Transcript här - Snrf
Nyheter och ändringär i värä städgär och regler Ändringar i stadgarna Den viktigaste ändring i föreningens stadgar mandatperioden för de poster som hittills varit 1-åriga och att suppleantposterna ändrades till ordinarie ledamöter. Totalt består styrelsen alltså nu av 9 ordinarie ledamöter som alla är 2 år vardera. En del paragrafer flyttades om och har bytt namn. Innehållet har förtydligats. Paragrafer som också finns i stambokföringsreglementet togs bort. Ändringar i stambokföringsreglementet Besluten kommer att skickas som motioner till nordiska WCF-föreningarnas samrådsmöte. 5:6 Vid byte till nytt hem ska kattunge vara fullvaccinerad både mot kattpest och kattsnuva orsakat av herpes och/eller calicivirus, eller senast vid 6 månaders ålder om kattungen stannar hos uppfödaren. Naturligtvis rekommenderar vi att katter som ställs ut också vaccineras mot kattsnuva som orsakas av herpes och/eller calicivirus. Vaccinationen får inte vara äldre än 12 månader. Motivering: Fullvaccination: För att minimera risken att katten insjuknar vid den stress som en flytt innebär skall kattungen vara fullt vaccinerad vid flytt. Detta ansvar bör uppfödare inte lägga på köparen. Som uppfödare skall man göra allt man förmår för att minimera risken för det onödiga lidande som drabbar en katt som insjuknar i någon av de sjukdomar som faktiskt går att vaccinera mot. Därigenom minskar också risken för spridning av de virus som idag drabbar många katter. SNRF bör som klubb visa att man tar kattens hälsa på fullaste ansvar och därför ställer krav på uppfödare att fullvaccinera sina kullar samt avelsdjur. 5:7 Varje överlåten kattunge skall dessutom åtföljas av veterinärt besiktningsintyg som inte är äldre än 7 dagar, skriftligt köpeavtal, stamtavla om katten är till fullo betald samt vara ID-märkt. Motivering: Obligatorisk ID-märkning av alla katter är ett av förslagen i den nya Djurskyddlagen. Som klubb bör vi naturligtvis ha som regel att de katter som är i avel och deras avkommor går att identifiera. En obligatorisk ID-märkning underlättar detta. Ny paragraf, 5:17 Raserna ABY, SOM, SIA, OSH, SYS, OLH, SYL, BAL, PEB, DSP, OCI ska PRA-testas innan de får användas i avel. Beslutet baseras på Jordbruksverkets föreskrifter 5 kapitel 1 Avel § 24, d.v.s. SJVFS 2008:5 (se sidan 2) WCF-föreningarna i Sverige, information om katthälsa och avel Oavsett vilka lokala regler WCF-föreningarna i Sverige eller andra svenska kattsportorganisationer har, så gäller Statens Jordbruksverks (SJV) föreskrifter. SJVs föreskrifter är i sin tur en förlängning av Djurskyddslagen. Framförallt är det kap 1, § 24 i SJVs föreskrifter som vi måste känna till och inte bryta mot. Mera formellt heter den Statens Jordbruksverks Författningssamling och återfinns som SJVFS 2008:05 Saknr L 102. Den kan vara svår att hitta på SJVs hemsida, här är i alla fall en direktlänk som fungerade 2011-05-05: http://www.jordbruksverket.se/download/18.26424bf71212ecc74b080001024/2008005.pdf Så här tydlig är SJV med vad som gäller om du bryter mot lagen: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/djurskydd/vadhanderomduintefoljerbe stammelserna.4.7a446fa211f3c824a0e8000170968.html Så här lyder första kapitlets 24:e paragraf: Avel 24 § Djur får inte användas i avel om 1/ de har sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas, 2/ de är eller med stor sannolikhet är bärare av recessivt anlag i dubbel uppsättning för sjukdom, 3/ de är eller med stor sannolikhet är bärare av enkelt recessivt anlag för sjukdom såvida inte parning sker med individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag, 4/ parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman, 5/ de uppvisar beteendestörningar i form av överdriven rädslereaktion eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för djuret vardagliga situationer, eller 6/ om de saknar förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt. Det är framförallt punkterna 1, 2, 3 och 4, som vi måste vara uppmärksamma på. Och när det gäller vilka raser som särskilt kommer ifråga, ser vi i första hand på de raser som har ett hälsoprogram via PawPeds (www.pawpeds.com – direktlänk till svensk information om hälsoprogrammen: http://www.pawpeds.com/healthprogrammes/index_se.html) Punkt 1: Vet man om att det inom en viss ras och/eller en viss avelslinje, förekommer ärftlig sjukdom eller funktionshinder som kan nedärvas och det är den rasen man själv har eller tänker bli