Transcript Riktlinjer om tandvård till barn 3

R
Regiongemensamma
Riktlinjer om tandvård
2013-01-01
till barn 3-19 år
Innehåll
1
Målet för Regionens tandvård till barn och ungdomar ...........................................3
1.1
Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ansvarar till och med 19 år .......................................3
2
Grundläggande bestämmelser för vårdgivarens ansvar ........................................4
2.1
2.2
2.3
Föreskrifter med grundläggande skyldigheter och riktlinjer ......................................................4
Vårdgivaren har ansvar för tandvårdspersonalens barnkompetens – exempel ........................4
Barns rätt till behandling med lustgas eller narkos...................................................................4
3
Villkor i samband med behandling ..........................................................................5
3.1
3.2
3.3
3.4
Barns och ungdomars rättigheter och säkerhet .......................................................................5
Tillgänglighet – när och hur.....................................................................................................5
Akut omhändertagande ..........................................................................................................5
Regelbunden tandvård ...........................................................................................................5
4
Vårdkvalitet ...............................................................................................................7
4.1
4.2
4.3
4.3.1
4.4
4.4.1
4.4.2
4.4.3
4.4.4
4.4.5
4.4.6
4.4.7
4.4.8
4.5
4.5.1
Bemötande .............................................................................................................................7
Prevention ..............................................................................................................................7
Ansvar för diagnostik, riskbedömning och terapiplan ...............................................................8
Pedodonti............................................................................................................................................ 8
Inskolning och behandling ......................................................................................................8
Strukturerad och individuell inskolning................................................................................................. 8
Smärtfri behandling ............................................................................................................................. 8
Karies .................................................................................................................................................. 8
Parodontit och gingivit ........................................................................................................................ 9
Mineraliseringsstörningar.................................................................................................................... 9
Erosioner ............................................................................................................................................. 9
Olycksfallskador .................................................................................................................................. 9
Övriga patologiska tillstånd ................................................................................................................. 9
Vad som inte ingår i den fria tandvården .................................................................................9
Överprövning av beslut kring avgiftsfri behandling............................................................................... 9
5
Samverkan mellan allmäntandvård och specialisttandvård ................................10
5.1
5.2
5.3
Gränssnitt mellan specialisttandvård och allmäntandvård ..................................................... 10
Remissanledningar till specialist – exempel .......................................................................... 10
Fall som kan behandlas inom allmäntandvården ................................................................... 10
6
Ortodonti inom allmäntandvård och specialisttandvård ......................................11
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
Ansvarsfördelning................................................................................................................. 11
Behandlingar inom allmäntandvården ................................................................................... 11
Konsultationer – visningar..................................................................................................... 11
Prioriterade avvikelser inom bett- och tandpositioner ............................................................ 12
Avvikelser med för litet objektivt behandlingsbehov – exempel .............................................. 13
7
Populationsinriktad prevention – FRAMM.............................................................14
7.1
7.2
Grundåtagande för barn och ungdomar mellan 3 och 19 år ................................................... 14
Tilläggsåtagande .................................................................................................................. 15
8
Guide för strukturerat hälsosamtal ........................................................................16
8.1
8.2
Bakgrund.............................................................................................................................. 16
Hälsosamtalets utformning ................................................................................................... 16
9
Bilaga 1 – Tandvård för asylsökande och gömda flyktingar ................................18
10
Bilaga 2 – Gränssnitt mellan Specialisttandvård och allmäntandvård ................19
1 Målet för Regionens tandvård till barn och ungdomar
Alla mellan 3 och 19 år har rätt till förebyggande vård och vid behov även orsaksinriktad
behandling.
En god tandhälsa – och tandvård på lika villkor för alla är målet inom barn- och
ungdomstandvården i Västra Götaland.
Särskilda regler gäller för asylsökande barn och gömda barn – se Tandvårdsenhetens webbplats,
www.vgregion.se/tandvardsenheten
1.1 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ansvarar till och med 19 år
Den fria tandvården för alla upp till om med 19 år är lagstadgad och administreras av de Hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli. Det år patienten fyller 20 tar Tandvårdsenheten över ansvaret
för den fria tandvården för unga vuxna – den övre gränsen för denna ålderskategori beslutats av
Regionfullmäktige och framgår av Tandvårdsenhetens webbplats,
www.vgregion.se/Tandvardsenheten.
Från och med 1 januari det år patienterna inte längre anses som unga vuxna omfattas de fullt ut
av de regler som gäller vuxentandvården.
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
3
2 Grundläggande bestämmelser för vårdgivarens ansvar
2.1 Föreskrifter med grundläggande skyldigheter och riktlinjer
1.
Tandvårdslagen SFS 1985:125
2.
Patientdatalagen SFS 2008:355
3.
Socialtjänstlagen SFS 2001:453
4.
State of the Art. Barn och smärta, Socialstyrelsen 2002
5.
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, Socialstyrelsen ISBN 917201-831-3. Artikelnummer 2004-101-1
6.
Föräldrabalken 6 kap 11 §, 1949:381
7.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9
8.
Barn som far illa. Kunskap och kvalitet: Nr 9. Sveriges Tandläkarförbund, 2011.
9.
