Transcript Rapport 2013-2. Finnerödja kyrka.pdf

Finnerödja kyrka
Finnerödja socken, Laxå kommun, Västergötland.
Ut- och invändig restaurering 2012-2013
Anneli Borg
Rapport 2013:02
Engelbrektsgatan 3
Box 314, 701 46 ÖREBRO
Tel. 019-602 87 00
www.olm.se
2
Inledning
Finnerödja församling har erhållit kyrkoantikvarisk ersättning för ut- och invändig
restaurering av Finnerödja kyrka. Länsstyrelsen lämnade tillstånd 2010-11-23. Enligt beslut
skulle arbetet utföras under antikvarisk medverkan, vilket skett genom Örebro läns museum.
Finnerödja kyrka
Kyrkan uppfördes 1762-63 och ersatte då ett timrat kapell från 1600-talet. Kyrkan har ett
välbevarat kyrkorum och har inte genomgått någon större genomgripande renovering som
många andra kyrkor.
Senast kyrkan renoverades var på 1960-talet då en ut- och invändig renovering genomfördes
av arkitekt Erik Lundberg och Uno Söderholm från Stockholm. Kyrkorummet återställdes då
till viss del men fick även några nya inventarier, ny färgsättning och en läktarunderbyggnad.
Utgångspunkten vid renovering 2012-2013 har varit att till stor del bevara Erik Lundbergs
renovering från 1960-talet. Lundberg var arkitekt och jobbade främst med
restaureringsarbeten, restaureringsideologier och var en av 1900-talets stora arkitekter inom
det området. Han arbetade med renoveringar från 1920-talets andra hälft till slutet av 1960talet.
Arbetet har nu utförts enligt den arbetsbeskrivning på ”ut- och invändig restaurering” som
upprättats av Börje Lindström, Arkitektur och byggnadsvård AB, daterad 28 oktober 2010,
rumsbeskrivning daterad 5 november 2012 samt arbetsbeskrivning för omläggning av spåntak
daterad 15 oktober 2012 reviderad 30 oktober 2012.
Restaureringsarbetet påbörjades sommaren 2012 och var färdigt till påskdagen 2013 då
kyrkan återinvigdes. Arbetet har bland annat inneburit, utvändigt avfärgade fasader, målade
snickerier samt tillgänglighetsanpassning av kyrkans norra entré. Långhusets spåntak har
delvis lagts om och tjärstrukits. Invändigt har man under läktaren tagit bort kyrkbänkar och
inrättat ett kyrkotorg. Läktarunderbyggnaden har på norra sidan försetts med ny
skåpinredning och pentry. Ny förvaring t.ex. textilförvaring, notskåp, klädhängare på hjul och
manöverpulpet. Alla ytskikt har rengjorts och överlag målats om. Konservatorsarbeten har
utförts på textilier, altaruppsats, draperingsmålning bakom altaruppsatsen, predikstolen m.m.
Örebro läns museums rapport är skriven ur antikvarisk synvinkel men redogör även
översiktligt för renoveringsarbetet i stort. I övrigt hänvisas till övriga handlingar i ärendet.
Arbetena har utförts på ett ur antikvarisk synpunkt tillfredställande sätt.
3
Administrativa uppgifter
ÖLM diarienummer: 2010.230.178
Tillstånd från Länsstyrelsen: Dnr: 433-057557-2010
Projektledare:
Elkonsult
Arkitektur & byggnadsvård AB, Börje Lindström
Sten-Åke Anderssons Ingenjörsbyrå AB
Entreprenörer:
Rosengrens Inredningsmontage AB
Hova rör
Närkesten Entreprenad AB
Fasadputs H Hansson AB
Hova elektriska installations AB
Per Edlund, måleri
Ströms måleri
Gastorps Snickeri
Plåtslagar´n i Närke AB
Ljud-Aktuellet
Närke Konservatorn
Fongs Gelbgjuteri AB
Bergholtz klockgjuteri AB
Kyrktak bygg & konsult AB
Saltängens tapetserarverkstad
Ulltråden
Projektledning:
Börje Lindström, Arkitektur och byggnadsvård AB.
