Transcript Möt konstnären Tommy Hilding

stadsholmen
en tidning för stadsholmens hyresgäster
nr 1
2012
Möt konstnären
Tommy Hilding
Fjärrvärmen byggs ut i Gamla stan
Mer pengar till underhåll
foto: jerry malmberg
inledare
Extra resurser till
Stadsholmens fastighetsunderhåll
E
tt fortsatt fokus på underhållet av våra
fastigheter kommer att prägla verk­
samheten inom Stadsholmen under detta
år.
2012 satsar vi inte mindre än 100
miljoner kronor på underhållet – alltså en
avsevärd del av vår totala omsättning på
260 miljoner kronor. Glädjande är att vi
även i år tilldelats extra pengar inom ramen
för ”Stimulans för Stockholm”. Det är en
satsning som Stockholms stad genomför
och som innebär att kommunala bolag till­
delas extra pengar för ombyggnads- och
underhållsåtgärder. Liksom förra året får
Stadsholmen genom denna satsning 25
miljoner kronor extra. Pengarna använder
vi för att tidigarelägga en del underhåll i
syfte att komma i kapp sådant som vi
tycker släpar efter. Som bekant är under­
hållsbehovet på sina håll omfattande i våra
fastigheter. I drygt 50 av våra 279 fastig­
heter planerar vi till exempel större arbeten
på fasader och fönster samt takåtgärder. Vi
avsätter också betydande summor för att
Sven Åberg är ny bovärd
Sven Åberg är ny bovärd på Stads­
holmen. Han kommer närmast från
samma tjänst på Svenska Bostäder.
– Jag har tidigare jobbat i bland
annat Kärrtorp, Skärholmen och Hag­
sätra söder om stan, säger Sven. Här
på Stadsholmen har jag ett ganska
spritt område – ”mina” hus ligger
bå­de i innerstan och i ytterstan. Jag
har hand om hus på bland annat
västra Södermalm och i västerort –
till exempel Åkeshovs slott och
Ängby gård.
Hyresförhandlingarna
klara
Maila gärna
när du felanmäler
Som hyresgäst har du flera möjlig­
heter att felanmäla. Det går bra att
både ringa och maila till oss på Stads­
holmen när du vill ha hjälp.
Använd gärna mail om du har
möjlighet och felet inte kräver ome­
delbar åtgärd – då är det lätt att be­
skriva det som du vill ha hjälp med.
Ett mail är dessutom praktiskt för
våra bovärdar, som kontrollerar sin
e-post kontinuerligt under dagen.
Mailadressen är bovärdens förnamn.
[email protected].
vi har även medel för att underhålla
trapphus och uppgradera utemiljöer. En
post omfattar också underhållsbeskärning
av träd och nedtagning av almar på grund
av almsjuka.
Stadsholmen fortsätter även att för­
bättra informationen till er hyresgäster.
Både trapphusinformationen och hemsi­
dan är här viktiga kanaler. Under året pla­
nerar vi att börja publicera faktablad om
våra fastigheters historia – ett arbete som
i sin helhet beräknas bli klart nästa år.
christina lillieborg
affärsområdeschef
Elisabeth Fasth
är ny bostadsuthyrare
Sedan den första januari är Elisabeth
Fasth ny bostadsuthyrare på Stads­
holmen. Men hon är inte ny på
Stadsholmen, tidigare har hon varit
affärsområdesassistent.
– Jag kommer att jobba som
bostadsuthyrare året ut, säger
Elisabeth. Det är mig man kontaktar
i alla uthyrningsfrågor som rör
bo­städer, till exempel lägenhets­
byten.
Du når Elisabeth Fasth på telefon
08-598 365 64.
foto: jerry malmberg
Hyresgästförening­en Region Stock­
holm och Stadsholmen har över­
enskommit om nya hyror. Hyran för
bostäder och parkeringsplatser höjs
med 2,99 procent. Den nya hyran
gäller retroaktivt från den första feb­
ruari. De hyresavier som delats ut för
mars omfattar även den retroaktiva
höjningen för februari.
möta nya myndighetskrav och för att upp­
datera tekniska system i husen. På kartan
på nästa sida ser du några exempel på var
vi gör några av underhållsåtgärderna i år.
I cirka 100 lägenheter planerar vi också
lägenhetsunderhåll med bland annat om­
målning. Berörda hyresgäster kommer att
kontaktas för en inledande besiktning.
