Transcript Isover Multi-Comfort House - Nordiskt klimat - Isover

Isover Multi-Comfort House
Nordiskt klimat
B4-01 2008-03
I den här handboken visar vi möjligheter för att bygga energieffektivt och komfortabelt i nordiskt
klimat med Sverige som utgångspunkt. “Isover Multi-Comfort House - Nordiskt klimat” kompletterar
IsoverBoken och vår internationella handbok;“Built for the Future -The Isover Multi-Comfort House”.
I dessa handböcker finns ett stort antal konstruktioner som är lämpliga för Isover Multi-Comfort
House varför vi här enbart visar viktiga principer och konstruktionsdetaljer.
Det är vår förhoppning att handboken “Isover Multi-Comfort House - Nordiskt klimat” ger inspiration
och skapar intresse för energieffektivt och komfortabelt byggande i hela landet. Samtidigt
innehåller handboken verktyg för att projektera, idéer till utveckling av viktiga byggkomponenter
och konstruktionsdetaljer som behövs för att bygga enligt Isover Multi-Comfort Housekonceptet
och för att få arkitektonisk mångfald.
I samband med framtagningen av handboken vill vi tacka Catarina Warfvinge från Bengt Dahlgren AB
och Lars Tylén från Rec-Indovent AB, som gett oss värdefulla råd.
Billesholm våren 2008
Saint-Gobain Isover AB
Innehåll
Att bo i ett Isover Multi-Comfort House
4
Låg energianvändning
5
Byggnadens design och arkitektonisk frihet
6
Inomhusmiljö - termisk komfort
8
Ljudmiljö och ostördhet
10
Trygghet och brandsäkerhet
11
Miljö
12
God ekonomi
13
Konstruktioner och detaljer
14
Förprojektering
16
Fönster - termisk komfort
18
Lufttäthet
22
Ventilation
24
Varmvatten och installationsrum
26
Hushållsel
27
Energiprestanda och termisk komfort
28
Ljudprestanda
32
Isover Multi-Comfort House - Lathund
34
Referenser
35
Att bo i ett Isover
Multi-Comfort House
Vem längtar efter kalla fötter, drag, fukt och mögel, överhettade
rum eller buller och dålig akustik? Knappast någon. Alla önskar
sig en fräsch och hälsosam inomhusmiljö med god komfort och
ostördhet. Byggnaders dolda kvaliteter syns inte med blotta
ögat, men upplevs när man väl har flyttat in.
Sedan slutet av 1900-talet har ett stort antal byggprojekt genomförts i Sverige och utlandet, där framsynta beställare, arkitekter,
forskare och byggare har skapat olika typer av energieffektiva hus
med benämningar som lågenergihus, passivhus, självuppvärmande hus eller hus utan värmesystem. På liknande sätt har
det i andra byggprojekt gjorts mycket för att få fram bättre ljudprestanda än dagens krav för att säkerställa tyst boendemiljö.
Isover har genom att samla erfarenheterna från dessa projekt,
format ett helhetskoncept utifrån de bästa lösningarna som finns
att tillgå i Sverige eller utlandet.
Hälsosam innemiljö
Isover Multi-Comfort Housekonceptet ger optimala förutsättningar
för en hälsosam inomhusmiljö. Alla ytor har temperaturer nära
komforttemperaturen. En lättskött ventilationsanläggning förser
byggnaden med ren och frisk luft med rätt temperatur och
hjälper till att hålla luftfuktigheten på en lämplig nivå. Eftersom
mögel och virus trivs dåligt vid de temperatur- och fuktnivåer
som ger människor komfort är förutsättningarna för en hälsosam
innemiljö optimala.
De senaste åren har man allt mer blivit uppmärksam på att
ostördheten är viktig för att motverka stress och stressbetingad
ohälsa. Ett Isover Multi-Comfort House är ett tyst hus som ger de
boende lugn och ro och möjlighet till avkoppling utan trafikbuller,
installationsbuller eller störande aktiviteter från grannar.
Mycket väl godkänd
På många punkter ligger kraven på ett Isover Multi-Comfort
House mycket högre än minimikraven i Boverkets Byggregler
eftersom filosofin i konceptet är att visa möjligheter att skapa
optimal komfort som motsvarar människors biologiska förutsättningar. Byggreglernas roll däremot är att begränsa och reglera så
att ohälsa och oacceptabla förhållanden undviks.
Väl godkänd
De boende kommer att uppleva ett Isover Multi-Comfort House
som mycket komfortabelt, rent och fräscht och enkelt att sköta.
Driftskostnaden är minimal eftersom byggnaden i stort sett inte
har kostnader för uppvärmning.
Godkänd
Termisk komfort och god plats
En temperatur på 22-24°C är optimal för de flesta när man är
vanligt vinterklädd för inomhusvistelse med exempelvis kofta,
skjorta och långbyxor och sysselsatt med vanliga inomhussysslor.
Är man däremot sommarklädd ligger komforttemperaturen på
24-26°C för samma fysiska aktivitetsnivå.
4
Risken för kallras, kallstrålning och drag är försumbar eftersom
alla ytor har nästan samma temperatur. Det finns inga särskilt
kalla och inga särskilt varma ytor som inskränker vistelsezonen i
byggnaden eller som kräver speciella hänsyn i samband med
möbleringen.
Icke godkänd
Isover Multi-Comfort Housekonceptet visar god
prestanda. Byggreglerna syftar på att undvika
oacceptabla förhållanden.
Låg energianvändning
Byggnader med mycket låg energianvändning som inte kräver
konventionellt värmesystem och i stort sett inte behöver tillföras
någon energi för uppvärmning kallas passivhus.
Ett Isover Multi-Comfort House har samma energieffektivitet
som ett passivhus och utnyttjar passivvärmen effektivt.
Passivvärmen kommer från allt som alstrar värme inomhus, men
inte är uppvärmningsanläggningar. Det är energi från alla
elektriska apparater, installationer, personer som vistas i
byggnaden och solinstrålning genom välplacerade fönster. I ett
passivhus utgör passivvärmen en stor del av uppvärmningsbehovet. Den resterande delen av uppvärmningsenergin, som
bara behövs under årets kallaste dagar, kommer från en liten
värmare och extraenergin kan tillföras via ventilationsluften eller
på annat sätt.
Energianvändningen i ett Isover Multi-Comfort House anses vara
på en hållbar nivå . Detta ger förutsättningar för att energiförsörjningen så småningom ska kunna läggas om till hållbara energislag, så att energin räcker åt alla. Tack vare den låga energianvändningen är driftskostnaden mycket låg. Under ett år med
genomsnittligt väder och ett genomsnittligt brukarmönster
behöver ett Isover Multi-Comfort House, exempelvis i södra
Sverige, ca. 30 kWh/m2 och år, till uppvärmning, ventilation och
varmvatten. Siffran kan jämföras med BBR’s krav på specifik energianvändning som ska ligga under 110 kWh/m2 och år.
Läs mer om energiprestanda på Isover Multi-Comfort House sid
28-31.
Byggnadens design och
arkitektonisk frihet
Det betyder väldigt mycket för husets uppvärmningsbehov
hur det är placerat, format och disponerat. Byggnadens stil
eller design däremot har i princip inget inflytande på husets
uppvärmningsbehov. Man väljer vad man vill - från röda stugor
med vita knutar till moderna spektakulära stilar.
Väggar, golv och tak i ett Isover Multi-Comfort House är
välisolerade, men det betyder inte att byggnaden ser klumpig
eller ogästvänlig ut - varken från utsidan eller från insidan.
Husets utseende är en fråga om välgenomtänkt arkitektur
baserad på förståelse för byggnadens alla funktionskrav.
Byggnadens placering
Det optimala är att man redan vid exploatering av mark och
planering av infrastruktur tar hänsyn till byggnadernas möjlighet
att uppnå hög energiprestanda. Byggnadens väderstreck har
betydelse för dess uppvärmningsbehov. Tänk på att placera
rum som man gärna vill ha stora fönster i mot syd, öst eller väst
för att få största möjlighet att utnyttja solinstrålningens
bidrag till uppvärmningen.
Det finns alltid ett flertal möjligheter för placering av byggnaden
på tomten. På så vis kan man undvika traditionella kompromisslösningar där villor på norra sidan av gatorna har vardagsrum
och uteplats mot norr. Fönsterplaceringens betydelse för energianvändningen avtar ju längre norrut man kommer i landet,
men man får inte glömma att orsaken till att det finns fönster
i byggnader är att man vill ha in dagsljus. Därför är placering av
vardagsrum mot söder ofta att föredra.
Byggnadens form
Uppvärmningsbehovet anges i energianvändning per kvadratmeter
golvyta och år. Det betyder att kompakta hus lättare klarar kraven än hus med stora ytor mot omgivningen. En byggnad i två
plan klarar kraven lättare än en byggnad i ett plan, ett punkthus lättare än en avlång byggnad eftersom man i båda fallen
får stor golvyta i förhållande till yta mot omgivningen. Se
vidare i avsnittet om Förprojektering på sidan 16.
Arkitektoniska lösningar
Djupa fönsternischer kan utformas med vinklade smygar istället
för raka och ha en lite större öppning inåt än utåt. Det är en
gammalt optiskt trick som använts i många gamla slotts- och
herrgårdsbyggnader. I andra byggnadsdelar är det normalt inte
ett utseendemässigt problem att konstruktionerna är tjocka.
I mark- och golvkonstruktioner döljs isoleringen fullständigt
och på vindsbjälklaget finns oftast gott om plats för ett tjockt
isoleringsskikt.
Tjocka ytterväggar ger också nya möjligheter. Fönsternischerna
blir djupare och ger möjlighet till att placera krukväxter,
6
Oxtorget i Värnamo - ett av de första
passivhusprojekten i Sverige
lampor och prydnadssaker på ett dekorativt sätt utan att man
behöver separata fönsterbänkar som skulle ta upp lika mycket
plats. Eftersom det är komfortabelt att vistas vid fönstret är
det också möjligt att skapa en sittplats i fönsternischen.
Välj rätt fönsterlösning
Vanligt förekommande passivhusfönster är enkla i sitt uttryck
och är sannolikt ett bra val för många, men det finns också
situationer där det inte är en bra lösning. I avsnittet Fönster –
termisk komfort föreslås dubbla fönsterkonstruktioner.
Dubbla fönsterkonstruktioner ger möjlighet till att variera det
arkitektoniska uttrycket. Traditionella 1- eller 2-glasfönster kan
placeras ytterst i fasaden och ge byggnaden ett vanligt
utseende. Fönstren kan till och med få riktiga spröjsar.
Timmerhuset, på översta bilden, såväl som många andra
byggnadsutformningar med historiska rötter kan byggas
enligt Isover Multi-Comfort Housekonceptet på ett utmärkt
sätt.
Exempel på ett välisolerat svenskt timmerhus med
gynnsam kompakthet och fönsterplacering. Med
smärre anpassningar kan timmerhuset utvecklas
enligt Isover Multi-Comfort House standard.
Källa: Svenska husgruppen,
www.forsgrenstimmerhus.se
Inomhusmiljö
- termisk komfort
I ett Isover Multi-Comfort House är innemiljön mycket god med
jämn och behaglig temperatur året runt. Termisk komfort hänger
ihop med lågt uppvärmningsbehov och välisolerade konstruktioner.
