Transcript Vånafjärdens by. - ture strömbäcks hemsida

Historiska notiser
Sida 1 av 6
Register
Nr 1
Nr 2
Nr 3
Nr 4 del 1
Nr 4 del 2
Nr 4 del 3
Nr 5
Följande citat är hämtat från Buraeus karta över Vånafjärdens by från 1648:
Soldater
Inhyses Folk
Wånafiälen skattehemman..................................4
Utsäde med --- och alt.........................................73/16 tunnor
Starr äng alt till höö.............................................158 lass
1. Pär Nilsson............................................................25 sk
Utsäde............................................................................
Äng till höö...........................................................50 lass
2. Nils Olufsson.........................................................15 sk
Utsäde............................................................................
Äng till höö............................................................32 lass
3. I bidem Carl Pädersson lika stort med nästföreskrefne
hemman No 2.
4. Päder Mickilsson hafver lika stort i alla commoditeter
med Pär Nilssons hemman Nr 1. Notandum Pär Nilsson
äger och i Näsbyn1 sk. som föres igen i Näsby ---fol. Item i Sangis äger han 1/8 mantal.
Vånafjärdens by.
Till denna by är god lägenhet med timberskog och mulabet
ståteligt fiskeri godt laxbruk. I denna bys gärden är mestadels sand i bädd och åkeren pläga någorlunda blifva behållin för köld. Härtill äre tämmeligen gode engier.
Denna by är belägen 1 1/2 mil ifrå kyrkian österut.
N.B. små quarnar gå höst och Wåhre tijdh.
Hemmansnumreringen överensstämmer inte med den nutida. Om 2. och 3. byter plats, så överensstämmer
den med nuvarande numrering.Textförfattaren Bureus anser utan tvekan att Vånafjärden är en by med goda
möjligheter: gott om timmer, gott bete, ståteligt fiskeri. Om man jämför detta med böndernas egna uppgifter
till jordeboken år 1750, får man en helt annan beskrivning av byns tillstånd, en by med knappa resurser. Man
hade uppenbarligen redan då upptäckt sambandet mellan redovisade tillgångar och skatternas storlek!
Delar av kartan återges nedan. Gårdarna i byn anges med symboler, ‘rökar’. Det framgår där att tre av
gårdarna låg på området söser om bäcken, Jönsbacken och den fjärde gården, Oppigården (senare kallad
Erik) låg nedanför skogen på Erikbacken strax ovanför myrmarken. Holmen är vid denna tid ett
soldattorp.Bokstaven B torde stå för odlad mark, dvs åker och C torde beteckna myrslåtter
http://user.tninet.se/~gek102c/byn.html
2012-01-13
Historiska notiser
Sida 2 av 6
Utdrag ur jordeboken år 1750:
Byn: Uppå tillfrågan ärfors att på bysens ängar ej skall finnas
flera hemman, torp eller nybruk, skolandes intet heller tillfälle
finnas till fleres nyodlande undantagandes att några myrar
långt ifrån utmarken til tvenne miler skola finnas som
genom utdikning kunna nyttbara göras. Skog vidkännes vara någorlunda brukelig till såg- och
hustimmer och gårdstarf, vharföre byamännen tjärubränneri och bräde til vår-- --med
2ne sågquarnar.
Diur och fågelfänge samt näfver ringa men nödigt mulbete.
Vidgå grannarna at skogen ifrån nästgränzande byar och allmänning skall vara af----.
Otaxerade fisken skola ej finnas under denna by.
Men fyra sqvaltkvarnar som gå höst och vår.
En nutida karta över samma område visas nedan.
http://user.tninet.se/~gek102c/byn.html
2012-01-13
Historiska notiser
Sida 3 av 6
Skatterna hade även då stort inflytande på människans levnadsvillkor. Det finns därför skäl att kortfattat redogöra för skatternas
utveckling.
För bönderna gällde sedan urminnes tid skyldighet att göra krigstjänst. I och med att denna krigstjänstskyldighet successivt
upphörde och det s.k. 'Äldre Indelningsverket' infördes, blev bonden istället skyldig att betala Grundskatterna . Dessa var
ursprungligen av två slag, Räntan och TiondetTiondet. Räntan kallades under Gustav Vasas tid och framöver för
Ordinarieränta eller Jordeboksränta. Som underlag för bestämmande av skattens storlek, fastställdes hemmanets
skattekraft genom taxering. Skattekraften angavs då liksom idag i mantal. Ordets betydelse var ursprungligen 'antal man',
dvs hur många krigsmän hemmanet skulle underhålla. På sextonhundratalet tillkom ytterligare en grundskatt,
Mantalsräntan. Räntorna betalades dels in natura, dels i kontanter.
Tiondet, som betalades till kyrkan, var till sin natur en produktionsskatt. En tiondedel av hemmanets produkter
levererades till kyrkan. Tiondet kom till redan under elvahundratalet och fördelningen var sådan att socken-prästen fick
en tredjedel och återstoden delades mellan biskopen, sockenkyrkan och de fattiga. I och med reformationen ändrade
Gustav Vasa fördelningen så att merparten, två tredjedelar, tillföll Kronan , Kronotionde, och en tredjedel som förut till
sockenprästen. Kronan var noggrann med att fordra in sin del av tiondet, medan den del , som gick till sockenprästen inte
alltid drevs in, det berodde på hur energiskt prästen ifråga agerade för att få sin skatt. Somliga präster avstod helt från
tiondet om församlingen var mycket fattig, vilket ofta var fallet.
I slutet av sjuttonhundratalet fick en ny typ av skatter inflytande över bondens liv. Dessa var till sin art lyxskatter. Det var
under olika tidsepoker skatt på fönster, tobaksbruk, sidenplaggs nyttjande, fickur, hundar, vin, kaffe, te, brännvinsbruk
och 'ekipager' (vagnar). Man kunde därför vid taxeringen avsäga sig tobaksbruk och brännvinsbruk och på så sätt undgå
dessa skatter. Mantalslängderna ger därför falskeligen intrycket att endast ett fåtal människor rökte eller drack sprit.
Sverige har nog aldrig redovisat så stor andel nykterister som just dessa år i början av 1800-talet!
Det var naturligare för en ståndsperson (adel eller präst) att bruka tobak och brännvin och därför betraktades det som
mindre 'lyxigt' om en sådan rökte eller drack. Följden av detta blev att skatten bara blev en shilling för en ståndspersons
tobaksbruk men två shilling om mantillhörde allmoge eller arbetarklass.
Det blev med tiden även skatt på personer som bodde på hemmanet (= skatt på arbetskraften). Därför indelades
personerna på gården efter ålder, kön och funktion. Samma princip gällde här: en ståndsperson beskattades med åtta
shillingar, övriga med tolv.
Skattesystemet förfinades från år till år, man fick så småningom göra avdrag för personer med nedsatt arbetsförmåga.
'fattig och blind' och 'sjuk och fattig' m. fl. omdömen blir vanliga uttryck i mantalslängderna. Dessa nya skatter betalades
med penningar. Från och med 1869 betalades även grundskatterna med penningar i sin helhet. Grundskatterna
avvecklades efter hand helt mellan åren 1895 och 1903 i takt med att indelningsverket upphörde.
Indelningsverket Indelningsverket var vida mer än den krigsorganisation som förknippas med namnet. Det var i själva verket det
system som efterträdde Feodalsystemet och syftet var att effektivt använda de skatter, som bönderna betalade. Från början
betalades det mesta av skatterna in natura: korn, skinn, lax m.m. som levererades till närmaste stad (Torneå), där staten sedan sålde
dem och fick in kontanter. Man delade in hemmanen i grupper och skatterna från en sådan grupp användes helt eller delvis till att
avlöna en tjänsteman, officer eller soldat. Tjänstemannen eller officeren bodde vanligtvis på ett hemman och hade som lön
avkastningen från detta. Dessutom kunde han vara tilldelad skatten från ett eller flera hemman som 'löneförstärkning'. I denna
form hade Indelningsverket funnits sedan slutet av medeltiden.
http://user.tninet.se/~gek102c/byn.html
2012-01-13
Historiska notiser
Sida 4 av 6
Det s.k. Nya Indelningsverket organiserades av Karl XI och var en vidareutveckling av det tidigare systemet. Då tillkom bl.a.
Roteringen , vilken innebär att ett eller flera hemman bildade en rote och roten svarade för en soldat. Stamroten kallades det
hemman, som tillsköt torp och mark, övriga kallades stödrotar. I och med att roteringen infördes, upphörde den tidigare använda
Utskrivningen av bönder att gälla. Den innebar skyldighet för bonden att göra krigstjänst. Karl XII fick emellertid sådan brist på
soldater att han (olagligt) använde sig av utskrivning.
Fattigvården löstes med hjälp av indelningssystemet. De flesta sörjde man för inom familje- och släktkretsen. De få som inte
omhändertogs på detta sätt, fick vandra mellan de gårdar som ingick i fattigrotan. På varje gård i rotan fick de under en period mat
och husrum mot att de utförde de sysslor de klarade av. Nedanstående siffror är officiell statistik för år 1751. Tabellverket /numera
Statistiska Centralbyrån/ tillkom år 1749 på initiativ av astronomen Pehr Wargentin.
Veterligen intagna i hospital
1500
Veterligen intagna i fattighus
6000
Eländiga utom hospital eller fattighus 23000
Galna och ursinniga utom hospital
1200
Bräckliga av fallandesot och
smittsamma sjukdomar
1100
Rasp- spinnhusfolk
300
Livsfångar på fästningar och slott 200
Lägrade kvinnfolk
7000
Förutom dessa 40 000 fanns alla inhysehjon, som levde i olika hushåll. De fick kost och logi men räknades
inte till hushållet. Antalet var stort. År 1763 kom en förordning om hospitals- och barnhusinrättningar. I
denna fanns även bestämmelser om en särskild årlig sockenstämma, vars uppgift var att behandla
fattigvården. Härvid försökte man beräkna penningbehovet för det kommande året. De som inte redan var
omhändertagna, hänvisades till dessa socknens mer eller mindre regelbundna understöd i pengar eller
livsmedel.
1847 års fattigvårdsförordning fastslog ytterligare varje kommuns skyldighet att sörja för sina fattiga om de
inte kunde arbeta och inte försörjdes av sina anhöriga. Enligt denna förordning kunde kommunen auktionera
ut vården av barn och åldringar till lägstbjudande. Detta förfaringssätt var tillåtet till 1918.
Tabellverkets statistik över fattighjon år
Fattiga som underhålls av enskilda
Åtnjuter underhåll hemma av församlingen
Intagna i fattighus och hospital
Fosterbarn intagna i barnhus
Föräldralösa barn som av församlingen inackorderats
hos enskilda
1850:
10 000
83 000
18 000
1 500
7 000
I denna förteckning ingår ej gruppen inhysehjon. Antalet uppskattas till mer än 100 000. Det har under dessa
100 år skett en anmärkningsvärd ökning av antalet fattighjon.
Befolkningstillväxten var starkt beroende av sådana faktorer som variationer i klimatet, krig och fred,
epidemier och andra sjukdomar. Detta visar att överlevnadsmarginalerna var små. Under åren mellan 1721
och 1736 var vintrarna milda och skördarna goda. Befolkningen växte därför kraftigt under denna period.
1736 steg dödligheten kraftigt och befolkningstillväxten blev sedan måttlig under resten av århundradet och
några år in på nästa. Med det nya århundradet började en serie kalla vintrar med sena vårar som följd (lilla
istiden). Flera epidemier härjade. Ett flertal krig bidrog också till att bromsa tillväxten i befolkningsantalet,
inte så mycket på grund av antalet stupade utan på grund av alla sjukdomar som härjade. Det blev både
missväxt och krig följande år: 1741-1743, 1772-1773, 1789-1790, 1800, 1808-1809 och dessutom
Pommerska kriget 1757-1762. Medellivslängden var under slutet av 1700-talet 44 år och då har inte
spädbarnsdödligheten inräknats. 20% av alla födda barn dog före ett års ålder
År 1810 kom ett omslag som varade till mitten av 1850-talet. Under denna tid får vi den kraftigaste
folkökning vi någonsin haft. Den berodde på "freden, vaccinen och potäterna" (Tegnér). Den vaccinering
som han åsyftar är smittkoppsvaccinering. Den infördes i Sverige år 1801. Tidigare hade man gjort prov,
misslyckade sådana, med ympning mot smittkoppor. Det var främst präster, som ympade sina barn med
levande smittkoppsvirus, men resultatet var inte uppmuntrande.
Vaccineringen blev obligatorisk år 1815 och resultatet märktes snabbt, antalet döda i smittkoppor sjönk från
4000 per år till 400. De som vaccinerades, fick en anteckning därom i kyrkboken och man kan där se att de
första vaccineringarna i Nederkalix socken gjordes år 1815.
http://user.tninet.se/~gek102c/byn.html
2012-01-13
Historiska notiser
Sida 5 av 6
Under de första årtiondena av 1800-talet vidtog en omfattande uppodling av Sverige. Till stor hjälp vid detta
arbete var stubbrytaren när stora stubbar och stenar skulle avlägsnas. Ovanstående bild är från 1970-talet och
arrangerad för att demonstrera hur stubbrutaren fungerade. Personen på bilden är Gunnar Strömbäck.
De två ovanstående bilderna är arrangerade för att förevisa hur myrslåttergick till. Övre bilden: Längst bak
går Britta med en räfsa, sedan följer Eivor med räfsa och bärträ med kärl innehållande långfil, Gunnar bär på
en vinglie och Erik bär på vinglie och svege. Svegen användes för att bära det tokade myrhöet (oftast fräken)
till ladan.
Nedre bilden: Det var karlarnas uppgift att slå höet och med vingens hjälp lades det i en sträng. Kvinnornas
http://user.tninet.se/~gek102c/byn.html
2012-01-13
Historiska notiser
Sida 6 av 6
uppgift var att breda ut strängen så att den snabbt kunde torka.
Jonas Alströmer hade med sig potatisen när han 1724 återkom från en längre vistelse i England. Det gick
trögt att introducera den i Sverige. Under Pommerska kriget 1757 - 1762 hade soldaterna lärt sig uppskatta
potatisen och bruket spred sig över landet med de hemvändande soldaterna. Grevinnan Eva Ekeblad född de
la Gardie lyckades år 1748 framställa brännvin ur potatis. Denna nyhet fick snabb spridning och
potatisodlingen fick ett uppsving. Fru Ekeblad fick säte i Kungl Vetenskapsakademin, som instiftats år 1737.
http://user.tninet.se/~gek102c/byn.html
2012-01-13
Nr 1
Sida 1 av 8
Hemman Nr 1 1/3 mantal.
Hemmanet omfattar idag de s.k dalhemmanen, dvs de som ägdes av bröderna Albert och Viktor
Johansson och av deras kusin Oskar Johansson. Rågholmen, som nu ägs av SCA, liksom Skatan
tillhörde också Nr 1. Nr 1 ingick tillsammans med Nr 2 och två hemman i Sangis i rota Nr 65,
Lustigs rota. Som framgår längre fram, var soldaten på rotan till en början placerad i
Vånafjärden för att senare förläggas till Sangis. Boningshuset var fram till Laga Skiftet 1863
beläget på Jönsbacken väster om bäcken.
De tidigaste ägarna till hemmanet är:
Pär Nilsson
Carl Pehrsson
Mickel Olofsson
Corporal Bärgs (hustru)
Anders Davidsson
Johan Andersson
Pehr Johansson
Johan Pehrsson
Johan Petter Johansson
Johan Johansson
ägare 1648
ägare 1685
ägare 1695-1696
ägare 1697-1699
ägare 1701-1728 16741223-17611214
17011222
född 1733
född 1774
född 1799
född 1836
Pär Nilsson begravdes 1677
Carl Pehrsson begraver sin hustru år 1682.
Mickel Olofsson var brorssron till Carl Persson. I soldatrullorna nämns att han ´går för
farbroder Carl Persson i Wånnafjärd´ mellan åren 1679 till 1689. Från och med detta år går
Johan Danielsson Lustig för Mickel Olofsson som ´niuter boskapspeng´. Mickel vigdes år1680
och han fick tre döttrar: Ingeborg 1682, Karin 1683 och Kerstin 1686
På det odelade hemmanet Nr 1 fanns Anders Davidsson som ägare vid början av 1700-talet. Far
till Anders Davidsson är David Erichsson på Övermorjärv nr 2.
Anders Davidsson
Jöns Davidsson
David Davidsson
http://user.tninet.se/~gek102c/ettan.htm
16741223 - 17611214
1690 - 1756
2012-01-13
Nr 1
Sida 2 av 8
Jöns Davidsson blev genom giftemål bonde på hemman nr 2 i Vånafjärden, se dito.Anders
Davidsson gifte sig första gången med Ingrid Nilsdotter 1672 - 1698 från Börjelsbyn nr 3.
Ingrid dog ung och de tycks inte ha haft några barn. Hustru nr 2 var Karin Johansdotter född
16770615 i Grytnäs 2 och död på Vånsfjärden nr1 17590129.Det är högst troligt att Anders
köpte hemmanet. Den tidigare ägaren på nr 1, Mickel Olofsson dog 1696. Anders son och
efterträdare som bonde var Johan Andersson 17011222 - 17950513. Johan var gift, först med
Mahlin Persdotter född 16990911 i Gammelgården, död 1770, och sedan med Malin
Eriksdotter. Barn:
Pehr Johansson
Jöns Johansson
1733 - 17950912
17401226
Från Jordeboken år 1750:
No1 1/3 mantal skatte brukas av Johan Andersson som äfven hafver det väl bebyggt och
häfdat, åkern till en del lågbördig och en del af sandig jord samt fråst underkastad, skall
innehålla 5 tunnor utsäde. Ängarna vidt omkring liggande och stora delar myrländiga, som
angifves kasta af sig foder för 2ne hästar, 10 kor, 3 unga nöt och 15 får. Wid detta hemman
innehafves i Ängesviken uti Ytterbyn ett lass äng med alla de öfriga hemmansägarna inom
byamål.
Jöns Johansson gifte sig med Ella Nilsdotter och övertog hemman nr 2 av svärfadern Nils
Jönsson, se hemman nr 2. Johan Andersson efterträddes som bonde på Nr 1 av sonen Pehr
Johansson 1733 - 17950912 och hans hustru Greta Mårtensdotter Enbom 1741 17860508 .De hade 12 barn:
Kattarina Pehrsdotter
Margareta Pehrsdotter
Maria Pehrsdotter
Johannes (Johan) Pehrsson
Elisabetta Pehrsdotter
Pehr Pehrsson
Jöns Pehrsson
Maria Pehrsdotter
Fredrik Pehrsson
Brita Pehrsdotter
Helena Pehrsdotter
Fredrik Sandström
1764
1769
1772-1772
1774
1776
1777
1778
1780
1781
1786-18590312
1788
Brita Pehrsdotter gifte sig med Jacob Henriksson på hemmanet Ryssbält Nr 6 1/8 mantal.
Äldste sonen Johan Pehrsson efterträdde fadern som bonde på Nr 1. Han är i kyrkböckerna även
angiven som uppsyningsman. Hustrun Maria Andersdotter var född samma år, 1774.
Äktenskapet ingicks år 1798 och resulterade i sju barn:
Johan Petter Johanssson
Anna Brita Johansdotter
Barbro Greta Johansdotter
Anders Johansson
Carin Johansdotter
http://user.tninet.se/~gek102c/ettan.htm
1799-1859
1800
1802-1802
18030
1806
2012-01-13
Nr 1
Sida 3 av 8
Carl Fredrik Johansson
Margeta Johansdotter
18070409
1811
Nr 1 var ett stort och rikt hemman. År 1805 anger taxeringslängden att det fanns en dräng Pehr
om 27 år samt två pigor Kajsa 30 år och Maria 22. I huset fanns nio! fönster att betala skatt för.
År 1815 fanns en brännare om 19 kannor, bonden fick betala skatt för tre kvinnspersoner som
bar klädespersedlar av sidentyg. Hemmanet värderades detta år till 1168 skilling. "Alla avlagt
tobak, Johan brännvin".
Av Johans och Marias sju barn blev det sonen Johan Petter Johansson, som blev bonde på Nr 1.
Hemmanet delades under åren 1815 -1820 i tre delar: halva hemmanet 1/6 mantal köptes av
Johan Fredrik Nilsson, ägare av Nr 3. Hälften av återstoden, nämligen 1/12 mantal köptes av
Johan Strömbäck på Skatan. Under Johan Petters tid minskade sålunda hemmanets areal till en
fjärdedel av den ursprungliga.
Anna Brita Johansdotter gifte sig år 1819 med bonden på Ytterbyn Nr 10 7/48, Storgården,
Jacob Pehrsson född 1792. Anna Britas farbror Pehr Pehrsson bodde där periodvis.
Anders Johansson gifte sig 18310211 med Anna Brita Andersdotter 1806-1868 från Ytterbyn
Nr 17 1/8 mantal. Han övertog detta hemman, som ligger på Målsön av svärfadern Anders
Karlsson född 17781127 och hans hustru Anna Stina Berg född 17830304. Anders son Johan
18361220 tog sig namnet Rönnbäck.
Johan Rönnbäck gifte sig med Brita Johanna Ytterberg 18361003 och de fick sex barn:
Brita Lovisa Rönnbäck
Josefina Margareta Rönnbäck
Johannes Rönnbäck
Hilda Rönnbäck
Emilia Rönnbäck
hennes oäkta son Oskar
Karl Rönnbäck
18590130
18620719
18650102
18670515-18960428
18720808
18890215-18900127
18760804
Anders farbror Pehr Pehrsson bodde tidvis hos Anders Johansson på Målsön.
Carl Fredrik Johansson gifte sig med Anna Kajsa Ericsdotter född 1809 på Målsön. De ägde
och brukade hemmanet Ytterbyn Nr 14 1/22 mantal, som de övertagit av Anna Kajsas föräldrar.
Även hos detta brorsbarn bodde Pehr Pehrsson tidvis. Kanske var han handikappad och
omhändertogs därför av sina släktingar i tur och ordning, han är i varje fall inte antecknad som
dräng. Carl Fredrik var före giftemålet dräng hos brodern Anders i granngården på Målsön.
Carin Johansdotter gifte sig med tolvmannen och bonden Erik Ersson på Siknäs 1/6 mantal.
Han var änkeman efter ett äktenskap med Anna Greta Wallgren, född 1801 i Gammelgården.
Margeta Johansdotter gifte sig 18390113 med med bonden på Ytterbyn Nr 8 Olof Nilsson
Sandberg 18160401-18961208. Olof står som ägare till hemmanet samtidigt som han är
fältjägare med namnet Strid. Namnet Sandberg har han troligen tagit sig på äldre dar. Olofs far
var liksom sonen bonde på Nr 8 och samtidigt fältjägare med namnet Stridbar. Fadern
drunknade utanför Yttersta Ågrundet i Kalix Älv den 3:e okt 1840. När Nils Petter Wennström
återvände från Norge, köpte han hemmanet av änkan Margeta ( se 'Inhyses') Olof och Margareta
hade tre barn:
Johan Olof Sandberg
Lisa Greta Sandberg
Florentina Sandberg
http://user.tninet.se/~gek102c/ettan.htm
18471218
18511116
18550923
2012-01-13
Nr 1
Sida 4 av 8
Johan Olof Sandberg var gift med Josefina Elisabet Söderholm från Näsbyn född 18460829.
Husbonden på Nr 1 Johan Petter Johansson och hans hustru Anna Greta Eriksdotter fick sju
barn:
Maria Johansdotter
Anna Greta Johansdotter
Florentina (Flora)
Johansdotter
Barbro Kattarina
Johansdotter
Johannes (Johan) Johansson
Dalgubben'
Margareta Johansdotter
Erik Stenberg
1831
1832-1835
18330906
18350423
1836 '
18390629-18891028
18411221
Det kan kanske förefalla märkligt att Stenberg förekommer som efternamn på ett av barnen medan de övriga
heter Johansson eller Johansdotter. Efternamnen bildades ju sedan länge av faderns förnamn med tillägg av -son
eller -dotter (patronymicon). I mitten av 1800-talet började man använda släktnamn: Strömbäck, Strömberg
Blombäck osv. De som först lämnde det gamla namnsystemet var hantverkarna. Erik, som var smed, tog sig det
imponerande släktnamnet Stenberg
Maria Johansdotter gifte sig med Johan Johansson Lundbäck från Nr 3. Johan köpte Öbergs
(därefter kallat Lundbäcks) på 1870-talet när familjen Öberg flyttade till Ytterbyn. Johan var
redan ägare till Nr 1/6 mantal, ty hans far köpte, som tidigare nämnts, denna hemmansdel och
Johan står som ägare av den 1860-1869.
Flora Johansdotter var gift med Olof Andersson på Storgården i Ytterbyn (Nr 10). Floras man
Olof dog tidigt, varför Flora gifte sig en andra gång, nu med hornblåsaren Johannes Holm
18450723-18850226. Barn i första äktenskapet:
Olof August Olofsson
Karl Johan Olofsson
Nils Albert Olofsson
Karl Johan Olofsson
Peder Adolf Olofsson
Oskar Olofsson
Florentina Olofsdotter
Anna Wilhelmina Olofsdotter
Barn i andra äktenskapet:
John Holm
David Holm
Simeon Holm
Maria Holm
18540617
18550706-1856
18561013
18580927-18600403
18591106
18610330
18630513
18710103
18721130
18750509
18780802-18870614
Bröderna Olof August och Nils Albert Olofsson delade hemmanet så att var och en fick 7/48
mantal.
De tre sönerna i andra giftet utvandrade till Amerika. Till den nya skolan i Ytterbyn, som
uppfördes av 'Öbergs-Jotta', från Öbergs i Vånafjärden, och blev färdig 1906, gick
tillverkningen av skolbänkar och övrig inredning på anbud och John Holm fick uppdraget.
Emellertid upptäckte han ganska snart att han räknat alldeles för lågt. Därför uppsökte han
komminister Olsson i Näsbyn för att ackordera om bättre villkor. Olsson gick inte med på några
förändringar utan John fick slutföra arbetet på de ursprungliga villkoren. John var en god
http://user.tninet.se/~gek102c/ettan.htm
2012-01-13
Nr 1
Sida 5 av 8
snickare och gjorde ett mycket gott arbete, men med stor ekonomisk förlust. Detta misslyckande
kan ha bidragit till Johns beslut att utvandra till Amerika. Däröver lyckades det tydligen bättre,
ty när han 1912 besökte hemlandet hade han en reskassa på hela 6000 kr och returbiljetten
betald. De två bröderna David och Simeon flyttade även de till Amerika. Fadern John tycks
också ha haft planer på att emigrera ty följande anteckning står att finna i kyrkboken: "Bör ej få
betyg till Amerika emedan instämd till vårtinget 1889 för misshandel av Bengt Willhelm
Rönnquist från Nyborg."
Eftersom skolväsendet under denna tid var en kyrklig angelägenhet, var komminister Olsson i Kalix ansvarig för
skolverksamheten. Komminister Olsson bebodde kyrkans hemman i Näsbyn (där Folkhögskolan finns idag). Han
hade som lön avkastningen av detta hemman. Olsson kom att bli den sista präst som avlönades på detta sätt.
Barbro Kattarina Johansdotter gifte sig 18680709 med Erik Gälman född 18400313 i
Ytterbyn.När Barbros svåger Olof Andersson dog 1866, blev Erik arrendator på Storgården
intill dess att de två sönerna Olof August och Nils Albert Olofsson blev gamla nog att ta över
skötseln av gården. Som tidigare nämnts, gifte sig Olofs änka Flora med hornblåsaren Holm och
hon flyttade till hans soldattorp efter giftemålet. När Eriks arrendetid var över, flyttade familjen
Gälman till Karlsborg, där Erik blev sågdräng. Eriks farfar var soldaten Henrik Gälman från
Vånafjärden (se 'Soldater'. Erik Gälmans och Barbro Kattarina Johansdotters barn:
Nils Erik Gälman
Herman Gälman
Emil Gälman
Anna Erika Gälman
Karl Johan Gälman
Hjalmar Gälman
18681117
18700813
18711226
18731109-18801212
18760606
18790513
De två äldsta sönerna emigrerade till Amerika år 1886 resp 1889.
Margareta Johansdotter gifte sig med smeden Karl Anton Lundström född 18330711 i
Nederluleå. De bodde först i Nyborg, senare i Vånafjärden men flyttade slutligen till
Kyrkostaden (Kalix). Margareta Johansdotter och Karl Anton Lundströms barn:
Emeli Lundström
Johan Emil Lundström
Viktor Claudius Lundström
Hilda Ingegerd Lundström
18671107
18690707
18740804
18761126
Erik Stenberg flyttade till Ytterbyn och försörjde sig som smed. Han gifte sig med Emma
Ulrika Aktsam född 18480610 från Gammelgården.
Hjalmar Stenberg
Amalia Stenberg
John Stenberg
Karl Johan Stenberg
18791002-18890831
18840109
18861024
18890507
Kalle Stenberg blev i likhet med fadern smed. Han hade två smedjor, dels den han övertog av
fadern, dels en i Karlsborg.
Dalen
http://user.tninet.se/~gek102c/ettan.htm
2012-01-13
Nr 1
Sida 6 av 8
Johan Johansson bodde från början i den by, som låg mellan Jöns och Skatan. Före Laga Skiftet
på 1860-talet var bebyggelsen koncentrerad till Jönsbacken, där gårdarna till Nr 1, 2 och 3
fanns, Nr 4 på södra sluttningen av Erikberget med utsikt mot jönsbackens gårdar och Nr 5 på
Holmen mitt emot Jöns. Laga Skiftet medförde, förutom att åker och skog omskiftades, att den
gamla bykärnan sprängdes och gårdarna flyttades ut på de nya ägorna. Johans ägor kom att
lokaliseras österut till 'Dalen' och därför ålades det honom att flytta sitt hus dit. Johan Johansson
(dalgubben) var först gift med Kajsa Lena Jacobsdotter född 1832 i Ytterbyn. Hennes far
Jacob Persson var hälftenägare i Nr 10 Storgården. Och hennes mor var Anna Brita
Johansdotter från Nr 1 i Vånafjärden.! Således var 'Dalgubben' och hans första hustru kusiner.
Andra hustrun var Anna Lena Strömbäck från Nr 4, Erik Barn i första äktenskapet:
Karl Johan Johansson 'Dal-KarlJohan'
Oskar Herman Johansson 'Dal-Herman'
Barn i andra äktenskapet:
Fritioff Johansson
Hilda Johansdotter
Hilda Johansdotter 'Silver-Hilda'
Florentina Johansdotter
Fritioff Johansson
Emma Johansdotter
18620512
18630424
1869-1871
1870-1871
18711124-1953
1873-1878
1874-1877
1876-1878
Karl-Johan och Herman delade på hemmanet efter fadern Johan. Det föll på Hermans lott att
bygga nytt bostadshus och nya uthus medan Karl-Johan övertog befintliga byggnader. KarlJohan gifte sig med Anna Henrika Rönnquist född 1862 i Kosjärv.
Under Karl-Johans tid började glasögon användas även av folket ute på landsbygden och det
resulterade i att glasögonförsäljare åkte runt i stugorna och så småningom kom det en
försäljare även till Karl-Johan. Henrika, som börjat bli skumögd, lät honom därför utrprova ett
par åt sig. Något glasögonköp blev det emellertid inte, ty när Karl-Johan fick höra priset, fem
kronor, avstyrde han köpet med kommentaren: "Hon har sett vad hon behöver".
De fick fyra barn:
Johan Albert Johansson
'DalAlbert'
Karl Viktor Gotthard Johansson
'Dal-Viktor'
Anna Emilia Johansson 'Dal-Anna'
Julia Vilhelmina Johansson
18951214-19690408
18970505-19770328
1899
19021117-19851213
Albert förblev ogift.
Viktor gifte sig med Linda Brännström från Gammelgården. De fick inga barn. Viktor var
ägare till bil nr 2 i byn, en Opel Olympia. Den blev stående under kriget men plockades fram
när bensinen åter var tillgänglig.
http://user.tninet.se/~gek102c/ettan.htm
2012-01-13
Nr 1
Sida 7 av 8
Bilden är tagen vid Lindas och Viktors bröllopp och här återfinns i stort sett hela Vånafjärdens dåtida befolkning
och dessutom ett antal från Risön och Gammelgården.
Julia gifte sig med Sigurd Strömberg på Korsnäsbacken och de fick många barn (se 'Hemman
Nr 2').
Dal-Anna bodde länge kvar tillsammans med brodern Albert och skötte om honom och huset
ända tills hon i mogen ålder gifte sig med en skomakare från Kalix.
Herman Johansson gifte sig den 29 april 1899 med Maria Karolina Lindberg född 1870 i
Bodträsk. Under en tidsperiod fanns på gården som dräng Esaias Eriksson Åström född 1849
från Bodträsk och det finns anledning tro att just detta är orsaken till att Hermans fru kom från
Bodträsk. En dotter till Esaias, Hulda Åström blev så småningom gift i Vånafjärden med
Oskar Strömberg, 'Svanbergs-Oskar' (se 'Hemman Nr 2').
Släkten Lindberg kom ursprungligen från bondesläkt i Gammelgården, men gården såldes och familjen flyttade till
Bodträsk som nybyggare. Färjkarlen Lindberg i Kalix är från samma släkt, liksom framlidne prosten och
riksdagsmannen Arne Lindberg.
Herman och Maria fick sex barn:
Oskar Johannes Johansson 19000312-19680517 gift med Olga Strömberg .
Einar Johansson maskinist, ogift
Sven Emanuel (Manne) Johansson 19030817-19760120
Svea Johansson gift med Frans Evald Modig från Rödupp i hans andra äktenskap.
Evald Johansson
Edit Johansson
Oskar Johansson, 'Dal-Oskar', var en mycket beläst och kunnig man. Han var under sin aktiva
tid maskinist och senare skeppare på en bogserbåt. Hustrun Olga var från Båtskärsnäs och var
till yrket lärare på lågstadiet.
Manne Johansson gick till sjöss i unga år och tjänstgjorde i maskin. Han var kunnig på de flesta
områden, inte bara motorer. Han var gift med Blenda Brännström från Gammelgården
http://user.tninet.se/~gek102c/ettan.htm
2012-01-13
Nr 1
Sida 8 av 8
19140115-19920429. Barn
Ragnhild Rönnberg
Birgitta Johansson
Signhild Strömberg
Ulla Franzén
Gunnar Johansson
19351223
19390212
19430629
19460313
19530119
Ragnhild bor i Bonässund med sin man Ingvar Rönnberg f 19300413. Barn: Håkan Rönnberg
19580130 sambor i Märsta med Madelena Scheinfeldt f 19651113
Helena Dahlberg 19630620 sambor i Bromma med Olle Dahlberg f 19600405
Signhild är gift med Olov Strömberg, se dito (hemman Nr 2).
Ulla bor i Öjebyn. Hon är gift med Stig Franzén 19460313. De har två barn: Anders Franzén
19801008 och Sofia Franzén 19850429
Gunnar är sambo med Britt-Marie Nilsson f 19630117. De bor i Kalix. Gunnar har två barn:
Jonas Karlsson 19800920 och Lars Karlsson 19820127
Av barnen i Johan Johanssons andra äktenskap överlevde endast ett, Hilda. Hon gifte sig med
indelte soldaten Isac Abraham Engberg Silver från Påläng. De bodde i ett soldattorp mitt i byn
på en avsöndring från Nr 2, Silvertorp. Isac Abraham blev den siste soldaten i byn (se
'Soldater'). Av barnen dog flickorna, tre stycken, i lungsot. Sönerna Edgard Sigurd och Isac
Sigvard bosatte sig i byn och bildade familjer.
http://user.tninet.se/~gek102c/ettan.htm
2012-01-13
Nr 2
1.
Sida 1 av 18
Hemman Nr 2 1/4 mantal.
Hemman Nr 2 omfattade de s.k. Korsnäsgårdarna, mitten av byn med bl. a. Svanbergs samt samt Jöns, Bergs
och Larssons. Bergholmen hörde också till Nr 2. Hemmanet ingick i rota 65, Lustigs rota. De tidigaste
ägarna:
Carl Pedersson
Eric Carlsson
Eric Ersson
Jöns Davidsson
Nils Jönsson
Jöns Johansson
Johan Jönsson
Jöns Fredrik Johansson
ägare 1648
ägare 1685-1701
ägare 1702-1704
ägare 1728-1750 1690 - 1756
17180124-17891117
17401226född 1771
född 1803
Carl Pedersson gifte sig 16640424 och dog år1671. Ett år senare,16650312 döptes dottern Anna. År 1682
begravde han sin hustru Anna. Carl hade åtminstone två barn till, dottern Margeta Carlsdotter gifte sig
med Olof Nilsson, bonde på hemman Nr 3.
