Transcript Teckenboken i pdf

Omslagsbild:
”More taste less”
Producerad av:
P-I Mattsson
Andreas
Håkan
Therse
Camilla
Anki
Digital publicering
Borås 2002
Till denna skrift
har följande (utmärkta) typsnitt
och grader använts:
Rubriker
Times New Roman 30p
Underrubriker
Times New Roman 12p
Brödtext
Times New Roman 10p
Bildtext
Times New Roman 8p
Typografisk
historia &
faktaa
Källförteckning
Innehåll
Teckenfamiljerna
Typografisk handbok
Lärare
Persson Roland, Digital Publicering
Ljud&Bildskolan Borås 2002
Litteratur
Internet
www.underkonstrution.nu
www.just.nu
http://xerxes.cs.abno.fi/Kurser/Webbdesign/estet/
Typsnitt.html
www.abogra.fi/ordlista/html/teckenfamiljer.htm
04
06
09
10
11
Flik nr 2
Teckenklassifiering...................................
Geralder.......................................................
Realer .........................................................
Didoner.......................................................
Sanseriffer...................................................
Linjärer........................................................
Mekaner......................................................
Skripter........................................................
Extremer.......................................................
Översikt teckenfamiljerna.........................
Övriga familjer............................................
12
14
16
18
20
21
22
23
24
25
26
Typografi i
praktiken
Hallberg, Åke ”Typografin och läsprocessen”
Spektra 1992
Bergström Bo, Flessa Georg, Lundgren Pär
”Grafisk kommunikation 2:a uppl” Liber 1999
Koblank Henriette ”Typografi & Grafisk design”
Bonniers 1999
Förord.........................................................
Typografins historia.................................
Boktrtyckarkonstens utveckling............
Teckenanatomi..........................................
Stilvarianter................................................
Teckenfamiljerna
Flik nr 1
Flik nr 3
Typografi i praktiken.................................
Tips och regler...........................................
28
30
Flik nr 4
34
31
34
03
Index
Index............................................................
Källförteckning..........................................
Polonaise 27
R
Radlängd 30
Rak 11
Ravie 24
Realer 16
Renässansantikva 14
Reprodukter 27
Romersk kapitalskrift 7
Rubrik 29
S
De sju grupperingar som ingår i den ”svenska standarden”
för teckenfamiljer
Förord..
Liksom all övrig männsklig kultur har även bokstavsformerna påverkats av de olika tidsepokernas uttrycksätt. Dessutom har de olika material och verktyg som
funnits tillgängliga givetvis haft sitt i vad det gäller
teckensnittets framställning och i hög grad dess formspråk.
04
U
Uncialskrift 7
Underhäng 10
Underhängsögla 10
V
Walbaum 19
Wallau 27
Venetiansk antikva 8
Verdana 27
Versal 11
Vertikalantikva 18
Vertikalbetoning 19
Ö
Ögla 10
Öra 10
Övergångsform 16
Överhäng 10
Översikt 25
T
Teckenavstånd 30
Teckenfamiljer 5
Teckenklassifiering 12
Teckensnitt 5
Textyper 26
33
Index
Därför är det inte konstigt att de tidigare teckensnitten
som tillverkats genom att hugga med mejsel i sten, har
en något ”strängare” karaktär än senare, med olika skrivverktyg framställda skriftformer.
Mängder av termer florerar inom typografin. För att
förstå de mest grundläggande följer några av de allra
vanligaste.
Sanseriffer 5, 20
Script 23
Seriff 10
Seriffer 5
Serifferna 8
Skripter 23
Skärmteckensnitt 27
Smalning 11
Snabbguide 25
Spärrning 11
Stapel 10
Stentavla 7
Stilskäraren F. Didot 18
Stilvarianter 11
Stop 24
Svensk standard (SIS) 12
Transantikva 16
Trängre tillriktning 11
Tvärstreck 10
Typografi 5
H
Less is more 28
Linjärer 21
M
Madison 19
Maximilien Vox-systemet 12
Medievalantikva 14
Mekaner 22
Memphis 22
Mistral 23
Modern Nr 20 19
Är läran om bokstavsformerna och deras framställning.