Prioriteringar och patientsäkerhet, Svenska Pedodontiföreningen 2008
10. FN:s konvention om barnets rättigheter, 1989
11. Regiongemensamma riktlinjer för hantering av patienter utan papper Dnr 208 - 2008
12. Etik i barn- och ungdomstandvården. Värdegrund och rekommendation.Svenska
Pedodontiföreningen 2004
2.2 Vårdgivaren har ansvar för tandvårdspersonalens barnkompetens –
exempel
1.
Kunskap om och förståelse för barnets biologiska, psykologiska och sociala utveckling i
ett åldersperspektiv
2.
Förmåga att värdera vad som är variationer i den normala utvecklingen och vad som är
avvikande och därför behöver bedömas eller utredas mer noggrant
3.
Kunskap om såväl risk- och skyddsfaktorer som möjliga strategier och metoder för att
gynna barns utveckling
4.
Förmåga att uppmärksamma och förstå sammanhang mellan kroppsliga och själsliga
symtom
5.
Förmåga att kommunicera och interagera med barnet och vårdnadshavare så att
ömsesidig förståelse och förtroende kan uppstå
6.
Förståelse för föräldraskapets villkor i dagens samhälle
2.3 Barns rätt till behandling med lustgas eller narkos
Barn har rätt att behandlas med lustgas eller narkos om situationen kräver det. Det är
vårdgivarens ansvar att erbjuda det – antingen i egen verksamhet eller genom samarbete med
annan vårdgivare eller specialistklinik.
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
4
3 Villkor i samband med behandling
3.1 Barns och ungdomars rättigheter och säkerhet
Alla mellan 3 och 19 år ska ha en ansvarig tandläkare. Patienterna ska om möjligt få möta
samma tandvårdsteam under uppväxten.
Enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 § är var och en i vårdpersonalen skyldig att anmäla till
socialnämnden om man i verksamheten misstänker att ett barn far illa. Detta gäller exempelvis
när ett barn med stort behandlingsbehov vid ett flertal tillfällen uteblir från behandling.
Barn ska kunna erbjudas sedering vid varje klinik.
3.2 Tillgänglighet – när och hur
För att alla barn ska ges goda möjligheter att få tandvård bör tandvårdsklinikerna ha öppet dagtid
alla vardagar. När kliniken är stängd ska patienterna hänvisas till en annan angiven klinik.
Tandvårdsklinikernas lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnersättning och vara
utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysiskt tillgänglighet. Enkelt
avhjälpta hinder ska identifieras och åtgärdas. Kliniken ska tillhandahålla information till besökare
om den fysiska tillgängligheten genom den så kallade Tillgänglighetsdatabasen. Informationen
ska uppdateras när en förändring i den fysiska miljön har skett minst en gång per år.
3.3 Akut omhändertagande
Barn med värk eller akut skadade tänder ska behandlas så fort som situationen kräver – helst
inom 24 timmar.
Om behov finns att söka akuttandvård på annan klinik än hemmakliniken ska denna om möjligt
först kontaktas av den akutbehandlande kliniken. Debitering mellan klinikerna ska - om inte annat
överenskommits vid kontakten - bestå av undersökningsåtgärd 103 eller 107 i Folktandvårdens
prislista för allmäntandvård.
3.4 Regelbunden tandvård
Varje barn ska kallas regelbundet till undersökning utifrån individuella behov, med hänsyn till
riskbedömning och indikatoråldrar. Undersökningen ska utföras av legitimerad
tandvårdspersonal.
Det år barnet fyller tre år ska undersökningen utföras av tandläkare. För barn med låg risk att
utveckla sjukdom eller bettavvikelser bör intervallet mellan undersökningar inte överstiga 18
månader. Intervallet mellan undersökningar utförd av tandläkare ska inte överstiga 36 månader.
Undersökning av tandläkare planeras om möjligt så att den infaller det kalenderår barnet fyller 3,
6, 12 och 19 år (indikatoråldrar).
Patientansvarig tandläkare ansvarar för att undersökningsintervallet är anpassat med hänsyn till
barnets risk att utveckla sjukdom och bettavvikelse.
I undersökningen ingår:
1. anamnes
2. status
3. diagnos
4. riskbedömning och riskgruppering
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
5
5. registrering epi-uppgifter utöver status
6. nytt revisionsintervall och vid behov terapiplanering
Revisionsintervallen: tiden mellan två revisionsundersökningar utförda av legitimerad
tandvårdspersonal – bör inte överstiga 18 månader.
Indikatoråldrar: 3, 6, 12 och 19 år.
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
6
4 Vårdkvalitet
4.1 Bemötande
Barn ska alltid bemötas så att de inte känner rädsla eller obehag inför och under behandlingen.
Ta hänsyn till barnets mognad och utveckling och se till att barnets integritet bevaras.
Behandlingen ska utgå från barnets behov – i nuet och på längre sikt – och bygga på respekt för
barnets självbestämmande och okränkbarhet i samråd med vårdnadshavaren.
Tolk är en rättighet för de barn och vårdnadshavare som av språkskäl eller kommunikativ
funktionsnedsättning inte kan kommunicera med vårdpersonalen vid behandlingen.
Barn med allvarlig eller kronisk sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning ska beaktas
särskilt och erbjudas tandvård anpassad efter sina egna behov och förutsättningar.
4.2 Prevention
Barntandvården ska vara hälsofrämjande och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder.
Preventionen ska så långt som möjligt vara evidensbaserad. Det är viktigt att ge råd till barn och
vårdnadshavare och motivera dem till egenvård under barnets hela uppväxt. Vårdnadshavare
ska också uppmuntras att tidigt lägga grunden för goda vanor. All tandvårdspersonal ska
samverka och skapa en positiv attityd till förebyggande tandvård.
