Transcript Församlingsinstruktion för Oxelösunds Församling av Svenska Kyrkan

Församlingsinstruktion för Oxelösunds
Församling av Svenska Kyrkan
Innehåll
Inledning
3
Omvärldsanalys
4
Det pastorala programmet
Gudstjänst
6
Undervisning
8
Diakoni
10
Mission
12
Övriga moment
Verksamhet på finska
14
Ordning för revidering
15
2
Inledning
Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva
diakoni och mission. Syftet med församlingen är att människor ska komma till tro på Kristus
och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen
återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna
grundläggande uppgift.
Med dessa ord som utgör inledning till Kyrkoordningens andra avdelning vill vi inleda
församlingsinstruktionen för Oxelösunds församling av Svenska Kyrkan.
Församlingsinstruktionens tyngdpunkt utgörs av en redogörelse för det pastorala programmet.
Instruktionen skall även enligt KO innehålla
1. Regler för församlingen och dess verksamhet som domkapitlet får besluta om
2. Redogörelse för församlingens verksamhet på andra språk
Församlingsinstruktionen tar sitt avstamp i en omvärldsanalys och en kortfattad redovisning
av församlingens struktur. Vi vill i vårt arbete utgå från en helhetssyn på det sammanhang där
vi lever och verkar, och har som mål att ständigt fördjupa och utveckla vår kännedom om de
lokala förhållandena för att på bästa sätt kunna tjäna varje enskild församlingsbo.
Omvärldsanalys
Oxelösunds stad är belägen i en urgammal kulturbygd; belägg finns för mänsklig aktivitet i
området sedan bortåt 3000 år. I modern tid, 1800-tal och fram till 1950-talet, kännetecknas
samhället av relativt långsam tillväxt – småindustri och handel trängde undan för undan ut det
hävdvunna, traditionella: fisket och lotsnäringen, som dittills varit samhällets huvudsakliga
näringsgrenar och beredde så marken för de stora strukturella och samhälleliga omdaningar
som skulle följa.
Oxelösund fick stadsprivilegier år 1950. Stadens nutidshistoria har framför allt karaktäriserats
av den dramatiska förändring som ägde rum under sent 50-tal och tidigt 60-tal då järnverket
byggdes ut. På bara några år närmast tredubblades befolkningsantalet; nya skolor uppfördes i
en rasande takt, den gamla bebyggelsen revs för att ge plats åt moderna bostäder för alla dem
som skulle beredas arbete på det nya stora järnverket.
Människor reste till från hela landet; hela familjer från Norrland, Småland, Bergslagen
packade sina tillhörigheter och anlände till staden. Det berättas om hur skolorna praktiskt
taget dagligen mötte nya, unga familjer som kommit för att få plats för sina barn.
3
En stor del av arbetskraftsinvandringen kom från Finland. Man räknar med att omkring 12
procent av Oxelösunds nuvarande befolkning har finsk bakgrund.
Under 80- och 90-talen fanns det i Oxelösund även en flyktingförläggning. Staden räknar i
dag 24 olika nationaliteter i sin befolkning på drygt 11 000; statistiken avser dock endast
etniska grupper med över 10 individer. 1
I affären vid torget i centrum finner man därför finländska specialiteter som karelsk pirog;
man hör finska, spanska, arabiska, olika slaviska språk talas; man ser muslimska familjer på
väg till midsommarfirande i Gamla Oxelösund tillsammans med sina finska, svenska, eller
latinamerikanska arbetskamrater och vänner… kulturblandningen är i Oxelösund legio.
I dag är stålverket, SSAB, fortfarande ortens livsnerv och även de omgivande kommunernas
största enskilda arbetsgivare. 54 procent av den arbetsföra befolkningen är anställda inom
tillverkningsindustrin, att jämföra med 18 procent i riket som helhet.
Oxelösunds hamn är också en stor enskild arbetsgivare, och en av Sveriges största isfria
djuphamnar. Handel och kommunikation är den näst största näringsgrenen i kommunen.
Den tredje enskilt största näringsgrenen är vård och omsorg. Andelen kvinnor är i denna
näringsgren helt dominerande.
Arbetslösheten är jämfört med riksgenomsnittet låg.
Ett annat viktigt särdrag är närheten till havet. Oxelösund vårdar sin tradition som
lotssamhälle; den bevarade delen av Gamla Oxelösund med sitt lilla skärgårdsmuseum och de
gamla husen vittnar om en annan tid, präglad av skärgårdsliv, fiskenäring och småskalighet.
Båtlivet är i högsta grad en del av oxelösundsbornas arv; antalet fritidsbåtar per capita tillhör
de högsta i landet.
Oxelösund har, karaktäristiskt för bruksorten, ett rikt föreningsliv med närmare 130 olika
föreningar av alla de slag; idrottsföreningar, politiska partier, studieförbund, kulturföreningar,
kyrkliga församlingar m m.
Ett typdrag för bruksorter i allmänhet är tyvärr också jämförelsevis stora sociala
missförhållanden. Oxelösund är inget undantag. Alkoholkonsumtionen per capita är hög även
i jämförelse med andra liknande orter; andra droger förekommer frekvent, debutålder för bruk
av alkohol och narkotika är låg. Statistiken över olika folkhälsoaspekter visar generellt
oroande tendenser.
