Transcript HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN

UT
F
2011–2012
DRINGSO
IO
IS
AIS
R
N
FRÅ
EXPERT
HANDBOK OM
UTFODRING AV SVIN
GRISARNAS UTFODRING OCH SKÖTSEL
FRÅ
N
I
S
I
A
R
O
IS
UT
F
DRINGSO
EXPERT
FRISKA DJUR OCH GODA RESULTAT
MED RÄTT UTFODRING
L
önsamheten inom svinuppfödningen är inte längre enbart beroende av vad den
enskilda finländska producenten själv gör, utan den påverkas allt mer av det som
sker på annat håll i världen. Den växande svinproduktionen i utvecklingsländerna
och framställningen av etanol leder till en ökad efterfrågan på råvaror, såsom spannmål,
och det i sin tur medför också högre foderpriser. Men så länge som utbudet är större än
efterfrågan, kommer köttpriset att förbli lågt.
Producenten kan å sin sida påverka effektiviteten inom den egna uppfödningen.
Eftersom fodret utgör en stor andel av produktionskostnaderna, lönar det sig att satsa
på foder av god kvalitet och att använda ett sådant utfodringsprogram, som lämpar sig
för den egna gården. I den här utfodringsguiden tar vi upp de frågor som ska beaktas,
då man överväger hur utfodringen ska lösas på den egna gården. För om man har en
välfungerande utfodring och en bra skötsel i övrigt, hålls ju djuren friska och resultaten
förbättras – oavsett om det då är fråga om suggor, smågrisar eller gödsvin.
Då du känner att du behöver hjälp med planeringen av utfodringen eller råd och
anvisningar för att förbättra driftsledningen på gården, ska du genast ta kontakt med din
närmaste Foderraisio-representant på orten. Vi hjälper dig att välja ut ett utfodringsprogram med tillhörande foder, som lämpar sig för just din gård. Produktionsrådgivningen
kan dessutom hjälpa till med att förbättra gårdens produktivitet och djurens välbefinnande. Många problem går att lösa snabbt med hjälp utifrån.
Vi finns till för dig!
MER INFORMATION FÅS AV:
2
Päivi Volanto
Paavo Viitanen
utvecklingschef, svinfoder
produktionsrådgivare
tfn 050 363 6596
tfn 040 869 6085
[email protected]
[email protected]
INNEHÅLL
UTFODRING AV GYLTOR
Hur gyltan blir en hållbar sugga ........................................ 4
UTFODRING AV SUGGOR
Utfodring under dräktigheten .............................................. 6
Grisningen närmar sig ....................................................... 8
Utfodring under digivningsperioden .................................. 10
Utfodring av suggorna efter avvänjningen .......................... 12
Utfodring efter semineringen............................................. 13
Utfodring av galten ......................................................... 14
UTFODRING AV SMÅGRISAR
Den diande spädgrisen .................................................... 16
Före avvänjningen........................................................... 18
Avvänjningen ................................................................ 20
Utfodring av smågrisarna efter avvänjningen ...................... 22
UTFODRING AV GÖDSVIN
Gödsvinet och dess tillväxt ............................................... 24
Konsumtionsförmågan ..................................................... 26
Energiutfodring ............................................................... 28
Proteinutfodring .............................................................. 30
Utfodring av gödsvinen .................................................... 32
Könsvis uppfödning ......................................................... 34
Foderutnyttjandet ............................................................ 36
ANDRA VIKTIGA FAKTORER
Vattnet – det viktigaste näringsämnet ................................. 38
Djurens välbefinnande ..................................................... 40
Utfodringens inverkan på kväve- och fosforhalten i gödseln .. 42
UTFODRINGSPROGRAM
Utfodringsprogram för smågrisar ...................................... 44
Utfodringsprogram för suggor........................................... 46
Utfodring av gödsvin ....................................................... 47
3
UTFODRING AV GYLTOR
HUR GYLTAN BLIR EN HÅLLBAR SUGGA
U
ppfödningen av gyltorna samt ungsuggornas hull
ungsuggan ska prestera ett bra resultat under den första
i samband med första grisningen har en avgö-
digivningsperioden, lönar det sig därför att seminera gyl-
rande betydelse för suggornas livstidsproduktion
tan något senare än förr i tiden, så att hon hinner nå en
av smågrisar. Ofta utmönstras suggorna redan efter förs-
högre vikt.
ta eller andra grisningen på grund av benproblem och
Gyltorna semineras vid 7,5–8,5 månaders ålder, då
fruktsamhetsstörningar. Om man måste utmönstra en hel
de väger 145–160 kilo. När de grisar första gången, har
mängd ungsuggor, efter att de har grisat första gången,
de hunnit bli ungefär ett år gamla. Om inseminationen
ökar behovet av rekryteringsdjur. Med ett
utförs i samband med andra eller tredje
stort antal förstagångskullar uppvisar går-
brunsten, förbättras suggans hållbarhet
dens smågrisproduktion också ett sämre
resultat, eftersom ungsuggorna har mindre
kullar än de äldre suggorna, så att färre
smågrisar avvänjs undan dem, jämfört
med äldre suggor.
Med gyltornas tillväxthastighet kan
man påverka individernas framtida håll-
Riklig utfodring
leder till en ökad
utgallring av gyltor
på grund av
benproblem.
barhet. I ett forskningsprojekt som Foder-
och den första kullen blir större. Vid tiden
för grisningen borde ryggspäckets tjocklek
i praktiken helst vara omkring 16–18 mm.
Ungsuggan har nästan lika stor mjölkproduktion som de äldre, men hon äter
mindre. Därför magrar hon väldigt lätt,
så hon får gärna vara något stadigare i
samband med grisningen än sådana som
raisio och MTT utförde gemensamt, framgick det att riklig
redan har hunnit grisa flera gånger. Men hon får ändå inte
utfodring ledde till ökad utgallring av gyltor på grund av
bli alltför fet, eftersom hon då äter mindre under digivnings-
benproblem. På lång sikt hjälper det inte ens att höja mi-
perioden, vilket lätt försämrar konditionen. Ungsuggan
neralhalterna i fodret, eftersom utgallringen då bara skjuts
borde lämpligen ha nått en hullklass kring 4 tills hon ska
upp, så att den inträffar efter första eller andra grisningen.
grisa. Men om gyltorna/suggorna hålls i sinsuggsboxar,
Då gyltorna föddes upp långsammare, resulterade det i
får hullklassen vara något lägre (3,5), för att det inte ska
fler kullar räknat per uppfödd gylta än med en snabbare
leda till grisningssvårigheter.
uppfödningstakt.
Förflyttning till semineringsavdelningen
Flushing är viktigt
I gyltornas tillväxtavdelning får det inte finnas någon galt,
Om man vill föda upp gyltorna i långsam takt, tillämpas
för att brunsten ska framträda tydligt vid önskad tidpunkt.
en restriktiv utfodring med högst 2,8 fe/dag. De finländska
Under själva slutfasen av uppfödningen ska man undvika
gyltorna uppnår då en genomsnittlig tillväxt på cirka 800
att flytta djuren, så att de inte blir brunstiga förrän de flyttas
gram per dag fram till semineringen. Med en lägre lysin-
till semineringsavdelningen. Gyltorna ska ha uppnått minst
halt i fodret gynnas tillväxten av späcklagret. Den här ut-
7,5 månaders ålder, innan galten får komma i närheten
fodringstypen kräver dock flushing med en ökad fodergiva
av dem.
för att stimulera fertiliteten före betäckningen, så att antalet
Inför semineringen omplaceras gyltorna först genom
äggceller som frigörs ska vara lika stort som hos djur med
en temporär förflyttning, om det bara är möjligt. Cirka
fri tillgång till foder. Flushingen begränsas till tiden mel-
fyra veckor före den önskade semineringstidpunkten flyt-
lan den första och andra brunsten, under förutsättning att
tas de således till en annan avdelning, för att sedan flyttas
betäckningen sker i samband med andra brunsten. Små-
till själva semineringsavdelningen efter tre veckor. Galten
grisfoder används normalt vid flushing och de större foder-
visas upp för gyltorna för första gången i semineringsav-
givorna pågår i 14 dagar före den beräknade brunsten.
delningen. En annan metod är att anteckna tidpunkten för
Dagens gyltor är köttigare än de tidigare generationerna men har samtidigt en lägre fettansättning. För att
4
brunsten i den temporära boxen och flytta gyltan till semineringsavdelningen cirka två veckor efteråt.
RIKLIG UTFODRING GER ÖKAD UTGALLRING AV GYLTOR PÅ GRUND AV BENPROBLEM
Uppfödningshastighet
Fodergiva
Fodrets P-halt g/fe
Utmönstring i uppfödningsavdelning
på grund av benproblem, %
Utmönstring i sinsuggsavdelning
på grund av benproblem, %
Rörlighetspoäng 1–5
1=dålig, 5=utmärkt
Rörlighetsförmåga 1=galopperar,
2=springer men galopperar inte,
3=går men springer inte
Snabb
max 3,3 fe/dag
Långsam
max 2,6 fe/dag
6
14,3
7
5,4
6
8,9
7
7,1
15,2
13,3
5,0
2,5
3,52
3,70
3,40
3,55
1,52
1,36
1,51
1,27
Källa: Foderraisios och MTT:s gemensamma forskningsprojekt 2008
5
UTFODRING AV SUGGOR
UTFODRING UNDER DRÄKTIGHETEN
U
nder dräktighetsperioden ska suggan utfodras
tillräckligt med foder, tas näringen i stället från hennes
så att hon uppnår en god kondition och lämplig
egna vävnader och hon magrar, eftersom hon framför allt
vikt inför den kommande grisningen. Den konsu-
tryggar fostrens tillväxt. Vanligen höjs fodergivan under
merade fodermängden inverkar positivt på smågrisarnas
de sista veckorna av dräktigheten. Men även i det här
födelsevikt, livskraft och tillväxt under digivningsperioden.
skedet är det suggans hull som avgör hur stor givan ska
Man kan också påverka kullstorleken genom att utfodra
vara. Man kan ha som tumregel att det går åt minst 300
rikligare under den allra första månaden av dräktigheten.
fe/sugga under dräktighetsperioden.
I takt med att de äldre suggornas vikt ökar, förbrukas även
mer av energin i fodret till underhållet av kroppsfunktio-
Undvik överdrifter
nerna än tidigare. Gyltorna och ungsuggorna är ju fort-
Under dräktighetsperioden får suggan inte bli för fet. Det
farande inte helt fullvuxna, så en del av energimängden i
leder nämligen till en långsammare och svårare grisnings-
fodret behövs naturligtvis för deras egen tillväxt.
process. Alltför kraftig utfodring under dräktigheten försämrar också utvecklingen av mjölkkörtlarna, med lägre
Individuell utfodring ger en lämplig hullklass
mjölkproduktion som följd i ett senare skede. En fet sugga
Det går bäst att förbättra suggornas hull under den för-
äter inte heller tillräckligt under digivningsperioden, vilket
sta månaden av sintiden, då de står enskilt. De bör helst
ytterligare minskar mjölkproduktionen. På grund av den
utfodras individuellt och hänsyn tas till konditionen efter
dåliga aptiten minskar suggan kraftigt i vikt, vilket i sin tur
avvänjningen. Det här går bra om grupper av suggor
inverkar menligt på förmågan att bli dräktig igen.
med en liknande hullklass (skilda grupper för magra resp.
Om man inte har lyckats förbättra hullet på suggan
normala) utfodras vid samma ventil, så att fodret portione-
under dräktighetsperioden, är hennes fettdepåer för små
ras enligt deras kondition. För äldre suggor är det lämp-
för att klara belastningen under digivningsperioden. Sug-
ligt med en hullklass på 3,5 i samband med grisningen.
gan magrar då ytterligare, vilket ger en fördröjning av
Men sinsuggor i lösdrift och ungsuggor får gärna ha en
brunsten i samband med avvänjningen. Dessutom försäm-
hullklass på 4.
ras dräktighetsbenägenheten och det för med sig ett ökat
antal tomma dagar. Om ryggspäcket är tunnare än 15
Mer foder mot slutet av dräktighetsperioden
mm i samband med grisningen, ökar dessutom risken för
Under dräktighetsperiodens sista tredjedel växer sig fost-
bogsår avsevärt. Avmagringen resulterar också i en mind-
ren och mjölkkörtlarna allt större. Om suggan inte får
re griskull följande gång.