Antikvarisk medverkan:
Anneli Borg, Örebro läns museum.
Slutbesiktning:
Slutbesiktningen 2013-05-28.
Övriga ärenden:
2013.230.007, Konservering av textilier, mattor m.m.
2012.230.129, Omläggning av spåntak, Finnerödja k:a.
Omläggningen av spåntaket finns med i denna rapport.
Acc.nr.
OLM_2013_16_1-56
4
Utförda arbeten
Utvändiga arbeten
Åskledaren har kompletterats med en ringlina runt kyrkan. Ringlinan är nedgrävd ca 1 meter
från kyrkan på ca 60 cm djup. Arbetet krävde inget tillstånd av länsstyrelsen.
Avfärgning och måleri
Det utvändiga arbetet med puts och måleri utfördes under sensommaren och in i september
2012.
Fasad
Fasaderna rengjordes, putslagades och därefter avfärgades i sin helhet. Samtliga lagningar har
gjorts med Webers hydraulisk kalkgrund och kalkbruk. Hanssons fasadputs tog fram kulör för
avfärgning på plats, Weber. cal 246 kalkfärg våt, kulörnummer: 40897-OP. Fullständig
materialdokumentation finns upprättad av Fasadputs H. Hansson AB, daterad 2013-05-26.
Under befintlig avfärgning finns en gul kalkfärg som ligger nära NCS 1010-Y20R i kulör.
Målet vid den här renoveringen var att få en kulör så lik befintlig som möjligt. Hanssons
fasadputs blandade flera färgprover på plats för att få fram en bra kulör.
Måleri
Kyrkans fönster som är från renoveringen på 1960-talet rengjordes och målades med
linoljefärg i kulör NCS 1500-N. Takfoten målades även den med linoljefärg i kulör 500N.
Fönster med trasigt glas åtgärdades av Teijlers glas i Örebro.
Kyrkans portar i söder, väster och i norr rengjordes, lös färg skrapades bort och större sprickor
fylldes i med linoljekitt. Kulören i bränd terra stämdes av mot befintlig kulör och togs fram av
Börje Lindström tillsammans med Ovolin, 1-A 44 enligt Riksantikvarieämbetets provsamling
från 1990. Vid all målning med linoljefärg exteriört har man använt Engwall & Claessons
linoljefärg.
Dörren till sakristian var tidigare målad med en näst intill klar lasyr, troligtvis plastbaserad.
Lasyren har tagits bort och dörren har behandlats med träskyddsharts med liknande kulör som
tidigare.
Ljudluckor på tornet har behandlats med värmd trätjära från Flügger.
Entréer
Entrén i norr behövde tillgänglighet anpassas. Marken har höjts något, och stenhällen utan för
entrén har justerats. ”Tröskeln” vid porten har fasats av i framkant för att möta upp mot
stenhällen.
Trappan i väster skulle lagas, arbetet var ej utfört vid slutbesiktningen.
5
Tak
Kyrkans spåntak var i behov av renovering. Kyrktak bygg och konsult AB fick i uppdrag att
byta spåntaket på delar av kyrkan, laga partier samt att tjära hela kyrkans spåntak.
Norra takfallet som var lagt med sågade spån var i dåligt skick. Spånen var lagda direkt på
näver vilket är ovanligt enligt Robert Eriksson från Kyrktak bygg & konsult AB. Han har
endast sett det en gång tidigare, vanligare är att det endast ligger näver vid takfoten. Troligt är
att nävern är en bidragande orsak till att taket är så dåligt då det blir för tätt.
I rapporten från omläggningen av södra takfallet 1990-talet står det att nävern är spikad med
smidd spik. I rapporten från den omläggningen står det även att de sågade spånen kan vara
från en renovering på 1930-talet. Enligt Robert är det mer troligt att de är från renoveringen
1960-tal då de inte är sågade som 1930-tals spån. Undertecknad hittar ingen information om
taket åtgärdades 1960-tal.