Oxelösund är också på sitt eget vis ett segregerat samhälle. I centrala staden inryms
arbetarstadsdelarna medan ytterområdena bebos av de bättre bemedlade; en gräns – i folkmun
– är motorvägen som delar staden i två delar, en i öster och en i väster, där den förstnämnda
av hävd haft ”sämre rykte”. Nybyggnation, in- och utflyttning och andra faktorer har
emellertid på senare år medfört att de gamla gränserna börjat suddas ut så sakteliga.
Man kan av kommunens statistik över åldersstrukturen avläsa att befolkningsantalet i
ålderssegmentet 45 – 69 år ligger över riksgenomsnittet, särskilt i åldrarna 65 – 79 och att
antalet barn under sex år ligger en bit under genomsnittet i landet 1. Åldersstrukturen i ett
samhälle är en viktig indikator för planering och framtidsstrategier, inte bara för kommunen
utan också självklart för kyrka och församling.
Då de stora strukturomvandlingar som staden genomgått ligger förhållandevis nära i tid, ger
det stadens kultur en särpräglad blandning av nostalgiskt tillbakablickande på en svunnen tid,
stolta minnen av rekordårens närmast osannolika framtidstro och optimism, och de senaste
4
decenniernas alltmer komplicerade och svårtydda samhällsförändringar i globaliseringens
spår: Oxelösund är en småstad, men också högst påtagligt en del av den stora världen.
Oxelösunds församling
Oxelösunds befolkningsantal uppgår per den 31 december 2009 till 11 126 individer, varav
7 745 tillhöriga till Svenska Kyrkan – 69,6 % tillhöriga2.
Oxelösunds församling var ursprungligen en del av Nyköpings S:t Nikolai pastorat. År 1952,
två år efter det att Oxelösund blivit stad, delades pastoratet i två delar.
Den ena blev Oxelösunds församling, som till en början använde Stjärnholms kyrka som
gudstjänstlokal. Inrymd i B-skolan i Oxelösund fanns sedan tidigare en gudstjänstlokal, den
s k Botvidssalen, invigd år 1922.
S:t Botvids kyrka, ritad av arkitekten Rolf Bergh, stod färdig för invigning första advent 1957.
Kyrkan reser sig mitt i staden som en fyrbåk byggd i betong, högt placerad som ett landmärke
milsvitt synligt till lands och till sjöss.
Dess arkitektoniska utformning lämnar ingen oberörd; S:t Botvids kyrka kan gott sägas utgöra
en viktig del av stadens profil och identitet.
Stjärnholms kyrka, från 1600-talet, utgör ett traditionstyngt komplement till S:t Botvid. Den
har efter renovering återinvigts i maj 2008 och används huvudsakligen som förrättningskyrka,
dock inte till begravningsgudstjänster.
Frösängskapellet, ritat av arkitekten Gunnar Asplund och byggd 1938, ligger i anslutning till
kyrkogården och används till största delen som begravningskapell. Vi ringer på somrarna in
helgen där, med musikgudstjänster.
Församlingsarbetet har sedan länge präglats av en ambition att konkret finnas närvarande i
människors vardag. Tillgänglighet och flexibilitet är honnörsord för medarbetarlaget i
Oxelösunds församling. Exemplen på detta förhållningssätt är många; så tog exempelvis på
70-talet dåvarande kyrkoherden tjänstledigt under ett år för att arbeta på järnverket.
Under perioden då flyktingförläggningen fanns i staden, utgjorde församlingshemmet en
levande och viktig samlingsplats för de människor som bodde där; många förtroendefulla
kontakter knöts och tröskeln var, då som nu, låg.
På senare år har församlingsarbetets diakonala profil alltmer tydligt kommit att karaktäriseras
av strategiskt nätverksbyggande; allt som ett led i det förtroendeskapande arbete vi hoppas
skall leda till att alltfler församlingsbor skall finna vägen till kyrka och gudstjänst och till att
ta i anspråk de resurser som är specifika för en kristen församling. Anställda, frivilliga och
förtroendevalda hos oss bygger en gemensam plattform där vi tillsammans finns och finner
samhörighet. Vi arbetar inte med några på förhand givna revir eller hierarkier, utan kan tack
vare en genomtänkt demokratisk struktur på ett otvunget och naturligt sätt ta i anspråk
varandras kompetens. Det diakonala förhållningssättet skall genomsyra all verksamhet. Detta
menar vi i grunden rör sig om människosynsfrågorna vi vill hålla levande i allt vi är och gör.
”Här är ingen jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna; alla är vi ett i Kristus” – orden
5
från Galaterbrevet blir honnörsord för oss enbart i den mån de inte bara är en vacker devis
utan också omsätts i praktisk och mätbar handling.
Församlingen vill ställa alla sina resurser till hela kommunens förfogande och tillsammans
med övriga aktörer i staden skapa ett samhälle där varje enskild individ skall känna sig trygg,
sedd och upprättad.
1. De statistiska uppgifterna i detta avsnitt är, ifall inget annat anges, hämtade ur Oxelösunds kommuns statistik
årsskiftet 2007 – 2008.
2. Källa SCB 2010
Gudstjänst
Gudstjänsten är församlingens kärna. Den är den världsvida kyrkans grundförutsättning – utan
gudstjänst, ingen kyrka. Gudstjänsten är platsen för församlingens och den enskildes möte
med Gud. Den är den heliga plats där vars och ens unika värde som människa och kristen
skall synliggöras.