Vid varje revision ska följande genomföras och dokumenteras:
 Hälsosamtal om mat, mellanmål, sötade drycker och godis – samt vikten av tandborstning
morgon och kväll med fluortandkräm (kapitel 8).
 Fluorlackning approximalt
För barn med kronisk sjukdom, fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar ska hänsyn tas till
aktuella vårdprogram.
Västra Götalandsregionens riktlinje för populationsinriktad prevention – ska bedrivas som
ett områdesansvar av Folktandvården i Västra Götalandsregionen, se kapitel 7.
Det är vårdgivaren som ansvarar för att tandvårdspersonalen har kunskap om riktlinjen och att de
motiverar barn, ungdomar och vårdnadshavare att medverka i insatserna. Varje individuellt
anpassad prevention ska ta hänsyn till att den populationsinriktade preventionen bedrivs.
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
7
4.3 Ansvar för diagnostik, riskbedömning och terapiplan
Diagnostik: Den patientansvariga tandläkaren ansvarar för att samtliga diagnoser
dokumenteras. Tandhygienister ansvarar för diagnostik inom sitt formella kompetensområde.
All karies – initial karies i olika stadier och manifest karies – i primära och permanenta bettet ska
dokumenteras. I annat fall ska skälet anges i journal och terapiplan.
All röntgenundersökning ska ske på individuella indikationer.
Tandläkaren ansvarar för bedömning av barnets bettutveckling gällande diagnostik, planering,
behandling och prognosbedömning. Det sker vid behov i samråd med specialist i ortodonti enligt
särskild anvisning.
Riskbedömningen ska vara en samlad bedömning av odontologiska, medicinska och sociala
frisk- och riskfaktorer som kan påverka munhälsan. Bedömningen ska utmynna i en
sammanfattande riskgruppering – lågrisk, mellanrisk eller högrisk.
Både riskbedömningen och riskgrupperingen ska dokumenteras.
Terapiplanen ska vara skriftlig och alltid upprättas vid varje revisionsundersökning. Orsaken till
att eventuellt inte behandla diagnostiserad sjukdom ska anges.
4.3.1 Pedodonti
Den specialiserade tandvården för barn och ungdomar – ska stödja allmäntandläkarna i fråga om
diagnostik, riskbedömning, omhändertagande av barn- och ungdomspatienter (se kapitel 5).
4.4 Inskolning och behandling
4.4.1 Strukturerad och individuell inskolning
Alla barn ska ges en strukturerad och individuell inskolning så att de vänjer sig och lär sig att
samspela för att behandlingen ska bli bästa möjliga. Som exempel kan nämnas att barn utan
erfarenhet av invasiv behandling behöver inskolning innan ortodontiska extraktioner.
4.4.2 Smärtfri behandling
All behandling ska vara så smärtfri som möjligt. Lokalanestesi bör användas vid ingrepp i orala
vävnader.
Vid behov har barn rätt till behandling under sedering med lustgas, bensodiazepin eller generell
anestesi. Tandläkare ska kunna utföra sedering oralt och rektalt med bensodiazepiner.
Midazolam, både oral och rektal lösning, ska finnas på kliniken och användas i enlighet med
sederingsutbildning och lokala anvisningar.
4.4.3 Karies
Karies ska behandlas orsaksinriktat och på individuella indikationer i både primära och
permanenta bettet. Behandling ska ske så att nya skador inte uppkommer, initiala skador ges
möjlighet till remineralisation och progression av manifesta skador ska om möjligt förhindras.
Vid restaurering av primära tänder ska åtgärden med hänsyn till prognos och kvarvarande
funktionstid beaktas och vid val av restaureringsmaterial ska både kariesaktivitet och framtida
kariesrisk vägas in. Vid omfattande behandlingsbehov i det permanenta bettet och/eller behov av
endodontisk behandling ska extraktionsalternativ övervägas.
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
8
4.4.4 Parodontit och gingivit
Parodontit och gingivit ska behandlas och följas upp. Vid parodontala skador i primära och
permanenta bettet ska behandling ske i samverkan med specialisttandvård.
4.4.5 Mineraliseringsstörningar
Mineraliseringsstörningar ska terapiplaneras tidigt. Vid behov görs detta i samråd med specialist.
Vid svåra störningar bör extraktion övervägas.
4.4.6 Erosioner
Erosioner ska diagnostiseras och behandlas så tidigt som möjligt. Vid grava erosionsskador där
orsaken är oklar bör remiss till specialist övervägas.
4.4.7 Olycksfallskador
Vid olycksfallskador ansvarar tandläkare för diagnostik, planering, behandling och
prognosbedömning av bettet. Vid allvarliga skador eller större senkomplikationer bör specialist
konsulteras.
4.4.8 Övriga patologiska tillstånd
Övriga patologiska tillstånd i tänder, käkar och orala mjukvävnader ska diagnostiseras,
journalföras, terapiplaneras och behandlas.
4.5 Vad som inte ingår i den fria tandvården
Nedanstående ingår inte i den kostnadsfria barntandvården
1.
Tandskydd
2.
Tandsmycken
3.
Kosmetisk tandvård som blekning eller omformning av tand eller yta
4.
