Transcript Stadsholmen nr 2

stadsholmen
en tidning för stadsholmens hyresgäster
nr 2
Tillbaka på
Malmgårdsvägen
Så sköts Stadsholmens trädgårdar
Nominera din önskegranne
2011
foto: peter lydén.
inledare
Många har svarat
på enkäten
Berthold Gustavsson
ny ordförande
Berthold Gustavsson (M) är ny ord­
förande i Stadsholmens styrelse.
Han har haft flera uppdrag i
nämn­der och styrelser vid sidan av
sitt arbete som polis.
Berthold Gustavsson har arbetat
mycket med trygghetsfrågor och
brottsförebyggande arbete och är
också ledamot i kommunfullmäktige.
Uppdatera
din e-postadress
Både för dig som hyresgäst och för
oss på Stadsholmen är det viktigt
att vi har aktuella kontaktuppgifter
till dig.
Detta för att vi snabbt ska kunna
få kontakt med dig om det skulle
behövas. Flera av mailadresserna till
våra hyresgäster har dock visat sig
vara inaktuella.
Du kan själv uppdatera din mail­
adress på Stadsholmens hemsida.
Om du loggar in som hyresgäst på
”Mina sidor” kan du enkelt fylla i
aktuell adress.
– Det är praktiskt för båda parter
om vi har tillgång till aktuella mail­
adresser, säger bostadsuthyrare An­
nika Gerdin. På så sätt kan vi snabbt
nå varandra om det skulle behövas.
Autogiro bra tips
inför semestern
Du vet väl att det finns ett praktiskt
sätt att betala hyran?
Genom att ha autogiro är du säker
på att din hyra alltid betalas i tid – och
det är både enkelt och smidigt. Det
enda du måste tänka på är att hyres­
beloppet finns tillgängligt på kontot
dagen innan förfallodagen.
Speciellt i semestertider är det
be­kvämt. Man slipper tänka på inbe­
talningen av hyran när man kanske
är bortrest.
Du kan lätt skaffa autogiro för din
hyra på Stadsholmens hemsida. Om
du loggar in som hyresgäst hittar du
en blankett att fylla i som du sedan
skickar in till Stadsholmen. Det går
förstås också bra att ringa till konto­
ret och beställa blanketten.
F
ör snart tre veckor sedan delade vi ut
årets servicebarometer till cirka två
tredjedelar av våra hyresgäster. Precis som
förra året var det vi som jobbar på Stadsholmen som delade ut enkäten – vi gick runt i
våra fastigheter och knackade dörr. De som
inte var hemma fick enkäten i brevlådan.
Det var roligt för oss att få en personlig
kontakt med er som var hemma. Det gav
oss också chansen att kortfattat berätta om
enkäten och vad den betyder för oss som
hyresvärd och för dig som hyresgäst. För
servicebarometern är ett viktigt verktyg –
resultaten från den styr både vår långsiktiga planering och vårt arbete här och nu.
Vår satsning på trapphusinformation
och vårt fokus på att hålla efter soprummen extra noga är exempel på ett par satsningar som härrör från resultaten i tidigare
servicebarometrar. Upprustningen av tvättstugor och byte av växter i våra planteringar är ytterligare två saker som genomförts. Vi har också tillfört extra resurser för
att hinna med mer underhåll i de lägenheter där behovet är som störst. Också denna
åtgärd kan hänföras till vad vi fått veta
genom servicebarometern.
Många angelägna frågor från barometern står också på vår lista över sådant vi
har att arbeta med långsiktigt framöver.
Detta för att de är komplexa och inte kan
forceras fram. En sådan fråga är den om
källsortering som många önskar men som
är lite svårare att genomföra. Här hoppas vi
att succesivt hitta lösningar som fungerar.
En ekonomisk verklighet gör det inte
heller möjligt att möta alla svar vi får i enkäten med omedelbara åtgärder. Våra höga
kulturhistoriska bevarandekrav kräver en
försiktighet med husen som sällan medger
snabba lösningar.
Önskemål om snabbare åtgärder vid
anmälda fel, utökad information om respektive fastighet samt förbättrad säkerhet
är dock sådant som vi nu tar tag i. Vi hoppas
att du ska märka en förbättring inom
kort.