Sonen Eric Carlsson, som övertog Nr 2 efter fadern Carl, gifte sig år1666 och året därpå fick han en son,
Carl Ersson. Denne dog emellertid knappt två år gammal. Den yngre sonen Eric Ersson, övertog
hemmanet. Eric är ägare till hemmanet från 1702 och framöver. I sitt äktenskap får han sju barn. Bland dessa
finns två söner, Eric Ersson född 1708 och Jacob Ersson född 1710. Eric Ersson tycks dör ung 26 nov
1716, ty hans efterlevande hustru Margeta Jacobsdotter, född på Gammelgården nr 8, gifter sig en andra
gång, med Jöns Davidsson (Jöns Davidsson har "manshielp af styvsönerna Eric och Jacob"). Hans andra
hustru hette Helena Larsdotter enligt kyrkböckerna men tycks kallas Ella. Helena dog 17360329. Eftersom
han var den första i raden av bönder med namn Jöns eller Jönsson, så är det naturligt att gårdsnamnet med
tiden blev Jöns.
Jöns Davidsson och Anders Davidsson på Nr 1 härstammar från Övermorjärv Nr 2, där man finner fadern
David Ersson. Först kom Anders och köpte hemman Nr 1 och sedan kom Jöns och gifte sig till Nr 2. På Nr
2 fanns då Erik och Jacob, som var söner till den avlidne hemmansägaren Erik Ersson. De fick stiga åt sidan
till förmån för Jöns son Nils Jönsson.
Från Jordeboken år 1750:
No 2 1/4 mantal skatte innehafves af Jöns Davidsson som erhåltdet vittnesbörd att hafva hemmanet
uti gott skick både till hus och jordägor, at ock utfå 4 1/2 tr korn årligen samt föda tvenne hästar,
12 kor 2 unga nöt och 45 små kreatur, uti Stråkanäs innehafves 4 sielsland åkerjord och 1/2 lass
äng, äfven vid Gammelgården Bäckwijken skall ock 1/2 lass och Blötängen i Rolfs 1 lass såsom
öfrigt i Sangis1/2 lass äng , det mera i Bohlbyn.
Barn till Jöns Davidsson och hustrun Margeta Jacobsdotter:
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
2012-01-13
Nr 2
Nils Jönsson
Carin Jönsdotter
Lars Jönsson
Jöns Jönsson
Maria Jönsdotter
Erik Forsberg
Jöns Jönsson
Helena Jönsdotter
Lars Jönsson
Styvsönerna:
Erik Ersson
Jacob Ersson
Sida 2 av 18
17181124 - 17891117
17220628
17380101-1738
17380101 17391223
17450319 - 18091012
17470215
17480607
17500509
1708
1710
Erik Forsberg var trumslagare och uppges ha efterträtt Lars Nyström, svärson till Lars Månsson Stråle på nr
5,som "skadat handen". Eriks första hustru var Lisa Olsdotter 1745 - 1798. och andra hustru var Margeta
Zachrisdotter född 1761 Barn i första äktenskapet:
Erik Forsberg
Helena (Ella) Forsberg
Eva Lisa Forsberg
Sara Forsberg
Jöns Ersson Sandberg
Maria Forsberg
Maria Forsberg
Eva Lisa Forsberg
I andra äktenskapet:
Erik Forsberg
Babba Cajsa Forsberg
1772 - 17850625
1774
17750122 - 17750508
17760406
17780727 - 1838
17810414 - 17830705
17840311
17870102 - 17881217
18010923
18041126 - 18050115
Helena Forsberg gifte sig med skräddaren Lars Blomquist, se förteckningen av Inhyses folk. Jöns Ersson
Sandberg gifte sig med Carin Jonasdotter 17840329 - 1838. och de bodde i Hömyrfors på hemman Nr 1.
Carin var utomäktenskapligt barn till Jonas Ingvaldsson, make nr 2 till Anna Pehrsdotter på Nr 4. Jonas var
dräng i Hömyrfors innan han flyttade till Vånafjärden .
Nils Jönsson blev näste bonde på Nr 2. Hans hustru hette Brita Larsdotter 17210206-17680312. De tycks
ha haft endast ett barn, som uppnått mogen ålder, nämligen dottern Ella Nilsdotter 17491006 - 17780210.
Ella gifte sig med Jöns Johansson född 17401226 från hemman Nr 1,se dito. Av slump förblev alltså
namnet Jöns vid gården i och med att Ellas man råkade heta Jöns. Emellertid tycks Ella ha dött ung ty Jöns
Johansson gifte sig en gång till. Den andra hustrun hette Brita Ersdotter född 1749. I första äktenskapet
föddes barnen:
Johan Jönsson
Brita Jönsdotter
Cajsa Lena Jönsdotter
I andra äktensskapet
Fredrik Jönsson
1771
1772-1854
17780203-1859
1788
Cajsa Lena Jönsdotter gifte sig med bonden på Nr 4 Erik Erik Eliasson (se 'Nr 4').
Brita Jönsdotter gifte sig med bonden Eric Magnus Bäckman på hemman Nr 3 i Sangis. Britas svärfar var
"afskedade soldaten Magnus Bäckman" född 1772 och bonde på Sangis Nr 3.
Johan Jönsson blev bonde på Nr 2 efter fadern Jöns Johansson.
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
2012-01-13
Nr 2
Sida 3 av 18
I 1805 års taxering anges gårdsfolket: Johan Jönsson 34, hustru Sofia 28 år, två drängar Nils 30 år och
Fredrik 16 år (troligen broder till Johan), två pigor Kajsa 27 år (troligen syster) och Anna 26 år, dessutom
Jöns 64 år och änkling andra gången (fadern) samt Johans äldste Son Jöns Fredrik Johansson född 1803.
Man betalade skatt för sju stora fönster.
Av 1815 års taxering framgår att Jöns fortfarande levde, han var 73 år, drängen hette fortfarande Fredrik, nu
26; pigorna var två: Anna Cajsa 27 och Anna Greta 20 år. Tre använde sidentyg, tre använde tobak medan
två avlagt brännvinsbruk (Jöns och Fredrik). Det fanns dock en brännare på gården om 21 kannor, som man
betalade skatt för. Hemmanet värderades till 875 skilling.
Johan Jönsson och hustrun Sofia Nilsdotter född 1776 fick fyra barn:
Jöns Fredrik Johansson
Nils Johansson
Johan Johansson
Brita (He)lena Johansdotter
1803-18551002
1806-1806
1807
18101218
Brita Lena Johansdotter gifte sig 18400405 med Johan Fredrik Olofsson född 18170302 i Storön, hemman
Nr 2 1/4 mantal. Enligt uppgift var Helena synsk. Svärfadern Olof Johansson född 17670903 hade två
hemmansdelar på vardera 1/4 mantal, Storön Nr 1 och Nr 2. Efter Olofs dagar delades hemmanen så att
sonen Johan Fredrik Olofsson fick Nr 2 och sonen Olof Olofsson Wallsten född 1818 fick Nr 1.
Johan Fredrik Olofsson och Brita Lena Jönsdotter fick fem barn:
Brita Greta Johansdotter
Johannes Johansson
Olof Johansson
Maria Johansdotter
Karl Fredrik Johansson
18401230
18411216
18430919
18451103
18471?31
Jöns Fredrik Johansson, som blev bonde på Nr 2 Jöns var gift två gånger. I sitt första äktenskap (1829), med
Margareta Nilsdotter 1803-1846 fick han barnen:
Nils Fredrik Jönsson Strömberg
Johan Jacob Jönsson Strömberg
Johannes Jönsson Strömberg
Sofia Greta Jönsdotter Strömberg
Brita Jönsdotter Strömberg
Brita Kajsa Jönsdotter Strömberg
Johannes Jönsson Strömberg
Maria Jönsdotter Strömberg
Anders Jönsson
Josefina Jönsdotter Strömberg
18310716-19121112
1832-1832
1833-1834
18350110
1837-18377
1838
18400217-1924
1842
18431114
1845
Första hustrun dog sedan i "sviterna efter barnsbörd" år 1846.
Andra hustrun hette Johanna Henricsdotter Lindvall, född 18240601 på Rånön. Bland Johannas förfäder
finns skogvaktaren Olof Lindvall född 1739 och bosatt i Ryssbält. Två av Olofs barn bosatte sig på Rånön:
torparen Henrik Olsson Lindvall född 1773 (far till Johanna) och skogvaktaren Karl Petter Lindvall född
1774.
I Jöns Fredrik Johanssons äktenskap med Johanna Lindvall föddes fyra barn:
Albert Strömberg (Jönsson)
Oskar Strömberg
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
18491126
18511110-19391223
2012-01-13
Nr 2
Fritioff Strömberg
Florentina Strömberg
Sida 4 av 18
18530728-19030529
18550506
Nils Fredrik Jönsson Strömberg gifte sig med Anna Henrika Svanberg född 1838. Anna Henrika kom från
Nr 3 och var dotter till Johan Svanberg (Svanbergs). Efter Johans död 1855 övertog de hemmanet Nr 3 och
flyttade in i Johans hus. De fick tio barn:
Fredrik August Strömberg 'GretsholmAugust'
Anna Margareta Strömberg
Maria Henrika Strömberg 'Skata-Mari'
Karl Johan Strömberg 'Svanbergs-KarlJohan'
Oskar Strömberg 'Svanbergs-Oskar'
Emma Strömberg
Mina Strömberg
Ida Josefina Strömberg
Simon Strömberg
Elin Amanda Strömberg
18571007
18600620
18611226
18640814
18670215-19450812
18691007
18720412
18740903
18771112-19600508
18800319-18830822
Bergholmen
Fredrik August Strömberg, 'Gretsholm-August', flyttade med sin familj till Bergholmen till den uppodlade
mark som fanns där sedan tidigare. Därutöver köpte han en tredjedels träsklott i Lantjärv av Greta Kajsa
Gälman, se nedan 'soldater'. Boendet på Bergholmen blev emellertid kortvarigt, ty Berman & Hummel
köpte Bergholmen och startade där sågverk år 1896 på den norra delen av holmen. I den överenskommelse,
som bolaget träffade med August, ingick att bolaget skulle bygga ett nytt boningshus åt honom på
Gretsholmen. När man började timra upp det nya huset, uttrycktes det tvivel här och var om på att bolaget
skulle klara sig ekonomiskt -- Att sätta folk att timra hus på timpenning, det kan omöjligt gå ihop!
Visserligen gick bolaget med tiden omkull, men det fordrades mer än ett husbygge för detta. Bolaget ägde,
när det var som störst, 370 000 ha skog och hade avverkningsrätten till ytterligare 130 000 ha. Därutöver var
man Sveriges näst största rederi och seglade på alla världens hav med skepp som byggts på egna varv. År
1896 flyttade August med familj in till fastlandet till sitt nya hus på Gretsholmen och Bergman & Hummel
startade sågverket. Kyrkböckerna visar att de allra flesta som anställdes, kom söderifrån, oftast från
Värmland. Den sysselsättning, som skapades för ortsbefolkningen var mestadels i skogen med huggning och
körning. Efter fyra års drift med med ständig förlust, lades sågverksrörelsen ned och sågställaren på bolagets
såg i Karlsborg, Johan Oskar Sundquist, köpte Bergholmen av sin arbetsgivare. Oskars fru Kristina kom
från Risnäset och var dotter till Nils Strömbäck. Oskar hade sin ladugård i Karlsborg (Bommen) och
fraktade det hö, som bärgades på Bergholmen, till Karlsborg. När Oskar så småningom ville sälja
Bergholmen, erbjöd han Nils-Fredrik Fredriksson att köpa den, men han hade inte råd. Oskars svåger
Simon Strömbäck blev den som köpte Bergholmen och Augusts boningshus flyttades till Risnäset för att
användas som bagarstuga. Det forna kontoret flyttades också till Risnäset och blev boningshus.
Gretsholmen
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
2012-01-13
Nr 2
Sida 5 av 18
Foto av husen på Gretsholmen. Boningshuset är det hus som Bergman & Hummel timrade upp åt GretsholmAugust som ersättning för det hus han hade på Bergholmen.
August blev helt blind på äldre dar. Han var troende och kom för den skull ofta till Holmen på
söndagförmiddagarna för att få höra radiogudstjänsten klockan elva. Han hade svårigheter med att ta sig över
bäcken utan hjälp, så han brukade stanna och invänta hjälp vid bron. August var gift med Kajsa Lena
Sandberg född 18610929 i Korpikå. De gifte sig 8840420 och fick tretton barn:
Maria Margareta Strömberg
Augusta Strömberg
Agnes Strömberg
Frida Emilia Strömberg
Agnar Strömberg
Tycko Emanuel Strömberg
Artur Strömberg
Johannes Natanael Strömberg
Nanny Strömberg
Helga Strömberg
Axel Strömberg
Rut Strömberg
Hemera Strömberg
18850225
18880816
18870517-18870719
18900525
18971206
Augusta Strömberg gifte sig med Nils Olsson från Överkalix. Nils var förman vid timmer-flottläggningen på
Bergholmen. De hade åtminstone ett barn, Erling Olsson.
Agnar Strömberg for till Amerika tillsammans med Albin Larsson och bröderna Gottfrid och Helmer
Silver.
Helga Strömberg gifte sig med Frans Evald Modig från Rödupp 19001007-19760526. Modig arbetade på
somrarna vid flottläggningen. De övertog Grets-holmen efter Fredrik August. Efter Helgas död gifte Frans
Evald om sig med Svea Johansson från Dalen.
Barn i första äktenskapet:
Gunvor 19290617
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
2012-01-13
Nr 2
Sida 6 av 18
gift med Sven Nilsson från Holmträsk. De har två barn, Kjell född 1952 och Carina som är fosterdotter.
Per-Evert 19310210 gift med Eivor f Karlsson från Lantjärv. Barn:
Karin 1958
Sören 1960 gift m Carola
Helena 1965 g. m Stig
Berit 19330202 gift med Lennart från Själevad har tre barn:
Lars Johan
Jeanette
Peter
1952
1956
1967
Rut dog vid 17 års ålder.
Hemera gifte sig med Johan Lindal från Karlsborg.
De övriga av Fredrik Augusts barn dog i lungsot.
*************
Anna Margareta Strömberg utvandrade till Amerika år 1883.
Maria Henrika Strömberg ('Skata-Mari') gifte sig med Johan Adolf Strömbäck, se 'Nr 4'.
Karl Johan Strömberg stannade hemma och blev bonde. Han dog emellertid tidigt, varför brodern Oskar,
som utvandrat till Amerika 1887, övertalades att återvända för att överta hemmanet.
Emma Strömberg gifte sig med John Andersson från Prästholm. De bodde några år på Kors-näsbacken och
skötte om hemmanet sedan Fritioff Strömberg tagit sitt liv. De emigrerade därefter till Amerika. John var en
av de många tappra som var med att bygga Panamakanalen och han hade turen att överleva detta tack vare
att han var arbetsledare och som sådan fick han en något bättre bostad och slapp malarian.
Mina Strömberg utvandrade till Amerika år 1890.
Ida Strömberg gifte sig med Nils Fredrik Fredriksson 18830630-19711125 från Lantjärv. Den första tiden
efter giftemålet bodde de på Korsnäsbacken och skötte om hus och hemman efter Hildas och Fritioffs död.
När Fritioffs son Sigurd Strömberg blev myndig och återvände från Rånön för att överta hemmanet, blev
Ida och Nils-Fredrik utan bostad. Emellertid löstes deras bostadsproblem snabbt. Robert Svanbergs hus
(Roberts) gick på exekutiv auktion och Nils-Fredrik ropade in det för 1800 kr. Svågern Adof Strömbäck
('Skata-Adolf') hjälpte till med finansieringen. Robert hade en gång i tiden köpt marken av Nils Strömbäck
för 75 kr och dessutom ingick skyldighet för Robert att utföra två dagsverken per år åt Nils. Med hjälp av de
äldsta sönerna odlade Nils-Fredrik upp ytterligare en bit av den steniga marken.
Efter Idas död gifte Nils-Fredrik om sig. Andra hustrun hette Henrika Lindvall och härstammade från
Kamlunge. Henrika hade varit piga hos Karl Johan Strömbäck på Nr 4, Erik. Barn i första äktenskapet:
Elis Fredriksson
Simon Fredriksson
Nils Ragnar Fredriksson
Barn i andra äktenskapet:
Sixten Fredriksson
1907 -1948
19100515
Simon Fredriksson byggde hus ovanför föräldrahemmet. Han var gift med Adéle Nilsson född år 1909 från
Karlsborg. Simon och ett spädbarn drunknade 1948.Några år senare flyttade familjen till Luleå. Huset såldes
till Birgit och Börje Utterström.
Barn:
Maj Öhman
Stig Fredriksson
Arne Fredriksson
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
1936
1938
1939
2012-01-13
Nr 2
Ingrid Eriksson
Gunnel Johansson
Sida 7 av 18
1942
1943
Maj är gift med Birger Öhman född 1934. De bor i Niemiholm, Råneå. De har två barn, Roger Öhman
1959 som smmanbor med Margareta Johansson i Niemisel, och Mikael Öhman 1962, som bor i Luleå.
Stig är gift med Milly Holmbom. De bor i Knivsta och har en dotter Åsa Fredriksson 1964, som bor i
Sollentuna.
Arne är gift med Marianne f Lundström 1945. De bor i Luleå och har två barn:
Christina Fredriksson 1965 bor i Luleå och ChristianFredriksson 1974 bor i Luleå.
Ingrid är gift med Lars Eriksson. De bor i Sollentuna och har fyra barn:
Håkan Eriksson 1959 har tillsammans med Pia Söderlund två barn, Simon 1989 och Oskar 1991. De bor i
Stockholm.
Eva Eriksson 1960 och Peter Svensson 1960 bor på Ekerö. De har två barn, Loise -81 och Robbin -90.
Carina Peterson 1962 är gift med Pelle Peterson 1960. De bor i Landskrona och har tre barn, Kristoffer 81, Daniel -88 och Elisabeth -91.
Nicklas Eriksson 1968. Bor i Solna.
Gunnel är gift med Bengt Johansson från Niemisel.De bor i Luleå och har två barn:
Anneli Johansson 1962 bor i Södra Sunderbyn tillsammans med Christer Ödmark f 1962 De har ett barn,
Maria 1986
Inger Johansson 1966 bor i Luleå
Ragnar Fredriksson gifte sig med Karin Elisabeth Lidström från Ytterbyn.De fick två barn Birgitta, gift
med Holger Blom från Kälvudden, och Astrid.
Simon Strömberg 18771112 blev sjöman och maskinist. Han bosatte sig i Stockholm.
****************
Svanbergs
Oskar Strömberg, 'Svanbergs-Oskar', for till Amerika år 1887 men återvände för att ta över hemmanet sedan
brodern Karl-Johan dött. Han gifte sig med Hulda Åström från Bodträsk. Huldas föräldrar var Esaias
Åström 1849 från Bodträsk och Matilda Envall, född 1851. Matilda tillhörde den släkt Envall, som
härstammade från Nr 4. Hennes farfar Anders Magnus Envall var halvbror till Erik Eliasson, Erik, och
Fredrik Eliasson, Lundbäcks. Anders Magnus bodde större delen av sitt liv Oppi Träsket, resterna av
husgrunden syns idag nedanför John Sundqvists hus vid stranden av Byträsket (Magnus).
Esaias Åström var vida känd för sin styrka. Det berättas att när han en gång kom med häst och släde till kyrkstallarna i
Kalix, kom ett par män från Gammelgården och ville bjuda på stryk. Esaias menade att det skulle nog gå för sig, fick
han bara först lägga undan handskarna. Han drev in handen i en springa i stallets ena hörn, lyfte isär det och lade in
handskarna mellan stockvarven. Männen från Gammelgården visade inget intresse för att slåss längre.
Esaias och Matilda vistades i Vånafjärden ett antal år. Esaias tjänstgjorde då som dräng på Nr 1 och Nr 4.
Esaias och Matilda Åströms barn:
Hilda Åström
Hulda Åström
Simon Åström
Gottfrid Åström
Maria Åström
Johanna Åström
Anna Åström
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
18780930
18791028-19581213
18811115
18840208
18851225-18851225
18870721
18891209
2012-01-13
Nr 2
Sida 8 av 18
Simon Åström gifte sig med Sanna Henrika Larsson, dotter till Anna Emelie Strömbäck, från Nr 4, Erik.
Oskar och Hulda Strömberg fick åtta barn:
Elof Strömberg
Anna Valborg Strömberg
Astrid Strömberg
Nanny Terese Strömberg
Oskar Raul Strömberg
Neidem Strömberg
Fredrik Emanuel Strömberg
Rut Strömberg
19081202-19791128
19090826
19110430-19940516
19131207
19160123
19180420
19200827
19230228
Bilden visar Oskar och Hulda Strömberg tilsammans med sina barn. Fotot är taget framför det hus som Johan Svanberg uppförde
sedan han flyttat från Finland till Vånafjärden 1842. Förutom barnen syns till höger om Oskar Elofs hustru Agnes och äldsta
barnbarnet Rudolf.
Elof gifte sig med Agnes Strömberg född 19111130. Agnes var Simon och Hilma Strömbäcks näst äldsta
barn och hon var således född på Risnäset. De byggde nytt hus på hemhemmanet under Loitiberget. Elof var
bonde och dessutom förman för timmerflottläggningen på Bergholmen. De sista yrkesaktiva åren arbetade
han vid Assis mätstation i Karlsborg. Han och brodern Raoul är kända för sin styrka, kanske fick de den i arv
av morfadern Esaias Åström. Elof dog 19791128 och Agnes 19930425. Barn:
Rudolf Strömberg
Olov Strömberg
Birger Strömberg
Folke Strömberg
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
19340302
19350802
19370930
19410713
2012-01-13
Nr 2
Sida 9 av 18
Rudolf är gift med Ulla f Boström från Bodträsk by, född 19360702
Olov är gift med Signhild f Johansson född 19430629, dotter till Blenda och Manne Johansson från Dalen.
Barn:
Thomas Strömberg 19610306 gift med Susanne född 19591019
Maria Strömberg 19620826 sambo med Thomas Jansson född 19510822
Mikael Strömberg 19640617 Sambo med Anna-Karin Lindvall född 19660203 i Umeå.
Birger är gift med Gunvor f Lundbäck 19390528 och de bor i Sävar. Barn:
Susanne Wedin 19620608 g m Peter Wedin 19610911
Viola Strömberg 19651002-19731122
Sören Strömberg 19671209 g m Anna f 19670704
Johan Strömberg 19720721
Folke är gift med Anna-Lena född 19690901. Han har i ett tidigare äktenskap dottern
Johanna Strömberg 19731128
Valborg gifte sig med Valter Silver 19090216-19801014. Valter var sonson till soldaten fältjägaren Jonas
August Sandberg Silver från Moån f 18520310 och hans hustru Johanna Hällström 18541023 från
Näsbyn och son till Axel Frtioff Silver på Rönnören.
Astrid var föreståndare för Konsumaffären i Vånafjärden och sedan den upphört arbetade hon i Konsum i
Sangis fram till pensioneringen.
Nanny gifte sig med Vigert Hjelm 19150919-19731217 från Sklörbacken. De byggde hus och ladugård i
Vånafjärden. Vigert arbetade på sågen i Karlsborg fram till sin död. Nanny arbetade i skolbespisningen i
Kalix. De fick tre barn Elisabet , Anders och Margareta.
Raoul och hustrun Sonja 19161008-19861225 byggde hus på hemhemmanet. Raoul arbetade i
flottläggningen och när den upphört vid fabriken i Karlsborg. Han var en ivrig fiskare och blev den siste i
byn att fiska med laxryssjor. De tre barnen heter Bernt , Agneta och Britt-Marie.
Neidem gifte sig med Uno Holmbom 19070205-19710220. Sedan Neidem blivit änka, flyttade hon till Kalix.
Fredrik köpte Gretsholmen av F. E Modig och flyttade dit. Han och hustrun Marta 19201014-19800320 fick
två söner, Rolf som bor i Stockholm och Bengt som bor i Osby.
Ruth är gift med Anders Lilia f 19210129. De bor i Rönninge och har tre barn Jan, Kristina och Åse.
*****************
Jöns och Bergs
.
Sofia Greta Jönsdotter Strömberg 18350110 gifte sig med Jacob Berg född 18291227. Jacob hade tidigare
varit dräng hos bonden Blombäck i Båtskärsnäs och var född och uppvuxen i soldattorpet i Näsbyn. Torpet
finns kvar än idag (1990). Släkten Berg härstammar på fädernet från Storön:
Olof Olofsson Öström var soldat i Storön och dessutom tjänstgjorde han periodvis på offi-cersbostället
Nynäs (beläget vid 4H:s hästgård Ponderosa). Han föddes år 1756 och gifte sig 1779 med Karin
Johansdotter född 1748. Olof Öströms och Karin Johansdotters barn:
Olaus Öström
Nils Petter Öström
Hindric Olof Öström
Jacob Olsson Berg soldat
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
1782
1784
1785
1786
2012-01-13
Nr 2
Jonas Fredrik Passupp soldat
Anna Greta Öström
Sida 10 av 18
1793
Soldaten och sedermera korpralen Jacob Olsson Berg bodde och tjänstjorde i Näsbyn. Han gifte sig 1812
med Brita Kajsa Larsdotter född 1792. Deras Barn:
Lars Olof Berg
Johan Berg
Kajsa Greta Berg
Nils Petter Berg
Brita Helena Berg
Anna Stina Berg
Karl Fredrik Berg
Jacob Berg
1813
1815
1816
1819
1821
1824
1827
18291227
Sofia Greta Jönsdotter Strömberg gifte sig således med yngste sonen till korpralen i Kalix kompani Jacob
Berg. De övertog en del, 1/12 mantal från hemman Nr 2, Jöns. De fick åtta barn:
Greta Kajsa Berg
Maria Berg
Josefina Berg
Johan Jacob Berg
Sofia Berg
Oskar Berg
Aurora Alida Berg
Fritioff Berg
18570226
18590422
18611220
18640527
18710507
18721116
18750605
18761104-18770114
Greta Kajsa och Johan Jacob delade Jönshemmanet. Gretas Kajsa gifte sig 18840706 med Josef August
Krisbinsson Larsson född 18590710. Innan giftemålet tjänade Josef dräng på Nr 5 Holmen. Kajsas och
Josefs del av Jönshemmanet kallades härefter för Josefs, och senare Larssons. Josefs farfars far var indelte
soldaten Nils Henriksson Gälman i Vånafjärden (se soldatförteckningen). Josef och Greta Kajsa Larsson
hade följande barn:
Zuleima Margareta Larsson
Anna Ottilia Larsson
Hilma Larsson
August Albin Larsson
Hjalmar Fabian Larsson
Hedda Larsson
Tekla Larsson
18841003
18860202
18880203
18900223
18941119-19750724
Efter Greta Kajsas död gifte Josef om sig med Emelia Strömbäck, änka efter Albert Strömbäck, 'RisnäsAlbert'. Alberts och Emelias hus låg mitt emot Helge Strömbäcs ladugård, Emelis. Emelis var under ett antal
år skolhus för byn. Emelia hette ursprungligen Nilsson och härstammade från Granån. När Emelia flyttade
till Josefs hade hon med sig en fosterflicka Inez Helmida 19070719-19800911, som med tiden kom att bli
Hjalmars hustru. De fick två barn Rune Larsson, som gifte sig med Ebba Mörk från Lantjärv och Irma gift
Tikkanen.
Hjalmar övertog hemmanet Josefs. Fabian utvandrade till Amerika..
Johan Jacob Berg, 'Jöns-Jotta', fick som nämnts, halva Jönshemmanet. Han gifte sig med Josefina Munter
född 18590709. Hennes far var soldaten Johan Petter Munter i Sangis, modern var Anna Greta Blombäck
från Båtskärsnäs (Den första bonden och nybyggaren i Båtskärsnäs var "avskedade soldaten" Orre, hans
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
2012-01-13
Nr 2
Sida 11 av 18
barn tog sig namnet Blombäck). Josefina kom till byn som piga på Nr 4, Erik. Jacob och Josefina Berg hade
fem barn:
Elin Amanda Berg
Anna Margareta Berg
Oskar Berg
Mina Berg
Ester Josefina Berg
18800319-18830822
18830525
18870730
18900313
1892
Anna Margareta utvandrade till Amerika.
Ester och Oskar delade på det som nu återstod av jönshemmanet så att Ester behöll hus och övriga
byggnader medan Oskar flyttade och byggde nytt, Berget. Ester blev den sista att bebo Jöns. Hon hade några
kor som hon skötte om på den lilla återstoden av hemmanet. De sista åren av sitt liv bodde hon omväxlande
hos Axel Berg och hos Astrid Strömberg på Konsum. Hjalmar Larsson som slutligen köpte hennes hemman,
lät också riva huset. Idag finns inga spår kvar av Jöns.
Denna bild är tagen på 1950-talet och visar Jönsbacken sedd från nr 4 Erik-gården.Av den ursprungliga
bykärnan med gårdarna nr 1, nr 2 och nr 3 finns nu endast nr 2 Jöns kvar, längst till vänster på fotot. Huset
kan mycket väl vara från Jöns Davidssons dagar. Huset till höger om Jöns tillhör Hjalmar Larsson och är en
avstyckning från Jöns-hemmanet. Längst till höger syns Skatan som innehas av Gusti och Karl Björk. Skatan
är en del av nr 4. I förgrunden på gräsplätten till höger om de stora stenarna låg den ursprungliga Erikgården
i skydd från nordanvinden och med utsikt mot de övriga gårdarna. Detta hus brann år 1817.
Nästa bild är tagen på 1980-talet och visar ihuvudsak samma område. Jönsbyggnaden är nu riven, Larssons
har byggt ny ladugård och bostadshus, Hos Björks har man rivit det gamla bostadshuset.
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
2012-01-13
Nr 2
Sida 12 av 18
Oskar Bergs barn:
Elin Vilhelmina Nordlund
Karl Berg
Artur Berg
Gustav Adolf Berg
Axel Johannes Berg
19010225-19831206
19050615--19900312
19110616-19770612
Elin Vilhelmina gifte sig med Karl Oskar Nordlund 18870126-19620203 från Holmträsk. De fick nio barn:
Inga Vilhelmina Jakobsson 19180523 gift med Åke Jakobsson 19150809-19921025
Thea Viktoria Vidgren 19250307-19820804 gift med Martin Joel Vidgren 19230713
Karl Ture Nordlund 19270920 gift med Maj-Britt f Alamaa 19300517. Bor i Kalix
Gerhard Gustav Nordlund gift med Ann-Mari Nordlund f 19300324. Bor i Holmträsk
Göte Valter Nordlund 19341117 gift med Christina Nordlund f 19361202. Bor i Kalix
Birgit Majden Rönnqvist 19370908 gift med Birger Rönnqvist 19301225. Bor i Kalix
Sigrid Margareta Nordlund 19390508 Bor i Kalix
Per Gunnar Nordlund 19420304 gift med Elisabet Nordlund f 19460314. Bor i Holmträsk.
Börje Lennart Nordlund 19450716 Bor i Klippan, Hälsingborg.
Artur Berg var sjuklig
Gustav Adolf Berg gifte sig med Dagny Linnea f Nilsson 19140408-19890813. Gustav var elektriker i
Karlsborg och bodde i Vånafjärden. Barn:
Berit Linnea Berglund 19341123 gift med Sven Börje Berglund f 19351225 från Sangis. De bor i
Vånafjärden.
Axel Johannes Berg var gift med Hildur Elisabet f Forsling 19030101-19680306. Hennes föräldrar var
August Forsling från Forsbyn, död år 1952 ochAnna Charlotta Forsling från Morjärv, död år 1938. Hildur
och Axel Bergs barn:
Margit Elisabet Svanberg
Kurt Axel Berg
Linnea Syrene Nilsson
Margareta Yvonne Strömbäck
Stig Roland Berg
Anna Maria Berg
19340727
19351018
19370825
19380918
19391118
19421108
Margit bor i Sangis och är gift med John Ragnar Svanberg 19330209. De har två barn:
Kent Ragnar Svanberg 19620325 och Ulla Elisabet Svanberg 19670715
Kurt bo i Borlänge. Hustun heter Gunhild Elisabet f Lund 19391220. Barn:
Catarina Gunhild Anna Berg 19680216 och Kurt Göran Berg 19730125
Linnea bor i Järfälla. Hennes man heter Per Sander Nilsson 19660405. De har två barn:
Kjell Sander Nilsson 19660405,som bor i Upplandsbro och Susanne Maria Elisabet Nilsson 19680320,
som bor i Järfälla.
Margareta var gift med Alex Strömbäck från Risnäset, 19230724-19880216. Barn:
Gudrun Margareta Strömbäck 19570923 bor i Kalix Nyborg.
Anita Elisabet Strömbäck 19650112
Ove Alex Strömbäck 19600602 bor i Vånafjärden och har övertagit Risnäset.
Karin Yvonne Strömbäck 19680817 bor i Vånafjärden.
Stig bor i Risögrund. Han är gift med Ellen Ann-Louise f Fredriksson 19450227
Anna bor i föräldragården i Vånafjärden. Hon sambor med Kjell Olov Bosholm 19370504.
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
2012-01-13
Nr 2
Sida 13 av 18
*************************
Johannes Jönsson Strömberg 18400217 gifte sig med Brita Josefina Strömbäck född 1846. Brita var från
Nr 4, Erik. De köpte hemmanet Sangis Nr 7 och flyttade dit. Brita dog tidigt, sannolikt år 1870 och Johannes
gifte sig en andra gång, 18710517, med Brita Katarina Nilsdotter Nyström 18440626 från Nedertorneå
församling. I första äktenskapet föddes två flickor, som emellertid dog unga, i andra äktenskapet föddes fyra
barn:
Anna Josefina Strömberg
Anna Josefina Strömberg
Alida Strömberg
Hilda Karolina Strömberg
Fritioff Strömberg
John Gottfrid Strömberg
18670809--18680727
18700611-18890912
18720131
18730114
18800301
18820805
Anders Jönsson 18431114 var troligen dräng hela sitt liv. Han tycks ha börjat hos Anders Johansson (från Nr
1) på hemmanet Ytterbyn Nr 17 1/8 mantal, där han var dräng åren 1867-1868. (Möjligen hade Anders son
Johan Rönnbäck övertagit Nr 17 vid denna tid). Åren 1870-1871 var han dräng hos svågern Jacob Berg på
Nr 2 och de två följande åren hos 'Holm-Nicka'. Åren 1875 och 1876 var han dräng hos brodern Nils Fredrik,
samt slutligen åren 1885 och 1886 hos halvbrodern på Korsnäs, Oskar Strömberg, 'Korsnäs-Oskar'.
Josefina Jönsdotter Strömberg 1845 (sid 15) gifte sig med Johan Strömbäck på Skatan, född 1838. De fick
följande barn:
Johan Adolf Strömbäck
Hilda Strömbäck
Nils Erik Strömbäck
Selma Strömbäck
18660607-19270922
18680413-18920110
18700215-18710301
18740714-19600221
Johan Strömbäck kom från Nr 4 Erik och han köpte en del av Nr 1 av Johan Petter Johans-son. Sonen Johan
Adolf Strömbäck, 'Skata-Adolf', övertog Skatan. Han gifte sig med Maria Henrika Strömberg född 1861,
dotter till Nils Fredrik Jönsson Strömberg på Nr 2. 'Skata-Adolf ' och 'Skata-Mari' var alltså kusiner. De fick
inga barn utan adopterade en flicka , Gusti, som sedan övertog hemmanet (se 'Släkten Strömbäck')
******************************
Korsnäs.
År 1855 den andra oktober drunknade Jöns Fredrik Johansson på Björkskär utanför Karlsborg. Vid samma
tillfälle drunknade även bonden på Nr 3 Johan Svanberg. En konsekvens av Jöns Fredriks död var att
hemmanet Nr 2 delades så att änkan Johanna Henriksdotter fick 1/12 mantal Laga Skiftet på 1860-talet
medförde att Johannas hemman förlades till Korsnäs och dit flyttade hon med sina barn, Albert, Oskar,
Fritioff och Florentina.
Albert Jönsson gick till sjöss. År 1855 antecknades i kyrkboken att han varit borta i 18 år och två år senare
överfördes han till registret över obefintliga.
Oskar Strömberg, 'Korsnäs-Oskar' delade hemmanet efter modern med brodern Fritioff. Oskar gifte sig med
Maria Nilsson Roos från Påläng. Barn:
Ernst Strömberg
Einar Strömberg
Alvar Ingemar Strömberg
Torbrand Strömberg
Ester Strömberg -19670114
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
18981123-19650511
19030110-19600210
19080610-19860426
2012-01-13
Nr 2
Signe Stenberg Strömberg
Sida 14 av 18
-19911225
Ernst övertog hemmanet efter fadern. På vintrarna arbetade han i skogen. Han dog 1965 canser. Han var gift
med Helga f Åström 19130328-19940607 från Kukasjärvi. Helga hade före äktenskapet en dotter Rut född
19330430. Rut är gift med Torsten Rosendal 19260320 från Björkfors. De bor i Luleå. Barn:
Agneta född 19520924 är gift med norrmannen Per Breistrand 19480408 och de bor i Trondhjem och har
två barn, Per Anders Breistrand 19750827 och Hakon Breistrand.