Förlorad tandregleringsapparat eller bettskena
En merkostnad för material och tekniker för en restaurativ behandling som barnet eller
vårdnadshavaren begär får bekostas av barnet/vårdnadshavaren själv – om den behandlande
tandläkaren bedömer att den önskade behandlingen kostar mer än vad som är nödvändigt från
odontologisk synpunkt. Den behandling som tandläkaren föreslår ska i dessa fall ge ett
funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat.
4.5.1 Överprövning av beslut kring avgiftsfri behandling
Vårdgivaren har ett tillämpningsansvar i frågor som rör vad som ingår i avgiftsfri behandling. En
särskild regional prövningsgrupp kan överpröva vårdgivarens tillämpning och beslut.
Överprövning sker efter begäran av patient eller vårdnadshavare, men kan också initieras av
vårdgivare.
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
9
5 Samverkan mellan allmäntandvård och specialisttandvård
Den specialiserade tandvården för barn och ungdomar – pedodonti – ska stödja
allmäntandläkarna i fråga om diagnostik, riskbedömning och omhändertagande av barn- och
ungdomspatienter. Specialisttandvården ska även medverka i allmäntandvårdens
kompetensutveckling, delta i konsultationer och ge förslag på vårdprogram och erbjuda
ämnesspecifik kunskapsuppdatering. Specialisttandvården har ansvar för att informera såväl
privata som offentliga vårdgivare om sina tjänster.
Ett fåtal patienter kan behöva en pedodontist som sin huvudansvariga tandläkare.
5.1 Gränssnitt mellan specialisttandvård och allmäntandvård
Se Bilaga 2 – Gränssnitt mellan specialisttandvård och allmäntandvård; en rapport från
Folktandvården.
5.2 Remissanledningar till specialist – exempel
1.
Svåra behandlingsproblem som kräver specifikt omhändertagande exempelvis på
grund av icke förväntat resultat, psykolog- och/eller narkosbehandling
2.
Funktionsnedsättning, allvarlig sjukdom och kronisk sjukdom med
orala/behandlingsmässiga manifestationer eller där den orala situationen är
svårbedömd
3.
Komplicerade trauma eller senkomplikationer efter trauma där kontakter med övriga
specialiteter kan bli aktuell
4.
Grava tandutvecklingsstörningar
5.
Grav karies
6.
Grava parodontala tillstånd
7.
Allvarliga patologiska tillstånd i käkar och mjukvävnader
8.
Behov av komplicerade protetiska ersättningar
5.3 Fall som kan behandlas inom allmäntandvården
1. Strukturerad inskolning till tandvård för barn över tre år
2. Sederingar med bensodiazepiner på barn över ett år och >10kg, vid tveksamheter
kontakta pedodontist
3. Lustgassedering
4. Lagningar och extraktioner
5. Enklare traumafall
6. Enklare friläggningar
7. Enklare incisioner och excisioner, t ex frenulumplastik
8. Vanliga tandutvecklingsstörningar
9. Enklare protetiska fall
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
10
6 Ortodonti inom allmäntandvård och specialisttandvård
6.1 Ansvarsfördelning
Allmäntandläkaren har det primära ansvaret för att avgöra om och när en patient ska visas för
ortodontispecialist. Patienten ska då erbjudas remiss till specialistklinik. Allmäntandläkaren har
också det yttersta ansvaret för att en uppföljning och en helhetssyn tillämpas på patientens käkoch bettutveckling.
På patienter som behandlas på specialistklinik ska allmäntandvården vara behjälplig med akuta
åtgärder samt kontrollera och underhålla retentionsapparatur efter avslutad specialistbehandling.
Allmäntandvården ska även bistå med behandlingsåtgärder som krävs för att genomföra en
specialistbehandling exempelvis extraktioner och friläggningar.
Ortodontispecialisten ger skriftliga rekommendationer som stöd för allmäntandläkaren i beslutet
kring diagnostik, planering, behandling, och prognosbedömning. Ortodontispecialisten ska vid
behov bistå med en bedömning av tandregleringsbehovet.
6.2 Behandlingar inom allmäntandvården
Behandlingar som allmäntandvården kan planera, utföra och ansvara för - exempel:
1.
Bettslipning
2.
Extraktioner
3.
Avtagbar apparatur (klammerplåtar, aktivatorer mm)
4.
Lingualbågar
5.
Quad Helix
6.
Crosselastic
7.
Diastemaslutare
8.
EOD
9.
Omvänt EOD
6.3 Konsultationer – visningar
Allmäntandvården ska i samråd med ortodontispecialist arrangera konsultationer (visningar) och
ansvara för att beslutade ortodontibehandlingar kan påbörjas vid lämplig tidpunkt.
Allmäntandläkaren ska närvara vid konsultationerna och presentera frågeställning, anamnes,
status, diagnos och helst ett behandlingsförslag. Patient och vårdnadshavare ska informeras om
syftet och formen för konsultationen. Nödvändiga registreringar i form av röntgen, foto och
modeller ska finnas tillhands vid konsultationen.
Om allmäntandläkaren har få barn- och ungdomspatienter och därigenom saknar underlag för
regelrätta konsultationer, får denna verksamhet arrangeras på annat sätt i överenskommelse
med den aktuella specialistkliniken.