uppfödare av – då måste man först kontrollera de djur man vill använda i avel. Det duger inte att säga ”Jag visste inte” eller ”Jag tycker jag behöver använda denna belastade linje i alla fall”. Man får inte använda sådana djur i avel och man kan inte ge sig själv dispens. Det finns inget undantag från denna regel och det är inte tillåtet. Vilka sjukdomar hos vilka raser, ska man i första hand vara uppmärksam på? PKD (Polycystic Kidney Disease) hos perser, exotic och brittiska korthår/långhår. Här finns en tillförlitlig DNA-test. Heterozygota katter (har ett dominant sjukdomsanlag) insjuknar och dör, men oftast är katterna några år gamla när detta inträffar. Homozygota katter (har två dominanta sjukdomsanlag), dör troligen redan på fosterstadiet. Heterozygota katter = får ej användas i avel. Fritestade katter får fritt användas i avel, men bara paras med andra fritestade katter. Hälsoprogram planeras starta inom kort. Bilaga 2 – Protokoll stambokförarmöte 2011-04-16 HCM (Hypertrophic CardioMyopathy) hos flera raser, bland annat maine coon, norsk skogkatt, sibirisk katt, neva masquerade, brittiska korthår/långhår, cornish rex, devon rex, ragdoll, sphynx. DNA-test finns för några av dessa raser, men tyvärr täcker inte DNA-testerna alla mutationer och kombinationer. Därför måste katterna även i fortsättningen hjärtskannas av specialistveterinär. Hälsoprogram finns. HD (höftledsdysplasi) – hälsoprogram finns för maine coon. Ingen DNA-test finns, utan här gäller röntgenundersökning. Punkt 2, punkt 3 och punkt 4: Finns det en recessivt nedärvd sjukdom och man känner till att denna sjukdom (och sjukdomsanlag) finns på rasen i fråga, då får man inte avla på katter som kommer att insjukna. I de flesta fall dör drabbade katter i mycket tidig ålder (0 – 6 månader). Där blir avel av naturliga skäl inte aktuell. Sjukdomar att vara uppmärksam på hos olika raser: GSD IV (Glycogen Storage Disease) hos norsk skogkatt. Tillförlitligt DNA-test finns. Hälsoprogram finns. GM 2 (Burmese Lysosomal Storage Disease) hos burma. Tillförlitligt DNA-test finns. Hälsoprogram finns. PK-brist (Pyryvate Kinase defiency) hos abessinier och somali. Tillförlitligt DNA-test finns. Hälsoprogram finns. SMA (Spinal Muscular Atrophy) hos maine coon. Tillförlitligt DNA-test finns. Hälsoprogram finns. PRA (Progressive Retinal Atrophy, rdAc-mutationen) hos abessinier och somali, hos siames med besläktade raser. Även hos ocicat och andra raser som är framställda med abessinier, somali och siamesbesläktade raser i ”receptet” oavsett hur långt bak i generationerna. Tillförlitligt DNA-test finns. Hälsoprogram finns för abessinier, somali och för siames med besläktade raser. Man är skyldig att hålla sig informerad om vad som gäller för den/de raser man föder upp. Man kan inte säga ”jag visste inte”. Information om olika hälsotester och DNA-tester finns under Hälsoprogram hos PawPeds. Där finns också länkar till laboratorier som analyserar DNA-tester, dessa laboratorier har i sin tur mycket nyttig information om olika sjukdomar och de DNA-tester som laboratoriet analyserar. Mer information om hälsoprogrammet mot PRA Katter som är homozygota för rdAc-mutationen, är eller kommer att bli blinda. Ett handikapp förvisso, men inget som är livshotande. Blinda katter kan leva normallånga liv under rätt förutsättningar (trygg miljö och inga ommöbleringar). Det går inte för en lekman att se om en PRA-positiv katt är blind, synförlusten konstateras genom ögonspegling hos certifierad ögonlysningsveterinär. Men, PRA-positiva katter får alltså inte användas i avel! Man får använda bärare (heterozygota med en muterad rdAc-gen) i avel, men dessa får endast paras med fristestade katter (de som helt saknar rdAc-mutationen). Fritestade katter får fritt användas i avel, får paras med andra fritestade katter och med bärare. Detta gäller också för raser och linjer som kan tänkas vara drabbade av andra sjukdomar med recessiv nedärvning. Man får inte para bärare med bärare. För då riskerar man att avla fram katter som kommer att insjukna och bli blinda eller dö i mycket tidig ålder. Länk till ett mycket lättfattligt schema över nedärvningen av det recessiva sjukdomsanlaget för PRA (rdAc-mutationen) och hur testade katter får eller inte får användas i avel. http://www.siames.se/PRA-tabell_siames.htm Länkar: Statens Jordbruksverk (SJV) www.jordbruksverket.se/ WCF-föreningarna i Norden www.wcfnordic.se PawPeds www.pawpeds.com Utgiven/uppdaterad: 2011-05-06