Transcript Bengaltassen, nr 4, 2011 - Föreningen Bengalkatten

Bengaltassen
2011 Nr 4
Föreningen Bengalkattens medlemsblad
13år
Llandar Wildatheart, Wildy
Sveriges äldsta bengal ?
Avel och selektion • SW- Uppsala
Grattis alla vackra katter
Föreningen
Bengalkatten
styrelsen och funktionärer 2011
Ordförande
Valberedning:
Vice Ordförande
Åsa Burström
Brännland 89, 916 91 Bjurholm
Tfn 0932-410 01
[email protected]
Gisela Grünwedl
Bunsövägen 31, 132 34 Saltjö Boo
Tfn 08-715 22 76,
[email protected]
Katrin Björksten
Barnängsgatan 60, 116 41 Stockholm
Tfn 08-644 54 34 , 070-535 65 44
[email protected]
[email protected] (stora filer)
Kassör
Maria Metternich
Granvägen 11, 135 52 Tyresö
Tfn 0707-10 40 45
[email protected]
Ledamot:
IC S*Royal Spots Curry
Ben n 24, hane
IC i molde (N) 7 agusti
Äg: Ann-Sofi Klint, BJK
Caroline Jonsson
Nyland 119
860 25 Kovland
060-96239, 076-8112275
[email protected]
Suppleant:
Anette Wiholm Zander
Sickla Kanalgata 65, 120 68 Stockholm
08-6433131
[email protected]
Vill gärna presentera min Wildy,
Llandar Wildatheart (f 980326).
GIC Silverspirits Arctic Light
Blev GIC i Umeå 10 april
Äg: Ann-Sofi Klint, BJK
2
Wildy är inte min första bengal, men definitivt min
”största” som individ. Inte bara för mig faktiskt,
utan som tidig ambassadeur för rasen. När han som
yngre visade upp sig på utställningar, tog han alla
med storm. Hans gudomliga temperament gjorde
honom oemotståndlig och han var dessutom
typmässigt en mycket bra bengal. Mönstermässigt
hade bengalen inte kommit så långt, men han stack
ändå ut med sina pilformade spottar och sin korta,
silkeslena päls full med ”glitter”. Hans
Dennis Björksten (sammankallande)
Tfn 08-644 54 34, 070-544 54 34
[email protected]
Revisorer
Ulf Jakobsson
Terrängvägen 109, 129 47 Hägersten
Tfn 070-453 58 09
[email protected]
Redaktör
Medlemsbladet: Katrin Björksten
[email protected]
OBS Stora filer sänds till:
[email protected]
Redigerare
Medlemsbladet
Åsa Burström
[email protected]
Webmaster
Ann-Sofi Klint
[email protected]
smaragdgröna ögon lämnade ingen oberörd.
År 2000 satte han definitivt bengalen som ras på
kartan, när han blev bästa vuxna korthårskatt på
SVERAK’s lista. Det skulle ta 9 (!) år för en ny bengal
att göra om den bedriften, vilket säger en del om
honom. Idag lever han ett underbart liv hos oss som
pensionär, med sin älskade Llandar Rosalita, som
han faktiskt kom till Sverige tillsammans med och en
annan bengaltjej vid namn Benlotte Crownjuels som
också kom till oss som bebis.
Lena Jeppson, Back To Basic’s (Bild på sidan 1)
3
H ej alla läsare
God Jul och Gott nytt ÅR önskas alla katter och
medlemmar!
Hoppas ni får mycket god mat och härlig avkoppling .
Kanske några härliga klätterturer i granen för
kattungar?
Anmäl er snarast möjligt till Årets event - Klubbmästerskapet på Kistamässan 6 januari. Finns troligen
några fåtal platser kvar när denna tidning kommer
hem till er i brevlådan. För Er som är lite crazy går det
även att tävla i Look a like tävling. Vem är mest lik sin
katt? Hemlig domare! Jag har själv plockat fram mina
trikåer och funderar på outfiten i övrigt just nu.