FODERMÄNGD UNDER DRÄKTIGHETEN
FOSTRETS VIKTUTVECKLING UNDER DRÄKTIGHETEN
1400
Foderförbrukning, kg
(dräktighetsdagar 0–110)
298
Dräktighetstidens längd, dgr
116,2
115,4
Levande födda
11,0
11,0
Dödfödda
0,5
0,4
Födelsevikt, g
1 430
1 530
Dödlighet, %
7,1
3,6
Källa: Schothorst Feed Research
Fostrets vikt, g
271
1200
1000
800
600
400
200
0
20
40
60
Dräktighetsdag
6
90
110
114
Källa: Wu m.fl. 1999
HULLKLASS
3,5 ÄR LÄMPL
IGT
FÖR EN SUG
GA
VID GRISNIN
GEN
7
UTFODRING AV SUGGOR
GRISNINGEN NÄRMAR SIG
S
uggan flyttas till en rentvättad och desinficerad
också bra att ge suggan ett extra tillskott av vatten några
grisningsbox i god tid före den beräknade tiden,
gånger per dag under 2–3 dagar före och efter grisningen.
för att hon ska hinna acklimatisera sig till den nya
Vattentillskottet ger en mjukare avföring och främjar dess-
omgivningen. Utomlands är det också brukligt att tvätta
suggorna före flytten, för att ytterligare förbättra hygienen.
utom mjölkproduktionen.
Hormonella förändringar, fostrens viktökning, bristen
på motion samt foderbyten ger upphov till
Fodret byts ut till ett energirikt foder avsett
för digivningsperioden redan 5–7 dagar
före grisningen, så att suggan får vänja
sig vid smaken på det nya fodret. Om det
sker ett plötsligt foderbyte i samband med
grisningen, kan det ge upphov till foderleda, just då fodergivan småningom borde
höjas.
Anpassade
dräktighets- och
digivningsfoder samt
extra vattenransoner
ger suggan mjukare
gödsel.
stress, som kan ta sig uttryck i en långsammare matsmältning och förstoppning. Men
suggans gödsel blir mjukare till konsistensen med hjälp av fiberrika specialfoder eller
någon form av grovfoder. Fibrerna påskyndar matsmältningen och ger upphov till en
större gödselmängd. Halm kan dessutom
tillfredsställa suggans bobyggarinstinkt.
Minskad fodermängd före grisningen
8
För att underlätta grisningsförloppet kan det löna sig att
Snabbt grisningsförlopp bättre för kullen
minska fodermängden till suggan under några dagar före
Då grisningen närmar sig, blir suggan orolig, hennes vulva
själva grisningen. En begränsning av fodermängden före-
svullnar och det börjar droppa mjölk ur spenarna. Själva
bygger också grisningsfeber och juversvullnad. Men foder-
grisningen pågår i 2–5 timmar. Man bör följa med för-
givan får inte bli alltför liten, eftersom en onödigt knapp
loppet hela tiden, så att man kan reagera genast om det
ranson kan ge förstoppning. Om dräktighets- och digiv-
uppstår problem. Då grisningsförloppet går snabbt, minskar
ningsfodren är anpassade till varandra i fråga om råva-
antalet dödfödda individer. De nyfödda spädgrisarna är
ruinnehållet, minskar dock risken för förstoppning. Det är
pigga och klarar därför bättre av att förse sig med råmjölk.
FRÅN
E
X
SG
ODRIN
TF
U
RAISI
O
PERTIS
9
UTFODRING AV SUGGOR
UTFODRING UNDER DIGIVNINGSPERIODEN
D
e nyfödda spädgrisarna är helt beroende av sug-
Tillskottet av fett i fodret höjer fetthalten i mjölken. Då får
gans mjölk. Förutom näring ur råmjölken får späd-
smågrisarna i sig mer energi för att kunna växa bättre och
grisarna också antikroppar mot smitta, som före-
det resulterar i högre vikter vid avvänjningen.
kommer i deras omgivning. Råmjölken fungerar således som
naturens eget vaccin.
Det är speciellt viktigt att suggan får ett energirikt foder,
då digivningsperioden pågår länge. Ett energirikt foder är
Genast efter grisningen producerar suggan redan om-
också till fördel under den varmaste perioden på sommaren,
kring 3–4 liter mjölk per dag. Men som
mest kan hon mjölka 10–13 liter per dag.
Faktorer som påverkar mjölkmängden är naturligtvis tillgången på foder och vatten, men
också hur många gånger suggan har grisat,
hur stor kullen är, spädgrisarnas livskraft och
digivningsfrekvensen.
då foderintaget vanligen sjunker. Om sug-
Ett energirikt
digivningsfoder
förbättrar också
smågrisarnas
tillväxt.
gan magrar avsevärt under digivningsperioden, förlängs tiden mellan avvänjningen
och den påföljande brunsten. Dessutom
minskar antalet embryon som lösgörs, och
dräktighetsbenägenheten försämras. Följande griskull blir också mindre, därför att fler
embryon dör i ett tidigt stadium.
Energitillgången bör prioriteras
Mjölkproduktionen kräver energi, så därför måste suggans fo-
Ett energirikt foder under digivningsperioden
dergiva höjas i rask takt efter grisningen. Normalt ökas givan
• höjer mjölkproduktionen
med 0,5–1,0 kg per dag beroende på suggans egen aptit.
• minskar suggans viktförlust
Fodermängden till ungsuggorna ökas i långsammare takt, efter-
• minskar smågrisdödligheten och
som deras foderkapacitet är cirka 20–25 % lägre än de äldre
• förbättrar resultatet under följande produktionsperiod.
suggornas. Fodertråget måste vara tomt innan man lägger
fram nytt foder. Efter en vecka borde suggan orka äta omkring
Även proteinbehovet ökar under digivningsperioden, efter-
5–6 kg foder per dag. Vid fri tillgång till foder äter hon cirka
som det försvinner stora mängder protein tillsammans med
7–9 kg/dag under den intensivaste mjölkproduktionsfasen.
mjölken. Aminosyrorna behövs vid bildandet av mjölken samt
En sugga med bra aptit mjölkar också bra, utan att hon
vid tillväxten och underhållet av kroppens vävnader. Lysin
förlorar alltför mycket i vikt. Men det är svårt att få en sugga,
är den aminosyra som först begränsar mjölkproduktionen.
och speciellt en ungsugga, att äta så pass mycket att det inte
Behovet ökar i takt med att mjölkmängden stiger. Forskning
uppstår något energiunderskott. Om suggan då utnyttjar sina
har visat att mjölkproduktionen ökar avsevärt, då inte endast
egna kroppsvävnader för att ersätta energibristen, börjar hon
energimängden utan också lysinhalten i fodret har höjts. Ett
magra. Under digivningsperioden borde suggans hull därför
digivningsfoder med alltför låg proteinhalt leder till störningar
inte få försämras mer än en hullklass.
i brunstcykeln och dräktighetsbenägenheten.
Digivningsfodret ger energi
gan besparas från överdriven avmagring. En välsmakande
De digivande suggornas energitillgång kan förbättras genom
prestarter förbättrar dessutom smågrisarnas tillväxt och förbe-
att man höjer energihalten i fodret. Skalad havre, tungt korn,
reder dem inför avvänjningen. Ju större griskullen är, desto
vete och fett är bra energikällor. Smågrisarnas tillväxt förbätt-
större nytta är det för både suggan och smågrisarna, om de
ras också som en följd av det energirika digivningsfodret.
börjar få ett tillskottsfoder.
Om man börjar ge smågrisarna en prestarter, kan sug-
10
HUR KAN EN DIGIVANDE SUGGA FÅS ATT ÄTA TILLRÄCKLIGT?
• Ge suggan ett digivningsfoder, som har en likadan
råvarusammansättning som dräktighetsfodret.
• Minska fodermängden före grisningen, så att suggan
har bra aptit, då det är dags att höja fodermängden
igen.
• Ge mindre fodergivor fördelade på flera (3–4) gånger
om dagen. En giva bör hållas under 4 kg.
• En fet sugga förmår inte äta tillräckligt med foder. Man
ska därför undvika att utfodra suggorna alltför frikostigt
• Fodret ska vara fräscht. Avlägsna gammalt foder ur
under dräktighetstiden.
tråget före följande utfodring och ändra på givans
storlek vid behov.
• Beakta hur många gånger suggorna har hunnit grisa.
Ungsuggor har större problem med foderintaget än
• Försäkra dig om att suggan har tillgång till vatten med
äldre suggor.
lagom flöde (5–7 l/min). En digivande sugga behöver
25–35 liter vatten per dag.
• Suggorna äter mer av ett granulerat foder än av ett som
är i mjölform.
• Ett extra tillskott av vatten några dagar före och efter
grisningen är bra för mjölkproduktionen under de första
• Se till att suggan har ostörd tillgång till fodret.
dagarna med spädgrisarna.
• Om fodret är fuktat, förbättras foderkonsumtionen. Men
• För suggan är det lämpligt med en omgivande temperatur på 18–20 ºC. Om det blir för varmt, äter hon
det fuktade fodret får inte bli förskämt, så det är bäst
att ge små mängder per gång.
mindre. Smågrisarna bör ha möjlighet att vistas i en
temperatur kring 29–30 grader.
• Hantera suggorna lugnt.
SUGGANS UTFODRING OCH DESS INVERKAN PÅ SMÅGRISARNA
Suggans utfodring under dräktighets- och digivningsperioderna
Smågrisarnas utveckling
Lyckat grisningsförlopp
Produktion av råmjölk och sedvanlig mjölk
Livskraftiga grisar vid födseln
Smågrisarnas överlevnad
Smågrisarnas tillväxt
Källa: Leenhouwers m.fl. 2002
11
UTFODRING AV SUGGOR
UTFODRING AV SUGGORNA
EFTER AVVÄNJNINGEN
S
mågrisarna avvänjs i normala fall vid 4–5 veckors
• förbättrar dräktighetsbenägenheten
ålder, då deras matsmältningssystem har utvecklats
• minskar viktspridningen bland individerna i kullen
så pass bra, att också annat foder än suggmjölken
kan tillgodogöras. Suggans följande griskull blir mindre,
Suggan uppnår vanligen brunst inom 3–7 dagar efter av-
om avvänjningen av grisarna sker före tre veckors ålder.
vänjningen. Om hon snabbt blir brunstig efter avvänjning-
Om smågrisarna avvänjs väldigt sent, inträffar det ofta att
en, pågår högbrunsten med ståreflex längre, än om avvänj-
suggan och i synnerhet en ungsugga får dåligt hull.
ningsbrunsten inträder först i ett senare skede. Om suggan
Vanligen flyttas grisarna bort från suggan, som får
inte blir brunstig, kan det bero på att brunsten inletts redan
stanna kvar i grisningsboxen. Den oförbrukade mjölken i
under digivningsperioden, eller så kan det vara fråga om
spenarna skapar ett ökande tryck i mjölkkörtlarna, vilket
en tyst brunst eller att suggan magrat för mycket i samband
leder till att suggans mjölkproduktion snabbt avtar. Efter en
med digivningen. Om suggan inte uppnår brunst inom en
vecka har juvret fullständigt återgått till sitt viloläge.
vecka efter avvänjningen, ska man låta henne övergå till
det foder och den fodermängd som gäller för sintiden.