I gudstjänsten formuleras också de andliga och teologiska reflektioner som utgör grunden för
kyrkans övriga verksamhet. Därför ser vi det som centralt att tydliggöra Pauli ord ur 1 Kor 12
om hur hela den kristna församlingen är Kristi kropp, envar med sina egna särskilda gåvor,
var och en oersättlig för kyrkans liv.
Gudstjänsten skall göra detta manifest, varför vi dels vill välkomna och aktivt arbeta för
lekmannamedverkan både i gudstjänstplanering och i själva gudstjänsten, dels strävar efter att
erbjuda ett antal olika gudstjänstformer där vars och ens särskilda gåvor kan tas till vara, och
där den enskilde också kan känna sina särskilda behov tillgodosedda. Lekmannamedverkan
avser både frivilliga och förtroendevalda, av vilka vi med särskild glädje ser de senare årligen
genomföra en de förtroendevaldas egen gudstjänst. Där oenighet om gudstjänstplanen uppstår
mellan kyrkoherde och förtroendevalda kan ärendet föras till domkapitlet. I vår församling
finns ett mångårigt och i bästa mening förtroendefullt och nära samarbete mellan arbetslag
och förtroendevalda varför detta inte har behövt föras vidare. Jfr KO kap 17 § 3. Detta
accentuerar vår önskan att vara kyrka tillsammans, att lära av varandra och tillsammans
upptäcka allt mer av Guds rike.
I församlingen firas varje sön- och helgdag en huvudgudstjänst. Formen för denna gudstjänst
skall fylla församlingens krav på kontinuitet och igenkännbarhet. Vi vill se en tydlig och
samtidigt öppen gudstjänstform, där varje moment är innehållsligt, liturgiskt och teologiskt
bearbetat och välmotiverat.
Gudstjänstens tillblivelseprocess är inte en angelägenhet enbart för prästen, utan genomförs i
samråd av dem som planerar och genomför gudstjänsterna: präst, diakon, musiker, frivilliga,
vaktmästare m fl.
Genom ett omfattande nätverksarbete skapas broar tillbaka till gudstjänsten, en gudstjänst
som skall upplevas som relevant och grundad i människors liv, här och nu.
I Oxelösunds församlings gudstjänstliv vårdar vi två portalbegrepp: enkelhet och äkthet.
Enkelhet skall inte förstås som ytlighet eller brist på reflektion, eller lågt satt andlig och
intellektuell målsättning. I stället handlar enkelheten om öppenhet och tillgänglighet; en formoch innehållsmässigt genomtänkt gudstjänst som såväl vana som ovana kyrkobesökare kan
känna igen, och där alla kan känna sig sedda och välkomna.
6
Äkthet står för målsättningen att vara en kyrka som står fast rotad i församlingen; en kyrka
och en gudstjänst som skall spegla församlingens särart och speciella kontext.
Gudstjänsten skall vörda traditionen – men den skall göra detta inte genom att mekaniskt
kopiera traditionen, utan genom att lära sig av den. Kyrkan äger en rik och mångfasetterad
källa att ösa ur vad gäller liturgi, musik och böner; vår utmaning ligger i uppgiften att rota
denna långa tradition i den särskilda mylla som vår församling utgör.
Huvudgudstjänsten står hos oss för kontinuiteten, och skall spegla bägge dessa portalbegrepp.
Den firas hos oss på söndag eftermiddag/kväll, som söndagsmässa eller familjegudstjänst, hos
oss kallad Fest i Guds hus. Jfr KO kap 17 § 3 samt § 5.
I det heliga evangelium intar barnen en särskild hedersplats. Detta vill vi göra synligt bland
annat genom våra familjegudstjänster som skall genomföras vid sex tillfällen årligen och som
särskilt riktar sig till barn.
Det är naturligtvis vår ambition att kunna utforma samtliga kyrkoårets gudstjänster så att alla
åldrar skall känna sig välkomna. Familjegudstjänsterna är ett sätt att ytterligare betona vår
förståelse av Jesu ord om att himmelriket på ett alldeles särskilt sätt tillhör dem som tar emot
det som barn.
Vi skall genomföra minst en temamässa/gudstjänst per termin med särskild inriktning på
ungdomsarbetet.
Församlingen skall även erbjuda månatliga gudstjänster på finska. Dessa skall ta hänsyn till
de speciella kulturbetingade hänsyn som rör fr a de särskilda högtidsdagarna vilka har stor
betydelse i det sverigefinska sammanhanget, såsom självständighetsdagen, Mors dag m fl.
Vi skall även årligen genomföra tvåspråkiga gudstjänster som ett led i strävan att låta många
olika röster och språk berika vårt gudstjänstliv.
F n firas inte huvudgudstjänst tillsammans med församling i annat kristet trossamfund. Jfr KO
17 kap § 7.
Församlingens dop-, vigsel- och begravningsgudstjänster
Församlingens kyrkliga handlingar är en av de största och viktigaste kontaktytorna gentemot
vår församling. Vi menar att det är helt avgörande för vår framtid som kyrka att dessa
genomförs på ett sätt som upplevs som professionellt och engagerat. De skall öppna för en
personlig gudsupplevelse genom ett språk och en gestaltning som gör ritualen begriplig och
relevant. För var och en av de kyrkliga handlingarna finns i vår församling pastoraler som
skall revideras på regelbunden basis.
Musiken
Gud är kärlekens och allt det vackras källa. Musiken är det universella språk som talar direkt
till oss alla, alla vi Guds avbilder över hela jorden, på oändligt många olika sätt. Musiken har
en läkande och skapande kraft som ger näring och hjälp till människor.