Invid tornets fasad hittades originalspån som legat skyddad under en blyplåt. Alla original
originalspån som var i gott skick sparades, endast ruttna spån togs bort.
När man okulärt tittade på taket såg det inte ut att vara i så dåligt skick men när man började
bryta i det var en del partier av spån som jord. Varför vet man ej, detta är vanligt om taket är
tjärat med stenkålstjära men så var det ej här.
Befintligt undertak är ett äldre, troligtvis ursprungligt undertak med brädor av olika bredd. På
långsidorna är det avfasade med yxa. Mycket av undertaket behövde bytas. Undertaket såg
fint ut inifrån vinden men utåt, mot nävern, var den dålig på många ställen. Nävern har gjort
det för tätt och fukten har inte kunnat vandra. Där man nu lagat i undertaket har man använt
sågat virke, alla i samma bredd. Man har tagit bort nävern och lagt de nya kluvna spånen
direkt på undertaket, spikade med rostfri spik 65 mm. Spånen kommer från norra Finland.
Befintligt sågat spån var inte lika tjocka som de nya kluvna spånen som bygger mer på
höjden. I mötet vid vindskivan blev befintlig vindskiva ”för låg” och byttes nu till 170 mm,
befintlig var cirka 140 mm.
Entreprenören berättade att de måsta trappa av med antal rader med spån vid mötet med det
tidigare lagda taket i söder. De är lagda med olika antal rader spån. Mötet är på Sakristians
sydöstra fall.
I ”nockar” där spånorna inte hamnat lika tätt har de lagt en takpapp under.
Det fanns ingen luftning i takfoten vilket åtgärdades med läkt som skars ur.
Tjäran sprutades på och upphättades till 70 grader. Intill tornet är tjäran struken för hand för
att inte komma för nära fasaden. En diskussion fördes angående om vad som är bäst, spruta
eller stryka tjäran med pensel. En person vid Dacapo har undersökt saken och kommit fram
till att sprutning täcker bra eftersom det är lättare att hålla värmen på tjäran mer stabil.
Byglar för säkerhetslinor satt endast i nockbrädorna. Nya fästöglor har nu monterats 2-3
spånrader ned med 2 meters mellanrum. När de strukits med tjära smälter de bättre in i
underlaget och är ej iögonfallande.
6
I börja av arbetet med taket, trots att man täckt taket när arbetet avslutats för dagen, läckte det
in vatten. Vatten som var färgat av tjära rann in på norra långhusväggen. Fasadputs H
Hansson AB åtgärdade skadan.
Teknisk rapport 2013-12-16 av Robert Eriksson, Kyrktak bygg & konsult AB
Ytorna som vi lade om var: Norrsidan, 2/3 av koret, sakristian samt vapenhuset. Materialet
som användes var kluven spån från Vanhat Talot i Finland, spånen var doppade i varm
Dalbränd furutjära innan monteringen. Spånen hade rak nerkant förutom första raden som var
spetsig. Vi byggde upp en luftning i nedkant, i takfoten, med hjälp av en läkt. Vi lagade ca
325Lm undertak, material från Sörsågens cirkelsåg i Mariestad. Undertaket sågades i sådan
vinkel att långsidorna fick avrinning ner på plankan under.
Vi lagade takstolar på sakristian och vapenhuset. Material, sågad furu dimensioner lika
befintligt från Sven Hennigson, SH Tec i Kalmar.
Sammanlagd yta omlagt spåntak ca 400m2.
En tårtbit på koret var i så pass gott skick att vi ansåg att vi kunde laga den med ca 50 spån.
Södersidan var också i så gott skick att vi kunde laga den med ca 80 spån.
Hela kyrkan tjärades sedan med Dalbränd furutjära från Claesons i Göteborg.
7
Invändiga arbeten
Långhus
Kyrkans tak och väggar var smutsiga Väggarna har putslagats med Weber hydrauliskt
kalkbruk, rengjorts och avfärgats med Weber cal 246 kalkfärg våt i kulörnummer 40897-OP.