Flushing ger tydlig brunst
Fram till avvänjningen har suggorna, och i synnerhet
Vid insemination ska följande iakttas:
ungsuggorna, ofta blivit mycket magra, så därför ska hull-
• Noggrann hygien före inseminationen.
förbättringen genast påbörjas med hjälp av dräktighets-
• Den använda sperman ska vara färsk.
fodret. Samtidigt inleds också flushing av suggorna med
• Semineringskatetern tas inte bort, förrän ståreflexen är
ett foder, som höjer blodets insulinnivå. Syftet är att få suggorna att visa en tydlig brunst snabbt, vilket gör att följande
griskull blir större, samtidigt som viktspridningen mellan
individerna i kullen blir mindre. Flushingen får pågå ända
fram till semineringen.
över och katetern har ”lossnat”.
• Dubblering görs för säkerhets skull, ifall det finns minsta
antydan om att det behövs.
• För att märka ut semineringarna kan man använda
skilda veckomarkeringar: vecka 1 blå, vecka 2 röd,
vecka 3 grön, vecka 1 blå osv. Dessutom kan man
Korrekt genomförd utfodring efter avvänjningen
märka ut på suggans rygg vilken veckodag kontrollen
• ökar utsöndringen av insulin
ska ske, t.ex. MÅ=1, TI=2 osv. Man använder en fett-
• påskyndar brunsten
penna eller spray med den färg som kännetecknar
• åstadkommer en tydligare brunst
respektive vecka då omlöpningskontrollen ska göras.
• ökar antalet äggceller som lösgörs
Med hjälp av siffran vet man vilken veckodag den
föregående inseminationen gjordes.
12
UTFODRING
EFTER SEMINERINGEN
E
tt flertal undersökningar har visat att embryonas
turförändringar, slagsmål med andra suggor och oro för
överlevnad försämras, om ungsuggorna får stora
födan. Forskning har visat att suggor med lägre rang
mängder foder genast efter inseminationen. Ef-
i hierarkin föder grisar med lägre födelse- och avvänj-
tersom de första 3–5 dagarna är som
ningsvikt än suggor med en högre rang.
mest kritiska, lönar det sig att ge dem
Dessutom är de här grisarna aggressi-
endast måttligt stora fodergivor under
de här dagarna. Men suggans hull ska
också beaktas vid planeringen av fodergivans storlek. Om suggan är mager eller det är fråga om en ungsugga, som
Ett välbalanserat
dräktighetsfoder lugnar
suggan och minskar
stressen.
bara har grisat en gång, lönar det sig
vare efter avvänjningen, då de blandas
med andra grisar.
Med ett välbalanserat dräktighetsfoder
blir suggorna lugnare och stressen minskar. Snitseln i fodret skapar en omedelbar mättnadskänsla och håller hungern
inte att begränsa fodermängden efter se-
borta under en längre period.
mineringen. Om sinsuggorna utfodras rikligare i slutet
Under sinperioden går cirka 75–80 procent av sug-
av sommaren och början av hösten, förbättras dräktig-
gans dagliga energibehov åt till att upprätthålla livsfunk-
hetsbenägenheten, ifall det har förekommit problem med
tionerna. Ju äldre suggan blir, desto mer ökar behovet
fertiliteten om höstarna i lösdriftssuggstallet.
av underhållsenergi, i takt med att vikten ökar. Det här
Om suggorna upplever stress efter betäckningen, har
det en avsevärd inverkan på embryonas överlevnad. Fak-
energibehovet kan dessutom öka avsevärt, om suggorna
har möjlighet att röra sig fritt eller de blir stressade.
torer som ökar stressen är bland annat oljud, tempera-
FIBERRIKT SINSUGGSFODER SKAPAR EN KÄNSLA AV MÄTTNAD
Foderkomponent
Andel fermenterbart material i förhållande till snitsel
Melassnitsel
100
Vetekli
50
Korn
20
Havre
30
Källa: Lfl 2003
13
UTFODRING AV SUGGOR
UTFODRING AV GALTEN
M
ed tanke på gårdens smågrisproduktion är den
med benen, medan en mager galt i stället får minskad
egna galtens spermakvalitet en ytterst viktig
spermieproduktion.
ekonomisk faktor. Dålig kvalitet på sperman
För att galten ska hållas i god kondition, behöver han
är en av de vanligaste orsakerna till utmönstring. De andra
också motion. Galtboxen ska vara tillräckligt stor, cirka 8 m².
är hög ålder, sviktande hälsa och nedsatt könsdrift. Fakto-
Ett bra sätt att få galten att röra på sig, är att placera
rerna som inverkar på galtens spermakvalitet är betäck-
vattennippeln och fodertråget på motsatta sidor i boxen.
ningsfrekvensen, värmestress och utfodringen.
Galten blir könsmogen vid 6–8 månaders ålder. Riklig ut-
Under uppfödningsskedet är det bäst att utfodra galten
fodring ger en tidigare könsmognad, medan en restriktiv
på samma sätt som gyltorna. Målet är att
utfodring har motsatt effekt. Redan vid fyra
få fram en galt med stark benstomme och
månaders ålder börjar spermier bildas,
god rörlighet. Om galten växer för snabbt,
ökar risken för problem med rörelseförmågan. För galtämnen under 50 kilo går det
bra med ett tillväxtfoder för gödsvin. Fram
till testningen kan man sedan lämpligen ge
ett specialfoder för avelssvin.
Målet är att få fram
en galt med starka
ben och god
rörlighet.
men kvaliteten på sperman är inte så bra
i början. Då galten är 24–29 månader
gammal, är hans spermakvalitet och spermiemängden på topp.
Värmestress kan försämra
spermakvaliteten på sommaren
En ung galt ska inte användas till lika
Rätt utfodring, vatten och motion
är viktigt
många betäckningar som en äldre galt. Antalet betäck-
Galtarna testas vid en vikt kring 100 kg och de som har
ningar per vecka kan utökas efterhand, i takt med att den
benproblem utmönstras. Härefter används ett sinsuggsfo-
blir äldre. Ifall temperaturen i omgivningen stiger väldigt
der, vilket i kombination med ett mineralpreparat även pas-
högt, t.ex. sommartid, försämras kvaliteten på sperman.
sar bra till en fullvuxen galt. Fri tillgång till vatten är också
Biverkningarna från värmestressen kan visa sig med några
viktigt, eftersom en galt borde dricka 6–8 liter per dag.
veckors fördröjning. Årstiderna inverkar också på galtens
Målet med utfodringen av en fullvuxen galt är att hålla
testosteronmängd, som ökar gradvis i takt med att dags-
djuret vid lämpligt hull (hullklass 3). Beroende på galtens
ljuset minskar. Värmestress och låg testosteronmängd kan
vikt räcker det med en fodermängd kring 3,0–3,3 kg/
således förklara varför spermamängden och -kvaliteten
dag. En fet galt blir lat och får dessutom allt större problem
sjunker under sommarmånaderna.
SPERMAKVALITETEN FÖRSÄMRAS, OM GALTEN LEVERERAR SPERMA FÖR OFTA
Uppsamling av sperma
(antal gånger per vecka)
Spermavolym,
ml
Spermiehalt
(spermier x 106)
Totalmängd
spermier/galt/
vecka (x 109)
Spermier med
utmärkt rörlighet,
%
1
256
289
70
78,00
2
258
276
133
77,58
3
220
240
154
75,64
7
198
153
206
70,17
Källa: R. Frangez m.fl. 2005
14
GALTEN ÄR
KÖNSMOGE
N
VID 6–8
MÅNADERS
ÅLDER
15
UTFODRING AV SMÅGRISAR
DEN DIANDE SPÄDGRISEN
G
enom långsiktigt avelsarbete har man lyckats
henne, så att smågrisarna genast får tillskottsvärme, då de
få antalet levande födda smågrisar att öka per
föds. För att minska värmeförlusterna borde man också se
sugga. Men i och med att kullstorleken ökar,
till att få smågrisarna torra så snabbt som möjligt.
blir smågrisarnas födelsevikt lägre och dödligheten ökar.
Varenda nyfödd spädgris måste få råmjölk från sin
Inne i grisningsavdelningen ser man många gånger att små
egen mor under de första 24 timmarna av sin levnad.
spädgrisar dör oftare än storväxta individer. De nyfödda
Först därefter kan man börja flytta en del individer till and-
grisarna kräver också bättre omvårdnad än tidigare och
ra suggor. Råmjölken förser spädgrisarna med livsviktiga
man måste noggrant se till att de får i sig föda.
antikroppar, immunoglobuliner, vars mängd i mjölken når
sin höjdpunkt direkt efter grisningen. Antikropparna ab-
De första 24 timmarna
sorberas också bäst under de närmaste 6 timmarna efter
Den nyfödda spädgrisen har väldigt små energiförråd: de
födseln.
täcker bara 35–40 % av energibehovet under det första
Normalt tar det 25–35 minuter för den nyfödda späd-
dygnet. För att få ett tillskott av energi, måste grisen snabbt
grisen att hitta till spenarna. Men det tar något längre tid
få i sig råmjölk. Det behövs 150–170 g råmjölk per kilo
för den som föds först, än för dem som kommer efteråt.
födelsevikt, för att grisens energibalans inte ska bli negativ.
Om grisen inte hittar till spenarna, måste man hjälpa den.
Det krävs också en värmande omgivning, för att de små
Små spädgrisar med låg födelsevikt får också i sig mindre
energiförråden inte ska förbrukas till att producera värme.
av råmjölken, vilket är en av orsakerna till deras större
Då suggan grisar, ska man placera en värmelampa bakom
dödlighet. Om suggan har fått en stor kull med fler än 12
I STÖRRE KULLAR ÄR GRISARNAS FÖDELSEVIKT LÄGRE OCH DÖDLIGHETEN ÖKAR
40
11 grisar
35
13 grisar
15 grisar
Dödlighet, %
30
25
20
15
10
5
0
0,7–1
1–1,5
1,6–2
Födelsevikt, kg
16
>2
Källa: F. Thorup 2009
grisar, kan man låta dem dia i etapper och därmed ge de
Normalt ger hon di över 24 gånger per dygn. Men det blir
mindre ett litet försprång. De svagaste grisarna släpps till
färre och färre gånger per dag, i takt med att digivningspe-
spenarna först och de starkare får invänta sin tur en liten
rioden framskrider. Smågrisarnas mjölkintag är beroende
stund.
av bl.a. suggans mjölkproduktion och vilken spene respektive gris får dia. Redan under de första levnadsdagarna
De första veckorna
kan smågrisar i dåligt skick också erbjudas mjölkersättning
Under de första 4–6 timmarna efter födseln har grisarna
som komplement till suggans egen mjölk.
hunnit bestämma sig för en egen favoritspene, som de se-
Suggans mjölk är den främsta näringskällan för små-
dan diar även i fortsättningen. De främre och mellersta
grisarna under de två första veckorna. De får energi av
spenarna utsöndrar mer mjölk än de bakre. En gris som
det fett och mjölksocker som ingår i råmjölken och den
är storväxt redan vid födseln kan dra nytta av sin storlek:
normala suggmjölken. Fetthalten i mjölken kan höjas ge-
vid kampen om spenarna väljer den ut en sådan, som
nom att suggan får foder, som innehåller en tillsats av fett.
producerar mycket mjölk. En storväxt gris förmår också
Såväl smågrisarna som suggan drar nytta av det energirika
suga kraftigare, så att den får i sig mer mjölk, vilket gör att
suggfodret: smågrisarna växer bättre och suggan magrar
storleken leder till en ännu större fördel.
mindre. Dessutom får smågrisarna också de livsnödvän-
Suggan är väldigt bra på att kontrollera sin mjölkut-
diga mineralerna och vitaminerna via mjölken. Men den
söndring. Hon ger ner mjölk under 10–20 sekunder per
innehåller inte tillräckligt med järn, så det behövs ett extra
gång och ger smågrisarna di ungefär en gång i timmen.
järntillskott som förebygger anemi.