I Guds världsvida kyrka bor en stor rikedom av tradition och kunnande. I Oxelösunds
församling vill vi vörda den traditionen, inte genom att mekaniskt lära oss den utantill och
intill sista kvartsnot noggrant återge den, utan genom att lära oss av den, vidareutveckla och
skapa nytt. Därför strävar vi efter ett mångfacetterat musikaliskt uttryck i en mångfald genrer.
Vi vill främja och uppmuntra musikalitet och skapande genom körverksamhet och genom
7
musikelever, genom att låta musiken som uttrycksmedel ta stor plats i alla de sammanhang
där vi vill finnas.
Musiken i kyrkan skapar breda kontaktytor och sänker trösklarna för församlingsmedlemmar;
den skapar möjligheter och nya vägar till kyrkan och evangelium. Musiken har i alla tider
varit ett kraftfullt uttryck för människors relation till Gud.
Kyrkomusiken har genom två millennier frambringat de skönaste och mest innerliga verk till
Guds ära; de mest bestående konstnärliga verk som talat också till de människors hjärtan som
kanske inte annars skulle sökt sig till kyrkan.
Men det är inte bara de intrikata och avancerade musikaliska uttrycken som är viktiga för oss.
Även de möjligheter musiken ger till gemenskap har sin givna plats.
I undervisning i olika instrument, i körverksamheten och i det pedagogiska arbetet, med barn
och ungdom och vuxna, finns musiken med som en självklar och omistlig beståndsdel. I
besöksgrupperna på äldreboenden där de boende har med sig sin barndoms musik och sånger
också långt efter att andra själsförmögenheter gradvis kan ha tynat bort, fyller musiken och de
gemensamma sångerna ett oskattbart själavårdande behov.
Att vörda traditionen genom att lära sig av den innebär alltså hos oss en ambition att upphäva
den konstlade motsättning som kan upplevas finnas mellan högt och lågt, mellan vad som
anses som fint och vad som anses folkligt, mellan det traditionella och det nya. I stället kan
dessa existera sida vid sida, befrukta och vitalisera varandra. Exempelvis kan vi ge traditionell
gregorianik ett nytt och innerligt uttryck genom annan instrumentering eller annat
arrangemang. Eller en traditionell psalmtext kan dramatiseras genom recitation eller en ny
gestaltning. För att Ordet skall leva, måste det sjunga!
Våra tjänsteinnehavare är sedan många år kantor resp kyrkomusiker. Jämlikt KO 34 kap § 2
ska domkapitlet besluta om den kyrkomusiker som avses i 34 kap § 1 skall vara organist eller
kantor. Då domkapitlet beslutat att det hos oss skall vara en organist är det vår ambition att
när möjlighet ges anställa en sådan.
Vid sidan av kyrkohandbokens musik används hos oss liturgisk musik ur den anglikanska
mässan. Jfr KO 18 kap § 6.
Undervisning
Undervisningens och lärandets mål och mening i vår församling är att människor skall rustas
att med hjälp av evangelium finna nya livstolkningsmöjligheter och finna och/eller fördjupa
sin tro. Utgångspunkten för en god lärandesituation är ömsesidighet och utbyte av
erfarenheter; praktiskt taget varje människa äger både förmåga och motivation att bearbeta,
reflektera och samtala om dessa tillvarons existensiella frågor.
Frågor som rör kyrkans undervisningsuppdrag är traditionellt sett sammankopplade med den
kristna församlingens ansvar för andligt ledarskap i det sammanhang där den är satt att verka.
Hos oss i Oxelösund tar ledarskapsrollen karaktär av ”medvandrarskap” – möten med våra
församlingsbor där deras livsfrågor tas på allvar och belyses utifrån evangeliet om Jesus
Kristus.
Undervisningen skall möta våra församlingsbors behov och utgå från deras verklighet.
I ett hårdnande samhällsklimat vill vi att vår undervisning skall fungera som ett profetiskt
korrektiv. Vi vill betona den kristna, humanistiska tanke som ytterst har sin grund i det
8
universella kärleksbud som återkommer i alla kulturer över hela världen. Medmänniskans nöd
angår oss, och kärleksbudets etik är entydig.
Den kristna människosynen är ofrånkomligen den om alla människors lika rätt och värde.
Varje människa är skapad i Guds avbild; den Gud som har skapat oss till att älska så som Gud
själv älskar. Att undervisa medför det stora och glädjerika ansvaret att i mötet med
församlingsbor i alla åldrar finna hur denna livsgrund ger genklang och förändrar och ger
möjlighet att se världen i ett annat ljus. Det handlar om att befullmäktiga varandra till
mänsklighet, till att vara ett ljus och ett salt i världen, och att se möjligheten att visa varandra
en flik av himmelriket redan här på jorden.
Konfirmation
I Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete är en central tankegång att konfirmandtiden
skall erbjuda konfirmanden en livstydning på dopets grund. Här blir dopundervisningen som
föregår konfirmationsgudstjänsten det centrala temat. Jfr KO kap 22 § 5. Konfirmanden får
här hjälp att se sin tillvaro och sina livsfrågor belysta av evangeliet.
Konfirmandtiden är som namnet anger till för konfirmanden. Man möter som konfirmandledare honom/henne där han/hon befinner sig och är för en begränsad tid medvandrare i
dennes liv. Innehållet i konfirmandverksamheten skall utgå från konfirmandens behov och
vara utformat så att det upplevs relevant och meningsfullt för konfirmanden.
