koppla vidare till oss på HR, berättar
Mia som representerar företaget och är HR Business Partner och
arbetsmiljösamordnare.
Marie är en av cheferna som jobbar nära Leif och hans kollegor
vid Företagshälsan. Med ansvar för 30 personer vid ”sin” linje
saknar hon inte arbetsuppgifter
– Det känns väldigt skönt att vi idag har sådana system och
metoder att vi snabbt kan stödja och hjälpa de arbetskompisar
som behöver det. Att ha Företagshälsans resurser med oss är en
tillgång, menar Marie.
Kundmottagare Anders Eriksson och
VD Magnus Enochsson, stående,
ser stora tidsvinster med det nya
sjukanmälningssystemet.
Lättare jobb med bättre system
– Mitt jobb har definitivt blivit lättare sedan
det nya sjukanmälningssystemet infördes,
säger Anders Eriksson, kundmottagare vid
Rolf Ericsson Lastvagnar och Bussar AB.
– Uppföljningen har blivit bättre, mer aktiv.
Det gynnar både den som är sjukskriven
och företaget, som får en bättre överblick,
konstaterar VD Magnus Enochsson.
Morgonen är alltid den mest intensiva tiden vid den stora
lastbilsverkstaden i Romme, strax utanför Borlänge. Klockan 07
står bilarna på rad och alla ska servas eller repareras så fort som
möjligt. Stillestånd kostar åkarna pengar. Verkstadens schema är
tight.
– Vi är i praktiken fullbokade varje dag och mekanikerna är
inbokade på jobb hela dagarna. Så om någon ringer sig sjuk måste
schemat göras om. Med det nya systemet får jag ett SMS direkt
och kan ändra i bokningsschemat direkt, det räddar hela min dag,
menar Anders Eriksson.
Rutinen
Med det nya sjukanmälningssystemet ringer den anställde till en
telefonsvarstjänst som hanteras av Företagshälsan Falun Borlänge.
Han eller hon får sedan ett samtal där Företagshälsan kollar läget.
– Det som sägs där stannar självklart mellan dem. Men genom
de samtalen får personalen medicinsk rådgivning och tips på hur
man kan underlätta en förkylning, till exempel. Skulle det vara en
större fråga finns åtgärder för det också. Vi är väldigt nöjda med
hur detta fungerar, konstaterar Magnus Enochsson.
Sjukanmälningssystemet innehåller också olika former av statistik
som gör det lätt att följa hälsoutvecklingen i stort. Inte minst kan
man upptäcka olika risker för grupper och individer i ett tidigt
skede.
Företagshälsan Falun Borlänge
hos Rolf Ericsson Lastvagnar
och Bussar AB:
Brett arbete
Rolf Ericsson Lastvagnar och Bussar AB jobbar brett med sin
arbetshälsa. Förutom sjukanmälningstjänsten finns också sköterska
på plats en gång i månaden och en omfattande hälsoundersökning
för alla anställda som genomförs vart tredje år.
– Våra hälsorisker är kända sedan tidigare, med ett undantag.
Vi ser fortfarande belastningsskador i rygg och nacke till följd
av tunga lyft och hörselskador på grund av tillfälliga, höga ljud i
verkstaden. Vi jobbar regelbundet för att förebygga de skadorna,
tillsammans med Företagshälsan, säger Magnus Enochsson.
Företagssköterska en gång i
månaden.
Hälsokontroller, regelbundna.
Sjukanmälan. Talsvar med
uppföljningssamtal och rådgivning.
Skyddsarbete/skyddsmöten.
Preventivt arbete.
I takt med att fordon, även lastbilar, blir allt mer datoriserade har
en ny hälsofaktor dykt upp bland mekanikerna: synen. Manualer,
felkoder och instruktioner – allt finns på dator idag.
– Vi genomför faktiskt ett test nu där några mekaniker får egna
datorer för att göra jobbet smidigare, och vi tar naturligtvis med
hur det påverkar deras arbetsmiljö i beräkningen.