Vi tar alltså dina svar i enkäten på
allvar. Och en hög svarsfrekvens ger en
ökad tilltro till undersökningen. Därför är
vi tacksamma om du som har fått servicebarometern tar dig tid att svara.
christina lillieborg
affärsområdeschef
Nominera din önskegranne!
Har du en granne som du trivs extra
bra med? En som kanske är hjälpsam
och trevlig och ställer upp och vattnar
blommor när du är bortrest? Eller som
bjuder på spontanfika när du kommer
hem och är stressad efter en dag på
jobbet.
Då kan du nominera din önske­
granne. Vi på Stadsholmen tänkte oss
stadsholmen
en tidning för stadsholmens hyresgäster
nr 2
Tillbaka på
Malmgårdsvägen
Så sköts Stadsholmens trädgårdar
Nominera din önskegranne
2011
att göra ett reportage i kommande
nummer om ett par hyresgäster som
har extra bra grannsämja.
Så om du vill nominera din granne
och vara med i tidningen, maila till
[email protected] eller
skicka ett vykort/brev märkt önske­
grannen till oss, adressen hittar du i
redaktionsrutan här nedan.
Tidningen Stadsholmen. redaktör: Mats Lundqvist.
i redaktionen: Christina Lillieborg, Annika Gerdin, Thomas Undvall.
ansvarig utgivare: Sandra Plavinskis.
telefon: 08-508 365 50. e-post: [email protected].
adress: Stadsholmen, Hornsgatan 50 A, 118 21 Stockholm.
tryck: Tellogruppen AB.
layout: Lena Wennerstén Illustrationer & Grafisk form.
omslagsfoto: Mats Lundqvist.
2
foto: mats lundqvist.
trädgårdsskötsel
Grönt arbete
bakom röda plank
Det är nu högsäsong för det arbete som utförs i Stadsholmens trädgårdar.
Här är bevarandekraven lika höga som när det gäller byggnaderna.
– Stadsholmens trädgårdsinventeringar är utgångspunkten för vårt arbete,
säger Mattiaz Wiman från entreprenören Vivaldi.
D
u som bor hos Stadsholmen har i
många fall tillgång till en innergård. I till exempel Gamla stan
finns sällan några planteringar på gårdarna
och grönytor saknas. Bakom de röda planken på Södermalm, och kring gårdarna
utanför innerstan, är det desto mer prunkande.
– I år rivstartade vårt arbete i trädgårdarna i och med att värmen kom så plötsligt, säger Mattiaz Wiman. Det innebar
att vi påbörjade gräsklippningen nästan
en månad tidigare än normalt.
Mattiaz Wiman har 12 medarbetare
som jobbar i Stadsholmens trädgårdar.
Hans team har hand om 85–90 procent
av gårdarna. De gårdar som ligger i anslutning till bara ett hushåll sköts däremot av
hyresgästerna själva, liksom de fåtalet gårdar där de boende har självförvaltning.
–Vi har en generell skötselbeskrivning som gäller övergripande, säger Mattiaz. Sedan tillkommer särskilda program för de olika trädgårdarna som
träd­gårdshistorikern Maria Flink har utarbetat. Hennes inventeringar är viktiga
dokument för att vi ska kunna göra rätt
åtgärder.
ibland gör Vivaldi i samråd
med Stadsholmen större åtgärder på gårdarna. Det kan
handla om att man lägger nytt
grus, lagar kallmurar eller an­
lägger nya rabatter. Varje vår går
man också igenom perenner
och tar bort sådana som är för
dåliga. Man håller också koll på
alla träd inom Stads­holmens
bestånd, även på de gårdar som
har självförvaltning. Mattiaz
dokumenterar kontinuerligt
arbetet genom att fotografera
gårdarna.
– Många hyresgäster är
genuint intresserade av det arbete vi utför, säger han. Och
det är förstås roligt. Ibland har
vi möten med boende och
diskuterar hur vi kan göra
gårdarna trevligare. Vi försöker
ha vårt folk på samma gårdar
år efter år, så att de lär sig hur
de boende vill ha det. Men vi
3
kan förstås inte alltid tillmötesgå alla
önskemål och synpunkter. De flesta kontakter är positiva, men att förbättra en
gård kan ta flera säsonger. Då finns det de
som tycker att det går lite för långsamt.
