Transcript Medborgarskolan, Fotokurs

Digital fotografering
Del 1
Kamerans grunder och optik
De digitala systemkamerorna har verkligen slagit igenom på senare tid. För en relativt överkomlig
summa kan man idag skaffa sig en riktigt bra kamera. Tyvärr är det många som inte upptäckt
kamerornas fulla potential och istället använder dem som förvuxna kompaktkameror.
I denna grundkurs ska vi utforska systemkamerans komponenter, vad den består av och hur den
fungerar. Vi ska lära oss hur man gör inställningar och ta upp andra saker som man bör tänka på när
man fotograferar.
Utöver detta kommer jag - till viss del - ta upp ämnet bildbehandling. Många gånger kan man utföra
enklare bildbehandling direkt i kameran eller med hjälp av gratisprogram som enkelt kan laddas ned
via Internet. Man behöver inte alltid ha dyra program som exempelvis Photoshop för att kunna
bearbeta sina bilder.
I kursen kommer att ingå ett antal frivilliga hemuppgifter under kursens gång. Dessa görs på
fritiden och skickas in innan nästkommande lektion.
Om ni har några frågor kan ni alltid skicka ett meddelande till mig:
[email protected]
Välkommen till kursen digital-foto!
Ted Stridh
Grundläggande fakta om digitalkameran
En digitalkamera är inte så olik sin analoga förfader. I stället för film använder sig digitalkameran
av en bildsensor. Bildsensorn består av ljuskänsliga punkter/fyrkanter (”pixlar”) som reagerar på
ljuset som kommer genom optiken. När man köper kamera är det lätt hänt att man blir överdrivet
inriktad på antalet pixlar, det är dock inte avgörande för själva resultatet. Optiken och andra
funktioner är minst lika viktiga. Det hjälper alltså inte att köpa ett jättedyrt kamerahus och sedan
använda sig av billig optik. Det kan i själva verket leda till motsatt effekt – den avancerade
bildsensorn avslöjar brister hos optiken. Mer avancerade fotografer väljer därför att ha en bra
uppsättning av objektiv som är anpassade till kamerans prestanda.
Vad betyder då antalet pixlar? Enkelt förklarat kan man säga att en kamera på 12 megapixel har en
bildsensor med 4000 ljuskänsliga fyrkanter på bredden, och 3000 på höjden. Det vill säga
4000x3000 =12 Mpx. Ju fler pixlar en kamera har
desto större och mer detaljerade blir bilderna.
Kompakt- eller systemkamera?
Kompaktkamera kallas den typ av kamera som de
allra flesta kommit i kontakt med, den vanliga
kameran som enkelt kan tas med på skidresan,
badsemestern eller används flitigt på kalaset. Även
klassiska ”engångskameran” är i kompaktformatet. I
dess ungdom var det i princip en låda med
knapp som laddades med film. Med åren har
kompaktkameran blivit allt mer avancerad, nu kan
man zooma, anpassa ISO-tal och slutartid och ändra
andra inställningar efter behov och typ av motiv.
Kompaktkamera – Samsung EC
Systemkameran är ett självklart val för den som verkligen brinner för fotografering. Förutom alla
inställningar kan man välja och vraka bland en uppsjö av optik, externa blixtar och andra tillbehör
som både underlättar och gör fotandet roligare.
Det finns också en annan typ av kamera som ser ut som systemkameror men som faktiskt
kategoriseras som kompaktkamera – långzoom-kamerorna. Det är kameror med som har extremt
bra zoombojektiv. De har dock fasta, ej utbytbara objektiv, och klassas därför inte som
systemkameror.
Systemkamera – Nikon D90
Långzoomkamera – Canon Powershot
Objektiv
Zoomobjektiv (se bild)
En populär typ av objektiv som brukar följa
med nyinköpta systemkameror. Det vanligaste
brukar ha en brännvidd på 18-55 mm. Fungerar
utmärkt som standardobjektiv för
vardagsfotograferande.
Telezoom
Även kallat teleobjektiv, har oftast riktigt hög
brännvidd och används flitigt av bland
annat natur- och sportfotografer som vill kunna
komma riktigt, riktigt nära sina motiv. Också
populärt bland kändisjägarna i Hollywood …
Vidvinkelobjektiv
Detta objektiv breddar perspektivet och gör så att vi får med mer på bilden. Lämpligt vid
fotografering inomhus. Används ofta av mäklare. Om du någon gång besökt en husvisning har du
säkert märkt att rummen ofta ser större ut på bilden än vad de i själva verket är.
Makroobjektiv
Används när du ska fotografera små
motiv, som till exempel insekter eller
smådjur, på riktigt nära håll.
Förstoringar av makrotyp kan bli
mycket effektfulla.
Makrobild
av groda.