De flesta människor har lagt märke till att man ofta behöver lite
högre rumstemperatur under kalla vinterdagar än annars. Orsaken
är att kalla ytor som traditionella fönster ger upphov till kallstrålning, kallras och drag.
Rumstemperatur
Termisk komfort är ett relativt begrepp som styrs av hur mycket
kläder man har på sig och hur fysiskt aktiv man är. Individuella
variationer och behov gör att det är nödvändigt att anpassa
klädmängden till temperatur och aktivitet eller tvärtom. I bostäder
är regleringsmöjligheten ett måste.
22-24°C är optimal temperatur för de flesta när man är vinterklädd
för inomhusvistelse med till exempel kofta, skjorta och långbyxor
och sysselsatt med vanliga inomhussysslor. Är man däremot
sommarklädd ligger optimaltemperaturen på 24-26°C för samma
fysiska aktivitetsnivå. I “Diagram för termisk komfort” ses
sambandet mellan optimala temperaturer, klädsel och aktivitetsnivå. I diagrammet kan man läsa vilken temperatur som är optimal
för andra aktiviteter till exempel ett rum för fysisk aktivitet. Annan
viktig information som kan läsas ut av redovisade diagrammet är
den individuella variation som gula och vita områden i bakgrunden
med tillhörande informationsruta. Det är värt att notera att en temperatur på 20°C är okomfortabel för de flesta vid normal klädsel
inomhus.
Diagram för termisk komfort
Optimal temperatur i förhållande till klädsel
och fysisk aktivitet. Tolkning av det klassiska
komfortdiagrammet.
Källa: Varme- og klimateknik, Danvak
8
Fotkomfort - golvvärme och golvmaterial
Golvvärme är mycket populärt, men inte optimalt i byggnader med
mycket låg energianvändning. Värmeöverföringen mellan en varm
yta och luft är mellan 2-10 W/m2•°C beroende på hur mycket luften
rör sig. Det betyder att golvvärme enbart behövs på en förhållandevis liten yta eftersom effektbehovet för täckning av förluster m.m. i
byggnader på passivhusnivå är mellan 10-12 W/m2 vid dimensionerande vinterutetemperatur. Därför kan golvvärme inte användas i
hela huset som komfortgivande system eftersom det kommer att
vara avstängt största delen av året, när det inte finns ett uppvärmningsbehov.
Istället bör alla golv i sov- och uppehållsrum vara av material som
har låg värmekapacitet, densitet och värmeledningsförmåga. Man
kan välja mellan kork, trä, textilmatta och linoleum eller liknande på
träunderlag. Dessa material känns komfortabla att gå på även om de
bara har rumstemperatur. I tabell “Termisk komfort - golvmaterial”
ses lägsta temperatur för att uppnå termisk komfort vid barfotakontakt. I badrum, där man normalt har klinkers eller dylikt krävs en
golvtemperatur på minst 27°C. Värmeeffekten från golvytan blir då
upp emot 70 W/m2 beroende på aktuell rumstemperatur och luftrörelser. Därför bör ytan med golvvärme begränsas till det område där
man har möjlighet att sätta fötterna för att inte få för varmt badrum
och för hög energianvändning. Någon kvadratmeter golvvärme i
hallen kan också vara aktuell som torkyta för blöta vinterskor och stövlar.
Tydliga köldbryggor och otätheter som är
vanliga vid traditionella fönster förekommer
inte i Isover Multi-Comfort House.
Termisk komfort - golvmaterial
Golvmaterial
Lägsta temperatur
Betong, klinkers
27°C
Linoleum, plastmattor
23°C
Trä, parkett, textila mattor
22°C
Kork
10°C
Lägsta temperatur för att uppnå termisk
komfort vid barfota kontakt med golvytan.
Ljudmiljö och ostördhet
Akustiktak av slitsade gipsskivor med inbyggd fast
belysning. Taket har även ett nerpendlat dekorativt
innertak som ljudabsorberar och bryter ljudens
reflektion.
Bra ljudförhållanden är inte samma sak som total tystnad, men
däremot en fråga om lagom isolering mot utomhusbuller och
högljudda aktiviteter i andra rum i huset. Att få leva ostört är
väsentligt för alla människor. Med enkla medel kan de flesta
konstruktioner och husets disponering ändras så att man får den
efterlängtade ljudkomforten.
Tysta hus och ostördhet
För ljudkomfort hänvisas till ljudklassningsstandarderna som
anger krav i de 4 ljudklasserna; A, B, C och D, där A är det bästa och
C motsvarar minimikraven i BBR. Ljudstandarderna ställer tydliga
krav på ljudisolering mot grannarna och isolering mot utomhusbuller, t.ex. trafikbuller. I Isover Multi-Comfort House väljs minst
ljudklass B för god ljudkomfort. Läs mer om ljudprestanda på
sidan 32.
Bostäder med hög ljudstandard ljudisoleras mellan utvalda rum,
om bostaden har fler än två rum.
Skapa bra ljudmiljö
I dag väljer många bostadsköpare öppen planlösning och inredning
i minimalistisk stil med få stoppade möbler, mattor och gardiner.
Materialen är ofta ljudhårda - exempelvis släta ytor typ glas,
gips och betong. Ljudmiljön blir därmed ofta hård med lång
efterklangstid. Det är olika hur man upplever detta, men ofta
upplevs ljudhårda rum som kalla och tomma. Den minimalistiska
stilen som omedelbart ser lätt, luftig och fräsch ut förvandlas från
en inbjudande miljö till ett kallt, tomt och motbjudande ljudkaos
om man inte tänker på ljudreglering av rummen.
Den traditionella heminredningen med mycket stoppade möbler,
mattor och gardiner har gett bra akustik med en lagom
efterklangstid. Därför har det traditionellt inte funnits behov
av reglering av rumsakustiken i bostäder, varför BBR och ljudstandarden SS 25 267; Bostäder saknar krav på reglering av
rumsakustik.
Eftersom det inte finns krav i ljudstandarden på reglering av
rumsakustik i bostäder kan man istället använda krav som gäller
lokaler med snarlik användning, typ dag- och fritidshem eller
kontorslokaler. Generellt sett är en efterklangstid på 0,5 sekunder
det optimala för uppfattning av tal i mindre lokaler.
Ljudreglering kan man göra på många sätt. Man kan välja ett
väggparti eller en del av innertaket som förses med ett ljudregleringssystem. Ljudregleringssystemet kan vara av glasull med
ett lämpligt ytskikt eller det kan vara en perforerad gips-, stål-,
träbaserat system med inbyggd, ljudabsorberande glasull.
Ljudregleringssystemet kan vara inbyggt i konstruktionen, men
kan också vara demonterbart.
Läs mer om akustiktak och väggabsorbenter på www.ecophon.se
och på www.gyproc.se.
10
Ostördhet är självklart i
ett Isover Multi-Comfort House.
Trygghet och
brandsäkerhet
Brandsäkerheten i ett Isover Multi-Comfort House ligger oftast
över Boverkets krav. Brandsäkerhet har historiskt sett varit
i byggnadsmyndigheternas fokus och är idag ett välreglerat
område, men det handlar också om att leva brandsäkert.
För att förhindra att en brand uppstår och sprids är det viktigt att
förstå brandförloppet och hur olika material och byggnadskonstruktioner påverkas av branden. Man bör skilja mellan de två
begreppen Brandreaktion och Brandmotstånd. Brandreaktion har
störst betydelse i brandens första fas där antändning sker. Här är
det viktigt att ytmaterialet på väggar, golv och tak inte börjar
brinna kraftigt.
Senare i brandförloppet spelar konstruktionernas brandmotstånd
stor roll för att hindra brandspridning till andra delar av byggnaden
eller till byggnader i närheten.
Konstruktioner med stort brandmotstånd
Konstruktionerna som används i Isover Multi-Comfort House har
högt brandmotstånd eftersom de material som används för att få
hög värme-och ljudprestanda också ger högt brandmotstånd.
Brännbara eller brandkänsliga material som trä och stål är
skyddade av brandtåligt material som t.ex. obrännbar isolering,
gips, tegel eller betong. I markkonstruktioner används de mycket
brännbara cellplastprodukterna under betongen.
Leva brandsäkert
Brandsäkerhet är inte enbart en fråga om brandsäkra konstruktioner, det är också en fråga om att minska risken för att brand
uppstår. Ifall brand uppstår är det viktigt att man begränsar
skadan på människor, byggnader och ägodelar.
Tänk på att:
• Installera brandvarnare. Det är en billig och effektiv
livförsäkring som hjälper de boende ut ur bostaden innan
den blir övertänd. En brandvarnare i sovrum och i rum som
är höga till exempel i trapprum eller rum som går i fler plan
rekommenderas.
• Se till att det finns släckningsmöjligheter i bostaden till
exempel en skumsläckare på en lämplig plats.
• Se till att utrymningsvägar finns och att dessa är markerade.
• Informera om brandsäkert tänkande i vardagen.
Läs brandavsnittet i IsoverBoken om du vill veta mer om brand.
Miljö
Framtidens energi är miljövänlig energi som
kommer från solen och naturkrafterna.
Ett Isover Multi-Comfort House ger dubbel miljövinst - låg energianvändning i byggnader och konstruktioner med isoleringsmaterial
som är tillverkat av upp till 70 % återvunnet glas.
Energiförsörjning idag och i framtiden
Den billigaste och renaste energin är den som aldrig används. Ett
Isover Multi-Comfort House har låg energianvändning på en nivå
som anses hållbar. Låg energianvändning minskar utsläpp av
växthusgaser och andra miljöstörande ämnen.
I framtiden kommer fossila bränslen att ha bytts ut mot nya och
istället finns andra sätt att generera energi. Det har sedan länge
funnits vattenkraft och vindkraft. Solenergi i liten skala som solceller
finns också sedan en tid tillbaka.
Forskning om att utvinna energi från havets vågor, tidvatten och
solen pågår i stor skala. Effektiv eldistribution får idag allt större
fokus för att göra det lättare att använda vindkraft i stor skala och för
att göra det möjligt att försörja tätbefolkade områden med energi
från vatten, vind och sol. Hållbar elenergi tillverkas bäst till havs, vid
stora vattendrag i norr eller i soliga länder i söder. Satsning på ett
landbaserat högspänningslikströmsnät är i full gång i Sverige och
ska i första hand ge en säker elförsörjning till södra Sverige från
norsk vattenkraft. Likströmsnätet har först och främst låg förlust
jämfört med växelströmsnätet, men löser också två andra miljöproblem i elförsörjningen. Högspänningslikströmsnätet grävs ner så
man slipper de stora ”gatorna” med kraftledningar i landskapet och
likströmmen ger inget magnetfält.
Mycket utvecklingsarbete och stora investeringar måste göras, men
omvandling av solens värme och naturkrafter till energi har stor
potential. Det mest uppseendeväckande är att det handlar om
samma sorts energi; nämligen elenergi som tillverkas på ett miljövänligt och hållbart sätt.
I stora tätorter kan man tänka sig att fjärrvärme kommer att finnas
i större omfattning i framtiden. Man kommer sannolikt också
att ha avfallsförbränning och biogas. Biobränsle som ved, pellets
och andra energigrödor kommer troligen också att finnas, men
användning av dessa som uppvärmningsenergi kommer att hamna
i hård konkurrens med tillverkning av drivmedel som etanol och
biodiesel.