Tidningen Stadsholmen. redaktör: Mats Lundqvist.
i redaktionen: Christina Lillieborg, Annika Gerdin, Thomas Undvall.
ansvarig utgivare: Sandra Plavinskis.
telefon: 08-508 365 50. e-post: [email protected].
adress: Stadsholmen, Hornsgatan 50 A, 118 21 Stockholm.
tryck: Tellogruppen AB.
layout: Lena Wennerstén Illustrationer & Grafisk form.
omslagsfoto: Jerry Malmberg.
2
pl anerat underhåll
Här gör Stadsholmen större underhåll 2012
H
är på kartan ser du några exempel på
fastigheter där Stadsholmen gör större
underhållsåtgärder under år 2012. I främst
Gamla stan görs dessutom åtgärder som
innebär att flera av Stadsholmens fastigheter
i stadsdelen ansluts till fjärrvärmenätet.
Dessutom tillkommer det inre under­
hållet – i år gör Stadsholmen inre underhåll i
cirka hundra lägenheter. Åtgärderna om­fattar
främst målningsarbeten.
1. Cassiopea 6: Hel ombyggnad med
stambyten.
2. Pollux 11: Hel ombyggnad med
brand­skyddsåtgärder.
3.Milon 1: Ommålning av fönster.
4.Flintan 1: Total upprustning.
5.Stenkolet 2: Upprustning och delvis
ombyggnad.
6.Sandbacken större 10: Åtgärder på tak,
fasad, fönster, trapphus.
7.Mariahissen: Stor hissombyggnad.
8.Långholmen, Underofficershuset:
Fönster­målning
9.Kristinebergs slott: Ommålning
av yttertak och fönster.
10.Slättens gård 1 och 2: Takunderhåll.
11.Enskede gård: Ommålning av tak och fasader.
12.Farsta gård: Ommålning av fasader
och fönster.
Fortfarande problem i trapphus och soprum
Bovärden Peter Hjorter ser ett trendbrott i rätt riktning vad gäller ordningen
i Stadsholmens trapphus och soprum. Men det gäller bara i vissa hus.
foto: jonas adner
P
Bovärd
Peter Hjorter.
roblemet med saker som
ställs i fastigheternas trapp­
hus och andra utrymmen har
vi tagit upp här i tidningen vid
flera tillfällen. Och skälet till
det är främst den säkerhetsrisk
som det hela medför – både i
form av att bränder kan starta
och att eventuellt släcknings­
arbete äventyras.
– En belamrad entré eller
ett trapphus med möbler inne­
bär en risk för alla boende, sä­
ger Peter Hjorter. Och för de
brandmän som ska göra en
räddningsinsats. Ett belamrat
trapphus kan innebära livsfara
för en rökdykare. Det har dock
blivit bättre på flera håll bland
mina fastigheter. Allt fler bo­
ende inser att trapphuset inte
är en plats där man får ställa
skohyllor och annat, även om
man är den enda hyresgästen
på sitt våningsplan.
Brännkyrkagatan 25 är ett
exempel på ett hus där det nu
fungerar bra, menar Peter:
– Jag har haft en dialog med
hyresgästerna, informerat i
trapphusinformationen och
lagt lappar i brevlådan när jag
ertappat någon med att ställa
saker på fel ställe. Soprummet
i huset, som också används av
flera andra fastigheter, har
också målats om och fått nya
skyltar och bättre belysning.
Det känns som att de flesta nu
förstår det här och vill med­
verka till fräscha soprum och
rena trapphus. Just soprum­
3
men riskerar ju att bli en av­
stjälpningsplats för allehanda
saker, även om de bara är av­
sedda för hushållsoporna.
Men dessvärre kvarstår
alltså problemen på många
håll. I vissa hus har det till och
med blivit sämre, trots Stads­
holmens insatser.
– Vi ser det som att vi har
ett gemensamt ansvar tillsam­
mans med hyresgästerna vad
gäller detta, säger Stadshol­
mens affärsområdeschef Chri­
stina Lillieborg. Något som är
mycket allvarligt är att utrym­
ning av husen försvåras. Därför
fortsätter vi att driva den här
frågan och vädjar om våra hy­
resgästers förståelse.
mats lundqvist
tommy hilding
Stor konst i liten ateljé
Han bor i ett 1700-talshus men det är oftast miljonprogrammets arkitektur som syns i hans målningar.
I den minimala ateljén skapar han konst som visas på gallerier och säljs på de stora auktionshusen.
Följ med till Långbro gård och möt konstnären Tommy Hilding.
Han har också gjort några målningar
där hela bildytan, liksom framför själva
motivet, har djupa målade ristningar.