Har han då någon egen favorit bland
Stadsholmens gårdar?
– Ja, säger Mattiaz. Slaktargården på
Tjärhovsgatan är ju oerhört fin. Det är en
gammal trädgård som restaurerats och
blivit väldigt vacker. En fin trädgård finns
också på Villa Bergshyddan som ligger
på berget framför Fåfängan med utsikt
över vattnet. Den gör vi i ordning nu.
Sedan finns det också flera mysiga trädgårdar på Bastugatan på Söder.
mats lundqvist
Mattiaz Wiman på
Vivaldi inspireras av
arbetet i Stadsholmens
trädgårdar.
foto: mats lundqvist.
rätt i det här sammanhanget betyder
förstås att gårdarnas ursprungliga karaktär
behålls och att gårdarna sköts på ett miljövänligt sätt. Det innebär att gamla planteringar i möjligaste mån behålls och att
man vid nyplanteringar väljer växter med
rätt karaktär.
–Vi kan inte stoppa ner vad som helst
i jorden, säger Mattiaz. Iris, pioner, löjtnantshjärta och funkior är exempel på
sådana blommor som vi kan nyplantera.
Vi kan inte heller anlägga nya rabatter
hur som helst, utan måste ha en dialog
med Stadsholmen. Vi använder förstås
inte några bekämpningsmedel och vi
saltar inte gårdarna på vintern. Istället
halkbekämpar vi med sand som sopas
ihop på våren och återvinns. Vi använder
också så kallad E-jord som är en välgödslad kompostjord. När det gäller Gamla
stan behåller vi också karaktären på gårdarna, som ju aldrig haft några planteringar. Där ställer vi istället ut flyttbara
urnor med växter så att det blir lite grönt.
Ofta finns det vatten som behövs för
trädgårdsskötseln tillgängligt genom att
man tar det från en tvättstuga. Men då
och då måste Mattiaz och hans kolleger
ha vatten med sig:
– Då tar vi vatten med oss i en tank i
våra bilar.
foto: mats lundqvist.
renovering
Tillbaka på
Malmgårdsvägen
Stadsholmen avslutar nu en omfattande renovering
av två byggnader på fastigheten Vintertullen 21 på Malmgårdsvägen.
Här växte syskonen Lars Thorell och Marie Ann Hjalmarson upp
på 1930- och 40-talen. Vi var med när de återsåg sitt barndomshem.
V
Westerlund. Fastigheten har också fått ett
nytt värmesystem. Här var det möjligt
att ansluta sig till fjärrvärmenätet, så det
har vi gjort. Fasaderna var dock i bra skick
så dem har vi inte behövt göra något åt.
Alla fönster är nymålade och i samtliga lägenheter sitter nya tapeter på väggarna. Köken har moderniserats på ett
smakfullt sätt och hänger nu ihop stil­
mässigt med lägenheternas övriga atmosfär. Nya badrum med kakel och klinker
kompletterar upprustningen. På vinden i
det vita huset finns två lägenheter med
planlösning och charm som slår det
mesta: snedtak, små rum med nischer och
prång och utsikt över den intilliggande
längans karaktäristiska skorstenar.
Kring den första halvan av 1700-talet
ägdes fastigheten på Malmgårdsvägen av
Catharina Bröms som var änka efter en
destillator Starck. På gården bodde också
brännvinsbrännaren Petter Sundberg
med sin maka, Nils Pehrsson och pigan
Britta Johansdotter. Allt enligt Stockholms stadsmuseums byggnads­historiska
rapport från 1993. I den vita huvudbyggnadens ankarslutar finns år­talet 1749
smitt. Husets plan är tydlig och det verkar
inte som att det finns något murverk från
något äldre hus på platsen. Antagligen
byggdes huset av bryggaren Adam Brandt,
som på fastigheten tillverkade både öl och
brännvin. Han antas ha bott i huvudbyggnaden tillsammans med ytterligare ett
foto: stockholms stadsmuseum.
foto: d. carlsson, 1926.
intertullen 21 består av flera byggnader längs den lite sömniga
Malmgårdsvägen nedanför Vita
bergen. Det är det vita tvåvåningshuset
och den röda längan som nyligen rustats
upp. Här råder lugnet, och skuggan från
de stora träden svalkar behagligt. Genom
en port vid trottoaren kommer man in på
innergården som slingrar sig ända från
Groens malmgård ner till Ljusterögatan.