Även om det är rätt att ändra uppvärmningsform från elenergi till
andra energikällor när man ser på uppvärmning generellt och på
kort sikt, är el ofta den mest ekonomiska och framtidssäkra energikällan för uppvärmning när energibehovet är mycket lågt.
Hållbart val
Glasull framställs av glas som i sin tur produceras av sand, en naturresurs som finns i nästan obegränsade mängder. Isover glasull
består dessutom av upp till 70 % återvunnet glas. Återvinning av
glas spar mycket energi i tillverkningen eftersom smältning av glas
är mindre energikrävande än omvandling av råmaterial till glas.
Isovers glasull har lång livslängd och håller lika länge som konstruktionen den monteras i. Glasullens isoleringsförmåga är densamma
år efter år och materialet kräver inget underhåll. Isovers glasull kan
komprimeras ner till en femtedel vilket gör isolerprodukterna enkla
att lagra och transportera. Färre transporter sparar både pengar och
miljö.
12
Var tredje flaska som lämnas till återvinning blir
till glasullsisolering hos Isover.
Kostnad och uppvärmningsbehov
God ekonomi
Ett Isover Multi-Comfort House har högre byggkostnad, men lägre
driftskostnad än ett jämförbart standardhus. Uppvärmningskostnaderna blir låga och ger ekonomisk trygghet för framtiden.
10 % mer
En merkostnad på ca 10 % för ett Isover Multi-Comfort House är
en försiktig tumregel. Ett större fokus på lufttätning och förbättring
av fönster, dörrar och konstruktionsdetaljer behövs. På sikt, när lufttätning, passivhuskomponenter och förbättrade konstruktionsdetaljer blivit normal byggteknik, kommer merkostnaden troligen att bli
försumbar.
Investeringen för ett hus utan värmesystem
är inte större än kostnaden för ett hus med
traditionellt värmesysten och något högre
värmebehov.
Eftersom det inte finns behov av en traditionell värmeanläggning i
ett Isover Multi-Comfort House, kommer investeringen att ligga på
samma nivå som för ett hus med ett väsentligt högre uppvärmningsbehov som diagrammet “Kostnad och uppvärmningsbehov”
visar.
Kostnaden för bättre komfort
Hög ljudkomfort gör byggnaden attraktiv och kan ge ett högre
marknadsvärde. Hyresgäster och bostadsköpare är normalt beredda
att betala lite mer för bättre ljudmiljö. Hög ljudprestanda är enklare
att åstadkomma med tjocka konstruktioner än med tunna.
Väggkonstruktioner med dubbelstomme, där de två stommarna inte
är förankrade mot varandra, ger mycket bättre ljudreduktion än motsvarande enkelstomme. Oftast krävs enbart extra materialskikt,
exempelvis extra gipsskivor, och delade konstruktioner, exempelvis
sektionerad betongplatta. Dessa extra kostnader är acceptabla för
bättre komfort. Ljudisolering, komfort och trygghet m.m. som ingår
i Isover Multi-Comfort House är kvaliteter som byggs in i huset från
början och som håller hela byggnadens livstid. En byggnads livstid
sätts ofta tekniskt och ekonomiskt till 50 år, men i verkligheten
håller byggnadens baskonstruktioner ofta i 100 år eller mer.
Ekonomisk trygghet
Ett Isover Multi-Comfort House har exempelvis ett uppvärmningsbehov på max 15 kWh/m2 golvyta per år för flerbostadshus i södra
Sverige, vilket för en 100 m2 bostad motsvarar ca 1.500 kr per år om
elpriset är ca 1 kr per kWh.
Stigande global efterfrågan pressar priserna på energi uppåt. Det
finns en politisk förpliktelse i det så kallade Kyoto-avtalet kring
minskning av CO2-utsläpp, och det har stort inflytande på de politiska styrmedlen som avgifter, bidrag, skärpta krav på energiområdet
som kan komma i framtiden. Ingen vet var energipriserna hamnar
inom exempelvis 10 år. Kanske det dubbla eller det tredubbla i fast
penningvärde?
Hur påverkar då detta uppvärmningskostnaden? I ett Isover MultiComfort House blir de 1.500 kr till 4.500 kr om året för 100 m2. Ett
äldre hus med eluppvärmning använder exempelvis 15.000 kr om
året för 100 m2 till enbart uppvärmning. Dessa 15.000 kr blir till
45.000 kr om året. Därtill läggs kostnaden för hushållsel och varmvatten.
Konstruktioner och
detaljer
Det är möjligt att bygga ett hus enligt Isover Multi-Comfort Housekonceptet med många vanligt förekommande konstruktionstyper.
I IsoverBoken finns ett stort antal lämpliga konstruktioner och
detaljer som är anpassade till konceptets prestanda. Här sammanfattas de viktigaste fakta och principerna för att välja rätt.
Välisolerade konstruktioner
Alla byggnader behöver välisolerade konstruktioner för att få lågt
uppvärmningsbehov. Hur lågt U-värdet ska vara beror på val av
isoleringsprodukt, konstruktionsuppbyggnad och husets geometriska och geografiska läge. Utgångspunkten är U-värde på max
0,10 W/m2•°C för golv och tak, och max 0,15 W/m2•°C för ytterväggar.
Dessa U-värden är dock enbart möjliga i flerbostadshus med kompakt form i kustnära områden i södra Sverige. På andra håll är det
väsentligt kallare och mer isolering behövs. Mindre kompakta
flerbostadshus och småhus har större ytor mot omgivningen i
förhållande till golvytan och behöver därför mer isolering.
Många konstruktioner i IsoverBoken anpassas till önskat U-värde
genom att öka tjockleken. Även i ytterväggarna kan anpassningen
göras i det obrutna mellanskiktet mellan de två stommarna.
Minimera köldbryggor
En köldbrygga är ett oisolerat eller dåligt isolerat område. Man får
inga eller obetydliga köldbryggor om man strävar efter ett sammanhängande isoleringsskikt runt hela byggnaden.
Numera ska de så kallade geometriska köldbryggorna också beaktas.
Geometriska köldbryggor finns i konstruktionsdetaljerna på grund
av geometrin. Ett utsprång, en ändring i konstruktionstjocklek eller
ett hörn ger enbart på grund av geometrin ett extra bidrag till
värmeförlusten som måste räknas in.
Dessa köldbryggor är linjära köldbryggor och uttrycks med ett
ψ-värde (psi-värde) och värdet bör hållas så lågt som möjligt, det vill
säga oftast under 0,05 W/m•°C för hörn och under 0,02 W/m•°C för
andra detaljer. Låga ψ-värden åstadkommer man om isoleringen i
detaljerna mellan byggnadsdelarna har nästan lika mycket isolering
som byggnadsdelarna. I vissa fall är det inte möjligt, men man får
lägst ψ-värden när de värmeisolerande delarna placeras i obruten
linje, till exempel bör ett passivfönster placeras mitt för isoleringsskiktet i väggarna.
Exempel på kombination av lämpliga konstruktioner och detaljer till
ett hus byggt enligt Isover Multi-Comfort Housekonceptet. Fönstret är
placerad gynnsamt mitt för isoleringsskiktet i väggarna. Köldbryggan
är effektivt bruten i detaljen mellan yttervägg och platta på mark.
Fönstrets sidor och överkant är kringisolerade för att minska värmeförlusten. Isoleringsskiktet mellan de två stommarna kan tjockleksanpassas till önskat U-värde. Samma
anpassning är möjlig i detaljen mellan
yttervägg och platta på mark.
Yttervägg Y:201, vindsbjälklag V:202,
detaljerna K:206 och K:216 från IsoverBoken.
14
Bra ljudisolering
Tjocka väggar som fylls fullständigt med glasull ger i sig själv ett bra
bidrag till ljudisoleringen. Tjocka konstruktioner byggs lättast i flera
lager. I ytterväggar är en delning i två stommar mycket gynnsam för
luftljudsisoleringen. Skillnaden mellan en lätt ytterväggskonstruktion som byggs med en stomme jämförd med en liknande vägg med
två stommar är ungefär 10 dB förbättring av luftljudsisoleringen.
Extra gipsskikt invändigt och utvändigt ger ytterligare 5-10 dB
förbättring. Det betyder att en traditionell ytterväggskonstruktion
som ursprungligen hade en ljudisolering i ljudklass C eller sämre kan
komma upp i ljudklass B eller till och med ljudklass A.
Vindsbjälklag V:202 från IsoverBoken förbättrad
med en extra gipssiva samt akustikreglar.
Vindsbjälklag eller mellanbjälklag kan förses med extra gipsskikt
som ger en förbättring på minst 5 dB. Gipsskiktet som bildar
undertak kan monteras på akustikprofiler istället för glespanel vilket
ger en förbättring på ca 5 dB. Mellanbjälklag kan kompletteras med
ett flytande golv som ger en stegljudsförbättring på upp till 25 dB.
Samtidigt bidrar det flytande golvet med upp till 5 dB förbättring
av luftljudsisoleringen. Vindsbjälklag och mellanbjälklag av
traditionellt slag kan med dessa ändringar uppnå ljudklass A eller B.
Dubbel fönsterkonstruktion ger, på samma sätt som väggar med
dubbelstomme, möjlighet till bättre luftljudsisolering om de två
konstruktionsdelarna inte är fast förbundna.
Minimera ljudbryggor
Akustikregel
Ljudbryggor är fasta förbindelser eller kontakt mellan material som
lätt kan överföra ljud. Glasull är mycket bra på att bryta ljudöverföringen och om man kan sära byggnadens fasta delar, är mjuka
mellanskikt den bästa lösningen. Men eftersom byggnader ska
hänga ihop och vara stabila innebär det att man får använda andra
medel på vissa ställen. Ett bra sätt att skapa bättre ljudbrytande
byggnadsdelar och detaljer är att använda komponenter som är
rörliga eller fjädrande i en riktning. Akustikprofiler som underlag för
innertak är exempel på detta.
Värmeisolera också mellan lägenheterna
Lägenhetsskiljande mellanbjälklag och mellanväggar ska vara
värmeisolerade av två orsaker:
• önskan om olika temperaturer i lägenheterna
• göra de möjligt att låta en lägenhet stå ouppvärmd mellan
ut - och inflyttning.
Oisolerade konstruktioner t.ex. betongmellanväggar har mycket hög
värmeledningsförmåga och redan vid några graders temperaturskillnad blir förlusten från den varmare lägenheten till den kallare
lägenheten hög. En oisolerad betongvägg har ett U-värde på ca.
3 W/m2•°C och vid 3 graders temperaturskillnad mellan lägenheterna blir förlusten ca. 9 W/m2 konstruktionsyta. Ytterväggen har
som jämförelse en värmeförlust på ca. 4 W/m2 vid dimensionerande
vinterutetemperatur. Den som önskar lite högre rumstemperatur får
svårt att nå den om inte det finns extra effekt utöver det som är
projekterat för lägenheten. De boende i den varma lägenheten
kommer till stor del också att betala för grannens värme. Ett
lämpligt U-värde för lägenhetsskiljande konstruktioner är max
0,40 W/m2•°C motsvarande ca. 100 mm isolering.
Yttervägg Y:203 från IsoverBoken, förbättrad med
en extra gipsskiva och utan mekanisk kontakt
mellan stommarna.
Förprojektering
Grundens form
När en byggnad skapas är det viktigt att redan i skissfasen ta reda
på en rad grundförutsättningar i relation till energiprestanda och
termisk komfort.