Målaren, Per Edlund, trodde att taket var målat med en alkydoljefärg på 1960-talet. Taket
skrapades och tvättades rent och målades därefter med en oljeemulsionsfärg, Flugger facade
universal ljus kalkvit. Färgen hade de använt i Vingåkers kyrka med gott resultat. När de
skrapade bort färgen kunde man se spår av en förmodligen tidigare takmålning.
Taklisten med marmorering från 1960-talet tvättades och skrapades. När man skrapade bort
den lösa färgen till fast grund kunde man se på flera ställen en underliggande marmorering,
troligtvis från kyrkans tillkomst sent 1700-tal. Därefter grundade man taklisten med lika
befintlig kulör NCS 0500 N. På den grunden återskapade man sedan marmoreringen i en blå
kulör nära ultramarinblå som man blandat ut med olja. Den översta ”listen” på taklisten, mot
taket, målades i en kulör mellan 1002-B och 1010-R90B. En oljeemulsionsfärg användes då
befintlig färg var en plastfärg.
Väggarna längst bak på läktarunderbyggnaden är klädd med en välarbetad dekorativ panel
från renoveringen på 1960-talet och är en av de detaljer som är specifikt för Erik Lundberg.
Panelen var laserad i en bruten vit kulör, dock flammigt målad. För att få bort lite at det
flammiga har man nu lagt på ytterligare en tunn lasyr i bruten vit kulör, något gråare än
originalet, Lasyrolja E&C 1002-Y.
I panelen på läktarunderbyggnadens norra del har man tagit upp en dörr som leder till den nya
trappan till läktaren. Dörren är gjord för att smälta in i väggen och är klädd med befintlig
väggpanel.
De fyra pelare som bär upp läktaren stod tidigare i bänkkvarteren. Bänkarna var förankrade i
pelarna vilka nu lagats i. Pelarna har målats i en grå kulör, NCS 2500N E&C, och
kannelyrerna har förgyllts med slagmetall. Taket under läktaren flagade kraftigt, taket har
skrapats till fast grund och målats i en bruten vitgrå kulör.
Koret ligger ett trappsteg högre än långhuset. För att få koret mer lättillgängligt var en första
tanke att man ville höja och ”luta” kalkstensgolvet i mittgången. Med tiden ansågs det vara ett
stort ingrepp och man gjorde i stället en ramp av trä som målades in i kalkstenens färgskala.
Kyrkorummets fönster har målats i kulör NCS 2500N, E&C och profileringen har målats med
bronsfärg lika befintligt.
Trösklar till västra vapenhuset, läktarunderbyggnaden och sakristian har målats i en mörkt grå
kulör, 4502-Y alkydlackfärg.
Stolar som brukar stå i koret för kören har målats grå i NCS 2500, E&C matt linoljefärg och
klätts om i samma tyg som bänkarnas nya dynor.
Kulorna på Ljuskronornas upphängning har förgyllts.
8
Bänkar
Bänkinredningen är troligtvis ursprunglig med senare tillkomna bänkar samt färgsättning från
1960-talets renovering. Skärmar och dörrar var målade ljusa, en vit kulör som drog mot
citrongult, insidan var målad i caput mortuum. Beslag och speglarnas ram var förgyllda.
Skärmar och dörrar har nu målats i en bruten vit kulör NCS 1005-Y E&C, ny slagmetall har
lagts på beslag och dörrarnas spegelramar. Kulören till insidan av bänkarna var svår att hitta i
exakt lika kulör och målades i en närliggande kulör NCS 7020-Y90R E&C. Bänkarnas
överliggare var på utsidan målade lika utsidan på dörrarna. Nu har man målat hela
överliggaren i samma kulör som bänkarnas insida.
I samban med nya eldragningar har befintliga elkontakter på främre bänkskärmar mot koret
bytts ut mot nya smäckrare urtag.
Bänkdynor
Man har låtit tillverka nya bänkdynor tillverkade av Lena Köster, textilkonstnär Ulltråden.