Som om någon skrapat med en kniv i
målningen. Efter en kort stunds betrak­
tande känns det som att man tittar ut
genom en vandaliserad ruta på tunnel­
banan. Utanför rullar landskapet förbi
utan att vi egentligen ser vad vi passerar.
tommy hilding ställde ut för första
gången 1980. Sedan dess har han haft
över 35 separatutställningar. Renomme­
rade galleri Magnus Karlsson är han
trogen sedan länge och hans namn dyker
också upp på de stora auktionshusen.
– Det är ett snabbare tempo idag,
säger han. Måleri kan fortare än förr
röra sig från galleri till auktionsvärlden.
foto: jonas adner.
L
FAKTA
Tommy Hilding
Yrke Konstnär
Utbildning Konstfack i Stockholm
Född 1954
Bor Långbro gård
Tommy Hilding trivs på Långbro gård
där han både bor och arbetar.
4
foto: jonas adner.
ångbro gård tronar i vinterskrud på
sin kulle i Älvsjö. Bakom det gula
huset sträcker de stora träden på sig
i parken. Inne i ateljén lyses väggarna upp
av återskenet från snön där ute.
– Jag trivs i den här ateljén, säger
Tommy Hilding. Trots att den är så liten.
Själva rummet är väl femton kvadrat­
meter. Jag är en typisk ateljémålare, har
aldrig med mig färg och pensel utom­
hus.
Den begränsade ytan kräver god
ordning: vid fönstret ett bord med färger
och penslar, på golvet ramlister och hop­
rullade målardukar. Bakom travar av in­
plastade tavlor ruvar en kakelugn.
På väggen hänger en stor målning
som börjar blir färdig. Motivet: några hus
från rekordårens byggande på rad i en
stram linje. Och så – som alltid i Tommy
Hildings måleri – något oväntat som får
hela bilden att skava. I detta fall är det
stora rastrerade ansikten som täcker ett
par av fasaderna på bilden. Som om gi­
gantiskt uppförstorade reklambilder från
något magasin tagit plats på husfasa­
derna, och hindrar dem som bor där inne
att titta ut. Himlen bakom är grå och
vresig.
– Husen på bilden finns i verklighe­
ten, säger Tommy Hilding. Men jag har
förskjutit verkligheten, skruvat till det.
Annars blir det inget. Den mörka himlen
är också en viktig komponent för att
skapa rätt stämning. Ibland måste man
ljuga lite för att vara sann. Jag målar ofta
med utgångspunkt från miljöer som vi
alla är förtrogna med, men som vi inte
tittar på, inte ser. Jag gillar halvdöda
platser som bortglömda industriområ­
den. En serie målningar jag gjort kallar
jag ”B-sides”. Dessa B-sidor är de miljöer
som är som fula kulisser vi passerar på väg
till något annat. Platser som finns, men
utan att vi tänker på dem. Man kan jäm­
föra med forna tiders singelskivor i vinyl,
där hitlåten kompletterades av en B-sida
som egentligen inte var intressant alls.
foto: jonas adner.
Samtidskonsten är mer i fokus idag jäm­
fört med för några år sedan. Jag har alltid
varit flitig med att ställa ut, det är ju en
förutsättning för att försörja sig som
konst­när. Men jag släpper aldrig iväg
något jag inte är nöjd med och tar inte
emot kunder i ateljén. Min gallerist sköter
marknads­föringen och jag trivs med att
ha det så. Jag är inte den som går på fester
och frotterar mig med ”rätt” folk.
Hans arbetsprocess är lika tidsödan­de
som noggrann. Ofta är foton utgångs­
punkten i bildskapandet. Det digitala
formatet i en liten fickkamera omvandlar
han ibland till diabilder som kan projice­
ras på duken. Men tavlorna är som sagt
aldrig en återgivning av en existerade
verklighet.
– Innan jag börjar med en målning
vet jag alltid exakt vad jag vill göra, säger
han. Sedan kan det förstås hända saker
under arbetets gång som driver mål­
ningen i en annan riktning än man först
tänkt sig. Och att förhålla sig till foto
som referenspunkt är något som nästan
alla konstnärer måste göra idag. De rast­
rerade ansiktena på mina målningar
framställer jag genom att skriva ut en bild
som rastrerats i datorn. Sedan fotar jag
utskriften med diafilm och projicerar se­
dan bilden på tavelduken. Därefter målar
jag i varje rasterpunkt. Ansiktena ska se
ut som vore de fotograferade – de ska inte
kännas som måleri. Som konstnär i dag
har man en stor frihet att använda och
kombinera olika tekniker.
Tommy Hilding använder
en begränsad färgskala i sin palett.
Han använder en begränsad färg­
skala i sin palett och kan med sin högt
drivna talang måla precis det han vill.