Skaffa överblick
Ett första steg i projekteringen är ofta att se över byggnadens form,
storlek, konstruktionstjocklekar, fönster- och dörrstorlekar i förhållande till effektbehovet för att hålla byggnaden uppvärmd vid
dimensionerande vinterutetemperatur.
Transmissionsförluster genom konstruktioner, fönster och dörrar
+
Luftinfiltrationsförlust genom otätheter och naturlig luftväxling
till följd av att ytterdörrar används
ska vara mindre än
den energimängd som ventilationsluften kan tillföra
+
frivärmen från personer och apparater
Ovanstående är en relativt enkel ekvation som vi lagt in i ett litet
kalkylblad som kan laddas ner från www.isover.se.
Observera att effektbehovet för kompletterande uppvärmning av
ventilationsluften till minst 20°C efter att luften passerat värmeväxlaren inte ska ingå i ovannämnda beräkning. Ventilationsförlust
och effektbehov för uppvärmning av luft till rumstemperatur är en
separat balans som enbart berör ventilationsanläggningen och
värmåtervinningen i denna.
Solinstrålningen ingår inte i effektbehovsberäkningen eftersom
byggnaderna också ska fungera under dagar med gråväder.
Man kan läsa mer om effektbalansen i avsnittet Prestanda för
Isover Multi-Comfort House – Energiprestanda och termisk komfort
sid 28-31.
16
Kompakt form ger minst klimatskal och därmed
minst transmissionsförlust. Översta formen är
lättast - nedersta formen är svårast.
Kompakta byggnadsformer
Effektbehovsberäkning vid förprojektering
Effektbehovsberäkning vid förprojektering är förenklad jämfört
med en standardberäkning av effektbehovet och ligger på den
säkra sidan. Förenklingen är gjord genom att använda utvändiga
mått för klimatskalet. På så sätt bortses i detta tidiga skede från
ψ-värdet för byggnadshörn, takfot och syll under förutsättning att
det slutgiltigt väljs mycket bra och välisolerade detaljer. Kvar är
ψ-värdet för fönster- och dörrnischer tillsammans med traditionell
en-dimensionell transmissionsförlust genom byggnadsdelarna.
Gör så här:
•
•
•
•
•
•
•
•
Skissa byggnadens form – kompakt form klarar lättare kraven
än en utbredd form och mycket utstickande delar. Placera
fönster och dörrar. Fönster- och dörrandelen bör ligga under
30 % av uppvärmd area.
Räkna ut arean på byggnadsdelarna. Använd utvändiga mått
till och med isoleringens utvändiga sida. Utvändiga mått gäller
både vertikalmått och horisontalmått. Försök med isoleringstjocklekar på ca. 300-400 mm i södra Sverige och och ca.
450-600 mm i norra Sverige.
Räkna även ut längden runt alla fönster- och dörrnischer.
Uppskattningsvis sätts U-värden för golv, ytterväggar och
tak till max 0,10-0,15 W/m2•°C i södra Sverige och max
0,06-0,10 W/m2•°C i norra Sverige. Lämpliga fönster och dörrar
har U-värden under 0,80 W/m2•°C. Speciellt i norra Sverige och i
inlandet i mellan- och södra Sverige behövs lägre U-värden för
att få ihop effektbehovskalkylen och säkerställa god termisk
komfort.
Kontrollera ψ-värdet för bra inbyggning av fönster och dörrar.
Infiltrationsförlusten och naturlig ventilation uppskattas till låg
luftomsättning, < 0,1 luftomsättning per timme eftersom
byggnaden är mycket tät.
Prova med olika indata, till exempel U-värden, till positiv
differens för effektbalansen uppnås.
Kontrollera att tjocklekarna och U-värden överensstämmer.
När man har provat med olika byggnadsformer, storlekar och
olika dimensioneringsfall skapas en överblick över vad som är
möjligt på olika håll i landet.
Observera att solinstrålningen deltar i att hålla energianvändningen låg från höst till vår. Placera fönstren optimalt
för det och ta hänsyn till skuggande byggnader och liknande i
omgivningen. Fönsterplacering i söder lär vara bäst, men det
beror på solvinklar mot väderstrecket och solens höjdvinklar på
aktuell ort och årstid. Ju längre norrut i landet desto bättre
fungerar väst och östvänd fönsterplacering i energisammanhang.
Ta med i de inledande beaktelserna att ouppvärmda vindfång och
inglasade uteplatser/balkonger minskar energianvändningen.
Vindfång och inglasade uteplatser behöver inte rymmas inom
den kompakta byggnadsformen, utan kan vara utstickande delar.
Flervåningshus blir sannolikt vanligt.
Fönster
- termisk komfort
I södra Sverige har man bra erfarenhet av passivhusfönster med
argonfyllda eller kryptonfyllda 3-glasrutor, men eftersom det är
betydligt kallare på andra håll får man bedöma kravet på fönsterrutornas U-värde - det så kallade Ug-värdet - utifrån den
dimensionerande vinterutetemperaturen (DVUT).
Undvik kallras och kallstrålning
Kallrasrisken beror också på fönsterrutans höjd och lufthastigheten
vid underkanten av fönsterrutan. Lufthastigheten bör högst vara
0,15 m/s för att undvika kallras eftersom luften i värsta fall fortsätter
ohindrad ut på golvet eller på ett bord eller mot en person som
uppehåller sig vid fönstret. Lufthastighet på 0,15 m/s är gränsen för
obehagligt drag.
Analys av möjligheterna i samband med höga fönster visar att
kallras kan undvikas i kustnära delar av södra Sverige om fönsterglaset har ett Ug-värde på ca. 0,7 W/m2•°C och i norra Sverige på
ca. 0,4 W/m2•°C för normalhöga fönster d.v.s. upp till 1,4 m.
Dubbla fönsterkonstruktioner
Fönstrerrutor med ett Ug-värde på ca. 0,4 W/m2•°C finns dock inte,
men man kan såklart lösa komfortproblemet med små värmeelement under fönstren eller golvvärme i ytan närmast fasaden.
Men det finns också en annan möjlighet som förtjänar uppmärksamhet; möjligheten med dubbla fönsterkonstruktioner. Den här
lösningen används redan i samband med renovering av gamla
byggnader, där man av hänsyn till byggnadens arkitektoniska
uttryck låter de ursprungliga 1-glasfönstren sitta kvar i fasaden. I
samband med den invändiga tilläggsisoleringen bygger man in ett
passivhusfönster. Dubbel fönsterkonstruktion kan också med fördel
användas i nya byggnader.
Kallstrålning och kallras är ett problem som är särskilt stort när
det är mörkt och därför kallare. Att använda dubbla fönsterkonstruktioner ger möjlighet att placera en gardin mellan fönsterkonstruktionerna. Gardinen används primärt som solskydd och
reglering av solljuset samt insynsskydd när det är mörkt. När det är
mörkt har man inte någon nytta av fönstren och gardinerna kan lika
gärna vara nerdragna. Nerdragna gardiner bidrar också till fönsterkonstruktionens U-värde och även till minskning av ψ-värdet kring
fönstren eftersom fler skikt jämt fördelade i fönsternischen minskar
det tredimensionella värmeflöde som ψ-värdet är ett uttryck för.
I tabellen “Lägsta dimensionerande utetemperatur” finns förslag till
olika fönsterrutor eller kombinationer av fönsterrutor sett i relation
till lägsta dimensionerande vinterutetemperatur för att undvika
kallras för 2,2 m och 1,4 m höga fönsterrutor.
Observera att bedömningen av lufthastighet i samband med
drag och kallras baseras på en förenklad empirisk ekvation
med begränsad användning. När det gäller extrema termiska
förhållanden, samspel mellan luftrörelser från ventilationen och
stora eller höga rum är det svårt att förutse risken för drag.
I samband med stora byggprojekt eller framtagning av en ny
husmodell kan det vara en bra investering att göra fullskalesimuleringar innan man gör slutgiltiga val av fönster, tilluftsdon och
18
Fönsteridé
Principskiss av dubbel fönsterkonstruktion
med mellanliggande persienn eller gardin.
Ytterfönstret öppnas utåt och innerfönstret inåt.
Fördelar med dubbla
fönsterkonstruktioner
• Större arkitektoniska variationsmöjligheter
eller anpassning till befintlig arkitektur.
• Ytterfönstret kan sitta få cm från fasadlinjen.
• Bättre U-värde och möjlighet till att bygga
utan värmesystem även i norra Sverige.
• Solskyddssystemet bidrar till ett bättre
U-värde och ψ-värde för fönsterarean när det
är mörkt och persiennen stängd/nerdragen.
• Bättre inbyggnadsmöjlighet för innerfönstret eftersom ramarna kan kringisoleras
mer än normalt för passivhusfönster. Detta
är gynnsamt för ψ-värdet.
• Skyddat solskyddssystem och möjlighet till
klenare solskyddssystem än utvändiga.
• Troligen prisneutralt jämfört med utvändiga
persienner och passivhusfönster som enda
konstruktion.
• Möjlighet till mindre underhåll eftersom
passivhusfönstret skyddas av ytterfönstret
som tar all påverkan från väder och vind.
placering av dessa i förhållande till rummets geometri. Luftrörelser i
rum är en fråga som ventilationsföretagen kan hjälpa till att bedöma och undersöka.
Fönstrets U-värde
Fönstrets U-värde får inte glömmas eftersom det har stor betydelse
för byggnadens energiprestanda. Fönstrets bågar och karmar
behöver också vara välisolerade. Normalt ligger ett passivhusfönsters U-värde ca. 0,1-0,2 W/m2•°C över fönsterrutans Ug-värde.
Det har normalt ingen betydelse för kallrasrisken eftersom flödesriktningen vid fönstersidorna inte pekar rakt in mot rummet varvid
lufthastigheten bromsas när luftflödet ändrar riktning vid fönstrets
underkant.
Bra vägg - fönsterdetalj
Dubbla fönsterkonstruktioner ger möjlighet till bättre infästningslösningar, där man på ett enkelt sätt döljer mycket av karmarna.
Innerfönstret sitter skyddat för regn och behöver inte de detaljerna
som har med regn att göra. Innerfönstret kan monteras inifrån och
det mesta av karmarna kan döljas. Ritningen “Fönsteridé” visar hur
innerfönstret är monterat med täckta karmar så att man får stor
glasandel i fönsteröppningen. Principen är självklart gynnsam för
solinstrålningen, men också för ψ-värdet kring fönstret eftersom
karmarna normalt är svåra att få tillräckligt välisolerade.
Lägsta dimensionerande
vinterutetemperatur
Förslag till fönsterruta eller kombination
Lägsta dimensionerande vinterutetemperatur
Max Ug-värde 2,2 m höga fönsterrutor 1,4 m höga fönsterrutor
Argonfylld 3-glas energiruta
0,7 W/m2•°C
-2°C
-12°C
Kryptonfylld 3-glas energiruta
0,5 W/m2•°C
-10°C
-26°C
Kryptonfylld 3-glas energiruta och
0,4 W/m2•°C
-19°C
-37°C
0,35 W/m2•°C
-30°C
Under -50°C
1-glas + mellanliggande gardin
Kryptonfylld 3-glas energiruta och
luftfylld 2-glas energiruta + mellanliggande gardin
Lägsta dimensionerande vinterutetemperatur
för att undvika kallras för 2,2 m och 1,4 m höga
fönsterutor eller kombinationer av fönsterrutor.
