Transcript 2013 - nr 19 - Dalslands Konstmuseum

19
KONST
AKTUELLT
DALSLAND
Otto Hesselbom Självporträtt, Olja. Foto: Peter Lidman
A K T U E L L A U T S T Ä L L N I N G A R O C H P R O J E K T P Å D A L S L A N D S K O N S T M U S E U M 13 / 7 – 1/ 9 2 0 13
Landskap Ärran, Olja. Foto Peter Lidman
HESSELBOM –
PREDIKANTEN
SOM BLEV
MÅLARE
I år är det hundra år sedan
Dalslands mest kände konstnär
Otto Hesselbom avled. Bondsonen från Ånimskog som slog
igenom i Paris år 1900.
Redan 1990 gjorde museets grundare,
Sten Torstensson, en stor utställning
över Hesselboms konstnärskap och han
återkommer nu med en ny, i anledning
av jubileet.
1990 producerades även en prakt­volym
över konstnären med över 300 färgbilder
som fotografen Peter Lidman ägnade
sju år till att leta upp och dokumentera.
– Det var nog det roligaste jag gjort,
Hesselbom är så mycket mer än »Vårt
land«, han fick mig att inse vilket
fantastiskt landskap Dalsland är, säger
Peter Lidman.
Otto Hesselbom var landskapsmålaren
framför alla andra. Hans storslagna
målning »Vårt land«, en utsiktvy i
kvälls­kymning över sjön Ånimmen mot
Vänern, har kommit att bli själva sinnebilden av Sverige och dess landsbygd.
Målningen köptes in av Nationalmuseum
1910, samma år som Nationalmuseum
också arrangerade en första separat­
utställning med Hesselbom.
Drygt trettio år
och utbildar sig till
senare hamnade
resandepredikant.
»Vårt Land« på
Efter denna blev
lyxtelegramblankett
han placerad i
och blev på så sätt
Norrbotten där han
ett av Sveriges mest
träffar sin första
kända och älskade
hustru Hanna.
konstverk.
1880 är han
Otto Hesselbom
tillbaka i Stockholm
målade flera
där han får kontakt
varianter på
med baptisterna
motivet. Vidsträckta
och Hesselbom
utsikter var lite av
byter trosuppfatthans specialitet och
ning och tar
Näckrosor, Olja. Foto Peter Lidman
han fann dem på
återigen anställning
många ställen runt om i det dalsländska
som predikant, denna gång för
landskapet, som Borekulle i Ör, Linheden
Missions­förbundet.
i Edsleskog, Buterudsklacken i Skållerud
Först i mitten på 1880-talet börjar
och Vingenäsbergen i Ånimskog …
han måla på allvar. Han får tillåtelse att
– Hesselbom har betytt mycket för
kopiera konstverk i samlingarna på
Dalsland och har inspirerat många att
Nationalmuseum och blir så framgångsbli konstnärer, inte minst i Ånimskog,
rik i detta att han vid 40 års ålder blev
därifrån kommer också Alvar Lundin
antagen som extraelev på Konst­
och Anders Thyberg, säger Sten
akademin. Sex år därefter deltar han i
Torstensson.
sin första utställning – i Berlin.
Hesselboms levnadshistoria är
52 år gammal får Hesselbom sitt
sällsam, tung och full av umbärande,
konstnärliga genombrott – en brons­
men inte ovanlig för en bondson född i
medalj på världsutställningen i Paris
Sverige, i mitten av 1800-talet. Slobol
– där ha ställer ut tillsammans med de
hette byn där han föddes och barndoms­
andra stora svenska konstnärerna vid
hemmet finns fortfarande kvar. Otto var
den här tiden; Ernst Josefsson, Anders
näst yngst av nio syskon och det
Zorn och Carl Larsson, med flera.
berättas att han tidigt började måla och
Därefter följer en intensiv period av
teckna på det mesta i sin närhet. Fanns
målande och deltagande i många
det inte färg, så använde han bärsaft.
internationella utställningar, även i
Han utbildade sig till målare, »plank­USA. Men tiden som firad konstnär blev
strykare« genom att gå som lärling, först
tämligen kort. Otto Hesselbom insjuki Ånimskog, sen hos en målarmästare i
nade i ett slaganfall i mars 1913 och
Stockholm, dit han flyttade som 20-åring.
avled i sitt hem »Villa Talldungen« i
Här går han också några terminer på
Säffle några månader senare. Då var
Slöjdskolan (nuvarande Konstfack).
han 65 år.
I litteraturen beskrivs Hesselbom som
På sitt hus hade han låtit skriva på
en udda och allvarlig ung man med
latin: Ars longa, vita brevis.
starka religiösa intressen. I Stockholm
Konsten är lång, livet är kort.
kommer han i kontakt med Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen och 1874 blir han
Utställningen visas i övre utställningsantagen till stiftelsens kolportörskola
hallen och pågår t.o.m. 1 september.
Ett 25-tal brittiska och internationella designers har gått loss
med fantasi och skaparlust på
uppgiften att göra något nytt
och användbart av det som
redan hamnat i soporna. »Återbruk« sa man förr i tiden. Redesign säger man idag. Allt för
att spara på jordens resurser.