Men han aktar sig för att låta något vir­
tuost ta överhanden:
– Ser jag ett penseldrag som är för
snitsigt målar jag över. Det kan skymma
sikten för det jag vill med målningen. Jag
arbetar med en nedskalad färgkarta och
använder sällan några lysande toner.
tommy hilding har inte bara sin ateljé
på Långbro gård. Det är i själva verket
bara några få trappsteg mellan arbets­
lokalen och hemmet. Bostaden som han
delar med sin sambo ligger på övervå­
ningen i gårdens huvudbyggnad. Någon
idétorka känner han aldrig av:
– Efter en stor utställning kan man
känna att falluckan öppnas, men det går
snabbt över. Som konstnär skapar man
ju lite av en egen värld som man kan
verka i. Självklart lever jag i min samtid,
men arbetsprocessen man har som konst­
när innebär stor frihet. Jag är discipline­
rad och trivs med att jobba här på da­
garna. Jag kan syssla med mitt arbete och
lyssna på konstig syntmusik utan att nå­
gon stör mig.
mats lundqvist
FAKTA
Långbro gård
foto: jonas adner.
Långbro gård ägs och förvaltas
av Stadsholmen. Huvudbyggnaden
med sitt karaktärsfulla säteritak är
från början av 1700-talet. Flygelbyggnaden anses vara äldre. De
avstyckningar som gjordes från
fastigheten kring förra sekelskiftet
har resulterat i det villasamhälle
som vuxit fram i närområdet.
Gården nämns första gången
i slutet av 1400-talet. Den har
troligen fått sitt namn av den bro
som fanns här längs Göta landsväg.
En ommålning av gårdens fasader
och fönster har nyligen blivit klar.
5
foto: jerry malmberg.
fjärrvärmenätet byggs ut
Ökad anslutning
till fjärrvärmenätet
Allt fler av Stadsholmens fastigheter ansluts till fjärrvärmenätet.
I år fortsätter utbyggnaden av nätet i Gamla stan, där fem av
Stadsholmens fastigheter kommer att anslutas före årsskiftet.
A
– Vi hoppas att det blir så, säger Pelle
Byström. Vi ser bara fördelar med detta.
Men det är som sagt ett preliminärt löfte
och inget är helt bestämt. I fastigheten
Cassiopea 6 planerar vi dock att prova
värmepumpar istället för att installera
fjärrvärme. En annan fastighet där det
inte är säkert att det blir fjärrvärme är
Perseus 10 där pannrummet har en svår
placering ut teknisk synpunkt.
sidan betalar dessa hyresgäster för upp­
värmningen separat, vilket kan vara
kännbart ekonomiskt, särskilt under
kalla vintrar.
– Vi får många samtal från hyresgäs­
ter som gärna vill att deras hus ska få
centralvärme, säger affärsområdeschef
Christina Lillieborg. Tyvärr är det inte
möjligt i de flesta fall, av ekonomiska och
antikvariska skäl.
inom stadsholmens fastighetsbestånd
har idag bara en tredjedel av hyresgäs­
terna tillgång till centralvärme. Merpar­
ten av bolagets boende har istället direkt­
verkande el. För dessa ingår inte värmen
i hyran, som därmed är lägre. Å andra
under de senaste fem åren har Stads­
holmen anslutit allt fler fastigheter till
fjärrvärmenätet. Förra året anslöts tre
fastigheter i Gamla stan och en på Söder­
malm (Heleneborg 1 på Söder Mälar­
strand). Året före fick sex fastigheter på
Söder fjärrvärme, bland annat Vinter­
tullen mindre 4 på Malmgårdsvägen och
Kaninen minsta på Yttersta tvärgränd.
Tidigare har bland annat alla Stadshol­
mens fastigheter i Djurgårdsstaden an­
slutits.
Att genomföra dessa arbeten är där­
emot inte helt lätt. I Gamla stan ställs
höga krav på antikvariska hänsyn, både
gent­emot byggnaderna men också med
tanke på gator och gränders utformning.
Det är trångt och svårjobbat och butiker
och restauranger ska fungera under arbe­
tena. Man kan förstås inte heller gräva
hur som helst – Gamla stan är arkeo­
logiskt intressant och det finns mycket
som inte får skadas under mark. Under
turistsäsongen kan man inte heller ge­
nomföra så mycket arbeten av detta slag
– då måste framkomligheten fungera.
Naturligtvis följer Stadsmuseet dessa ar­
beten så att inte kulturhistoriska värden
går förlorade.
mats lundqvist
foto: jerry malmberg.
tt ansluta även gamla hus till fjärrvärmenätet innebär flera för­delar.