Jag vill få in fler bidrag till tidningen med berättelser
om era älskade katter. Det måste finnas massor ni vill
delge alla medlemmar. Alla är vi ju lika kattgalna så
inget är ointressant/insnöat att skriva om! Sänd in din
text gärna med foto till [email protected]
Vi vet att många är mycket duktiga fotografer och
vi vill förnya första sidan på vår hemsida samt Fotogalleriet . Sänd in Era bästa bilder till webmaster@
bengalkatten.nu
Hoppas ni får en trevlig lässtund ! Själv blev jag så fascinerad att läsa om våra äldre bengaler som
beter sig som kattungar emellanåt. Artikeln om
avelsselektion bör ni ägna lite tid för den tyckte
jag var mycket läsvärd. Vi är tacksamma för det
goda samarbetet vi har med Aby/Somaliringen
som bl a gör att vi kan arrangera föreläsningar
till en vettig peng och även får bra material till
vår tidning.
Katrin Björksten
Köp Scent Stop för 400:- 500ml eller
2 flaskor för 700:- . (Bägge priser inkl frakt)
Gå in på www.bengalkatten.nu
på medlemssidan och beställ!
Hör av dig till valberedningen snara
st möjligt.
Åsa Burström tel 070-313 52 62
[email protected] eller
Dennis Björk sten tel 08-644 54 34
[email protected]
f,
n, fotogra
r, dit t nam
te
e
h
en
e.
tt
g
n
Skriv vad ka rader om din kattu
st dvs
högupplö
och några
ra
va
te
ås
m
o.se
o
en
h
ild
ya
b
@
t
.bjork sten
Tänk på at
in
tr
ka
/1
ll
ti
15
dp i
senast den
minst 170
dit t bidrag
Vi vill ha in
När jag betalt får jag en hemlig present utan extra
kostnad.
NAMN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Motioner till årsmötet!
Sista dag för motioner till
årsmötet är 15 januari 2012
Motioner sänds till Katrin
[email protected]
PawPeds
Frankeras ej .
KATTLiv
bjuder på
portot!
❏ Ja, jag vill prenumerera på Kattliv - 6 nr för 279 kr.
183
Vill du vara aktiv i styrelsen eller
känner
någon som du tror skulle passa?
der o
chansen
na några ra
och du har
er och gär
ild
b
in
d
n
e.
g
Sä
kattun
Hemlig present
på köpet!
KATTLIV
Svarspost
ADRESS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
411 318 000
POSTADRESS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
434 20 Kungsbacka
TELEFON . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
E-POST . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Gäller endast nya prenumeranter inom Sverige.
Bengalkatten-kattliv.indd 1
hos två av våra medlemmar: Supercat
www.supercat.se ange kod FBK 2011 10%
ttungebild
in bästa kaflaska Scent Stop
d
in
a
k
ic
k
S
att vinna en
m din
Sveriges största magasin
för dig som älskar katter!
4
Som medlem kan du
handla förmånligt
2011-05-27 09.40
Årets Bengal 2012
Var med och tävla !
Sänd in kopior på bedömningssedlarna
till Caroline senast 15/1-11
Klasserna är ungdjur, junior, vuxen hane,
vuxen hona, kastrerad hane, kastrerad hona,
senior/veteran
Poängen räknas enligt följande:
BIV – 40 poäng, NOM – 45 poäng, BIS – 55
poäng, Cert - 20 poäng, Ex 1 utan cert - 10
poäng, Ex 1 för junior/ungdjur - 20 poäng
Bara bästa resultat för varje tävlingsdag
räknas och minst tre och högst 5 resultat.
Skicka kopior på bedömningssedlaran samt
bifoga särskild blankett som finns på hemsidan till [email protected]
Om du har varit och scannat din katt för
HCM, glöm inte att skicka in stamtavlan till:
Anna Peltovuori, Simtuna Kaby 2, SE-749 72
Fjärdhundra, Sweden
Om inte Anna får kopia på stamtavlan så
kan hon inte registrera in resultatet när det
kommer.
För att söka i PawPeds databas:
Välj den ras du vill titta på t ex bengal. Skriv
sedan in kattens namn. För att se resultat av
scanningen i PawPeds så klicka på symbolen [h] som finns vid kattens namn. Det tar
ca 1 månad efter det du har varit och scannat din katt tills resultatet finns i databasen.
OBS! OM DU VARIT OCH SCANNAT DIN KATT
FÖR HCM SÅ MÅSTE DU HA SÄNT IN STAMTAVLAN TILL (se ovan) FÖR ATT RESULTATET
SKALL PUBLICERAS!
