Transcript Historien om Bada träsliperi

Torsdagen den 7 juli 2011
AKTUELLT
Tipsa Länstidningen Värmlandsbygden om det som händer nära dig. Ring 0141-560 03 eller e-posta till [email protected]
Historien om Bada träsliperi
Träsliperiet var beläget i Torsby kommun, vid Övre Fryken
Vargtikar tycks acceptera att främmande
valpar läggs till i kullen och det finns hittills ingenting som tyder på att tikarna diskriminerar fostervalparna.
Bada träslperi en vinterdag i början av 1900- talet. Sliperiet till vänster, ett torktorn till höger, Bada herrgård skymtar i bakgrunden. En lastpråm ligger infrusen framför fabriken. Dessa pråmar var det viktigaste transportmedlet för massan under sommarhalvåret. Massan fraktades då till Frykstad i södra änden
av Nedre Fryken, där det fanns järnväg för vidare transport.
TORSBY (VB)
Vid Badaälvens trånga
dalgång, vid östkanten
av Övre Fryken i Torsby
kommun, fanns under
1500- talet och första
hälften av 1600- talet
en enda gård, Bada. I
övrigt fanns där ingen
bebyggelse. 1649 privilegierades en stångjärnshammare på denna plats för Gustav Ericsson i Karlstad.
Hammaren kallades för
Bada övre hammare
och samtidigt bildades
ett bolag, Bada Järnbruk, som därmed blev
ett av de tidigaste i
Fryksdalen.
En ny hammare anlades
1692. Anledningen till detta
var att Filipstads bergslag behövde hitta fler ställen för att
avsätta sitt tackjärn. Den nya
hammaren kom därför att
heta Bada nedre hammare
och låg en km längre ned i älven. Bruket tillhörde en tid
brukspatronen vid Rottneros
G.A. Wall, men vid hans
konkurs 1875 övertogs det av
Edsvalla Bolag. Järnbruksrörelsen vid Bada lades ned
1877. Därefter kom bruket i
familjen Myrins ägo. Familjen drev under tio år en ganska omfattande sågverksanläggning på platsen för den
nedre hammaren. År 1888
inropades sågverket på auktion av dåvarande statsrådet
Themptander. Hans svärfar
brukspatron Dahlberg förvaltade sågen fram till 1895.
Träsliperi i stället för
järnbruk och sågverk
1895 kom en ny ägarkonstellation till Bada vilken bestod av godsägare Lennartsson, häradshövding Carl
Rooth, direktör Casper Larsson och major Knut Larsson,
den senare från Longs säteri.
De bildade då AB Bada Bruk
och beslöt samtidigt att uppföra ett träsliperi vid Bada
med Knut Larsson som disponent. Sliperiet stod färdigt
1896 och uppfördes under
ledning av Finshyttans meka-
niska verkstad. I sliperiet
kunde man nyttiggöra den
vattenkraft som tidigare hade
drivit järnbruket och sågen.
Dessutom fanns ju tillgång
till en arbetarstam vars färdigheter utan större svårigheter kunde användas till de
nya uppgifterna.
Teknisk beskrivning
Den mekaniska pappersmassan (slipmassa) vid denna
tid utgjordes ofta av våt, vit
granmassa med 50 % torrhalt. På vissa bruk, som t.ex.
Bada, torkades dock massan,
vilket reducerade fraktkostnaderna. Slipmassan såldes
framförallt till tillverkare av
tidningspapper. Badafabriken byggdes för en årsproduktion av 300 ton.
Två långslipande kallslipstolar var hjärtat i anläggningen. De drevs av vattendrivna turbiner, vilka alstrade
500 hkr. Från dessa överfördes kraften med remdrift till
slipverk och annan utrustning. I ett ånguppvärmt torktorn av Rottneros fabrikat
Massor med trevlig läsning från hela länet
- varje torsdag! Prenumerera på Länstidningen
Värmlandsbygden du också!
torkades massaarken innan
de packades och skickades
iväg.