FAKTORER SOM MINSKAR SPÄDGRISENS INTAG AV RÅMJÖLK
Födelsevikt
-43 g/100 g lägre födelsevikt
Syrebrist vid födseln
första diandet fördröjs och intaget av råmjölk är mindre
Låg temperatur
första diandet fördröjs och intaget av råmjölk är mindre
Kullstorlek
-45 g/nyfödd tilläggsgris (kullstorleken varierar: 10–16 grisar)
Källa: J. Dividich & P. Herpin 2008
17
UTFODRING AV SMÅGRISAR
FÖRE AVVÄNJNINGEN
S
uggans mjölkproduktion når sin höjdpunkt 8–15 dagar efter grisningen och hålls därefter i stort sett konstant. I bästa fall förmår suggan producera över 10 kg
mjölk per dag, vilket i stort sett motsvarar 50 kg mjölk hos en
ko. Ju fler gånger suggan grisar, desto mer mjölk förmår hon
producera. Men samtidigt ökar ju också kullstorleken, så den
mjölkmängd var och en av de små grisarna får i sig varierar
inte så mycket från grisning till grisning. Mjölkmängden påverkas också av suggans foderkonsumtion, hennes vattenintag,
kullstorleken, digivningsfrekvensen och smågrisarnas livskraft.
Man kan beräkna hur mycket smågrisarna äter, genom att
väga hela kullen före och efter diandet. Skillnaden i vikt utvisar
hur mycket mjölk grisarna har fått i sig.
Då smågrisarna blir äldre, kommer mjölkmängden småningom att bli en begränsande faktor för tillväxten. Om suggan
ska ta hand om 10 smågrisar, som är tre veckor gamla, borde
hon producera minst 18 kg mjölk per dag, för att deras energibehov ska uppfyllas. I praktiken klarar suggan inte av att nå
upp till den här nivån, så grisarna måste få ett tillskottsfoder.
Prestartern förbereder grisarna för vanligt foder
Man kan börja ge en prestarter åt spädgrisarna redan vid en
veckas ålder. Först ger man endast en nypa, eftersom grisarna
till en början bara smakar på fodret av ren nyfikenhet. Men i
takt med att grisarna växer, ökar också aptiten. I synnerhet vid
cirka tre veckors ålder tar de ett klart steg framåt i utvecklingen.
Av prestarterns totala förbrukning är det först under den sista
veckan före avvänjningen som 70–80 procent förbrukas, ifall
avvänjningen sker vid fyra veckors ålder. Men man bör komma
ihåg att den förbrukade fodermängden varierar mycket, både
mellan de olika kullarna och mellan individerna inom en kull.
Prestartern innehåller rikligt med energi och protein, som
dessutom har en optimal aminosyrasammansättning för smågrisar. Det ingår också mycket lättsmälta råvaror, eftersom
de små spädgrisarna annars inte kan tillgodogöra sig fod-
ret. Den utmärkta smältbarheten ökar näringsintaget och den
goda smakligheten höjer aptiten. De smågrisar som har fått
tillskottsfoder redan under digivningsperioden, växer bättre efter avvänjningen. Största nyttan av tillskottsfodret har de allra
minsta kultingarna, som har fått för litet mjölk överlag.
Prestartern ska delas ut flera gånger per dag, så att fodret
hela tiden är fräscht och aptitretande. Smågrisarna äter nämligen mer foder, om det är riktigt färskt. Även om förbrukningen
är liten i början, vänjer smågrisarna sig vid konsistensen och
smaken på det nya fodret. Samtidigt utvecklas också enzymproduktionen, så att den börjar klara av att smälta även annat
än mjölk. På det här sättet förbereds grisarna så småningom
inför avvänjningen.
Om fodret fuktas, ökar konsumtionen i förhållande till fodrets torrsubstans. På allt fler gårdar väljer man därför att ge
prestartern i form av välling, eftersom det också har en positiv
inverkan på tarmhälsan. Men ifall man föredrar vällingskonsistensen, måste man vara noggrann med doseringen. Ett fuktat
foder förstörs nämligen snabbare än ett torrt, samtidigt som
smakligheten också försämras snabbt. Foderkopparna ska därför rengöras varje dag, ifall inte grisarna själva har skött om
den saken.
Prestartern:
• sätter igång smågrisarnas enzymproduktion, som ska
spjälka de växtbaserade foderkomponenterna
• ger ett näringstillskott till de små spädgrisarna, som får
minst mjölk
• förbättrar smågrisarnas tillväxt, så att de når en högre vikt
fram till avvänjningen
• underlättar grisarnas liv efter avvänjningen, då de fått livnära sig även på annat än mjölk
• rekommenderad förbrukning av prestartern före
avvänjningen är cirka 500–600 gram per gris
• fuktning av fodret ger större konsumtion
Foderintag i % av totala konsumtionen
SMÅGRISARNAS ÖKADE FODERINTAG
18
60
48
50
40
31
30
20
10
12
3
6
0
11–14
14–18
18–21
Grisens ålder, dagar
21–24
24–28
Källa: Kavanagh m.fl. 1995
19
UTFODRING AV SMÅGRISAR
AVVÄNJNINGEN
D
e avvanda smågrisarna har en stor tillväxtpotential,
osmälta maginnehållet blir i stället en näringskälla för skad-
men avvänjningen är ett så tufft skede, att det alltid
liga bakterier, exempelvis E. coli, som då börjar föröka sig i
inträffar en försämring i tillväxten. De främsta orsa-
tarmen och ofta ger upphov till diarré.
kerna är att födan övergår från mjölk till ett mer mättande,
Efter cirka en vecka lyckas smågrisarna småningom an-
växtbaserat foder. Dessutom måste de skiljas från modern
passa sig till de rådande förhållandena. Aptiten ökar och
och ska vänja sig vid sina nya artfränder, plus en rent fysisk
foderkonsumtionen tar fart. I det här anpassningsskedet till-
stress genom att de flyttar till en ny omgivning. Även i tarm-
tar också grisens enzymproduktion. I synnerhet enzymerna
systemet sker det förändringar.
amylas och maltas som spjälkar kolhydrater, samt proteas
Grisarnas matsmältningsorgan utsätts
för en hård omställning efter avvänjningen.
Tidigare fick de sin energi främst från fettet
i mjölken, men efter avvänjningen kommer
en stor del av energin från kolhydrater, såsom stärkelse. För att grisen ska få i sig lika
som spjälkar protein, ökar i antal. Den för-
Storväxta smågrisar
klarar avvänjningen
bättre än småväxta.
bättrade enzymproduktionen bidrar således
också till att smågrisarna börjar klara av att
smälta födan.
Ålder och storlek inverkar
mycket energi som från mjölken, måste den
En storväxt och tillräckligt gammal gris
äta en större mängd foder.
klarar stressen under avvänjningen bättre
än en småväxt och yngre gris. En större gris har också
Första veckan mest riskfylld
större fettlager att ta av, vilket bidrar till att den klarar sig,
Förändringarna i matsmältningssystemet sätter igång redan
trots minskat födointag efter avvänjningen. Grisarna har
inom ett par timmar efter avvänjningen, men hela det akuta
dessutom den sämsta motståndskraften vid tre veckors ål-
skedet pågår under cirka 5–7 dagar. Om grisen vägrar att
der, då suggmjölken inte längre innehåller någon nämn-
äta eller bara äter små mängder, försämras tarmluddet och
värd mängd antikroppar och det egna immunförsvaret
det leder till att näringsämnena i fodret absorberas sämre.
inte har hunnit byggas upp. Ju äldre och större grisen
Dessutom får grisen en otillräcklig produktion av matsmält-
är vid avvänjningen, desto mer lättskött är den. Risken
ningsenzymer, som ska spjälka näringen. På grund av fo-
för att insjukna minskar också. Grisarna kan lämpligen
der- och miljöbytet ändras mikroberna i tarmsystemet, så att
avvänjas vid cirka fyra veckors ålder och de bör väga
de sjukdomsframkallande organismerna lätt kan ta över. Det
minst 7,0 kilo.
STORA FÖRÄNDRINGAR I SAMBAND MED AVVÄNJNINGEN LEDER OFTA TILL DIARRÉ
Nytt foder, fasta, infektioner, stress
Tarmsystemets utveckling + försämring
Matsmältning,
Immunförsvar
absorbering
Osmält foder i tarmsystemet
Sjukdomsbakterier (t.ex. E. coli) förökas/vinner fotfäste
Toxiner utsöndras
Diarré
20
AVVÄNJNING
EN
UTSÄTTER GRI
SARNAS
MATSMÄLTNIN
GSORGAN FÖR
PÅFRESTNING
21
UTFODRING AV SMÅGRISAR
UTFODRING AV SMÅGRISARNA
EFTER AVVÄNJNINGEN
I
nnan grisarna har blivit avvanda, har suggan lockat
gröt under de första dagarna. Till grisar som normalt får
dem till spenarna genom att grymta inbjudande. Då
blötfoder ska gröten blandas för hand under 3–4 dagar
har de med regelbundna intervaller fått små mängder
efter avvänjningen, vilket ger en noggrannare utfodring.
av lättsmält mjölk att livnära sig på. Men efter avvänj-
Då belysningen får vara tänd dygnet runt under någ-
ningen måste grisarna själva hitta till utfodringsplatsen.
ra dagar, ökar också deras foderintag.
Det är en verklig utmaning att få grisarna att äta åtmins-
Man bör ge noga akt på grisarnas kondition under de
tone den energimängd, som behövs för att upprätthålla
första dagarna. Om magen är insjunken, är det ett tecken
livsfunktionerna.
på svält. Sådana smågrisar kan man samla i en särskild
Det förekommer stora skillnader i beteendet hos de
box och låta dem få prestartern under en längre tid än
olika individerna, då de ska äta. Ofta börjar de små äta
de andra. Sjuka individer samlas i en egen box, där de
snabbare än de stora. Eftersom de storväxta grisarna all-
medicineras på vederbörligt sätt.
tid har fått äta sig mätta på suggmjölken, har de inte vant
sig vid annat foder. Det kan gå långt över tio timmar,
innan de här grisarna befattar sig med det nya fodret.
Lättsmält och energirikt foder
Eftersom smågrisarna äter endast små mängder omedelbart efter avvänjningen, måste fodret innehålla rikligt
Fodret
råvaror
näringsämnen
tillsatsämnen
granulat/mjöl
torrt/blött
med energi. Foderkomponenterna ska också vara lättsmälta, då förmågan att utnyttja fodret är försämrad till
följd av avvänjningen. Proteinhalten och aminosyrorna i
fodret dimensioneras enligt grisarnas ålder, så man måste även ta hänsyn till avvänjningsåldern, då man väljer
ett lämpligt foder.
Efter avvänjningen är det bäst att grisarna har fri
Smågrisarna
hälsotillstånd
matsmältningskanalens
utveckling
ras
kön
Omgivningen
temperatur
djurtäthet
utfodringssystem
tillgång till fodret, eftersom de inte äter speciellt mycket
under de första dagarna. Dessutom är det svårt att begränsa fodertillgången lika till alla i boxen. Smågrisarna
har ju diat suggan samtidigt och även efter avvänjningen
Faktorer som påverkar foderintaget efter avvänjningen
vill de fortsätta att äta tillsammans. Det går således snab-
Förutom fodret måste man också se till att grisarna har fri
bare för dem att lära sig äta det nya fodret, om de alla
tillgång till vatten. Om de får för litet vatten, rubbas den
ryms vid fodertråget på samma gång. Det är också viktigt
homeostatiska balansen. Då minskar foderintaget och fo-
att de har fri tillgång till vatten, i synnerhet om de utfod-
derutnyttjandet försämras, vilket leder till att konditionen
ras med torrfoder.
försvagas. Om en smågris med diarré får för litet vatten,
leder det snabbt till uttorkning. Men det är inte heller bra
22
Välling och belysning förbättrar foderintaget
med alltför mycket vatten. Då känner grisen sig mätt och
Under ett par dagar efter avvänjningen får grisarna
foderintaget minskar. Om de avvanda grisarna utfodras
fortsätta med samma foder, som de har fått inne hos
med blötfoder, måste det därför ha så hög torrsubstans-
suggan. Om de normalt utfodras med torrfoder i tillväxt-
halt som möjligt. Dessutom ska blötläggningstiden pågå
avdelningen, kan det löna sig att ge fodret i form av
tillräckligt länge, så att vattnet hinner absorberas i fodret.