Mer information finns om PawPeds på www.
pawpeds.com.
5
?
l
a
g
n
e
b
a
t
s
d
l
Sveriges ä
Vi tackar för alla fina bidrag
Det vinnande bidraget med knapp marginal är Llandar Wildatheart”
som blivit 13 år, Han föddes den 26 mars 1998, Ägare Lena Jeppson,
Wildy finns på bild första sidan
12år
Benlotte Crownjuels
990614 kom som bebis
tillsammans med Wildy &
Llandar Rosalita (föregående sida) till Sverige
Lena Jeppson
Llandar Rosalita 980511,
kom som bebis tillsammans med Wildy & Benlotte
Crownjuels(nästa sida) till
Sverige
10år
Lena Jeppson
13år
Här kommer några bilder
på Leppert´s Bergkristall
”Lea Snöprinsessan” som
hunnit bli 13 år gammal. Hon
är född 980802. Lea är Seal
Lynxpoint snö-marmorerat.
Hon är fortvarande lekfull
och vill gärna leka med
barnbarnen när de kommer
på besök hos Farmor. Lea är
väldigt social och vill alltid
vara med och umgås när det
kommer gäster. Förövrigt är
hon lugn och charmig och
gillar titta på fåglarna vid
fönstret. De här bilderna är
tagna i vårt hem i Uppsala av
mig som är Leas Matte.
Med vänlig hälsning. Ritva
Blomgren
6
13år
Kattkompaniet Hime 010613
Hime är vår första bengal så
hon har en mycket speciell
plats i våra hjärtan. Jag tror
inte att vi skulle ha haft så
många bengaler i dag om det
inte vore för Hime och hennes
underbara temperament.
Åsa Burström
Hej… här är jag. GIC Jaronbelle
Prince of Bonnea. Jag är född i
England 020319 alltså fyller jag 10 år
i mars nästa år.
Jag har varit på många utställningar
i Sverige och i Norge, och vunnit fina
priser och utmärkelser.
Nu bor jag sedan 6½ år hos min
matte Anna-Karin och husse Per-Erik
i Sör Hesse utanför Borlänge.
Där har jag det bra och mår som en
riktig Prince.Husse och matte tycker
att jag är det mysigaste som finns på
jorden och dom älskar sin bamsefar.
Mjau från Prince
9år
7
Avel och selektion
Den 24 september anordnade AbySomaliringen tillsammans med Bengalkatten en
kursdag om avel och selektion där Ulrika
Ohlsson grundare av pawpeds föreläste. Vi
både lyssnade på Ulrika samt gjorde uppgifter i mindre grupper som sedan redovisades
för alla. Till att börja med definierade vi vad
som menas med avel när det gäller tamdjur:
Avel innebär att genom urval av goda föräldradjur
förändra egenskaperna i en djurpopulation i önskad
riktning. Genom systematiska åtgärder att för varje
generation förbättra en husdjursras eller husdjursstam så att den får alltmer önskvärda arvsanlag.
• Avel är ett långsiktigt arbete, det pågår över flera generationer.
• Aveln har ett fast mål, man strävar efter en
förbättring av någon eller några egenskaper.
• Syftet är att förbättra en hel ras eller population, inte bara att få fram enstaka djur med
exceptionella egenskaper.
Hur fungerar det då i praktiken när det gäller
katt-avel?
Ulrika pratar om tre typer av uppfödare:
A) Föder upp kattungar med lite eller ingen
hänsyn tagen till kvalitén
B)Producerar katter av hög kvalité, men med
korttids perspektiv
C)Avlar med fokus på långsiktiga effekter för
rasen som helhet
När det gäller typ A finns inget mål och därmed
ingen avel i egentlig mening. Typ B har ett korttids
mål att få fram showvinnare så snabbt som möjligt
och slutligen typ C avlar för att långsiktigt förbättra
rasen enligt sina uppställda avelsmål.