Alla är välkomna att delta i konfirmandundervisningen. I de fall där skada eller
funktionshinder föreligger, skall alternativa undervisningsformer anvisas.
Vi vill ha en pågående och kvalitetssäkrad ledarutbildning så att vi kontinuerligt fyller på med
nya unga ledare för ungdomskonfirmationsundervisningen, och medvandrare för
vuxenkonfirmationen. Konfirmandarbetet har stor betydelse för församlingsarbetet och för
framtidens kyrka. För konfirmandarbetet i vår församling finns en särskild handlingsplan som
skall revideras årligen av teamet som ansvarar för konfirmandarbetet i samråd med
kyrkoherde.
Vuxenundervisning
Vuxenundervisningen skall hos oss dels handla om att dela med sig av den rikedom som finns
i det kristna kulturarvet men även om att mötas och dela erfarenheter med varandra. Det första
kan ske exempelvis genom bibelstudier, gudstjänstgrupper och liknande som skall erbjudas på
olika sätt, och det andra blir verklighet till exempel genom olika former av självhjälpsgrupper.
I hela riket är det en tendens att Svenska kyrkan tappar medlemmar. Men detta betyder inte att
intresset för de frågor som kyrkan ”äger” skulle mattas. Tvärtom upplever vi att detta intresse
är växande men att vi behöver finna adekvata former för att möta det. Att vara medvetna och
engagerade aktörer på alla nivåer i samhället där detta är möjligt ger en god bild av behoven
hos församlingsborna. Vi skall därför verka för ett starkt nätverkssamarbete och även
fortsättningsvis göra kyrkan till en naturlig samarbetspartner i alla de sammanhang där
folkhälsa och livsfrågor aktualiseras.
Barn och unga
Vi vill att kyrkan skall finnas med som en naturlig och integrerad del av alla barns uppväxt i
Oxelösund. Därför vill vi erbjuda lättillgängliga och genomtänkta, årligen återkommande
riktade verksamheter för alla barn och ungdomar i åldrarna 0 – 15 år. Dessa verksamheter går
9
under samlingsnamnet ”Kyrkdax” och utgörs av en mångfald olika aktiviteter som inbjuder
till att lära sig mer om kyrkan och tron – och inte minst viktigt: att ha roligt tillsammans! För
varje sådan aktivitet utgår riktade inbjudningar till den aktuella åldersgruppen.
Kyrkan och församlingshemmet skall vara en plats att växa på, en plats där var och en blir
sedd och tagen på allvar och där alla skall vara välkomna. Visionen är att allt fler barn och
unga skall hitta till kyrkan och ta del av och medverka i dess verksamheter.
Vi vill tillsammans med våra barn och ungdomar skapa ett gudstjänstliv som inbjuder alla
åldrar till söndagens gudstjänst såväl som till alla andra delar av vårt församlingsarbete.
Under flera år har vi på olika sätt varit del av barn- och ungdomsverksamheter som drivits
utanför kyrkan, på Öppna förskolan och på Koordinaten, Oxelösunds kombinerade
bibliotek/kulturcentrum/fritidsgård. Detta är fortsättningsvis en del av det pågående
nätverksarbete som vi sett som en central beståndsdel i hela vår församlingstanke.
Det har också varit ett led i tanken att bygga broar in till kyrka och församling.
Vi vill nu söka nya utmaningar i att skapa olika sorters verksamheter för barn och unga
”hemmavid” – att de broar som byggts nu skall tas i anspråk. I detta arbete har musiken en
självskriven plats genom barn- och ungdomskörer och musikelever. Vi skall pröva att erbjuda
verksamheter för barn och deras föräldrar där lek, musik och skapande går hand i hand med
att gemensamt utforska och öppna nya vägar till att upptäcka Guds rike. Även i det
sverigefinska församlingsarbetet skall vi regelbundet erbjuda sådana verksamheter.
För ungdomar över 15 år skall vi erbjuda dels ovan nämnda konfirmandledarutbildning, men
vi skall också fortsätta med att tillsammans med de ungdomar som så önskar driva vår
lokalavdelning av Svenska Kyrkans Unga.
Ungdomar skall där ges möjlighet att genom olika gemensamma aktiviteter påverka och
förändra sin vardag; de skall respektfullt och med omsorg och kärlek ledsagas i mötet med
varandra, sig själva och Gud. De skall välkomnas i församlingsarbetet som frivilliga och
uppmuntras att delta i genomförandet av församlingens grundläggande uppgiften; gudstjänst,
diakoni, undervisning och mission.
De skall bibringas känslan av att deras röster hörs och gör skillnad, att de är värdefulla och
unika tillgångar för vår församling och för alla de sammanhang där de finns, i skolan, på
arbetet, i sina familjer. I ungdomsarbetet blir de kristna värdegrundsfrågorna som utgör
stommen i vår pågående reflektion om människosyn, en helt central utmaning. Ingen skall
känna sig utanför och ensam, alla behövs och är viktiga, tillsammans förändrar vi världen: det
är framtiden i våra händer!
Diakoni
Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga.
Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de
förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren (Luk 4:18 - 19.