Ingid Rosendal har varit gift med Per-Martin Nilsson från Sangis och har tre barn: Magnus Nilsson
19760217, Mikael Nilsson 19810818 och Maria Nilsson 19830517. De bor i Luleå.
Krister Rosendahl 19640607 bor i Luleå med hustrun Eva f Lessner 19630104 härstammande från Boden
och dottern Agnes f 19941124. Ernsts och Helgas barn:
Rickard Strömberg har varit gift med Kerstin f Öberg och de har följande barn:
Sören Strömberg 19620830
Marita Strömberg 19650511-19700610
Rickards andra hustru är Barbro Holmsten 19451003 från Helsingfors och de har sonen Stefan född
19740622.
Ingemar Strömberg 19370308 är gift med Gertrud f Pettersson 19360308 från Västerfärnebo och de har
tre barn:
Bengt Stefan Strömberg 19650723 bor och arbetar på Irland
Patrik Strömberg 19690926
Ann-Marie Strömberg 19710416Siri Peruzzaro 19390507 är gift med Nino Peruzzaro och de bor i
Gammelstad. Barn:
Jan Christer 19600707
Charla Margareta 19611208 är gift med Manuel Masson f 19610111 och de har en son Andres 19900609.
Giovanni 19631029
Anette 19701027 gift med Jesper Olsson f 1969 0202.
Per Strömberg 19410627, gift med Rut född Molinder 19400927 från Haparanda, har övertagit hemgården
efter fadern Ernsts död. Barn:
Annica Kristina 19680930 och Maria 19750609
Kjell Strömberg 19441213 bor i Uppsala och är gift med Marja f Niskavaara född 19470412 i Kemi. De
har två barn: Maria 19780830 Andreas 19820429
Christina Lundberg 19490414 bor i Piteå med sin man Håkan Lundberg f 19460810. De har två barn:
Daniel 19740830 Robert 19770618
Åsa Gunnel Strömberg 19520709 bor i Uppsala.
Einar Strömberg var gift med Elsa Margareta Elisabeth f Rönnbäck 19080227-19711127.
Han fick på sin lott att upföra boningshus och uthus på en del av Korsnäs-hemmanet. Barn:
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
2012-01-13
Nr 2
Eivor Irene Strömberg
Uno Erik Enar Strömberg
Elsemaj Öhman
Anna Lisa Sjöström
Ivan Oskar Irenius Strömberg
Dora Gunnel Henriksson
Sven Olof Strömberg
Inga Britt Hansson
Bror Erland Strömberg
Alf Roland Strömberg
Rolf Göte Strömberg
Bernt Roger Strömberg
Ulf Erik Anders Strömberg
Sida 15 av 18
19280824
19300518
19310829
19330705
19341128
19370426
19400418
19410809
19430108
19441216
19460510
19481230
19520518
Uno bor i Södertälje. Han är gift med Sonja Hilma Margareta f Sundberg 19350420. Barn:
Lena Margareta Strömberg
Lars Uno Strömberg
Leif Erik Strömberg
Liselott Margareta Strömberg
Sonja Maria Strömberg
19531223
19550901
19580523
19651211
19680422
ElseMaj är gift med Gustav Sigvard Öhman f 19280518 De har jordbruk i Jägarbo i Näsbyn. Barn:
Elsa Anita Öhman 19530714 är sambo med Göte Roland Brannelid född 19480715 i Koutujärvi. De bor i
Vånafjärden, Träsket där de köpt Fritz Lundbäcks hus och mark. Barn:
Maj Erika 19790407 och Hanna Sofia 19830523
Gustav Staffan Öhman 19560404 sammanbor i Bredviken med Anita Maria Widgren f 19550726. De har
två barn: Johan David Gustav Widgren 19890129 och Julia Maria Viktoria Widgren 19910328
Björn Sigvard Öhman 19600725 sambor i Kalix med Anette Käty Bergström f 19601114
Dan Bertil Öhman 19660525
AnnaLisa är gift med Bo Hugo Sjöström f 19340407. De bor i Luleå och har fem barn:
Anette Sjöström
Karin Elisabet Sjöström
Stig Hubert Sjöström
Eva Marita Sjöström
Anna Karina Sjöström
19570722
19590304
19600712
19670322
19691211
Ivan är gift med Karin Sonja Maria född Gustafsson 19410516 i Svartbyn, Överkalix. De bor i Kalix och
har två barn: Hans Ivan Strömberg 19621001 och Bengt Tomas Strömberg 19651020
Dora bor i Kalix med sin man Uno Henrik Henriksson f 19310809. De har tre barn:
Ulla Maria Henriksson
Mats Uno Henriksson
John Henrik Henriksson
19581103
19630605
19670629
Sven Olof bor i Kalix med hustrun Eila f Anttila 19441118. De har tre barn:
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
2012-01-13
Nr 2
Sven Micael Strömberg
Susann Monica
Eva Maria Strömberg
Sida 16 av 18
19630925
19670413
19770805
Inga Britt bor i Kalix med sin man Lars Sören Hansson f 19430810. De har två barn:
Maria Helena Hansson 19660326 och Kerstin Sofia Hansson 19690829
Bror Erland bor i Karlsborg samman med Alice Elisabeth Fors f 19540711. De har två barn:
Linda Maria Fors 19720510 och Malin Elisabeth Fors 19740826
Alf Roland bor i Kalix med sin hustru Tuja Maria f Sikanen 19500125. De har två barn: Pia Maria
Strömberg 19710926 och Petra Marika Strömberg 19720910
Rolf Göte bor med hustrun Elisabeth Siv f Kurkinen-Sandelid 19490603 i Vånafjärden, Risnäset. De har
tre barn:
Rolf Håkan Strömberg
Jens Göte Strömberg
Johan Peder Strömberg
19680513
19700618
19730510
Bernt Roger bor i Kalsborg med hustrun Birgitta Elisabeth f Henriksson 19540604.
De har två barn: Anna Sofia Margareta Strömberg 19750624 och Sara Maria Katarina Strömberg
19790317
Ulf Erik Anders är gift med Irma Helena f Dunder 19500904. De har tre barn:
Kicki Janette Mariann Strömberg
Ulf Kenth Patrik Strömberg
Marlene Katarina Strömberg
19730726
19751213
19770602
*****************************
Alvar Strömberg gifte sig med Svea Ingeborg f Westerberg 19070219-19910912. De byggde hus i
Geviken. Barn:
Bertil Ingemar Strömberg
Britt Ingeborg Nilsson
Bo Lennart Strömberg
Birgitta Ingegärd Strömberg
19320403
19370620
19440422
19450915
Bertil är gift med AnnaLena f Innala från Nikkala född 19330403. De bor i Karlsborg och har fyra barn:
Gun RosMarie Johansson 19510624 gift med Kjell Johansson från Luleå. De bor i Piteå och har tre barn:
Peder Kjell Johansson
Sara Anna Mari Johansson
Jens Gustav Bertil Johansson
19720829
19750530
19850817
Leila Marianne Palmbo 19530726 gift med Hans Palmbo från Örnsköldsvik. Barn:
Hans Daniel Palmbo 19720829 och Anna Gisela Palmbo 19741024
Elisabeth Strömberg 19550319 bor i Nälden, Jämtland.Barn:
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
2012-01-13
Nr 2
Pier Roland Strömberg
Martina Anna Strömberg
Theres Lena Strömberg
Sida 17 av 18
19800211
19820912
19820912
Kåre Bertil Strömberg 19661010 bor i Karlsborg.
Britt Ingeborg bor i Luleå. Hon har två barn:
Göran Nilsson 19570618 bor i Töre
Mariana Nilsson 19641018 or i Luleå
Birgitta Ingegärd Strömberg har två barn: Susanne 19670126 bor i Robertsfors och Veronica 19781008 bor
i Karlsborgsverken
*****************
Torbrand Strömberg har en dotter Kerstin Fransson
Ester Strömberg gifte sig med Henry Lundholm 19060613-19910801. De bosatte sig i Åkersberga.
Signe Stenberg Strömberg bodde i Kalix.
*****************************'
Korsnäsbacken
Fritioff Strömberg gifte sig med Hilda Nilsson 18701026-19030530 från Påläng. Han tog sitt och sin hustrus
liv.
Sönerna Sigurd Strömberg 18961218-19720423och Manne Strömberg hamnade på Rånön som
fosterbarn. Det faktum att deras farmor var från Rånön torde ha varit den direkta orsaken till att de kom sig
dit.Till Korsnäsbacken, som nu blivit öde, flyttade Fritioffs brorsdotter Emma med sin man John Andersson
från Prästholm, och sedan dessa flyttat till Amerika, Ida med sin man Nils Fredrik Fredriksson. De skötte om
gård och ägor ända till Sigurd återkom från Rånön och övertog Korsnäsbacken.
Sigurd gifte sig med Julia Vilhelmina Strömberg f Johansson 19021117-19851213. Julia kom från Dalen
och var syster till Albert och Viktor Johansson. Barn:
Karl Holger Strömberg
Göta Mirjam Nilsson
Gösta Ingemar Strömberg
Karin Vilhelmina Enqvist
Tore Emanuel Strömberg
Tage Sigurd Strömberg
Per Lennart Strömberg
Birgit Viola Utterström
Börje Gerhard Strömberg
Alf Ingvar Strömberg
Rolf Martin Strömberg
Inger Elisabeth Strömberg
Iris Linnea Blombäck
Hjördis Irene Olsson
19210927-19881105
19230606
19240912-19231123
19260913-19900118
19280703-19400117
19301110-19931202
19321105
19340526
19350625
19361202
19381119
19410301
19430323
19480818
Karl Holger gifte sig med Annie f Jonsson 19240901 från Bjumisträsk. De bosatte sig i Surahammar. Sonen
Bertil Strömberg född 1949 bor i Varberg.
Göta är gift med David Nilsson f 19270214. De bor i Lantjärv, som är Davids födelseort. Barn: Monika
Bergström 19531224 är gift med Lennart Bergström från Vikmanholmen. De har tre barn, Jenny
Bergström 19750126, Caroline Bergström 19770716 och Christian Bergström 19841103. De bor i Alvik
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
2012-01-13
Nr 2
Sida 18 av 18
Yvonne Nilsson 19561223 är sambo med Roger Persson f 19551101 i Karlsborgsverken och de har två
döttrar: Malin Person 19771025 och Madeleine Persson 19830310. Familjen bor i Kalix
Gösta skades vid en olycka i fabriken i Karlsborg och fick sjukpension .
Karin har en dotter Carola Bergström 19581017 som är gift med Mats Bergström född1963 i Dalarna. De
bor i Täby och har en son Tommy Bergström 19930819.
Tore omkom genom en olyckashändelse.
Tage var gift med Birgit f Eriksson 19310220 från Trönö, Hälsingland. Bostadsort Luleå. Barn: Mats
Strömberg 19591109 är gift med Carina Lindqvist-Strömberg född i Skellefteå 19591106. De bor i Luleå
och de har två barn, Johan Strömberg 19900406 och Simon Strömberg 19940630.
Annika Strömberg 19630824
Lennart bor i Kalix med hustrun Ann-Marie f Lövgren 19381227 från Holmträsk. Barn:
Göran Strömberg 19620418 sambor med Ruth Blombäck 19650905 från Båtskärsnäs. De bor i
Båtskärsnäs och har två barn:Emma Strömberg 19870923 och Per Strömberg 19930318
Thomas Strömberg 19650430 sambor i Södra Sandby med Anna Krekula 19651228 från Kiruna.
Maria Strömberg 19680816
Birgit bor i Vånafjärden med maken Börje Utterström 19340121 från Björkfors. Dottern Gunnel 19540322
är gift med Leif Engström 19550911 från Råneå. De bor i Karlsborgsverken.
Börje bor i Södertälje.
Ingvar bor i Skoghem, Karlsborgsverken Han har tre söner:
Peter Platemark
Daniel Strömberg
Stefan Strömberg 19660518 Bor i Kalix
19630115
19760306 Bor i Båtskärsnäs.
.
Martin bor i Kalix. Hans hustru är Barbro f Bäcklin 19480512 från Kalix. Sonen Kenneth Strömberg
19660827 omkom 19940927 i en arbetsplatsolycka i Karlsborgs bruk. Catrin Strömberg 19710806 bor i
Kalix-Nyborg. Dottern Carina Strömberg 19700303-19800906 var sjuklig.
Inger är sambo med Kjell Fredriksson 19390706. De bor i Karlsborgsverken.Dotter: Ingela Strömberg
19750404
Iris sambor med Bengt Brännvall 19450404 från Vinsa.Bostadsort Kalix. Hon har en dotter Lena
Blombäck 19690603 som är sambo med Nils-Göran Nordmark från Kalix och bor i Luleå
Hjördis bor i Boden Maken heter Lars-Olof Olsson 19420917. De har en dotter Anneli Olsson 19740530
och en son Magnus Olsson 19710427, som bor i Göteborg.
***********************
Johanna Lindvalls fjärde barn Florentina Strömberg tog ut flyttningsbetyg till Haparanda.
http://user.tninet.se/~gek102c/tvaan.htm
2012-01-13
Nr 3
Sida 1 av 7
Hemman Nr 3 1/4 mantal.
Hemman Nr 3 omfattar idag det s.k. bolagshemmanet i Vikmanholmen samt vissa delar
av Karlsborgs samhälle.Hemmanet ingick tillsammans med hemman Nr 4 i rota Nr 66,
Utters rota. De tidigaste ägarna till hemmanet är:
Nils Olufsson
(gl) Nils Olofsson
Olof Nilsson
Nils Olsson
Johan Nilsson
Nils Johansson
Johan Fredrik Nilsson
Johan Svanberg
ägare 1648
ägare 1694
ägare 1699-1713 16860820-1721
ägare 1728
ägare 1750
1755-1837
1788
1813-1855
Nils Olufsson var gift två gånger. Första hustrun begravdes 1671. År 1675 begravdes en dotter.
Han gifte sig ånyo år 1686 och ett halvt år senare döptes tvillingarna Olof och Sara men de dör
endast ett par månader gamla . Två barn tycks ha uppnått mogen ålder, dottern Brita Nilsdotter,
som döptes år 1672, och sonen Olof Nilsson som föddes 1690 . Olof var gift med Margeta
Carlsdotter. dotter till Carl Pederson på Nr 2. Olof blev enligt kyrkboken ihjälslagen av ryska
kosacker, troligen år 1721.
Under en föjd av år på 1720-talet förlades Västerbottens regemente till Kvarken under
vintrarna, man fruktade en rysk invasion över isen. Detta lämnade norrbottenskusten öppen för
ryska kosackhorder, som kom härjande längs kusten. År 1721 plundrades Luleå av en trupp
om cirka 40 kosacker. Piteås borgare lyckades hejda dem innan de kom in i staden.
. Olof Nilsson och Margeta Carlsdotter hade tre barn
Brita Olofsdotter
Nils Olsson
Carl Olsson
17010906-1775
1712
Brita gifte sig med Eric Persson, bonde på Nr 4 (se 'Släkten Strömbäck'). Nils Olsson blev
bonde på Nr 3. Hustruns namn är inte känt, men de hade en son, Johan Nilsson, som blev
bonde efter fadern. Johan Nilsson och hustrun Maria Larsdotter född 1737 fick två barn:
http://user.tninet.se/~gek102c/trean.htm
2012-01-13
Nr 3
Sida 2 av 7
Lars Johansson
Greta Johansdotter
1766-1827
1764-1848
I kyrkboken uppges att Lars var sjuklig och det var nog anledningen till att Greta och hennes
man övertog hemmanet. Hon var gift med Nils Johansson från Töre. Greta var sjuklig från
1825 till 1848 då hon dog. De hade ett barn, Johan Fredrik Nilsson född 1788
Ur jordeboken år 1750:
No 3 1/4 mantal skatte innehafves af Johan Nilsson som till alla delar hemmanet förestådt, ock skall utså 3 1/2
tunnor och ha två hästar, 8 kor 1 ungt nöt och 12 små kreatur, alla hemmanets ägor inom byamål hafva,
undantagandes ett äng på Äng---man 2 mil ifrån byn på allmänningen.
År 1805 finns antecknat i mantalslängden:Nils Johansson 51 hustrun Greta 41 en son Johan
Fredrik 17 år, två drängar Lars 40 Gösta 20 Maria 70 år (Gretas mor?) Margeta 90 år (Nils
Olssons hustru?).Man skattade för sju stora fönster.
År 1815 Nils Johansson 59 Greta 50 Maria 79 Lars 48 (Gretas sjuklige bror ?) pigorna Greta 23
Anna Lisa 25. Det fanns en brännvinsbrännare om 19 kannor. Hemmanet värderades till 875
skilling.
En kanna = 0,1 kubikfot = 2,617 liter. Brännvinsbrännaren rymde följaktligen ungefär 25 liter. Det kan kanske
förefalla märkligt att man uppgav egna barn som drängar eller pigor, men förklaringen ligger däri att antalet
hemmavarande arbetsföra barn inte fick vara fler än ett mer än antalet tillåtna drängar och pigor. Ex. Om
hemmanets storlek medgav att man fick ha en dräng och en piga, kunde man inte ha fler än tre vuxna egna barn,
och två av dessa måste då redovisas som tjänstefolk. När det fjärde barnet blev vuxet, måste något av dem flytta.
Då fanns i stort sett tre möjligheter: tjäna dräng/piga, gifta sig till ett hemman eller bli nybyggare. Syftet med
denna bestämmelse var att utöka den odlade arealen.
Läsövning av tingsprotokoll från 1794. Skrivstilen är tysk frakturstil
http://user.tninet.se/~gek102c/trean.htm
2012-01-13
Nr 3
Sida 3 av 7
Utdrag ur förmyndareprotokollet, hållit å lagtima tinget med Nederkalix Tingslag den 17 october 1794. Emedan
både närvarande prästerskap, prosten och kyrkoherden högvällärde herr Olof Örnberg ock kapellanen Crispin
Tingvall, jemte nämnd och allmoge intygade, att bonden Jöns Samuelsson i Rian, blifvit rörd till sina sinnen, Ty
prövade Tingsrätten skjäligt att uppå hans broders Johan Samuelssons derom gjorda ansökning ställa Jöns
Samuelsson under förmyndare utan att någon hädanefter må med honom i afhandlingar ingå. Och blev till Jöns
Samuelssons Curator förordnad Nils Johansson i Vånafjärden, hvilken således åligger Jöns Samuelssons rätt och
bästa vid alla tillfällen efter yttersta förstånd och samvete iakttaga och bevaka.
År och dag som föreskrifvit står.
På häradsrättens vägnar
J Björkman
(Uttydningen av texten har Ove Antila bidragit med.)
Johan Fredrik Nilsson övertog som tidigare nämnts, hemmanet efter fadern Nils Johansson.Dessutom köpte han
halva Nr 1 av Johan Petter Johansson. Senare, år 1855, sålde Johan Fredrik hälften av detta, 1/12 mantal till gamle
Nils Nilsson på Holmen, Sandhemmanet. Nils sålde det i sin tur till sin son Nils Nilsson Holmgren, 'Holm-Nicka'.
År 1891 blev det ägarbyte ånyo, i och med att Ulrik Strömbäck köpte Holmen av Nicka, dvs 1/12 från Nr 1 och
hela Nr 5 1/8 mantal. Ulrik sålde genast hälften av sin nyss förvärvade del av Nr 1, dvs 1/24 mantal till sin far Carl
Ulrik Strömbäck, Erik, och dessutom Rågholmen år 1893, troligen för att finansiera hemmansköpet.
Johan Fredrik Nilson gifte sig med Anna Pehrsdotter född 1790 i Innanbäcken. De fick sex
barn:
Anna Greta Johansdotter
Nils Petter Johansson
Johan Fredrik Johansson
http://user.tninet.se/~gek102c/trean.htm
18160720
1817-1817
1819-1819
2012-01-13
Nr 3
Sida 4 av 7
Maria Katarina Johansdotter
Johan Johansson Lundbäck
Greta Johansdotter
1821-18961102
1822
1826-1826
Äldsta dottern Anna Greta gifte sig med Johan Svanberg född 18150109 i Ytterbyn. Johan var
släkt med Svanbergs på Filipsborg och verkade som inspektor på Svanbergs bolag i Finland. År
1842 flyttade familjen från Finland till Vånafjärden. Efter denne Johan Svanberg blev
gårdsnamnet Svanbergs. Johan drunknade år 1855 vid laxkällaren på Björkskär. Vid samma
tillfälle drunknade även Jöns Fredrik Johansson. Denna händelse är den sannolika orsaken till
att Nr 3 såldes. Köpare var bolaget i Karlsborg. Ägarna hette vid den tiden Grundén och
Söderberg, möjligen var J A Bergman på Grytnäs och David Hummel delägare redan vid denna
tid. Grundén och Söderberg var de ursprungliga köparna av fabriksområdet i Karlsborg:
Låsholmen
Köpebrev.
Till herrar J E Söderberg och C Emil Grundén i Sundsvall eller deras rättsinnehavare bortsälja Wi, Vånafjärdens
byamän från våra skattehemman, för evärdeliga tider den så kallade Låsholmen, såsom den nu med skog och
markbefinnes, belägenvid utloppet af Calix Älf, att efter gottfinnande nyttja och begagna, utgörande cirka Tolf
geometriska tunnland jord, emot en öfverenskommen köpeskilling af Trehundrade Rgs Rdr, som härmed quitteras,
hvarjemte, såsom årlig onera för Låsholmen, skall till Wånafjärdens byamän utbetalas Tio Rgs Rdr. Det laxfiske,
som Wid stranden befinnes förbeålla sig Wånafjärdens byamän behålla, dock utan garantie af köparne, om fisket
genom någon Wår åtgärd försämras. Härmed hafwa wi emottagit ett exemplar vardera, samt äro på ömsesidor
nöjda, som skedde i Wånafjärden den 26 februari 1848.
(Köpebrevet är undertecknat å köparnas vägnar av C E Grundén och å säljarns vägnar av sju bönder, varav sex
undertecknade med bomärke).
Köpeskillingen är som synes angiven i Riksgälds Riksdaler. Sverige hade vid den här tiden dubbel myntfot,
Riksdaler Banco, som riksdagen ansvarade för, och Riksdaler Riksgälds, som riksgäldskontoret utgav.
Riksgäldsmynten lät Gustav III trycka för att finansiera sina krig. Ständerna lyckades behålla makten över
riksbanken och myntväsendet efter statskuppen 1772, medan kungen ensam styrde och bestämde över
Riksgäldskontoret, som förvaltade statsskulden (vilket det gör än i denna dag). Kungen lät trycka skuldsedlar, som
sedan försåldes. På de första skuldsedlarna utlovades ränta, men efter ett par år slopades den helt och hållet och
därmed blev skuldsedlarna pengar. Vi fick därmed dubbel myntfot. Tilltron till riksgäldsdalerna var mindre varför
deras värde i förhållande till bancodalerna stadigt minskade. Vid myntrealisationen 1803 fastställdes en
växlingskurs så att två riksdaler Banco i värde motsvarade tre riksdaler Riksgälds. För att finansiera inlösen 'lånade'
man ut staden Wismar med omnejd i 100 år mot en summa av en miljon riksdaler. Denna inlösen av
riksgäldsdalerna fullföljdes aldrig helt. Vid myntrealisationen 1834 infördes ett nytt mynt, Riksdaler Specie.
Växlingskursen blev då: 1 riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler banco = 4 riksdaler riksgälds.
År 1873 infördes 1 krona som myntenhet och därvid bestämdes att 1 riksdaler riksgälds ska ha samma värde som
en krona. (När Kalix kommun köpte den nedlagda sågen i Karlsborg för 300 kr, så var det faktiskt ett belopp, som
exakt motsvarade 300 Riksdaler Riksgälds, men visste dom det? Man motiverade beloppet med att området en
gång köpts för denna summa, men sågverket låg över huvud taget inte på Låsholmen det låg på en holme som man
från början arrenderade av Näsby byamän och endast delvis köpt).
Gustav III hade haft en delegaton utsänd till Mecklenburg-Schwerin för att där förhandla om giftemål för sonen
Gustav Adolf. Förhandlingarna resulterade i att förlovning eklaterades mellan den 13-årige kronprinsen och den
mecklenburgska prinsessan. Efter en tid bröts förlovningen från Sveriges sida. Den tilltänkta brudens föräldrar blev
rasande och krävde en ursäkt och ekonomisk ersättning för den skymf dottern utsatts för. Sverige erkände det
berättigade med ett skadestånd, men ville inte officiellt medge det. Därför 'lånade man ut staden Wismar med
omnejd under etthundra år till Mecklenburg-Schwerin till underpris, en miljon riksdaler. År 1903, då de hundra
åren gått, ställdes inga krav på att återfå staden. Den erhållna miljonen användes för att efterhand inlösa
riksgäldsdalerna. I praktiken blev denna inlösen aldrig färdig.
Söderberg och Grundén hade sågverk i Rödupp, Gyljen, Yttermorjärv och Gammelgården. Från
http://user.tninet.se/~gek102c/trean.htm
2012-01-13
Nr 3
Sida 5 av 7
dessa sågverk flottades det sågade virket nedför Kalix älv. I älvmynningen behövde man en
utskeppningshamn och utrymmen för att torka det flottade virket. Efter en tid köpte J A
Bergman och David Hummel in sig i bolaget och i ett nafs var de majoritetsägare. Låsholmen
fick nytt namn, Karlsborg, efter ett av Grundéns förnamn. Namnet Karlsborg nämns troligen
första gången i ett brev från David Hummel, som då var platschef i Karlsborg, till J A Bergman,
som befann sig i Stockholm. De nya ägarna Bergman & Hummel byggde den första ångsågen i
Karlsborg. Den togs i drift år 1868. Ångmaskinen var av märket Bolinder. Bergman & Hummel
hade redan då en ångsåg i Yttermorjärv i drift sedan några år tillbaka. I och med att
ångmaskinen togs i drift i Karlsborg, tillkopplades en elektisk generator (kallad 'Kattan'). och
elektrisk belysning installerades i bolagets hus. När sista skiftet gick av på kvällen, stängdes
elektriciteten av och sen var det bara till att gå till sängs.
Maria Kattarina Johansdotter gifte sig med bonden Nils Nilsson Holmgren på Holmen.
Johan Johansson Lundbäck var först bonde på den del av Nr 1, som Johan Fredrik Nilsson
köpte. Senare köpte Johan den del av Nr 4, som under en kort period ägdes och beboddes av
Pehr Olofsson Öberg . Gården kallades i fortsättningen Lundbäcks. Öbergs flyttade till
Sörholmen i Ytterbyn.
I samband med köpet av Öbergs behövde Johan Lundbäck uppenbarligen pengar och han tycks
ha haft en skuldsedel på hemmansdelarna 5 och 6 i Gammelgården om 5/48 mantal. Ägare till
detta hemman i Gammelgården var Johan Petter Johansson och hans skuld till Johan Lundbäck
var in alles 371,50 Riksdaler silvermynt. Johan krävde betalning och Johan Petter kunde inte
betala, varför hemmanet auktionerades bort och Johan Petter gick i konkurs. David Hummels
bud var på 2000 riksdaler, men i samband med klubbslaget bjöd Carl Olof (Johansson) Harnesk
2300 Riksdaler Silvermynt och han blev därmed ägare till hemmanet.
Johan och Anna Greta Svanberg hade fyra barn:
Anna Henrika Svanberg
Karl Johan Svanberg
Maria Svanberg
Robert Svanberg
1838
18390614
1842-1848
1844
Två eller möjligen tre av barnen föddes under Johans tjänstgöring i Finland, som vid denna tid
var ryskt storfustendöme.
Anna Henrika gifte sig med bonden på Nr 2, Nils Fredrik Jönsson Strömberg.
Fredriks
Karl Johan gifte sig med dottern till Erik Eriksson Strömbäck från Nr 4 Erik, Greta Kajsa
Strömbäck 18470824-1930. De flyttade till Ytterbyn där de bodde på ett litet hemman,
Fredriks, beläget cirka 200 m norr om nuvarande skolbyggnad. De fick fyra barn:
Hilda Maria Svanberg 18690829-1946
Albertina Svanberg
1871-1879
Daniel Svanberg
1873-1875
http://user.tninet.se/~gek102c/trean.htm
2012-01-13
Nr 3
Sida 6 av 7
Karl Johan Svanberg
18760116-1948
Anna Svanberg
18790108
David Svanberg
18831210
Hanna Margaret Svanberg 18870811
Hildur Augusta
18930507
Karl Johan d.ä. var postförare. Han körde dagligen posten mellan Kalix och handlaren Jonsson i
Ytterbyn. Sonen Karl Johan tog över postkörningen efter fadern.
Det var faktiskt lag på att vagnshjulen skulle vara minst tre tum breda för att undvika att hjulen skulle göra djupa
spår i vägbanan.Det ålåg givetvis polismyndigheten att tillse att även denna bestämmelse åtlyddes. Polisman
Rickard Olsson lär vid ett tillfälle ha stoppat 'Fredriks-Kalle ' (Karl Johan d.y.) i närheten av Filipsborg och
påpekat att hans vagnshjul inte höll föreskrivna mått. Kalle sade att den ordinarie vagnen var nytjärad och inte
kunde användas förrän tjäran gått in i träet. Rickard lät saken bero men uppmanade Kalle att fortast möjligt ta den
ordinarie vagnen i bruk. Han hade naturligtvis bara en vagn. Kalle köpte sig en korsningshäst för det krävdes en
snabb posthäst. Hans dagliga postkörning gick i början i rask takt men tiden gick och hästen åldrades, stegen blev
allt kortare men takten bibehölls. Skolbarnen,som promenerade längs körvägen kunde till slut gående passera den
travande posthästen.
Karl Johan Svanberg d.y. var gift med Matilda Sundberg och de hade följande barn:
Nanny Svanberg
Helga T M Svanberg
Klara Svanberg
Karl A H Svanberg
Signe Adéle Svanberg
Berta Otlila Svanberg
Estrid H Svanberg
19000602-19390917
19011008
19030404
19041116-1909
19060616
19080208 - 19090220
19100207-19301011
Helga och Nanny hade sjukdomar. De hade stora svårigheter att gå, de fick slänga fram benen
för varje steg och kunde inte hålla kroppen upprätt någon längre tid. När de satt vid matbordet,
sjönk kroppen långsamt ihop, tills de med stor ansträngning rätade upp sig.
Klara for till Amerika.
Adéle var gift med föreståndaren på Lantmannaföreningen i Kalix, 'Lantmanna-Karlsson'.
Estrid var gift med Ernst Helge Segerlund. Hon dog i barnsäng vid tjugo års ålder.
Roberts
Robert Svanbergs hustru hette Kajsa Matilda Wikström, född 18440112 i Ytterbyn, död
18900131 De hade sex barn:
Nils Erik Svanberg
Albert Svanberg
Oskar Herman Svanberg
Fritioff Svanberg
Karl Johan Svanberg
http://user.tninet.se/~gek102c/trean.htm
18670406
18780508
18721121
18740704-18791106
18790621
2012-01-13
Nr 3
Sida 7 av 7
Hilda Svanberg
18811217
Nils Erik Svanberg bosatte sig i Rolfs. Han var hästhandlare och mera känd som 'Rolfsen'. Han
var gift med Josefina Krook född 1866 i Nyborg. Hon hade sonen Axel Krook.
Albert Svanberg flyttade till Sangis, där han blev bonde på ett litet hemman. Sonen Ingvar
Svanberg var riksdagsman.
Kalle Svanbergs öde är okänt. Man vet dock att han i ungdomen satt i fängelse ett par månader,
men sedan dess är han försvunnen.
Hilda Svanberg var gift med Herman Bodlund från Ytterbyn.
Roberts hustru Kajsa Matilda dog 18900131. Han gifte sig en andra gång, med Maria
Björkman från Lantjärv. I detta äktenskap föddes en son Axel Fritioff Svanberg 18870615
Axel dog av lunginflammation i tjugoårsåldern. Roberts andra hustru var moster till Nils Fredrik
Fredriksson, som senare blev ägare till Roberts. Robert Svanberg var fattig hela sitt liv. Han
lyckades emellertid köpa en liten av söndring från Risnäset av Nils Strömbäck. Området var
varken uppodlat eller bebyggt och köpesumman förefaller måttlig: 75 kr och därutöver
skyldighet för Robert att utföra två dagsverken per år. Robert uppförde där ett litet hus om tre
rum, ladugård och bagarstuga. En liten del av området uppodlades. Han förblev fattig livet ut
och när han dog blev det exekutiv auktion.. Vid denna ropade Adolf Strömbäck in hus och
mark för 1800 kr och överlät det till sin svåger Nils-Fredrik Fredriksson.
http://user.tninet.se/~gek102c/trean.htm
2012-01-13
Nr 4 del 1
Sida 1 av 13
Hemman Nr 4 1/3 mantal.
Hemman Nr 4 omfattar idag Erik, Lundbäcks, Träsket, Risnäset, Käppvallen och Roberts.De
tidigaste ägarna är:
Peder Mickilsson
Pehr Pehrsson
(u) Nils Olsson
'utan åbo'
Zachris Swensson
Eric Nilsson
'utan åbo'
Elias Swensson
Erik Pehrsson
Elias Ersson
ägare 1648
ägare 1685
ägare 1694-1697
1698
ägare 1699-1701
ägare 1702
1703
ägare 1704-1728
1701-1782
17410808-17901215
Peder Michelsson begravdes år 1675
Nils Olsson var bonde på Nr 4 (gårdsnamnet var på den tiden Oppigården) fram till 1697, då
han dog och det förde med sig att hemmanet stod öde året 1698. År 1699 fanns det ånyo bonde
på gården, den nya bonden hette Zachris Swensson och kom från Rian. Efter två år på
Oppigården flyttade Zachris till Månsbyn, där han hade köpt ett annat hemman. Under det
följande året och möjligen någon del av 1703 heter bonden Eric Nilsson, men större delen av
1703 är hemmanet utan åbo. Eric är sannolikt son till den 1697 avlidne Nils Olsson. Med Elias
Swensson som ägare börjar en period med stabilt ägarskap.
Det kan vara en slump att Nr 4 bytte ägare ofta och tidvis till och med saknade bonde, men det kan även bero på att
hemmanet i den tidens ekonomi var fattigt. Ett gammalt talesätt säger att den som bärgar sitt hö på åkern blir fattig.
Faktum är att Nr 4 hade jämförelsevis lite strand- och myrslåtter, Mantalslängden för 1728 upplyser att man
faktiskt saknade häst medan standarden för övriga hemman i byn var två hästar. Hemmanet hade i huvudsak sina
slåttermarker runt Byträsket och där finns endast strandslåtter vid den norra delen. Träskåkern var uppodlad redan
1648, kanske rent av långt tidigare.
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
2012-01-13
Nr 4 del 1
Sida 2 av 13
Elias Swensson var bror till Zachris. En brorsdotter till dem gifte sig på Holmen. Elias gifte sig
den 10 maj 1703 med Malin Ericsdotter från Ytterbyn. Äktenskapet blev barnlöst. Elias blev
uttagen till soldat och var borta från gården i många år. 1724 återkom han till Vånafjärden.
Erik Pehrsson tog vid på hemmanet efter Elias Swensson.Det har inte gått att hitta något
släktskap dem emellan. Erik föddes i Jämtön och han blev föräldralös vid 14 års ålder, hans mor
dog den andra april 1715 och fadern dog den tjugoförsta april samma år. Från och med 1716
tjänade han dräng hos Elias.
Någonstans i skarven mellan 1500-tal och 1600-tal, medan Hertig Karl var riksföreståndare och bråkade med
Sigismund i Stångebro och dräpte sina motståndare i Linköping, föddes i Jämtön Zachris Pedersson och Marita
Nilsdotter, hans blivande hustru. Deras son hette Anders Zachrisson 1631-16961203 och Anders hustru Margeta
Eriksdotter var född 1637 på Högsön. De bebodde och brukade kronohemmanet Nr 5 23/64 mantal i Jämtön.
Anders dog den 3 dec 1696 och hustrun Margeta den 8 febr 1717. Det är inte klarlagt om Anders ärvde hemmanet
av fadern.Nästa generation på hemmanet blev blev Peder Andersson 1660-1715042. Han var gift med Barbru
Eriksdotter från Jämtön, 1661-17150402. Barn:
Anders Pedersson
Erik Pehrsson
Margareta Pehrsdotter
Karin Pehrsdotter
16990928
17010111-1786
17030422-17760821
17050317
Den 2:a april 1715 dog Eriks mor Barbru, den 21 april dog fadern Peder och även
en morbror till barnen dog i april samma år. Dödsorsaken finns ej angiven i kyrkböckerna. Ett eller flera av barnen
omhändertogs sannolikt av änkan Beata Nilsdotter i Kamlung, ty Erik betalade år 1723 Beatas begravning.
Margareta Pehrsdotter gifte sig med bonden Grels Grelsson 17061111-17820619, bonde på Västgården i Påläng.
Karin Pehrsdotter tjänade piga hos systern och svågern i Påläng.