Hur många katter behöver man då för att avla? För
någorlunda hälsosam avel behöver man minst 100
honor och 35 hanar i avel varje generation. Det säger
sig själv att man inte kan klara detta på egen hand
eller i samarbete några stycken, det är nödvändigt
att man använder så stor del av det tillgängliga
avelsmaterialet som möjligt. Om man vill uppnå ett
mål med aveln, och det är ett stort antal uppfödare
involverade, behöver man ett gemensamt fast mål
för att generation för generation selektera kattungar
som närmar sig målet. Att arbeta för att isolera sitt
avelsmaterial från andras leder inte till att rasen
förbättras, tvärt om, det minskar chanserna till långsiktig förbättring av rasen.
6
Avelsmål och viktning av mål
Vad är målet med aveln? Alla uppfödare jag stött
på hävdar att de strävar efter friska katter med gott
temperament och många strävar dessutom efter
vinstrika katter. Det är ganska lätt att sätta upp detta
mål men vad behöver man göra för att närma sig
målet och finns det en inbyggd motsättning mellan
dessa mål? Behöver man prioritera vilket mål som är
viktigast?
• Ju tydligare vi är med vårt mål desto troligare är det att vi kommer att uppnå det
• Målet bör vara konstant över tiden
• Var ärlig mot dig själv med vad ditt mål är
Abessinier och Somali uppfödarna som var med på
kursen bildade in liten grupp och diskuterade vad
vi tyckte var de viktigaste avelsmålen under cirka 20
minuter.
Det övergripande målet vi kom fram till var att få
fram friska sällskapskatter av gott temperament
med ett karakteristiskt abessinier-utseende. Vid
rangordning av avelsmålen enades vi om denna
rangordning:
1)Friska katter
2) Sällskapligt temperament, grundtemperamentet
ska vara OK vilket bland annat innebär att katten ska
vara hanterbar. Dessutom ska katterna vara lekfulla
och aktiva.
3) Utseende:
De-facto trenden är riktning mot extremare katter
vilket vi anser vara ett problem då målet som vi
enades om är att sträva det som traditionellt har
varit karakteristiskt för rasen. En sak som vi tog upp
var att rasen ska ha tydlig ticking och att det inte ska
inte vara en nackdel om katten är vit under hakan
på utställning. Utställningstrenden mot ständigt
mörkare färg har inneburit att tickingen framträder
mindre tydligt.
Rangordningen innebär inte att man bara har ett
mål, friska katter i detta fall, utan att man vid parning
och selektion av kattungar för vidare avel lägger
större vikt vid avelsmål av högre prioritet. Hur ska
vi då rent praktiskt selektera den katt som gör det
möjligt att närma sig våra mål? I Tabell 1 gav Ulrika
ett exempel på hur man kan ställa upp ett avelsmålsschema där den/de mål man anser vara viktigast får
ett högre index. Varje katt poängsätts med avseende
på egenskapen och poängen multipiceras med vikt-
ningen (index). Sedan summerar man och går vidare
med den katt som har högst poäng, i detta fall Fluffy.
som för mig var den viktigaste kunskapen i den här
kursen, nämligen:
Tabell 1. Ett fiktivt exempel på avelsmåls schema
• Population A har inte gjort något framsteg alls.
• Population B har närmat sig avelsmålet
Varför är det på detta viset? Därför att gener
ärvs, inte genkombinationer. En bra kombination
påverkar första generationens kattungar men inte
generationen efter. Det är bara selektionen som ger
långsiktigt resultat. Man måste bestämma sig för
avelsmålet och selektera individer för att komma
framåt i avelsarbetet.
Avels-schemat i Tabell 1 innehåller 8 egenskaper
med 3 olika vikter. Ett annorlunda schema visas i Tabell 2. Där har man istället valt 3 huvudgrupper med
3 undergrupper i varje huvudgrupp om totalt 1200
index poäng. Undergrupperna har sedan viktats så
att de totalt ger den poäng som huvudgruppen ger.
Betygsätt katterna som i Figur 1 och summera sedan
katternas poäng på samma sätt som i Tabell1. Den
katt som får högst poäng väljer man att avla vidare
på.
Tabell 2. Ett mer detaljerat exempel på avelsmåls
schema
Naturlig selektion
I vilt tillstånd selekteras de djur som är bäst på att
överleva och med bäst förmåga att få sin avkomma
att överleva i det specifika område där djuret lever.