Kärnan är av kallskum med vadd av ullfilt. Lena har vävt upp ett ulltyg som passar perfekt i
kulör till bänkarnas insida. En diskussion fördes om det behövdes ”halkskydd” under dynorna
eller ej. Vi enades om att vänta till församlingen haft dynorna en tid. Lena har tidigare gjort en
vävnad/bonad till kyrkan, ”Noaks ark”.
Kyrkotorg
Bänkkvarteren längst bak i kyrkorummet, på var sida om mittgången, har tagits bort för att ge
plats åt ett kyrkotorg. (Av de bänkar som tagits bort skall dörrar och skärmar bevaras på ett
betryggande sätt, rygg och sittyta kan läggas på en loge.) Bänkarnas skärmar mot gångarna
som leder till vapenhuset bevaras på plats. På norra sidan mot skärmen har man tillverkat en
skåpinredning med bland annat utrymme för manöverpulpet. För att få skåpinredningen att
passa in men inte bli för ”tungt” valde man att lasera skåpet i lika kulör som bänkarnas insida.
Socklar har målats i kulör 6502-Y E&C. Kyrkans befintliga psalmboksvagn har laserats i lika
kulör som den nya skåpinredningen.
På södra sidan har man vänt en bänk med ryggen mot skärmen. Under sitsen tillverkades en
förvaring för kyrkans bårtäcke.
Flyttbara klädhängare har tillverkats med förebild från Lunds domkyrka. Klädhängaren står
på hjul och har laserats lika panelväggen.
Vid slutbesiktningen hade man ännu inte valt ut nya möbler för kyrkotorget.
Altarring
Altarringen som tillkom vid renoveringen på 1960-talet har bättringsmålats med en tunn lasyr,
Lasyrolja E&C 1002-Y, lika väggpanelen för att inte få en täckande yta. Överliggaren i NCS
1005-Y.
Knäfallet är stoppat och klätt med naturfärgat skinn. Skinnet var smutsigt och något tort.
Tapetseraren har haft dem inne på verkstaden för rengöring, eventuell lagning samt
smörjning.
9
Kungaportätt
Två kungaporträtt föreställande Fredrik I och Drottning porträtt föreställande Ulrika Eleonora
d. y. hängde i tornrummet en våning upp i tornet. Efter att tavlorna konserverats, se separat
rapport, ansåg konservatorn Gabor Pastor att klimatet i tornet inte var lämpligt för tavlorna
och att de behövde en ny placering. Konservator John Rothlind berättade att en historisk
placering av porträtt/kungaporträtt i kyrkor är på långhusets västra vägg, på vardera sidan om
dörren ut mot västra vapenhuset. Här var en sådan placering inte aktuell då de skulle dölja den
panel som tillkom vid renoveringen på 1960-talet. Man beslöt att porträtten skulle sättas på
vardera sida i kyrkorummet, på norra och södra väggen.
Konservatorsåtgärder
Konservatorsåtgärder har gjorts på altaruppsats, draperi målning på korets östra vägg,
predikstol, dopfunt, två st. nummertavlor, bänkinredning på orgelläktaren, orgelläktare med
orgelfasad, äldre spelborg, Kungaporträtt föreställande Fredrik I och Drottning porträtt
föreställande Ulrika Eleonora d. y. Se separat ”Konserveringsrapport beträffande inventarier i
Finnerödja kyrka, Finnerödja-Tiveds församling, Skara stift, Laxå kommun Örebro län. Närke
Konservatorn AB, 2013-06-09.
Renovering och översyn av ljuskronor, lampetter, väggarmaturer, Erik Lundbergs
pendelarmatur och takarmatur, samt andra metallföremål har gjorts. Arbetet utfördes av AB
V. Fongs Gelbgjuteri i Gränna. Se separat handling.
Översyn och konservering av textilier. Se separat ärende Ölm:s Dnr. 2013.230.007,
Konservering av textilier, mattor m.m.
Läktarunderbyggnad
Läktarunderbyggnaden tillkom vid renoveringen på 1960-talet, södra sidan med brudkammare
och norra sidan med fast skåpinredning för textilier m.m. samt installationsskåp.