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
11
6.4 Prioriterade avvikelser inom bett- och tandpositioner
Bett- och tandpositionsavvikelser är i sig ingen sjukdom men kan vara en orsak till både
medicinsk och psykosocial ohälsa. Syftet med tandregleringen inom den avgiftsfria tandvården
för 3- till 19-åringar är att förebygga just ohälsa. När en behandling mer anses ha en kosmetisk
verkan för allmänt höjande av livskvaliteten, ska den däremot inte finansieras av de offentliga
medlen i barntandvårdspengen1.
Bedömningen av risken för medicinsk och psykosocial ohälsa
Bedömningen ska ha en så hög vetenskaplig förankring som möjligt – och präglas av en
helhetssyn på patienten. Det utesluter i princip index som bygger på en kvantifiering av
avvikelsens storlek2. För patient och anhöriga är en förklarande beskrivning av avvikelsen att
föredra, framför att precisera millimetermått. En avvikelse som beskrivs som ”måttlig till lätt”
antyder att behandlingen höjer patientens livskvalitet. Beskrivs avvikelsen däremot som ”grav”
eller ”extrem” bedöms risken för ohälsa som stor. Exempelvis ökar risken för trauma mot
framtänder om avvikelsen är ett extremt överbett och risken för mobbning ökar vid grava
felställningar som påverkar utseendet.
Eftersom det saknas säkra urvalsinstrument3 kan icke evidensbaserade index ge en viss
vägledning och hjälp i urvalsprocessen. Det slutliga ställningstagandet måste dock alltid bygga på
en helhetsbedömning av patientens ansikte, tänder och tandrader4.
1
1996/97:SoU14
SBU Nr 176/2005
3
SBU Nr 176/2005
4
I Västra Götalandsregionen har av tradition två snarlika index använts, IOTN index (Index of Treatment Need; Brook och
Shaw 1992) och Socialstyrelsens behandlingsbehovsindex (MF nr 71, 1967), där bettavvikelser i det primära och
permanenta bettet enligt graderna 5 och 4 respektive grad 4 och 3 skulle berättiga till avgiftsfri ortodontibehandling. Inom
vuxentandvården finns numera också anvisningar för vilka bett- och tandpositionsavvikelser som berättigar till ersättning
inom det nya tandvårdsstödet (SFS 2008:193).
2
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
12
6.5 Avvikelser med för litet objektivt behandlingsbehov – exempel
Sagittala avvikelser
Horisontell överbitning (HÖB) med kompetent läppslutning
Invertering av alla fyra incisiver med HÖB till och med cirka -1 mm, eller invertering av enstaka
tänder, i båda fallen utan tvångsförning
Postnormal eller prenormal ocklusion utan andra anomalier
Transversella avvikelser
Bilateralt korsbett utan tvångsförning eller andra avvikelser (exempelvis platsbrist)
Korsbitning/saxbitning utan artikulationsstörning
Vertikala avvikelser
Frontalt eller lateralt öppet bett till och med cirka 2 mm
Djupbett med gingival kontakt utan irritation
Avvikelser inom tandbågarna
Smärre kontaktpunktsförskjutning
Mindre mittlinjeförskjutning ök i förhållande till ansiktet
Smärre glesställningar och diastema mediale understigande 2 mm
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
13
7 Populationsinriktad prevention – FRAMM
Populationsinriktad prevention ska utföras av Folktandvården och ingår i verksamhetens
områdesansvar för barn- och ungdomstandvården. Syftet är tydliga och gemensamma riktlinjer
som ska ge en likvärdig behandling oavsett var i Regionen patienterna bor. Arenorna för de
hälsofrämjande insatserna är vardagliga mötesplatser, främst BVC, skola och Folktandvården.
Folktandvården ansvarar för att sin tandvårdspersonal har kunskap om FRAMM och att de
motiverar barn, ungdomar och vårdnadshavare att medverka i insatserna. Varje individuellt
anpassad prevention ska ta hänsyn till att den populationsinriktade preventionen bedrivs.
Arbetsmodellen för den populationsinriktade preventionen i Västra Götalandsregionen heter
FRAMM och personal som arbetar med den finns inom både allmäntandvården och
specialisttandvården.
7.1 Grundåtagande för barn och ungdomar mellan 3 och 19 år
Insatserna omfattar alla barn och ungdomar i Regionen – oavsett individernas tandhälsotillstånd.
Skolan som arena omfattar även grundsärskolan.
Det grundläggande hälsobudskapet inom FRAMM är:
 Tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll
 Sunda matvanor
Ålder
Tillfälle
Blivande
föräldrar
Åtagande/insats
Arena
FTV etablerar samverkan med MVC,
som lämnar informationsmaterial om
munhälsa och betydelsen av god
munvård
MVC
0 år
1:a hembesöket
FTV etablerar samverkan med BVC
(som erbjuder fluoridanalys av vatten i
privat brunn)
Bostad
6 mån
BVC-besök
BVC informerar föräldrar att barnet får
munhälsopaket från FTV
BVC
FTV skickar ut broschyr, tandborste och
fluortandkräm
FTV
Bostad
Hälsosamtal om mat, dryckesvanor,
godis samt om vikten av tandborstning
med fluortandkräm morgon och kväll.
BVC eller
FTV
10-16 år
En hälsolektion om munhälsa och tobak
under åk 4-6 och åk 7-9
Skola
13-16 år
Fluorlackning och kort tandhälsobudskap
en gång per termin i åk 6-9 (totalt 8
gånger)
Skola
6 mån
1 år
Munhälsobedömning
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
14
7.2 Tilläggsåtagande
Befolkningsgrupper med stora behov får extra insatser.