FRÅN
E
X
SG
ODRIN
TF
U
RAISI
O
PERTIS
23
UTFODRING AV GÖDSVIN
GÖDSVINET OCH DESS TILLVÄXT
T
ack vare det bedrivna avelsarbetet har man under
den. Men ju äldre gödsvinet blir, desto mer utgörs tillväxten
årens lopp avsevärt kunnat förbättra både gödsvinens
av en ökad andel fettvävnader. För varje energienhet som
tillväxthastighet, foderutnyttjandet och slaktkroppens
konsumeras, bildar ett äldre gödsvin mer fett och mindre mus-
kvalitet. Men dessutom har positiva förändringar också skett
kelvävnad än ett yngre djur. Eftersom bildandet av fettvävnad
inom management, miljöförhållandena och foderkvaliteten.
kräver mycket mer energi än muskelvävnaden, blir foderut-
Tillväxten mäts i form av en ökad kroppsvikt under en
nyttjandet alltid sämre mot slutet av uppfödningsperioden än
viss period. Slaktsvinskroppen består av muskler, fett, ben
i början. Oberoende av ålder eller kön ökar kroppens fetthalt
och bindvävnad. Men kroppens sammansättning förändras
mer vid en riklig utfodring än vid en begränsad.
i takt med att den levande kroppsvikten ökar. Vid födseln har
Hos kastrater bildas mer fettvävnad än hos hongrisar och
spädgrisarna mycket små fettlager, mindre än två procent av
galtar. Det här beror inte endast på kastraternas förmåga att
tomvikten, men tack vare suggmjölken har smågrisarna vid
äta mer foder, utan samma fenomen kan också konstateras
3–4 veckors ålder redan fått en fettvävnad, som når över 15
vid en begränsad utfodring. Eftersom kastraterna har den
procent. Det förefaller som om tillväxten av fettvävnaden är
lägsta absorberingen av proteinet och den största foderka-
viktigare än muskelvävnaden i början av livet.
paciteten, kan en begränsad utfodring förbättra kvaliteten
Hos grisar som nått upp till förmedlingsåldern består till-
mest just på deras slaktkroppar.
växten däremot till största delen i en ökning av muskelvävnaFETTANSÄTTNINGEN PÅ KROPPEN ÖKAR, JU ÄLDRE GRISEN BLIR
Fett
2%
Aska
3%
Aska
3%
Spädgris 1,5 kg
Gödsvin 54 kg
Fett
18 %
Protein
10 %
Protein
17 %
Vatten
85 %
Vatten
62 %
Aska
2%
Slaktsvin 127 kg
Fett
40 %
Vatten
44 %
Protein
14 %
24
Källa: R.G. Shields m.fl. 1983
SVINKROPPEN
S
SAMMANSÄTT
NING
FÖRÄNDRAS,
DÅ
VIKTEN ÖKAR
25
UTFODRING AV GÖDSVIN
KONSUMTIONSFÖRMÅGAN
D
et är viktigt att känna till gödsvinens konsum-
nom att äta mer. Tyvärr har perioden med den snabbaste
tionsförmåga, eftersom man då kan optimera
och fördelaktigaste tillväxten då redan passerats.
den rätta fodersammansättningen och välja den
Om grisen äter för litet, får den inte i sig tillräckligt med
lämpligaste utfodringsstrategin för respektive tillväxtskede.
energi och tillväxten försämras. Men en mindre fodergiva
Utfodringskurvan borde följas så exakt som möjligt, efter-
av ett energirikt allfoder kan ge mer energi än motsvarande
som man då kan lägga märke till avvikelser i konsumtions-
fodermängd vid användning av spannmål och koncentrat.
beteendet och snabbt reagera på situationen.
Ett kilo allfoder kräver en volym på 1,5 liter, medan ett
kilo av en spannmåls- och koncentratblandning behöver
Konsumtionsförmågan är summan av många faktorer
närmare 2 liters volym. Speciellt i början av uppfödningen
Tömningen av magsäcken och tarmsystemet påverkar
kan det bli problem med att fodret fyller upp för mycket.
gödsvinens kapacitet att äta foder, medan tömningen av
magsäcken i sin tur påverkas av grisens storlek, tid som
Även kön och ras inverkar på konsumtionen
förflutit efter foderintaget, konsumerad mängd, magsäckens
Kastrater äter oftare och snabbare än hongrisar. En lant-
flexibilitet, dagsrytm och fodrets konsistens. Tarmsystemets
rasgris äter långsammare och mer sällan men större por-
volym påverkas av fodrets mättnadsgrad, dvs. ett fiberrikt
tioner än en yorkshiregris. Vid fri tillgång till foder kan
foder skapar en större volym i tarmsystemet. Dessutom på-
en durocgris äta mer av samma foder än många andra
verkas foderkonsumtionen också av maginnehållets has-
raser. Men man bör ändå komma ihåg, att skillnaderna
tighet genom tarmsystemet, som står i relation till fodrets
i foderintag mellan olika grisar ofta är större inom den
smältbarhet.
egna rasen än mellan de olika raserna. Grisar med en
Grisens magsäck och tarmsystem förstoras allt mer, ju
äldre djuret blir. Men hos en gris som väger under 50 kilo
stor kapacitet att bilda rött kött äter mindre än raser med
en högre fettansättning.
begränsas foderkonsumtionen av magsäckens volym, trots
Foderintaget påverkas också av många andra faktorer,
fri tillgång till foder. Därför kan den inte öka sitt energiintag
såsom temperaturen i den omgivande miljön, djurtätheten i
genom att äta mer foder. Då magsäckens volym däremot
uppfödningsboxen, djurens hälsotillstånd, vattentillgången,
blir allt större med tiden, kan grisen öka energiintaget ge-
utfodringsanläggningen och antalet utfodringar per dag.
FAKTORER SOM PÅVERKAR GRISENS DAGLIGA FODERKONSUMTION
HÄLSOTILLSTÅND
akut
kroniskt
FODER
smältbarhet
energihalt
protein- och aminosyrabalans
partikelstorlek/granulat/mjöl
tillsatsmedel
VATTEN
vattennippel/-kopp
flödeshastighet
tillgång
kvalitet
26
UTFODRINGSSYSTEM
fri/begränsad tillgång
blötfoder/torrfoder
svin/utfodringsplats
fodertillgång
MANAGEMENT
ålder/vikt
förflyttning/blandning
svin/box/avdelning
FODERKONSUMTION
GENER
kön
UPPFÖDNINGSSYSTEM
alla in/alla ut
kontinuerlig påfyllning
smågrisar från en/flera gårdar
MILJÖ
temperatur i boxen
temperaturvariationer
FRÅN
E
X
SG
ODRIN
TF
U
RAISI
O
PERTIS
27
UTFODRING AV GÖDSVIN
ENERGIUTFODRING
E
n gris behöver energi både för sin tillväxt och för
kan bli en begränsande faktor för en maximal ökning
att upprätthålla livsfunktionerna. Energin i fodret
av det röda köttet. Men då gödsvinen utfodras med ett
kommer från kolhydrater, fetter och proteiner. Fett
energirikt foder, ställer energitillgången därför inga hin-
innehåller över två gånger mer energi
der i vägen för att djurens tillväxtpotential
än kolhydraterna. Energibehovet är be-
ska kunna utnyttjas maximalt. De unga
roende av djuret självt men också av den
omgivande miljön. Faktorer som beror
på individen själv är ålder, vikt, kön och
gener. Svinstallets temperatur och djurtät-
Ett energirikt foder
ger kortare
uppfödningstid.
heten i boxen är exempel på inverkan
gödsvinen har ett stort energibehov per
kilo levande vikt och därför innehåller
fodren också rikligt med energi i början
av uppfödningen.
Utfodringskonceptet Rypsiporsas ®,
som Foderraisio och HK har utvecklat till-
från den omgivande miljön.
I takt med att energitillgången blir större, ökar upp-
sammans, visar att energitillgången förbättrar tillväxten
taget av protein lineärt, tills den maximala proteinab-
och foderutnyttjandet också mot slutet av uppfödningen.
sorberingsnivån är uppnådd. Men om energitillgången
Dessutom hålls köttprocenten på samma nivå eller till
blir ännu större, används överskottsenergin till att bilda
och med förbättras. Ett försök som utförts vid MTT visar
fettvävnad, vilket leder till att slaktkroppens köttprocent
att ett energirikt foder minskar foderförbrukningen, ökar
sjunker.
tillväxten, förkortar uppfödningstiden och förbättrar foderutnyttjandet. I försöket gick det åt 15,7 procent mer av ett
Tillräcklig energitillgång ger bättre tillväxt
uppfyllande foder för att bilda ett kilo i tillväxt än vad ett
och foderutnyttjande
kraftigt foder resulterade i. Då gödsvinen utfodrades med
Genom avel har den maximala nivån för grisarnas till-
ett energirikt foder, kunde de sändas till slakt 3,8 dagar
godogörande av protein höjts, varvid foderkapaciteten
tidigare än vid utfodring med ett uppfyllande foder.
MED ENERGIRIKT FODER BLIR GÖDSVINEN SNABBARE SLAKTMOGNA OCH MINDRE FODER GÅR ÅT
3
2,5
kg
2
1,5
1
0,5
0
Foder kg ts/dag
Källa: De lantbruksvetenskapliga dagarna 2008
28
Tillväxt g/dag
Uppfyllande foder
Kraftigt foder
GRISENS
ENERGIBEHO
V
ÄR SUMMAN
AV MÅNGA
FAKTORER
29
UTFODRING AV GÖDSVIN
PROTEINUTFODRING
G
risen behöver protein för både ämnesom-
början av uppfödningsperioden är behovet av smältbara
sättningen och tillväxten. Utnyttjandet av fo-
aminosyror omkring 36 % större än mot slutet av uppföd-
derproteinet beror i hög grad på proteinets
ningen. Då grisen blir äldre, minskar behovet av protein
smältbarhet och aminosyrasammansättningen. Behovet av
och aminosyror i förhållande till energimängden i fodret.
aminosyror påverkas av grisens ålder, vikt, kön och mus-
Fastän grisen växer bra, uppstår det likväl mindre mängd
kelvävnadens tillväxthastighet, som är genetiskt bestämd.
muskelvävnad i proportion till vikten än vid en yngre ålder. En allt större andel av tillväxten utgörs av fett.
Aminosyrasammansättningen inverkar på tillväxten
I grisens matsmältningssystem blir proteinet uppspjälkt i
Idealprotein ger bästa resultatet
peptider och aminosyror, som kroppen sedan använder
Då utfodringen baserar sig enbart på spannmål, är lysin
för att bilda muskelvävnad och förnya redan befintliga
den aminosyra som först börjar begränsa tillväxten. Där-
proteinvävnader. Av de behövliga aminosyrorna är en del
efter följer treonin och metionin. Redan vid ett grams av-
livsnödvändiga, men grisen förmår inte själv bilda dem,
vikelse från den idealiska lysinnivån försämras gödsvinets
utan måste få dem via fodret. Om den inte får i sig tillräck-
tillväxt med 30–50 g per dag.
ligt av de livsnödvändiga aminosyrorna i förhållande till
Med idealprotein anpassas mängden livsnödvändiga
energimängden, avtar tillväxten av muskelvävnaden och
aminosyror i proportion till lysinmängden, så att det re-
överskottsenergin omvandlas till fett. Då absorberingen av
sulterar i bästa möjliga tillväxt. Lysinet anges som 100 %
proteinet nått sin maximala nivå med en viss proteinmängd
och de övriga aminosyrorna ska ha vissa proportioner i
i fodret, förmår ett extra tillskott av protein inte längre bilda
förhållande till lysinet. De unga gödsvinen förbrukar mer
mer muskelvävnad. För mycket protein är bara till skada
lysin för tillväxten än för sitt underhåll. Men då grisarna
för grisen, eftersom den måste utrensa det ur kroppen.
blir äldre, förändras idealproteinets sammansättning, ef-
Behovet av smältbara aminosyror och smältbart rå-
tersom aminosyrorna i allt högre grad behövs till under-
protein i fodret anges i gram per energienhet. Behovet
hållet. Då blir metionin, cystin och treonin proportionellt
av protein per foderenhet är störst hos unga grisar. I
sett viktigare än lysinet.