Vid renoveringen 2012-13 har WC på södra sidan målats om, väggarna var blå och blev nu
vita. På norra sidan blev utrymmet mindre då man tog en bit av rummet närmast ytterväggen
för att ge plats åt en ny trappa upp till läktaren. Den nya trappan till läktaren nås via
kyrkorummet.
Ursprungliga skåp behölls på östra väggen. I övrigt har utrymmet fått en ny specialtillverkad
skåpinredning av god hantverksmässing kvalitet och anpassad utformning. Vid norra väggen,
under trappan, gjordes ett skåp och mot västra väggen tillkom ett pentry med överskåp,
diskbänk m.m. inredningen har laserats med lasyrolja E&C 1002-Y lika panelväggen.
Läktare
Läktaren nåddes tidigare från en trappa i västra vapenhuset. Församlingen hade behov av en
ny liggande textilförvaring som specialtillverkades och placerades på läktaren. Placeringen
och tillkomsten av den nya trappan upp till läktaren var bland annat för att underlätta
hanteringen av textilierna. Ett nytt skåp för noter har även det specialtillverkats och placerats
på läktaren. Notskåpet och textilförvaringen har laserats i en ljust grå kulör.
Den nya trappan upp till läktaren är placerad intill norra ytterväggen. En dörr har tagits upp i
läktarunderbyggnadens panel där trappen leder upp. Trappan har målats lika golvet på
läktaren, NCS 4000-N, och försetts med ett smitt svartmålat räcke. För att få ljus i trappan har
en ljusslinga monterats bakom väggens nedskjutande panel.
10
Läktarens golv är lagt med bräder i olika brädd och behandling och var tidigare obehandlat.
På södra sidan. På gradängerna, låg en trasig sisalmatta. Nu är hela golvet och trappan ner
täckmålad i kulör NCS 4000- N.
För att ge plats åt den nya textilförvaringen och utrymme för den nya trappen till läktaren tog
man bort flera rader med bänkar på läktarens norra sida.
En luftfuktare har placerats på läktaren, HUMIMAX, Evaporativ luftfuktare HM2 2000. På
grund av varmluftspump håller de idag en jämn värme i kyrkan vilket kan vara orsaken till det
torra klimatet. Tidigare hade de bara oljepanna vilket gjorde att de kunde dra ner värmen
mellan förättningarna. Konservator John Rothlind föreslog vid slutbesiktningen att
församlingen skulle lägga in luftfuktsmätare i kyrkan.
Södra vapenhuset
Väggarna har avfärgats vita lika kyrkorummet, Weber.cal 242 cd-färg, kulörnummer 28975.
Utrymme för stolsförvaring har gjorts i vapenhuset.
Västra vapenhuset
Det omålade trägolvet i vapenhuset har såpskurats, även trappan upp i tornet skall såpskuras.
Räcket vid trappan upp i tornet är rengjort.
I västra och norra vapenhuset var väggarna avfärgade med en plastfärg. Man försökte först ta
bort färgen men stora tjocka putskakor åkte med. Väggarna avfärgades därför med en modern
färg, Nordsjö Täckplast, färgen är bruten på plats i kulör lika kyrkorummets väggar.
Portens insida har målats grå NCS 3002-r-m, E&C och tätats med grått fårskinn. Låset är
renoverat och har kompletterats med en ”hake” att dra i. En förgylld pil har placerats på
dörren för att visa hur man skall dra i låset.
Väggar och golv i tornrummet ovan vapenhuset har fått lika behandling.
Norra vapenhuset
Golvet av kalksten är till viss del omlagt och tillgänglighetsanpassats in mot kyrkorummet.
Väggarna avfärgades även här med en modern färg se västra vapenhuset. Nordsjö Täckplast,
färgen är bruten på plats i kulör lika kyrkorummets väggar.