Friskt företagsamt fastighetsbolag
Tunabyggen är ett av företagen i FalunBorlänge som satsar aktivt på att förbättra
arbetshälsan för all sin personal.
Den senaste satsningen tillsammans med
Företagshälsan är ett projekt vid namn
Företagsam. Lena Aronsson, personalchef
vid Tunabyggen, berättar mer.
1. Ni kör ett projekt kallat Företagsam. Vad
innehåller det? Vad ska det ge er?
Vi valde Företagsam för att få hjälp med att skapa en tydlig
struktur på, och systematik i, det arbetsmiljöarbete som vi
bedriver på Tunabyggen.
Två arbetsmiljöingenjörer från Företagshälsan höll i utbildningen
som samtliga arbetsledande chefer och skyddsombud vid bolaget
deltog, totalt 18 personer.
Arbetet pågick under sex månader. Vi träffades en gång i
månaden och hade mellan träffarna konkreta uppgifter att lösa.
Dessa uppgifter hade en tydlig koppling till vår egen verksamhet
- vilket är en klar fördel.
Genom att arbeta oss igenom avsnitten Nuläge, Nyläge,
Planering, Genomförande och Uppföljning samt Utvärdering
hade vi, när utbildningen var avslutad, en färdig modell för
Tunabyggens arbetsmiljöarbete som vi idag följer.
Arbetsmiljöarbetet är idag en naturlig del i vårt
verksamhetsledningssystem. På köpet gav utbildningen ökad
kunskap om, och intresse för, arbetsmiljöfrågor.
2. Vilka övriga insatser från Företagshälsan
har ni?
Vi anlitar Företagshälsan för att genomföra hälso- och
arbetsmiljöundersökningar avdelningsvis.
En tredjedel av personalen genomgår dessa varje år.
Från Företagshälsans sida ingår läkare, företagssköterska,
arbetsmiljöingenjör, ergonom, sjukgymnast och hälsopedagog
i arbetet och resultatet blir en rapport som återrapporteras till
personalavdelning och aktuell chef.
Förutom att individen får en hälsoundersökning får vi som
arbetsgivare mycket lättare att sätta in riktade åtgärder på
arbetsmiljöområdet när och där de verkligen behövs.
3. Kan man ”räkna hem” kostnader för
Företagshälsan eller styr andra värden?
Det är inte alltid lätt att sätta exakta siffror på betydelsen av en
god arbetsmiljö men den är en mycket viktig faktor för att vi ska
kunna leva upp till Tunabyggens mål och ledstjärnor.
Jag känner också att vi genom att satsa på riktade, snarare än
allmänna åtgärder, utifrån resultatet av arbetsmiljörapporterna
spar pengar.
Utifrån resultatet av den senaste stora medarbetarenkäten för hela
personalen, den genomfördes 2010, kan vi se att vi utan undantag
får högre betyg som arbetsgivare än tidigare år. Jag vill gärna tro
att personal som trivs med sin arbetsmiljö också presterar bättre.
4. Vilka hälsofrågor är aktuella hos er?
För våra tjänstemän med övervägande del skrivbordsarbete är det
oftast problem med nacke/axlar. För våra kollektivanställda kan
det vara olika former av förslitningsskador. På grund av detta har
vi i år anlitat Företagshälsan för utbildning i dataergonomi och
genomgång av våra bildskärmsarbetsplatser samt för teknik vid
snöskottning och tunga lyft.
5. Hur ser trenden ut när det gäller era
sjukskrivningar/frisktal?
Vår sjukfrånvaro minskade 2010 för tredje året på raken och vår
frisknärvaro ökade. Vår arbetsgivarorganisation gör varje år en
stor undersökning över sjukskrivningstal inom branschen i stort
och vi ligger betydligt lägre än genomsnittet.