Man har funnit att olika egenskaper i en stor djurpopulation fördelar sig i vad som benämns normalfördelning, förutsatt att populationen är tillräckligt stor.
Vid för litet underlag kan andra typer av fördelningar
förekomma. I Figur 2 visas en population giraffer
som exempel. Giraffer med 3 meter lång hals får bäst
tillgång till föda samtidigt som de inte har alltför
svårt att undkomma rovdjur (alltför långa halsar gör
att de får svårare att röra sig). Alltså får giraffer med
cirka 3 m långhals flest tillfällen att få ungar.
Figur 2. Normalfördelad kurva. Halslängd hos
giraffer på x axeln, antal giraffer på y-axeln
Selektion
Ulrika tar sedan upp vikten av att göra de rätta
kombinationerna. Hon frågar oss vad vi tror ger bäst
resultat om vi har 2 populationer, A och B, och ska
försöka förbättra katterna med avseende på de mål
vi valt genom selektion. Hur göra?
• Population A, försök matcha katterna för bästa tänkbara kombinationer. Ingen selektion av katter utan endast matchning.
• Population B, försök selektera de bästa
individerna. Sedan slump-parning inom den utvalda gruppen.
Under normala förhållanden selekterar naturen giraffer med cirka 3 meter långa halsar. Så inträffar en
katastrof som sätter tidigare urvalsprocess ur spel.
Under några år blir det extrem torka, födan minskar
rovdjuren försvinner och endast girafferna med
extralånga halsar överlever,
Vilken population har gjort största framstegen efter
20 generationer? Då framkommer det som är det
7
Figur 3, eftersom deras extra långa halsar gör att de
har lättare att hitta föda.
Figur 3. Normalfördelad kurva under en naturkatastrof. Halslängd hos giraffer på x axeln, antal
giraffer på y-axeln, endast de med lång hals
överlever
De med kortare halsar försvinner och en ny jämvikt
inträder så småningom, men då har jämvikten förskjutits åt höger i grafen till 3.2 m, Figur 4.
av det genetiska materialet och endast de med vissa
specifika egenskap överlever. Men under naturliga
förhållanden kanske de inte alls är så lämpade Detta
innebär att ytterligare genetiskt material kommer
att försvinna vilket i sin tur resulterar i att arten försvagas ytterligare. Om den genetiska variationen har
blivit för snäv kommer arten att dö ut som resultat
av katastrofen eftersom den alltför snäva avelsbasen
kommer att ge allt sjukare individer. Ett exempel på
detta är Geparden och den numer inavlade Svenska
vargen, i det senare fallet är det jakt som utgör
katastrofen.
I praktiken sker den kraftigaste selektionen inom
kattavel på utseende, vilket skulle kunna jämföras
med en naturkatastrof i biologisk mening eftersom
utseende inte har något med hälsa och reproduktionsförmåga att göra. Om man förutom en
onaturlig selektion dessutom delar upp rasen i ett
antal sub-grupper eftersom uppfödare vill isolera
sina ”linjer” från rasen som helhet ökar man risken
att få en ständigt sjukare ras med sämre och sämre
överlevnadsförmåga.
Rörligt eller fast mål
Utseende-standarden inom kattavel är ett fast
mål som endast ändrar sig då standarden skrivs
om. Detta är teorin, men är det så i praktiken? och
vad händer om man har ett mål som är rörligt: då
medelstora öron och ögon i praktiken på utställning
betyder ju större ju bättre? I Figur 2 visas katters vikt
i en normalfördelad kurva. Alla katterna representerar det totala genmaterialet i populationen.
Majoriteten av katterna väger mellan 4 till 6 kg med
centrumpunkten 5 kg.
Figur 2. Normalfördelad kurva. Halslängd hos
giraffer på x axeln, antal giraffer på y-axeln
Vad har nu hänt? Under normala förhållanden är
det många orsaker som påverkar överlevnaden och
chansen att reproducera sig. Förutom långa halsar
faktorer som immunförsvar, fertilitet, förmåga att
ta hand om sina ungar, intelligens och adaptions
förmåga exempelvis. Under många generationer selekterar naturen fram de med bäst chans att överleva
och reproducera sig och det genetiska urvalet speglar detta. Vid en katastrof så försvinner en stor del
10
Figur 2. En normalfördelad kurva över katters
vikt. Antal katter på y-axeln och antal kg på
x-axeln.