Teckensnitt
Är en komplett uppsättning av bokstäver, siffror och
specialtecken med gemensamma form egenskaper och
upphovsman/tillverkare t.ex Garamond
Teckenfamiljer
Är en grupp teckensnitt som har gemensamma allmänna
formegenskaper och stilhistoriska kännetecken t.ex
Geralder.
Antikvor/Seriffer
En av två huvgrupperingar i teckenfamiljerna.
Antikvorna kännetecknas framför allt genom sina
”klackar” eller sk. seriffer.
N
Sanseriffer
I
Normal tillriktning 11
Nyantikva 18
Nybokstäver 24
Imperal 26
Impressum 17
O
Den andra huvudgruppen i teckenfamiljerna. Teckensnitt under den här kategorin karaktäriseras främst genom sin avsaknad av ”klackar” och har oftast en jämntjock linjegrovlek.
Johann Gensfleich zum
Gutenberg 9
John Baskerville 16
Old English 27
Old Style 14
Optima 21, 27
Ornata 27
Ornater 27
K
P
Kalligrafiska typsnitt 23
Permanent 27
J
05
Index
32
Då gjutna typer (tecken) förr var en förutsättning för
att åstadkomma en tryckt bokstav, kallades
grupperingarna förr för typgrupp, typsnitt o.s.v Idag
har man allt mer försökt att från gå ordet typ och ersatt
det med tecken.
Typografi i
praktiken
Halvuncialskrift 7
Helvetica 21
Historia 6
Humanistskrift 8
Hårstreck 10
L
Typografi
Teckenfamiljerna
Galliard 15
Garalder 14
Garmond 15
Gazette 26
Gemen 11
Geralder 14
Giambattista Bodoni 18
Gill 21
Gjutna typer 5
Glesare tillriktning 11
Gotiker 27
Gotisk skrift 8
Graph 22
Grotesker 21
Grundstreck 10
Kapitäl 11
Karolinsk minuskel 7
Klack 10
Klackar 7
Klassicistisk antikva 18
Knipning 11
Kondensering 11
Kursiv 11
Typografisk
historia &
faktaa
G
Lite kort om typografins
Historia
Index
Tillkomsten av alfabetet räknas till en av människans
största framsteg och för att hitta ursprunget till våra
bokstäver måste man gå tiotusentals år tillbaka.
Vid utgrävningar runt om i världen har man påträffat
bilder av djur, solar och månar målade direkt på väggar
i grottor och hällar. Dessa symboliserade till en början
själva föremålen, men kom med tiden att även att representera stavelser som kunde uttalas.
A
Egyptiernas hieroglyfer och babylonernas kilskrift var
milstolpar i denna utveckling.
B
Det första skriftspråk som helt och hållet var alfabetiskt
och byggde på ett ljud uppstod i Fenicien i Syrien ca.
1500 fkr.
Omkring år 800 fKr tog de gamla grekerna vid och utformade det vidare bl. a. genom att lägga till vokaler,
samt att skriva och läsa ifrån vänster till höger.
Albertus 27
Aldus Manutius 14
Anatomi 10
Ansvälling 10
Antikvor 5
Antiquus 7
Ariel 27
AvantGarde 21
Babylonernas kilskrift 6
Basilica 23
Baskerville 17
Bauhaus 21
Bembo 15
Bergling 15
Berling 15
Berolina 23
Beton 22
Blytypsmodul 9
Bodoni 19
Boktryckar konstens fader 9
Bookman 15
Breddning 11
Brophy Script 23
Båge 10
C
Det feniciska alfabetet som innehöll 22 bokstäver.
D
Det första skriftspråk 6
Diagonalantikva 14
Didoner 18
Didones 18
Didot 19
E
Egyptiernas hieroglyfer 6
Egytienne 22
Engelsk skrivstil 27
Excelsior 26
Expandering 11
Extremer 24
F
Fantasistilar 24
Fet 11
Fontanessi 27
Fot 10
Fraktur 27
Futura 21
31
Index
06
Caddy 24
Caledonia 19
Candia 22
Caslon 17
Centurer 26
Century 17
Che lives 24
Claude Garmond 14
Clearface Gothic. 27
Cochin 17
Concorde 26
Cristel 27
Regler
Var konsekvent. Att använda flera olika teckensnitt och
storlekar förvillar oftast mer än vad de gör nytta.