Socioekonomiskt i utsatta områden
Ålder
Tillfälle
0-19 år
6-12 år
Undersökning
/behandling
6-16 år
Åtagande/insats
Arena
FTV samverkar med andra hälsoaktörer i
området och i skolan
Lämplig
Fissurförsegling av första och andra
permanenta molaren vid lämplig ålder
och tillfälle
FTV
Fluorlackning och kort tandhälsobudskap
4 gånger per termin under åk 0-9.
Skola
Samverkan om utbudet i skolcaféer och
kioskverksamhet
Träningsskola
Ålder
Tillfälle
Åtagande/insats
Arena
0-1 år
Om barnet inte finns i BVC ser FTV till
att remiss kommer från sjukvården för
tandvård
6-16 år
– Personalen motiveras och instrueras
att genomföra daglig tandborstning på
eleverna.
Träningsskola
– Professionell tandborstning med
fluorgel en gång per månad under
skolterminerna.
– Hälsobudskap med olika tema till
personalen.
– Samverkan med andra aktörer i skolan
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
15
8 Guide för strukturerat hälsosamtal
8.1 Bakgrund
Den dagliga kosten och våra matvanors betydelse för uppkomst av karies får inte nedvärderas. I
den populationsinriktade preventionsmodellen FRAMM är den grundläggande strategin att
stimulera och stötta alla till sunda matvanor och tandborstning med fluortandkräm morgon och
kväll. Folktandvården i Västra Götaland har därför hälsosamtal med alla revisionspatienter mellan
8 och 19 år samt med föräldrarna till barnpatienter upp till sju år. Samtalen handlar om patientens
munhygien och kostvanor.
Tandvården har med framgång arbetat med fluorprevention i kampen mot karies. Forskningen
har också visat att detta är den största orsaken till förbättrad munhälsa bland barn och ungdomar
de senaste 30 åren. Dock är den främsta anledning till karies felaktiga mat- och dryckesvanor
med frekvent intag av socker i allt fler produkter. Två oberoende nordiska studier har dessutom
visat att omkring 25 % av 14-åringarna inte borstar tänderna dagligen, vilket innebär att tänderna
inte regelbundet tillförs viktigt fluor, som finns i fluortandkrämen.
Hälsosamtalet har av dessa två skäl koncentrerats till patientens matvanor och intag av söta
drycker och godis samt vikten av tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll. Syftet med
samtalet är inte bara att ge bättre förutsättningar för god munhälsa utan även mindre risk för
fetma och diabetes. Här är barnen särskilt viktiga då våra beteende grundläggs redan i
barndomen.
8.2 Hälsosamtalets utformning
Vid revisionsundersökningen ställs tre öppna frågor – utifrån en modern pedagogik, MI
(motivational interviewing) – och svaren skrivs i daganteckningen. Därefter får patienten/föräldern
frågan om han/hon vill veta vad som är bra för munhälsan. Syftet är att goda vanor ska
förstärkas, och att patienter med en ohälsosam livsstil ska motiveras till en positiv förändring.
Hälsosamtal med föräldrar till barn upp till sju år
Hälsofrågorna
Hälsobudskapet
Vad ger du ditt barn att dricka?
Saft och läsk är inte vardagsdryck.
Hur ofta äter ditt barn godis?
Vänta med godis så länge det går.
Tillåt godis högst en gång i veckan.
Hur går det med borstningen av ditt barns
tänder?
Du som förälder ska borsta ditt barns
tänder morgon och kväll med
fluortandkräm.
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
16
Hälsosamtal med barn och ungdomar mellan åtta och 19 år
Hälsofrågorna
Hälsobudskapet
Vad brukar du dricka?
Saft och läsk är inte vardagsdryck.
Hur ofta äter du godis?
Ät godis högst en gång i veckan.
Hur går det med tandborstningen?
Tandborstning morgon och kväll med
fluortandkräm.
Hälsosamtalet har stöd på nationell nivå av Livsmedelsverkets och Statens Folkhälsoinstituts
underlag för handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, där det i insats 25 står:
”Hälsosamtal om barnets och familjens matvanor bör rutinmässigt genomföras som en del av
tandhälsokontrollerna.
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
17
9 Bilaga 1 – Tandvård för asylsökande och gömda flyktingar
Landsting och regioner ska erbjuda en god tandvård till alla som är bosatta i Sverige. Omedelbar
tandvård ska även ges till den som befinner sig här utan att vara bosatt landet.
Skyldigheten för landsting och regioner att ge vård anges i:
- Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)
- Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
- Tandvårdslag (1985:125)
Definitioner
Asylsökande är en utländsk medborgare som har tagit sig till Sverige och begärt skydd mot
förföljelse men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket eller
migrationsdomstol. Alla asylsökande har LMA-kort.
LMA-kort visar att innehavaren är asylsökande och därmed berättigad till tandvård enligt
gällande bestämmelser. (LMA – Lagen om Mottagande av Asylsökande.)
Gömd flykting och person utan papper vistas i Sverige utan tillstånd – exempelvis efter att ha
fått avslag på sin asylansökan eller meddelats beslut om avvisning/utvisning men håller sig
undan så att beslutet inte kan verkställas. Det kan även vara en person som inte har sökt asyl
och som saknar uppehålls- eller arbetstillstånd eller visum. Dessa personer har inga giltiga LMAkort.