ETT TILLRÄCKLIGT INTAG AV LYSIN FRÄMJAR TILLVÄXTEN AV RÖTT KÖTT
Gödsvinets
vikt, kg
46,4
47,8
69,0
69,7
97,5
97,4
126,6
129,9
Medelstort
Högt
Medelstort
Högt
Medelstort
Högt
Medelstort
Högt
250
g/kg
200
150
100
50
0
Intag av lysin per dag
Källa: J. Ringel 2005
30
Proteinansättning
Fettansättning
BEHOVET OC
H
ABSORBERIN
GEN
AV PROTEINET
FÖRÄNDRAS,
JU ÄLDRE
GÖDSVINET
BLIR
31
UTFODRING AV GÖDSVIN
UTFODRING AV GÖDSVINEN
U
tfodringen av gödsvinen kan grovt sett indelas
foderblandningen. Vid utfodring med spannmål och kon-
i två faser: den inledande och den avslutande
centrat är energitillgången liten i början av uppfödningen,
fasen. Indelningen i två uppfödningsfaser beror
i synnerhet då man använder lätt spannmål eller foder-
på att grisarna har olika näringsbehov under de respekti-
blandningen innehåller mycket havre.
ve perioderna. Om gödsvinen utfodras med blötfoder, är
Lätt spannmål samt havre innehåller rikligt med fib-
det lättare att dela in uppfödningen i ännu fler faser än
rer, som ökar mättnadskänslan. Men de unga gödsvinen
med ett torrfoder, förutsatt att blötfoderblandaren hinner
förmår inte äta så mycket av ett uppfyllande foder, att
åstadkomma tillräckligt många olika blandningar. Van-
de skulle kunna tillfredsställa sitt energibehov. Om man
ligtvis förbättras avkastningen för en gödsvinsplats, om
använder hemmaproducerad spannmål på gården, lönar
antalet uppfödningsfaser utökas.
det sig att varje år analysera fukthalten, proteinhalten och
hektolitervikten. Ju noggrannare man känner till innehållet
Mycket muskelvävnad i början av uppfödningen
i foderkomponenterna som ska användas, desto större
Under den inledande uppfödningsfasen förmår gödsvinet
precision kan man åstadkomma i utfodringen.
utnyttja energiinnehållet i fodret på det allra effektivaste
sättet för sin tillväxt. Grisar i viktklassen 20–55 kilo ska ha
Fettvävnaden ökar i slutet av uppfödningen
foder i proportion till sin aptit, eftersom de har en mycket
Under slutuppfödningen förbrukar gödsvinet över 70 pro-
snabb tillväxt i förhållande till sin levande vikt och förbrukar
cent av den totala energimängden. Genom sitt foderintag
stora mängder näringsämnen. De bildar hela tiden mer
kan svinet reglera energimängden, eftersom matsmältnings-
muskel- och benvävnad, så det finns ingen risk för att de
kanalens volym inte utgör någon begränsande faktor. Un-
ska bli för feta. Om gödsvinens energitillgång begränsas i
der slutuppfödningen fungerar en begränsning av ener-
början av uppfödningen, försämras den dagliga tillväxten
giintaget därför som ett sätt att fördröja fettansättningen.
avsevärt och foderutnyttjandet förbättras inte nämnvärt.
Men dagens gödsvin klarar av en utfodring med kraftig
energihalt under slutuppfödningen, utan att köttprocenten
försämras. Det här har kunnat konstateras i praktiken på
koncentrat måste man däremot vara speciellt uppmärk-
gårdar, som har använt Foderraisios rypsgrisfoder Ryp-
sam på spannmålens kvalitet. Men om man använder
siporsas®. Även slaktvikten inverkar på fettansättningen,
ett energirikt koncentrat, går det att höja energihalten i
eftersom denna ökar i takt med att slaktvikten stiger.
fe/kilo tillväxt
Då gödsvinen utfodras med ett allfoder, får de tillräckligt med energi. Vid utfodring med spannmål och
Det lönar sig att satsa
på den inledande utfodringen, eftersom det
förbrukas mindre foder i
början till ett kilo tillväxt.
för underhåll
för viktökning
32
FRÅN
E
X
SG
ODRIN
TF
U
RAISI
O
PERTIS
33
UTFODRING AV GÖDSVIN
KÖNSVIS UPPFÖDNING
I
början av uppfödningen finns det inga större skillnader
vävnad, genom att utfodra dem längre med ett foder som
mellan könen i fråga om tillväxten. Men då grisens vikt
har högre protein- och energihalt. Men grisarnas dagliga
når över 55 kg, börjar skillnaderna i tillväxten och dess
tillväxt och bildandet av rött kött påverkas ju också av andra
karaktär framträda kraftigare hos hongrisar och kastrater.
faktorer än sådana, som beror på utfodring eller kön. En av
Skillnaderna mellan könen blir större i blan-
de viktigaste faktorerna i det avseendet är
dade boxar, eftersom kastraterna slukar i
djurens hälsotillstånd. Endast en frisk gris
sig fodret snabbare än hongrisarna. Då
man tillämpar en begränsad utfodring, blir
hongrisarnas fodertillgång därför ytterligare begränsad genom den här skillnaden.
Ett bra hälsotillstånd
är en av de viktigaste
tillväxtfaktorerna.
förmår uppfylla de förväntningar som ställs
på dess tillväxt.
Galtar växer med mindre mängd foder
Ju högre slaktvikten tillåts bli, desto stör-
Att föda upp okastrerade galtar håller
re blir skillnaderna mellan könen. Dessutom
på att öka i Europa. Olägenheterna med
har kastraterna en större benägenhet att bilda fettvävnad,
den besvärande lukten från skatol och androstenon kan
jämfört med hongrisarna. Därför förbättras också kvalite-
förhindras genom att galtarna slaktas, innan de har nått
ten på kastraternas slaktkropp mer än hongrisarnas genom
en slaktvikt på 80 kilo. En annan utväg är att vaccinera
en begränsning av energitillgången. Man kan begränsa
dem mot galtlukten, dvs. att utföra en immunokastrering.
energitillgången genom att minska på fodermängden eller
Galtar förbrukar mindre foder under uppfödningen och de
genom att sänka energihalten i fodret vid fri tillgång.
uppnår en bättre köttprocent än kastrater och hongrisar.
Eftersom galtar äter mindre mängd foder, måste energi- och
Skillnader i utnyttjandet av protein
proteinhalten dimensioneras enligt intaget. Man kan låta
Förmågan att utnyttja protein är olika hos hongrisar och
galtar ha fri tillgång till foder upp till cirka 90 kilos vikt,
kastrater. Hongrisarna förmår öka sitt upptag av protein
medan en begränsad utfodring för kastraternas del inleds
ytterligare, sedan det hos kastraterna redan har nått sin
redan vid cirka 80 kilos vikt. De främsta nackdelarna vid
kulmen. Till följd av de här skillnaderna mellan könen, kan
uppfödning av galtar är stresskänslighet, aggressivitet och
man utnyttja hongrisarnas bättre förmåga att bilda muskel-
ökad skadebenägenhet.
GALTAR ANVÄNDER MINDRE FODER FÖR SIN TILLVÄXT ÄN KASTRATER OCH HONGRISAR
3,5
Kg foder/kg tillväxt
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Kastrat
Källa: E. Vinyeta 2010
34
Galt
Ålder 63–104 dgr
Hongris
Ålder 105–152 dgr
Ålder 63–152 dgr
HONGRISAR
,
KASTRATER O
CH
GALTAR TILLG
ODOGÖR SIG FO
DRET
PÅ OLIKA SÄ
TT
35
UTFODRING AV GÖDSVIN
F
oderutnyttjandet är en av de viktigaste måttstockarna,
som anger effektiviteten inom svinuppfödningen. Det
visar hur många kilo foder eller foderenheter som
behövs för att åstadkomma ett kilo i viktökning. Andra faktorer som påverkar foderutnyttjandet, förutom fodret i sig,
är också djurets produktionsskede, slaktvikten, foderspillet,
djurtätheten, hälsotillståndet och miljön.
Man bör välja ett sådant foder, som är lämpligt med
tanke på grisens produktionsskede. Då energi-, protein- och
den övriga näringssammansättningen i fodret är optimal,
växer grisen bra och konsumerar litet foder. Förutom tillväxt-
Foderutnyttjandet, kg foder/kg viktökning
FODERUTNYTTJANDET
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Lätt
Normal
Födelsevikt
hastigheten är också födelsevikten av stor betydelse i fråga
Tung
Källa: CL Collins m.fl. 2010
om hur mycket foder grisen behöver för att växa. Hos unga
gödsvin behövs det färre foderenheter för att åstadkomma
på boxgolvet. Vid blötutfodring blir det överflödiga fodret
ett kilo i viktökning än hos äldre svin. Då slaktvikten ökar,
snabbt försämrat och kommer därför att ratas av djuren.
försämras också foderutnyttjandegraden, eftersom en allt
större del av fodret går till behovet av underhållsenergi.
Miljön påverkar foderutnyttjandet
Om det är för hög djurtäthet, har inte alla grisar möjlighet
Fodrets struktur är viktig
att äta samtidigt. De svagaste individerna får inte tillräckligt
Mindre partikelstorlek vid malning inverkar positivt på fo-
med föda och tillväxten försämras. Det leder också till sämre
derutnyttjandet, eftersom fodrets smältbarhet förbättras.
värden för foderutnyttjandet. De hungriga individerna kan
Värmebehandling och granulering gör att foderutnyttjandet
dessutom börja med svansbitning, vilket ju ger upphov till
förbättras ytterligare. Dessutom bidrar de här åtgärderna till
högre medicineringskostnader.
att fodret får en bättre smaklighet och hygiennivå, samtidigt
En frisk gris äter mycket, men den växer också väldigt
som det blir lättare att hantera och använda i utfodringsan-
bra. Om den blir sjuk, avtar tillväxten och foderutnyttjandet
läggningarna.
försämras. Ofta finns det ett samband mellan hög dödlighet
Vid uträkningen av foderutnyttjandet ingår också fo-
och dåligt foderutnyttjande. Då man tvättar och desinficerar
derspillet i kalkylen. Man bör därför ge akt på gödsvinens
svinstallet, bidrar det till att hålla djuren friska. Temperaturen
foderkonsumtion dagligen, så att det inte blir en alltför stor
i svinstallet ska också vara på en lämplig nivå. Ifall det är för
tilldelning av fodret. Vid utfodring med torrfoder går en del
kallt i omgivningen, förbrukar djuren foder för att hålla sig
till spillo, om foderflödet i utfodringsanläggningen är för
varma och inte för att växa. Om det däremot är för varmt,
kraftigt, så att grisarna med sitt tryne kan skyffla ner foder
sjunker foderkonsumtionen så att grisarna inte heller växer.
PARTIKELSTORLEKENS OCH KONSISTENSENS INVERKAN PÅ FODERUTNYTTJANDET
Partikelstorlek
fin
fin
grov
grov
Konsistens
mjöl
Tillväxt, g/dag
927
granulat
mjöl
granulat
924
900
919
Foderförbrukning, g/dag
2 465
2 311
2 442
2 382
Total foderförbrukning, kg
170
159
169
165
FCR, kg foder/kg viktökning
2,66
2,50
2,72
2,60
Källa: E. Magowan 2011
36
ETT LÄMPLIGT
FODER VÄLJS
ENLIGT DET
AKTUELLA
PRODUKTION
SSKEDET
37
ANDRA VIKTIGA FAKTORER
VATTNET – DET VIKTIGASTE NÄRINGSÄMNET
V
attnet är det viktigaste födoämnet av alla, för både
människan och grisen. Det behövs i alla fysiologiska
funktioner. Inga ämnesomsättningsreaktioner kan
ske utan vatten. I kroppen fungerar vattnet som transportmedel, där näringsämnena förs ut till målcellerna och slaggämnena transporteras bort från cellerna. Vattnet deltar även
i upprätthållandet av syra-basbalansen och regleringen av
kroppstemperaturen. Det är också en beståndsdel i matsmältningsvätskorna.