Hyresgästerna här har varit evakuerade under det år som ombyggnaden tagit.
Nu har alla flyttat tillbaka till två hus i
betydligt bättre skick än innan:
– Vi har renoverat alla ytskikt och
bytt ut alla elinstallationer, berättar
Stadsholmens fastighetsingenjör Hans
Längan i förgrunden har också rustats upp.
Lars och Marie Anns föräldrar under den stora kristallkronan.
4
foto: mats lundqvist.
Flera kakelugnar
finns i fastigheten.
Lars och Marie Ann fick återse sitt barndomshem tillsammans
med Stadsholmens fastighetsingenjör Hans Westerlund.
hushåll. Längan bredvid fanns redan vid
den här tiden, men bestod av flera olika
delar. Bryggaren Brandt hade 1755 inte
mindre än sju drängar, tre kökspigor, en
minderårig piga och en jungfru boende
på gården. På 1760-talet ansöker han om
att få bygga ett nytt brygghus, så verk­
samheten tycks ha gått bra.
1784 säljs fastigheten och epoken med
bryggeri tycks vara över. Istället startas
här en textilfabrik. Verksamhet med textil
blir sedan dominerande under lång tid.
Efter flera ägarbyten bor det så många
som 305 personer här år 1880. Här fanns
gifta par med barn och inneboende, äldre
och ensamstående. Det största hushållet
hade tio medlemmar. Sammanlagt fanns
det 55 rum och 18 kök i fastighetens olika
byggnader. Det betyder att det i genomsnitt bodde 6 personer i varje rum och att
varje kök delades av nästan 20 personer.
På varje dass gick det 37 människor. Det
som idag utgör en attraktiv innerstadsmiljö
var vid denna tid alltså inget annat än
misär. Stället omnämndes också mycket
riktigt i en skrift som ”ett af huvud­sta­
dens värsta nästen”.
Ägarinnan Reuszner hade dock mera
plats: tillsammans med sin son huserade
hon på hela andra våningsplanet i huvudbyggnaden, en bostad som vid denna tid
hade fem rum och kök.
1881 blir Stockholms stad ägare till
fastigheten. Reuszners lägenhet en
trappa upp blir sjukhem under befäl av
Elsa Borg – Vita bergens drottning. Efter
en kort tid flyttar sjukhemmet och Elsa
Borg öppnar ett missionshem och an­
vänder stora salen i lägenheten som utbildningslokal.
syskonen Lars Thorell och Marie Ann
Hjalmarsson växte upp i just den stora lä­
genheten på plan två i huvudbyggnaden.
Hans Westerlund har ordnat så att de får
komma och titta på hur lägenheten blivit
efter ombyggnaden. Vi tar den svängda
stentrappan upp och kliver in i rummen
som ligger i fil mot Malmgårdsvägen:
– Vår pappa fick den här lägenheten
som tjänstebostad 1929, berättar de. Han
jobbade som vicevärd på Fastighetskontoret. Men då fanns det inte centralvärme
så det var till att elda i kakelugnarna
varje morgon när det var kallt. Men vi
hade i alla fall toalett inne i lägenheten.
Det var det långt i från alla som hade här
i området på den tiden.
Vi tittar runt i lägenheten och Lars
och Marie Ann drar försöker minnas hur
det var möblerat när de var små. Som stöd
har vi lite bilder. På en av dem sitter deras
pappa och mamma i stora salen och ser
rätt in i kameran. Ovanför i taket hänger
en stor kristallkrona.
– Pappa hade sitt kontor i botten­
våningen och dit kom folk och betalade
hyran, säger Marie Ann. Vi hade en jungfru som skötte en del i hemmet, hon
bodde i en lägenhet på vindsvåningen.