Solskydd och övertemperatur
Höga rumstemperaturer är vanliga under soliga vår- och höstdagar
och på sommaren. Inga byggnader med fönster kan fungera
tillfredsställande utan möjlighet till reglering av solinstrålningen.
Traditionellt har man klarat sig med breda taksprång eller balkong
ovanför fönstren kombinerat med invändiga persienner, rullgardiner
m.m. Ändå är man van vid att en byggnad blir varm om den är
stängd en solig eftermiddag. Att öppna fönster och dörrar en stund
för att vädra bort överskottsvärmen är en vanlig åtgärd.
Det är principiellt inte annorlunda i ett Isover Multi-Comfort House.
Det som kan överraska är att övertemperatur kan förekomma en
större del av året, redan i slutet av februari eller i början av mars.
Därför är det viktigt att man planerar vilken form av solskydd man
vill ha och vad som passar husets stil.
Generellt kan man säga att utvändiga solskydd är mer effektiva än
invändiga, och heltäckande solskydd är bättre än delvis täckande.
Många är skeptiska till utvändiga persienner och liknade utvändiga
solskyddslösningar. Beprövade lösningar som invändiga persienner,
lamellgardiner eller rullgardiner i kombination med delvis täckande
utvändiga solskydd som breda taksprång eller balkonger ovanför
fönstren kan mycket väl vara tillräckligt.
I förra avsnittet visas en fönsteridé med en dubbel fönsterkonstruktion med mellanliggande gardin. En mellanliggande gardin
eller liknande fungerar nästan lika bra som utvändigt solskydd vilket
framgår av diagram “Solskydd”. Enbart invändigt solskydd ger
däremot mycket dåligt skydd mot solinstrålning och övertemperatur.
Solskydd
Solskydd för fönster med olika alternativ. Exemplet är beräknat
med programmet PARASOL och är gjort för ett fönster mot söder i
Stockholm. Fönstret är en dubbelkonstruktion som ritningen
“Fönsteridé” på sidan 18 med 1-glas ytterfönster och 3-glas
energiruta med kryptonfyllning som innerfönster. Persiennen
mellan två fönster eller invändig persienn är vita.
20
Simulering av termisk innemiljö
Finns det osäkerhet kring vad som är bästa valet, kan en termisk
simulering av byggnadens temperaturförhållanden vid olika val av
solskydd vara till stor hjälp. I simuleringssituationen bör man se på
temperaturen i en stängd byggnad när de boende t.ex. kommer hem
på eftermiddagen efter arbetet eller några dagar där de har varit
bortresta.
Utan solskydd blir övertemperaturen oacceptabelt hög oavsett
byggnadens egenskaper men med effektivt utvändigt solskydd som
t.ex. utvändiga persienner blir övertemperaturerna mer humana. Se
tabellen ”Övertemperatur”. I exemplet har man räknat med 8 m2
fönster argonfylld 3-glas energiruta. Övertemperaturen för
bostäder utan solskydd är mycket känslig för fönsterstorleken,
bostadsstorleken och annan termisk last än solinstrålningen. En lätt
byggnad utan solskydd och stora fönster kan få övertemperaturer
över 50 grader.
Om bostaden har effektivt utvändigt solskydd blir övertemperaturen
däremot enbart få grader högre om fönsterstorleken ökas till det
dubbla.
Man strävar efter en lämplig komforttemperatur som motsvarar
normal aktivitet och klädsel för människor som vistas i byggnaden.
Normalt är 25 grader gränsen för övertemperatur och det är den
temperatur som används i samband med projekteringen, där man
normalt tillåter att temperaturen får vara över 25 grader max 10 % av
tiden. Praktisk erfarenhet visar att problemet med övertemperatur
är mindre. Den huvudsakliga orsaken är människors vanliga
beteende. Man lägger koftan eller kavajen om det är varmt och man
kanske gläntar på ett fönster eller en vädringslucka.
Gynnsamt takutsprång som solskydd mot söder.
Vad som är acceptabelt är också en fråga om hur man skulle
uppleva 5-7 grader högre rumstemperatur än det normala en solig
dag under tidig vår eller sen höst. Är det trevligt att komma hem till
en 25-28 grader varm bostad när det är kallt ute? Det behöver inte
vara okomfortabelt eftersom termisk komfort är ett relativt begrepp
som beror på hur mycket kläder man har på sig och vilken fysisk
aktivitet man håller på med. Kanske är det mer en fråga om vad man
förväntar sig! Förvåning är inte det samma som missnöje.
Övertemperatur
Byggnadens egenskap
Inget solskydd
Utvändig persienn
Lätt byggnad
41°C
31°C
Medeltung byggnad
38°C
29°C
Tung byggnad
35°C
27°C
Temperatur en sommardag i en 80 m2 lägenhet i Stockholm med
8 m2 fönster placerade mot syd. Lägenheten är räknad stängt och
utan vädring, men med ventilation. De höga temperaturerna nås
på eftermiddagen. Utetemperaturen variera över dygnet från 17°C
till drygt 26°C.
Simuleringen är gjort med programmet ProClim Web.
Utvändiga persienner
och solpaneler.
Lufttäthet
Låg energiförbrukning och hög värmeåtervinning av ventilationsluften är en viktig del av Isover Multi-Comfort Housekonceptet.
För att säkra värmeåtervinningen måste huset vara mycket tätt
så att luften kommer från ventilationsanläggningen och inte från
otätheter i husets klimatskal.
Tät anslutning mot massiva ytterväggar.
Tätningsband placeras mellan ångspärren
och väggen och kläms med regeln.
Täthet
Tätheten i ett Isover Multi-Comfort House motsvarar ett maximalt
luftutbyte på 0,6 luftomsättningar per timme vid 50 Pa tryckskillnad
mellan inomhus och utomhus. En tryckskillnad på 50 Pa motsvarar
vad som kan förekomma när det är kallt och mycket blåsigt
utomhus.
Täthet motsvarande 0,6 gånger husvolymen per timme vid 50 Pa
är tätare än traditionella metoder. Men med stor fokus på lufttäthet kan man lätt komma ner till mellan 0,1-0,3 luftomsättningar per timme vid 50 Pa.
Tätheten mäts normalt i l/sekund och m2 omslutande area.
Beroende på byggnadens storlek och geometri motsvarar 0,6
gånger husvolymen per timme ca. 0,1-0,15 l/sekund och m2
omslutande area, det vill säga klimatskalet och lägenhetsskiljande konstruktioner. Lufttätheten mäts enligt SS-EN 13829.
Specialkrage för genomföring - rör och ventilationskanaler. Kragen består av två delar som
kläms kring ångspärren. Fogmassa eller
tätningsring mellan ångspärren och kragens
synliga del säkerställer lufttätningen.
Undvik fuktproblem och mögel
Noggrann lufttätning på rätt sätt säkrar att konstruktionerna
fungerar fukttekniskt. Fuktproblem som orsakas av fuktig
inneluft undviks därmed. Särskilt i byggnadens övre delar,
exempelvis i takkonstruktionen, är risken för fuktskador stor om
konstruktionen är otät, eftersom termik och vindsug går i samma
riktning och pressar luft utåt i konstruktionen. Här kan luftens
fukt kondensera och därmed ökar risken för mögel, röt- och
svampangrepp.
Projektering
Lufttäthet skapas enklast genom att placera ångspärren indragen
från konstruktionernas invändiga beklädnad. I ytterväggar
kan ångspärren exempelvis dras in ungefär 70 mm - det vill säga
bakom ytterväggens innerstomme. På så sätt kan man senare
montera elinstallationer utan att göra hål i ångspärren. Kablar
och dosor får plats i innersta isoleringsskiktet.
Ångspärren snittas traditionellt och viks ut i
fönsternischen. Varje hörn förses med en
foliebit som tejpas på ångspärren. Observera
att ångspärren ska långt ut i fönsternischen
så man kan foga mellan fönsterkarmen och
ångspärren. Inga glipor får finnas.
Det behövs ofta ett fåtal kabel- och rörgenomföringar i
ångspärren, till utomhusbelysning och vattenutkast samt uteoch avluftskanaler. Dessa genomföringar ska vara planerade från
början, så att man kan bygga in mothåll för genomföringarna
eller använda specialkrage. Mothållet eller kragarna är nödvändiga
för att säkerställa ordentlig tätning med fogning eller tejpning
runt genomföringarna.
Ångspärrens anslutning till massiva byggnadsdelar som exempelvis golvets betongplatta är en annan detalj som ofta förbises.
22
Lufttätning mellan betongplatta och yttervägg. Isover Syllisolering placeras mellan
betongplattan och ångspärren bakom ytterväggens innerstomme.
Här rekommenderas att ångspärren kläms med en list eller regel
och ett tätningsband alternativt syllisolering för att säkerställa
mycket god lufttäthet. Svåra tredimensionella detaljer bör ritas
och granskas med tanke på det praktiska utförandet.
I förra avsnittet nämndes enbart ångspärren som lufttätande
skikt men samma råd gäller folier med ångbromsande egenskaper
som t.ex. Isover Vario Duplex UV.
OBS! Lufttätningen gäller även de lägenhetsskiljande
konstruktionerna om man följer SS-EN 13829. Lufttäthet mellan
lägenheterna är också förutsättning för konstruktionernas
brandmotstånd och därmed brandsäkerheten i byggnaden.
Utförandet
Lufttätningen i passivhus ska vara mycket bättre än vad man
vanligtvis accepterar inom traditionell byggteknik. Därför bör alla
hantverkare och andra som på något sätt deltar i eller ansvarar
för att skapa lufttätningen eller brukar göra ingrepp i det lufttätande skiktet ha gedigen kunskap om hur man uppnår god
lufttäthet.
En rekommendation är att man tidigt i byggprocessen samlar alla
berörda till en generell utbildning i lufttäthetens betydelse för
den färdiga byggnaden. På så sätt undviker man många fel och
småskador som annars inte skulle uppmärksammas.
De hantverkare som monterar ångspärren och tätar genomföringar behöver utbildning eller rättare sagt behöver tid att ta
reda på hur detaljerna ska lösas. Hantverkarna är praktiskt lagda
och har ofta bra förslag på hur man löser olika detaljer.
Det finns exempel på att ett gemensamt möte innan arbetet med
ångspärren och fogning påbörjas, är en mycket bra investering.
Det kan vara frågan om fyra timmar, där alla svåra eller annorlunda moment diskuteras, provas och utvärderas innan hantverkarna
går igång mer rutinmässigt. Andra hantverkare som brukar göra
ingrepp i ångspärren ska också ha tillräcklig information om hur
de gör genomföringar på planerade ställen och hur de förhåller
sig om de råkar skada det lufttätande skiktet.
Man kan lämpligen koncentrera arbetet med lufttätningen till ett
fåtal personer och utse en person till lufttätningskoordinator som
kan bistå de olika hantverksgrupperna med råd och problemlösning.
Täthetsprovning
Byggnadens täthet kontrolleras lämpligen innan ångspärren
täcks med isoleringsmaterial och beklädnad. Fönster och dörrar
ska vara monterade och fogade i tät kontakt med ångspärren. Alla
genomföringar i klimatskalet ska också vara gjorda, men dessa
täcks och tejpas så att de inte stör tryckprovningen. Läckor som
hittas i samband med tryckprovningen kan då åtgärdas med
extra tejp, fogmassa och bitar av ångspärrsmaterialet.
Isover Vario Duplex UV - system
för fuktsäkring och lufttätning.
