Transcript Arabiska barn läser sagor om profeten Muhammed

Barn på det Goda Folkets
Islamiska Daghem i Amman.
De islamiska barnböckerna är delvis en reaktion mot det västerländska inflytandet. Den här handlar om månen och fastemånaden ramadan.
ARABISKA BARN LÄSER
SAGOR
OM PROFETEN MUHAMMED
Nog för att Barnen i Bullerbyn finns i arabvärlden.
Men många av de böcker arabiska barn läser har inte skrivits för att
barnen ska roas utan för att de ska lära sig något. Den arabiska våren
har väckt hopp men knappt satt några spår i barnlitteraturen.
N
är 9-årige Abdulaziz och Rami,
8 år, ska välja en av de islamiska böckerna på bordet i barnbiblioteket inrymt
i Barnens Museum i Jordaniens huvudstad Amman, blir det lite svårt. Det
finns nämligen så många. Men pojkarna, som är i biblioteket tillsammans
med sin klass från Saaed Ibn Abi
Waqass-skolan, hittar snart var sin bok.
De handlar båda om profeten Muhammeds sedeläror.
– Jag gillar sådana här berättelser,
säger Rami och sätter sig vid ett av de
små borden i det moderna och ljusa
biblioteket. Abdulaziz känner väl till
den islamiska läran.
– Jag har läst många böcker om profeten och hans följeslagare, säger Abdu-
laziz som vill bli vetenskapsman och i
övrigt gillar att läsa om rymden.
är många i
arabvärlden. Här finns dels faktaböcker, dels berättelser och sagor där det religiösa budskapet är inbakat. Med färgglada bilder och pedagogiska texter beskrivs hur man firar fastemånaden ramadan, hur man förbereder sig för hajj,
pilgrimsfärd, vem profeten Muhammed var och vad lydnad och underkastelse under Gud – det grundläggande
draget i islam – innebär. Trenden är inte ny. Sedan decennier tillbaka är barnböcker i arabvärlden uppfostrande. Det
som de fostrar i är islam, den arabiska
kulturen, arabisk nationalism och poli-
BARNBÖCKERNA OM ISLAM
tik. Samtidigt som visst lyfts fram, finns
annat som hålls tillbaka. Sexualitet,
äkta kärlek och intima frågor som fortplantning är mer eller mindre tabu.
Den arabiska våren, protestaktionen
som svepte över arabvärlden år 2011,
har inte satt några stora spår i barnlitteraturen. De många böckerna om islam
finns kvar. De förbjudna ämnena är
fortfarande tabu. Men våren har väckt
förhoppningar. Kanske får barnen snart
fler böcker utan utbildningsambitioner.
Barnens bibliotek på kullen i den
stora Kung Hussein Parken i centrala
Amman, visar en modern och utvecklad
sida av den arabiska bokvärlden. Biblioteket är välorganiserat med aktiviteter
som högläsning, skolbesök och bokdis-
T e x t o c h f o t o : S o ph i e H e i n e
38
39
na hade ett direkt religiöst tema. Böcker utan religiöst tema handlade huvudsakligen om moral i allmänhet. Cirka
8 procent var historisk fiktion med religiöst eller nationellt tema.
Tätt knutna till islam är de arabiska
värderingarna. Också de syns i böckerna. I en analys av hur libanesiska böcker beskriver familjen, en mycket viktig
enhet i den arabiska kulturen, konkluderar forskaren och författaren Sana
Shabbani i studien Parents and Relatives
Roles in Children’s Books, publicerad i antologin What a story: Childrens Literature today, utgiven av Lebanese Association of Women Researchers, att barnböcker ofta skildrar familjen som en
kärleksfull enhet som ger vård och stöd.
Men värderingarna utmanas, noterar
Sana Shabbani. ”…globalisering, konsumtionskultur, den dåliga ekonomiska
situationen och västvärldens bilder av
familjer som bryter upp, har börjat påverka den libanesiska familjens status.
Som ett resultat ser vi att barnberättelser nu visar familjens brist på integration och spruckna familjerelationer.”
Under högläsning får barnen från Saaed Ibn Abi Waqass-skolan i Amman lära sig att man ska hålla naturen ren.
Förhoppningsvis betyder
den arabiska våren att
Pippi Långstrump kan komma
ut på gatan och skrika
kussioner varje vecka. Med sina fyllda
hyllor och prydliga skyltningar är det
en kontrast till övriga Ammans litteraturutbud. Nog för att det finns barnbokhandlare. I stadsdelar där det bor
överklass finns till och med engelskspråkig litteratur. Men i många områden i Amman kan man gå från den ena
lilla skyffiga bokhandeln till den andra
utan att hitta en enda barnbok.
Barnböcker i arabvärlden har en
40
ung historia. Många menar att den föddes med den egyptiske författaren och
översättaren Kamel Kilani i slutet av
1920-talet. Kamel Kilani, som så småningom även skrev själv, började med
att översätta internationella klassiker.
Till dem han förde till arabvärlden, hör
Gullivers resor och Robinson Kruse.
Idag har barnlitteratur blivit något av
en industri i regionen. Det finns många
förlag som specialiserat sig på barnlitte-
ratur och runt om i regionen hålls varje
år barnboksmässor. Men förlagen håller
ojämn kvalitet, producerar delvis masslitteratur, och medan västerländska
barn läser fantasy och spökberättelser,
är en stor del av de arabiska barnen
böcker genomsyrade av pedagogik.