Man har bestämt att idealvikten är 6 kg. Om man
selekterar katter mellan 5 och 7 kg kommer så småningom en ny normalfördelad kurva inställa sig med
centrum på 6 kg. Då man betraktar figur 2 så inser
man att man samtidigt har reducerat genvariationen.
Om man dessutom låter målet flyta mot hela tiden
större katter så minskar man hela tiden den genetiska
variationen generation för generation. I Figur 2 skulle
det innebära att man bara avlar vidare på katter som
befinner sig långt till höger i grafen. Om man har ett
avelsmaterial som består av tio-tusentals obesläktade
individer skulle detta kanske gå bra, förutsatt att
katterna är friska för övrigt. Men, inom ras-katts avel
har man redan från början en mycket snäv avelsbas.
Abessinier exempelvis, har en genetisk bakgrund som
till cirka 70 % består av 5 katter. Det säger sig själv att
man måste var mycket uppmärksam och para klokt
för att bevara och öka den genetiska variationen
inom rasen om den ska vara frisk.
Låt oss ställa hypotesen att den ökade vikten ger problem med leder som visar sig efter några år då både
avelskarriären samt utställningsdito är över. Kommer
det att bli så att man ändrar standarden och premierar katter som väger 5 kg, eller kommer man fortsätta
att premiera större och större katter? Vad har vi som
uppfödare, kattklubb eller nationell organisation för
ansvar förde individuella katterna och rasens hälsa?
Selektion för show vinnare
Naturlig selektion främjar överlevnad, selektionen
över tid ger friska starka individer. Ett etiskt dilemma
med ensidig inriktning på att få fram show vinnare
så fort som möjligt, är att om man selekterar för att
få show vinnare går detta snabbast om man tar de
mest vinnande katterna och parar dem med varandra
särskilt om dessa är släkt. Resultatet är snävare och
snävare avelsbas och minskad genetisk variation.
Om detta får ett stort genomslag inom aveln gör
detta att rasen som helhet sjukare. För en frisk ras är
det nödvändigt med bred avelsbas. Hur går det om
alla parar med samma vinstrika hane? Vad händer in
nästa generation då de flesta kattungar har samma
pappa? Vems ansvar är det att populationen har en
bred avelsbas?
den per generation vara högst 0.5 %. På 5 generationer ska alltså inavelsgraden vara högst 2.5 % och på
10 generationer max 5 %. Om detta inte är möjligt
inom en ras måste man göra utkorsningar tills att
denna nivå är möjlig att uppnå. Om man har för få
individer att börja med kan man inte bedriva en avel
och få friska individer.
Utvärdering av avelsmålen
När det gäller utvärdering av avelsmålen är utseendet och temperament något som är omedelbart
märkbart på de egna katterna. Dessutom är deltagande i katt utställningar ett sätt att utvärdera hur
de egna katterna förhåller sig till rasens utseende
som helhet. Likaså är hälsan hos de egna katterna
och deras avkomma något som den enskilda uppfödaren kan följa upp och sammanställa år för år.
När det gäller rasen som helhet blir det svårt att
följa upp hälsa/temperament status för en enskild
person. Viktig information kan hittas i vetenskapliga
publikationer. Ett exempel på ett lyckat avelsmål
hos Svenska Abessinier/Somali uppfödare är den
spektakulära minskningen av blindhet orsakade
av PRA (från 45 % till 4 % på 25 år). I detta fall fanns
ögonspegling och senare DNA test resultat för uppföljning, på samma sätt måste vi finna en strategi för
att kontrollera om våra raser blir friskare eller sjukare
över tid. Blir rasen friskare och friskare så fungerar
avelsarbetet, annars fungerar det inte
För att kunna avla hälsosamt är det nödvändigt med
databaser, det går helt enkelt inte att överblicka
avelsarbetet i praktiken utan hjälpmedel. Det är här
pawpeds kommer in i bilden.
I nästa nummer kommer vi publicera en fortsättning
på detta . Hur pawpeds kan användas som hjälpmedel i avelsarbetet.