Konsumtionssamhället är över oss. Vi
handlar prylar som aldrig förr och dövar
samvetet med att ge de överblivna, oanvända eller utslitna sakerna till välgören­
hetsorganisationerna eller sälja på eBay.
Så kan vi i lugn och ro köpa nya saker,
fylla på sopberget och växthusgaserna …
Varför inte ta vara på det själv istället?
Se potentialen i materialet, tänka
kreativt och börja experimentera? I tider
när klimatförändringar hotar vår planet
är det hög tid att fundera i nya banor.
Ja, det är dags att re-designa designen.
Det menar den brittiska ekodesignbyrån
[re]design som länge målmedvetet
arbetat för att vända trenden. För detta
ändamål är designers extra väl lämpade,
menar Sarah Johnson som tillsammans
med Jason Allcorn driver byrån som har
sin bas i London.
– Som innovativa tänkare och doers
har designern unika möjligheter att
granska, tänka om och göra om de
produkter, tjänster och system som ska
Anthony Dickens »Playtime Clock«
BRITTISKA
DESIGNERS GÖR
DET GAMLA
NYTT
skapa vår framtid, säger Sarah Johnson.
[re]design startade sin verksamhet för
nio år sedan och arbetar med att sprida
idéer, tankar, kunskap och initiera
för­ändringsarbete runt hållbarhet ur ett
designperspektiv. I sitt nätverk har
organisationen över 300 designers som
på olika sätt dras in i byråns olika projekt;
det kan vara workshops, kurser, utställ­­
ningar, deltagande i festivaler, eller
andra samhällsevenemang och uppdrag.
Fem böcker har [re]design redan gett
ut, inspirationsböcker för den som vill
göra själv (MIY – make it yourself) med
»recept« på hur man gör, steg för steg.
Jon Male »Rebay«
många och som bryter mot traditionella
förväntningar på hur recyclade produkter ska se ut.« som en kreatör uttrycker det.
[re]designs nätverk av formgivare och
designers sträcker sig även utanför Englands gränser. – I England är designen
mycket idéstyrd, man intresserar sig för
historien bakom och material och teknik
anpassas till uttrycket. Många designers
växlar material och teknik hela tiden.
Inte som här där en designer kan
stanna för ett material t.ex och grundligt
utforska detta. Utställningen som har sin
urpremiär på Dalslands konstmuseum
går sedan vidare till London Design
festival i september.
Läs mer om ekodesignbyrån
[re]design: www.
redesigndesign.org
Visas i nedre
utställningshallen
t.o.m.
1 september.
Danielle Lowy »Mousevaark«
Böcker som är till för alla som är
intresserade, här bjuder formgivarna
friskt på sina idéer. Allt sker enligt detta
så kallade »open source« systemet,
ingen copywrite sätter gränser.
»Why Don’t You [re]design Christmas?« (Varför inte redesigna julen?)
Är titeln på en av böckerna – som
produ­ceras för att göra minsta möjliga
ekologiska avtryck, det vill säga på tunt
papper och utan färgbilder.
Utställningen på Dalslands konst­
museum är resultatet av ett upprop till
ett hundratal formgivare i (re)design
nätverket. Tjugofem nappade på temat;
[re]craft, och nu har också detta projekt
blivit en bok med titeln: »[re]craft:
designs to make at home from waste«
som finns att köpa på museet. I denna
delar bland andra Jon Male med sig av
sitt humoristiska sätt att klippa till
utnötta gamla mattor så att de blir som
kitschigt fejkade djurfällar på golvet.
»Brittisk hud« kallar han dem.
»Vi vill göra produkter som tilltalar
»Always ther«
MED
POLAROID­FILM
OCH GAMMAL
KAMERA
Hans suddiga, lite oskarpt vemodiga bildspråk, har fått många
efterföljare. Nu visar Dan Isaac Wallin en serie foton i Galleriet,
porträtt och landskap från hans uppmärksammade fotobok som kom
i höstas.
2009 visade Sveriges Television ett
reportage om fotografen Dan Isaac
Wallin, 36, och hans alldeles speciella
sätt att arbeta med den konstnärliga
bilden. Han behandlar och misshandlar
filmen på olika sätt så att motivet
fördunklas och får en patina som ger
poetiska associationer mot fjärran tid
och rum.