FRISKARE ARBETSLIV NR 1 2011, FÖRETAGSHÄLSAN FALUN BORLÄNGE
9
Jenny Landby-Nilsson är hälsopedagog och projektledare för ett stort nationellt EU-projekt där man samverkar tätt med
Högskolan Dalarna och Högskolan Gävle. Båda skolorna har uttalade profiler inom området arbetsmiljö och attraktivt arbete.
Formar framtidens arbetshälsa
”Samarbetet med Högskolan ger unik tyngd”
Samarbetet mellan Högskolan Dalarna
och Företagshälsan Falun Borlänge har
långa traditioner. Nu tas ytterligare ett
gemensamt steg med ett stort nationellt
EU-projekt som ska bidra till att forma
framtidens hälsosamma arbetsliv.
Projektledare är hälsopedagog Jenny
Landby-Nilsson.
Jenny inleder med att understryka företagsnyttan av samarbetet
Högskolan-Företagshälsan:
– Det finns ett stort kunnande och en vilja att införa de senaste
forskningsrönen i verklig verksamhet. För företagen betyder det
effektivare, mer mätbara insatser. I projektet ska två processer
prövas, berättar Jenny Landby-Nilsson.
De två processer som nu passerat forskarnas och Företagshälsans
nålsöga går under namnen Motivation för arbetsmiljöarbete samt
Scenarioanalys. Metoderna är utvecklade av Tema Arbetsliv vid
Högskolan Dalarna.
Den första är en enkät där man bland annat mäter tre perspektiv:
den egna synen på, synen på arbetskamraternas och synen på
ledningens intresse, ansvar, delaktighet osv i arbetsmiljöarbetet.
Den andra är en kartläggning av hur ledningen ser på personalen
som resurs och därmed investering. Metoden skapar en
scenarioprocess, det vill säga att synliggöra och diskutera de
strategier som företag har när det gäller arbetsmiljö och mänskliga
resurser.
Unik tyngd
Jenny Landby-Nilsson delar nu sin tid som hälsopedagog
med arbetet som projektledare. Det är hon som skrivit de
fyra deltagande företagens – CCS, Cederroth, Godsservice &
Schenkers – projektplaner. Företagen kommer in med olika
bakgrund och förutsättningar men deras mål är gemensamt: att
investera i bästa möjliga företagshälsovård. 2012 ska projektet
vara klart.
Projektet har till syfte att företagshälsovården (FHV) ska kunna
10
stödja kundföretag och dess anställda bättre. FHV bör kunna
utvecklas till en mer uttalad, och tidigare, stödfunktion.
– Vi som företagshälsovård ska bli bättre på att erbjuda
arbetsgivare sådant stöd att de kan undvika sjukfrånvaro,
utveckla sin organisation och därmed öka företagets
effektivitet.
Projektet riktar fokus på olika målgrupper; medarbetare
på FHV, ledare, HR-specialister och fackliga företrädare i
kundföretag samt de många medarbetarna. Projektet ligger
under målområde 1: Lärande miljöer.
– Vi är nu i genomförandefasen och enkelt uttryckt ger
vi företagen nya verktyg för att mäta effekten av olika
satsningar, samt nyttan av att följa upp och utvärdera olika
typer av insatser. Forskarnas inflytande ger en unik tyngd i
arbete och lägger grunden till ett mer strategiskt hälsoarbete,
menar Jenny.
Framtidens utmaning
Vilken är då den dominerande frågan för arbetshälsan
idag och i den närmaste framtiden? Jenny LandbyNilsson menar att riskerna med belastningar vid olika
lyft och kontorsrutiner är välkända. Där handlar det idag
mer om att använda de rutiner och den utrustning som
finns. Utmaningen är att implementera och använda ny
kunskap ute på företagen, vid exempelvis kurser som Bättre
arbetsmiljö (BAM).
– Att vara med i utvecklingen av det systematiska arbetsmiljö
arbetet (SAM), där pedagogiken och implementeringen
är enormt viktigt och avgörande. Vi hälsopedagoger är
utbildade inom beteendevetenskap och pedagogik, vårt
arbetsområde vad gäller förändringsarbete för både individ,
grupp och organisation, är vi experter på!