År 1898-1900 utfördes en
större ombyggnad varvid de
två slipverken byttes ut mot
modernare. På samma gång
inköptes en ny turbin på 200
hkr från Finshyttan och ytterligare ett torktorn från
Rottneros byggdes. Tillverkningskapaciteten blev ca 800
årston. Alla investeringar till
trots blev ekonomin dålig
och fabriken lades ned hösten 1913 En ärevördig bruksepok gick därmed i graven.
Major Larsson en centralfigur
Knut Larsson som blivit
stor delägare i AB Bada Bruk,
fick 1902 erbjudandet att bli
disponent för Borgviks järnbruk och lämnade då Bada.
”Majorn” som han i dagligt
tal kallades, hade väckt uppmärksamhet för sin förmåga
att leda Bada. Förvaltare för
bruket i slutskedet blev nu
Sven Olov Traung.
När Major Larsson kom
Vargtikar tycks
acceptera
fostervalpar
till Borgvik insåg han att järnet hade gjort sitt vid Borgvik och anlade där ett träsliperi. 1905 bildade ”Majorn”
tillsammans med några intressenter Kyrkebyns Sulfitfabrik AB och byggde en sulfitfabrik vid Segmon nere vid
kusten av Vänern. ”Majorn”
blev styrelseordförande och
hans son Torsten Lyrholm
disponent. Samma år inköptes Bada bruk och Bada herrgård av Kyrkebyns Sulfit AB,.
Efter Knut Larssons bortgång
1919, förvärvades både Borgviks Järnbruks AB och
Kyrkebyns Sulfitfabrik år
1920 av Billeruds AB. På så
vis blev alltså Billerud ägare
till Bada.
Text:
HASSE OLSSON
Referenser: ”Papper och Massa
i Värmland” av Lennart Stolpe, Carl Håkansson, Lennart
Källén, Hasse Olsson, Alf
Svensson.
www.varmhist .se
Ring 0141-560 03 redan i dag!
Fostervalpar som är åtta
dagar yngre än sina nya kullsyskon kan dock ha svårt att
hävda sig i konkurrensen
med sina nya, äldre fostersyskon.
Detta visar en underhandsrapport från Svenska
Djurparksföreningen om det
testprojekt att flytta vargvalpar mellan olika kullar i
skandinaviska djurparker
som genomförs under våren
och sommaren. Projektet är
en del i det regeringsuppdrag
som Jordbruksverket och
Naturvårdsverket har att genetiskt förstärka den inavlade vargstammen i Sverige.
Detta kan eventuellt ske
genom utsättning av vargvalpar från djurparker.
Den typ av valpbyte som
Svenska Djurparksföreningen nu genomfört kallas crossfostering. Omflyttningen av
valparna ägde rum i slutet av
maj, då fostervalparna var 46 dygn gamla och valparna i
de mottagande kullarna var
3-12 dygn gamla. Insamling
och analys av data från valpkullarna pågår under sommaren. Resultatet kommer
att presenteras i en rapport
till Jordbruksverket och Naturvårdsverket i september.
Fyra valpkullar har
flyttats
Det handlar om fyra valpkullar, där fostervalpar har
lagts till i kullarna. Dessa
kullar finns i Järvzoo och Orsa Björnpark, samt Namsskogans Familiepark och Polar Zoo i Norge. I alla djurparkerna sattes viltkameror
upp utanför lyorna i samband med att fostervalparna
placerades ut.
– Alla fyra tikarna hämtade både sina egna valpar
och fostervalparna när vi lagt
ut dem. Det kan ses som en
god indikation på att tikarna
har accepterat fostervalparna, säger Mats Amundin,
projektledare på Svenska
Djurparksföreningen.
Fostervalparna får sedan
konkurrera med sina nya
kullsyskon om t.ex mjölk
från tikens spenar.
Åldersskillnaderna mellan
fostervalpar och den mottagande kullens valpar är 2
dygn, 3 dygn, 5 dygn respektive 8 dygn.