Radlängd för långa rader är lika svårlästa som för korta.
Eftersträva en harmonisk helhet.
Man strävade efter att få varje bokstav att fylla en kvadrat. Först målades bokstäverna på sten med en bred
pensel som hölls något snett, sedan höggs bokstäverna ut med mejsel.
Man avslutade varje streck genom att tvärställa mejseln och knacka till. På detta sätt fick bokstäverna sina
”klackar” eller seriffer som de kallas.
Ordet ”Antikva” kommer från lat. ”antiquus” som betyder gammal på svenska.
Teckenavstånd. Spärra versaler för att öka läsbarheten, men var försiktig med att använda justeringinen
full bredd. För långt avstånd mellan gemener ger motsatt effekt.
Stentavla med
utmejslade versaler
Typografins tidiga utvecklingsstadier..
Romersk kapitalskrift
Utmejslade versala bokstäver som bildar ett tvålinjesystem används vid tiden för Kristi födelse.
Detta har varit en ytterst snabb genomgång av de typografiska reglerna och är mer tänkt att fungera som en
checklista än som en handbok. Noviser inom grafisk
design bör därför även läsa några av de källor vi hänvisar till i slutet av manualen.
Typografi i
praktiken
Var försiktig med förkortningar och uttryck. Vad som
är självklart för dig som designer behöver inte vara det
för en kund.
Teckenfamiljerna
Avstånd mellan stycken. Till skillnd från böcker där
man vill utnyttja så mycket av sidan som möjligt bör
man dela upp styckena med blankrader då de skall stå
på en affisch. Fördelarna med detta är dels att texten
blir mer lättläst och dels att löptexten upplevs som mindre än vad den egentligen är.
Den typografiska historian forsätter att utvecklas,
romarna tar i sin tur över det efter grekerna. De skapade bl. a. sju nya bokstäver (C, G, L, S, P, R och D) och
nyinförde bokstäverna V, F och Q från nästan glömda
grekiska tecken.
Typografisk
historia &
faktaa
Några enkla tips &
Uncialskrift
Utvecklades på 500-talet. Första gemena bokstäver
används. Övergång till skrift på pergament.
Halvuncialskrift
Alfabet som byggde på fyrlinjesystem.
07
Index
30
Karolinsk minuskel
Dominerande skriften på 800-talet. Både gemener och
versaler användes, dock inte ihop.
Humanistskrift
Hur vet man då vilket typsnitt som skall användas?
Ofta får man som formgivare en känsla då man ser reklambilden framför sig, men man kan också gå på ”magkänslan” om vad som ser rätt ut.
På 1400-talet, återgång till Karolinsk minuskel med versaler och gemener i samma skrift.
Gotisk skrift
Karolinsk minuskel blandas med olika nationella skrifter.
Venetiansk antikva
Ett slagkraftigt typsnitt som väl passar
in i sammanhanget.
1400-talets slut och 1500-talets början, versaler används igen från romerska kapitalskriften och gemener
från humanistskriften.
Seriffernas betydelse
Inga regler utan undantag
I vissa fall kan man dock medvetet strunta i de angivna
typografiska regelerna för att väcka uppmärksamhet.
Det gäller dock att kunna motivera detta beslut. En
avvikelse skall ha ett syfte och får inte bli ett självändamål.
En fungerande skylt,
men vart finns den
asiatiska känslan?
Tecknens identifiering
Mycket av den gamla antikvans form och utseende
lever kvar än idag, men att se en inbördes skillnad i
antikvans respektive underfamiljer kan vara mycket
svårt för en lekman och kräver en noggrann detaljgranskning för den intresserade.
08
Då löptext behövs
I vissa fall kräver reklamarbetet större mängder löptext
t ex vid beskrivningar, teknisk information etc.. På nästa
sida följer några enkla tips på hur löptext skall utformas.