– Efter det inslaget fick jag en massa
mail från folk som undrade hur jag
gör, men det är ju mitt sätt och inget
man tipsar om
fotoskolan på
så där, säger
Biskops Arnö i
Dan Isaac Wallin
början av 2000och skrattar.
talet. Sedan dess
Självklart
har han delat sin
tycker han det är
verksamhet
roligt när folk
mellan mer
uppskattar vad
konstnärliga
han gör och visst
projekt och rena
berättar han
uppdragsjobb,
gärna om
som reklam,
»hemligheten«
produktfotograbakom uttrycket;
fering och
att han till
beställnings­
exempel gärna
porträtt.
arbetar med
– Min målsättpolaroidfilm.
ning är att jobba
Polaroidfilmen
enbart med
»Passage«
slutade tillverkas
konstnärliga
för flera år
projekt, säger han och menar att, blir
sedan, så han har byggt upp ett stort
det för mycket kommersiella jobb så
eget lager. Och han använder gärna
tappar man det konstnärliga, det
gamla kameror, som en storformat­
hantverksmässiga.
kamera tillverkad av ungraren Szabad
Han har gjort två fotböcker. En
på 1950-talet.
fotodokumentation under tre års tid om
– Med storformatskameran är det
autistiska vuxna på Tobiasgården
lättare att förändra skärpan, förvränga
utanför Kungälv, det var hans examensden, eller lägga skärpa bara på något
projekt. Och nu senast; ett personligt
ställe och jag får fram det där drömska,
urval av bilder med titeln »Steps on
melankoliska uttrycket som jag letar
snow, dust on the lips« (bokförlaget
efter, säger Dan Isaac Wallin.
Journal) från vilken utställningens tio
Gamla fotografiska tekniker från
bilder också är hämtade.
1800-talets mitt är en annan passion
– Det handlar om min personliga
han gärna ägnar sig åt; som Gummiresa genom en räcka av år, från 2009
tryck (det kan ta upp till en vecka att
och framåt.
göra en enda bild!) Saltpapper och van
Det är bilder från landskap och
Dyke Brown. Tekniker som han också
möten med människor, från Bohuslän
håller kurser i.
likväl som från Israel, två platser där han
Hur kom det sig att du blev fotograf?
är starkt förankrad genom släktband.
– Någon gång runt 1995 var jag inne i
– För mig är det meditation att
ett mörkrum för första gången. Det var
vandra i det tomma ökenlandskapet,
hemma hos en vän och där stod hennes
precis som att vara på de kala klipporna
mamma och framkallade bilder. Jag
i norra Bohuslän, samma karga, öde
blev helt såld! Och sedan dess har jag
stämning, säger Dan Isaac Wallin.
varit övertygad om vad jag ville göra.
Dan Isaac Wallin fick sin huvud­
Utställningen visas i Galleriet och pågår
sakliga fotoutbildning på Nordiska
t.o.m. 1 september.
Missa inte nästa
utställningsperiod.
7 SEP – 1 DEC
Välkommen till vernissage
lördag 7 september kl 14.00 då
tre nya utställningar öppnar:
Övre utställningshallen:
Eva Bengtsson
Keramisk skulptur
Nedre utställningshallen:
Verk ur museets samlingar
Galleriet:
TRANS POP UP
designgrupp
Eva Bengtsson
PS. Söker du fina presenter
eller vill du köpa senaste
kulturtidskriften? Besök vår
fina välfyllda museishop med
ett handplockat sortiment av
böcker, pappersvaror och
konsthantverk.
FIKA MED
HESSELBOMSK
UTSIKT
Missa inte ett besök i det
nyrenoverade museicaféet.
Här kan du njuta av en av
Dalslands bästa caféutsikter,
nästan lika storslagen som
de mäktiga landskapsvyer
av Otto Hesselbom du just nu kan se i museet.
Vi serverar lättare luncher, lika gärna som bara en slät
kopp kaffe. Här kan du få en smakrik paj med grönsallad, en
varm soppa med ett gott bröd, eller en matig smörgås med
lax, ost eller skinka, serverat på surdegsbröd. För att inte tala
om alla delikata bakverk som ger guldkant åt fikarasten, vi
har laddat, du bör inte bli besviken.
Råvarorna hämtar vi från lokala producenter så långt det
bara är möjligt. Rökt lax från Håverud, äppelmust från
Rostads musteri med flera.
Vi bakar alla kakor själva och hinner vi inte baka brödet
så beställer vi det från Brukets Godaste, ett ekologiskt
stenugnsbageri i Fengersfors.
Tillåter vädret så sitter man bäst på den härliga verandan
med utsikt över sjön Spången. Annars finns en hel del att se
inomhus också. Bonaparterummet har fått namn efter
Napoleon Bonapartes brorsdotter Egypta som en kort period i
sitt liv bodde på Upperuds herrgård, ett stenkast från museet.
Du vet väl att det går att komma till oss med båt också?
Museet har en egen brygga nedanför caféet. Där lägger du till
gratis och sen är det bara några minuter till Dalslands bästa
konstupplevelse. Museet har gratis entré, bara att stiga på.
Välkommen!
Helen Backlund, museichef
Öppettider:
1 juli–11 aug: alla dagar 11–17
14 aug–13 okt: ons–sön 11–17
Produktion: Dalslands konstmuseum
Texter: Anna-Stina Lindén Ivarsson
Form: Sara Lund, Reform
Museet stöds av
Västra Götalandsregionen,
Melleruds kommun,
sponsorer och vänförening.
M US E I CAFÉ
M US E I CAFÉ
Upperud 464 40 Åsensbruk
0530-300 98
www.dalslandskonstmuseum.se