Det var kul att växa upp här, det fanns
mängder med barn i området. Och så
hade vi ju pappa på nära håll på dagarna.
Det var liv och rörelse på ett annat sätt
än idag. Bland annat fanns det hästar
inne på gården och en mjölkaffär nere
på hörnet.
5
Blyinfattade fönster
mot gården.
Men tiden innehöll också mörka
stråk. Både Lars och Marie Ann minns
de övningar man hade under andra
världskriget då alla fick gå ner i skyddsrummet som gjorts i ordning i källaren.
– Där låg gubbar med lingonsylt eller
vad det var de hade ansiktet, säger Lars.
Detta för att simulera blod och göra
övningarna mer verklighetstrogna.
Marie Ann minns också den så kallade Ryska smällen i februari 1944. Ryssarna fällde en bomb vid Eriksdalslunden, antingen av misstag eller som varning eller provokation. Bomben skadade
en pumpstation och byggnaden fick
namnet Ryska smällen. Huset återuppbyggdes och flyttades och står numera vid
Hammarbyslussen på Södermalmssidan.
– Det var en förfärlig smäll som hör­
des ända hit till oss, berättar Marie Ann.
Borta vid Råggatan ovanför Årstaviken
gick fönsterrutorna sönder av tryck­
vågen.
vi går ut på gården och sätter oss framför
det gröna lusthuset som renoverades för
några år sedan.
– Lusthuset stod borta på Färgar­
gården tidigare, berättar Marie Ann. Då
var det visst en man som hade bott i det
en tid. Men, jag vill minnas att det var
på 1940-talet, drogs det hit på slädar och
har stått i trädgården sedan dess.
mats lundqvist
Faktakällor om fastigheten:
Vintertullen 21, byggnadshistorisk
dokumentation, Stockholms
Stadsmuseum 1993, Johan Rittsel.
fasadrenovering
Finnes: 5:a 140 kvm 12 000 kr/mån,
tvåplanshus med trädgård +
1:a 35 kvm 4 500 kr/mån
i Midsommar­kransen.
Önskas: 6–8:a lämplig för två hushåll.
Tel: 070-773 01 92
E-post: [email protected]
Långholmen
Finnes: 3:a 88 kvm 9 510 kr/mån.
Utsikt mot Pålsundet, del i trädgård,
trägolv.
Önskas: 2–3:a, minst 50 kvm med
lägre hyra i innerstan.
Tel. 0761-96 75 86
Gamla stan
Finnes: 3:a 80 kvm 7 600 kr/mån
kallhyra, två kakelugnar.
Önskas: 4–5:a 80–120 kvm.
(Eventuellt bytes två lägenheter
mot en större).
Tel: 070-952 69 97
E-post: [email protected]
Finnes: 2:a 40 kvm 4 800 kr/mån.
Fräsch, välplanerad.
Önskas: 2–3:a minst 50 kvm
Gamla stan eller Södermalm.
Tel: 076-121 25 09,
E-post: [email protected]
Under våren har Stadsholmen påbörjat renoveringar av flera fasader
både i innerstan och i förort. En fasad på Södermalmstorg 4
och en fasad på Södra Bankogränd är precis klara.
F
asaden på Stadsholmens fastighet
på Södermalmstorg 4 har fått ny
färgsättning och nu påbörjas etapp
två av huset fasad, den del som vetter
mot Hilton hotell.
– Den delen blir färdig nu i juni, säger
fastighetsingenjör Ulrika Bask.
Fasadarbeten har under våren också
gjorts i bland annat Gamla stan, där en
fasad mot Södra Bankogränd renoverats.
ett omfattande fasadjobb påbörjades
också i våras på Långbro gård. Där är det
annexet som renskrapats för att sedan
målas:
– Vi har renskrapat hela husets fasad,
berättar Robin Ljungqvist på LA Måleri
som utför arbetet. Det tog ett par veckor.
Det är fint virke i huset och vi behöver
knappt byta några plankor i träfasaden.
Före själva målningen tvättas huset
med vatten. Inga kemikalier används.