29
Index
För att reda ut några grundläggande skillnader i teckenfamiljerna presenteras de närmare längre fram i skriften
tillsammans med typografins andra stora huvudgrupp
som fått namnet Sanseriffer.
Den här texten
passar bättre in i
sammanhanget.
Typografi i
praktiken
Serifferna sammanbinder ordets bokstäver och gör det
läsvänligare än ett serifflöst. Bokstäverna e,o och ö
saknar dock ”klackar”.
Serifferna skärper också upp bokstäverna och linjerar
upp baslinjen. Dvs. den linje som bokstäverna optiskt
placeras på. Observera dock att detta gäller främst för
tryckt material, för webben och annat bildskärmsarbete
passar ett serifflöst teckensnitt bättre.
Typografi i
praktiken
”Låt oss se vad vi kan se, om vi ser vad vi
vill se, annars har vi inget sett.”
I det här kapitlet kommer ett antal exempel tas upp där
man använt olika typsnitt för att förstärka sitt budskap
samt några råd som hjälper designern att undvika de
största fallgroparna.
Utveckling
En annan viktig mistolpe för typografins utveckling är
Johann Gensfleich zum Gutenberg
(1394-1468).
Han räknas som boktryckar konstens fader, då han i
mitten på 1400-talet i Tyskland uppfann en teknik till
att trycka böcker med sk lösa bokstavstyper i metall.
Man kunde då trycka böcker i stället för att skriva dem
för hand.
Gutenbergs första tryck är den 42-radiga Bibeln (1455).
Han lyckades också att komponera en lyckad tryckfärg till typerna men något eget typsnitt skapade han
aldrig.
Teckenfamiljerna
I dagens reklamsamhälle kan inget stämma bättre. Varje
dag överöses vi människor med olika grafiska budskap
i så många olika medier att ingen kan ta till sig allt ens
om man skulle vilja. Sådeles gäller det för artdirectors
och designers att använda alla tänkbara hjälpmedel för
att få ut sitt budskap till den stora massan.
Boktryckarkonstens
Typografisk
historia &
faktaa
Tips & råd
1483 tog den lübeckske botryckaren Johan Snell med
sig ”boktryckarkonsten” till Sverige.
Less is more
Typografi i
praktiken
Detta är en av de gyllene reglerna för formgivaren. I de
allra flesta fall får budskapet bara några sekunder på
sig att insupas och då gäller det att texten kan tolkas
direkt.
Rätt teckensnitt på rätt plats
Vilket typsnitt skall användas vid vilket tillfälle? Vissa
fall är självklara.
Till exempel finns det nog ingen som skulle komma på
tanken att sätta ordet konst i sanseriffer t. ex. impact
lika litet som en script skulle passa som rubrik i en
dagstidning.
09
Index
28
Blytyp. Skiss av den blytypsmodul Gutenberg uppfann.
Typerna (med olika bokstäver) sattes samman och bildade
på så sätt ord.
Semilinjärer
Tecknens uppbyggnad &
Anatomi
För att få ett bra grepp om bokstäver och dess olika
familjetillhörigheter, kan det vara bra att känna till något om bokstävernas antomi.
Uppstapel
Konsoll
Hårstreck
Ansvällning
Nedstapel
Ögla
Serif
Reprodukter
Teckenfamilj vars karaktär antyder graverad form, exempelvis träsnitt eller kopparstick.
Typexempel:
Engelsk skrivstil, Polonaise.
Ornater
Sirade och ornerade teckensnitt ingår i denna teckenfamilj.
Typexempel:
Cristel, Fontanesi, Ornata.
Teckenfamiljerna
Typografi
Grundstreck
Anslutning
Familj utan seriffer, men till skillnad från de övriga linjärerna har de något växande linjegrovlek.
Typexempel:
Optima, Permanent, Albertus, Clearface Gothic.