I en värld full av orättvisor och fientlighet är Gud på ett speciellt sätt de nödlidandes, fattigas
och förfördelades Gud, och han kallar sin kyrka att följa honom. Därför är, hos oss, i kyrkan,
talet, profetian, ställningstagandet, en särskild kallelse. Att vara tyst, att vända bort sitt ansikte
från världen, är inte det kyrkliga idealet. Att tiga är inte guld i kyrkan.
När präster uppmanas att hålla sig borta från politiken och begränsa sig till sin egentliga
uppgift, att predika evangelium, uppstår en del frågor om vår tradition. Vilken tradition talar
10
vi om då? Vilket är Jesu Kristi evangelium som vi skall predika? Helt visst är det budskapet
om den frälsning som Gud erbjuder alla människor genom Jesus Kristus. Det är den jublande
förkunnelsen av Guds rike och Kristi herravälde. Men denna frälsning innebär helandet av
hela människan. Den är inte avsedd enbart för ens ”inre liv” eller ”själ”, utan för hela
människan. Denne Jesus, som förkunnas av kyrkan, var förvisso inte bara en andlig varelse
med andliga egenskaper, skild från det verkliga livet. Nej, han är Ordet, som blev kött, som
blev människa helt och fullt, och hans befrielsebudskap är avsett för hela människan.
Det är därför vår kallelse att ta del i hela livet, socialt, politiskt, kulturellt och ekonomiskt, så
att Guds lag och rättvisa får råda också där, och lydnad inför Gud och hans Ord kan visas
också där. (Ur den sydafrikanske teologen och prästen Allen Boesaks bok ” Walking on Thorns” )
Den kristna människosynen utgår från att varje människa har ansvar för sitt eget liv. Genom
ett sådant synsätt ser vi varandras resurser i stället för att bli problemorienterade.
Diakonin skall inte göra människor till objekt för sin verksamhet; inte söka manipulera
människor till att följa en på förhand uppgjord agenda, utan ta tillvara människors
livserfarenheter, odla vad som är friskt och med en själavårdande grundhållning lyssna till och
omfamna det brustna och trasiga.
Diakonins mål går därför inte att formulera i betydelsen att vilja uppnå någonting eller vilja
något med någon, utan dess ändamål är att vara ett tecken på Guds kärlek i världen och
försöka följa evangeliets gyllene regel som säger att såsom vi är älskade av Gud, skall vi älska
varandra.
Alla omfattas av kyrkans diakonala uppdrag. Det finns ingen givare och mottagare, ingen
innanför och ingen utanför, inget vi och dem. Uppdraget handlar om att bege sig bakom
fasaderna och där se den människa, som ingen annan ser, och höra den människa som ingen
annan hör. Diakonin skall utgå från församlingens mitt och vara en bro mellan samhälle och
kyrka. I det diakonala arbetet uppmuntras vi och stärks i vårt uppdrag.
De diakonala behoven är utifrån den gjorda omvärldsanalysen stora:
Vi kan se att befolkningskurvan i Oxelösund för närvarande visar en förskjutning
uppåt i åldrarna. Ett proportionsvis allt större antal äldre i kommunen medför ökade
krav på offentliga insatser i form av sjukvård, omhändertagande och andra
samhälleliga åtaganden. Församlingen behöver också därför utveckla strategier för att
möta de särskilda behov som blir konsekvenserna av denna utveckling.
Utsattheten bland barn och ungdomar är i vissa grupper mycket stor. Församlingen är
sedan länge djupt engagerad i arbetet med ortens familjecentral; en stor del av de
diakonala resurserna används till att arbeta för och utveckla ett fungerande nätverk
bland samhällets alla aktörer, såsom skola, vårdcentral, barna- och mödravård osv.
Detta mer övergripande arbete sker i nära samarbete med alla nivåer inom kommun
och landsting. Församlingen har även åtagit sig att konkret finnas på plats med
personalresurser på familjecentralens öppna förskola. Det diakonala arbetet bland barn
och unga skall givetvis också framledes vara en av vårt församlingsarbetes allra högst
prioriterade uppgifter.
Trots att arbetslösheten är låg jämfört med riksgenomsnittet uppvisar det sociala
skyddsnätet i Oxelösund betydande brister. Som nämnts i omvärldsanalysen är
missbruksproblemen stora. Andra oroande faktorer är exempelvis hög kriminalitet,
vilken allt som oftast är på olika sätt relaterad till missbruk och social utslagning, och
folkhälsoproblemen är generellt sett många. På senare tid har kyrkans diakonala
resurser alltmer kommit att tas i anspråk av människor som utförsäkrats och som blivit
11
arbetslösa. Detta vill vi utveckla en strategi för att möta på rimligast tänkbara sätt, så
att vi blir ett komplement till förefintligt socialt nätverk och inte en konkurrent eller
ersättare.
Oxelösund äger en rik resurs av nya svenskar. Att arbeta för att bygga broar mellan
dessa och det nya land och sammanhang de befinner sig i är en stor utmaning. Varje
form av främlingsfientlighet och diskriminering skall därför med kraft bemötas och
varje ny besökare oavsett trosuppfattning mottagas med solidaritet, respekt och
öppenhet. Vi vill utveckla en kontinuitet i det egna arbetet och en samverkan med alla
dem som i närliggande församlingar arbetar för ett värdigt mottagande av flyktingar.
Församlingen skall erbjuda sorgegrupper för maka/make/sambo till avlidna. Inbjudan om
deltagande skall skickas ut en gång per termin. Sorgegrupper för barn och ungdom skall
erbjudas genom samverkan med Nyköpings kyrkliga samfällighet.