– Pendeln har svängt tillbaka till de psykosociala frågorna.
Det märks hos oss och det märks i dialogen med våra företag.
Eftersom dessa frågor är svåra att komma på djupet med är
samarbetet med forskningsvärlden extra viktigt idag. Ingen,
varken vi, företagen eller personerna det gäller, vill hålla på
med insatser med oklart resultat, menar Jenny och avslutar:
– Det här projektet är ett sätt att göra våra verktyg vassare
och företagshälsovårdens resultat tydligare. Det tjänar vi alla på.
FRISKARE ARBETSLIV NR 1 2011, FÖRETAGSHÄLSAN FALUN BORLÄNGE
Projekt: Företagshälsovård Hållbart Arbetsliv:
Projektägare: Föreningen Svensk
Företagshälsovård (FSF).
Projektledare: Jenny Landby-Nilsson,
Företagshälsan Falun Borlänge.
Medverkande Högskolan Dalarna:
Mattias Åteg.
Medverkande företag: CCS,
Cederroth, Godsservice, Schenker.
Processer: Motivation för
arbetsmiljöarbete. Scenario-analys.
Företagshälsans resurser i projektet:
Företagssköterska, hälsopedagog,
sjukgymnast, arbetsmiljöingenjör,
företagsläkare, undersköterska,
beteendevetare, friskvårdare,
sekreterare och administrativ
personal.
Vi satsar på friskvård i Falun Borlänge
Falu kommun,
Polismyndigheten Dalarna,
Borlänge kommun,
Tingsrätten Falun, mfl.
Friskis&SvettisBorlänge
Massage-Träning-Föreläsningar.
För schema & öppettider besök vår hemsida:
www.friskissvettis.se/borlange
www.reinholdssons.se
Skomakargatan 5, Borlänge, 0243-18846
mob.070 256 2881
Gamla brandstation-Falun
Friskis&Svettis
Falun
Besök vår hemsida:
www.
friskissvettis.se/
falun
FALUN
Vi satsar på friskare & renare
arbetsplatser i Falun Borlänge
Vi satsar på friskare tänder
i Falun Borlänge
univox.se
rent inne
rent ute
Anderssons Städ – först i Dalarna
med biotekniska rengöringsmedel,
för miljön och hälsans skull.
Läs mer på www.anderssons.com
Stoor Tandvård
- med kvalitet och omtanke
www.munnen.se
Vi finns i Hälsans Hus, Målaregatan 1, Borlänge. Tel. 0243-10271
Alla i familjen är välkommen!
Broschyrer.
Kundtidningar.
Bokproduktion.
Artiklar och bilder.
Medieutbildningar.
Pressmeddelanden.
Uppdaterar hemsidor.
Läs om våra tjänster & nya projekt
på facebook och www.reporter.se
FRISKARE ARBETSLIV NR 1 2011, FÖRETAGSHÄLSAN FALUN BORLÄNGE
11
Har du koll på?
Arbetsmiljöspecialister
Friskfaktorer
Allmänläkare
BRED KOMPETENS
Arbetsmiljöingenjörer
Riskfaktorer
Beteendevetare
Ergonomer/sjukgymnaster
Snabb rehabilitering
Friskvårdare / massör
Företagsläkare
Företagssköterskor
Hälsopedagoger
Internmedicinsk specialist
Vi arbetar med
hälsa för:
Individen
Psykiater
Psykoterapeut
Ortoped
Undersköterska
Vi har också ett brett kontaktnät
Gruppen
med andra specialister
Organisationen
Falun: Åsgatan 25/560, 791 71 Falun, tel 023-777300.
[email protected]
Borlänge: Målaregatan 1, 784 33 Borlänge, tel 0243 –583310.
www.foretagshalsanfb.se
12
FRISKARE ARBETSLIV NR 1 2011, FÖRETAGSHÄLSAN FALUN BORLÄNGE