Gotiker
Uppbyggnaden består bl a av fyra grundelement:
Skärmteckensnitt (Fristående)
En ”relativt” ny familj som inte är vedertagen men ändå
bör nämnas. Teckensnitt som gör sig bäst på skärmen,
är framför allt bokstäver som saknar ”klackar”, som har
en förmåga att ”flyta ihop” och kan vara svårlästa i
liten grad (storlek).
Typexempel:
Ariel, Verdana
27
Index
10
Typografi i
praktiken
Raka vertikala grundstreck
Raka horisontella grundstreck
Raka diagonala streck
Ansvällningar (böjda övergångar)
Hit räknas teckensnitt vars karaktär antyder gotiskt
ursprung. Den gotiska bokstavsform som Johan
Gutenberg använde, kom att bli den vanligaste
tryckarstil långt in på 1800-talet även i Sverige.
Typexempel:
Old English, Wallau, Fraktur
Stilvarianter
Förutom olika familjegrupperingar, kan dessutom varje
enskilt teckensnitt oftast manipuleras i en mängd olika
stilvarianter för att betona eller understyka en viss
innebörd av ord eller meningar.
Små bokstäver
VERSAL
KAPITÄL
Versaler i
gemenernas x-höjd
EngrvrsOldEng
normal
Normal tillriktning
Övriga
Fler teckenfamiljer i det ursprungliga franska
”Maximilien Vox-systemet”. Eftersom de inte ingår i
det svenska ”gällande” teckenfamilj-systemet, följer
endast en kort sammanfattning.
Centurer
En teckenfamilj som huvudsakligen är avsedd för tidningstryck. De kännetecknas av en robust och öppen
form, som gör teckensnitten väl lämpade för högtrycksrotation.
Typexempel:
Imperal, Concorde, Gazette, Textypre, Excelsior
rak
Antikva
smalning
SPÄRRNING
Expandering
Kondensering
Glesare tillriktning
knipning
Trängre tillriktning
Fet
Fetmarkerad
Försiktighet utfärdas dock för expandering (breddning)
liksom kondensering (smalning) av snittet, då bokstavskonstnären tagit hänsyn till bok-stävernas inre utrymme och designat dem därefter.
11
Index
26
kursiv
Snedställd
Typografi i
praktiken
Teckenfamiljer
breddning
Stora bokstäver
Teckenfamiljerna
gemen
Typografisk
historia &
faktaa
Teckensnittens olika
Snabbguide
Översikt
Kortfattad guide över de sju teckenfamiljerna enligt ”svensk standard”.
Geralder
Realer
Relativt stor skillnad mellan grund- och hårstreck. Avrundade seriffer. Övergångsform mellan Geralder och
Didoner.
Teckenfamiljerna
Liten skillnad mellan grund och hårstreck.
Avrundade seriffer. Bygger konstruktionsmässigt på
cirkeln.
Didoner
Teckenfamiljernas indelning
Linjärer
Ingen skillnad mellan grund- och hårstreck.
Saknar helt seriffer. Tidigare benämning ”Grotesker”.
Mekaner
I Sverige framlades i mitten av 1970-talet ett förslag till
svensk standard (SIS 03 00 05) för teckenklassificering,
men denna antogs aldrig och något officiellt system
finns för närvarande inte i Sverige.
Det framlagda förslaget anknyter till det ursprungliga
franska ”Maximilien Vox-systemets” 12 familjer och har
inom den grafiska branschen accepterats som det gällande.
Skripter
Bokstavsformer av handkaraktär, baserade på
gravyrstickel, pensel, stålpenna ect.
Extremer
Fantasistilar - ofta med extrem karaktär. Ofta svårlästa,
25
Index
12
Ingen skillnad mellan grund- och hårstreck.
Grova seriffer.
Typografi i
praktiken
Tecken
klassifiering
Stor skillnad mellan grund- och hårstreck. Raka seriffer.
Bygger konstruktionsmässigt på ovalen.
Sanseriff familjen
Extremer
Andra beteckningar:
Nybokstäver, Fantasistilar
Inom svensk grafisk utbildning och undervisning har
man dock begränsat sig till sju familjer, och för att
sortera upp dem ytterligare, delas de in i två huvudgrupper:
Antikvor:
Teckenfamiljer med seriffer (klackar)
Ursprung & upphov:
Karaktär och form:
Extremer kan se ut hur som helst. Extremer är en familj
som starkt avviker från övriga familjer.