Svinen får i sig största delen av vattenmängden via
dricksvattnet och via det vatten som ingår i fodret. I lufttorrt
foder ingår cirka 10–12 % vatten. En del av vattnet får de via
det som uppstår genom olika ämnesomsättningsreaktioner.
Vattnet försvinner ur kroppen via utandningsluften, gödseln
och urinen. Men hos svinen kan vattnet inte försvinna genom
svettning, för de har inga fungerande svettkörtlar. Vattenmängden som försvinner via gödseln och urinen påverkas av
foderkonsistensen och en del andra faktorer. Vattenmängden
i gödseln ökar, då fiberhalten i fodret höjs. Urinutsöndringen
påverkas av proteinhalten och mineralerna i fodret. Dessutom
är det ju allmänt känt, att en hög salthalt får grisarna att
dricka mer vatten och därmed uppstår det mer urin.
Vattenbehov
Det är väldigt individuellt hur mycket suggorna dricker per
dag, men allt ifrån 12 liter uppemot 40 liter. Fri tillgång till
vatten är en förutsättning för att suggornas mjölkproduktion
ska kunna vara maximal. En digivande sugga behöver också
vatten för att kunna utsöndra ämnesomsättningens slutprodukter via urinen. Under sinperioden får suggan endast små
fodermängder. Då kan hon dricka vatten för att få en mättnadskänsla, ifall dräktighetsfodret i sig inte förmår skapa den
här känslan. Vissa suggor leker också med vattnet, då de inte
har något annat att sysselsätta sig med.
Diande smågrisar får rikligt med vatten via mjölken, eftersom mjölken ju till 80 procent består av vatten. Men smågrisarna ska också ha tillgång till rent dricksvatten. Förbrukningen kan likväl variera mycket mellan de olika kullarna. Av
en undersökning framgår det att vattenkonsumtionen nästan
fyrdubblas, om temperaturen i grisningsavdelningen stiger
med åtta grader (från 20 ºC till 28 ºC). Vattnet inverkar också
positivt på konsumtionen av prestartern. Smågrisarna äter
gärna ett fuktat foder.
Under den första veckan efter avvänjningen vill smågrisarna hellre dricka vatten än äta av fodret. Genom att dricka
känner de sig ändå mätta, trots att de kanske inte har ätit så
mycket foder. I synnerhet de största grisarna i kullen föredrar
38
vattnet framom fodret. Men då den första veckan är förbi och
smågrisarna har lärt sig att äta fodret, börjar proportionerna
mellan vatten och foder nå upp till de normala värdena.
Det är bäst att placera vattennipplarna i närheten av
utfodringsplatsen, för då grisarna dricker vatten, förmår de
också äta mer foder och växer därför bättre. Om ett gödsvin
har fri tillgång till foder, dricker det 2,5 kg vatten för varje
kilo foder som konsumeras. Men om fodertillgången däremot är begränsad, dricker det ännu mer vatten. Både stallets
inomhustemperatur och vattentemperaturen inverkar på vattenkonsumtionen. Ifall inomhustemperaturen är hög t.ex. på
sommaren, föredrar grisarna att dricka kallt vatten. Men om
inomhustemperaturen är låg, föredras varmare vatten.
Vattenkvaliteten
Vattenkvaliteten borde analyseras med jämna mellanrum.
Även om det inkommande vattnet håller en bra kvalitet, kan
det bli nedsmutsat inne i rörsystemet, så att det som grisarna
ska dricka inte längre är så felfritt. Ibland händer det att man
måste medicinera djuren genom att blanda ut medicinen i
vatten. Om det finns höga halter av mineraler i vattnet, t.ex.
av kalcium, magnesium och järn, kan oxitetracyklinerna få
en sämre effekt.
Om vattnet innehåller höga ammoniak- och nitrathalter,
kan det vara ett tecken på bakterieföroreningar eller annan
nedsmutsning i vattnet. Vattennipplarna fungerar dåligt, om
järnhalten i vattnet når över 2,5 mg/liter. Ifall järnhalten är
osedvanligt hög, minskar också djurens vattenkonsumtion.
Av tabellen nedan framgår det vilka kvalitetskrav som
social- och hälsovårdsministeriet ställer på hushållsvattnet i
små enheter (401/2001).
Variabel
Maximihalt
Ammonium
0,50 mg/l
Ammoniumkväve
0,40 mg/l
Nitrit
0,5 mg/l
Nitrat
50 mg/l
Klorid
100 mg/l
Järn
200 µg/l
Mangan
50 µg/l
Sulfat
250 mg/l
Rekommenderat pH
6,5–9,5
Lukt och smak
ingen klart främmande lukt eller smak
E. coli
0 cfu /100 ml
Koliforma bakterier
0 cfu /100 ml
Källa: Social- och hälsovårdsministeriet (401/2001)
VATTENNIPPLARNA
SKA HELST
PLACERAS N
ÄRA
FODERTRÅGE
T
39
ANDRA VIKTIGA FAKTORER
DJURENS VÄLBEFINNANDE
K
onsumenternas intresse för djuromsorgen har
till minskat foderintag, vilket inte är bra för suggorna. En
ökat de senaste åren. Det pågår också en stän-
alltför låg temperatur är däremot katastrofal för spädgri-
dig forskning kring ämnet. Faktorerna som in-
sarna, och gödsvinen i sin tur börjar äta mer, vilket leder
verkar på djurens välbefinnande kan grupperas i fyra
till högre foderkostnader.
delområden: bra utfodring, en bra miljö, god hälsa och
möjlighet för djuren till ett artriktigt beteende. Då grisarna
God hälsa
mår bra, ger de också en bra avkastning.
För att uppnå ett bra hälsotillstånd bland djuren måste
man bl.a. sköta om vaccineringarna, ge järninjektioner
Bra utfodring
till spädgrisarna samt tvätta och desinficera avdelning-
Att förebygga en långvarig känsla av hunger är väldigt
arna. Om ett djur insjuknar, ska det medicineras på ve-
viktigt med tanke på djurens välbefinnande. De måste
derbörligt sätt. Sjuka djur ska placeras i en separat sjuk-
få tillräckligt med foder, som ska innehålla de behövliga
box, där de är lättare att övervaka och medicinera vid
näringsämnena. I synnerhet under dräk-
behov. Obotligt sjuka djur är det bäst att
tighetsperioden, då fodermängderna är
avliva snabbt. Den som sköter grisarna
små, kan hungerskänslor förekomma.
Men då det ingår fiberrik melassnitsel i
dräktighetsfodret, blir suggan snabbt mätt
Välmående grisar
ger bra avkastning.
ska lämpligen gå på inspektionsrunda två
gånger per dag, för att se om några djur
beter sig avvikande.
och hungerskänslorna håller sig länge
borta. En annan utväg är att ge mer av
Artriktigt beteende
ett dräktighetsfoder med låg energihalt,
Till grisarnas artriktiga beteende hör att
så att suggan känner sig nöjdare med fylld mage. Djuren
alla samtidigt ska ha möjlighet att både äta och sova
ska också ständigt ha tillgång till rent vatten, så att de
tillsammans. Ifall det finns utrymme att äta samtidigt, be-
inte behöver törsta. Fri tillgång till vatten och en bra vat-
höver ingen bita någon annans svans av ren ilska. De
tenkvalitet är viktigt med tanke på djurens välbefinnande.
har också ett behov att utforska omgivningen med sitt
tryne. Strömedel eller något annat liknande kan tillfreds-
40
Bra miljö
ställa det här behovet. Halm eller dagstidningar är bra
För att grisen ska må bra, måste den ha tillräckligt med
material för suggorna, då deras bobyggarinstinkt gör sig
utrymme för både vila och aktivitet. Inne i uppfödnings-
påmind före grisningen.
boxarna förekommer det alltid en viss rangskala. Om en
Beteendet avslöjar mycket om hur djuren mår. Man
gris då har tillräckligt stort utrymme, kan den gå ur vägen
måste ingripa om en gris exempelvis vägrar att äta, drar
för sina artfränder och undvika att bli skadad. Temperatu-
sig undan i ensamhet, hostar eller har svårt att röra sig.
ren inne i svinstallet ska vara lämplig med tanke på den
Till de viktiga arbetsuppgifterna en grisskötare har är ju
tillväxt- eller uppfödningsfas som pågår. Hög värme leder
att noga ge akt på djuren i svinstallet.
BETEENDET
AVSLÖJAR MY
CKET
OM GRISENS
VÄLBEFINNAN
DE
41
ANDRA VIKTIGA FAKTORER
UTFODRINGENS INVERKAN PÅ KVÄVEOCH FOSFORHALTEN I GÖDSELN
V
ia utfodringen går det att inverka på den gödsel-
procent, då enzymet fytas tillsätts i fodret. Förutom fosfor
och urinmängd som uppstår under uppfödningen,
kan fytinsyran också binda protein, aminosyror och andra
liksom även på halten av kväve och fosfor som
mineralämnen, såsom kalcium, magnesium, koppar, järn,
utsöndras. Vid en jämförelse av grisarnas olika produk-
mangan och zink. Men enzymet fytas kan frigöra även de
tionsfaser och den totala utsöndringen av kväve och fosfor,
här näringsämnena och förbättra deras smältbarhet. Fytas
ser man att gödsvinens andel är 60–70
procent, medan suggorna och deras ickeavvanda smågrisar har en andel på 20–30
procent. Smågrisarna i tillväxtavdelningarna producerar cirka 5–15 procent av den
totala mängden kväve och fosfor.
Överutfodring av protein borde undvikas
lanserades på marknaden redan i början
Fasutfodring är
ett effektivt sätt att
minska på kväveoch fosforhalterna
i gödseln.
Proteinhalten i fodret har en stor inverkan
av 1990-talet. Det togs i bruk nästan omedelbart av Foderraisio för att användas i
foder åt enkelmagade djur, så det finns
redan många års erfarenhet av det här
tillsatsämnet.