Ett ämne är islam. Sabeur Mdallel,
doktorand i arabisk barnlitteratur vid
Tampere universitet, har granskat
12 323 böcker som producerats för arabiska barn. Analysen, The sociology of
children´s literature in the Arab world, är
bland annat publicerad i nättidskriften
Alice´s Academy år 2010. Av de 12 323
böckerna var 9 300 fiktion och 3 023
faktaböcker. Cirka 12 procent av alla
böcker handlade uttalat om en religiös
fråga, exempelvis profeten Muhammeds liv. Fler än 25 % av fiktionstitlar-
DET FINNS FLERA SKÄL till att många
barnböcker liknar läroböcker. Sabeur
Mdallel, Finland. menar att det helt enkelt är ett sätt att legitimera den här litteraturen vilken ”fortfarande söker legitimitet och länge varit en litterär
skam, vilken betraktats som en simple
genre, inte värd ens sitt namn. ”Inslaget av islam har flera förklaringar, menar Fadwa Boustany, ordförande för
mediekommitten hos Arabiska forumet
för barnboksförläggare.
– Det första är de nya regimerna i
regionen. Hela atmosfären har lett till
detta. Islam är i luften hos oss. Det
andra är kunderna. Föräldrar kommer
till förlagen och frågar efter böcker om
exempelvis Profeten Muhammed.
Den stora tilltron till religionen som
kunskapskälla, hänger också ihop med
utbildningsnivån och brist på information, säger Fadwa Boustany. Andelen
analfabeter i regionen är relativt hög
och utbildningsnivån låg.
– Och de som har utbildning har ofta en medelmåttig sådan. Det är inne
att vara religiös.
Några ser också islam i böckerna
som en reaktion på det västerländska
inflytandet. Det går nämligen ibland
stick i stäv med arabiska värderingar,
påpekar Wafa Barqawy, pedagog på
biblioteket i Barnens Museum.
– Naturligtvis är det en konflikt mellan den västerländska och den arabiska
kulturen, säger hon. Men den västerländska influensen kan inte stanna här.
Vi måste fundera på hur vi ska stoppa
den. Barnlitteratur om islam är bra.
Konsekvenserna av de många religiösa böckerna kan bli flera. Att de
skulle leda till ”hjärntvätt”, ett ord som
västerlänningar gärna tar i sin mun,
håller Wafa Barqawy inte med om.
– Vi är födda med det här. Islam
finns i familjen och familjen är bas.
MONA HENNING, ÖVERSÄTTARE och grundare av översättningsförlaget Dar Al
Muna, som sedan starten 1985 översatt
flera hundra titlar från svenska till arabiska, menar att den religiösa litteraturen kan hämma barnen. Indirekt kan
språket försvagas. Det sker när barnen
tittar på engelskspråkig tv.
– I tv är språket helt annorlunda,
säger Mona. Barnen blir attraherade av
det engelska språket. Det tilltalar barnets själ på ett annat sätt än det arabiska som alltid är religiöst och pedagogiskt och uppfostrande. Det blir naturligt att barnen vänder sig till den engelska litteraturen. Det gör att arabiskan
försvagas.
Innehållsligt kan de religiösa böck-
Mona Henning, som har utsetts till
Årets Kvinna 2013 av den svenska
utlandsföreningen Swea, menar att det
arabiska språket måste fyllas med glädje igen.
erna hämma barnens kreativitet, menar
Mona Henning.
– Titta på de religiösa böckerna. De
manar till lydnad. Att lyda så mycket
dödar revolt och nyfikenhet, säger Mona Henning, som vill se fler ”vilda bebisar” i de arabiska barnböckerna.
Men förhoppningsvis kommer den
arabiska våren snart att bredda utbudet
av arabiska barnböckerna. Mona Henning vill se resultatet i ungdomslitteraturen. Ett öppnare klimat, det är vad
den arabisk-svenska översättaren vill ha.
– Jag vill se ett samhälle där man
kan yttra sig och ta ansvar, säger Mona
Henning. Det kommer att betyda
mycket för litteraturen. Förhoppningsvis kan tabun exempelvis rörande
sex och kärlek brytas.
Förhoppningsvis betyder den arabiska våren att Pippi Långstrump kan
komma ut på gatan och skrika.
S o p hi e H e i n e
frilansjournalist
Arabvärlden och islam
Arabvärlden: 22 länderna, bland annat
Egypten, Syrien, Oman, Jordanien, Kuwait,
Marocko
Befolkning: 323 miljoner invånare
Livsåskådning: islam
Islam består av fem ”pelare”: trosbekännelse, bön, fasta, vallfärd, allmosor
Islams heliga bok, Koranen, är en nedteckning av profetens Muhammeds uppenbarelser perioden år 23-600. Språket är rikt
och men förstenat och föråldrat.
Många av barnböckerna i arabvärlden
baseras på Koranen.
Barnlitteratur i arabvärlden
Många aktiviteter genomförs. Perioden
2005-2011 drev Anna Lind Foundation med
stöd av Sida, Children's Literature in the
Arab Region, med exempelvis skrivarkurser, konferenser och seminarier. År 2010
hölls Doha Internationella barnboksmässa,
arrangerad av Bloomsbury Qatar Foundation Publishing (BQFP) och Högsta Rådet
för Utbildning I Qatar. Samma år arrangerade Anna Lindh Foundation den andra upplagan av barnboksmässan Utställningen
101 böcker (101 Books Exhbition) i Alexandria i Egypten.
Det finns en särskild organisation för
barnboksförlag, Arab Children´s Books
Publishing Forum.
41