Erik Pehrsson kom som dräng till Oppigården år 1716 under husbonden Elias Svenssons
bortavaro. Elias var uttagen till krigstjänst. Erik gifte sig med dottern till Olof Nilsson på Nr 3,
Brita Olofsdotter 1701-1755. Britas mor var Margeta Carlsdotter, syster till Erik Carlsson
på Nr 2. Den blivande ägaren till Nr 4 blev med sitt giftemål 'släkt' med ägarna till Nr 2 och Nr
3. Svärfadern Olof Nilsson blev år 1721 "ihjälslagen af ryska kosacker".
Husbondfolket på Oppigården hade inga egna barn, varför den tidigare lilldrängen Erik
Pehrsson fick överta hemmanet. I och med Eriks övertagande av Oppigården, inleds en obruten
följd av ättlingar på gården fram till nutid. Det är rimligt anta att gårdsnamnet under hans tid
blev Erik.
Erik Pehrssons och Brita Olofsdotters barn:
Malin Eriksdotter
Margit Ersdotter
Barbru Ersdotter
Elias Ersson
Brita Ersdotter
1731
17350617
17381130-1789
17410808-17901215
17460301-1787
Malin och Margits öden är okända.
Barbru gifte sig med torparen Peter Larsson i Stråkanäs.
Brita gifte sig med Hindric Olofsson på Sangis Nr 11.
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
2012-01-13
Nr 4 del 1
Sida 3 av 13
Elias Ersson övertog Nr 4 efter sin far Erik. Nr 4 var ett stort hemman vid denna tid. Det låg på
ömse sidor om Byträsket och bäcken genom byn. Även nuvarande Risnäset och Käppvallen
hörde dit.
Bebyggelsen i byn var koncentrerad. Erikgården låg nedanför nuvarande hus på sluttningen av
Erik-backen. Man kan idag skönja resterna av husgrunden, platsen markeras av två halvhöga
granar. För att komma till Nr 5 Holmen fanns en spång över myren. Det ursprungliga
boningshuset på Holmen låg troligen på västra delen av kullen på sluttningen mot bäcken med
nära tillgång till vatten och utsikt mot den övriga byn på Jönsbacken och Erikbacken, och, inte
minst,var placeringen nedanför kullen ett bra skydd mot nordanvinden. 1986 hittades på denna
plats brända stenar och brandrester av stockar. Resten av byn, tre gårdar, läg samlad på den
kulle som ligger väster om bäcken, från Jöns till Skatan. En 'Skata' finns i många byar och det
betecknar oftast den yttersta bebyggda udden i byn.
Vägarna:
Det fanns ingen egentlig sommarväg till byn vid denna tid. Kustlandsvägen gick från Näsbyn via Lantjärv till
Sangis och vidare österut. Det fåtal vagnar och kärr som fanns, förvarades i skjul på Kärrhusberget cirka en
kilometer från denna väg. Mellan Vånafjärden och Kärrhusberget fanns en gång- och klövjestig.
I mantalslängden för år 1820 finns fem kolumner i vilka skulle anges
hur många 'Ekipager' av olika slag, som fanns på varje hemman,
m.a.o. fanns det fem skatteklasser för hjulfordon avsedda för
persontransport. Denna skatt infördes just år 1820. På de fem
hemmanen i byn redovisas inte ett enda ekipage
.
Vintertid var det bättre ställt med transportmöjligheterna. Den officiella vintervägen från Kalix (och Luleå) till
Torneå gick då genom byn och därifrån längs isen österut. Det ålåg byns bönder att sköta plogningen av isvägen.
Detta skötte byborna så dåligt att myndigheterna till slut tappade tålamodet med de trilskande bönderna i
Vånafjärden och en ny sträckning av vintervägen togs fram Från år 1817 gick därför vintervägen över Lantjärv via
Kvisslan till Sangis. Detta arrangemang hade även andra fördelar. Det fanns redan ett gästgiveri i Lantjärv och ett i
Sangis, man kunde då nyttja de gästgiverier som låg längs sommarvägen. Gästgiveriet i Lantjärv uppfördes på
initiativ av löjtnanten vid Kalix Kompani "Wälborne Herr" Gustaf Johan Eneskiöld,ägaren till frälsesätet
Lantjärv.En av anledningarna till att gästgiveriet i Lantjärv byggdes var att Eneskiöld med detta ville beveka
myndigheterna i sin kamp mot bönderna i Sangis, Björkfors Näsbyn och Vånafjärden för att utvidga sitt ägande.
Han var till en början framgångsrik i detta, men efterhand blev domstolen alltmer avvisande till hans krav.
Domstolen bekymrade sig mest om att bevaka Kronans rättigheter och var ointresserd av enskilda bönders klagan.
Därutöver var Eneskiöld officer och kanske den ende läs- och skrivkunnige. Han fick snart en värdig motståndare i
officerskollegan Widdinghoff, som bodde i Sangis. Det blev många processer. Vid en sådan tog hovrätten in på
Eneskiölds gästgiveri. Mitt i natten tvingades de ärade ledamöterna av kylan i rummen att stiga upp, klä sig och åka
till gästgiveriet i Sangis. Vid ett annat tillfälle flyttades en hovrättsförhandling till Bredviken av samma anledning.
Lantjärvs gästgiveri låg på den plats där skolhuset står idag.
Gustaf Johan Eneskiöld hade tre söner och en dotter. Äldste sonen Gustaf dog vid 15 års ålder. Han hade redan
påbörjat sin officersutbildning. Son Nr 2 Nils Henrik blev officer vid Kalix Kompani, först som fänrik boende på
fänriksbostället Johannisberg, senare som löjtnant på Landet (beläget intill Johannisberg). Han dog 1823 med
överstelöjtnants grad. Han var då bataljonschef i Västerbottens regemente med stationering i Selet och han deltog
bl.a. i det norska fälttåget. Yngste sonen Gustaf Zacharias född 1785 var fänrik vid Kalix Kompani, senare kapten
i Råneå Kompani. Han var gift med 'Vackra Maria', bonddotter från Näsbyn. Äktenskapet blev kortvarigt, ty
Gustaf Zacharias dog och Maria gifte om sig med riksdagsmannen Rutberg på Filipsborg.
Elias Ersson och hustrun Anna Pehrsdotter 17580626-18440121 från Ytterbyn Nr 3 fick sex
barn:
Brita Maria Eliasdotter
Anna Brita Eliasdotter
Erik Eliasson
Pehr Eliasson
1781-1781
1782-1782
17838829-18570517
1786-1797
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
2012-01-13
Nr 4 del 1
Fredrik Eliasson
Anna Brita Eliasdotter
Sida 4 av 13
1789-1852
1791-1791
Som synes uppnådde endast två av barnen mogen ålder. Efter Elias död, gifte Anna sig en andra
gång. Den nye äkte mannen var Jonas Ingvaldsson härstammande från Svartbyn i Överkalix.
Jonas hade innan han kom till Vånafjärden varit dräng i Hömyrfors och där hade han blivit far
till en flicka Carin Jonasdotter 1784-1838. Carins mor var Marget Eriksdotter 1766051017871130. Carin gifte sig med en son till trumslagaren Erik Forsberg, Jöns Ersson Sandberg
17780727-1838. Carin och Jöns blev nybyggare i Hömyrfors.
I sitt äktenskap med Jonas Ingvaldsson fick Anna åtta barn, av vilka två överlevde:
Jonas Jonasson
Anders Magnus Jonasson
Anders Magnus Jonasson
Anna Greta Jonedotter
Maria Cattarina Jonedotter
Jonas Gustaf Jonasson
Ulrika Maria Jonedotter
Jonas Jonasson
1792-1792
1792-1792 (tvillingar)
1793
17960102-18700411
1797-1797
1798-1798
1798-1798 (tvillingar)
1800-1800
År 1802 dog Jonas Ingvaldsson och Anna stod brud en tredje gång. Man nr 3 hette Pehr
Pehrsson född 1773-1853 Ytterbyn. Pehr var dopvittne när Anna döpte sin son Erik Eliasson
från första äktenskapet den 31 aug 1783, vilket betyder antingen att Pehr tillhörde släkten eller
att han var eller varit dräng hos Anna. Det tredje äktenskapet var barnlöst.
Av Annas fjorton barn överlevde, som synes, endast fyra. Spädbarnsdödligheten var vid denna
tid för hela riket 20%. Fyra överlevande av fjorton är, även med den tidens mått, exceptionellt.
I mantalslängderna från 1800-talets början kan avläsas:År 1800 hette husbonden Jonas
Ingvaldsson, hans hustru var Anna Pehrsdotter, det fanns två drängar och två pigor, huset hade
fem fönster.
År 1805 bodde på hemmanet Pehr Pehrsson 32, hustrun Anna Pehrsdotter 46 samt barnen Erik
22, Fredrik 16, Anders 10 och Anna 9 år. Man fick detta år skatta för sex fönster. År 1815 står
Erik Eliasson 31 år som husbonde på Nr 4 1/6 mantal, dvs hemmanet har delats lika mellan
bröderna Erik och Fredrik. Eriks hustru Kajsa finns även hon med i mantalslängden. Eriks
hemmansdel är värd 584 skilling. Han skattar för innehav av brännvinsbrännare om 21 kannor.
År 1684 tillkom en lag som reglerade rätten att dela hemman. I den sattes gränsen för delning till ¼ mantal. Det
fanns främst två orsaker till statens ovilja mot hemmansdelning: Vid alltför små hemman kunde man inte kräva ut
någon skatt; Det tvingade fram nyodling.
1747 kom en ändring i lagen där den fixa gränsen slopades och delning blev tillåten så långt hemmanen 'kunde tåla
det'. De flesta hemmansdelningarna i byn tillkom enligt denna bestämmelse. Emellertid blev det för många
delningar ty 1827 skärptes bestämmelserna ånyo. Man införde då krav på "besuttenhet", vilket innebar att varje
hemman skulle föda minst tre arbetsföra personer, dock skulle hänsyn tas till evenruella binäringar.
1789 tillkom en lag med stor betydelse för bonden, 'bondens privilegiebrev'. Från och med nu är han ensam ägare
till sin jord och sin skog och ensam jakträttsinnehavare. I lagen finns även bestämmelser om bondens rätt att i vissa
fall få köpa frälsejord.
Hemmanet Nr 4 delades lika mellan bröderna Erik och Fredrik. Erik, som var äldst, fick inte
större del än Fredrik. Anledningen till detta torde vara att Fredrik fick på sin lott att sörja för
modern Anna, hennes nye man Jonas och deras barn, vilket var betungande inte minst vad
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
2012-01-13
Nr 4 del 1
Sida 5 av 13
bostadsfrågan beträffar .
Magnus. .
Anders Magnus antog släktnamnet Envall. Han bodde som gift i ett torp vid Byträskets
nordvästra del, gårdsnamet blev efter honom Magnus. Lämningar av hus och grund syns än
idag. Erik och Fredrik från första äktenskapet fick uppenbarligen allt och deras halvbroder blev
inhysehjon på sin broders mark. Efter ett antal tvister, som avgjordes vid tinget i Kalix,
tvingades han till och med att flytta från torpet. Ålderdomen tillbringade han, omgift, som
inhyses hos en son i Näsbyn.
Utdrag ur domboken, hållen vid Lagtima Härads Winter och
Wåhrtinget, med samtliga Wånafjärds Byamän, kärande, samt Magnus
Envall och Anders Magnus Envall i Bredviken, Svarande, angående
Kärandens yrkande att Svarandena måtte styrka bättre rätt till åkern vid
det så kallade byträsket, samt änges------- tagit handlinarna härom till
tinget.
Resolverades
I avseende till Svaranden Anders Magnus Envalls Utevaro, derföre han
bötfälls till en riksdaler sex skillingar Banco, warder målet uppskjutet
till nästa lagtima ting, då Kärandena, såvida Käromålet vill fullföljas
och Svaranden vid vite af en Riksdaler samma mynt äga
Tillstädsekomma, försedda med de handlingar som kunna Saken röra
och den bevisning de akta nödig, om hvilket hefdat Anders Magnus
Envall dock i god tid före tinget genom Kärandenes försorg underrättas.
Som afsades år och dag som ofvan.
På Häradsrättens vägnar
(underskrift)
Anders Magnus gifte sig med Anna Lisa Åberg 1790-1855.
Sockensmeden Henrik Ersson, född 1731, bodde i Näsbyn. Han var gift två gånger, dels med Margareta
Pehrsdotter, dels med Barbro ------. Av de nio barnen i de två äktenskapen var smeden Pehr Henriksson Åberg
nummer tre i ordningen. Han var född 1761. Hans hustru Kristina Johansdotter Sandberg föddes samma år. Pehr
var förutom smed även bonde på Näsbyn Nr 7.
Deras barn:
Margareta Kristina Åberg
Anna Elisabet Åberg
Johan Petter Åberg
Brita Katarina Åberg
Karl Fredrik Åberg
Maria Helena Åberg
Henrik Åberg
Krispin Åberg
Sara Åberg
1788
1790
1792
1795
1796
1800-1800
1801
1803
1806
Som barn nummer två återfinner vi Anders Magnus hustru Anna Lisa. Att hon kallas Elisabet i kyrkboken beror
troligen på att prästen som skrev in hennes namn inte tyckte om den kortade namnformen utan skrev in den
ursprungliga långa namnformen.
Anders Magnus Envalls och Anna Lisa Åbergs barn:
Jonas Fredrik Envall
1817-1889
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
2012-01-13
Nr 4 del 1
Anna Stina Envall
Anders Andersson Envall
Lisa Greta Andersdotter
Envall
Sida 6 av 13
1818-1851
18220801
18270620
Jonas Fredrik och Anna Stina tjänar under uppväxttiden tidvis hos sin farbror Fredrik Eliasson,
tidvis på Holmen. Jonas Fredrik blev genom giftemål med Helena Johansdotter ägare av
Holmträsk Nr 1, Inigården.
Inigården uppodlades av Anders Johansson, som levde mellan åren 1754 och 1829. Sonen Johan Andersson som
föddes år 1783, övertog Inigården, var gift med Maria Olofsdotter född 1793. Deras barn:
Helena Johansdotter
Anna Greta Johansdotter
Brita Maria Johansdotter
Lisa Johansdotter
Karl Olof Johansson
Fredrika Johansdotter
Carolina Johansdotter
Johannes Johansson
18180102-18890404
18190106
1824
1825
1830-1833
1832-1833
1833
1835-1835
Som synes ovan fanns inga överlevande söner, varför Helena och Jonas Fredrik övertog
hemmanet i Holmträsk. I deras äktenskap föddes tio barn:
Anna Maria Envall
Matilda Envall
Johan Fredrik Envall
Regina Envall
Brita Justina Envall
Oskar Envall
Kristoffer Envall
August Envall
Karl Ludvig Envall
Nils Erik Envall
18450822
1847-1859
18480425
18490712
1852
18530519
18550907
18580715
18591227
1863
Anna Maria tycks ha varit piga större delen av livet, på Holmträsk Nr 2, Sangis Nr 11 och
Vånafjärden Nr 2.
Johan Fredrik Envall övertog hemmanet efter fadern. Innan dess var han dräng på Näsbyn Nr 1
hos Anders Strålhle. Han gifte sig 19761226 med Lisa Kajsa Strömbäck 18490421 från
Börjelsbyn. De hade sex barn:
Edla Helena Envall
Brita Justina Envall
Elin Otilia Envall
Nils Johan Envall
Nanny Maria Envall
Gustaf Ivar Envall
18770319
18780228
19791022
18820619
18830108
18880617
Regina var före giftemålet piga i Sangis Nr 3, 8 och 11. Hon gifte sig 18720804 med Gabriel
Nordin född 18410402, bonde på Sangis Nr 3. De hade fyra barn:
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
2012-01-13
Nr 4 del 1
Karl Johan Nordin
Gabriel Nordin
Selma Sofia Nordin
Alma Helena Nordin
Sida 7 av 13
18721105
18731205
18780917
18810916-18830611
Brita Justina Envall gifte sig med Henrik Kajsasson Granvik. De hade fyra barn:
Elin Alida Granvik
Johan Henrik Granvik
Alma Granvik
Karl Herman Granvik
18730228
18741015
18760106
18780711
Oskar Envall blev bonde på Näsbyn Nr 1. Han var gift två gånger. 18760722 gifte han sig med
Hilda Clementina Johansdotter född 18430222. Hon dog emellertid 18821215, varför John
gifte om sig 18830507 med Maria Staffansdotter Siira från Pudasjärvi. Första hustrun hade i
ett tidigare äktenskap med tullvaktmästaren Nils Jacob Rönnbäck två barn, varav det ena,
Hilda Augusta Rönnbäck, 18691119, tycks ha uppnått mogen ålder. I Oskars första äktenskap
föddes tre barn.
Alida Envall
Oskar Valfrid Envall
David Envall
18760825
18781012
18810611
I andra äktenskapet föddes sju barn:
John Envall
Hulda Envall
John Envall
Arvid Envall
Albert Envall
Hulda Envall
Alma Envall
18840324-18840502
18850625-18870715
18861129
18861129-18870126
18880218
18891010
1891
Karl Ludvig Envall gick till sjöss. Han överfördes till registret över obefintliga 18871119.
Kristoffer Envall var först dräng, senare bonde på Näsbyn Nr 6. Han gifte sig 18780414 med
Elisabet Sofia Nilsdotter 18500110 från Överkalix. De fick sex barn:
Maria Elisabet Envall
Nanny Helena Envall
Karl Gottfrid Envall
Axel Emanuel Envall
Frida Sofia Envall
Nanny Helena Envall
18781212
18800427-18890602
18821101
18841120-18900602
18870314
18891005
August Envall uppges vara skomakare, boende inhyses i Näsbyn, ibland hos brodern Kristoffer
på Nr 6. Hans hustru var Fredrika Ersdotter Whit född 1854 i Råneå. De fick fyra barn:
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
2012-01-13
Nr 4 del 1
Karl August Gotthard Envall
Gustaf Harald Envall
Sven Helge Envall
Johan Brynolf Envall
Sida 8 av 13
18800503
18820719
18840905
18900101
Nils Erik Envall flyttade till Haparanda.
Rånön
Av de fyra barn, som Anders Magnus Envall och Anna Lisa Åberg i Vånafjärden hade, var
Anna Stina nummer två i ordningen. Hon föddes den 18e dec 1818 och dog på julafton 1851.
Hon var gift med nybyggaren på Rånön Olof Johansson Elvelin född 1815. Olofs föräldrar var
bönder på Rånön, att Olof står som nybyggare innebär att han odlade upp ny åker där och
byggde nya hus.Olofs föräldrar var Johan Henrik Elvelin 1775 och Berta (Brita) Maria Lindvall 1776 och de
hade följande barn:
Johan Henrik Johansson Elvelin
Maja Brita Johansdotter Elvelin
Peter Johansson Elvelin
Anna Kajsa Johansdotter Elvelin
Helena Johansdotter Elvelin
Olof Johansson Elvelin
1803
1804
1807
1810
1812
1815
Olofs syster Helena återfinns en tid som inhyses boende i Vånafjärden. Olofs mor kom från Ryssbält, där hennes
far är skogvaktaren Olof Lindvall född 1739 och modern är Maria Hindricsdotter född 1730. Deras barn:
Lars (Olsson, Berg) Strålberg
Hindric Olofsson Lindvall
Karl Petter Olsson Lindvall
Brita Maria Lindvall
1769
1773
1774
1776
Karl Petter flyttade till Rånön som skogvaktare.
Henrik Olsson Lindvall uppges vara torpare på Rånön, "utfattig". I hans andra äktenskap var en av döttrarna den
Johanna Henricsdotter Lindvall som blev Jöns Fredrik Johanssons andra hustru och således mor till Fritioff och
Oskar Strömberg på Korsnäs.
Anna Stina och Olof Elvelin hade tre barn:
Brita Josefina Elvelin
Johan Olof Elvelin
Anders August Elvelin
1844-1845
1845
1846
Anders August gifte sig med den tio år yngre Johannna Sundquist från Storön. De hade sex
barn:
Selma Helena Elvelin
Olof August Elvelin
Johan Gottfrid Elvelin
Emma Amalia Elvelin
Johan Gottfrid Elvelin
1877
1879
1882-1882
1883
1886
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
2012-01-13
Nr 4 del 1
Maria Wilhelmina Elvelin
Sida 9 av 13
1888
Barn nummer tre från Magnus i Vånafjärden var Anders Andersson Envall 18220801 och han
var gift med Maria Nilsdotter Wikgren 18210617 från Bredviken. Anders står skriven som
bonde på Näsbyn Nr 11. På äldre dar bodde han omväxlande hos döttrarna Johannna och
Juliana. Barn:
Anders August Envall
Karl Johan Envall
Anna Brita Envall
Karl Johan Envall
Maria Juliana Envall
Oskar Envall
Alfred Envall
Matilda Envall
Viktor Envall
Emma Kristina Envall
Johanna Envall
18450726
18460809
18470924
18480809
18500203
18520618
18550920-18850917
18561017
18571230
18590307
18621231
Anders August Envall var bonde på Näsbyn Nr 6, innan dess var han dräng i kyrkostaden. Han
var gift med Brita Lisa Nyberg från Näsbyn, född 1838. Barn:
Anna Augusta Envall
Viktor August Envall
1875
1878
Det förekommer ofta att det finns två barn som har samma namn under förutsättnng att den
förstfödde dör och nästa får överta namnet. Av de två Karl Johan Envall som föddes 1846 och
1848, så är det den äldre, som överlever om man ska tro kyrkböckerna.Den troliga förklaringen
är att det endast har fötts en Karl Johan och att han föddes 1846. Således:
Karl Johan Envall flyttade till Norge och återkom därifrån år 1881. Under sin vistelse där gifte
han sig 18750320 med Johanna Fredrika Axelsdotter 18451107 från Hisö, Norge. Efter
återkomsten till Näsbyn bodde de inhyses där någon tid innan de övertog hans hemhemman
Näsbyn Nr 11. Av barnen föddes de två äldsta i Norge:
Andreas Herman Envall
Fredrika Amalia Envall
Ingeborg Maria Envall
Alma Elida Envall
18760820
18800205
18820710
18850112
Anna Brita Envall var först piga hos sina föräldrar på Näsbyn Nr 11 innan hon 18750724 gifte
sig med Johan Henrik Gälman 18480711-18840918, som övertog sin faders hemman Näsbyn
Nr 8. De fick fem barn:
Johan Herman Gälman
Nanny Gälman 18780123
Otto Gälman
Hilda Gälman
18760204
18790815
18820503
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
2012-01-13
Nr 4 del 1
Johanna Elida Gälman
Sida 10 av 13
18840926
Maria Juliana Envall som "varit i Haparanda".
Alfred Envall gifte sig 18771209 med Kristina Johanna Åkerström 18540201. De fick fyra
barn:
Johan Alfred Envall
Karl Ludvig Envall
Gustaf Erland Envall
Karl Ludvig Envall
18780728
18791120-18831017
18810309
18831128
Karl Ludvig blev fosterson hos Johan Peter Rönnbäck.
Efter Alfreds död gifte sig änkan Kristina Johanna 18870313 med Kristoffer Karlsson född
18620828.
Matilda Envall var piga på Filipsborg och på Johannisberg samt hos handlanden Schmalz i
Karlsborg.
Sjömannen Viktor Envall bodde tidvis inhyses på Näsbyn.
Emma Kristina Envall gifte sig 18850315 med Oskar Nordin från Björkfors född 18640221.
De bodde inhyses i Näsbyn. Barn:
Oskar Ludvig Nordin
Hjalmar Alexander Nordin
Linda Kristina Nordin
Emma Valborg Nordin
18850508
18861127
18880810
18900906
De senaste sex sidorna upptar en stor mängd människor ur Envallssläkten. Om man slår upp 'Envall' i dagens
telefonkatalog finns endast ett namn, Tora Envall i Bredviken. Var finns alla andra Envall??.
Det yngsta av de fyra barnen från Magnus i Vånafjärden, Lisa Greta Andersdotter, gifte sig
med fältjägaren Nils Henric Paulsson Silver. Deras torp låg NV om Fritz Lundbäcks, numera
Brannelids hus. Rester av grunden syns idag invid gamla kärrvägen till träskgårdarna. Som
framgår nedan, antog några av barnen namnet Selberg:
Emma Nilsdotter Silver
Oskar Fritioff Selberg
Nils Jacob Silver
August Silver
Henrika Silver
Pehr August Silver
Nils Fredrik Silver
Otto Silver
Kristoffer Silver
David Selberg
18510813
18530328
1854-1857
1856-1857
18580717
1860
18620911
1865
1866
18690411
Emma Silver var piga på Näsbyn Nr 10 (i Bredviken) tills hon gifte sig med husbonden på
hemmanet, Johannes Bergström född 18391215. Äktenskapet ingicks den 26 dec 1875 och
resulterade i sju barn:
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
2012-01-13
Nr 4 del 1
John Bergström
Adelina Bergström
Therese Bergström
Tycho Bergström
Tycho Bergström
Oskar Bergström
Emanuel Bergström
Sida 11 av 13
18761122
18790303
18801218
18840126-18841205
18850918
18881025
18881025 (tvillingar)
Oskar Fritioff tog sig namnet Selberg. Han var dräng i Vånafjärden, Nr 4, och i Holmträsk, Nr
2. Han gifte sig 18800112 med Johanna Elida Fredriksdotter född 1852-1230 från Holmträsk
Nr 2. 1880 föddes sonen Oskar Hjalmar Selberg.
Henrika Silver tjänade piga i Karlsborg.
För sjömannen Nils Fredrik Silver finns anteckningen "okänd vistelseort".
Anna Greta Jonedotter 17960102-18700411 gifte sig med Johan Johansson 1790-1846, bonde
på Vallen Nr 7. De åtta barnen tog sig namnet Wallman:
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
2012-01-13
Nr 4 del 1
Anna Kajsa Wallman
Johan Petter Wallman
Lisa Greta Wallman
Maria Wallman
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
Sida 12 av 13
1819
1820-1852
1824
2012-01-13
Nr 4 del 1
Sida 13 av 13
Lovisa Wallman
Regina Wallman
Johanna Wallman
Matilda Wallman
1829
1833-1859
18350624
1838
Anna Kajsa gifte sig med Jonas Svensson, bonde på Rudträsk (Vallen) 1/16 mantal. Jonas
levde mellan åren 1811 och 1856. Han hade flyttat från födelsesocknen Markaryd i Småland
och var smideshandlare till professionen. De fick fyra barn:
Sixten August Svensson
Erik Edvard Svensson
Karl Gustaf Svensson
Amanda Augusta Svensson
18470806
18540518-18880823
1855
1850
Erik Edvard var före giftemålet dräng på Stråkanäs Nr 4. Han drunknade vid 34 års ålder.
Hustrun, som hette Emma Björkman, var född 18550817 i Ytterbyn. De hade tre barn:
Emilia Svensson
Anna Otilia Svensson
Hildur Augusta Svensson
18840928
18860713
18800403
Amanda Augusta Svensson hade före äktenskapet ett barn, som dog tidigt. Hon var en tid
informator på Björkfors. Sedermera gifte hon sig med Albert Gälman, född 18511229, vars
farfar var soldaten i Vånafjärden Henrik Jacobsson Gälman (Det var ju den Henrik Gälman
som flyttade till Lantjärv år 1826 och blev stamfar för (nästan) alla lantjärvsbor). Albert var
handlande och dessutom bonde på Näsbyn Nr 7. De hade fyra barn:
Anna Lavinia Svensson (utom
18760822-187612.
äktenskapet)
Anna Gälman
18790108
August Johannes Gälman
18810402
Elin Maria Gälman
18830113
Hildur Augusta Gälman
18860310
Maria gifte sig med handlanden N O Svanberg i Kalix.
Lisa Greta Wallman var först gift med Lars Bergman, senare med Carl Petter Jacobsson. De
övertog halva hemmanet Nr 7 på Vallen. Regina Wallman gifte sig med Petter Jacobsson och
de övertog den andra halvan av hemmanet på Vallen. Johanna Wallman gifte sig med
Kristoffer Fredriksson. Kristoffer hade tidigare varit gift med Greta Kajsa Nordgren, arvtagare
till Holmträsk Nr 2. I Kristoffers första äktenskap föddes dottern Johanna Elida
Kristoffersdotter, som gifte sig med Oskar Fritioff Selberg. I andra äktenskapet föddes
Maria Kristoffersdotter 18570313 och Karl Johan Fredriksson 18580925
Regina Wallm gifte sig med Carl Petter Jakobsson från Ytterbyn
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_a.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 1 av 17
Fredrik Eliasson 1789-1852.
Fredrik Eliasson gifte sig med Cajsa Magdalena Olofsdotter från Månsbyn Nr 11. De fick åtta barn:
Anna Lena Fredriksdotter
Cajsa Lena Fredriksdotter
Fredrik Fredriksson
Nils Petter Fredriksson
Anna Greta Fredriksdotter
Maria Fredriksdotter
Jonas Fredrik Fredriksson
Johannes Fredriksson
1819
1820
1822-1822
1824
1828 - 1850
1830-1832
1832-1832
1833-1835
I samband med att hemmanet delades, flyttade modern Anna Pehrsdotter med man nr 2 och deras barn över till Fredrik
och Kajsa på västra sidan av bäcken. Det föll på Fredriks lott att där uppföra nya hus och byggnader. Det förefaller som
om Cajsa Lena var den enda i den stora barnskaran, som uppnådde mogen ålder. Nils Petter och Anna Lena var ju före i
ordning att överta hemmanet.Cajsa Lena gifte sig med Pehr Olofsson Öberg född 1818 i Ytterbyn. De övertog som
nämnts Fredriks del av hemmanet Nr 4. Gårdsnamnet blev under denna tid Öbergs. De hade 11 barn:
Maria Björkman
Johan Petter Öberg
Anna Lena Öberg
Cajsa Greta Öberg
Regina Öberg
Anders Öberg
Matilda Öberg
Henrika Öberg
Brita Josefina Öberg
Karl Ulrik Öberg
Emma Kristina Öberg
1846
1847
1848
1851
1853
1854
1857-1857
1858
1860-1861
1862-1864
1865
När Laga Skiftet ägde rum 1863, sålde Öbergs hemmanet, enligt traditionen var han inte villig att betala sin del av
skifteskostnaden och valde därför att flytta till Ytterbyn.
Åren 1757 och 1762 kom förordningar om Storskifte. Dessa syftade till en reducering av antalet lotter i åker och äng till högst fyra.
Verkställandet av Storskiftet drog ut på tiden genom bestämmelsen att minst en bonde i byn måste begära skiftning. I praktiken blev aldrig
storskiftet genomfört i hela landet. Efter en föredömligt snabb utredning av överdirektören för lantmäteriet, kom den 31 mars 1803 "Förordning
angående ägors fördelande i enskiften och utflyttningar från större byalag i Hertigdömet Skåne".
1804 års förordning omfattade Skaraborgs Län och den sista enskiftesförordningen, som kom 1807, mfattade övriga Sverige med undantag av
Norrland och Finland.
"Laga Skiftesstadgan" av år 1827 var en medelväg mellan Storskifte och Enskifte. och här involverades Norrland för första gången. I denna
förordning maximerades antalet skiften till tre på varje ägare och där fanns stränga föreskrifter om utflyttning av gårdarna till de nya skiftena. Det
förhållandet att Norrland undantogs från både Storskifte och Enskifte, torde vara den direkta orsaken till att byakaraktären finns kvar. Visserligen
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 2 av 17
medförde Laga Skifte en viss utflyttning av gårdar, men eftersom hemmanet kunde bestå av tre skiften, kunde gårdarna behållas relativt nära
varandra, med ett gårdsskifte och två utskiften.
Hela familjen Öberg flyttade till Ytterbyn, där man köpte ett hemman, Sörholmen. Äldsta dottern Maria gifte sig med
Nils Olof Björkman 18470331, boende på Målsön. De fick fem barn:
Nils Johan Björkman
Herman Björkman
Karl Olof Björkman
Hjalmar Björkman
Hilda Maria Lundbäck
18761223
18800115
18830619
18861027
18900912
Johan Petter Öberg, 'Öbergs-Jotta', blev bonde på Sörholmen efter fadern. När Öbergs-Jotta dog (troligen år 19239), var
det dottern Hilda och hennes man Herman Lundbäck, som tog vid. Johan Petter odlade under sin aktiva tid en stor
areal. Han var också en dugande timmerman och det var han som timrade upp den första skolbyggnaden i Kalix. Detta
hus blev senare lärarbostad och användes slutligen som ungdomslokal innan det brann upp 1989. Dagslönen var 1.25 kr
vid byggandet.
Den som köpte Öbergs i Vånafjärden, var Johan Johansson Lundbäck från Nr 3. Av honom kommer nuvarande
gårdsnamn Lundbäcks. Johan Lundbäck hade en son, Johan Lundbäck, med en av gårdens pigor. Denne gifte sig med
Alida Persdotter Rönnbäck från Ryssbält och de fick en del av hemman Nr 4, Träsket. och där byggde de hus och
odlade.Barn till "Träsk-Jotta":
Johan Alvar Lundbäck
Fritz Lundbäck
Miriam Rinnström
Oskar Josua Lundbäck
18860101 - 19730613
Fritz övertog föräldrarnas hus. Han var gift med Nanny Cecilia Gahm 18980910 - 19790916 från Gammelgården.Inga
barn. Bröderna Oskar och Alvar, som förblev ogifta, byggde eget hus när Fritz gifte sig. Hemmanet sämjodelades mellan
de två gårdarna, i ladugården hade man de två djurbesättningarna. Oskar ökade på sin inkomst genom att vara ombud för
Lantmannaföreningen och under en period producerade han ägg.
Miriam gifte sig med Per Johan Rinnström 19070603 - 19770311, son till Maria och Johan Rinnström.Johan och
Maria bodde på Rågholmen och, förutom att han var förman och uppköpare för bolaget , hade han en liten ladugård med
några kor. Byggnaderna är numer rivna, men rester av ladugårdsgrunden syns idag. Miriam och Per uppförde ett hus
Oppi Träsket och bodde där ett tjugotal år, då de flyttade till Kalmar. John Sundquist köpte då deras hus. Efter Pers
pensionering flyttade de tillbaka till Träsket och byggde sig ett nytt hus mellan Fritz och bröderna Oskars och Alvars hus.
Detta ägs numer av Urban Strömbäck från Käppvallen. Sonen Ove Rinnström bor i Umeå.
Johan Johansson Lundbäck hade i äktenskapet inga söner och det blev följaktligen dottern Albertina och hennes man
Johan Johansson från Granån, Lundbäcks-Jotta, som övertog Lundbäcks. Johan och Albertina Johanssons barn:
Berta Lindvall
John Johansson
Dindi Johansson
Ebba Johansson
Enok Johansson
18961022 - 19730727
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 3 av 17
Bilden föreställer Fritz och Nanny Lundbäck med Dindi Johansson på besök. Enligt uppgift är Dindi 18 år.
Erik Eliasson 17830829-1857.
Vid delningen av hemmanet på 1820-talet fick Erik Eliasson östra delen samt på västra sidan av bäcken Risnäset och
Käppvallen. Erik gifte sig med Cajsa Lena Jönsdotter från Nr 2 Jöns. Cajsa Lenas föräldrar var Jöns Johansson
17401226 och Ella Nilsdotter 17491006-17780210 från Vånafjärden.Erik var sedan tidigare släkt med folket från Nr 2
och Nr 3. Eriks farmor Brita Olofsdotter var från Nr 3 och Britas mor var från Nr 2. Genom Eriks giftemål med Cajsa
Lena uppstod ånyo släktskap.
Om Cajsa Lena sades att hon var (eller blev) klen i neverna. När hon gick till bys för att hälsa på grannfruarna, hade hon
inte förstånd att gå hem själv utan något av barnen sändes för att hämta hem henne. Hon hade ovanan att "yla". För att
tukta henne vidtog Erik följande; han bad sin bror Fredrik på andra sidan bäcken om hjälp att ro ut båten till mitten av
Byträsket. Själv satte han sig på aktertoften och höll sin hustru i håret släpande efter båten. Väl ute på träsket manade han
henne att sluta yla, men när detta inte hjälpte,doppade han hennes huvud under vattnet. Behandlingen upprepades med
allt längre perioder under vattnet tills hon lovade sluta. Hon lär sedan ha varit tyst resten av livet.