Fasutfodring sparar på miljön och
foderkostnaderna
på kvävehalten i gödseln. Det är både onödigt och dyrt
Fasutfodring är ett effektivt sätt att minska på kväve- och fos-
att överutfodra med protein, eftersom grisen utsöndrar
forhalterna i gödseln. Vid fasutfodring till gödsvinen ändras
överskottsproteinet ur kroppen via urinen. Kvävet i urean
näringssammansättningen i fodret då grisarna blir större.
hydrolyseras snabbt till både ammoniak och koldioxid och
Bildandet av rött kött avtar trots att konsumtionsförmågan
höjer ammoniakhalten i svinstallet. Eftersom största delen
ökar, ju äldre svinen blir. Då kan man knappa in på fodrets
av proteintillskottet i svinfodren måste importeras, har vi
proteinhalt och aminosyramängder per energienhet, utan
här i Finland vant oss vid att utnyttja rena aminosyror. Tack
att tillväxten störs. Det skulle vara optimalt, om man kunde
vare tillskott av aminosyror kan råproteinhalten sänkas och
ändra på näringssammansättningen i fodret varje dag en-
därmed kan också kväveavgången minskas, utan att det
ligt gödsvinets tillväxt, men det ställer sig svårt i praktiken.
sker någon förändring i djurens tillväxt. Om proteinhalten i
Vid tillämpning av fasutfodring är det inte endast kväve-
fodret sjunker med en procentenhet, minskar den totala kvä-
och fosforutsöndringen i gödseln som minskar, utan man
veavgången med 10 procent. Dessutom minskar flytgödsel-
sparar också in på foderkostnaderna. Fasutfodringen fung-
mängden med 3–5 procent, eftersom djuren dricker mindre.
erar bäst i svinstall med omgångsvis uppfödning, eftersom
djurens viktspridning är liten i det fallet. I slaktsvinsstall till-
Fytas förbättrar näringsämnenas smältbarhet
lämpas ofta tvåfasutfodring, med ett inledande och ett av-
Förutom kalcium är fosfor det viktigaste mineralämnet i fod-
slutande uppfödningsfoder. Men om svinen föds upp till en
ret. Det behövs speciellt vid bildandet av benstommen och
hög slaktvikt, går det bra att ändra fodrets sammansättning,
inom olika ämnesomsättningsreaktioner. Största delen eller
sedan djuren har nått över 80 kilo. I det fallet är det fråga
cirka 50–70 procent av fosforn i spannmålen och oljeväxter-
om trefasutfodring. Också i slutet av uppfödningen måste
na samt i deras bifraktioner är bunden till fytinsyrans salter,
gödsvinen få tillräckligt med lysin, så att slaktkroppen inte
dvs. fytat. I motsats till idisslarna förmår grisarna nästan inte
blir för fet och köttprocenten sjunker. Om det förekommer
alls tillgodogöra sig den fosfor som är bunden i fytatform.
stora skillnader i vikt mellan de olika djuren, ska tidpunkten
Enzymet fytas kan frigöra fosforn ur fytinsyran och
för foderbytet väljas enligt de mindre individerna. Över-
göra den användbar för djuren. Eftersom det därmed fri-
gången till det andra fodret ska ske stegvis, så att det inte
görs mer fosfor ur fodret, som kommer djuren tillgodo, kan
blir en svacka i konsumtionen, eftersom en försämring av
man minska på mängden oorganisk fosfor i fodret. Det går
foderintaget inverkar negativt på tillväxten.
således att minska fosforhalten i gödseln uppemot 20–30
42
PROTEINHALT
EN
I FODRET INV
ERKAR
PÅ KVÄVEHA
LTEN
I GÖDSELN
43
UTFODRINGSPROGRAM
UTFODRINGSPROGRAM
FÖR SMÅGRISAR
E
SIAN
-HERKKU
POTRA • TERVE • RENTO
ftersom olika gårdar har olika behov, kan Foder-
På många gårdar kan det i synnerhet efter avvänjningen
raisio erbjuda sådana utfodringsprogram med
förekomma olika former av diarré och andra sjukdomar,
tillhörande foder, som motsvarar de enskilda
som försämrar smågrisarnas tillväxt och utveckling.
gårdarnas behov.
Fodren i Terve-programmet innehåller mycket lätt-
Utfodringsprogrammet Potra är avsett för sådana går-
smälta och välsmakande ingredienser. Då fodret kan till-
dar, där suggorna får många smågrisar som ska avvänjas.
godogöras bättre, innehåller tarmkanalen inte längre så
Syftet med utfodringsprogrammet är att smågrisarna ska
mycket osmält maginnehåll, som de skadliga bakterierna
äta rikligt med foder och växa bra, både inne hos suggan
kan utnyttja. Därför minskar också risken för diarréer.
och efter avvänjningen. Programmet tar också hänsyn till
Fodren innehåller alla aminosyror, vitaminer och mine-
de allra minsta i boxen, så att även deras förmedlingsvikt
raler som de små grisarna behöver för en sund tillväxt,
ska kunna höjas till samma nivå som de övriga förmedlings-
men också rikliga mängder av energi och protein, som
djurens. Smågrisarnas snabba tillväxt främjas tack vare
de kan tillgodogöra sig.
utfodringsprogrammets kraftiga foder, som förser smågrisarna med alla behövliga näringsämnen.
Utfodringsprogrammet Rento är avsett för sådana
gårdar, som använder hemmaproducerad spannmål vid
Alla foder som ingår i utfodringsprogrammet Potra
utfodringen av smågrisarna. Tack vare energirika halv-
innehåller mycket lättsmälta och välsmakande ingredi-
koncentrat kan man åstadkomma en bra hemmabland-
enser. Flera verksamma substanser som stöder djurens
ning, även om den egna spannmålen är lätt. Grisarna
matsmältning, bidrar till att smågrisarna klarar sig bättre
kan födas upp ända till slakt bara med användning av
i stressande situationer, t.ex. under avvänjningen. Fodren
tre olika foder som komplement till spannmålen.
innehåller rikligt med energi, protein, aminosyror, vitami-
Fodren i Rento-programmet innehåller lättsmälta ingre-
ner och mineraler som behövs under grisarnas snabba
dienser, som kan tillgodogöras bra. Foderpriset, kvalite-
tillväxt.
ten och avkastningsegenskaperna är i balans. Förutom
Utfodringsprogrammet Terve är avsett för sådana går-
energi och protein innehåller de här fodren också alla
dar, där man på grund av djurens hälsoläge vill få stöd
de aminosyror, vitaminer och mineraler som behövs för
för en sund utveckling hos smågrisarna även via fodret.
smågrisarnas normala tillväxt.
VÄLJ UTFODRINGSPROGRAM FÖR SMÅGRISARNA ENLIGT EFTERSTRÄVADE MÅL!
44
Målsättning
Potra
Terve
Rento
Tillväxt, g/dag
++++
+++
++
FCR, fe/kg viktökn.
++++
+++
++
Bra hälsoläge
+++
++++
++
Enkel utfodring
+++
+++
++++
FRÅN
E
X
SG
ODRIN
TF
U
RAISI
O
PERTIS
45
UTFODRINGSPROGRAM
UTFODRINGSPROGRAM
FÖR SUGGOR
U
SIAN
-HERKKU
POTRA • TERVE • RENTO
tfodringsprogrammen Potra och Rento, som till-
Utfodringsprogrammet Potra är avsett för sådana gårdar,
godoser suggornas behov, har planerats med
som har högt ställda mål i sin smågrisproduktion. Då
tanke på gårdarnas olika behov och målsätt-
en sugga har över 12 smågrisar att ta hand om, måste
ningar. På vissa gårdar har man som målsättning att
man fästa större uppmärksamhet på hennes utfodring än
maximera antalet smågrisar per sugga och det strävar
annars. Utfodringsprogrammet Potra bidrar till att små-
man till att uppnå med hjälp av högkvalitativa foder. På
grisarna växer snabbt och att suggan har en bra produk-
andra gårdar är det viktigt att kunna föda upp en lagom
tionskapacitet i alla situationer. Det säkerställer en stor
mängd smågrisar så förmånligt som möjligt.
mjölkproduktion, bra foderintag, lämplig sammansättning
på gödseln samt en snabb återhämtning och gott välbefinnande under dräktighetsperioden.
UTFODRINGSPROGRAMMET POTRA FÖR SUGGORNA RESULTERAR I:
aminosyror, mineraler och vitaminer i fodren
gyltan blir en hållbar sugga
riklig råmjölks- och mjölkproduktion
livskraftiga smågrisar med snabb tillväxt
gödselns sammansättning
förstoppning undviks
snabb återhämtning under sintiden
storleken på följande kull
suggans välbefinnande
mättnadskänsla under sintiden trots litet foder
tidig och tydlig brunst
grisningsprocenten förbättras
Utfodringsprogrammet Rento är avsett för sådana gårdar,
till för att hålla suggorna i god kondition, då de har en
som vill utfodra suggorna med digivnings- och dräktig-
lagom mängd smågrisar att ta hand om. Övergången
hetsfoder av normal kvalitet. Det främsta målet på går-
från dräktighetsfodret till digivningsfodret sker smidigt,
darna är att arbetet i suggstallet ska vara enkelt och be-
eftersom de båda fodren är planerade att användas i tur
kvämt. Näringsinnehållet i programmets basfoder räcker
och ordning efter varandra.
UTFODRINGSPROGRAMMET RENTO FÖR SUGGORNA RESULTERAR I:
46
likartade digivnings- och sintidsfoder
övergången till det andra fodret går smidigt
bra foderintag
hullet försämras inte för mycket under digivningen
bra mjölkproduktion
smågrisarna uppnår bra vikt till avvänjningen
fodrets näringsinnehåll
tillräckligt för en lagom smågrismängd
fodrets sammansättning
förmånligare kilopris på fodret
UTFODRING AV
GÖDSVIN
D
et eftersträvade målet vid utfodring av gödsvin
gödsvin, som har utfodrats med Foderraisios energirika
är att snabbt kunna föda upp djuren till slakt-
rypsgrisfoder Rypsiporsas®, har kunnat tillgodogöra sig
vikt med en liten fodermängd. Ytterligare en
den högre energihalten också mot slutet av uppfödning-
målsättning är att uppnå ett bra slaktutbyte. I början av
en, utan att köttprocenten har försämrats. Gödsvinens
uppfödningen lönar det sig att använda ett kraftigt foder,
tillväxtpotential kan utnyttjas fullt ut, då fodren har en
eftersom bristen på energitillgång annars begränsar till-
välavvägd aminosyra- och energibalans.
växten i det här skedet. I praktiken har det visat sig att
EFTERSTRÄVAD MÅLSÄTTNING VID UTFODRING AV GÖDSVIN:
bra tillväxt
fodret innehåller tillräckligt med energi
högt slaktutbyte
aminosyrorna inbördes optimerade och visavi energin
bra foderutnyttjande
högt tillgodogörande av fodrets råvaror
lägre utfodringskostnader
fasutfodring
mindre miljöutsläpp
lägre fosforhalt i fodret med hjälp av fytas
ENERGIREKOMMENDATIONER FÖR GÖDSVIN, RIKLIG/KNAPP
Lantras, Yorkshire och LY-korsningar
Hongrisar
Vecka
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
DLY- och HLY-korsningar
Kastrater + blandade grupper
Hongrisar
Kastrater + blandade grupper
Fe/dag
MJ/dag
Levande
vikt, kg
Fe/dag
MJ/dag
Levande
vikt, kg
Fe/dag
MJ/dag
Levande
vikt, kg
Fe/dag
MJ/dag
Levande
vikt, kg
1,30
1,40
1,60
1,80
2,00
2,20
2,40
2,60
2,80
2,95
3,00
3,00
3,00
3,00
3,00
12,10
13,00
14,90
16,70
18,60
20,50
22,30
24,20
26,00
27,40
27,90
27,90
27,90
27,90
27,90
25,0
30,0
36,0
42,0
48,5
55,0
62,0
69,0
76,0
82,5
89,0
95,5
102,0
108,0
114,0
1,40
1,50
1,70
1,95
2,20
2,45
2,65
2,80
2,90
3,00
3,05
3,10
3,10
3,10
3,10
13,00
14,00
15,80
18,10
20,50
22,80
24,60
26,00
27,00
27,90
28,40
28,80
28,80
28,80
28,80
25,0
30,0
36,0
42,5
49,5
56,5
63,5
70,5
77,5
84,0
91,0
97,5
104,0
110,5
117,0
1,40
1,60
1,80
2,00
2,20
2,40
2,60
2,80
2,95
3,00
3,00
3,00
3,00
3,00
3,00
13,00
14,90
16,70
18,60
20,50
22,30
24,20
26,00
27,40
27,90
27,90
27,90
27,90
27,90
27,90
25,0
30,5
37,0
43,5
50,0
57,0
64,0
71,0
77,5
84,0
90,5
97,0
103,0
109,0
115,0
1,40
1,60
1,80
2,05
2,30
2,55
2,80
2,95
3,00
3,00
3,00
3,00
3,00
3,00
3,00
13,00
14,90
16,70
19,10
21,40
23,70
26,00
27,40
27,90
27,90
27,90
27,90
27,90
27,90
27,90
25,0
30,5
37,0
43,5
50,5
58,0
65,5
73,0
80,0
86,5
93,0
99,5
106,0
112,0
118,0
Källa: Fodertabeller 2010
47
SIAN
-HERKKU
POTRA • TERVE • RENTO
För smågrisar
För suggor
För gödsvin
10/2011
Effektiv tillväxt!
www.rehuraisio.com