Av Maria Christiernin, AbySomaliringen
Nu kommer vi in på inavel. Det är känt att kusin parning hos människor ökar risken för allvarliga missbildningar, men dessa är ändå ganska ovanliga. Man kan
spekulera i om detta är orsaken till att det i de flesta
kulturer är accepterat med kusin gifte (6.25 % inavel),
samtidigt som det betraktas som en styggelse med
närmare släktskap. Vid högre inavelsgrad ökar frekvensen av missbildningar och sjukdomar dramatiskt.
För individens enskilda hälsa bör alltså ingen parning
ge en inavelsgrad högre än 6.25 %.
Man har genom genetiska studier visat att för att
hålla en population frisk långsiktigt bör inavelsgra-
11
SW i Uppsala 2011
Kungsgardens Nexus
Flipping
NOM & BIV Ungdjur S* Svedbergakulle Mischa. NOM Junior Glitterglam Herqules of Svedbergakulle
Resultat SW
NOM Vuxen hona
IC S* Bonneas Alexia
NOM & BIV Kastrat hane IPS *
Kungsgardens Nexus Flipping
NOM & BIV Vuxna hane
S* Healings Jailhouse Rock
NOM & BIV Ungdjur
S* Svedbergakulle Mischa
NOM Junior
Glitterglam Herqules of Svedbergakulle
IC S* Bonneas Alexia
10
12
S* Healings Jailhouse Rock
11
13
Och så mer vackra katter....
Vad heter katten????
Silverspirits Jade, ägare Åsa Burström
(N)DreamworksBalder in Memory, ägare Jeanette Björnberg
14
FI*Kattiklaanin Iron Planet, ägare Maria Andersson
S*Leopartners Cuba Kaffe, ägare Diana Hårshagen
15
Långväga utställare på SW
Vi vill hälsa alla medlemmar varmt
välkomna till Klubbmästerskapet!
- Du kommer väl!!!
Husdjursmässan/Kistamässan,
fredagen den 6 januari 2012
tt
gsblanke
Anmälnin nas på
fin
kommer
u
alkatten.n
g
n
e
w w w.b
Domare:
På Skandinavien Winner utställningen i
början av september deltog 2 fina katter
som kom hela vägen från Belgien. Jag och
Åsa blev nyfikna och beslöt oss för att prata
lite mer med ägaren Doriano Fecondo från
Wildtemptation.
Doriano berättade att hans mamma har uppfödning av Norsk Skogkatt, Chatterie de Ramatuelle, så
därifrån hans kattintresse.
Hans eget katteriet ligger i Liege och har funnits i 3
år. Han har en avelshane från Kanada som han fick
vänta 1 år på, Kanpur Alea Acta Est, innan dess hade
han köpt en hona av samma uppfödare, Kanpur Ad
Vitam Aeternam. I början på sommaren föddes första
kullen mellan kanadaimporterna och från den har
han behållit en fin hane. De testar som de flesta för
HCM, FIV/Felv och PK Def.
Han har ställt sina katter med stor framgång och
beslöt sig för att åka hela vägen till Sverige och
Scandinavian Winner.
Vad skiljer utställningen i Sverige mot de ni varit
på i övriga Europa?
Bra med assistenter som bär (kommentar - är ju på
SW och på fåtal utställningar) tyckte Dorian. Något
som Doriano också uppskattade på andra utställ-
16
Ett event för både de utställningsvana
och för de som aldrig förr har ställt ut
men gärna vill prova på. Det är begränsat antal platser så först till kvarn gäller.
På husdjursmässan kommer det
förutom alla fina katter finnas
många andra djur att se så passa
på att ta med hela familjen.
Catharina Modahl Nilsson, Carin Sahlberg och
Helene Lis- Glader
Anmälningstid: 1 okt – 20 dec 2011
Avgift: 150 kr/katt
Betalas in på Föreningen Bengalkattens pg konto 179 84 37-8
Viktigt! Märk betalningen med kattens namn, reg nr
samt ägare och telefonnummer.
ningar i Europa är att man har projektoren som
visade katternas nummer. I Europa har man oftast
andra buruppsättningar där ägaren sitter bakom
och publiken kan gå framför buren. Man har då
ett plastskynke mellan publiken och katten för att
skydda mot smitta samt även gör att katterna blir
mindre störda.