Användningsområden:
Extremer används inom reklambranchen som t ex som
vid tillverkning av reklamskyltar och webb-produktion.
Dessa bokstavsformer skall användas med sparsamhet och förstånd.
Ravie, Stop, Caddy, Che lives
Sanseriffer:
Teckenfamiljer utan seriffer (klackar)
Linjärer
Mekaner
Skripter
Extremer
Dessa sju kommer att redovisas närmare på följande
sidor medans övriga fem (sex) endast sammanfattas
mycket kort:
Typografi i
praktiken
Typexempel:
Geralder
Realer
Didoner
Teckenfamiljerna
I samband med industrins genombrott under mitten av
1800 talet uppkom nya behov som påverkade typografin, man lade ned mer kraft på att sälja och började
experimetera med olika stilar som blandades huller om
buller.
Centurer
Semilinjärer
Reproduktioner
Ornater
Gotiker
Utöver ovanstående teckenfamiljer finns ytterligare en
relativt ”ny” familj som för närvarande inte har någon
officiell tillhörighet men ändå kräver ett omnämnande
med anledning av datorernas utveckling & allt större
användningsområden:
•
13
Index
24
Skärmteckensnitt
Sanseriff familjen
Skripter
Andra beteckningar:
Kalligrafiska typsnitt
Ursprung och upphov:
Karaktär och form:
Vackra sirliga teckensnitt med handskriftskaraktär.
Skripterna förknippas vanligen med skönhet och gör
sig därför bra i kosmetiska, romantiska och erotiska
sammanhang.
Garmond
Teckenfamiljerna
Ordet skript kommer från engelskans ”script” som betyder handstil. Bokstavsformen uppstod i Frankrike
under 1600talets slut.
Användningsområden:
Antikva familjen
Geralder
Aldrig hela ord med versaler!
Typografi i
praktiken
Andra beteckningar:
Garalder, Diagonalantikva, Medievalantikva, Renässansantikva, Old Style
I rubriker och texter som skall förmedla en viss tidsanda eller ge ett elegant intryck. Den engelska skrivstilen är en klassiker och används än idag. Kom ihåg
att aldrig använda skripter i vanlig text.
Typexempel:
Basilica, Berolina, Brophy Script, Mistral,
Ursprung & upphov:
Utvecklades i Venedig under 1400-talet av Aldus
Manutius (1450-1515) som lät skära och använde de
typer som anses vara urformen för denna bokstavsformen.
Claude Garmond (1481-1561) utvecklade senare denna
bokstavsform till dess yttersta form. Det franska
orginalnamnet ”Garaldes” är en kombination av
”Garmond” och ”Aldus”.
23
Index
14
Sanseriff familjen
Mekaner
Andra beteckningar:
Egytienne, Slab Seriff
Ursprung & Upphov:
Öppna och vänliga med mjuka seriffer och en sned
avsvällning. Liten kontrast mellan grundstreck och
hårstreck. Bygger typtekniskt på cirklen och har tydliga drag av den skrivna bokstaven.
Vinklad eller
vertikal betoning
Sned skärning
på gemener
(dock inte alltid)
Teckenfamiljerna
Den tjocka teckenfamiljen med sina karaktäristiska
seriffer kom till under 1800-talet i samband med Napoleon I:s fälttåg i Egypten varifrån det fått sitt namn.
Karaktär och form:
Karaktär & form:
Även om mekanernas form kan variera kraftigt (en del
påminner om kraftiga linjärer), så kännetecknas de av
sin kraftiga stil i kombination med seriffer. Men till skillnad från antikvan är den jämntjock.
Ofta sned
fotseriff
Användingsområde:
Mekaner används inte i löpande text utan kommer till
sin rätt i reklamtext, rubriker och logotyper. Volvo och
Aftonbladet är företag som uppskattat teckenfamiljens
egenskaper.