Församlingen skall vara en tillflyktsort för reflektion och vila. Vi vill varje termin kunna
erbjuda minst ett tillfälle till retreat under en dag eller en helg.
Vi vill erbjuda en bred variation av olika typer av självhjälpsgrupper, både öppna och slutna,
där människor ges tiden och platsen att själsligen växa och bli sedda. Hos var och en finns
oanade resurser som bara väntar på att få frigöras!
Mission
Kyrkan i världen kan välja väg: den kan sluta sig inom sina väggar, ensidigt predika ”den rätta
läran”, dra ytterligare gränser mellan länder, folk och individer och definiera ut alla dem som
inte rättar sig i ledet. Eller den kan vara en verksam faktor för fred och förståelse genom
dialog, öppenhet och respekt.
Endast genom att vi ärligt genomlyser och söker förstå oss själva, vår egen tradition, historia
och kontext, skapar vi möjlighet att närma oss och förstå också andras. Så menar vi att
missionsuppdraget intimt hänger samman med det diakonala förhållningssättet i vår
församling.
Det är inte endast vigningstjänstens uppdrag, utan samtliga medarbetares angelägenhet att
öppna upp och skapa fora för möten över gränserna.
I alla kontakter och möten med människor skall vi söka skapa nya och goda relationer. Det
gäller alla anställda, förtroendevalda och frivilliga. Vi vill skapa en anda i vårt
församlingsarbete där det råder samsyn om det gemensamma ansvaret för att skapa en positiv
och välkomnande bild av församlingen. Ett vänligt och öppet bemötande är naturligtvis den
första förutsättningen för framgångsrik dialog.
Avgörande för missionsuppdraget är öppenhet och tillgänglighet. Våra kyrkor och kapell
liksom vårt församlingshem skall vara resurser för alla bosatta i församlingen. Våra
medarbetare liksom våra verksamheter skall ställas till allas förfogande och med glädje,
nyfikenhet och tillförsikt välkomna var och en som söker sig till oss.
I missionsarbetet är musiken en oundgänglig resurs. Musiken är ett universellt språk som
kortar vägen mellan människors hjärtan. Musik i alla dess former, under gudstjänst, som
undervisning, vid konserter m m ska fungera som brobyggare och tröskelsänkare.
Information
12
Församlingen skall annonsera och informera om sin verksamhet. Vi skall söka samverkan
med lokala medier, såväl tryckta som digitala. Vi söker att i möjligaste mån ge information
om vår verksamhet också på finska.
Församlingens hemsida är en allt viktigare kanal för information och inbjudningar till olika
verksamheter. Vi skall ha en hemsida som är lätthanterlig och överskådlig. Den skall
uppdateras minst varje vecka.
Internationellt arbete
Genom den internationella grupp som finns i församlingen vill vi planmässigt arbeta för
konkreta mål både vad det gäller insamlingar till olika ändamål och med utbildningsfrågor
och studieutbyte. I gudstjänster och andra arrangemang skall vi påminna om att vi är delar av
en världsvid gemenskap. Denna gemenskap förpliktigar också till ett tydligt ställningstagande
för mänskliga rättigheter och ett tydligt motstånd mot orättvisor och förtryck över hela
världen, såväl som här hemma. Detta ställningstagande skall ansluta sig till Svenska kyrkans
internationella arbetes syn på bistånd som rättighetsbaserat och kan och skall inte villkoras.
Dialog
Församlingen har genom sitt utvecklade nätverksarbete ett pågående samtal med företrädare
för lokalt näringsliv såväl som med kommun och landsting, och inte minst med olika
frivilligorganisationer. Detta är nödvändigt för att utveckla det gemensamma arbetet för bättre
livskvalitet för våra församlingsbor.
Med en genomtänkt och respektfylld dialog med företrädare för andra religioner överbryggas
onödiga konflikter och skapas i stället ett forum för undersökning av våra gemensamma etiska
värderingar. Detta kan till exempel ta sig uttryck i reflektion kring flyktingmottagande och de
möjligheter som vår mångkulturella miljö ger oss. Det värdegrundsarbete som skall
genomsyra hela verksamheten ställs här inför spännande utmaningar.
Tillgänglighet
Vi vill betona det personliga mötets betydelse. Att vara tillgänglig, att ha generösa
öppethållandetider i våra kyrkor, i församlingshemmet och på telefon är viktigt för
missionsuppdraget. En sökande människa skall ges möjlighet att möta en annan människa, att
få ta tid och plats i anspråk; att bli sedd. När vi tar oss tid för medmänniskan – det må vara i
gudstjänst, i församlingshemmet, på hembesök – ges hon tid att närma sig Gud. Att ta sig
tiden att stanna upp i vardagen – på arbetsplatsen, på kyrkogården i möten med sörjande, på
resa – är att ge både sig själv och sin nästa nya livsmöjligheter. Det är ett sätt att aktivt bygga
broar tillbaka till församlingen. Vi är alla utsända att visa vägen till gudsriket och alla är lika
viktiga i det arbetet.
Vi önskar göra alla vår församlings olika lokaler till träffpunkter för det goda samtalet och för
allt tänkbart kreativt skapande. Här skall vara låga trösklar och högt i tak!
13
Ekumenik
Att ha ett öppet förhållningssätt till andra kristna trossamfund är för medarbetarna i
Oxelösunds församling lika självklart som att söka sig över gränserna och i begreppet
”ekumenik” lägga det större ”oikoumene” som innefattar hela den av Gud skapade världen
och alla dess skilda trosuppfattningar. Oxelösund är ett mångkulturellt samhälle och det finns
inget som tyder på att det inte skall så förbli.