Ventilation
Isover Multi-Comfort House har hög termisk komfort trots att en
traditionell värmeanläggning inte behövs. Det är tillräckligt med en
värmekälla i ventilationssystemet för att värma upp ventilationsluften i den mån värmeåtervinningen och passivvärmen är
otillräcklig. Ett Isover Multi-Comfort House har effektiv värmeåtervinning på minst 80 % och låga förluster från installationer.
Ventilation och termisk komfort
Det behövs som lägst 0,35 liter uteluft per sekund och per kvadratmeter golvarea för att få en fräsch inomhusluft. När man väljer att
tillföra huset uppvärmningsenergi med ventilationsluften får luften
maximalt värmas upp till ca. 51°C. Det är den ungefärliga
gränsen för uppvärmning av luften utan att det luktar bränt.
Samtidigt är det den ungefärliga gränsen för att säkra uppblandning
av tilluften i rumsluften utan att det bildas termisk skiktning.
Termisk skiktning leder till att det är varmt under taket men kallt på
golvet. Att värma upp ventilationsluften till 51°C är dock en teoretisk
möjlighet som sällan används. De ventilationsanläggningar som
används i passivhus i Sverige värmer upp tilluften till 35°C.
Maximal tilluftstemperatur är dock en fråga om val av tilluftsdon.
Det är bara när det är som kallast och mörkast som man behöver
värma upp tilluften till en hög temperatur. Normalt värms luften
kanske fem till tio grader över rumstemperaturen eller inte alls.
Det är normalt att en ventilationsanläggning har möjlighet till ökad
ventilation om man till exempel har gäster. Har man gäster kan man
leva med mer ljudalstring i ventilationsanläggningen än normalt
eftersom en fest inte är en tyst situation i sig själv. Ingen kommer då
att märka att ventilationsanläggningen väsnas lite mer.
På samma sätt finns möjlighet till reducerad ventilation om man är
bortrest eller av annan anledning inte behöver ventilation på normal
nivå.
Ren luft
Ren luft är ett måste, men tyvärr finns det inte på alla håll. Pollen och
smutspartiklar gör att man behöver filtrera luften.
Ventilationsanläggningen i ett Isover Multi-Comfort House är
husets andningssystem. Pollen och smuts filtreras bort. Luften
eftervärms inom gränserna för termisk komfort i rummen.
Ventilationssystemet fungerar utan traditionell recirkulation
varför tilluften inte blandas med gammal inneluft. Därför smutsas
tilluftskanalerna inte ner utan förblir rena.
Värmeåtervinning
Ventilationsluften passerar genom en värmeväxlare som återvinner
luftens energi med minst 80 %. De flesta ventilationsanläggningar
som är lämpliga har en återvinning på något över 80 %, men man
ska inte enbart se på den formella återvinningsprocenten eftersom
behov av avfrostning varierar med klimatet. Avfrostningen påverkar
återvinningsprocenten och det bör diskuteras med leverantören av
ventilationsanläggningen så att den optimala lösningen för den
aktuella orten hittas.
Effektiv värmeåtervinning kräver ett lufttätt klimatskal. Husets alla
byggnadsdelar och detaljer ska vara täta för att undvika luftinfiltration genom dolda springor - speciellt när det är kallt och blåsigt.
Ventilationsanläggningens värmeväxlare kan helt enkelt inte göra
sitt jobb om inte all ventilationsluft passerar genom anläggningen.
24
Ventilationssystemet
är ett så kallat FTX-system
och består av en fläkt som förser
huset med frisk luft och en fläkt som
suger ut gammal luft. Återvinning av
värmen från den gamla luften till den nya friska
luften sker i luftbehandlingsaggregatet. Den friska
luften renas från pollen och andra luftföroreningar
i luftbehandlingsaggregatets filter och leds till
rummen genom kanalsystemet. Från välplacerade
tilluftsdon tillförs luften rummen utan att ge
upphov till drag.
Källa: www.rec-indovent.se
Bostadsventilation
- villor, radhus och lägenheter
Ventilationskanaler
Ventilationskanalerna är korta och dimensionerna generösa jämfört
med mängden luft som ska passera genom dem. I enskilda bostäder
används oftast 160 mm i huvudkanaler och 100 mm i fördelningskanaler. Generösa dimensioner motsvarar en lufthastighet på
1,5-2 m/s och säkerställer att det inte genereras mycket ljud från
luftens rörelser. I princip finns en ljuddämpare för varje rum/
avgrening i systemet. Ljuddämpare säkrar att fläktljud inte hörs och
att ljud inte passerar från rum till rum via kanalerna.
De generösa dimensionerna är också gynnsamma för energianvändningen eftersom tryckförlusten till följd av luftens passage genom
kanalerna är låg. Fläktarna kan därför vara små och billiga i drift.
Välisolerade ventilationskanaler på vinden
För att till fullo kunna utnyttja värmen som leds till rummen med
ventilationsluften och säkerställa värmeåtervinningen får till- och
frånluften inte ändra temperatur i betydande grad under passagen
genom kanalerna. Kanalerna behöver vara välisolerade, speciellt i
villor där ventilationskanalerna ofta placeras på vinden.
Normal
Maximal
Minimal
Off
Manöverpanel till ventilationsanläggning.
En halv till en grad är en lämplig gräns för temperaturändringen för
till- och frånluftskanaler på vinden och i andra ouppvärmda rum vid
dimensionerande vinterutetemperatur.
Tyvärr är det praktisk omöjligt att isolera kanaler för tilluft uppvärmd
till mer än rumstemperatur. Teoretiskt sett blir det väsentligt över
500 mm isoleringstjocklek om man har höga tilluftstemperaturer
upp till 51°C.
Om det inte finns någon annan möjlighet till placering av tilluftskanalerna än på vinden bör ett annat uppvärmningssätt väljas.
Tilluftskanaler i bostaden
Tilluftskanaler i bostäder utan vind t.ex i lägenheter, placeras ofta
under innertaket eller är vertikala. Även dessa kanaler ska isoleras
om man valt uppvärmning med ventilationsluften. En oisolerad
tilluftskanal med 35°C luft förlorar 2,4°C eller 13 % av energin på en
5 meter lång kanal. Det är ofta oacceptabelt. Kanalerna ska isoleras
för att hindra att luften under innertaket värms upp och leder till
förhöjd värmeförlust genom taket. Kanalerna ska också isoleras för
att hindra att korridorer där kanalerna finns, inte tillförs för mycket
värme.
När man bedömer behovet av isolering av tilluftskanaler, för luft
uppvärmd väsentligt över rumstemperatur, bör man se på värmeförlusten från de rummen som kanalerna placeras i. Ibland är en viss
värmeförlust önskvärd för att hålla en jämn temperatur i byggnaden. Vertikala kanaler kan fungera som ett element om de bara är
något isolerade. Som minimum bör dessa kanaler isoleras med
20 mm isolering. En 5 meter lång tilluftskanal med 35°C luft ger en
värmeförlust på ca. 50 W för 0,35 l/s•m2 i ventilationsflöde och 120 m2
bostad. Detta exempel motsvarar tilluftskanaler i trapprummet i
tvåplansbostäder. I tabellen finns ett exempel som kan används som
tumregel. Beräkningen är mycket känslig för kanallängden och
flödet. Andra dimensioneringsfall kan beräknas med Isover IsoDim®.
Ventilationskanaler i uppvärmda rum
Kompakt luftbehandlingsaggregat, RECTemovex, som skåpmodell. Skåpsaggregatet
placeras t.ex. i tvättstuga, badrum eller kök
tillsammans med vitvaror eller högskåp.
Aggregatet innehåller till- och frånluftsfläktar,
filter, högeffektiv motströmsvärmeväxlare och
användarvänlig manöverpanel. Aggregatet kan
kompletteras med el- eller vattenbaserad eftervärmare för rumsuppvärmning.
Källa: www.rec-indovent.se
Ventilationskanalernas placering
Isoleringstjocklek, mm
Ouppvärmda rum
Till- och frånluft 20°C
200
Uppvärmda rum
Tilluft uppvärmd till 35°C
20
Minsta isoleringstjocklekar för ventilationskanaler.
Varmvatten och
installationsrum
Ventilationsaggregat med värmare för
uppvärmning av tilluft. Aggregaten
har inbyggd varmvattenberedare.
Varmvatten kräver mycket energi. I samband med byggnadsprojekteringen är det viktigt att ta ställning till hur varmvattnet
ska värmas upp nu och på längre sikt.
Energianvändning och system för varmvatten
Det finns en del möjligheter att minska energianvändningen för
varmvatten om man har effektiva system med t.ex. solvärme eller
värmepump för varmvattenberedningen. Ett lämpligt mål är
15 kWh/m2 boyta och år. Använder man däremot el, fjärrvärme
eller biobränsle, och tar man ingen speciell hänsyn till inbördes
placering av installationstunga rum, blir energianvändningen för
varmvatten 30 kWh/m2 och år eller mer.
I samband med byggnadsprojekteringen bör olika alternativ för
effektiv varmvattenberedning beaktas. Det system som tycks vara
en bra lösning idag är kanske inte det om 20 år. Solvärmepanel på
byggnaden, värmepump kopplad till lågtemperatur fjärrvärme
eller jord-/bergvärme bör ses som relevanta möjligheter oavsett
om det i nuläget väljs vanlig el- eller fjärrvärmeuppvärmt varmvatten. Därför är det viktigt att det finns plats för annan lösning
än den som väljs som byggnadens första system.
Små förluster i varmvatteninstallationerna
Förluster från varmvatteninstallationerna ska vara små, dels för
att hålla värmeförlusten på låg nivå, men också för att vattenförlusten ska vara låg.
Ett bra sätt att minska förlusterna är att samla alla rum med
varmvatteninstallationer, vilket ger möjlighet att skapa installationsrum eller schakt. Då blir rörsträckorna korta och vattenoch värmeförlusten minst. Som ett plus blir installationerna
lättåtkomliga för inspektion och underhåll. I bostäder kan
installationsrum ofta kombineras med tvättstuga, förråd eller
förvaringsrum.
Installationsenhet för varmvatten
och ventilation
Ett alternativ till installationsrum är speciella enheter avsedda för
en bostad. Enheterna innehåller varmvattenberedare och ventilationsanläggning med värmeväxlare. Dessa enheter är kompakta
och tar endast upp plats som ett vanligt garderobsskåp. Fördelen
med dessa ”skåpsmodeller” är att de är lättplacerade mellan
garderobsskåp i tvättstugan, badrummet eller köket. Till detta
kopplas till- och frånluft, vatten, avlopp och el.
Kompakta komponenter för varmvatten och ventilation är ett
område där det händer mycket. Det finns redan fler system på
marknaden där man har möjlighet att koppla till solvärme,
värmepump med mera som gör energisystemet effektivare. I
Tyskland finns även det första systemet med en inbyggd värmepump i kompaktaggregatet för uppvärmning av varmvatten.
26
Installationsschakt som fungerar som rumsuppdelare. Alla installationer är lättåtkomliga
för inspektion och underhåll.
Hushållsel
Hushållselen är en lika viktig del av energianvändningen som all
annan energianvändning och ska beaktas i byggnadsprojekteringen. Bostädernas första vitvaror väljs i samband med
byggnadsprojekteringen. Den fasta belysningen som väljs får
vara av lämpligt slag.