Beton, Candia, City, Egytienne, Graph, Lubalin,
Memphis
Typexempel:
Garmond, Bergling, Bembo, Bookman och Galliard.
15
Index
22
Med sin öppna form har geralderna hög läsbarhet och
är mycket vanlig i böcker.
Typografi i
praktiken
Typexempel:
Användningsområden:
Sanseriff familjen
Linjärer
Andra beteckningar:
Grotesker, sanseriffer, Futura
Ursprung & upphov:
Baskerville
Karaktär & form:
Bokstävernas grund- och hårstreck har en uniform
bredd och saknar seriffer.
Antikva familjen
Andra beteckningar:
Transantikva, Övergångsform
Typexempel:
Rubriker, bildtexter och tabeller. På grund av avsaknaden av seriffer anses linjärerna vara sämre lämpade för
brödtext, där hög läsbarhet bör prioteras.
Helvetica, Optima, Avant garde, Gill
Typografi i
praktiken
Realer
Användningsområde:
Teckenfamiljerna
De tidigaste exemplen hittar man redan på 1800-talets
första hälft. Populäriteten var då dock inget faktum. Då
ansågs de opersonliga, neutrala och endast ha ett rent
sakligt syfte. Blomstringstiden kom först med
funktionalismens era på 1930-talet, då den enkla, rena
formen hyllades, Bauhaus var skolan framför andra och
uttryck som ”Less is more” flitigt låg på var formgivares läppar.
Ursprung & upphov:
Konstruerades under mitten av 1700-talet och
introducerade en övergång från ”Geralder” till
”Didoner”.
Det var framför allt John Baskerville (1706-1775) som
med sitt teckensnitt med samma namn som gjorde denna
bokstavsform känd.
21
Index
16
Karaktär & form:
Relativt stor skillnad mellan tunna hårstreck och tjocka
grundstreck, avrundade och något tunna och spetsiga
seriffer. Ansvällningen i rundningarna är vertikala och
har fortfarande drag av den skrivna bokstaven.
Rak eller
nästan rak
betoning
Sanseriffer
Användningsområde:
Mycket populär och väl använd i all grafisk kommunikation.
Typexempel:
Typografi i
praktiken
Den andra huvudgruppen under beteckningen teckenfamiljer. Inom denna kategori ingår alla de familjer som
har en avsaknad av seriffer (klackar, slutstreck) t.ex:
Teckenfamiljerna
Rak eller
svagt böjd
fotseriff
Sanseriffer
Huvudgrupperingen
Svagt lutande
gemena seriffer
Baskerville, Century, Caslon, Cochin, Impressum
Linjärer
Mekaner
Skripter
Mekaner klassas som Sanseriff, trots sina kraftiga och
ofta klumpiga seriffer men platsar väl under kategorin
med sin oftast uniforma linjegrovlek.
17
Index
20
Century
Käraktär & form:
Hög och rak, ger ett sobert och förnämt intryck. Stark
kontrast mellan hårstreck och grundstreck. Tunna horisontella seriffer och en rak ansvällning. Seriffernas
anslutning till stilarna är ofta vinkelräta. Didoner bygger typtekniskt på ovalen och släktskapet med den
skrivna bokstaven är nästan helt borta.
Vertikal
betoning
Antikva familjen
Didoner
Teckenfamiljerna
Bodoni
Rak vänsterriktad seriff
Raka & tunna tvärställda
seriffer
Användningsområde:
Högtidliga eller eleganta sammanhang eller tillsammans
med symetrisk typografi, men sällan till ren brödtext.
Didoner kan också förekomma inom visa reklamkretsar.
Typografi i
praktiken
Typexempel:
Andra beteckningar:
Nyantikva, Klassicistisk antikva,
Vertikal-antikva.
Bodoni, Didot, Madison, Walbaum, Caledonia
Ursprung & upphov:
Teckensnitt av denna familj är utvecklade ur Didot och
Bodonis 1700-talssnitt.
Det franska orginalnamnet är ”Didones” är en kombination av den franska stilskäraren F. Didot (1730-1804)
och den italienska boktryckaren Giambattista Bodoni
(1740-1830).
19
Index
18