Samtida i byn antog att det var Cajsa Lena som förde 'Risnässjukan' till släkten. Denna sjukdom yttrade sig så, att de som
drabbades av den, oftast vid trettioårsåldern, började 'gläfsa' med fötterna när dom gick. Samtidigt blev talet suddigt och
musklerna i underarmarna förtvinade. Sjukdomen drabbade ättlingar till Erik och Cajsa Lena i tre generationer.Erik och
Cajsa fick nio barn:
Jöns Fredrik Eriksson
Erik Eriksson Strömbäck
Anna Greta Eriksdotter
Johannes Eriksson
Fredrik Eriksson
Jöns Fredrik Eriksson
Cajsa Lena Eriksdotter
Brita Greta Eriksdotter
18090809-1809
1810-1888
1811-1811
1814-1815
1815-1815
18170623-18191024
18181026-18191024
18210206-18460103
Den första augusti 1827 blev Erik far till en utomäktenskaplig dotter, Matilda Nilsdotter i Lantjärv. Matildas mor Anna
Greta Ersdotter, född 1797, var sedan 1823 gift med bonden Nils Petter Pehrsson i Lantjärv. De hade två barn innan
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 4 av 17
Matilda föddes och uppenbarligen förlät mannen henne för detta 'snubblande på dygdens stig', ty de fick ytterligare fem
barn:
Nils Peter Nilsson
Brita Cajsa Nilsdotter
Matilda Nilsdotter (utom äktenskapet)
Erik Nilsson
Anders Nilsson
1824
1825
1827
1828
1829
Johan Nilsson
1829 (tvillingar)
1831
1832
Krispin Nilsson
Margareta Nilsdotter
Modern Anna dog, troligen år 1833, ty redan 1834 gifte Nils Peter om sig, andra hustrun hette Marta Cajsa Nordgren.
Under den tid Nils Peter var änkeman, vistades Matilda 'hos dess fader i Vånafjärden men återkommen'. Detta sista torde
betyda att Matilda hämtades tillbaka till Lantjärv sedan Nils Peter varit på friarstråt och skaffat ny kvinna till huset. År
1843 återfinns Matilda på Sangis Nr 1 som 'Flickan Matilda Nilsdotter från Lantjärv'. Hon gifte sig sedermera med Otto
Wilhelm Öström född 1825 och bördig från Storön. De bosatte sig först i Säivis, senare i Naartijärvi där Otto blev
skogvaktare. De fick åtta barn:
Matilda Carolina 18520918 - 19041028 gift med Karl Petter Johansson född 18481108 i Naartijärvi
Josefina 18540420 gift med Nils Petter Korva född 18500515 i Naartijärvi.
Brita Vilhelmina 18561224 - 19110320 gift med Per Anders Isaksson Alamaa född 18570113 i Karl Gustaf socken. De
fkyttade 1887 till Säivis. Ättlingar finns i Båtskärsnäs.
Anna Margareta 18590314 gift med Per Anders Isaksson född 18581007 i Naartijärvi.
Maria Johanna 18620111 -18620609
Vilhelm 18630614
Emma Kristina 18660803 - 18700323
Emil 18690923
Av de nio barnen i Eriks och Kajsas äktenskap dog sju stycken i späd ålder. Två av dessa dog på grund av en eldsvåda.
Gårdens folk hade nämligen farit till Kalix till en av kyrkhelgerna. Den enda kvarvarande vuxna var en piga, som skulle
ta hand om barn och djur medan husbondfolket var borta. Under tiden som pigan var i ladugården, måtte barnen ha börjat
leka med hyvelspånorna, som fanns där i köket under hyvelbänken, kanske försökte de lägga spånen på elden. Två
förkolnade barnskelett återfanns omslingrade på den plats där köksbordet stod, de hade krupit in under bordet för att
skydda sig mot hettan. De två barnen som innebrändes var Jöns Fredrik född 1817 den 23 juni och Cajsa Lena född 1818
den 26 oktober. Enligt kyrkböckerna blev dessa två 'uppbrända' den 24 oktober 1819. De två döda finns ej upptagna i
dödboken. Kyrkoherden Johan Abraham Schmalz 1759-1831 hade mindre god ordning på sina papper. Han hade varit
fältpräst under kriget mot Ryssland 1808-1809 och där lärt sig uppskatta bruket av destillerade drycker så till den grad att
han blev befriad från predikoskyldigheten år 1817 på grund av 'dille'.
Kyrkoherdens hustru var Anna Charlotta Hedström född 1769. De hade en son, huspredikanten Bror Daniel Schmalz. Den Paul Schmalz,
som återfiins i Karlsborg som handlande och även en tid som bonde i Rudträsk, är med största sannolikhet son till Bror Daniel.
Boströms
Brita Greta Eriksdotter 18210206-18460103 gifte sig 18410305 med Nils Gustaf Boström född 18110808. Nils Gustaf
hade övertagit sina föräldrars hemman, Sangis Nr 8 1/8 mantal.
Föräldrarna var Mickel Boström född 1780 och Greta Lena Eriksdotterfödd 1793. Släkten Boström kom till Sangis från Morjärv.
Nils Gustaf var gift två gånger, först med Brita Greta, och efter hennes död gifte han sig med Lisa Greta Pehrsdotter
född 18200912. I första äktenskapet föddes fyra barn:
Greta Kajsa Boström
18420128
Erik Gustaf Boström
1842-1845
Brita Helena Boström
18441004
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 5 av 17
Nils Gustaf Boström
I andra äktenskapet
1845
Robert Boström
1848
Aurora Amanda Boström
1850
Albert Boström
1857
Om Nils Gustafs bror Karl Erik Boström född 18230905 lämnar kyrkboken följande information:Sjömannen Karl
Erik Boström, dräng på Vånafjärden Nr 3, 1854-1857 på Långholmen för tredje resan stöld. Dömd i Piteå 1865 för 4:e
resan stöld med straffarbetee under sju år samt förlust av medborgerligt förtroende för evärdelig tid. Giftemål:
veterligen ledig.
Den äldsta dottern, som även står skriven som Margareta Katarina, gifte sig med "Kaptenen, Majoren o Riddaren,
Kompanichefen" Johan Rutberg. Barn:
Kattarina Matilda Rutberg
Johan Jacob Rutberg
Elisabet Margareta Rutberg
Nils Edgard Rutberg
Brita Josefina Rutberg
Johanna Rutberg
Amanda Fredrika Rutberg
Johanna Sofia Rutberg
Oskar Rutberg
18631209
18650108
18660414
18670914
18681227
18710730
18730718
18750421
18781201
Brita Helena Boström flyttade till Övertorneå år 1863 och bodde där en period, varefter hon flyttade tillbaka till
hemförsamlingen och bodde hos Majors i Gammelgården. Nils Gustaf flyttade till Uleåborg 1867.
Om Johan Jacob Rutberg finns antecknat att han bötat 1200 riksdaler för att han "skändade kyrkans krona" vid vigseln.
Erik Eriksson Strömbäck 1810-1888 övertog Erikhemmanet efter fadern Erik Eliasson. Han gifte sig med Stina Kajsa
Larsdotter Rönnbäck 18020818 från Siknäs. De fick sju barn:
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
Erik August Strömbäck
Johannes (Johan) Strömbck
Carl Ulrik Strömbäck
Nils Strömbäck
Anna Lena Strömbäck
Brita Josefina Strömbäck
Greta Kajsa Strömbäck
18361107-18800620
1838-1918
18391214-19170904
18411222-19200527
1844-1876
1846-1870
1847-1930
A. Erik August Strömbäck 18361107-18880620.
Erik August var gift med Kajsa Lena Andersdotter 18261116-18870625 från Ytterbyn. De var under några år ägare till
Sangis Nr 1 1/12 mantal, senare återfinns de i Björkfors, där Erik August har tjänst som sågdräng. På äldre dar bodde de
inhyses i Ytterbyn, Holmen. De hade inga barn.
Hemmanet Sangis Nr 1 har visst samband med folket från Erik. Erik Pehrssons dotter Brita Ersdotter 1746-1787 gifte sig med bonden Hindric
Olsson på detta hemman. De fick fem barn, avvilka fyra kan ha nått vuxen ålder:
Brita Helena Hindriksdotter
Kattarina Hindriksdotter
Erik Jacob Hindriksson
Margareta Hindriksdotter
1779
1780-1781
1782
1784
Anna Cattarina Hindriksdotter
1786
Det finns en anteckning för år 1843 att flickan Matilda Nilsdotter, oäkta dotter till Erik Eliasson, bodde på Nr 1 i Sangis. Erik Eliasson finns
antecknad som ägare till Sangis Nr 1 under en kort tid.
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 6 av 17
B. Johannes (Johan) Strömbäck 18381006-19180306.
Johan Strömbäck var gift med småkusinen Josefina Jönsdotter 18450124-19241102 från Nr 2 Jöns. Barn:
Johan Adolf Strömbäck
18660607-19270922
Hilda Strömbäck
18680413-18920110
Nils Erik Strömbäck
Selma Strömbäck
18700215-18710301
18740714-19600221
Johan och Josefina köpte en del av Nr 1, Skatan. De blev tvungna att sätta upp hus och övriga byggnader. Det hus som
fanns på Nr 1 flyttades i samband med Laga Skiftet till Dalen från sin plats på Jönsbacken.
Johan Adolf, 'Skata-Adolf', övertog hemmanet efter fadern Johan. Hans hustru var i likhet med faderns från granngården
Jöns och hette Maria Henrika Strömberg. Adolf och hans hustru var följaktligen kusiner.
Adolf är känd som en ovanligt arbetssam och dugande karl. Han kunde komma till grannen Josef Larsson på morgonen efter att ha gjort
smidet till en timmerkälke. Han tog sällan samma väg till och från höladorna. På hemvägen sköttes fisket och på utvägen vittjades
viltsnarorna i skogen. När Adolf gick ur tiden var husen fulla med körredskap och vagnar, hemmanet var i perfekt skick med alla åkrar
och diken väl skötta och underhållna, hässjevirke,spadar, liar och räfsor så att det räckte för en generation till. Adolf upplät mark till byns
bönhus och stipulerade att det skulle vara ekumeniskt. I mangelboden förvarades byns gemensamma mangel och den
gemensamma brandsprutan
Adolf och Maria fick inga egna barn, utan de adopterade en flicka, Maria Adolfina Albertina, 'Gusti', född Morin
19031029 i Båtskärsnäs. Gusti gifte sig med Karl Björk 19040909-19700805 från Råneå.
Karl Björks farfar var en av pionjärerna inom nykterhets- och folkbildningsrörelserna. Han var folkskollärare och
tjänstgjorde under lång tid vid Törefors bruk. På hans iniativ gjordes en överenskommelse mellan de anställda vid
bruket och bruksledningen med syftet att befordra nykterheten: Om någon anställd vid bruket eller någon i hans familj
uppträdde berusad, gjordes avdrag på lönen. Denna överenskommelse som är unik i sitt slag, registrerades vid
tingsrätten i Kalix.Den senare delen av sitt yrkesverksamma liv tjänstgjorde han i Råneå och där kan man se en byst av
honom utanför kyrkan.
Eva Elisabet född 19281102, gift med Johan Ingemar Andersson, född 19261020. Deras dotter Eva Marianne född
19630116 är gift med Karl Herbert Sundell född 19621120 i Påläng och de har sonen John Fredrik Sundell född
19890825.
Barbro Margareta Björk född 19310115 gifte sig med Ernst Holger Sandin 19231130-19940317. Sonen Leif Holger
Sandin född 19531209 är sambo med Christina Andersson född 19531028. Christinas dotter Ulrika Andersson är född
19751101.
Kerstin Marianne Björk 19340209-19601113 hade sonen Bo Roger Björk, 19540115-20010128. Han var gift med
Berit Karin Elaine f. Gustafsson 19580309. De har tre barn:
Beatice Lakshmi Björk
Belinda Pooja Björk
Benjamin Björk
19870810
19870810
19890428
Karl-Erik Lennart Björk född 19371104 är gift med Ulla Britt f Nordlander 19381004. De bor i Gävle och har två
barn:
Jan Erik Björk
Karl Stefan Björk
19671030
19700404
Margit Maria född 19401011 gift med Sven Paul Nordgren född 19310615.De har två barn:
Anita Maria Nordgren
Birgitta Elisabet Nordgren
19611210
19690104
Anita är sambo med Mikael Henning Hjälte från Töre. De har ett barn, David Mikael född 19890817.
Hilda Strömbäck, gift med Johan Jacob Nilsson, var bosatt i Karlsborg. De fick ett barn, sonen Johan Emanuel
Nilsson. Johan flyttade till Skatan efter föräldrarnas död och kallades därefter 'Skata-Jotta'. Han var sedan födseln
invalidiserad.
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 7 av 17
Foto av Johan Strömbäck, "Skata-Jotta"
Petrus.
Selma Strömbäck, 'Träsk-Selma', var gift med Petrus Lundström född den åttonde maj 1871. Petrus var syster till Johan
Lundbäcks fru Alida Pehrsdotter Rönnbäck. Petrus kom till byn som flottläggningsarbetare..Det blev giftemål och
Petrus byggde sitt hus, Petrus, mellan svågern Johans hus och Byträsket.De fick sex barn:
Nancy Eugenia Lundström
Paul Valdemar Lundström
Judit Lundström
Märter Lundström
Clary Lundström
Clary Lundström
18990103-19680510
19000923-19710809
19030216-19030518
19050101-19620121
19060715-19080204
19181029
Nancy gifte sig med Sven Algot Bergman född 19000616, död 19810311. Sonen Erik Bergman född 19230518 började
på folkskollärarseminariet i Luleå vid 32 års ålder och när han var utexaminerad fick han tjänst i Ryssbält. Tyvärr blev
han snabbt ofärdig när han drabbades av M S och blev sängliggande i många år. Han dog 19940511.
Paul Lundström gifte sig med Berta Irene Larsson född 19280710, död 19870908. De fick två barn, Ethel Irene, gift
med Karl Allan Sandin född 19231007, samt Ulla-Britt 19310906-19400201. Sven Bergman och Paul Lundström
byggde sig var sitt hus i närheten av Petrus. Paul arbetade ett antal år vid flottläggningen på Rågholmen men började
senare på Karlsborgsfabriken.
Märter gifte sig med Erik Gustaf Valter Vikberg född 19060129. Valter var spelman i Jon-Erik Östs orkester och
träffade Märter när orkestern spelade i Folkets Hus i Geviken. Han var senare arbetsledare vid utgrävningen av Kvisslan i
Lantjärv. Det äldsta barnet Ignaz Wolfgang Vikberg dog vid ett års ålder (19290321-19300608). Sonen nr två Ignaz
Valter Vikberg föddes 19310607.
Clary gifte sig med Lars Oskar Henriksson född 19130810, död 19910314. Lars kom från Keräsjoki och är son till
Oskar Henriksson och Elmina f Huhta.Clary och Lars fick två barn:
Ulla Birgitta Lindkvist
Lars Urban Henriksson
19410924
19520602
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 8 av 17
Birgitta bor i Södra Sunderbyn. Hon är gift med Sune August Lindkvist född 19400327 i Burträsk. Barn:
Maria Birgitta Medfors 19650516, som är gift med Kent Jörgen Medfors född 19641221 i Luleå. De bor i Hägersten
och har tre barn: Jenny Maria 19870212, Lars Erik Jonas 19910609 och Johanna Regina 19940513.
Lars Thomas Lindkvist 19671128 bor i Umeå. Ogift.
Malin Regina Lindkvist 19671128 Bor i Luleå. Ogift.
C. Carl Ulrik Strömbäck 18391214-19170904.
Carl Ulrik övertog Erik-hemmanet efter fadern Erik Eriksson Strömbäck. Han var gift två gånger. Den första hustrun var
Anna Henrika Viklund född 18400306, död 18690415. Efter Anna Henrikas död gifte han sig med en tre år yngre
syster, Maria FlorentinaViklund. De två systrarna var från Bredviken (Näsbyn Nr 10).Barn i första äktenskapet:
Anna Emelie Strömbäck
Carl Johan Strömbäck
Oskar Strömbäck
Ulrik Strömbäck
1863-1912
1866-1923
1867-1867
1868-1946
Anna Emelie var gift med bonden Nils Gustaf Larsson i Grubbnäsudden.
David Larsson född 1782 och hustrun Anna Jönsdotter född 1787 var nybyggare i Grubbnäsudden. De hade följande barn:
Brita Davidsdotter
Anna Cajsa Davidsdotter
Lars Davidsson
David Davidsson
18160719
18200321
18240228
18270628
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 9 av 17
Greta Davidsdotter
18300930
Maria Davidsdotter
18320809
Äldste sonen Lars Davidsson 18240228-18830402 gifte sig 18520330 med Maria Baudin från Korpikå född 18291204. Sonen Nils Gustaf
Larsson föddes 18580531 och dog 19350106.
Anna Emelie, som levde mellan 18630811 och 19120627, fick följande barn:
David Larsson
Selma Maria Larsson
Sanna Henrika Larsson
Ester Larsson
Anna Augusta Larsson
Emmelina Larsson
Ernst Gustaf Brismo
Karl Ulrik Larsson
Sven Larsson
18850124-19320325
18870507-19300523
18880904-19480331
18910215-19310828
18931124-18940225
18950623
18980419-19600106
19000709-19010416
19030816-19530613
Nedan följer en avskrift av ett brev som Anna Emelie skickade till Vånafjärden, året är troligen strax innan 1910:
Storträsk den 17 okt.
detförefaller mig rolig meddela eder om att vi lefver som mäst vanligt jag har tänkt att jag skulle få komma hem och
hälsa på eder inan det är omöjligt det är för oss en svår och tung tid för genom det myckna folket vi hoppas på bättre
tider män när det fryser skall det vist ge efter något kan vara mycket att säga mina tankar slitas uti mina barn denna
Selma vår tänkär på gifta sig är så sjuk och svag som vanligt och en värre ja mera än tillförne David är nog kvar i
tankar män så sittär jag nu med glasögon på näsan för att säga detta så har min syn tagit fel min jordevandring skall
väl ej bli så lång Gu vet nog var han har sina Barn Gud vare lof för det frid och vila som väntar trötte vandringsman
Kära föräldrar och brödar varen så mycket hälsatt af mig oss alla som detta är där ty så är Gustaf äv idag till Morjärf
med båda hästarna han måste underrätta eder om Davids omständigheter han är ju frisk ikväll har vi haft telegram
från honom han begär trådsvar av Gustaf om sina och hans ja Gustafs tankar
gonatt täcknatt Anna Emelia Strömbäck
David Larsson var gift med Johanna Katarina Mörtberg 18890113-19830209 från Övertorneå. De fick tre barn:
Gösta David Larsson
Lars Larås
A. H. Birgitta Larsson
19181029
19200106
19261206
Gösta David Larsson och hustrun Margareta E Lindfors, född 1926 fick två barn, Lars Gustaf Lindfors 19560619, gift
med Gunnel E Jonsson född 1948, samt Karin E Lindfors född 19610123.
Lars Larås, gift med Anna Gunilla Sivgård född 19260511, bor i Gävle. Barn:
Per Håkan Larås, född 19550112, bor i Varberg.
Ann Isabella Larås, född 19591205, bor i Stockholm.
Lil Doris Larås, född 19620524, bor i Stockhom.
Selma Maria Larsson gifte sig med Erik Magnus Lindberg 18810720-19621005 från Bodträsk by. De hade tre barn:
Helge Emanuel Lindberg
K. Gustaf E. Lindberg
Nancy Maria Lindberg
1910
1912
1914-1914
.
Sanna Henrika Larsson var gift med Simon Åström från Bodträsk.
Simons föräldrar var Esaias Esaiasson Åström född 18490103 från Storträsk, gift 18770624 med Matilda Envall född 18510314 i Bredviken.
Matildas farfar var Anders Magnus Envall från Vånafjärden, halvbror till Erik och Fredrik Eliasson från Erik. Matildas och Esaias barn:
Hilda Åström
Hulda Strömberg
18780930
18791028
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Simon Åström
Gottfrid Åström
Manne Åström
Johanna Åström
Anna Åström
Sida 10 av 17
18811115
18840208
18851225
18870721
18891209
Hulda Åström gifte sig med Oskar Strömberg 'Svanbergs-oskar' från Vånafjärden Nr 2, se dito
Sanna och Simon Åström fick sex barn:
Astrid Åström
Eliot Åström
Ludvig Åström
Martin Åström
Knut Åström
Albert Åström
1909-19100310
19110310-19800612
19121210-19371109
19150515
191808-19180826
19210429-19210529
Eliot Åström var gift med Selma Maria Boström född 19021129. Dottern Ingrid Maria född 19370812 är gift med
Anders Sven Å Larsson. De bor i Smedjebacken och har tre barn:
Jan Gustaf Larsson
M Kristina Larsson
Mats Anders Larsson
19630510
19660524
19671228
Sonen Bengt Erling Åström född 19401011 sammanbor med Rosmarie Karlsson, född 19430929 i Luleå och de har en
dotter Anna Maria Karlsson född 19850804.
Martin Åströms hustru Helga Margareta Lindberg född 19151003 kommer från Sals i Bodträsk och är syster till
framlidne prosten Arne Lindberg. Barn:
Lennart Åström 19470129 gift med Ingrid Abrahmsson född 19491110
Gudrun Åström 19530226 bor i Luleå
Gertrud Maria Åström 19540728 sammanbor med Lars Jensen född 19490112.
Ester Larsson var gift med Karl Larsson född 18840426 i Grubbnäsudden. De hade elva barn:
Halvard K G Larsson
Harald Larsson
Ellen Larsson
Rut Annie Larsson
Anna Emelina Larsson
Tor Emil Larsson
Anna Margareta Larson
Gunhild Larsson
Malin Viola Larsson
Alvar Larsson
Karl Georg Larsson
19110213-19110404
19130501
19150706
19161115
19181123-19190112
19191231
19220131
19231010
19260125
19280816-19300320
19291204
Harald Larsson var gift med Göta Josefina Planting från Hedenäset. Harald var riksdagsman för centerpartiet. Han
omkom i en trafikolycka.
Rut Annie gifte sig med Lars Levi Scott, bonde i Sundom.
Tor Emil och Malin Viktoria flyttade till Göteborg, Anna Margareta till Skåne och Gunhild till Gällivare.
Karl Georg gifte sig med Gunhild M H Andersson från Bodträsk by född 19330921. Barn:
Lena Inga Larsson
Dan Alvar Larsson
19560715
19590218
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 11 av 17
Sten Larsson
Emmelina Larsson gifte sig med Gustaf Edin från Arvidsjaur. Sonen Tore Edin bor i Gävle
Karin Edin var gift med Sven Lindfors.
Kerstin Edin var gift med Sam Nilsson, Stockholm.
Mats Edin bor i Arvidsjaur.
Ernst Gustaf tog sig namnet Brismo. Han gifte sig med Svea Otilia Johansson 1897-1964.De fick nio barn:
Lennart Sigurd Brismo
Frida Cecilia Brismo
Svenborg Brismo
Ernst Tage Brismo
Iris Wilhelmina Brismo
Gunborg Otilia Brismo
Svea Ingrid Brismo
Anna Emilia Brismo
Stig Ollas Brismo
19161103
19181114
19200803
19220509
19231222
19251023-19611122
19390703
19350625
19370304
Lennart Sigurd flyttade till Kypasjärvi, varifrån hans hustru Viola Olofsson var.
Frida Cecilia var gift med Johannes D Esperi född 19060625 från Grubbnäsudden. Fridas dotter Ylva Linnéa Cecilia,
född 19441203 är gift med Albert Arnhoff född i Österrike den 20 november 1944. De har två söner:
Hans Christian Arnhoff
Jens Fredrik Arnhoff
19710614
19730910
Svenborg Brismo gifte sig med Johan Arvid Mårtensson från Stensele, född 19160129. Efter skilsmässa flyttade Johan
Arvid till Nordanås, medan Svenborg bor kvar i Stensele. Sonen Stigbjörn Mårtensson bor i Burösund, Vannareid i
Norge med sin sambo Lilian Erikssen född 19500318 och de har två barn, Tory Erikssen och Gunilla K Erikssen
Sonen Thure M Mårtensson är sammanboende med Gunilla E Forslöf född 19510513 och de har en dotter Linda
Elisabet Forslöf 19820417.
Ernst Tage gifte sig med Merin Irene Andersson 19270802 - 19930927. Barn:
Britt Yvonne Brismo-Franz
Ernst Tommy Brismo
Lena Margareta Brismo-Wallenius
Karin Irene Brismo
Hans Tage Brismo
Erik Anders Brismo
19481003
19491216
19510606
19591217
19591217
19620426
Britt Yvonne bor i Malung och är gift med Leif Franz. Hon har i ett tidigare äktenskap tre barn:
Joakim Lars Emrik Westerlund
Jens Bo Emrik Westerlund
Johan Karl Emrik Westerlund
19681123
19681123
19750831
Tommy Brismo är gift med Birgitta f Björsin. I det första äktenskapet, med Ann-Cristine f Wreigård föddes två barn:
Li Helena Brismo
Moa Therese Brismo
I nuvarande äktenskap finns två barn
Hanna Ceres Brismo
Frida Ceres Brismo
19740407
17770315
19860127
19880525
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 12 av 17
Lena Margareta är gift med Bengt Wallenius och de har två barn:
Bengt Magnus Wallenius
Isa Margareta Wallenius
19730906
19770414
Hans Tage är gift med Kerstin f Stark. De har två barn:
Simon Joel Brismo
Daniel Noel Brismo
19860315
19890423
Erik Anders är gift med Kersti f Ploetz. De har tre barn:
Jacob Erik Brismo
Marcus Erik Brismo
Erica Irene Elisabet Brismo
19870309
19870309
19940326
Iris Wilhelmina gifte sig med Karl Geog Bygdell från Daikansberg, 19190924-19701114. Efter mannens död flyttade
Iris till Grubbnäsudden och byggde hus där. Barn:
Gun Inger 19450114 bor i Örnsköldsvik med sin man Jan Ove K Lindmark 19450408 från Skellefteå. De har två barn:
Per Magnus Lindmark
Linda Martina Lindmark
19691226
19760312
Kerstin E är född 19480615 och bor i Luleå. Maken heter Karl Anders Eliasson född 19460520 i Sollefteå. De har två
barn:
Jon Anders Eliasson
Karl Ola Eliasson
19780521
19850415
Iris Gretel född 1952011 bor i Tavelsjö, Västerbotten. Hon är gift med Hjalmar Börje Morian född 19490312 i Risön.
De har två barn:
Nina Cecilia Morian
Hanna Rebecka Morian
19741224
19810919
E G Brynolf Bygdell född 19541224 bor i Uppsala med sin hustru Kristina född 19590321. De har tre barn:
Lina Emilia Bygdell
G O Andreas Bygdell
K E Mattias Bygdell
19810321
19831101
19851107.
Hjördis Ingela född 19600609 bor i Uppsala. Hon är gift med Björn Åstrand född 19620213 i Umeå. Dottern Ida
Teresia Åstrand föddes 19830422.
Svea Ingrid Brismo har bott tidigare i Grubbnäsudden med sin man Stig Riström från Bjurå, född 19251204. Hon bor
numer i Göteborg, Barn:
Seth Tage Brismo
Saga Ingrid Berlin
Svea Iris Cecilia Riström
Stig Anders Björn Riström
19460527
19500217
19510903
19530305
Seth är sambo med Birgitta Elisabet Andersson 19450425
Saga är gift med Hans Gunnar Berlin 19530508. De har fyra barn:
Hans Jonas Berlin
Maria Saga Sofia Berlin
Johanna Saga Viktoria Berlin
19790113
19800924
19840508
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Mattias Viktor Emanuel Berlin
Sida 13 av 17
19870322
Cecilia har en son, Robin Tobias Jeremy Riström 19760810
Anders är gift med Inger Margareta Mollberg-Riström 19540317. De har två barn:
Daniel Anders Björn Riström
Joel Axel Gustav Riström
19750317
19840217
***********************
Anna Emilia Brismo gifte sig med Gustaf Helge Rönnbäck född 19310704 i Oja, Lappträsk, och de är bosatta i
Uppsala. Barn:
Gudrun Eleonora Rönnbäck
Ernst Ulrik Rönnbäck
19610712
19640827
Stig Ollas Brismo är yngst av Ernst Gustafs barnaskara. Han är gift med Barbro Ingegerd Jönsson född 19420624 i
Bodträsk. De bor i Öjebyn och har två barn:
Sam Orne Brismo
Björn Ingbert Brismo
19620123
19680909
Karl Johan Strömbäck övertog hemmanet efter fadern Carl Ulrik. Genom en olycksalig borgensförbindelse där en
bogserbåt var inblandad, kom han i ekonomiska svårigheter. Detta fördystrade hans tillvaro så till den grad att han
slutligen tog sitt liv, han hängde sig i sin smedja. Vraket av bogserbåten ligger på sjöbotten mellan Rågholmen och
Hannaholmen. Karl Johan var förutom bonde även laxhandlare. Han köpte in lax som fångades i Kalix och Torne älvs
mynningar, rensade och saltade ned den i stora träkärl, som senare sändes till uppköpare i Stockholm. Karl Johan förblev
ungkarl hela livet. Under många år var Henrika Lindvall från Kamlunge piga och husmor hos Karl Johan och hon hade
nog planer på att få honom till altaret, men det lyckades inte. Slutligen gav hon upp och gifte sig med Nils Fredrik
Fredriksson och blev hans andra hustru. Karl Johan deltog i bondetåget 1914.
Bild av Karl-Johan Strömbäck, " Erik- Karl-Johan"
Ulrik Strömbäck gifte sig 1891 med Anna Charlotta Svensson, 'Holm-Anna', från Månsbyn. De köpte Nr 5 Holmen av
Nils Nilsson Holmgren och hans hustru Maria Kattarina, som var barnlösa. I köpevillkoren ingick, som brukligt var, att
de forna ägarna skulle bo kvar på 'undantag'. Köpebrevet med uppräkning av undantagförmånerna finns återgivet under
delen " Hemman Nr 5".
Ulrik var, förutom bonde, även fiskare och smed, men jordbruket var viktigast för honom. När den ordinarie arbetsdagen var slut, tog fisket vid.
En son vid varje åra och sen rodde man ut till mockor och ryssjor eller till strömmingsgrynnorna. Det fanns visserligen mast och sprisegel på
båten, men aldrig blåste det så mycket att man fick lägga ifrån sig årorna och enbart segla, det gick att spara någon minut om man hela tiden
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 14 av 17
hjälpte till vid årorna. För Ulrik var arbetet det viktigaste. Han tillät inte sina söner att 'springa med bössan i skogen', inte ens på söndagar. Då
skulle man vila så att arbetet blev effektivt under veckans övriga dagar
.
Anna hade en broder som utvandrade till Amerika. År 1923 får Anna brev med föjande innehåll från sin svägerska:
Lauricum 9 jan 1923.
Oförgätliga Anna och Svåger. Det är svårt att skriva. Jag har försökt att skriva förut men har inte kunnat för sorgen har
tagit överhanden. För Victor dog den 12 dec 1922. Han har varit sjuk i två år. Hans sjukdom kom af sig att han att han
har arbetat der det var dammigt och det lade sig på lungorna så det var det han dog i. Han har stått på den platsen i 32
år. Det var alldeles omöjligt för honom att gå igenom. Två dagar före han fick hembud bad han mig att jag skulle
skrifva till Dig. Och be om förlåtelse för att han aldrig skrifvit hem på så länge. Men det var som om han hade brådtom
jemt. Vi har varit gifta i 28 år men har alldrig varit sjuk på hela den tiden. Han var beredd till att gå härifrån till
himmelen der ingen återvänder. Så han somnade in som ett trött barn. O Anna om du visste hvad det är ledsamt sen
han har gått bort ifrån mig. Jag vet inte hvart jag vill i bland. För vi har varit lyckliga i vårt äktenskap så det käns så
tungt här i världen. Vi ha 5 döttrar och fyra söner alla lefva utom en och den dog för 23 år sedan. så vi har haft en stor
familj resa upp. den yngsta var 11 år den 22 dec. Det är väl goda tider i Norrbotten eller hur. Här är det något bättre än
det har varit men inte mycket. Och jag hoppas att dessa rader finner eder med hälsans dyrbara gåfva detta år. Jag får
sluta dessa rader med tillgifvenhet
anna
Vår address är
132 Woodland ave
Lauricum
Mich
Öfverenskommelse.
Härmed öfverenskommer vi undertecknade hemmansägare i Vånafjärdens by att uppdraga åt Ulrik Strömbäck
och Johan Strömbäck att då så erfordras kalla byamännen till iståndsättande af lämpligaste utfartsvägen från
Fritioff och Oskar Strömberg äfvensom från Nils Strömbäck till kustlandsvägen och medgifva vi att nämnda
föreståndare må låta bekosta det efter skatt belöpande arbetet på dens bekostnad som icke hörsammar den af
dem utfärdade kallelsen. Sålunda öfverenskommet
Vånafjärden den 30. Juli 1894.
Johan Lundbäck C. U. Strömbäck
Fredrik August Strömberg (bom) Aktiebolaget Bergman & Hummel genom Albert
Häggström
Nils Fredrik Strömberg (bom)
Johan Strömbäck (bom) Oskar Strömberg (bom) Nils Strömbäck (bom)
Ulrik Strömbäck
Fritioff Strömberg J A Johansson
Joh Johansson J J Berg J A Larsson
Efter Laga Skiftet på 1860-talet, gårdarna spriddes ut, blev Korsnäsgårdarna och Risnäset utan
vägförbindelse. Enligt de förordningar som reglerade skiftet, var samtliga byamän solidariskt skyldiga
att delta i vägbyggandet och i vissa fall även vid husflyttningarna. Det var i vissa fall visst motstånd
mot att fullföja dessa skyldigheter och därför brukade Korsnäs-Oskar , som inte var nöjd med JönsJohans insats när Korsnäsgården skulle flyttas, hota med att "gå till Jöns-Jotta och resonera om
gårdflyttningen".Av orginalhandlingen, som är bevarad, framgår vidare att nio av byns tretton bönder
var så pass skrivkunniga, att de kunde skriva sina namn, Fritioff åtminstone förnamnet.
År 1893 sålde Ulrik Rågholmen och av kontraktet framgår att det skulle byggas sågverk där och Ulrik skulle årligen få
sågat ett antal stockar. Något sågverk blev det inte men däremot blev det med tiden timmerflottläggning där sedan
Rågholmen sålts till AB Enhörning. På tjugotalet kom den första maskinen till byn, det var AB Enhörnings förman
Vikner, som tänkte sig att mekanisera flottläggningen genom att låta en lokomobil (stationär ångmaskin) överta det tunga
arbetet att dra upp stockarna ur vattnet. Allt timmer som köptes upp av skogsbolag med sågverk söderut, lades i stora
flottar, som bands samman med tråd och kätting. Detta gjordes för att minska risken för förluster vid bogseringen söderut
längs bottenvikskusten. Arbetet med att göra dessa flottar var mycket tungt, man hade att med hjälp av en båtshake dra
upp stockarna ur vattnet och i stora ramar lägga ihop dem till flottar. Lokomobilen drogs på isen från Kalix till
Rågholmen av sex hästar och monterades där på ett fundament. Ett särskilt hus byggdes i tegel över lokomobilen, en axel
med en remskiva stack ut genom ett hål på ena gaveln. Man pålade och byggde en ramp, där stockarna uppfordrades.
Rampen blev emellertid för hög och detta resulterade i att stockarna föll för hårt ned på flottläggningsramarna och slog
sönder dessa. Detta första försök att mekanisera flottläggnongen blev helt misslyckat. Lokomobilen såldes och och man
gick tillbaka till den gamla metoden med handdragning. Vikner avskedades. Som förman för flottläggningen på
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 15 av 17
Rågholmen efter Vikner anställdes Johan Rinnström härstammande från Värmland. Han och hustrun Kristin bodde sedan
en tid på Rågholmen, där man drev ett litet jordbruk. Rinnström var nämligen redan anställd av Enhörning som
skogsuppköpare och skogsförman.
Under 1700-talet byggdes ett antal skepp på Rågholmen. Ett skepp hette Sophia. Handelsmannen i Torneå Anders
Reichard ägde skeppet som var på 47 läster. Kaptenen hette Holmgren och i besättningen fanns ´den finska lappen Lom´.
Vid sådana skeppsbyggen fanns tillfälle för ortsborna att som legoarbete hugga rötter till spant och stävar. Runt 1800
inträffade en episod då bonden Blombäck från Båtskärsnäs på jakt efter rötter påträffade drängen från Nr1 i Vånafjärden
som var ute på samma uppdrag åt sin husbonde. Drängen talade om för Blombäck att han hade för avsikt att mönstra på
när skeppet var färdigt och avseglade för man behövde inte skaffa ersättare till sin drängplats om man mönstrade på. Om
detta uppstog en hetsig diskussion som slutade med att Blombäck stötte till drängen kraftigt över bröstkorgen. På kvällen
blev drängen hastigt mycket sjuk och man skickade bud till Rågholmen för att där få lite kamferbrännvin för att lindra
och bota åkomman. Detta hjälpte tyvärr inte och drängen dog en tid senare och Blombäck fängslades misstänkt för mord.
Stadsfältskären i Torneå obducerade drängen och kunde då konstatera att lungorna voro fulla av inkapslade varbölder och
några hade spruckit av smällen mot bröstkorgen. Blombäck blev frikänd beroende dels på obduktionsprotokollet och dels
på att ett antal personer, bl a kyrkoherden intygade att Blombäck ingalunda var en häftig person.