Bildstabilisator
En sak som kan vara bra att tänka på när man köper objektiv är att köpa ett objektiv som har
bildstabilisator. När man fotograferar kan det hända att bilderna blir suddiga, oftast beror det på att
man rör kameran lite i samband med att bilden tas. Detta kan förebyggas med bildstabilisator, som
ibland också finns inbyggt i kamerahuset. Skakningsoskärpa förebyggs också genom anpassning av
sina inställningar (slutartid). Mer om det senare.
Programlägen
På systemkamerans ovansida finns en funktionsratt med olika symboler och bokstäver. Denna
använder du för att ändra kamerans inställningar. När man är obekant med sin nya kamera är det
naturligt att man använder autoläget, då sköter kameran alla inställningar själv och du behöver i
princip bara fokusera på motivet och trycka av. När man sedan vant sig vid kameran vill man
förhoppningsvis utforska den och dess funktioner mer ingående.
Nedan finner du olika programlägen, vad de heter och hur de används. Beroende på vilken kamera
du har kan det finnas ytterligare alternativ, men dessa är de vanligaste:
Auto (Auto/grön rektangel)
Autoläget använder du om du vill att kameran ska sköta alla inställningar åt dig. Då väljer den
automatiskt slutartid, ISO-tal, fokus, vitbalans, osv. Det är inget fel med att använda sig av autoläget, fungerar utmärkt i de flesta situationer. Men vill man utveckla sitt fotograferande eller skapa
särskilda effekter bör man ibland frångå detta läge. Det kan också vara nödvändigt att använda
andra lägen då motivet eller situationen du befinner dig i faktiskt kräver det.
Makroläge (en blomma)
När du väljer makroläget ändras kamerans inställningar så att du kan komma riktigt
nära motivet och ta bilder på detaljnivå.
Sportläge (en springande figur)
I sportläget använder kameran så kort slutartid som möjligt, detta gör att du ska kunna
fånga motiv som rör sig snabbt utan att det blir suddigt.
Porträttläge (ansikte/huvud)
I porträttläget sänks skärpedjupet kraftigt för att fokus ska hamna på personens ansikte,
samtidigt som bakgrunden blir suddig (se bilden på förstasidan).
M. (Manuellt läge)
Här bestämmer du allt själv, så som slutartid, bländare exponeringskompensation med mera.
A/Av.
Här ställe får du in vilken bländare du vill ha och kameran optimerar slutartiden, i detta läge har du
full kontroll över skärpdjupet, du styr även här över ISO-tal och exponeringskompensatorn.
S/Tv.
Här ställer du in slutartiden och kameran optimerar bländarvärdet, du styr även över alla andra
variabler som till exempel ISO-tal, och exponeringskompensatorn.
A-DEP.
Automatiskt skärpdjup. Bländaröppning och fokuseringsavstånd bestäms av kameran för att få
största möjliga skärpdjup och bra fokusering i hela bilden.
Vissa kameror har också bokstavskombinationen C, C1, C2. Dessa är snabblägen där du själv kan
programmera in dina egna inställningar. Påminner lite om telefonens snabbuppringning …
Slutartid, ISO-tal och bländare
Slutartid/slutare
Som jag nämnde tidigare har systemkamerorna en ljuskänslig sensor – bildsensorn. Hur bra en bild
blir bestäms främst av hur mycket ljus som sensorn utsätts för. Om den får för lite ljus blir bilden
underexponerad, den blir för mörk. Om den får för mycket ljus blir den överexponerad, den blir för
ljus. Det gäller alltså att få en lagom mängd ljus som träffar sensorn – att få till en bra exponering.
Detta styrs av hur länge sensorn utsätts för ljuset. Det är där slutaren kommer in i bilden.
Slutaren fungerar som en slags dörr som öppnas när du trycker av avtryckaren. Slutaren öppnas och
släpper in ljuset som träffar sensorn – och resulterar så småningom i en bild. Men för att få in rätt
mängd ljus är det viktigt att slutartiden – tiden som dörren är öppen – ställts in rätt. Mer om detta
senare.
Bländaren
Sitter i objektivet och består av ett antal fasta lägen som du kan ändra manuellt eller låta kameran
ändra dessa. Ju lägre tal ju desto mer ljus släpper objektivet in, eftersom objektivets öppning blir
större.
ISO-tal
ISO-talet är en gammal benämning som har sitt ursprung från den analoga filmrullen. Det är ett
mått på hur ljuskänslig filmen är. Ju lägre ISO-tal en film desto renare blir bilden, i gengäld måste
filmen utsättas för mer ljus, vilket kräver en längre slutartid. Har du en film med högt ISO-tal kan
du ta bilder i sämre/mörkare förhållanden, med kortare slutartid. Detta resulterar dock i att bilden
får sämre kvalité, med ett störande brus som resultat. Denna princip gäller även för digitalkameror.
Sammanfattningsvis – bländaren styr mängden ljus som kommer in i kameran, slutaren bestämmer
hur länge ljuset får komma in i kameran och träffa sensorn. ISO-talet styr sensorns ljuskänslighet.
Fortsättning följer vid nästa kurstillfälle.