Vitvaror
A-klassade vitvaror är ett självklart val och alla vitvaror placeras i
bostadens uppvärmda rum. Vitvarorna bidrar till byggnadens
uppvärmning och är en väsentlig del av frivärmen på 2 W/m2.
Låg energianvändning
Tjockt installationsskikt med skulptural karaktär
ger möjlighet till olika sorts inbyggd fast belysning. Även ventilations-kanaler kan döljas och
taket kan förses med ljudreglerande beklädnad.
Lämplig fast belysning
som lätt kan bytas ut
när modet ändras.
Hög energianvändning
Fast belysning
Det är också viktigt att tänka på fast belysning såsom inbyggda
spotlights i samband med projekteringen. Generellt görs plats för
elkablar och dosor i konstruktionernas installationsskikt.
Spotlights med stor inbyggnadshöjd får inte plats i ett normaltjockt installationsskikt. Det finns två möjligheter att använda dessa
spotlights utan att göra hål i ångspärren och därmed förstöra
lufttätningen. En möjlighet är att bygga ett tjockare installationsskikt. En annan möjlighet är att förse innertaket med ett
nerpendlat tak där spotlights kan placeras. Inbyggda spotlights är
sannolikt ett modefenomen som inte håller hela byggandens
livstid. Därför bör den fasta belysningen inte byggas djupt in i
konstruktionerna.
Energiprestanda och
termisk komfort
Sverige indelat i fem klimatzoner
Energiprestandan för Isover Multi-Comfort House håller passivhusnivå. Principen i passivhus är att uppvärmningsbehovet är så litet att
uppvärmningsenergin kan tillföras via ventilationsluften. Det kräver
mycket bra byggnadsdelar och komponenter med låga U-värden samt
ett lufttätt klimatskal. Effektbehovet är max 10 W/m2 för flerbostadshus i kustnära delar i Södra Sverige och uppvärmningsbehovet är max
15 kWh/m2 och år som ett projekteringsmål baserat på standardförutsättningar. På andra håll behövs lite mer energi och större effekt. Man
får även se upp med kallstrålning och kallras från fönster för att säkerställa komforten.
5
Klimatskal och komfort
Vi har valt att dela upp Sverige i fem zoner vilket är illustrerat i figuren
“Sverige indelat i fem klimatzoner”. Ventilationsförlusten stiger
betydligt ju längre norrut i landet man kommer. Däremot går det att
anpassa klimatskalets isoleringsnivå till allt kallare klimat. Har man
t.ex. en byggnad som är dimensionerat för att fungera i Skåne, ska ett
motsvarande hus i t.ex. Dalarna eller Västerbotten ha 50 % lägre
U- och ψ-värden. Multipliceringsfaktor för U- och ψ-värden för alla fem
zoner finns i tabellen nedan.
Fördelen med att anpassa klimatskalet till aktuellt klimat innebär att
byggnaderna kommer att få samma förutsättningar för termisk komfort och komforten kommer att upplevas på samma sätt oavsett ort.
Termisk komfort är svårast i samband med fönster och dörrar –
speciellt höga fönsterrutor – där en lämplig gräns för att undvika kallras uppnås om temperaturskillnaden mellan inneluften och
fönsterrutans invändiga yttemperatur är högst 2°C. I samband med
normalhöga fönsterrutor kan större temperaturskillnad accepteras ur
komfortsynpunkt, men större temperaturskillnad är en
konsekvens av sämre U-värde som kan bli problematisk för
energiprestandan.
4
3
Säve
2
1
Gränserna är ungefärliga.
Harmoniska konstruktioner
Liten temperaturskillnad mellan inneluften och fönsterrutans invändiga yttemperatur är ett bra projekteringsmål för alla fönster och dörrar
eftersom det blir lättare att skapa harmoniska fasader utan extrema
tjockleksskillnader mellan fönster och ytterväggskonstruktion.
Effektbehov
Effektbehovet blir större i norra Sverige jämfört med södra Sverige. Det
beror på att ventilationen kräver mer energi för att värma upp luften
efter den passerat värmeväxlaren. Värmeåtervinningen på minst
80 % värmer luften till 80 % av skillnaden mellan rumstemperatur och
dimensionerande vinterutetemperatur. I södra Sverige klarar värmeväxlaren att värma upp luften till ca. 14°C och i norra Sverige upp till
ca. 10°C. Infiltrationen genom små otätheter och att dörrar öppnas och
stängs samt användning av köksfläkt utan värmeåtervinning kräver
också mer effekt i norra Sverige än i södra Sverige. Behovet av
avfrostning i värmeväxlaren stiger också ju längre norrut i landet man
kommer vilket kräver extra effekt.
Multipliceringsfaktor
Zon Temperaturskillnad
rumstemperatur
- utetemp °C
Faktor för Faktor för
temperatur- U- och
skillnad
ψ-värde
1
(20 - (-10)) = 30
1
1
2
(20 - (-15)) = 35
1,16
0,86
3
(20 - (-20)) = 40
1,33
0,75
4
(20 - (-25)) = 45
1,5
0,67
5
(20 - (-30)) = 50
1,67
0,60
Transmissionsförlusten styrs av U-värdet (och ψ-värdet)
och temperaturskillnaden.
När transmissionsförlusten ska vara densamma
oavsett ort får U- och ψ-värdena vara drygt 1,5 gånger
bättre i norra Sverige jämfört med södra Sverige.
28
Energiprestanda och termisk komfort
Parameter
Isover Multi-Comfort House
Projekteringsmål/börvärde
för bostäder
Specifik effekt vid DVUT/DIT
Beroende på dimensionerande
utetemperatur, se tabell “Fem klimatzoner”
2 W/m2
Tillägg för småhus upp till 200 m2
Specifik energi vid DVUT/DIT
Ca. 30-40 kWh/m2•år varav 15-25 kWh/m2•år till uppvärmning beroende på ort, ca. 15 kWh/m2år till varmvatten
Tillägg för uppvärmning av småhus upp till 200 m2
10 kWh/m2•år
Frivärme (värme från personer och elektriska apparater)
2 W/m2
Termisk komfort
Lägsta yttemperatur på höga fönsterrutor och dörrar
vid DVUT
18°C dvs 2°C under innetemperaturen
Dimensionerande innetemperatur DIT
20°C vid dimensionering av specifikt effektbehov
21-23°C förväntad specifik energianvändning
Ventilationssystemets värmeåtervinning
Minst 80 %
Tilluftstemperatur
Max 51°C
Normaldrift max 35°C
Lufttäthet enligt EN-SS 13829
0,6 luftomväxling per timme
Energiprestanda, energirelaterade parametrar och termisk komfort.
DVUT: Dimensionerande Vinter Ute Temperatur.
DIT: Dimensionerande Inne Temperatur.
Fem klimatzoner
Zon Ort
Dimensionerande
Specifikt
Specifikt
vinterutetemperatur effektbehov
effektbehov
DVUT96
flerbostadshus småhus
över -10°C
10 W/m2
12 W/m2
2 Ronneby, Växjö, Kalmar, Västervik, Säve, Såtenäs,
Linköping, Norrköping, Södertälje, Stockholm/Bromma -10°C till -15°C
11 W/m2
13 W/m2
3 Jönköping, Karlstad, Uppsala
-15°C till -20°C
12 W/m2
14 W/m2
4 Falun, Malung, Sundsvall, Östersund, Umeå
-20°C till -25°C
13 W/m2
15 W/m2
5 Sveg, Lycksele, Jokkmokk, Luleå, Kiruna
under -25°C
14 W/m2
16 W/m2
1
Lund, Visby
Fem klimatzoner för Isover Multi-Comfort House beroende på dimensionerande
vinterutetemperatur, baserat på DVUT96 i SS-EN ISO 15927-5:T1:2007(utkast).
I skrivande stund är det oklart hur gamla DUT20 kommer att bli ersatt av nya
DVUT. Tillsvidare används DUT20 i praktisk projektering.
Frivärme är värme från elektriska apparater och människor. Man kan
räkna med ca. 4 W/m2 som förväntat värde. 2 W/m2 bör användas för
att säkerställa tillräcklig uppvärmning om man har få apparater
och/eller vid ett senare tillfälle skaffar mer energieffektiva apparater
än de bästa som finns idag.
Uppvärmning av ventilationsluften till 35°C ger vid en luftmängd på
0,35 l/s•m2 boyta en absolut maxgräns på 6,4 W/m2 som kan tillföras
rummen via ventilationssystemet. Dessa 6,4 W/m2 + frivärmen på
2 W/m2 ska täcka transmissionsförlusten, infiltrationen och naturlig
ventilation till följd av att ytterdörrar används. I praktiken fungerar
detta i flerbostadshus, men i villor är det tveksamt att man klarar sig
utan extra värme i de fåtal dygn som statistikt sett inträffar varje
vinter. Vid frivärme på 4 W/m2 ska alla byggnader i stort sett klara sig,
men då finns det ingen marginal.
Extra värme kan vara nödvändigt för att säkerställa rumstemperaturen under extremt kalla dygn. Hur mycket extra effekt som behövs
under ett fåtal extremt kalla dygn varierar från ort till ort, men som
tumregler kan man beräkna 25-30 % extra.
Extra effekt behövs också i perioder med normala utetemperaturer
om man vill öka rumstemperaturen inom en begränsad tid en gråvädersdag.
Extra effekt behövs också om man vill garantera en lägsta rums-temperatur som är högre än 20°C. Det är trots allt lite effekt som behövs.
En bostad behöver kanske bara använda en extra värmare på 300500 W i dessa situationer. Många passivhus i Tyskland har ett traditionellt värmeelement i vardagsrummet, men de boende upplever
att det ”aldrig” används.
Effektbehov i flerbostadshus
Flerbostadshus har lägre effektbehov än småhus. Den viktigaste
orsaken till detta är att man behöver differentiera effektbehovet i
lägenheterna och tillåta mer effekt i gavellägenheter/gavelhusen i
radhusbebyggelser som har större andel klimatskal än mellanlägenheterna/mellanhusen. Ramen för transmissionsförlust, infiltration
och naturlig ventilation kan differentieras från genomsnittet på
10 W/m2 till 8-12 W/m2: gavellägenheterna/gavelhusen kan få upp till
samma effektbehov som ett småhus.
Energianvändning
Energianvändning består av flera delar som bör beaktas var för sig.
Energianvändning till uppvärmning och varmvatten effektiviseras på
olika sätt. Enbart vid effektivisering av energianvändning till både
uppvärmning och varmvatten nås en hållbar nivå. Energianvändningen till uppvärmning på max 15-25 kWh/m2 och år ska betraktas
som förväntat värde eftersom det än så länge inte finns tillräcklig
erfarenhet i Sverige för att säkra projekteringsmål kan fästställas.
Beräknad och uppmätt energianvändning
Observera att max 15-25 kWh/m2 och år beroende på ort till uppvärmning för flerbostadshus motsvarar ett beräknat medelvärde baserat
på standardförutsättningar. Uppmätta värden för identiska bostäder
i samma byggnadskomplex kommer att variera beroende på aktuellt brukarmönster. Variation från 6-7 kWh/m2 och år till
25-30 kWh/m2 och år förväntas. Ett förväntat brukarmönster för
identiska lägenheter kan se ut som vissa i diagram “Specifik och
uppmätt energianvändning, uppvärmning”. Därtill kommer variationer från år till år som orsakas av variation i vädret.