Anna och Ulrik Strömbäcks barn:
Karl Gustaf Strömbäck
Henny Maria Strömbäck
Sven Ulrik Strömbäck
Viktor Johannes Strömbäck
John Gunnar Strömbäck
Olof Harald Strömbäck
Herman Valdemar Strömbäck
19921006-19280423
18940607-19500601
18970122-19430219
18990911-19780822
19020928-19361031
1906022319081107-19820616
Äldste sonen Gustaf var förståndshandikappad. Det enda som påminner om hans existens tycks vara det fotografi, där han
står bredvid en tumlare, som fångades i en ryssja. Året är troligen 1914.
John Gunnar led av M S och var sängliggande i hemmet de tio sista åren av sitt liv. Han kunde mot slutet inte öppna
munnen när han skulle äta. Man fick slå ut hans framtänder och mata honom med flytande föda.
Storgården
Henny gifte sig med Petter August Olofsson 18840319-19640112, bonde på Ytterbyn Nr 10 7/48 mantal, Storgården.
De tidigaste ägarna till Storgården är Olof Pehrsson, Isac Hansson och Johan Andersson, den sistnämnde levde mellan åren 1711 och 1779.
Anders Johansson (son till Johan) , som levde 1734 till 1786, var gift med Karin Nilsdotter 1747-1834. Näste ägare till Storgården heter Jöns
Andersson (son till Anders). Hans hustru Maria Pehrsdotter född 1769 uppges vara "bräcklig". Jöns efterträddes av två ägare, Olof och Jacob
Pehrsson. Jacob född 1792 gifte sig 1819 med Anna Brita Johansdotter född 1800 från hemman Nr 1 i Vånafjärden. De hade nio egna barn och
ett fosterbarn, som var systerson till Jacob:
Nils Fredrik Jacobsson
Johan Jacob Jacobsson
Karl Petter Jacobsson
Brita Lisa Jacobsdotter
1825
1826
1829
1830
Cajsa Lena Jacobsdotter
Gustaf Erik Jacobsson
1834
Anna Greta Jacobsdotter
Brita Maria Jacobsdotter
Andreas Jacobsson
1836
1837
fosterson sedan två års ålder
Anders Pehrsson
1822
1832
1835
Olof Pehrsson 1771-1842 var gift första gången med ------------------------------ 1786-1828. Äktenskapet ingicks år 1823. Andra äktenskapet
ingicks år 1829 med Katarina Samuelsdotter 1786-18580922 från Näsbyn. Hon uppges vara "blind och bräcklig" på äldre dar. Barn:
Anders Olofsson
1798-1847
Jonas Fredrik Olofsson
Peder Olofsson
18150723-18800127
1818
Lisa Olofsdotter
1825
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Sida 16 av 17
Anders Olofsson övertog hemmanet. Han var gift med Anna Elisabet Nilsdotter född 1795 i Bredviken. De hade åtta barn:
Olof Andersson
Nils Fredrik Andersson
18220504-18660309
18230304
Anders Andersson
Kajsa Lena Andersdotter
Anna Lisa Andersdotter
Johan Andersson
Maria Andersdotter
18250609-18630903
18260607
18280325-1865
18300615
18310414
Maria Fredrika Andersdotter
18340122-18860705
Maria anges vara sjuklig, Anna Lisa bräcklig och Anders svagsint. (Dessa omdömen behöver inte
alltid spegla det verkliga förhållandet. Husbonden på en gård var skattepliktig för den arbetskraft
som fanns på gården och man fick göra 'avdrag' för sådana som inte var arbetsföra. Vid den här
tiden dyker det upp många liknande anteckningar i kyrkböckerna.)
Olof Andersson gifte sig 18530710 med Florentina Johansdotter född 18330906 I Vånafjärden, Nr 1. Åtta barn föddes i detta äktenskap:
Olof August Olofsson
Karl Johan Olofsson
Nils Albert Olofsson
18540617
18550706-1856
18561013
Karl Johan Olofsson
18580927-18600403
18591106
18610330
18630513
Peder Adolf Olofsson
Oskar Olofsson
Florentina Olofsdotter
Anna Wilhelmina Olofsdotter
Efter Olofs död gifte änkan om sig18691031 med hornblåsaren Johannes Holm 18450723-18850226 och fick ytterligare fyra barn:
John Holm
David Holm
Simeon Holm
18710103
18721130
18750509
Maria Holm
18780802-18870614
Bröderna Holm flyttade till Norra Amerika.
Oskar Olofsson uppges vara arbetare och hornblåsare. Han gifte sig 18851004 med Henrika Andersdotter Lindbäck från Kamlunge. De fick
fem barn:
Anna Florentina Olofsson
David Johannes Olofsson
Manne Emanuel Olofsson
Teodor Olofsson
Naima Olofsson
18860422
18870827
18891024
Bröderna Nils Albert Olofsson och Olof August Olofsson delade på hemmanet så att de fick var och en 7/48 mantal. Nils Albert på Sandgärdan
gifte sig 18810115 med Matilda Bergström född 18560716 i Ytterbyn . Barn:
Johan Emanuel Olofsson
Nils Valfrid Olofsson
Anna Emilia Olofsson
Nanny Sofia Olofsson
18840903
18850705
18870321
18891209
Nils Valfrid blev fosterson på Inigården, som han sedan övertog. Barn: Titus, Olge, Olle, Kerstin, Margit, Rut och Carla Olofsson.
Olof August Olofsson gifte sig 18750710 med Anna Helena Holmström född 18541227. Barn:
Anna Sofia Olofsson 18751114
Herman Olofsson
Amanda Olofsson
18790621
18811109
Peter August Olofsson
18840319-19640112
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 2
Maria Wilhelmina Olofsdotter
Otilia Florentina Olofsdotter
David Olofsson
Sida 17 av 17
18860911
18890323
Adéle Olofsdotter
Amanda Olofsson, gift Wikström, hade följande barn: Ester, Mia, John, Uno, Judit, Gunnar, Dagny, Rut, Järild och Max Wikström.
Peter August Olofsson, gift med Henny Maria Strömbäck, övertog hemmanet Nr 10 i Ytterbyn.
Dottern Elisabet född 19241001 gifte sig med Erik Anton André född 19120820 och de har två söner:
Per Erik Anders André
Olof Mikael André
19541117
19570501
Sonen Per Atle född 19281115 gifte sig med Eivor Katarina Åström född 19321231 och de har två barn:
Ulrika Katarina Nilsson
Per Daniel Olofsson
19660626
19680110
Ulrika är gift med Sven Inge Nilsson 19610722 och de har två barn:
Sven Emil Nilsson
19940313
Per Anton Nilsson
19961124
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_b.htm
2012-01-13
Nr 4 del 3
Sida 1 av 12
Sven Ulrik Strömbäck köpte en del av fadern Ulriks hemman. Det blev Svens lott att uppföra ladugård och bostadshus Han köpte ett timmerhus
i Bondersbyn (Björkmans), timrade ned det och flottade timret nedför älven för att sedan timra upp det på sin tomt. Sedan byggde han en mycket
rymlig och ändamålsenlig ekonomibyggnad, en bagarstuga och en stor jordkällare. Kanhända var han väl så flitig både med byggandet och
övrigt arbete med jord och skog för han dog av hjärtfel vid 47 års ålder. Sven var ägare till Vånafjärdens första bil. Hans körkort är från 1937.
Hemmanet ägs idag av Hilding Strömbäck.
Sven gifte sig med Alida Juliana Jonsson 18961207-19680113 från Gammelgården. Alida var lärare vid byns skola. De fick två barn:
Tora Ingeborg Strömbäck
Greta Linnéa Björkmo
19250509
........
Från Markaryds socken skedde en inflyttning till Kalix kommun under mitten av 1800-talet. Det har varit stora svårigheter att spåra släktskap bakåt för de personer som
härstammar från Markaryd, eftersom kyrkböckerna där brunnit upp vid två tillfällen, men Greta Björkmo har kommit en god bit på väg. Nedan följer en förteckning av ett
antal av dessa utvandrare från Småland:
1. Jonas Svensson 18110411
inflyttad år 1845 till Vallen, smideshandlare till yrket och gift med Anna Kajsa Wallman född 1819. Anna Kajsas mor var Anna Greta Jonedotter 1796-1870, härstammande
från Magnus i Vånafjärden, se dito "Hemman Nr 4".
2. Sven Jonsson 18310924
inflyttad till Gammelgården 18571024. Sven gifte sig med Lisa Kajsa Öman 18341101-18910227. Lisa Kajsas farfar var den soldat Henric Jacobsson Gälman, som flyttade
från Vånafjärden till Lantjärv år 1826, se under "Soldater". En av Svens och Lisa Kajsas tre söner, Julius Jonsson 18620114-19230422, var far till ovan nämnda Alida Juliana
Strömbäck
3. Sven Jonsson 18320703
inflyttad till Ytterbyn år 1857, systerson till Jonas (nr 1) och tremänning till Sven (nr 2).
4. Jonas Svensson 18400318
inflyttad till Månsbyn år 1860 från Gällareböke Östergård. Denne Jonas Svensson var far till Anna Strömbäck, Holm-Anna, gift med Ulrik Strömbäck, se dito.Fadern hette
Sven Christensson och var född 1812, hustrurna (han var gift två gånger) år 1818 och 1821. Övriga barn var sonen Andreas, född 1842, sonen Sven 1848, dottern Johanna
1852, dottern Anna 1855 och sonen Karl född 1857.
Enligt 1837 års mantalslängd för Markaryd övertog Sven Christensson född 1812 och hans hustru född 18180316 3/16 mantal Gällareböke Östergård från Sven Persson ,
född 1780410 och hans hustru, Sara Nilsdotter född 17840503, vilka blev inhyses.Det framgår vidare att Sven Christensson gifte sig med dottern på gården Johanna
Nilsdotter och efter Johannas död med dotter nr två, Stina Nilsdotter född 18210930. Sven Christensson kom från Fägerhult Frälsegård och här återfinner man hans
föräldrar Christen Erlandsson 17800615-18280104 och hustrun Anna Jonsdotter 17790803. Christen Erlandsson är i sin tur son till Erland Larsson född 17500901 och
hans hustru Ingierd Jonsdotter född 1755.
5. Nils Peter Gunnesson (Gunnarsson) 18321226
inflyttad till Innanbäcken år 1861
6. Sven Svensson 18480325
inflyttad till Ytterbyn år1882, gifte sig år 1882 med en dotter till nr 3, Sven Jonsson. Jonas (nr 4) och Sven är bröder.
Sven Jonsson (nr 2) hade en broder Johannes Jonsson f 18260905, som bodde kvar i Markaryds socken, medan sex av hans söner flyttade norrut, nämligen:
7. Gustaf Jonsson 18580128 flyttade från Gällareböke, Markaryds socken, först till Gällivare, men senare, år 1878 till Töre. Gustaf startade affärsverksamhet och blev med
tiden förmögen.
8. Jonas Jonsson (Johannesson) 18600219 flyttade 1890 till Råneå
9. August Jonsson 18620522 flyttade år 1886 till Nederkalix
10 Johan Elof Jonsson 18670502 flyttade år 1887 till Nederkalix
11. Sven Leander Jonsson 18690424 flyttade 1887 till Råneå
12. Karl Viktor Jonsson 18750426 flyttade till Nederkalix år 1896
År 1863 trädde kommunreformen i kraft och detta år bildades Kalix kommun. Bland de första åtgätderna för de
nytillträdda fullmäktigeledamöterna var att ta itu med svälten bland kommunens invånare.Detta avhjälptes med
att köpa utsäde sedan det korn som sparats för nästa års sådd använts till bröd. Dessutom fick man som gåva
från Markaryds socken en del utsäde. Denna vänlighet återgäldade man några år senare då man hade nöd i
Markaryd men god skörd i Kalix!
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_c.htm
2012-01-13
Nr 4 del 3
Sida 2 av 12
Greta Björkmo har varit gift med Paul Arnulf Björkmo född ......... i Liland, Lofoten. Han bor i Töre och har varit lärare och rektor på
högstadieskolan där. De har tre barn:
Karin Tove Björkmo ........
är gift med Charles Stephen Gerth född ........... i Napa, Carlifornien. De är bosatta i Sjöbotten, Skellefteå och har tre barn:
Kristin Jenny Gerth
Helena Louise Gerth
Karl Håkan Isak Gerth
........
.........
..........
Sven Ola Ulrik Björkmo ..........
är gift med Malin Anna Kristina Hedman född .......... i Borås. De bor på Lidingö och har två barn:
Hans Ulrik Theodor Björkmo
Anders Ulrik Vilhelm Björkmo
...............
...............
Viktor Johannes Strömbäck köpte den del av Nr 4, Erik, som hade ägts av hans farbror Karl Johan Strömbäck. Viktors första hustru var Anna
Adéle Nilsson född 19070603 i Övermorjärv. Hon dog 19470802 i tuberkulos efter att ha tillbringat ett antal år på Sanatoriet i Sandträsk. Andra
hustrun Gerda Armida Strömbäck 19070603-20010330 var från Käppvallen , dotter till Oskar Strömbäck.
De tre barnen föddes i första äktenskapet:
John Gunnar Strömbäck
A Gunhild Strömbäck
Ture Johannes Strömbäck
19311027-19870211
19350102
19371213
Gunnar gifte sig med Eivor Emanuelsson född 19370204 från Västanäs. De övertog hemmanet efter Viktor. Barn:
Eva Strömbäck
Ingrid Strömbäck
Ingmar Strömbäck
19620120
19641217
19710302
Eva bor och arbetar i Stockholm.
Ingrid har övertagit hemmanet. Hon arbetar på Mattes i Kalix och är gift med med Bert Håkan Lindbäck 19640412, som är byggnadsarbetare.
De har två söner John Håkan 19940625 och Bert Andreas 19961022.
Ingmar arbetar med data i Stockholm.
Utflykt med hästen Max och trilla från holmen. Max var en gång i tiden Norrbottens största ridhäst och klarade även riktigt tunga ryttare. Trillan
har tjänstgjort som taxi i Gällivare. I ´framsätet´ syns fr v Anna-Stina, Karin och Lena Strömbäck samt Ingegerd Johansson fr Nyborg. Baktill fr
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_c.htm
2012-01-13
Nr 4 del 3
Sida 3 av 12
v: Ingmar och Eva Strömbäck samt Maria Strömberg
Gunhild gifte sig med Börje Johansson född 19320520 från Korpikå. De första åren efter giftemålet bodde de i Risön, därefter flyttade familjen
som nu bestod av tre personer, till Anchorage, Alaska. Börje och hans broder Sven hade redan varit där en tid. En tredje broder, Leo Johansson
utvandrade också. Familjen växte och det blev med tiden fyra barn. Efter pensioneringen flyttade de till 'Staterna'
Anna Gun Johansson
Henry Charles Johansson
Carl Viktor Johansson
Kristine A johansson
19550902
19620414
19651010
19710907
Anna Gun är gift med Bruce Dean Kelly född 19550924 i Los Angeles. Hon är dataoperatör och han är lärare. De har fyra barn:
Anna Maria Kelly
Cliff Jacob Kelly
Alan Dean Kelly
Rose Kristine Kelly
19790530
19801222
19830823
19850918
Henry är glasmästare. Han är gift med Mary Florence Karvonen född 19630926. Barn:
Kurt Jacob Johansson
Kent Stefan Johansson
19880706
19901202
Carl Viktor är arkitekt till professionen. Han är gift med Sheila f 19660713, som är sjukgymnast. De har två barn:
Anna Elaine Johansson
Emely Frances Johansson
19940929
Kristine är gift med snickaren Bert Sarkinen. De har fyra barn:
Linea Kristin Sarkinen
Sven Daniel Sarkinen
19921213
19940327
Ture Strömbäck, 'Erik-Ture', drog åt Stockholm efter avslutade studier. Hans hustru är Brita född Holm 193705 från Vasa. De har två döttrar:
Anna Stina Strömbäck
Karin Edblom
19671107
19690627
Karin är gift med Karl Stefan Edblom och de bor i Viksjö, Stockholm. De har en dotter
Erika Edblom 19930330
Olof Harald Strömbäck gifte sig med Augusta Sofia Lindquist från Lappbäcken. De blev ägare till Sofias hemgård i Lappbäcken. Barn:
Alf Harald Strömbäck
Seth Valdemar Strömbäck
Sven Harald Strömbäck
Anna Iréne Strömbäck
19320821
19340103
19350418
19360629
Alf Harald har två barn, Helena och Erika. De bor i Trollhättan.
Seth är gift med Ingeborg f Bäckström 19351115 från Stenbäcken. Dottern Elisabet och hennes son Erik Anton Strömbäck f 19830411 bor i
Luleå. Roland Strömbäck föddes 19590422.
Sven har varit gift med Kerstin Emanuelsson från Västanäs. Kerstin bor i Östhammar. De har fyra barn:
Jan Hubert Strömbäck
Mikael Sven Strömbäck
Lotta Kerstin Strömbäck
Kent Stefan Strömbäck
19600609
19620929
19640108
19700702
Anna Irene gift Funseth bor i Strömsund. Hon har två barn:
Iréne Funseth
Inger Funseth
19610625
19640811
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_c.htm
2012-01-13
Nr 4 del 3
Sida 4 av 12
Herman Valdemar Strömbäck, 'Holm-Valle', övertog hemmanet Nr 5 av fadern Ulrik. Han gifte sig med Helga Elisabet Johansson född
19031003 i Rian.
Bakukvinnorna Helga Strömbäck, Inez Larsson och Agnes Strömberg pustar ut efter en dags bakning av tunnbröd i bagarstugan på Holmen.
Dagspenningen var blygsamma 25 kr och en sup bestående av portvin. Valdemar häller i.
Helga och Valdemar fick tre söner:
Lars Ulrik Strömbäck
Erik Valdemar Strömbäck
Hans Olof Strömbäck
19390212
19400516
19440409
Lars var först gift med Inger Tro från Norge, andra hustrun hette Agneta.
Pål Strömbäck
i andra äktenskapet:
Anna Kristina Strömbäck
Lars Johan Strömbäck
Lars Martin Strömbäck
19740524
19820515
19841112
19841112
Kristina är född i Argentina, tvillingarna i Brasilien.
Erik fick i äktenskapet med Laila Englund tre barn:
Lena Elisabet Strömbäck
Anders Valdemar Strömbäck
Anna Margareta Strömbäck
19620816
19631020
19681217
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_c.htm
2012-01-13
Nr 4 del 3
Sida 5 av 12
Det är tungt att sko hästar särskilt om hovslagaren är ovan. Hästen Trolle är en 14 år gammal Nordsvensk
Andra hustrun heter MajBritt f. Brännström. 19450626. De gifte sig i Haparanda 19960301.
Herrskapet Strömbäck i färd med det årliga vedslitet.
Lena har två barn tillsammans med Ingvar Wikström bördig från Båtskärsnäs född 19590329:
Vera Elisabet Wikström
Karl Valdemar Wikström
19970818
20000317
Familjen bor i Stockholm
Anders bor i Vånafjärden på hemgården. Han har varit gift med Lena Nordström 19600921. Hon härstammar på mödernet från Hindersön,
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_c.htm
2012-01-13
Nr 4 del 3
Sida 6 av 12
Bror Larsson och hustrun Jenny f Öhqvist var bönder på Hindersön. Anders är nu sambo med Anette Lundberg född Kauppinen och de har
två barn:
Villiam
19990125
Ida
20001222
Anna har två barn tillsammans med Peter Eriksson 19640728:
Nils Anton Eriksson
Karl Edvin Eriksson
19911123
19940429
Hon bor med barnen i Grebo söder om Linköping.
Hans Olof fick i äktenskapet med Inger född 19360214 från Enköping dottern Maria Strömbäck 19740516.
*******************
I Carl Ulrik Strömbäcks andra äktenskap, med Maria Florentina Viklund 18430125-19160126 föddes sex barn:
Oskar F Strömbäck
John Strömbäck
Simon Strömbäck
Evelina Strömbäck
Florentina Strömbäck
Simon Strömbäck
18710227-18781120
18720815-18980929
18740303-18781111
18760603-18781112
18800916-18831208
18831016-1938
John Strömbäck var gift med Anna Kajsa Ek 18621118-19390426 från Aspvattnet. De köpte sig ett litet hemman i Sangis. John drunknade vid
26 års ålder i Sangis älv då han höll på att ro hem ett alldels för stort lass hö över älven. Änkan Kajsa och enda barnet, sonen Rickard flyttade
till Vånafjärden, där de lät timra upp ett hus på svågern Karl Johans mark. Huset köptes sedan av Tora och Otto Bogeholm.
Rickard föddes den 12e dec 1897. Hans framtidsplaner var att bli lots och för den skull gick han först på folkhögskolan i Övertorneå och
mönstrade sedan på ett fartyg för att få erforderlig sjöpraktik. Den 20e oktober 1919 gick faryget på en mina vid Doggers Bank och Rickard
omkom. År 1985 uppenbarades en romans som Rickard hade under sin tid på folkhögskolan i Övertorneå. Han blev förälskad i en av sina
klasskamrater och när Rickard lämnade skolan för att gå till sjöss, var flickan med barn. Det är ovisst om Rickard kände till detta. Flickan som
väntade hans barn flyttade söderut och där levde hon hela sitt liv utan att någonsin besöka sin hemtrakt. Först sedan hon dött fick släktingarna
veta att hon haft en son , som dött några år före henne.
Foto av Erik-Rickard.
Simon Strömbäck, som var Carl Ulriks yngste son, utbildade sig till folkskolllärare och flyttade till Ragunda.. Han hade fyra barn:
Valter Strömbäck 19070617 - 19920308
Svea Strömbäck
Sture
Folke
D. Nils Strömbäck 18411222-19200527. Risnäset.
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_c.htm
2012-01-13
Nr 4 del 3
Sida 7 av 12
'Risnäs-Nits' ägde och brukade den del av hemman Nr 4 som senare delades i två delar, Risnäset och Käppvallen. På Risnäset byggde han hus
och ladugård. Han var gift med Carolina Carlsdotter 18381124-19180520 från Sangis.
Kristina Strömbäck
Nils Johan Strömbäck
Albert Strömbäck
Karl Ulrik Strömbäck
Oskar Strömbäck
Emma Strömbäck
Simon Strömbäck
18640715-19460820
18660811-19230617
18680911-19121015
18710705-19170904
18730817-19410106
18760305-19440919
18790130-19620527
Kristina var gift med Johan Oskar Sundquist född den 2a nov 1856 i hans andra äktenskap. Första hustrun var Anna Henrika Carlsdotter
från Espinära. I detta första äktenskap föddes sonen John Teodor Sundquist 18790928. Teodor bodde med sin familj; hustrun Iréne, sonen
John R samt dottern Essy i Geviken bredvid Folkets Hus. Oskar var sågställare och familjen bodde i Karlsborg i Bommen. Familjen Sundquist
var en av de första familjerna i Karlsborg. När Bergman & Hummel lade ned sitt sågverk på Bergholmen år 1900 efter endast fyra års drift,
köpte Johan Oskar Bergholmen av bolaget. Där fanns sedan tidigare odlad mark att bärga. Fredrik August Strömberg hade bott där och brukat
jorden fram till 1896. Familjen Sundquist skötte jordbruket på Bergholmen men bodde i Karlsborg och där hade man djur och ladugård.
Släkten Sundquist kan spåras bakåt till Sänkmyran Nr 1. Nils Petter Sundquist 1774 -1836 flyttade från Holmträsk till Sänkmyran, där han blev nybyggare på Hemman Nr
1. Hans Hustru Greta Carlsdotter 1773-1838 uppges vara sjuklig på äldre dar. Barn:
Carl Fredrik Nilsson Sundquist
1799
Brita Cajsa Nilsdotter Sundquist
1801
Nils Anders Nilsson Sundquist
1803
Anna Greta Nilsdotter Sundquist
18070615-18871019
Lisa Maria Nilsdotter Sundquist
1808
Carl Fredrik Sundquist var gift med Marta Lena Hedman född 1793 i Granån. Han var bonde i Sänkmyran. Barn:
Nils Fredrik Sundquist
18261105
Karl Johan Sundquist
18300806
Lars Ulrik Karlsson
18380125
Nils Fredrik gifte sig 18481130 med Maria Andersdotter Lundholm 18240130-18720215 från Espinära. Han var först bonde i Sänkmyran Nr 1 3/64 mantal, senare flyttar
familjen till ett större hemmn i Granån, Nr 1 11/36 mantal. Flyttningen sker år 1875. Hemmansköpet i Granån tycks inte ha varit lyckosamt för Nils Fredrik är några år
senare dräng på Sangis Nr 11. Nils Fredrik och Maria hade tio barn:
Karl August Sundquist
18490325
Helena Aurora Sundquist
18511202
Fredrik Wilhelm Sundquist
18530926
Emma Charlotta Sundquist
18541112
Johan Oskar Sundquist
18561102-19370820
Anders Emil Sundquist
Maria Sundquist
18570304-18870508
18590115
Robert Herman Sundquist
18610325
Hilda Josefina Sundquist
18630106
Olof Verner Sundquist
18661004
Äldste sonen Karl August gifte sig 18751204 med Maria Nilsdotter född 18520127, dotter till Nils Larsson i Lantjärv. Karl August övertog hemmanet i Sänkmyran efter
fadern i samband med giftermålet. Han är antecknad som inhyses i Lantjärv åren före övertagandet av hemhemmanet. Under Karl Augusts tid tillkom ytterligare en familj på
Nr 1 i Sänkmyran, Nämligen Robert Strömbäck född 18481002, gift 18731128 med Anna Kajsa Nilsdotter född 18501021. Båda kommer från Rian.
Emma Charlotta var piga på Granån Nr 2 en tid.
Anders Emil Sundquist dog ung. I kyrkböckerna anges han vara sjuk.
Maria Sundquist var en tid en tid piga hos bonden Nils Olof Englund på Näsbyn Nr 8.
Robert Herman Sundquist gifte sig 18831024 med Maria Larsdotter född 18650921 från Granån Nr 1. Han tycks ha varit dräng merparten av sitt liv, bl. a. på Granån Nr 1
och 2 och på Filipsborg. Hilda Josefina Sundquist blev fosterbarn på Granån Nr 2. Hon var piga på Innanbäcken Nr 2 innan hon 18871218 gifte sig med bonden Karl Johan
Karlsson i Holmträsk född 18550305. De hade åtminstone ett barn, sonen Johan David Karlsson. Hildas svärföräldrar var Carl Jacob Fredriksson född 18340807 i
Kälsjärv och Greta Kajsa Karlsdotter född 18260210.
Karl Johan Sundquist född 1830 var först bonde på Holmträsk Nr 1 11/192 mantal, senare blev han sågställare på sågen i Karlsborg och boende i Vånafjärden. Han gifte sig
18550725 med Kajsa Lena Bergström från Bredviken. Hon var född 18320210. Deras barn:
Maria Sundquist
18550925
Evelina Amanda Sundquist
Sofia Sundquist
18620903 - 18740917
Johanna Wilhelmina Sundquist
Hilda Sundquist
Ellen Sundquist
18700304
18740701
18580901
18631117
Maria Sundquist gifte sig 18790323 med Olof Albert Häggström född 18520712 i Bondersbyn. Albert var faktor och sågställare hos Bergman & Hummel i Karlsborg.
Lars Ulrik Karlsson gifte sig 18650116 med Brita Maria Karlsdotter född 18370630 i Holmträsk. De hade en dotter, Maria Karlsson född 18650921.
Anna Greta Sundquist är i kyrkböckerna antecknad som änka efter Johan Gefyr, inhyses i Sangis.
Det finns betydligt fler Sundquistare än de här uppräknade. Några exempel:
Johan Sundquist född 18460617 i Vånafjärden, dräng på Näsbyn Nr 9.
Anna Brita Sundquist 18440228 från Vånafjärden, gift 18600428 med Tullmästaren Frans August Taube, född 18420803.
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_c.htm
2012-01-13
Nr 4 del 3
Sida 8 av 12
Sofia Katarina Sundquist 18460415 från Vånafjärden gift med färgaren Oskar Fredrik Taube nob 18410106, boende i Näsbyn.
Louisa Sundquist 18410227 från Lantjärv, gift med Johan Jacob Nilsson ('Kronhingsten´) 18380625 från Lantjärv, bonde i Empoberget.
Frans August och Oskar Fredrik Taube är söner till Fanjunkaren och svärdsmannen Karl Arvid Taube gift
18330901 med Katarina Sandlund från Sangis. Släkten Taube härstammar från Estland där de hade namnet
Taube von der Issen. Karl Arvids far var officer i den finska armén under kriget mot Ryssland 1808-1809. Vid
krigsslutet fick alla officerare i finsk tjänst välja mellan att övergå i svensk ellerrysk tjänst. Taube valde att ta
tjänst vid Kalix kompani
Kristina och Johan Oskar Sundquist hade följande barn:
Hilma Adelia Sundquist
Anna Otilia Sundquist
Hedda K Sundquist
Ernst Oskar Sundquist
Ester Alina Sundquist
Ernst Emanuel Sundquist
Sven Olof Sundquist
Hedda K Sundquist
Karl Henning Sundquist
Ester V Sundquist
18850126
18860712-19561015
18811229-18951021
18911228-18920812
18931221-18951023
18961001-19790920
18981203
19010319
19030701
19060526
Hilma var gift med Karl Emil Nyman18670101-19450421.
Ernst Sundquist var faktor på sågen i Karlsborg. Hustrun Iréne var född 19030803.
Barbro, dotter till Olle Sundquist, var gift med Gustaf Åke Persson född 19280510. Åke omkom jämte sex andra den 12e april 1954 när de höll
på att släcka en eldsvåda i manöverhytten i den ena masten till kabelkranen på fabriksområdet. På grund av hettan i manöverkuren, vek sig
masten och släckningsmanskapet störtade till marken. Sonen Åke Krister Persson föddes 19511206. Barbro är sammanboende med Erik
Zakrisson och de har en son, Leif Erik O Zakrisson född 19560219 och två döttrar.
Henning Sundquist var gift med Greta Sofia Nordgren från Karlsborg. Hon är född 19180406. De har två döttrar:
Gudrun M Sundquist
Ulla E K Sundquist
19420521
19440430
Ester var gift med Sven Erik Kärner född 19060103. Han förolyckades samtidigt som svågern Gustaf Åke Persson. Barn:
Erik Henry Kärner
Karin Margareta Kärner
19330703
19360325
Risnäset delades mellan äldste sonen Nils Johan Strömböck (nuvarande Risnäset) och Oskar Strömbäck, som fick på sin lott att uppföra nya
byggnader på sin del, Käppvallen. Nils Johan var gift med Emma Gustava Sandström 18650924-19490909, 'Gammal-Emma'. Hon kom till
byn som piga på Nr 4, Erik. Nils Johan dog 1923, endast tre år efter fadern Nils död. Den yngre brodern Simon trädde då in som ägare av
Risnäset. Han uppförde nya hus och byggnader medan änkan Emma bodde kvar på den ursprungliga Risnäsgården. Nils försökte återköpa den
avsöndring av hemmanet (Roberts) som Robert Svanberg köpt, men det lyckades inte utan hus och mark förvärvades av Nils Fredrik
Fredriksson. Nils Johan och Emma hade inga barn.
Albert Strömbäck, 'Risnäs-Albert', var gift med Emelia Nilsson, 18720804-19561015 från Granån. De uppförde hus och ladugård i närheten av
brodern Oskars hus, Emelis. Efter Alberts död 1912, användes huset en tid som skola i byn tills det nya skolhuset byggdes. Inga barn föddes i
äktenskapet. Emelia blev änka vid fyrtio års ålder. Hon gifte om sig med Josef Larsson, som var änkeman med åtta barn, två pojkar och sex
flickor. Emelia hade med sig fosterbarnet Inez till Josefs och Inez blev senare hustru åt Josefs son Hjalmar Larsson.
Karl Ulrik Strömbäck var sjuklig.
Käppvallen
Oskar Strömbäck, 'Käppvall-Oskar', var gift med Maria Andersson 18720823-19200425 från Bondersbyn. De fick sju barn:
Oskar Enok Strömbäck
Nils Georg Strömbäck
Sven Olof I Strömbäck
Nency Maria Strömbäck
Helge Eugén Strömbäck
Gerda Armida Strömbäck
Linda Viktoria Sylvia Strömbäck
18960921
18990705-19350203
19011212-19370526
19031017
19060217-19931223
19070608 -20010330
19090519-19950322
Enok Strömbäck bodde i Bondersbyn. Första hustrun var Hildur Andersson från Rågraven född 18990211. Hildur dog redan 19320131 och
Enok gifte om sig. Andra hustrun var änka och hette Alma Ström, född Johansson 19020620. Även Alma dog tidigt, 19360703. I första
äktenskapet föddes sex barn, i det andra ett:
Elsa Eleonora Strömbäck
1922
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_c.htm
2012-01-13
Nr 4 del 3
Eskil Eugen Strömbäck
Wega Mariana Strömbäck
Nils Åke Strömbäck
Valborg Strömbäck
Nils Åke Strömbäck
Asta T M Strömbäck
Sida 9 av 12
192306-1977
1925
1927-1929
1929
1932
19350919
Elsa bor i Stora Lappträsk med sin man Olof Torsten Larsson född 19190121. De har fyra barn.
Barbro Iréne född 1943 är gift med Erich Anton Höchtl född 1943 i Wien, där de bor. De har tre barn: Elisabet Iréne Höchtl född 1971,
Monica Kristina Höchtl född 1973 och Susanne Ulrika Höchtl född 1974.
Lars Lennart Larsson bor i Stora Lappträsk med sin hustru Siv Kristina född Öman 1936 i Rosvik. Barn: Lars Niklas Larsson 1976-1978,
Jan Olof Larsson 1978, Sven Lenny Larsson 1983 och Angelika K Larsson 1985.
Erich Torsten Larsson bor i Kalix med sin hustru Ingrid Anita född Johansson 1959 i Nyborg. Dottern Sandra Elinor Larsson är född 1982
och Martina Sofi år 1985.
Kjell Roland Larsson född 1958 bor i Kalix.
Eskil Eugén Strömbäck bodde i Gammelstad. Han var gift med Eva Kristina född Karlström 1936. Dottern Eva Margareta är gift med Robert
Gustafsson de bor i Luleå med sina två barn: André född 1981 och Bengt 1985.
Wega Mariana bor i Västerås med sin man Bengt Gustaf Larsson född 19220708. De har ett barn, Lars Gustaf Larsson född 1959.
Valborg är gift med Lars Landegren och boende i Västerås. Hon har fyra barn från ett tidigare äktenskap:
Bernt Roland Andersson
Lars Stefan Andersson
Patrik Andersson
Rebecka Andersson
1951
1956
1980
1986
Nils Åke Strömbäck, som var spädbarn när modern dog, blev fosterbarn i granngården. Med första hustrun Laila fick han fyra barn, i andra
äktenskapet, där hustrun heter Majken, finns inga barn.
Åsa Strömbäck
Mats Strömbäck
Carina H Strömbäck
Ove Strömbäck
19531204-19900227
Åsa, som varit gift med Lars-Erik Norrman i Gällivare, har sonen Nils Erik Strömbäck. Hon var riksdagsman en kort tid, men avsade sig sitt
uppdrag och flyttade till Borlänge.
Asta bor i Boden med sin man Harry Edberg. De har två söner, Ulf Mikael Edberg född 1960 och Dan Tommy Edberg född 1962.
Nils Georg och Sven Olof Strömbäck dog båda vid 36 års ålder.
Nency Maria flyttade till Kalmar och gifte sig med Arvid Andersson. De har en son, Roland.
Helge Eugén Strömbäck var gift med Alida Lindbäck 19130814-19930710 från Svartträsk. De övertog Käppvallen av Oskar Strömbäck. Barn:
Sven Ola Strömbäck
Bo Göran Strömbäck
Rolf Helge Strömbäck
Jan Sture Strömbäck
Eva Maria Strömbäck
Bengt Urban Strömbäck
Tommy Strömbäck
19420427
19430710-19811009
19451115
19480606
19500413
19540520
19561228
Ola är gift med Gull-Britt, född 19491026 i Överkalix. De har en son, Staffan född 19720312.
Bo Göran var gift med Anita från Nyborg. Han förolyckades i Fabriken i Karlsborg. Barn: Anette Strömbäck och Anna Strömbäck
Rolf Helge är gift med Iréne f. Sandström i Lappbäcken.
Jan bor i Stockholm.
Eva Maria föddes handikappad.
Bengt Urban bor med sin hustru Oppi Träsket.i det hus son Miriam och Per Rinnström lät bygga åt sig sedan de flyttat tillbaka till byn i
samband med Pers pensionering.
Tommy bor i föräldragården.
Linda Viktoria Sylvia arbetade i boden på Garnisionssjukhuset i många år. Emellertid blev hon sjukpensionerad och flyttade hem till
Käppvallen.
Gerda Armida förestod den lilla Konsumaffären i Vånafjärden fram till sitt giftermål med Viktor Strömbäck, Erik.
Risnäset
Emma Strömbäck, Lill-Emma, var sjuklig hela livet. Under lång tid fanns det två Emma Strömbäck på Risnäset: 'Gammal-Emma', Emma
Gustava,som var änka efter Nils Johan Strömbäck och Nils Johans syster Emma, 'Lill-Emma'.