Aktuell information finns på Tandvårdsenhetens webbplats
På Tandvårdsenhetens webbplats under rubriken Asylsökande – tandvård finns information om:

Tandvård till barn och ungdom som inte fyllt 18 år

Asylsökande som fyllt 18 år

Gömda flyktingar och personer utan papper som fyllt 18 år

Definition av omedelbar tandvård och tandvård som inte kan vänta

Förhandsbedömning

Tolk

Fakturering
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
18
10 Bilaga 2 – Gränssnitt mellan Specialisttandvård och
allmäntandvård
Rapport från Folktandvården – 14 oktober 2009.
Bakgrund
Följande dokument är en sammanställning av ett arbete med att ta fram ett gränssnitt mellan
allmäntandvård (ATV) och specialisttandvård (STV) som gjorts inom Folktandvården Västra
Götaland 2009.
I dokumentet anges de utredningar, den diagnostik och de behandlingsmoment som anses ingå i
ATV. För STV:s del anges exempel på vad som anses höra hemma inom respektive specialitet.
Syfte
ATV och STV ska gemensamt sträva efter att förenkla och möjliggöra tidig kontakt. Syftet är att
ge varje patient rätt vård vid rätt tillfälle på ett kostnadseffektivt sätt. Förutom hjälp med viss
akutbehandling och behandling efter remiss ska STV stödja ATV genom rådgivning, konsultation,
auskultation och vägledning.
Remiss
Remiss till STV bör föregås av terapidiskussion på ATV-kliniken där man ställer sig frågorna:
• Kan någon kollega på kliniken lösa problemet?
• Kan någon kollega på närliggande ATV-klinik lösa problemet?
För att underlätta remissbedömning och prioritering ska remiss till STV alltid utformas enligt
gällande remissrutiner och enligt anvisningar för elektroniska remisser i T4.
Frågeställningarna är ibland komplicerade och STV:s tandläkare tillsammans med remittenten
avgör i sådana fall om den aktuella remissfrågeställningen utgör grund för omhändertagande
inom STV eller inte.
Ansvar
Innan STV har påbörjat sin behandling av patienten ansvarar remitterande tandläkare för
patientens behandling och eventuellt omhändertagande av akuta besvär.
Huvudansvarig tandläkare är patientens allmäntandläkare. I ett fåtal fall kan STV ta över ansvaret
för hela behandlingen efter överenskommelse med remittenten.
Utförande och/eller uppföljning av behandling sker inom ATV eller STV efter överenskommelse
mellan remittör och STV.
Mål
Målsättningen är att flertalet patienter efter avslutad behandling vid STV ska återgå till ATV. Om
en patient under pågående STV-behandling ska få delar av behandlingen utförd inom ATV ska
ett system för överförande till ATV finnas. En sådan patient ska handläggas med förtur inom ATV.
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
19
Beskrivning av gränssnitt per specialitet
Bettfysiologi
ATV
• Tidigt identifiera, diagnostisera och behandla orofaciala smärttillstånd och/eller
funktionsstörningar i käksystemet
• Smärtutredning och eliminering av dental/bettfysiologisk smärta
• Diagnostisera och behandla käkmuskelutlöst spänningshuvudvärk STV
STV
• Diagnostisera och behandla oklara smärttillstånd i huvud- hals- nacke samt övriga orofaciala
smärttillstånd och/eller funktionsstörningar i käksystemet på remitterade patienter
Endodonti
ATV
• Diagnostik av sjukdomar i pulpa och periradikulär vävnad
• Akut behandling av pulpit och apikal parodontit
• Omhändertagande av traumaskadade tänder med pulpainvolvering
• Successiv exkavering och överkappning
• Pulpaektomi och rotbehandling av tänder där inga särskilda svårigheter föreligger
• Revision av rotfyllning med bristande teknisk kvalitet och där inga särskilda svårigheter
föreligger
STV
• Utredning och endodontisk behandling av patienter som led i behandling av svåra
allmänmedicinska tillstånd med krav på hög infektionskontroll, symtom och/eller fynd som avviker
från det normalt förväntade
• Endodontisk utredning och behandling när adekvat endodontisk behandling ej lett till önskat
resultat eller stora tekniska svårigheter förväntas
Käkkirurgi
ATV
• Diagnostisera dentala och dentoalveolära avvikelser • Tandextraktioner
• Dentoalveolär kirurgi: Rotrester, retinerade tänder, enklare friläggning, frenulumplastik
• Biopsi av förmodade benigna slemhinneförändringar på alveolarutskott och i bucca
• Kirurgiskt avlägsnande av mucocele i underläppen
• Dentala abscesser med buccala incisioner
• Smärtutredning och eliminering av dental/bettfysiologisk smärta
• Diagnostik, behandling och uppföljning av tandtrauma
STV
• Övrig käkkirurgi, till exempel förändringar med malignitetsmisstanke, anomalikirurgi, komplexa
dentoalveolära traumata, käktraumata, och mjukdelsskador
• Implantatkirurgi
• Vidare när behandlingssvårigheter av teknisk natur förväntas eller då patienten är en
medicinsk riskpatient
• Infektioner med spridning och infektioner i munbotten
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
20
Oral protetik
ATV
• Identifiera och diagnostisera protetiskt behandlingsbehov