Portens insida och dörr mot kyrkorummet har målats grå NCS 3002-r-m, E&C. Porten har
tätats med grått fårskinn. För att få låset mer lätthanterligt har en smed kompletterat låset med
en märla så att den går att öppna i ”ett moment”. En förgylld pil visar hur man skall dra i
låset.
På långhusets norra vägg satt tidigare en tavla med kyrkans historia, den har nu placerats på
vapenhusets södra vägg.
Sakristian
Vid renoveringen på 1960-talet försågs sakristians östra vägg samt tak med panel. Panelen är
utformad så att den ger en dekorativ skuggverkan. Takets panel upplevs på olika sätt om man
kommer ifrån kyrkorummet eller om man kommer ifrån tamburen. Mot norra väggen en fast
11
skåpinredning bland annat med hängande textilförvaring. Östra delen av sakristian försågs
med toalett, tambur och förråd.
Väggpanel och skåp var laserat i en bruten vit kulör, även här flammigt laserad. För att få bort
lite at det flammiga har man nu lagt på ytterligare en tunn lasyr i bruten vit kulör, något gråare
än originalet, Lasyrolja E&C 1002-Y. En diskussion fördes om önskan att måla taket lika
väggarnas panel. Då utgångspunkten vid renoveringen varit att till stor del bevara Erik
Lundbergs renovering och de som är specifikt för honom lämnades taket omålat i sitt
originalutförande.
Skåpinredningen med textilförvaring står mot yttervägg vilket bidrar till att textilierna upplevs
som kalla och fuktiga. Detta har man nu åtgärdat. För att få cirkulation på luften bakom
skåpet har man nu borrat hål i skåpets ”tak” och i ”golv” och under skåpets ”golv” har man
placerat värmeslingor som värmer upp luften.
Toaletten har målats vit och förrådet har disponerats om.
Installationer
Ny ljudanläggning med nya högtalare har installerats. Vid monteringen hade de problem med
borrning och fäste. Man satte då dit en vitmålad regel för att kunna montera i.
Mekanisk öppning för tornluckor har installerats.
Kyrkorummets ljuskälla har kompletterats med spotlights på skenor samt fasta i tak.
12
Bilddokumentation
Fotoprotokoll
Acc. Nr. OLM_2013_16_1-56
Örebro läns museums diarienummer. 2010.230.178, Tak 2012.230.129
Objekt: Finnerödja kyrka
Socken: Finnerödja socken
Kommun: Laxå kommun
Län: Örebro
År: 2012 - 2013
Motiv:
Före åtgärd
1
Tornets södra fasad
2
Södra vapenhuset
3
Dörr till södra vapenhuset
4
Entré vid norra vapenhuset
5
Korets östra takfall
6
Sakristians västra takfall
7
Långhus mot öster
8
Långhus mot väster
9
Bänkkvarter i sydväst som skall tas bort och ge plats åt ett kyrkotorg
10
Bänkkvarter i nordväst som skall tas bort och ge plats åt ett kyrkotorg
11
Bild mot läktarunderbyggnaden där en dörr skall tas upp i panelen för en
trappa till läktaren.
12
Detaljbild av välarbetad dekorativ panel från renoveringen på 1960-talet,
en av de detaljer som är specifikt för arkitekt Erik Lundberg.
13
Taket under läktaren flagar kraftigt. Armaturen (T2 Låda) är från
renoveringen på 1960-talet och är ritad av arkitekt Erik Lundberg.
14
Bänkar på läktarens norra sida. Några skall man ta bort för att ge
utrymmer för en ny trappa samt för ny textilförvaring.
15
Läktarunderbyggnadens norra sida med fast skåpinredning för textilier
m.m. samt installationsskåp.
16
Läktarunderbyggnadens norra sida med fast skåpinredning för textilier
m.m. samt installationsskåp.
17
Taklist med marmorering från 1960-talet, färgen flagar kraftigt.
18
Sakristians textilförvaring vid norra väggen.
Under arbetets gång
19
Man gräver runt kyrkan för att komplettera åskledaren med ringlina.