– Vi ska måla fasaden tre gånger,
säger Robin Ljungqvist. Kulören är ännu
inte helt bestämd, men vi kommer att
måla med linoljefärg.
foto: mats lundqvist.
Finnes: 2:a 43 kvm 5 400 kr/mån.
Välplanerad, del i stor trädgård.
Önskas: Större på Långholmen
Tel: 0767-60 28 80
Flera fasader renoverade
under våren
Fasaden mot Södermalmstorg
är nu färdig.
Ett annat Stadsholmenhus som får
ny fasad är det på Bastugatan 36. Där
påbörjades arbetena med att resa byggställning i slutet av maj.
mats lundqvist
Finnes: 2:a 59 kvm 5 500 kr/mån.
Kakelugn, gemensam gård och
takterass.
Önskas: 2:a med lägre hyra,
ej nedre botten.
Tel: 073-743 52 99
Finnes: 3:a 70 kvm 6 300 kr/mån.
Trägolv, kakelugn.
Önskas: 3:a, 80–90 kvm Gamla stan.
Tel: 073-021 73 72
E-post: [email protected]
foto: mats lundqvist.
Finnes: 2:a 63 kvm 5 995 kr/mån.
Möblerbar hall, kakelugn, trägolv.
Önskas: 3:a minst 65 kvm Gamla stan.
Tel: 0705-20 30 47
E-post: [email protected]
Hela fasaden på Långbro Gårds annex har renskrapats
och ska målas med linoljefärg.
7
MARKNADSTIDNING B
JUBILEUM
Stadsholmen fyller 75 år!
I år är det 75 år sedan företaget Stadsholmen bildades.
Det firar vi efter sommaren med stadsvandringar och öppet hus.
S
tadsholmen grundades 1936, med
det ursprungliga syftet att rusta
upp hus i Gamla stan – en stadsdel
som vid den här tiden var starkt nedgången. Det var Samfundet S:t Erik som
stod bakom bolagets bildade, med stöd av
Stockholms stad.
Så här 75 år senare har mycket hänt.
Stadsholmen har rustat upp hus som
många trodde var bortom räddning.
Småkåkar på Södermalm har bevarats för
framtiden och den allmänna synen på vär­
det av gammal bebyggelse får väl sägas
ha ändrats till det bättre. Under de senare
åren har bolaget också ökat fokuset på att
bevara husens kringmiljöer – gårdar och
trädgårdar behandlas idag med samma
omsorg och respekt som byggnaderna.
Fortfarande torde bolaget vara det enda i
Sverige som har upprustning och förvaltning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som sin exklusiva uppgift.
För att fira 75-årsdagen kommer du
som hyresgäst att bjudas in till stadsvandringar och öppet hus, där vi i samarbete
med Stockholms stadsmuseum guidar
dig runt. Det blir en vandring med utgångspunkt i Per Anders Fogelströms
litterära landskap och en Millenium­
vandring där kvarter med koppling till
Stieg Larssons Millenniumtrilogi är spelplan. Vi kommer också att ha öppet hus
i något av våra planerade renoverings­
objekt. Alla hyresgäster bjuds in, men
an­talet platser är begränsat. Så håll utkik
i trapphusinformationen och på hem­
sidan.
foto: stockholms stadsmuseum (bilden beskuren).
Ann-Charlotte Backlund, chef för Stockholms stadsmuseum:
”Stadsholmens arbete en förebild”
foto: anders hviid.
S
tadsmuseets chef Ann-Charlotte Backlund har följt Stadsholmens arbete under
många år. Hon tycker att det finns all anledning att fira att bolaget nu fyller 75 år:
– Stadsholmen sköter sitt uppdrag förebildligt. Man har en lång tidshorisont i sitt
arbete vilket är helt nödvändigt när man ska ta hand om gamla hus. Stadsholmen har
också bidragit till att öka den allmänna förståelsen för vikten av god byggnadsvård.
Hon tycker också att det är bra med ett särskilt bolag i Stockholm som tar hand
om de gamla husen.
– Det är jättebra med ett eget bolag. Stadsholmens ambitioner och målsättningar
är otroligt höga och ska så vara. Inrättandet av kulturhusrådet är en viktig pusselbit
som bidragit till de senare årens fina renoveringar.