I Belgien är det fortfarande tillåtet att inneha och
avla på ALC ( Asian Leopard Cat).
Det finns ingen rasföreningen för bengalkatter i
Belgien.
Däremot finns en ny FIFE förening ” Felis Belgica”
Katrin Björksten och Åsa Burström pratade med
Doriano
www.wildtemptationsbengals.com
Det är viktigt att kattens vaccination är giltig, dvs
inte äldre än 12 månader, och klorna är klippta.
Utställaren bär själv fram katten, men självklart
hjälper vi till om det behövs genom att följa med
fram.
Vid ev frågor hör av Er till Katrin 070-535 65 44 eller
Gisela 08-715 22 76.
Har du inte ställt ut tidigare så är du extra
välkommen, burskynken finns att låna
Priser emottages tacksamt!:
[email protected]
Grattis alla vackra katter
Om Bengalkatten
Utställning
Bengalkatten är en rasring för alla bengalintresserade. Föreningens hemsida:
http://www.bengalkatten.nu
Vill du ställa ut din bengal men känner dig
osäker på hur du skall gå till väga, hör av dig till:
Gisela Grünwedl,  Tfn 08-715 22 76
[email protected]
Medlemsbladet kommer ut 4 ggr per år.
Ansvarig utgivare är Föreningens ordförande.
Medlemsavgift 2011
S* Grandelux The
Unforgiven
BIS i Uppsala 22 okt
Ägare: Gisela Grünwedl
Huvudmedlem: 200 kr
Familjemedlem: 100 kr.
Uppfödare som värvar medlemmar
betalar 150 kr
Sänd in text och bilder. Allt material är välkommet! Vi behöver fina bilder till tidningen med hög
upplösning så maila dessa till redaktören katrin.
[email protected] så kanske just DIN bild kommer
med i nästa nummer av tidningen
För att bli medlem:
Sätt in avgiften enligt ovan på föreningen
pg konto 179 84 37-8 – skriv namn, adress,
telefonnummer och mailadress och vad
betalningen avser.
Betalar du via internet komplettera
informationen med ett mail till kassören
[email protected]. Glöm ej att meddela
adressändring till kassören!
Annons i tidningen.
Kontakta redaktören för prisuppgift!
Vill du ha hjälp att komma igång med
uppfödning eller har du lite funderingar
kring avel, hör av dig till:
CH S*Hot Stuff Zulu
Champion i Uppsala 22 okt
Ägare: Gisela Grünwedl
Hjärtligt välkomna alla
nya medlemmar!
Janczewska Ewelina, Bandhagen
Holgers Jessica, Järfälla
Månsson Sarah, Norrtälje
Berglund Johan, Farsta
Wahlén Jessica, Färentuna
Sköldenklev Sanna, Uppsala
Axelsson Lina, Hagfors
Karlberg Eva, Lödöse
Kaski Hannu, Brandbergen
Linden Moa, Åkersberga
Hedberg Söderström Anki, Åkersberga
18
Datum för manusstopp för nästa
nummer är den 15/1
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera
inkommet material. Redaktionen förbehåller
sig även rätten att refusera inkommet material
om redaktionen anser att materialet strider mot
Föreningen Bengalkattens syften och verksamhet.
Vid tävlingar kan juryns beslut inte överklagas.
Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Notera att
du måste vara medlem i Bengalkatten i Sverige för
att kunna tävla.
Ordförande Gisela Grünwedl,
[email protected]
telefon 08-715 22 76.
14
Ambitionen är att medlemsbladet ska komma ut
inom tre veckor efter manusstopp.
Redaktionen ansvarar inte för faktainnehållet i
respektive författares material som förekommer
i Bengaltassen. Ansvaret ligger på varje enskild
författare.
Uppfödning
Kull BIS & BIS uppfödning
Fair
i Uppsala 22 okt.
Ägare: Gisela Grünwedl
Vill du skriva
för Bengaltassen?
17
Vi vill förnya vårt
fotogalleri
på hemsidan
och vill gärna få in nya bilder.
Så har du en bra bild sänd in den till
[email protected]
och skriv foto-galleriet som ämne.
Ange kattens fullständiga
stamnamn samt ägare.
19
Köp dina produkter direkt av Bengalkatten! Mer info finns på sidan 5