20
Smidd krok på sakristians nock
21
Kyrkans norra takfall. Spånen var lagda direkt på näver vilket är ovanligt
och har bidragit till fuktskador.
22
Korets norra takfall under arbetets gång.
23
I ”nockar” där spånorna inte hamnat lika tätt har man lagt en takpapp
under.
24
Arbeten med innertak, tvätta och skrapa till fast grund.
13
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
Taklisten med marmorering från 1960-talet tvättades och skrapades. När
man skrapade bort den lösa färgen till fast grund kunde man se på
flera ställen en underliggande marmorering, troligtvis från kyrkans
tillkomst sent 1700-tal.
Befintlig marmorering 1960-talet och till höger, till vänster den nya
återskapade marmoreringen.
När man skrapade taket från flagande färg kunde man se spår av en
förmodligen tidigare takmålning.
Den mörka rutan visar hur smutsiga väggarna var innan åtgärd. Bild
tagen i koret.
Sakristians östra vägg samt dörr som leder till koret.
Ny dörr upptagen i läktarunderbyggnadens panel. Dörren leder till en ny
trappa upp till läktaren.
Bänkkvarter i kyrkorummets nordvästra del är borttaget.
Bänkarna har skrapats och slipats. Provstrykning för kulör är struken på
ryggstödet.
Bänkgavel där den förhöjda fyllningen är struken med kulörprov.
Befintlig bänkskärm kompletterad med en skåpinredning.
Den nya skåpinredningen är på plats men ännu ej laserad.
För att få den nya skåpinredningen att passa in men inte bli för ”tungt”
valde man att lasera skåpet i lika kulör som bänkarnas insida.
I börja av arbetet med taket, trots att man täckt taket när arbetet
avslutats för dagen, läckte det in vatten. Vatten som var färgat av
tjära rann in på norra långhusväggen.
Värmeslingor installeras under textilförvaringen i sakristian för att skapa
ett bättre klimat för textilierna.
Nya bänkdynor tillverkade av Lena Köster, textilkonstnär Ulltråden, kärna
av kallskum och vadd av ullfilt.
Läktarunderbyggnaden på norra sidan har fått en ny specialtillverkad
skåpinredning. Vid norra väggen, under trappan, ett skåp och mot
västra väggen tillkom ett pentry med överskåp, diskbänk m.m.
Läktarunderbyggnaden på norra sidan har fått en ny specialtillverkad
skåpinredning. Vid västra väggen ett pentry med överskåp.
Efter åtgärd
42
Långhus mot öster. Närmast i bild ser man att bänkarna är borttagna på
båda sidor av mittgången.
43
Ny ramp upp till koret från långhus.
44
Altaringen efter renovering.
45
Södra bänkkvarteret efter åtgärd. I taket kan man se Erik Lundbergs
pendelarmatur, P5 Kupol, även de renoverade.
46
Ny klädhängare på hjul.
47
Bänk med förvaring för bårtäcke under sitsen.
48
Norra läktarunderbyggnaden efter upptagande av dörr intill fönstret. De
två staplade stolarna har målats och fått nytt tyg. Tyg lika nya
bänkdynor.
49
Ny trappa som leder upp till läktaren, nås från kyrkorummet.
50
Ny liggande textilförvaring placerad på läktaren.
51
Nytt skåp för noter placerat på läktaren.
52
Återskapad marmorering på taklist.
14
53
54
55
56
För att få låset mer lätthanterligt har en smed kompletterat låset med en
märla så att den går att öppna i ”ett moment”. En förgylld pil visar hur
man skall dra i låset.
Ny högtalare på långhusets norra vägg. Vid monteringen hade de
problem med borrning och fäste. Man satte då dit en vitmålad regel
för att kunna montera i.
Marken runt entrén till norra vapenhuset har höjts upp till avsatsen nivå.
Tröskeln har fasats av i framkant.
Kyrkans norra fasad.
15
Före åtgärd, bild 1-18
16
17
18
19
Under arbetets gång, bild 19-41
20
21
22
23
24
Efter åtgärd, bild 42-56
25
26
27
28