• Informera patienten om möjliga behandlings- och kostnadsförslag
• Utföra protetisk behandling av normal svårighetsgrad enligt nedan:
- Platt- och partialprotetik
- Okomplicerad kombinationsprotetik
- Kron- och broprotetik oberoende av utsträckning
- Implantatprotetik om tandläkaren har tilläggsutbildning
- Reparaturer
STV
• Vara behjälplig med terapiplanering efter att allmäntandläkaren gjort undersökning och
inledande utredning
• Hjälpa till om problem uppstår under behandlingens gång eller om behandlingen misslyckas
• Utreda det protetiska behandlingsbehovet samt då behov föreligger även utföra den protetiska
behandlingen på patienter där tekniska svårigheter eller svårigheter av medicinsk eller
psykologisk natur förväntas
• Käkprotetiska behandlingar
Röntgen
ATV och övrig specialisttandvård
• Utföra bildtagning med intraoralt, i förekommande fall även extraoralt, placerad detektor för olika
typer av patienter och frågeställningar inkl OPG om tandläkaren har adekvat utbildning
• Radiologiskt ledningsansvarig tandläkare ansvarar för kvalitetssäkring av filmbaserat och digitalt
system, inklusive strålhygieniskt arbetssätt
• Vid osäkerhet om tolkning och diagnostik eller när annan teknik krävs, remitteras till specialist
STV
• Utredningar som kräver utrustning och kompetens utöver vad som finns på kliniker i ATV
• Stöd för ATV vid bildtagning, bildtolkning och kvalitetssäkring
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
21
Ortodonti
ATV
Identifiera och diagnostisera ortodontiskt behandlingsbehov.
Baskompetens:
• Bettslipning
• Extraktionsbehandlingar
• Avtagbar apparatur (klammerplåtar, aktivatorer mm)
• Lingualbågar
• Quad Helix
• Crosselastic
• EOD
• Underhåll av retentionsapparatur
Utökad kompetens:
• Enklare fast apparatur
• Omvänt EOD
STV
• Diagnostik, terapiplanering och fortlöpande behandlingsrådgivning i samband med visning av
patienter på ATV-kliniker
• Behandling av bettavvikelser efter remiss
• Utredning och behandling av fall som kräver specialistkompetens
Parodontologi
ATV
• Diagnostisera förekomst, utbredning och svårighetsgrad av parodontal sjukdom och infektioner
kring implantat samt identifiera riskpatienter i ett tidigt skede. Upprätta en terapiplan
• Genomföra icke-kirurgisk parodontal kausal behandling
• Utföra begränsad parodontalkirurgisk behandling
• Utvärdera den parodontala behandlingen
• Ansvara för parodontal stödbehandling
STV
• Omhändertagande av patienter med aggressiva gingivala eller parodontala problem.
Behandling av patienter med peri-implantit
• Diagnostik, terapiplanering och behandling av patienter med kronisk parodontit, där
behandling i allmäntandvården ej gett förväntat eller önskat resultat
• På begäran bistå med terapiplanering efter att allmäntandläkaren gjort undersökning
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
22
Pedodonti
ATV
• Konventionell tandbehandling på barn och ungdomar
• Strukturerad inskolning till tandvård
• Sedering med midazolam och bensodiazepiner
• Lustgassedering om tandläkaren har adekvat tilläggsutbildning
• Omhändertagande samt uppföljning av trauma
• Dentoalveolär kirurgi
• Handlägga patienter med tandutvecklingsstörningar
STV
• Svåra behandlingsproblem som kräver specifikt omhändertagande
• Uteblivet förväntat resultat av insatt behandling
• Utreda och behandla funktionsnedsättningar, allvarliga sjukdomar och kroniska
sjukdomar med orala/behandlingsmässiga manifestationer eller där den orala
situationen är svår att bedöma
Sjukhustandvård
Sjukhustandvården arbetar ofta med komplicerade frågeställningar inte bara av dontologisk utan
också medicinsk, social och psykologisk natur.
ATV
Patienter med
• tandvårdsrädsla där inte särskilda skäl för omhändertagande av sjukhustandläkare finns
• fysiska funktionshinder där tillgång till klinikens faciliteter är möjlig
• hög ålder med/utan psykogeriatrisk sjukdom utan risk för allvarliga medicinska komplikationer
• okomplicerad blödningsproblematik
• blodburen smitta (till exempel hepatit, HIV)
• välkontrollerad allmänsjukdom (till exempel hjärtsjukdom, diabetes, KOL, RA)
• psykiska eller mentala funktionshinder med mindre omfattande kooperationssvårigheter
• omfattande tandsjukdomar; karies och parodontit
STV
• Akut tandvård för patienter som är inneliggande på sjukhus
• Tandvård för patienter där god munhälsa är särskilt viktig för prognosen beträffande allvarliga
sjukdomstillstånd och behandlingar
• Utreda och behandla patienter med svåra oralmedicinska tillstånd
Underlag för rapporten
Uppdragshandling ”Mall för framtagande av gränssnitt mellan allmän- och specialisttandvård”.
Göran Stegersjö; 2009: 2009 04 06.
Ämnesrådens avrapporteringar av ovanstående uppdrag.
Uppdragshandling ”Sammanställning av gränssnitt mellan allmän- och specialisttandvård”.
Göran Stegersjö; 2009: 2009 09 02.
Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år
2013-01-01
1.1
23