Simon Strömbäck,'Risnäs-Simon', var yngst av Nils Strömbäcks barn. Han fick på sin lott att uppföra nytt boställe, ty äldste sonen Nils Johan
övertog befintliga byggnader av Nils. Simon var mycket slagfärdig i sitt tal och det blev en högtidsstund när Simon kom in på en kopp kaffe.
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_c.htm
2012-01-13
Nr 4 del 3
Sida 10 av 12
Hans stora intresse var hästar och han var en verkligt stor hästkarl. Han var gift med Hilma Lindbäck 18840121-19750514 från Storsien.
"Risnäs-Simon" körde otaliga knubblass med häst och vickflake från sågen i Karlsborg.
Hildas och Simons barn:
H Estrid I Strömbäck
Agnes A Strömbäck
Signhild B Strömbäck
Hilding Strömbäck
Karl Åke Strömbäck
Sten Sune Strömbäck
Sven Alex Strömbäck
Estrid I Strömbäck
19100420-19160903
19111130-19930425
19130924-19290427
19150925-20000910
19171027
19200608
19230724-19880216
19250429
Agnes var gift med Karl Elof Strömberg född 19080212 och son till Oskar Strömberg, ´Svanbergs-Oskar'. Barn, se 'Hemman Nr 2'.
Hilding Strömbäck köpte hemmanet av Alida Strömbäck, änka efter Sven Strömbäck. Han är gift med Berta M f. Sikanen från Kaakamo i
Finland. De har två barn:
Harry Hilding Strömbäck 19400916 som varit gift med Marianne f. Johansson från Karlsborg. De har två barn, Marita och Carina.
Sonja Maria Strömbäck 19411213, gift med Karl Nilsson från Vännäsberget, Överkalix. De har två barn, Johan Petter och Sofia.
Karl Åke Strömbäck bor på Risnäset. Han är ogift.
Sten Sune Strömbäck bor på Risnäset, Gammal-Emmas. med sin hustru Naimi född Puurula 19250717 i Finland. De har två barn: Dagmar
Strömbäck 19510118, som är handikappad och bor i Kalix och Assar Strömbäck 19611223 gift med Kerstin. De har två barn, Gustaf och
David. Från ett tidigare äktenskap har Kerstin barnen Andreas och Jonatan.
Sven Alex Strömbäck var gift med Margareta född Berg 19380918 från Berget.
Gudrun har varit gift med Peter Berggren och har med honom två barn, Niklas och Therése Berggren. Alex och Margaretas övriga barn heter
Anita, Karin och Ove.
Estrid var gift med Vollrat Olsson född 19221112 i Sangis Kvarn. Barn:
Ingart Olsson 510914 gift med Solveig Margareta f. Hietala 19560506 i Kalix. De har tre barn:Kristna 19740726, Maria 19770316 och
Peter 19800912.
Mats Olsson 19651216.
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_c.htm
2012-01-13
Nr 4 del 3
Sida 11 av 12
E. Anna Lena Strömbäck 18440616-18761102.
Anna Lena Gifte sig med Johan Johansson 18361119 - 19281203 från Nr 1 Dalen. Deras barn:
Fritioff Johansson
Hilda Johansdotter
Hilda Johansdotter
Florentina Johansdotter
Fritioff Johansson
Emma Johansdotter
18690726-18730503
18700917-18710501
18711124-1953
1873-1878
1874-1877
1876-1878
Hilda, som var den enda överlevande från detta äktenskap ('Dal-gubben' var gift två gånger), var gift med Isac Abraham Engberg född
18740913 i Påläng. Isacs mor var Maria Persdotter, yngsta dotter till Per Larsson, 'Per Larsa' i hans första äktenskap och Isacs far var
inflyttad till Påläng från Luleå. Isac var byns siste indelte soldat (Silvers rota). 1903 upphörde Indelningsverket och allmän värnplikt infördes.
Av Isacs och Hildas barn dog flickorna, tre stycken, i tuberkulos.
Edgard Sigurd Silver
Hildur Helén Silver
Alma Viktoria Silver
Jenny Adéle Silver
Isac Sigvard Silver
18990829-1975
19001027-19300727
19050827-19370627
19080604-19190207
19160228
Edgard Silver gifte sig i femtioårsåldern med Hanna Maria Strand född 19240820 från Börjelsbyn. Barn:
Stig Börje Silver
Britt Inger Silver
Roland Silver
Gun Frideborg Silver
Hans Göran Silver
Mona Anita Silver
Lena Maria Silver
19470503
19501227 bor i Jönköping
19521218 Bor i Kalix. Han har varit gift med
Inga-Lill Brännmark från Kalix. Ett barn.
19521218 bor i Luleå.
19540421 bor i Vånafjärden i hemgården
19551120
18580430
Isac Sigvard bor i Vånafjärden med sin hustru Dagny född 19201003 i Båtskärsnäs. Barn:
Kjell Sigvard Silver
Inga-Lill Silver
Tore Silver
19440617 bor med sin familj i Dalarna
19490111 bor i Kalix
bor i Luleå
F. Brita Josefina Strömbäck 18460425-18700616.
Brita Josefina Strömbäck var gift med Johannes Jönsson Strömberg från Nr 2 i Vånafjärden. Johannes levde mellan 18400817 och 19240929.
Han var bror till Sofia Greta Berg (Jöns), Maria Josefina Strömbäck (Skatan), Nils Fredrik Strömberg (Svanbergs) samt halvbror till Fritioff och
Oskar Strömberg (Korsnäs). De köpte en del av hemmanet nr 7 i Sangis och flyttade dit. De fick två flickor som dog unga:
Anna Josefina Strömberg
Anna Josefina Strömberg
18670809-18680727
18700611-18890912
Efter Britas död gifte sig Johannes en andra gång. Nya hustrun hette Brita Katarina Nils-dotter Nyström född 18440626 i Nedertorneå
församling. Barn:
Alida Strömberg
Hilda Karolina Strömberg
Fritioff Strömberg
John Gottfrid Strömberg
18720131
18730114
18800301
18820805
G. Greta Kajsa Strömbäck 18470824-19300409
Greta Kajsa var gift med Karl Johan Svanberg född 1839 på hemman Nr 3 i Vånafjärden. Han var bror till Robert Svanberg (Roberts) och
syster till Anna Henrika Svanberg, mor till Svanbergs-Oskar. De köpte ett litet hemman i Ytterbyn, Fredriks, och flyttade dit. Fredriks är
beläget alldeles intill Centralskolan. Barn:
Hilda Maria Svanberg
Albertina Svanberg
Daniel Svanberg
Karl Johan Svanberg
18690829
18711012-1874
1873-18750310
18760116-19480911
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_c.htm
2012-01-13
Nr 4 del 3
Sida 12 av 12
Hilda Maria var gift med Algot Nordquist 18680212-19221024. De hade åtta barn:
John William Nordquist
Axel Valdemar Nordquist
Klas V A Nordquist
Helge Nordquist
Adéle V Nordquist
John E V Nordquist
Ingrid A Nordquist
Estrid I M Nordquist
18911224-18960317
18931129
18960128
18980426
19001112
19030409
19051122
19090504
Axel Valdemar utvandrade till USA.
Klas flyttade till Göteborg.
Helge utvandrade med sin hustru Anna G Brännvall född 18970610 och dottern Maj Irene född 19210502.
Adéle, John och Ingrid utvandrade.
Estrid gifte sig med Uno Gustaf Nilsson född 19060319 i Kopilombolo. De fick två barn:
Lars Gustaf Nilsson
Karin Margareta Nilsson
19361008
19390317
Karl Johan Svanberg, 'Fredriks-Kalle´var i likhet med fadern postkusk mellan Kalix och Nyborg. Hans Hustru hette Matilda Sundberg
18680618-19190929. De hade sju barn:
Nanny I Svanberg
Helga T M Svanberg
Klara O L Svanberg
Karl A H Svanberg
Signe Adéle Svanberg
Berta Otilia Svanberg
Estrid H Svanberg
19000602-19390917
19011008
19030404
19041116
19060616
19080208-19090220
19100207-19301011
Klara utvandrade.
Signe Adéle var gift med Karl Algot Karlsson 'Lantmanna-Karlsson' född 19030224.
Estrid var gift med Ernst Helge Segerlund född 19020801. De fick en dotter som dog fyra dagar gammal:Ingeborg H Segerlund 1930100219301006.
http://user.tninet.se/~gek102c/fyran_c.htm
2012-01-13
Nr 5
Sida 1 av 9
Hemman Nr 5 1/8 mantal.
Hemman Nr 5, Holmen, utgör idag delar av två nya hemmansbildningar, Nr 11:1 , som ägs av
Anders Strömbäck, samt av Nr 12:1, som ägs av Hilding Strömbäck. Ägarna runt dessa gårdar
är från det ursprungliga Nr 5. Hemmanet ingick i rota Nr 64, Gälmans rota. Ursprungligen var
Holmen enbart soldattorp för soldaten Gälman., men så småningom blev det ett hemman genom
uppodling av de våtmarker, som av landhöjningen blivit tillräckligt torrlagda.
Vid den här tiden användes inte begreppet landhöjning, man höll sig till
Vattenförintelseteorin, dvs att vattenmängden i haven ständigt minskade bl a beroende
på nötning. med hjälp av denna hypotes var det lätt att beräkna vid vilken tidpunkt
vattnet helt hade täckt land. Detta beskrivs i Första Mosebok som det tillstånd som
rådde före skapelsen. Den beräknade tidpunkten för detta urtillstånd blev väsentligt
närmare vår tid än vad bibeln anger. At hävda vattenförintelseteorin var därför en
hädelse. Kyrkan förbjöd den vid slutet av sjuttonhundratalet. Man fick därför ta till
begreppet landhöjning som en nödåtgärd. Senare visade det sig att man träffat rätt.
Holmen övergick från soldattorp till hemman någon gång mellan 1648 och 1685 och blev
därmed den sista ursprungliga hemmansbildningen och det minsta hemmanet. De tidigaste
ägarna är:
Nils Grelsson
Nils Larsson
Marietta Nils Larssons
Sammel Eriksson
Rustmästare Måns Ersson Blanc
ägare 1685
ägare 1694-1695
ägare 1696
ägare 1697
ägare 1699 död 1702
Nils Grelsson döpte en dotter Karin år 1686
Nils Larsson gifte sig samma år, 1686
Måns Ersson (Stråk, Blanc) föddes omkring 1660. Enligt kyrkoräkenskaperna gav han pengar
till kyrkan efter hemkomsten från Göteborg. Rustmästarens hustru Maret är ägare av hemmanet
en tid. De hade två barn, dottern Lisbeta född omkring 1705 är tidvis angiven som ägare och
tidvis är sonen Lars (född omkring 1693, död 17691113) ägare. Lars var först indelt soldat med
soldatnamnet Gälman och senare, när han stigit i graderna och blivit korpral (1731), fick han
korpralsnamnet Stråle. Trots att han befordrats till korpral, dröjde det till 1734 innan han blev
överförd till korpralsroten Stråle Han var gift med Margareta Nilsdotter 1694-17770423.
Barn:
http://user.tninet.se/~gek102c/femman.htm
2012-01-13
Nr 5
Sida 2 av 9
Ella Larsdotter
Margareta Nyström
Lars Larsson Holmgren d.ä
Erik Larsson
Lars Larsson
Karin Larsdotter
Martha Larsdotter
Anna Larsdotter
1719
1720
1733-17330618
17340724-17340813
1736-1810
1736?
1737
1738
Margareta Nyström var gift med trumslagare Lars Nyström. Hon levde som änka på
Vånafjärden 5.
Ur jordeboken för år 1750:
No 5 1/8 mantal skatte innehafves af Lars Månsson, hvilken intygas hafva väl bebyggt och
brukat hemmanet, som annars skall vara svagt och ringa, och att åkerjorden skall vara i bruk till
två tunnors utsäde. Föder av ängarna invägt,1 häst 5 kor, 1 ungt och 12 små creatur. Uti Näsbyn
och Kalfholmen brukas vid hemmanet 2 lass äng och i Näskroken 1/2 lass äng.
Den som tog vid på Holmen efter Lars Månsson var sonen Lars Larsson Holmgren d.ä. Han
var gift två gånger, först med Maria Mickelsdotter född 1736 i Forsen Yttermorjärv Nr 8 och
senare med Carin Larsdotter 17361129-18150203. Barn i första äktenskapet:
Kerstin Larsdotter
Margeta Larsdotter
Lars Larsson Holmgren d.y.
Maria Larsdotter Holmgren
Anna Helena Larsdotter Holmgren
1764-1832
1765
1766
1768-1836
1770
Barn i andra äktenskapet:
Anders Larsson Holmgren
Kattarina Larsdotter Holmgren
Lisa Larsdotter Holmgren
1772-1774
1776
1777
Margeta Larsdotter gifte sig med korpralen Nils Henriksson Gälman
f 17620420 i Forssen Yttermorjärv. Barn:
Greta Maria Nilsdotter
Nils Petter Nilsson
Lars Gustaf Nilsson
Carl Henrik Nilsson
Maria Cajsa Nilsdotter
Anna Lisa Nilsdotter
Britta Helena Nilsdotter
17920420
1793-18320403 död i Granån
1798-1878
1799-18100206
1803-18100202
1804
1805-18100202
Lars Larsson Holmgren d.y. var gift med Sara Eriksdotter. Hans vidare öde är okänt.
Maria Larsdotter gifte sig med Nils Nilsson Riberg 1762-1810 från Rian. De fick en son, som
blev indelt soldat i Korpikå, nämligen Lars Nilsson Riberg Lejonarm 1779-1874.
Soldatnamnet på denna rota var egentligen Flagga, men hans företrädare Henrik Flagga född
http://user.tninet.se/~gek102c/femman.htm
2012-01-13
Nr 5
Sida 3 av 9
1780 hade blivit avskedad på grund av "upprepade liderligheter" och därför fick Lars Nilsson
namnet Lejonarm, ty det namnet var för tillfället ledigt. Lars Nilsson hade en son Petrus
Larsson Arm, som blev fältjägare i Taipale. Han var gift med Cajsa Lena Berg. Från dessa
hästammar alla Arm och Pettersson-Arm i Taipale.
Kerstin Larsdotter gifte sig med Nils Nilsson 1765- 1855 från Månsbyn Nr 8 och de övertog Nr
5 av Lars Larsson Holmgren d.ä. De hade fem barn:
Maria Cattarina Nilsdotter
(g) Nils Nilsson
Anna Greta Nilsdotter
Lars Nilsson
Christina Nilsdotter
1794-1890
1795-1837
1797
1799
1809
Maria Catarina (även kallad Maja Kajsa) var gift Enbom från Rian och de hade en son Nils
Enbom född 18211201. Enbom dog före 1841 och hon gifte sig en andra gång, med Johan
Andersson från Månsbyn.
g. Nils Nilsson övertog hemmanet efter fadern Nils Nilsson. Hans hustru hette Barbro
Andersdotter 1795-1868. De gifte sig 1821 och fick tre barn:
Stina Greta Nilsdotter
Nils Nilsson Holmgren
Anders Holmgren
18231211
18261203
1828-1833
Anna Greta Nilsdotter 1797 gifte sig med Erik Johan Ersson Nordgren i Holmträsk. De ägde
och brukade en del av hemmanet Holmträsk Nr 2. De fick en dotter:
Kajsa Greta Nordgren
18310707-18540819
Dottern gifte sig med Kristoffer Fredriksson 18250807. Äktenskapet blev kortvarigt, ty Kajsa
Greta dog tidigt, varför Kristoffer gifte om sig med Johanna Wallman född 18350624 från
Vallen nr 7. Johanna härstammade således på mödernet från Envalls i Vånafjärden. I första
äktenskapet föddes ett barn:
Johanna Elida Kristoffersdotter 18521230
gift 18800112 med Oskar Fritioff Selberg 18530328, son till fältjägaren i Vånafjärden Nils
Paulsson Silver och hans hustru Lisa Greta Andersdotter Envall. De fick en son: Oskar
Hjalmar Selberg. I andra äktenskapet föddes två barn:
Maria Kristoffersdotter 18570313
Carl Johan Fredriksson 18580925
Maria gifte sig med Nils Fredrik Nordgren 18490325-18870612. De var arrendatorer på
Näsbyn Nr 4.
På den återstående delen av Nr 2 i Holmträsk fanns bonden Lars Pettersson Lindvall född 18320813 från Månsbyn
gift 18690312 med Maria Eriksdotter Strömbäck född 18460117, troligen i Månsbyn. Deras son Oskar Lindvall
född 18890203 övertog hemmansdelen.
Kristina Nilsdotter 1809 gifte sig 18390222 med Erik Fredriksson Nord- gren född 1805 i
http://user.tninet.se/~gek102c/femman.htm
2012-01-13
Nr 5
Sida 4 av 9
Holmträsk. De övertog hemmanet av Eriks far nybyggaren Fredrik Ersson Nordgren född
1774, gift år 1805 med Helena Samuels- dotter född 1776. De första nybyggena i Holmträsk
påbörjades på 1770-talet.
Detta nybygge kallades Sjögärdan och kallas så än idag.
Homträsket och Näverträsket var en gång två stora träsk som dikades ut med svett
och möda för att kunna använda sjöbottnarna för myrslåtter. Många av de sjöar som
dikades ut vid denna tid var så stora , att man från angränsande byar fick teckna sig
för andelar i dikningsföretagen . Bland de större utdikningsföretagen finns
Kälsjärvsträsket, Kvisslan i Lantjärv och Näverträsket
Erik och Kristina hade nio barn:
John Fredrik Nordgren
Kajsa Lisa Nordgren
Nils Erik Nordgren
Maja Stina Nordgren
Oskar Eriksson
Nils Fredrik Nordgren
Anna Greta Nordgren
Maria Nordgren
Elisabet Nordgren
18390816
18410708
18431125
1846-1858
18480614
18490325-18870612
1850-1855
18530613
1855
John Fredrik Nordgren for till Amerika år 1883 men återvände till Sverige år 1889: "Utan betyg
ankommen från Norra Amerika utan vitsord om frejd och äktenskapsledighet". Efter
hemkomsten var han arrendator på Rolfs Nr 6 en tid, men även bonde i Sockneberg. Han gifte
sig 1869 med Sara Maria Johansdotter född 1837 i Siknäs. De två sönerna tog sig namnet
Hallman:
Karl Oskar Hallman
Johan August Hallman
18640228
18651105
Kajsa Lisa Nordgren gifte sig 18650325 med skräddaren Erik August Öquist född 18350513.
Nils Erik Nordgren gifte sig 18680227 med Brita Kajsa Wikström född 18470517 i Forsbyn.
Nils Erik övertog hemgården Sjögärdan i Holmträsk. Deras barn:
Nils Otto Nordgren
Oskar Nordgren 'Sjögärda-Oskar'
Josefina Nordgren
Maria Nordgren
Hilda Florentina Nordgren
Erik August Nordgren
Karl Johan Nordgren
David Nordgren
Gustaf Adolf Nordgren
Josefina Nordgren 'Näver-Fina'
18690710
18701107
18730312-18840216
18741022
18761018
18780326-18870211
18791010
18820614
18841122-18850906
18861222
Sjögärda-Oskar övertog hemmanet. Fina och hennes man Albert Sandin, 'Mo-Albert', flyttade
till Näverträsk som nybyggare.
http://user.tninet.se/~gek102c/femman.htm
2012-01-13
Nr 5
Sida 5 av 9
Oskar Eriksson var dräng på Holmen hos Nicka år 1875. Nils Fredrik Nordgren gifte sig
18791020 med Maria Kristoffersdotter född 18570513 från Homträsk Nr 2 . De var samtdigt
gräng och piga på Rolfs, senare blev de arrendatorer på Näsbyn Nr 4. De hade ett barn:
Anna Maria Nordgren 18820226
Maria Nordgren gifte sig 18781201 med Frtitioff Wallerström född 18550519. Hon var piga
hos kusinen Nils Nilsson på Holmen åren 1870 till 1874 och på Rolfs, Marielund.
Elisabet Nordgren efterträdde sin syster Maria som piga på Holmen, hon var där åren 1874 till
1876. Den elfte oktober 1877 gifte hon sig med bonden Johan Jacob Wallerström, ägare till
Rolfs Nr 6. Johan Jacob
och den ovan omnämnde Fritioff Wallerström var bröder.
Stina Greta Nilsdotter 1823 gifte sig 1846 med Johan Josefsson Ekholm född 18231123 på Målsön (Ytterbyn Nr 16). De fick två barn:
Nils Olof Ekholm
Maria Kristina Ekholm
18661130
Nils Olof blev bonde på hemhemmanet på Målsön. Maria Kristina gifte sig med Erik August
Lidström i Ytterbyn, 'Gåsby-August'.
Nils Nilsson Holmgren 1826, 'Holm-Nicka', gifte sig med Maria Kattarina Johansdotter från
Nr 3. De hade inga barn, varför de på gamla dar sålde Holmen till Ulrik Strömbäck.
Sågverket i Nyborg ägdes av några personer från Piteå med omnejd. Även en del utländskt kapital förekom. Vid ett
tillfälle var Nicka bjuden av bolaget till en sammankomst hos bonden Anders Sjöström i Ytterbyn. När han något
försenad kom till mötet, upptäckte han att många av Ytterbyns bönder och ett antal bönder från angränsande byar
var inbjudna. Brännvinet flödade. " Hör, hör, jag brukar alltid ge mig tid att ta upp hötappen efter hästen när jag ger
mig iväg, men den här gången var det så bråttom att jag lämnade den kvar". Med brännvinets hjälp lyckades
bolagsherrarna få en stor del av de närvarande att gå i borgen för bolaget. Det blev efter en tid aktuellt att infria
borgensåtagandena och det blev för många en bitter erfarenhet.
Av de drängar och pigor som tjänade på gården, var en stor del av dem släktingar från
Holmträsk:
Kristoffer Nordgren
Margareta Nordgren
1875-1876
1869-1872
Maria Nordgren
Anders Jönsson (fr Nr 2 iVånafj.)
Oskar Eriksson
Elisabet Nordgren
Karl Johan Fredriksson
Anders Magnus Envall (fr Vånafj.)
Anna Lisa Åberg
1870-1874
1872-1873
1873
1874-1876
1876-1878
Denna förteckning av pigor och drängar på Holmen är ingalunda fullständig. Nicka hade tidvis upp till sju tjänare.
En av dessa var drängen Nils Olof Bäckman född 1815 och troligen härstammande från Gammelgården. Han stal
av Nicka 3-400 'blanka', dvs riksdaler silvermynt och grävde ner dem. Innan avslöjandet flyttade han till Lantjärv
och gifte sig där med N.P Pehrssons änka och blev därigenom ägare till gård och hemman, Grundträsket. Han
dömdes senare till ett långvarigt fängelsestraff. Strax innan han skulle börja avtjäna straffet, brände han upp huset,
och det timmer som han avverkat under vintern förstörde han genom att kapa stockarna på mitten med yxan. Efter
två år i fängelse dog han. Sonen Johan Jacob Nilsson född 1838 0625 sålde två hellotter av hemmanet till
Bergman & Hummel. Efter försäljningen flyttade han med familjen till Empoberget. Hustrun hette Lovisa
Sundquist född 18410227 i Lantjärv.På grund av 'meriter' i ungdomen kallades han Kronhingsten.
http://user.tninet.se/~gek102c/femman.htm
2012-01-13
Nr 5
Sida 6 av 9
År 1686 kom den första Tjänstehjonsstadgan. Den stipulerade att det på ett
hemman fick finnas maximalt två fullvuxna och en halvvuxen (15-20 år
gammal) dräng. Om antalet pigor sades ingenting.
År 1723 skärptes bestämmelserna på flera punkter: Antalet pigor på gården
reglerades. Den största skärpningen var emellertid att bondens egna vuxna
och halvvuxna barn skulle medräknas.
1739 kom ytterligare inskränkningar. Det blev ett direkt förbud att behålla
sina egna vuxna och halv vuxna barn hemma om antalet överskred
tjänstehjonsstadgans med mer än ett. (Av sikten var att frigöra arbetskraft,
inte minst för nyodling). Åtta år senare lättade man på dessa bestämmelser.
1789 upphävdes alla restriktioner beträffande antalet drängar och pigor.
1833 kom en helt ny tjänstehjonsstadga och denna kom att gälla fram till
1926. Den innebar att en dräng eller piga tog tjänst för ett år i taget. En dag
varje år var flyttdag. Det var den enda dag på året som det var tillåtet byta
tjänst och flytta. Flyttning skulle anmälas i god tid till husbonden, annars
förlängdes tjänstetiden ett år till. Flyttningsdagen var före 1819 den 29/9,
dvs Mikaelidagen och därefter den 24/10. I samband med flyttning hade
man en frivecka. Enstaka fridagar under pågående arbetsår kunde
förekomma. Husbonden hade visst ansvar för sjukvård. Lönen bestod av
kontanter, kläder och mat. Fram till 1858 var det tillåtet av husbonden att
utöva 'måttlig husaga'.
Det fanns uppenbarligen ligister även på 1800-talet, det kan man förstå av nedanstående protokoll. Hur ilsken ska
man för övrigt vara för att slå sönder 200 tegel?
Efter anmodan av hemmansägaren Nils Nilsson Holmgren i Vånafjärden, hafver undertecknade hos honom infunnit
oss för att besiktiga den skada som, efter hans uppgift genom våldsverkan af främmande personer blfvit honom
tillfogad samt dervid funnit att nedanskrefne egendom blikfvit förstörd, nemligen:
i manbynningen sönderslagna 5 par fönsterlufter värderade till 4 rdr per styck 20.- i källarboden felas 10 näver,
dörren söndrad samt taket till en del afrifvet, Wharföre skadan uppskattas till ........
3 bodbroar afrivna hwilkas återställande ----- upptages till 1.50
Uti rian funnos sönderslagna: cirka 200 tegel värderade till 3.skador på en kastmaskin 3.1 skofvel sönder .25
2 kannor d:o 2.50
1 renskar 1.34.15
I kammaren fanns en skänkskåp som fått klaffen skadad såsom det syntes genom slag af ett takvedträd.
Ett stocreatur som upgavs hafva varit i stall der syntes vid venstra ögat ett sår som synbarligen tillkomit utaf slag
med något tillhygge. Sålunda vara uppgivet och af oss undertecknade.
Handlingen är daterad 30. oktober 1872.
Vid försäljningen av hemmanet till Ulrik Strömbäck upprättades det avtal, som nedan återges i
sin helhet. Här kan man se ett exempel på vad det innebar att bo 'på undantag'.
Till Ulrik Strömbäck i Vånafjärden upplåter och försäljer undertecknad härmedelst att genast tillträdas mina i
Vånafjärdens by ägande hemmansdelar ett tolftedels mantal under No 1 och ett åttondels mantal under No 5 med
derå befintliga byggnader jemte hvad därtill hörer och tillvinnas kan ävensom all i mitt bo befintliga lösegendom af
hvad namn och beskaffenhet den vara må med undantag af guld. silver, koppar och tennsaker emot nedannämnda
villkor.
1. Såsom köpeskilling för den försålda egendomen erlägger köparen åttatusen /8000/ kronor hvilken summa såsom
dels kontant och dels genom särskild revers till fullo gulden, härmed quitteras.
2. Därest jag och min hustru Maria Kattarina Holmgren icke åtnöjes att vara i ett hus och bröd med köparen eller
hans rättsinnehavare, åligger det denne att till oss utgiva föjande fördelsbeting, nemligen sex tunnor godt korn, en
tunna råg, sextio skålpund kalfkött (af stekarna) trettio skålpund kaffe, tjugo skålpund socker, tio skålpund
stearinljus, tre kannor fotogen, en fjerding sik, tjugo famnar ved deraf hälften björk och hälften granved, ävensom
ull efter tre fullvuxna får, och dagligen en och en half kanna oskummad sötmjölk.
http://user.tninet.se/~gek102c/femman.htm
2012-01-13
Nr 5
Sida 7 av 9
3. Härförutom skola vi vara berättigade att till boningsrum begagna båda kamrarna å vestra ändan af
mangårdsbyggningen äfvensom lilla häbbaret, hvarjämte vi förbehålla oss rätt att begagna den nu försålda lösa
egendomen äfvensom hemmansinnehafvarens häst då vi sådant påfordra.
4. Hemmansinnehafvaren åligger ej mindre att låta förmala ofvan betingade spannmål än ock att bekosta oss nödig
uppsikt och vård, och
5. De betingade undantagsförmånerna skola vid enderas vår död endast till hälften utgifvas till den efterlefvande
maken.
Emot ofvannämnda villkor afhänder jag mig den försålda egendomen förbehållande jag mig inteckning uti
hemmanet ifråga till säkerhet för åtnjutande af de betingade undantagsförmånerna och förbinder jag mig att
tillhandahålla köparen erforderliga åtkomsthandlingar för vinnande af lagfart hvaremot kostnaderna derför skall af
köparen betalas.
Häraf tvenne exemplar upprättade.
Nederkalix den 20 mars 1891
/Nils Holmgren/
Med förestående köpevillkor förklarar jag mig nöjd och till villkorens fullgörande förbunden
Nederkalix som ofvan
/Ulrik Strömbäck/
Säljarens och köparens egenhändiga namnteckningar bevittnas af oss på en gång närvarande vittnen:
/J L Giliaum/ /E Lindgren/
.
Bilden av det gamla huset på Holmen. Det uppfördes 1799 och brädfodrades några år senare.Personerna på bilden
är den nye ägaren Ulrik Strömbäck och hans hustru Anna. Yngste sonen Valdemar står bakom. Flickan på bilden är
ett fosterbarn.
Nils dog före hustrun Maria Kattarina. För att klara ut arvsfrågorna efter den avlidne maken,
upprättades nedanstående avtal. Nils arvvingar, två syskonbarn, boende på Målsön och i
Ytterbyn får var och en en summa pengar mot att de avsäger sig ytterligare anspråk.
Af de tillgångar som i vårt gemensamma bo finnes efter min aflidne man Nils Nilsson Holmgren i Vånafjärden,
och utan för----- afseende på vårt inbördes testamente, vill jag härmed frivilligt öfver- lämna af boets fordringar
tvåtusenetthundra /2100/ kronor till hans syskonbarn, sålunda fördelade att Nils Olof Ekholm i Målsön erhåller
http://user.tninet.se/~gek102c/femman.htm
2012-01-13
Nr 5
Sida 8 av 9
1100 kr och Erik August Lidströms hustru Maria Kristina Ekholm i Ytterbyn erhåller tusen kronor, mot villkor att
de hvar för sig för all framtid afstå från något vidare arfsanspråk efter sin morbroder Nils Holmgren.
Nederkalix och Vånafjärden den 31 oktober 1892.
Maria Kattarina Holmgren /bomärke/
Af vår moster änkan Maria Kattarina Holmgren i Vånafjärden hafva vi denna dag genom ofvanstående arfsförening
erhållit tvåtusenetthundra /2100/ kronor som härmed med tacksamhet quitteras. Och afsäga vi oss allt vidare
anspråk efter vår numera aflidne morbrodern Nils Holmgren som härmed uti tillkallade vittnens närvaro försäkras.
Härmed förklarar jag mig till alla delar nöjd med den försäljning af hemmansdelarna 1/12 mantal under No 1 och
1/8 mantal under No 5 i Wånafjärden samt all i boet befintlig egendom som min man gjort till Ulrik Strömbäck i
Wånafjärden enligt afhandling af den 20 mars 1891 hvadan mina släktingar vid min död ingenting hafva at rörande
denna försäljning tala.
Nederkalix den 2 maj 1892
/Maria Kattarina Holmgren/
vittna /C J Johansson/ / E A Lindbäck/
Nederkalix och Vånafjärden den 31 October 1892.
Nils Olof Ekhom E A Lidström gift med Maria Kattarina Ekholm
På en gång närvarande vittnen: N O Lindgren C U Strömbäck
Vittnet N O Lindgren torde vara skrivaren Nils Olof Lindgren i Kalix. Han anlitades ofta när handlingar skulle
upprättas. Sonen Gustaf var en tid länsman i Kalix, men tog ganska snart avsked och blev skrivare i likhet med
fadern.
När Maria Kattarina dog, upprättades en noggrann bouppteckning. Den utfördes av Ulrik Strömbäck, som var boets
uppgivare. Bland alla handlingar, som finns bevarade, är följande förteckning av dödsboets fordringar värd att
uppmärksammas:
Hos Gustaf Larsson Sandström i Sangis 154.83 kr
Hos N. G. Andersson i Sangis 319.50 kr
Hos N. Er. Norgren i Holmträsk 15.28 kr
samma man 20.64 kr
Hos Carl Johan Carlsson i Holmträsk 20.85 kr
Hos Christoffer Carlsson i Holmträsk 36.05 kr
Hos Oskar Norgren i Holmträsk 39.18 kr
Hos Nils Olof Blombäck i Båtskärsnäs 20.77 kr
Hos Peder Ekman i Kälsjärf 40.76 kr
Hos Anders Envall i Näsbyn 311.39 kr
Hos Ulrik Strömbäck i Vånafjärden 5000.00 kr
Hos J. J. Berg i Vånafjärden 51.44 kr
Osäkra fordringar:
Hos Lars Jönsson i Landtjärv 16.00 kr
Hos Lars Petter Morin i Carlsborg 19.00 kr
Som tidigare visats var två av Nils fastrar gifta i Holmträsk, därav det rika inslaget av Holmträskbor i listan.
Dessa släktingar brukade komma till Holmen när det behövdes hjälp med en växel eller ett litet handlån och
då brukade de stanna så länge att Nils till slut måste be dem fara hem. Han brukade ta upp ämnet i samband
med någon måltid. "Hör, hör, ät nu ordentligt, det är långt till Holmträsk".
Som grund för fördelningen av arvet efter makarna Holmgren fanns två papper, dels Arfsföreningen, se
ovan, dels ett testamente, som Maria upprättat en kort tid senare.
Testamente.
De tillgångar som jag efter min död lämnar vare sig fordringar, kontanter eller lösöre hvad namn eller
beskaffenhet de vara må skola delas i lika lotter emellan Hemmansägaren Johan Lundbäck i Vånafjärden
och alla mina öfriga syskonbarn, om ett eller flera af dem före mig med döden afgår , skall deras
bröstarfvingar i deras ställe träda. Detta allt förklarar jag vara min yttersta vilja som härigenom och med
min namnteckning styrkes.
http://user.tninet.se/~gek102c/femman.htm
2012-01-13
Nr 5
Sida 9 av 9
Nederkalix den 25 mars 1894.
Maria Kattarina Holmgren /bomärke/
Att enkan Maria Kattarina Holmgren med sunt förnuft och fri vilja förklarat detta förordnande vara hennes
yttersta vilja och detsamma med sitt bomärke undertecknat, intyga vi på en gång närvarande vittnen.
N O Lindgren O H Norrbin
Av alla syskonbarn, som skall ärva henne nämns som synes endast Johan Lundbäck Oppi Träske vid namn
och titel. Anledningen till denna markering torde vara att Johan är utomäktenskaplig son till Marias bror
Johan Johansson Lundbäck och Maria ville förekomma dispyter vad beträffar Johans rätt till arv. Av andra
handlingar framgår att följande personer var arvvingar:
Johan Lundbäck Träsket
Albertina Lundbäck Lundbäcks
Robert Svanberg Roberts
Karl Johan Svanberg Fredriks, Ytterbyn
Henrika Strömberg, gift med Nils Fredrik Jönsson Strömberg Nr 2
Fredrik August Svanberg
De två först uppräknade är barn till Marias bror Johan Johansson Lundbäck, nästa tre är barn till systern
Anna Greta Johansdotter i äktenskapet med Johan Svanberg. Den sist nämnde Fredrik August Svanberg är
inte syskonbarn och det var svårt att identifiera honom ändå tills ett papper visade att Maria Kattarina gjort
ett muntligt tillägg till sitt skrivna testamente. I detta tillkom Fredrik August Strömberg som arvvinge. Detta
tillägg bevakades i tingsrätten den 10 april 1896. I övriga arvshandlingar har den nyinsatta arvvingen
'Gretsholm-August' felaktigt givits efternamnet Svanberg. De sex arvingarna delar på lösöret och dessutom
får de var och en kontant 680,34 kronor.
http://user.tninet.se/~gek102c/femman.htm
2012-01-13
Soldater
Sida 1 av 12
Soldater.
Denna förteckning av soldater, som funnits i Vånafjärden, gör inte anspråk på att vara komplett.
Det har funnits betydligt fler soldater genom åren. I mån av tid kommer listan att kompletteras.
Soldaterna namngavs på så sätt att de tilldelades ett namn, som alltid följde rotan, Utters rota,
Silvers rota osv. Som exempel kan nämnas sonen till Måns Ersson på Holmen, Lars Månsson.