Verksamhet på finska
I församlingen finns, som omvärldsanalysen nämner, ett stort antal olika etniska grupperingar.
Den ojämförligt största och äldsta är den sverigefinska. Församlingen har enligt
kyrkoordningen det pastorala ansvaret för de språkliga minoriteterna, och den sverigefinska
minoriteten är i och med denna i princip integrerad i församlingens verksamhet. För att
kvalitativt utveckla och i praktiken omsätta intentionerna i kyrkoordningen vill vi på en rad
punkter med stöd i omvärldsanalysen ständigt sträva efter att formulera och konkretisera vad
dessa intentioner medför för arbetet i vår församling.
Vi vill använda begreppet ”inkludering” i stället för ”integration” då det senare visat sig
kunna förstärka en motsatsställning mellan majoritet och minoritet. Hellre då söka utveckla en
församlingssyn som tar utgångspunkt i det gemensamma intresset att forma och bära ansvar
för hela församlingen till allas bästa. Detta innebär bland annat att majoritetens syn måste vara
den att verksamhet på minoritetsspråk inte skall vara någonting ”extra” vid sidan om, utan en
naturlig del av församlingens verksamhet. Likaså ligger det i minoritetens intresse att vidga
perspektivet utanför den egna gruppen och överväga hur denna grupps särskilda gåvor kan
komma hela församlingen till del.
De finns en lång rad åtgärder och metoder vi på längre eller kortare sikt ser genomförda när
det gäller inkluderandet av den sverigefinska verksamheten. Vi ser självklart tvåspråkighet
som en merit vid tillsättandet av tjänster i allmänhet. Jfr KO 34 kap § 11. För dem som
huvudsakligen arbetar mot den sverigefinska församlingsdelen är tvåspråkighet (alltså inte
primärt finsk enspråkighet) av närmast avgörande betydelse. Att församlingens arbete på
bägge språk blir synligt i det sätt som vi presenterar oss på är viktigt, liksom att information
om verksamheten finns lätt tillgänglig på bägge språken.
Andelen äldre sverigefinska församlingsmedlemmar ökar, följande den
befolkningsstrukturella utvecklingen i Oxelösund generellt. Vi behöver därför ha god
beredskap för ökat stöd till de äldre i hemmet, på sjukhus och sjukhem och äldreboenden.
Likaså är det väl känt att där man utvecklar och söker uppmuntra tvåspråkighet hos det
uppväxande släktet, där ökar också den kulturella och språkliga kompetensen och
självförtroendet. Att finna vägar för att arbeta med sverigefinsk barn- och ungdomsverksamhet är därför en av vår församlings stora utmaningar.
Vi har en aktiv sverigefinsk stödgrupp/styrelse för det omfattande frivilligarbete som bedrivs.
Det är viktigt att se det som hela församlingens gemensamma uppgift att ständigt söka
rekrytera nya medlemmar till denna grupp, som är en hörnpelare i det sverigefinska arbetet.
Vi ser också den sverigefinska kören som en viktig resurs och strävar efter att, så nära som
14
möjligheterna det medger, till oss knyta tvåspråkig körledare för utvecklandet av denna
resurs. Den sverigefinska syföreningen är en traditionsrik grupp som funnits här nästan lika
länge som kyrkan själv, eller från 1960. Dess diakonala betydelse kan svårligen överskattas.
Vi vill stödja dess fortlevnad liksom andra initiativ som tas för att stärka och utveckla det
sverigefinska församlingsarbetet.
Det sverigefinska församlingsarbetet är inte en statisk entitet, stöpt i en form och en gång för
alla given. Vi vill söka utveckla arbetet genom att vända oss utåt till andra församlingar,
bygga nätverk med skolor och föreningar, och genom en genomtänkt strategisk satsning på
frivilligarbetet också applicera nätverkstanken på väntjänst, anhörigtjänst och liknande
verksamheter. Tillsammans är vi starka!
Den kyrkliga beredskapen
Oxelösunds församling har en lokal beredskapsplan för krissituationer. Denna finns
dokumenterad i pärmen märkt ”Systematiskt arbetsmiljöarbete”.
I de nätverksgrupper för ”Trygg och säker uppväxt” som rör barns och ungdomars situation i
kommunen och där representanter för kommun, skola, polis och landsting finns
representerade, har även kyrkan representation.
Församlingens kyrkoherde ingår i Oxelösunds kommuns POSOM-grupp.
Ordning för revidering
Det finns en särskild handlingsplan för konfirmandarbetet, samt särskilda pastoraler för dop,
vigsel och begravning. Dessa skall kontinuerligt och med tätare intervall än instruktionen ses
över samt revideras. Handlingsplanen för konfirmandarbetet skall revideras årligen;
begravningspastoralen är kontraktsgemensam och revideras gemensamt av de berörda
församlingarna, och dop- och vigselpastoralerna skall årligen ses över och revideras vid
behov.
Församlingsinstruktionen skall vara ett vägledande instrument vid den årliga budget- och
verksamhetsplaneringen men skall också utgöra ett strategiskt verktyg vid arbetet med en mer
långsiktig vision. Den skall fungera över innevarande mandatperiod och ses över och vid
behov revideras inför varje ny mandatperiod.
15