Man projekterar alltså traditionellt utan marginal. Därför ska kravet
på exempelvis max 15 kWh/m2 och år i södra Sverige tolkas som ett
maximalt förväntat medelvärde under ett normalår.
Solinstrålning
30
Målet för energiprestanda kräver också att man har möjlighet att
utnyttja solinstrålningen optimalt. Finns det däremot andra
byggnader m.m. som skuggar kommer energianvändningen att bli
större även om byggnaden kan fungera vid samma låga effektbehov
som passivhus.
Individuell variation
Energianvändning till
uppvärmning blir hög vid:
Energianvändning till
uppvärmning blir låg vid:
hög rumstemperatur
låg rumstemperatur
energialstrande apparater energialstrande apparater
är få och effektiva och
är många och ineffektiva
används lite
och används mycket
om man inte behovsstyr
ventilationen
om man behovsstyr
ventilationen
om man är få personer och om man är många personer
inte mycket hemma
och mycket hemma
Vanliga orsaker till att energianvändningen varierar.
Effektbalans för Isover Multi-Comfort House
Med dessa jämna steg får man som tumregel 10 W/m2 som ram för transmissionsförlust och luftinfiltrationsförlust i
flerbostadshus oavsett ort. Motsvarande blir siffran 12 W/m2 för småhus.
Ventilationsförlusten stiger vid lägre utetemperaturer. Upp till 20 % av ventilationsluftens energi återvinns inte.
Högre avisningsfrekvens ger också större förlust.
Användning av köksfläkt utan möjlighet till värmeåtervinning kräver också energi.
Specifik och uppmätt energianvändning, uppvärmning
kWh/m2 och år
och
Förväntad energianvänding för identiska lägenheter under ett normalår i södra Sverige.
OBS! Energianvändningen är inte ett maxvärde som ska rymma individuell variation på samma sätt som BBR’s
specifik energianvändning. Energianvändningen är en sekundär projekteringsparameter, där man först och främst optimerar byggnadens väderstreck, fönsterstorlek och fönsterplacering. Det finns idag för få svenska passivhus för att fästställa prestanda med rimlig säkerhet.
Ljudprestanda
Tabell 3 Ljudklassernas benämning
Ljudklass
Ett Isover Multi-Comfort House kombinerar passivhus med god
ljudprestanda.
Boverkets Byggregler, BBR, ställer vissa minimikrav för ljudisolering som skydd mot oacceptabla förhållanden. Tyvärr är det
inte samma sak som bra ljudförhållanden och många upplever
ljudisoleringen som otillräcklig i befintliga byggnader. Vissa oroar
sig för om man stör grannarna och andra retas av grannar som
inte tycks visa hänsyn. Dessutom har utomhusbuller, speciellt trafikbuller, i vissa områden blivit ett allt större problem.
Ljudproblematiken är känd sedan ett antal år och ljudstandarderna SS 25 267; Bostäder, och SS 02 52 68; Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell, utarbetades
med fyra nivåer för ljudförhållanden. Standarderna anger krav
i de 4 ljudklasserna; A, B, C och D, där A är den bästa och C
motsvarar minimikraven i BBR.
Generellt innebär det en förbättring på 4 eller 5 dB (decibel)
mellan varje ljudklass beroende på vad de enskilda kraven gäller.
Exempelvis har en yttervägg eller en lägenhetsskiljande vägg i
ljudklass B en ljudreduktion på 57 dB och i ljudklass C 53 dB. En
förbättring på 4-5 dB motsvarar vad man skulle uppfatta som en
väsentlig förbättring. En skillnad på 10 dB motsvarar en halvering
eller fördubbling av ljuden.
Ljudklass B eller bättre
Isover Multi-Comfort House har hög ljudkomfort. Isover i Europa
har tagit fram en ljudkomfortstandard för bostäder eftersom det
inte finns en gemensam EN-, eller ISO-standard på området.
Sverige är ett av de få länder som har en ljudstandard med
fler klasser och som dessutom används i praktiken. Isovers ljudkomfortstandard motsvarar ljudklass B för ljudreduktion och
installationsbuller, men har avsevärt strängare prestanda på stegljudsnivå. De stränga kraven på stegljudsnivå är nödvändiga för
att säkerställa ostördhet utan att de boende ska visa särskilda
hänsyn i samband med vardagliga aktiviteter.
Eftersom många arbetar skift och därmed behöver vila på olika
tider av dygnet är det viktigt att bostädernas ljudprestanda är på
topp. Hög prestanda på stegljudsnivå innebär att man kan gå i
högklackade skor, rumstera med möbler och stora leksaker, städa
med mera utan att det hörs i våningen under.
I tabell “Ljudprestanda” finns ljudkraven för Isover Multi-Comfort
House bostäder.
I normalfallet krävs ljudklass B eller bättre och i särskilda fall
ljudklass A. I ljudstandarderna är ljudklasserna kopplade till
användning i olika nivåer av utomhusbuller på så sätt att byggnader
i ljudklass A och B kan fungera i områden med mer utomhusbuller än ljudklass C. Men det ska inte uppfattas så att man
enbart kan ha nytta av ljudklass A och B i bullerutsatta områden.
Tvärtom är hög ljudprestanda en god garanti för komfortabla
ljudförhållanden i framtiden.
32
A
Mycket goda ljudförhållanden
B
Goda ljudförhållanden
C
Acceptabla ljudförhållanden
D
Låg ljudstandard
Ljudprestanda
Ljud; ljudklass B eller bättre
Ljudreduktion
Lägenhetsskiljande väggar och mellanbjälklag
Mellanväggar och mellanbjälklag inom bostaden
Ytterväggar och tak
Efterklangstid
Stegljudsnivå
Lägenhetsskiljande mellanbjälklag
Mellanbjälklag inom bostaden
Ljud från ventilationsanläggning och andra installationer
1) Kravet är strängare än det som gäller för ljudklass B.
Nivån är nödvändig för att säkerställa ostördhet utan
att de boende ska visa särskilda hänsyn i samband
med vardagliga aktiviteter.
Komfortnivå i Isover Multi-Comfort House
Komfortnivå i Isover Multi-Comfort House
Dagens minimikrav i BBR
Förekommer i många äldre byggnader
Isover Multi-Comfort House
Projekteringsmål/börvärde
för bostäder
Ljudreduktion utan/med
korrektionstermen C50-3150
≥ 63/57 dB
≥ 45/40 dB
≥ 63/57 dB
ca. 0,5 sek
Med korrektionstermen C50-2500
≤ 40 dB 1)
≤ 50 dB 1)
Max 20-25 dB (A) i sov- och
uppehållsrum
Isover Multi-Comfort
House - Lathund
Exploatering
• Exploatera området så alla byggnader får möjlighet till att utnyttja solinstrålningen
Planering och förprojektering
• Välj en byggnadsform och placering med bästa möjlighet till låg
energianvändning - kompakt form är gynnsam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 16
• Ouppvärmda vindfång och inglasade uteplatser är bra lösningar
som minskar energibehovet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 16
• Ett välisolerat klimatskal är ca. 300-400 mm tjockt i södra Sverige
och ca. 450-600 mm tjockt i norra Sverige beroende på byggnadsstorlek,
kompakthet och aktuell ort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 16
• Kontrollera effektbehovet jämfört med prestanda
• Placera installationer nära varandra, gärna kring installationsrum/
-schakt för tillgänglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 26
• Beakta om solvärme ska ingå i varmvattenberedning så
solfångarna planeras in i byggnadsdesignen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 26
Projektering
• Välj konstruktionslösningar med U-värden som beräknades vid
förprojekteringen med möjlighet till tjockleksjustering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . IsoverBoken
• Välj en konstruktionsvariant som motsvarar minst ljudklass B . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . IsoverBoken
• Ventilationskanaler ska isoleras för att få fram all energi till önskad plats . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 24
• Tänk på lufttätheten, ångspärren ska placeras indragen och nödvändiga
genomföringar i lufttäthetsskiktet ska planeras och mothåll byggas in. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 22
• Välj fönster och solskyddssystem som passar till husets design
- allt är möjligt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 6
• Välj glastyp och kombinationer där av så risken för kallras och kallstrålning undviks . . . . . . . . . . . . sid 18
• Välj detaljer med lågt ψ-värde och bra ljudprestanda dvs detaljer där
flanktransmissionen bryts, fogarna är täta och stela förbindelser undviks . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 14
• Välj ventilationssystem med en återvinningsgrad på minst 80 % . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 24
• Om separat värmesystem önskas till till exempelvis golvvärme, minimera den till
små väl valda ytor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 9
• Beräkna effekt- och energianvändningen och jämför med prestanda
• Gör eventuellt justeringar för att nå energimålen
Utförande och kontroll
• Information till alla hantverkare om lufttäthetens betydelse för den
färdiga byggnadens komfort och energiprestanda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 23
• Koncentrera arbetet med lufttätning till en liten grupp och låt gruppen
få tid att studera och prova alla svåra eller annorlunda moment . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 23
• Utför tryckprovning innan ångspärren m.m. täcks så att fel kan åtgärdas. . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 23
Boendet
Utarbeta en manual för husets drift med följande information:
• Individuellt bruksmönster har avgörande betydelse för de faktiska energikostnaderna.
• Om det finns ouppvärmda rum som vindfång och inglasade balkonger ska det framgå tydligt av
informationen så de boende inte av misstag börjar värma upp dessa rum.
• Vädring är normalt inte nödvändigt.
• Eventuell golvvärme är enbart för komfort.
• Instruktion kring ventilationsanläggningens skötsel och underhåll, ventilationen kan behovsstyras.
34
Referenser
Passivhusstandard
Kravspecifikation för passivhus i Sverige - Energieffektiva bostäder
Forum för energieffektiva bostäder www.energieffektivabyggnader.se
Lufttäthet
SS-EN 13829 Byggnaders termiska egenskaper - Bestämning av
byggnaders lufttäthet - Tryckprovningsmetod (ISO 9972:1996,
modifierad)
Ljudstandard
SS 25267:2004 Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder och SS 25268 :2007 Byggakustik - Ljudklassning
av utrymmen i byggnader - Vårdlokaler, undervisningslokaler,
dag- och fritidshem, kontor och hotell
Innemiljö
Danvak Grundbog Varme- og klimateknik
Andra publikationer från Isover
IsoverBoken
Built for the future - The Isover Multi-Comfort House (Toolbook)
www.isover.se
Built for the future
– The Isover
Multi-Comfort House
Handboken visar konstruktioner, detaljer och lösningar som är vanliga i Tyskland, Österrike och Schweiz. Dessa konstruktioner kan ge
till inspiration i Sverige, men i samband med effekt- och energiberäkningar får man vara försiktig med de redovisade värdena.
Konstruktionsdetaljernas ψ-värden är beräknade utifrån den tyska
beräkningsmetodiken, där man använder utvändiga byggnadsmått.
ψ-värden för byggnadsdetaljer som t.ex. yttervägg-grund eller
yttervägg-tak är mycket små och ibland negativa. Dessa ψ-värden
får inte användas i svensk beräkningsmetodik, där invändiga byggnadsmått används.
Bra planering är grunden till energieffektivitet.
Isover Scandinavia Marketing 2008-03 (MIA). Tryck: Ljungbergs Tryckeri, Klippan.
Vissa av bilderna och personerna i brochyren har ingen direkt koppling till innehållet.
Besök vår hemsida!
Du är välkommen att besöka vår
hemsida för mer information och
goda råd! www.isover.se.