Driftsäkerheten ökar och miljö­
vinsten är uppenbar genom minskad an­­
vändning av fossila bränslen.
– I år kommer vi att ansluta åtmins­
tone fem ytterligare fastigheter i Gamla
stan till fjärrvärmenätet, säger Stads­
holmens fastighetsingenjör Pelle By­
ström. Till att börja med kopplar vi in fem
fastigheter i kvarteret Pygmalion. Sedan
fort­sätter vi med Milon 4 på Stora Ny­
gatan.
Utöver dessa har Fortum, som bygger
ut nätet, preliminärt lovat att ansluta
Stadsholmens alla övriga fastigheter som
har centralvärme till fjärrvärme.
I Gamla stan fortsätter nu arbetet
med att bygga ut fjärrvärmenätet.
7
MARKNADSTIDNING B
önskegrannen
Karin och Lennart är önskegrannar
i kvarteret Svalgången
Karin Kårevall och Lennart Stregård är goda grannar i Konstnärshems hus i kvarteret Svalgången.
Här på Mariaberget gläds de åt trevlig samvaro med grannarna och ett tryggt boende.
D
et kom ett kort till Stadsholmen där
Karin Kårevall tipsade om att Len­
nart Stregård är en riktig önskegranne.
Tidningen Stadsholmen träffade dem
båda i den gemensamma lokalen där kaf­
fet stod klart:
– Lennart är en riktig hustomte och
alltid hjälpsam, säger Karin. Det är en stor
trygghet att ha en sådan granne. Vi som
bor här umgås överhvudtaget mycket
med varandra. Här ordnas kvällar med
filmvisningar och annat trevligt.
svalgången består av flera portar med
ingångar från olika håll i kvarteret. Se­
dan länge är det stiftelsen Konstnärshem
som förmedlar lägenheterna som senior­
boende till människor med konstnärliga
yrken. Här finns 55 lägenheter i hus som
alla förvaltas av Stadsholmen.
– Vi har roliga fester och här bor
många som är vana att uttrycka sig, säger
Lennart Stregård, som har ett yrkesmäs­
sigt förflutet som sångare på Operan i
Stockholm. Vi är inte så rädda att säga
vad vi tycker – här finns en hjärtlig öp­
penhet.
– Vi har också gjort flera bussutflyk­
ter, säger Karin. Bland annat till Vinter­
viken och Olle Nymans ateljé i SaltsjöDuvnäs. Min man, som var konstnär,
lever inte längre och jag bor nu ensam i
lägenheten. Men i och med att jag bor
här har jag alltid folk omkring mig. På
sommaren är det också trevligt att vara
på gården.
– Vi har en kvartersklubb som håller
koll i husen, säger Lennart. Här bor ju
många som är ganska gamla. Har man
inte sett någon på ett tag så kollar vi hur
läget är. Och ingen går ner själv om man
misstänker att det är någon obehörig som
uppehåller sig i porten eller på gården.
Istället ringer vi varandra så att vi är flera
som kan gå ner och kolla tillsammans.
Det ger en extra trygghet.
foto: jerry malmberg.
Fikat har lockat ner fler till samlings­
lokalen. Någon frågar om Stadsholmens
utsände är från Hänt i veckan – stäm­
ningen är familjär och de flesta verkar
känna varandra bra.
– I eftermiddag ska vi dansa tango
här, säger Lennart. Alla kan vara med och
dansa, var och en efter sin förmåga. Lo­
kalen går också att hyra om någon vill ha
en privat tillställning.
mats lundqvist
FAKTA
Kvarteret Svalgången
Kvarteret Svalgången ligger
på Mariaberget och inramas av
Bellmansgatan, Hornsgatan,
Brännkyrkagatan och Maria
Trappgränd. Kvarteret kom till
i mitten på 1600-talet. 1759 hade
en stor brand härjat i området och
ödelagt flera hundra hus.
Stiftelsen Konstnärshem har anvisningsrätten till de bostäder och ateljéer som finns i Svalgången. Sammanlagt finns 55 bostads­lägenheter
i husen som är fördelade på fem
olika gatuadresser. För att kunna
ställa sig i kö måste man bland annat ha godkännande från styrelsen
och vara verksam bildkonstnär, ton­
sättare, författare eller ha haft sin
yrkes­verksamhet inom teater, dans
eller musik eller motsvarande.
Karin Kårevall tipsade om att Lennart Stregård är en riktig önskegranne.
Ett av husen i Svalgången, med
ingång från Brännkyrkagatan, är
byggt i modern tid (1980), de andra
är gamla. Husen i kvarteret ägs av
Stadsholmen.