När han blev soldat på rota Nr 64 fick han efternamnet Gälman och sedan han blivit befordrad
till korpral i Kalix Kompani, blev efternamnet Stråle. Lars Månsson, Lars Gälman och Lars
Stråle är alltså en och samma person. Om Lars hade avancerat i graderna och blivit fanjunkare
eller rustmästare, så hade han därmed fått rätt att själv välja sig ett soldatnamn. Med en så hög
befattning följde också rätten att äga fast egendom, exempelvis ett hemman. När Lars far Måns
Ersson blev rustmästare med namnet Blanc, kunde han alltså äga Holmen. När sonen Lars blev
soldat, kunde han inte samtidigt äga hemman och av den anledningen står hans syster tidvis som
ägare. Även hustrun Margeta anges som ägare.
Den tidigast nämnda soldaten är Mickel Lustig född 1700 och död 1787. Hans första hustru
heter Margeta Larsdotter, hans andra heter Maria. I första äktenskapet föddes två barn, i det
andra ett barn. Mickel var, som nämnts, född 1700, andra hustrun 1725 och sonen i andra
äktenskapet Carl Mickelsson föddes år 1761! Carls hustru hette Kristina Johansdotter född
1766.
Soldaterna Lustig, som tillhörde hemman Nr 1 och Nr 2, bodde sannolikt på
bergssluttningen på en plats, som ligger ovanför Sigvard Silvers hus. Detta berg har
tidigare kallats Loitiberget, namnet kan vara en förvanskning av 'Lustig'. Att den
första soldaten Lustig var från Överkalix gör detta än mer troligt. Den siste boende på
detta torp hette Israelsson och kallades 'Loiti-gubben'. Längre fram i tiden
stationerades soldaterna Lustig i Sangis.
Trumslagaren Erik Forsberg född 1746 var gift två gånger, först med Margeta Zachrisdotter
född 1761 och sedan med Lisa Olsdotter 1745-1798. Sonen Erik levde mellan åren1772 och
1785 och dottern Helena föddes år 1774.. Helena gifte sig med skräddargesällen Lars
Blomquist född 1774. De flyttade från byn år 1813, kanske i samband med att Lars blev
skräddare (det förelåg i och för sig inget tvång för honom att som skräddare bo inom
stadsområde för att få utöva sitt yrke. Några hantverk var undantagna från denna skyldighet , tex
smeder och skräddare, s. k. gärningsmän). Övriga barn, se hemman nr 2: barn till Jöns
Davidsson.
Indelte soldaten Anders Gälman född 1784 och hustrun Cattarina född 1752 hade följande
http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
2012-01-13
Soldater
Sida 2 av 12
barn:
Nils Andersson
Brita Andersdotter
Cattarina Andersdotter
Johannes Andersson
Anders Magnus Andersson
Fredrik Andersson
1774
1776-1777
1780
1783
1787
1790-1791
Hela familjen flyttade till Korpikå Nr 4 sedan soldattjänsten avslutats. Det framgår inte av
kyrkböckerna om dessa Gälmans är släkt med ägarna till Nr 4. Gårdsnamnet på Nr 4 är i varje
fall idag Gälmans.
Indelte soldaten Nils Henriksson Gälman 1762-1809 var gift med Greta Larsdotter född
1765. Henriksson har sina rötter i Vitån där anfadern Per Persson föddes 1665. Han flyttade till
Yttermorjärv nr 10. Hans hustru var Anna Persdotter omkring 1667 - 17470301. I nästa
generation finner vi bonden Henrik Persson född 17000107 i Forssen Yttermorjärv nr 10 med
hustru Ella Anundsdotter född omkring 1695 i Forssen Yttermorjärv. Bland deras barn finns
Henrik Henriksson 17260908 - 17651124 gift med Cherstin Johansdotter 1726 - 18000414.
Sedan Henrik dött endast 39 år gammal gifter Cherstin om sig och sonen Nils Henrik som är
näst yngst av de sex barnen flyttar mot kusten och blir soldat i Vånafjärden. På modersidan
finns flera kopplingar till Vånafjärden nr 5 bl a Lars Larsson född 1736 och Lars Månsson
Gälman 1693 - 17691113. Nils Henriksson Gälman och Greta Larsdotter hade följande barn:
Greta Stina Nilsdotter
Nils Peter Nilsson
Lars Gustaf Nilsson
Carl Henric Nilsson
Maria Cajsa Nilsdotter
Anna Lisa Nilsdotter
Brita Helena Nilsdotter
1792
1793
1798
1799-18100206
1803-18100202
1804
1805-18100202
Som synes dog tre av barnen i februari år 1810. Dödsorsaken anges som rödsot, dvs dysenteri.
Under 1808-1809 års krig rasade rödsoten svårt bland lantvärnet och spred sig med
trupptransporter över hela landet. Åren 1809-1813 avled inemot 50 000 människor i rödsot i
Sverige. Lantvärnet bildades sedan kriget mot Ryssland inletts år 1808 genom att alla män
mellan 20 och 25 år som inte tillhörde krigsmakten skulle skriva in sig i hemvärnet. Av detta
lantvärn uttogs 30 000 lantvärnsmän som sedan organiserades i 51 bataljoner."Klent försedda
med befäl illa beklädda samt olämpliga att använda, kunde dessa trupper föga uträtta.
Manskapet dog till stor del av vanvård och tyfus (lantvärnssjukan)" (Enligt Nordisk familjebok,
tredje upplagan).
Sedan Nils dött, gifte Greta om sig år 1810 med Olof Olofsson född 1782 och flyttade med sin
familj till Granån Nr 2 5/64 mantal, som ägdes av den nye mannen. Hennes äldste son Lars
Gustaf Nilsson övertog hemmanet efter styvfaderns död. Lars var gift med Eva Lisa Hedman
född 1797. De hade nio barn:
Nils Petter Larsson
Greta Kajsa Larsdotter
Karl Olof Larsson
http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
1825
1826
1827
2012-01-13
Soldater
Lars Gustaf Larsson
Josef Larsson
Johan Fredrik Larsson
Florentina Larsdotter
Chrispin Larsson
Oskar Larsson
Sida 3 av 12
1828
1829
1831
1832
1835
1836
Chrispin Larsson var gift två gånger, först med Brita Greta Jönsdotter 18370411 från Granån.
Barn:
Larsdotter Brita Maria
Larsson Josef August
Krispinsson Joel Kristoffer
Larsdotter Brita Maria
Krispinsson Oskar
Krispinsson Robert
Larsdotter Davida
Larsson Simeon
Larsson Alma
Larsson John
18571020-18610514
1859
1861
18650303
18670227
18700103
18720718
18730927
18760427
18760427
Med hustru nummer två Maria Ulrika Larsdotter född 18570605 fick Chrispin Larsson
följande barn:
Larsson Emma
Larsson Gustaf
Larsson Margareta
Larsson Alma
Larsson Elin Maria
Larsson Emanuel
Larsson Edla Josefina
Larsson Emma Ottilia
18790731-18920823
18810309
18840105-18970301
18870411
18890707
1891-18920814
18930829
18960311
Oskar Krispinsson gifte sig med Anna Greta Nilsson 18661012-19580918 från Granån. Barn:
Krispinsson Oskar Algot
Krispinsson Karl Johan
Krispinsson Albert Brynolf
Krispinsson Albert Richard
Krispinsson Frans Arthur
Krispinsson Anna Maria (Maja)
Krispinsson Arvid Johannes
Krispinsson Ida Amalia
Krispinsson Agda Helen
Krispinsson August
http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
18901013
18920925
18941215-18960302
18970207
18990512-1922
19010209
19021227-1981
19050314
19070419-19300220
1908-1910
2012-01-13
Soldater
Sida 4 av 12
Josef August Chrispinsson Larsson, född 1859, gifte sig med Greta Kajsa Berg på en del av
hemman Nr 2 i Vånafjärden. efter honom kallat Josefs, se dito.
Henrik Jacobsson Gälman född 17760711 i Espinära, död 1838, flyttade efter fullgjord
soldattjänst till Lantjärv, sannolikt år 1826. Han antecknades som fattighjon i kyrkboken. En av
anledningarna till att familjen flyttade till Lantjärv torde vara att Henrik hade en bror boende
där, nämligen gästgivaren Jacob Jacobsson. Henriks hustru hette Marta Larsdotter och hon
var född 17800128 i Limingosuando, Överkalix . Av nedanstående redogörelse framgår att
Henrik och Marta är upphov till merparten av Lantjärvs befolkning. Deras barn:
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
Gustaf Jacob Gälman
Lars Gälman Rolig
Henrik Gälman
Greta Kajsa Henriksdotter Gälman
Erik Henriksson Gälman
Olof Henriksson Gälman
Johan Henriksson Gälman
18080716
18100911
1813-18770226
1814 0204
18180729-18550304
18210101
18251002
A. Gustaf Jacob Gälman blev soldat och fältjägare i Gammelgården med soldatnamnet Öman.
Innan dess bodde han med hustrun i Näsbyn, där de två barnen föddes, sedan flyttade de till
Ytterbyn och slutligen till Gammelgården. Där köpte han hemmanet Nr 4, Ömans. Hustrun hette
Catharina Nilsdotter (Stridbar) född 18040904 i Ytterbyn. Barn:
Gustaf Öman
Lisa Cajsa Öman
8310706
8341101 - 18910227
Lisa Cajsa gifte sig med smideshandlanden Sven Jonsson född 18310924 i Markaryd, Småland.
Han flyttade till Näsbyn år 1857 och samma år gifte de sig (22 mars). De bodde någon tid i
Månsbyn, där de tre barnen föddes. Senare flyttade de till Gammelgården Nr 3. Senare övergav
Sven hustrun och flyttade till Norge. Barn:
Johannes Jonsson
Gustaf Julius Jonsson
Julius Jonsson
8580513
8590920
18620114 - 19230422
Julius Jonsson var far till Alida Jonsson, som gifte sig med Sven Strömbäck i Vånafjärden.
B. Lars Gälman var gift med Sofia Greta Nilsdotter född 1805 i Moån. De hade sju barn:
Ulrika Larsdotter
Brita Maria Larsdotter
Lars Larsson Gälman
Chrispin Larsson
Gustaf Erik Larsson
Johan Jacob Larsson
http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
18301219
1832
18360514
1838
1841
1845
2012-01-13
Soldater
Greta Kajsa Larsdotter
Sida 5 av 12
18470320
Ulrika har en anteckning i kyrkboken för året 1870: "Ej berättigad till nattvard". Detta berodde
möjligen på hennes två föräktenskapliga barn:
Lars Ulrik Larsson
Frans Oskar Mörk
18530517
18660524
Lars Ulrik fick efternamnet Larsson. Sonen Oskar Larsson, 'Sviri-Oskar', bodde i Vejärv.
Oskars son August Larsson, 'Udd-August', hade bl.a. sönerna John, Axel och Gunnar Larsson.
Frans Oskar Mörk, 'Ulla-Frans', blev stamfar för alla Mörk från Lantjärv och de har blivit
många med tiden. Frans köpte bostället i Vejärv av Johan August Fredriksson, 'Back-Jotta',
medan skog och mark köptes av Bergman & Hummel. Ulrika gifte sig 1875 med inhyses Nils
Peter Abraham Sundquist född 18460511. De bodde i Lantjärv och ägde en träsklott där.
Lars Larsson Gälman var dräng på Ytterbyn Nr 17 (på Målsön).
Chrispin Larsson blev stamfar för alla Krisbinsson i Lantjärv. Han köpte hemmanet Antons av
farbrodern Johan Henriksson Gälman. Barn:
Maria Larsson
Anton Krisbinsson
Emil Larsson
August Krisbinsson
Arvid Larsson
Karl Johan Larsson
Maria Larsson var gift med Olof Kling. De bosatte sig som nybyggare på Klingheden, belägen
öst om Lantjärv. Kling är ett soldatnamn som är förknippat med Rian. Nutida ättlingar till Olof
och Maria heter Olsson.
Anton Krisbinsson var affärsman. Han hade varit i Amerika åren 1909 till 1917.
Gustaf Erik Larsson, 1841, 'Udd-Gustaf', bosatte sig på en udde öster om Lantjärvträsket. Sonen
Willhelm och sonsonen Enok Gustafsson bodde i Lantjärv.
Greta Kajsa Larsdotter, 1847, gifte sig med inhyses arbetaren på Sandörsunds Glasbruk på
Kilnäset Frans Johansson Morin född 18540702.
C. Henrik Gälman gifte sig 18480130 med Lisa Kajsa Wallin 18240624-18680821 från
Nedertorneå församling. De förvärvade Näsbyn Nr 8. Barn:
Johan Henrik Gälman
Albert Gälman
http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
18480719-18840918
18511229
2012-01-13
Soldater
Maria Henrika Gälman
Kajsa Matilda Gälman
Regina Gälman
Östen Gälman
Johanna Elida Gälman
Albertina Gälman
Sida 6 av 12
18540201
18560319
18580525-18860212
18600902
18630824
18660424-18881206
Johan Henrik Gälman gifte sig 1875 0724 med Anna Brita Envall född 18470924 . Anna
Britas far Anders Envall var bonde i Bredviken, Näsbyn Nr 11 och härstammade från
Vånafjärden. Johan Henrik övertog faderns hemman Nr 8 i Näsbyn. De fick fem barn:
Johan Herman Gälman
Nanny Gälman
Otto Gälman
Hilda Gälman
Johanna Elida Gälman
18760204
18780123
18790815
18820503
18840926
Albert Gälman var handelsman och dessutom bonde på Näsbyn Nr 7. Han gifte sig med
Augusta Amanda Svensson född 18500407 i Rudträsk. Hon hade dottern Anna Lavinia
Svensson före äktenskapet med Albert. Dottern föddes 18760829 och dog i december samma
år. Augusta Amanda var en tid före äktenskapet informator på Björkfors och hade då titeln
Demoiselle. I äktenskapet föddes fyra barn:
Anna Gälman
August Johannes Gälman
Elin Maria Gälman
Hildur Augusta Gälman
18790108
18810402
18830113
18860310
Kajsa Matilda Gälman gifte sig 18831202 med arbetaren Anders Wallgren född 18600929.
Hon var före giftemålet piga i Näsbyn och i Ytterbyn. De hade två barn:
Hilda Maria Wallgren
Maria Elisabet Wallgren
18840916
18870702
Regina Gälman var piga på Näsbyn Nr 7. Hon gifte sig 18810130 med Johan Albert Nordlund
18580929 från Mansheden. De fick två barn:
Anna Maria Nordlund
Johan Ernst Nordlund
18810606
18831206-18860805
Albertina Gälman var troligen sjuklig, hon tycks ha bott inhyses hos svågern Anders Wallgren
under större delen av sitt vuxna liv.
D. Greta Kajsa Gälman var piga i Vånafjärden samt hos bonden Johan Rönnbäck i Ytterbyn
Nr 17 (Målsön). Hon var ägare till en tredjedels träsklott, som hon sålde till Fredrik August
Strömberg, 'Gretsholm-August' i Vånafjärden. Efter försäljningen bodde hon inhyses i
Vånafjärden. Hon tycks ha slutat sina dagar som inhysehjon på Stråkanäs Nr 3.
http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
2012-01-13
Soldater
Sida 7 av 12
E. Erik Henriksson Gälman gifte sig 18390914 med Brita Larsdotter född 1806 i Ytterbyn.
Äktenskapet medförde att Erik blev bonde på hemmanet Ytterbyn Nr 13 1/12 mantal. Deras
barn:
Erik Gälman
Nils Olof Gälman
Per August Gälman
Maria Gälman
Josef Gälman
Emma Kristina Gälman
Kristoffer Gälman
18400313
18411028
18431224
18460301
18490119
18510910
18540721
Erik Gälman gifte sig 18650708 med Barbro Kattarina Johansdotter född 18350423 från
Vånafjärden Nr 1, syster till Flora (Florentina) Johansdotter, gift på Storgården i Ytterbyn.
När Floras förste man Olof Andersson dog år 1866, sattes Erik som arrendator på Storgården
tills Olofs äldste son Olof August Olofsson blev gammal nog att överta skötseln av hemmanet.
Efter arrendetiden flyttade Erik med sin familj till Karlsborg. Där arbetade han som sågdräng.
Den s.k. Lillsågen på Karlsborg var i drift från omkring 1870. De hade sex barn:
Nils Erik Gälman
Herman Gälman
Emil Gälman
Anna Erika Gälman
Karl Johan Gälman
Hjalmar Gälman
18681117
18700813
18711226
18731109-18801212
18760606
18790913
Nils Erik for till Amerika år 1886 och Herman for år 1889.
Nils Olof Gälman var en tid dräng på Ytterbyn Nr 10 7/48 mantal (Storgården). Han uppges
vara tunnbindare till yrket. Han gifte sig 18751114 med Elisabet Björkman född 18411211 på
Vallen. Deras son Nils Erik Gälman, som även han var tunnbindare till yrket, flyttade till
Amerika "sedan skuld betalts".
Per August Gälman var bonde på Ytterbyn Nr 8. Han gifte sig 18670119 med Florentina
Pettersson född 18421117 i Gammelgården.
Josef Gälman var krympling.
Emma Kristina Gälman var en tid i Båtskärsnäs som piga innan hon gifte sig med båtskarlen
Nils Olof Öberg född 18500714. De flyttade till Ytterbyn Nr 11 efter att ha bott i Båtskärsnäs i
flera år. De fick fyra barn:
Justina Öberg
Nils Johan Öberg
Adenia Öberg
August Öberg
18730615
18750911
18790830
18820808
F. Olof Gälman var garvare i Lantjärv. Han gifte sig 18600902 med Anna Lena Johansdotter
18420603-18670626. Deras son Johan Henrik Gälman 18600509 blev arbetare på Karlsborg. I
Johans äktenskap med Henrika Johansdotter föddes Agda Syrena Gälman 18860321.
G. Johan Henriksson Gälman uppges ha varit bonde. Han gifte sig 18520417 med Anna Lena
Ersdotter Lustig född 18290617 i Sangis. Deras barn:
http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
2012-01-13
Soldater
Sida 8 av 12
Cattarina Helena Johansdotter Gälman
Gustaf Olof Johansson Gälman
Anna Margareta Johansdotter Gälman
Maria Charlotta Johansdotter Gälman
Johan Erik Gälman
Maria Elisabet Johansdotter Gälman
18530326
18570131
18590410
18630220-18660322
18660224
18750807
Cattarina Helena var piga i Vånafjärden i många år (Korsnäs, Erik och Lundbäcks), Anna
Margareta var piga på Näsbyn Nr 9.
Johan Erik blev bonde i Lantjärv. Ett av barnen var Edvin Gälman, 'JohanEriks-Edvin'.
Indelte soldaten Zachris Andersson Silverspets född 1787 kom från Granån. Hans torp var
beläget norr om Byträsket, platsen är idag gårdsplan till Sven Bergmans hus och kallas
Silverspets. Zachris hade fallande sot, dvs epilepsi. Hans första hustru hette Lena
Sammelsdotter 1782-18411107. De hade ett fosterbarn, Sara Margareta Fredriksdotter född
1825 och systerdotter till Zachris.
I det andra äktenskapet, som ingicks den 24 juli 1842 med Kajsa Helena Näsvall född 1806 i
Näsbyn, föddes tre barn:
Sofia Catarina Silver
Anna Brita Silver
Johannes Silver
18430115
18440228
18460619
Soldaten Olof Eliasson Silverspets 1799-1874 gifte sig 1824 med Stina Greta Hansdotter
från Överkalix, född 1801. De hade sju barn:
Maria Helena Silfver
Brita Greta Silfver
Olof Silfver
Anna Kajsa Silfver
Nils Petter Wennström
Matilda Silfver
Carl Johan Silfver
18241127
18260520
18271124-1828
18290305
18321003
1840-1841
?
Anna Kajsa Silfver gifte sig 18490506 med fältjägare Nr 80 i Sangis Nils Petter Lustig född
18250208, död 18760715. De fick nio barn:
Nils Petter Lustig
Johan August Öman
Maria Matilda Lustig
Albert Lustig
Karl Robert Lustig
Johanna Nilsson
Oskar Lustig
Krispin Lustig
http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
18510816
18531104
18550803
18570810
18590802
18620904
18640911 (till USA)
18701007
2012-01-13
Soldater
Emma Josefina Lustig
Sida 9 av 12
18741212
Till släkten Lustig i Sangis hör även den bonde Peter August Lustig född 18420414, som gifte sig 18810415 med
hemmansägarinnan i Pilkajärvi Anna Katarina Öberg född 18480609. Hennes föräldrar, också de boende i
Pilkajärvi och ditkomna som nybyggare, var Anders Ersson Öberg från Espinära (död 18821102 och Anna Brita
Ersdotter Norgren 18151017-18860611 från Holmträsk. En farbror till Anders Ersson Öberg var nybyggaren i
Myrdalen Johan Andersson Öberg 18020901 -18440901, gift med Anna Lisa Johansdotter född 1804 i
Holmträsk.
Fältjägaren Nils Henrik Paulsson Silver född 1822 kom från Forsbyn och gifte sig med Lisa
Greta Andersdotter Envall född 18270620. Lisa Greta var dotter till Anders Magnus Envall
hästammande från Erik. Lämningar från deras soldattorp, som låg nordväst om Frits Lundbäcks
hus, finns kvar. De hade tio barn:
Anna Helena Silver
Emma Nilsdotter Silver
Oskar Fritioff Selberg
Nils Jacob Silver
August Silver
Henrika Silver
Pehr August Silver
Nils Fredrik Silver
Otto Silver
Kristoffer Silver
David Selberg
18490702
18510813
18530428
1854
1856
18580717
1860
18620911
1865
1866
18690411
Anna Helena var först piga på Näsbyn Nr 6, senare hos bonden Johan Nyberg på hemmanet
Näsbyn Nr 7. Hon gifte sig där med Johans son Lars Anton Nyberg 18410120. De fick tre
barn:
Johan Anton Nyberg
Hjalmar Nyberg
Emma Nyberg
18720905
18740620
18760406
Emma var piga hos bonden Karl Johan Viklund i Bredviken, Näsbyn Nr 10. (Karl Johans
systrar Anna Henrika och Maria Florentina var i tur och ordning gifta med Carl Ulrik
Strömbäck på Nr 4 Erik). År 1875 gifte sig Emma med bonden i Bredviken Johannes
Bergström född 18390215. Sonen Karl Johan Bergström föddes 18761122.
Oskar Fritioff tog sig namnet Selberg. Han var dräng på Holmen hos Nicka i några år, tills han
gifte sig med Johanna Elida Fredriksdotter 18521230 från Nr 2 i Holmträsk. De hade en son
Oskar Hjalmar Selberg född 1880.
Sjömannen Nils Fredrik Silver: "okänd vistelseort"
Fältjägaren Jonas August Sandberg Silver från Moån född 18520310 var gift med Johanna
http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
2012-01-13
Soldater
Sida 10 av 12
Hällström 18541023 från Näsbyn. Till torp åt den nye soldaten köptes ett timmerhus i Lantjärv
och det kördes in mot byn längs isen på sista vårföret.När man körde upp från stranden av
Rönnören, orkade inte hästarna dra kälkarna över de fläckar av barmark,som fanns. Någon av
kuskarna menade att platsen dög som tomt åt soldaten och övriga kuskar instämde. Vad man
inte såg, var att den plats som så slumpartat hade valts, var den vackraste tomten i byn. Deras
barn:
Karl August Emil Silver
Edla Johanna Silver
Elin Maria Silver
Axel Fritioff Silver
Ernst Helmer Silver
Gottfrid Emanuel Silver
18870827
18790422
18810731
18831023
18860923
18890518
Axel Silver övertog torpet efter fadern. Förutom det lilla jordbruket, som hörde till torpet hade
Axel anställning på sågverket i Karlsborg.
Gottfrid och Helmer utvandrade till USA tillsammans med Fabian Larsson från Josefs.
Byns siste indelte soldat blev Isac Abraham Engberg Silver. Han var född och uppvuxen i
Påläng. Abrahams far flyttade från Nederluleå församling till Påläng, där han gifte sig med
Maria Pehrsdotter, yngsta dotter till Pehr Larsson i hans första äktenskap. Bostaden är
numera bagarstuga hos Mirjam Isaksson. Abraham var gift med Hilda Johansdotter från
Dalen, dotter till Johan Johansson i hans äktenskap med Anna Lena Strömbäck. Av
Abrahams och Hildas barn dog flickorna, tre stycken, i lungsot:
Edgard Sigurd Silver
Hildur Helen Silver
Alma Viktoria Silver
Jenny Adéle Silver
Isac Sigvard Silver
1899-1975
1900-1930
1905-1937
1908-1919
1916
Isac Abraham var byns siste indelte soldat. Nedan följer en avskrift av det avtal, som tecknades
för att reglera hans rättigheter och skyldigheter.
Knektekontrakt.
Undertecknade intressenter uti rotan Nr 89 Silver vid Kalix Kompani af Kungl.
Norrbottens Regemente, hafva med arbetaren Isac Abraham Engberg från Pålänge, Nederkalix socken, ingått
följande kontrakt, i händelse han varder till soldat för nämnda rotan antagen:
1: I lega betalas etthundrasjuttiofem /175/ kronor, hvaraf hälften utbetalas så snart karlen blifvit som rekryt antagen,
och återstoden då han blifvit af Herr Regementschefen uti exercis approberad,
2: I årlig lön erhåller soldaten tio /10/ kronor, som utbetalas i december månad hvarje år och varaf sju /7/ kronor
överlämnas till kompanichefen för att af honom för soldatens räkning i postbanken insättas, hvarefter han, eller om
han dör i tjänsten, hans hustru eller lagliga arfvingar äga att lyfta det sålunda samlade kapitalet,
3: Torpet får af soldaten tillträdas instundande vår och skall detsamma då såväl till hus som åker och äng befinnas i
laggildt skick. Torpåkern skall af oss nämnda vår begödslas, plöjas och besås samt minst 170 liter fröbart korn
därtill likaledes af oss tillsläppas. Torpängen skall årligen afkasta minst 3825 kg hö och afbärgas af soldaten, hvad
som uti nyssnämnda vikt något år möjligen brister, lämnas honom då af oss i färdigt välbärgat hö,
4. Nödig hästhjälp till åkerns plöjning, gödselns utkörande och höets hemforsling äger soldaten att utan ersättning
af oss erhålla åfvensom fri skjuts mellan torpet och kompanisamlingsplatsen vid alla kommenderingar,
5. Förutom nödigt virke till byggnaders och gärdesgårdars å torpet underhåll äger soldaten, därest han sjelf brukar
torpet, att å den för detsamma afsatta skogsmarken eller om denna blifver härför otillräcklig, sig, å anvisade ställen
http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
2012-01-13
Soldater
Sida 11 av 12
å våra skogsskiften årligen till bränsle upptaga femton /15/ famnar sex kvarter ved, hvaraf intet får af soldaten
försäljas eller på annat sätt från torpet bortföras;
6. lämmna vi soldaten rättighet att på den för torpet afsatta överloppsmarken upparbeta en
hektar odlingsbar mark, som han äger bruka och besitta i sin och därest han gifter sig, hans hustru efter honom i
hennes lifstid, för så vidt han tjänar för rotan minst 25 år och ej på grund af opålitligt uppförande från tjänsten
skiljes dock äger han och hans hustru enahanda rätt till denna lifstidsjord, om han till följd af i tjänsten ådragen
kroppsskada eller sjuklighet måste från tjänsten afgå eller dör i tjänsten,
7. För soldaten skall, då han af herr Arméfördelningschefen blifvit approberad, från Nederkalix sockens rotebesparingskassa i samma sockens sparbank insättas ett belopp af etthundra /100/ kronor. Har
soldaten tjänstgjort minst 15 år, äger han vid sin afgång ur tjänsten upp bära nämnda summa med därpå upplupen
ränta, dock icke i den händelse att han på grund af felaktigt förhållande i tjänsten från densamma skiljes eller om
han på egen begäran från tjänsten afgår, innan han tjänstgjort så lång tid, som berättigar till underhåll från Vadstena
Krigsmanskassa, i hvilka båda fall endast upplupna räntan honom tillkommer. Aflider soldaten i tjänsten, skola
omförmälda medel jämte ränta till hans sterbhusägare utbetalas,
8. då soldaten är af kommendering förhindrad att själf afbärga torpet, skall bergningen genom vår försorg och på
vår bekostnad i laga tid verkställas,
9. förutom här ofvan gjorda bestämmelser skall soldaten åtnjuta alla honom enligt och
författningar tillkommande förmåner.
Å egna och öfriga rotehållares vägnar enligt fullmakt.
C. U. Strömbäck
Med förestående kontrakt förklarar jag mig nöjd och förbinder mig att tjäna Kungl.
Majt.. och Kronan så länge och på så sätt lag bjuder och jag därtill befinnes duglig.
Ort och tid som ofvan
Isak Abraham Engberg
Vittna J. I. Rutberg
Godkännes Luleå Landskansli den 22 dec 1893
K. S. Husberg
Protokoll Hållet vid af och tillträdningen å soldattorpet No 89 Silfver i Vånafjärden i Nederkalix socken den 16
Augusti 1894. Närvarande: kompaniombudet Underlöjtnant E. Rutberg, nämndemannen A. Stråhle och A. Envall
båda från Näsby samt af rotehållarne hemmansägare F. A. Strömbergi Vånafjärden.
Med anledning af Landshövdinge Embets order den 16e Juli hade, genom behörigen publicerad kungörelse, af och tillträdessyn blifvit utsatt denna dag förrättas å ofvannämnda soldattorp, blefvo nu följande bristfälligheter
anmärkta:
Stugubyggnaden: Ytterfönster anskaffas 21.Stenfoten tätas och rappas 5.Fähuset: Nytt fähus anskaffas 150.Kornladan: Pålägges nytt tak 30.Summa kronor 206.Reparationerna ansågs böra vara verkställda innan den 1a September 1895.
Sålunda befunnet intygas.
Ort och tid som ofvan
C. G. Svenonius Länsman
Riktigheten bestyrka Edgar Rutberg Kompaniombud
Underlöjtnant A. Stråhle Aug. Envall /bom/.
Och fann Konungens befallningshavande vid föredragning af ärendet lagligt förpliktiga vederbörande rotehållare
att såsom den af synemännen föreslagna tid verkställa de i syneprotokollen omförmälda nybyggnader och
reparationer samt afhjälpa öfriga vid synerna anmärkta brister å torpen vid äventyr att sådant eljest komma att på
rotehållarnas bekostnad verkställas.
http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
2012-01-13
Soldater
Sida 12 av 12
De med beslutet missnöjda eger deruti söka ändring genom underdåniga besvär, hvilka åtföljda af bevis om dagen,
då klaganden af beslutet erhållit det, skola i Kungl. Landt- och försvarsdepartementet anföras innan klockan tolf å
fyrtiofemte dagen efter delfåendet, dagen då denna skedde likväl oräknad.
År och dag som ovan
in Fidem A: Pipon
http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
2012-01-13
Inhyses Folk
Sida 1 av 3
Inhyses Folk.
Skräddaren Lars Blomquist född 1774 gift med Helena Forsberg född samma år. Barn:
Lars Gustaf Blomquist
1801
Hans Olof Blomquist
Greta Lena Blomquist
Sara Helena Blomquist
Johan Fredrik Blomquist
1805
1806 död
1808
1811-1813
Hela familjen flyttade till Torneå år 1813. (Med andra ord flyttade de till det ryska
storfurstendömet Finland).
Helena Elvelin född 1812 på Rånön och "dess oäkta dotter" Anna Brita Elvelin född 1844
bodde i byn åtminstone under året 1849. Anna Brita blev senare i livet hushållerska åt
båtbyggaren Oskar Jacobsson på Fagerön, Påläng. Efter Jacobssons död flyttade hon in till
Påläng och bodde fram till sin död hos Johannes Lindgren, 'Åkers-Johånni'. Den troliga
anledningen till att Helena kom till Vånafjärden är att hennes broder Olof Johansson Elvelin
hade sin hustru från Vånafjärden, Anna Stina Andersdotter Envall.
Nils Petter Wennström född 1832 var son till sodaten Olof Eliasson Silverspets i
Vånafjärden. Han bodde med sin familj norr om Byträsket. Nils Petter kallades 'Silverpeten'.
Han var en flitig fiskare. Vid ett tillfälle, då han befann sig i Storön, frågade han en man som
var säljägare, om han fick låna en av mannens två sälbåtar för att försöka sig på att jaga säl.
Mannen ville inte låna ut båten utan svarade. "Det där med att jaga säl, det är en konst det". När
samme man kom hem från säljakten, råkade Peten vara i Storön. Säljakten hade helt slagit slint
och det fanns inte ett enda skinn i båten. "Jasså, det var en sån konst", sa Peten. Sedan dess
storöbor alltid närmat sig vånafjärdsbor med stor ödmjukhet.
Nils Petter gifte sig med Florentina Nilsdotter född 18390327 i Påläng (Lot-hemmanet). De
fick fem barn:
Nils Olof Wennström
Abraham Wennström
Maria Florentina Wennström
Petrus Wennström
http://user.tninet.se/~gek102c/inhyses.htm
18630105
18690926
18760906
18750328-18750404
2012-01-13
Inhyses Folk
Sida 2 av 3
Simeon Wennström
18780210
Åren 1867 och 1868 var svåra nödår i Norra Sverige. Svälten var svår och många dog.
Nederkalix kommun, som tillkom år 1863 fick redan från början inrikta sig på att bistå sina
medborgare med spannmål, som köptes söderifrån och skeppades till Luleå, för att lindra nöden.
En utväg för många var att bege sig till Nordnorge. Talesättet var: "där det finns öppet vatten
behöver man inte svälta." Det är inte klarlagt om det var de dåliga tiderna, som förmådde Nils
Petter med hustru och äldste sonen Nils Olof att flytta till Norge år 1867. Under åren i Norge
föddes de övriga fyra barnen. Nils Petter tjänstgjorde som harpunerare på ett valfångstfartyg.
När familjen återvände från Norge, köpte de ett hemman i Ytterbyn, en del av Nr 8. Ägare var
änkan Margeta Johansdotter från Nr 1 i Vånafjärden.
De tre sönerna hade alla olika trosinriktning. Nils Olof blev predikant inom missionsförbundet. Den väckelserörelse
som omfattade kustbyarna är till stor del hans verk. Simeon var kyrklig men inte aktiv som predikant. Abraham
blev predikant inom den laestadianska rörelsen. Han predikade med iver och engagemang och predikningarna
brukade dra ut på tiden, ty han hade mycket att förmana och undervisa om där han for från by till by. Vid ett sådant
tillfälle då inspirationen var stor,drog det så långt ut på tiden att de jordiska behoven gjorde sig påminda. Till sist
tvingades han meddela församlingen att han behövde en kort paus. För att hålla sin hjord samlad i andakt under
detta påtvingade avbrott, föeslog han en psalm. Valet föll olyckligtvis på Nr 303:
Här en källa rinner,
säll den henne finner.....
Alltsedan 1600-talet hade det varit förbjudet att ha religiösa sammankomster utan prästs närvaro. Förbudet var från
början riktat mot de sk Läsarna. År 1726 kom Konventikelplakatet. I detta angavs att det frånsett vanlig husandakt
inte fick hållas några som helst religiösa sammankomster (konventikler) med annan ledare än präst. Detta förbud
kom att gälla fram till 1858, då det ersattes med den s. k. Konventikelförordningen och då blev det fritt för lekmän
att hålla gudstjänst utom på ordinarie gudstjänsttid på söndagarna. År 1868 slopades även denna begränsning. I och
med att konventikelplakatet upphörde, startade väckelserörelserna.
Nils Olof Wennström gifte sig 18840720 med Maria Matilda Rönnbäck född 18611231 i
Ytterbyn. Barn:
Elin Viktoria Wennström
John Wennström
18840318
18870708
Pigan Greta Kajsa Henriksdotter Gälman född 18141029 från Lantjärv
Lösa Karlen Anders Jönsson född 18431114 och härstammande från Nr 2 i Vånafjärden.
Smeden Karl Anton Lundström från Nederluleå född 18330711 gift med Margeta
Johansdotter från Vånafjärden Nr 1.
Lösa karlen Johan Willhelm Svanberg född 18380613 gift med Lisa Kajsa Blombäck född
18310322 från Risön.
Arbetskarlen Peter August Brändström född 18420103 från Näsbyn gift 18640124 med
Margareta Fredriksdotter född 18431104 i Lantjärv. Deras Barn:
Maria Brändström
18650117
Hilda Brändström
18660105
August Brändström
18670222
http://user.tninet.se/~gek102c/inhyses.htm
2012-01-13
Inhyses Folk
Sida 3 av 3
Sågställaren Karl Johan Sundquist från Sänkmyran född 18300806 gift med Kajsa Lena
Bergström 18320810 från Näsbyn. Barn:
Maria Sundquist
Evelina Amanda Sundquist
Sofia Sundquist
Johanna Wilhelmina Sundquist
Hilda Sundquist
Ellen Sundquist
http://user.tninet.se/~gek102c/inhyses.htm
18550925
18580401
18620903-18740917
18631117
18700304
18740701
2012-01-13