Transcript Övervakning
DIALOG Övervakning i väntans tider E nligt svensk djurskyddslag ska fölning övervakas. För den som har ett sto ordnas det lättast med närvaro i stallet när stoet närmar sig beräknat fölningsdatum och visar upp tecken som fyllt juver och vaxproppar. Men för den som har flera fölningar varje år kan mekaniska hjälpmedel spara många timmars sömn. Fölning utomhus Det är att föredra att låta stoet föla ute i hagen om väder och övervakningsmöjlighet tillåter. Ett krav är att om andra hästar vistas i samma hage, ska stoet ha möjlighet att dra sig undan. Om stoet blir stressad av de andra hästarna ska de tas bort från hagen. En flock med hästar som är vana vid varandra kan fungera bra ihop även under och efter själva fölningen. Kameraövervakning Det finns både avancerade system som går att koppla upp sig till via internet för bevakning även när man inte är hemma och enklare system som kan monteras mera provisoriskt. EQUILIBRIS 1/2012 Den långa väntan och tiden innan fölningen startar, är oändligt mycket längre än de 5-15 minuter som själva utdrivningsskedet tar. Fosterhinnorna går lättare sönder vid kontakt med jord än t ex halmen i en box och fölet kan då lättare ta sig ut ur fosterhinnorna. Stoet bör ligga kvar 5-10 minuter för att den sista mängden blod ska överföras från sto till föl. I detta skede knyts de första banden mellan sto och föl, vilket är särskilt viktigt för en förstfölare. Men arbetet är inte klart i och med detta. Nu väntar ett dygns passning för att ha koll på att fölet dricker sin råmjölk, kommer igång med avföring och urin samt att efterbörden släpper i sin helhet. Foto Åse Ericson. 27 DIALOG Övervakningskameror för utomhus- och stallmiljö är hållbarare och slitstarkare och bör väljas om de ska användas året runt. Enklare kameror som kan vara både sladdlösa eller med tillhörande kabel finns till överkomliga priser även för den som inte använder sin utrustning så regelbundet. Kameraögat och eventuell kabel kan monteras tillfälligt och håller längre om de monteras ned från den fuktiga och dammiga stallmiljön under icke fölningssäsong. Fölvaktselar med svettdetektor eller ligglarm med sändare Selar som spännes som en gjord över manken finns i flera varianter. Den äldsta modellen reagerar på svettningar hos stoet och ger relativt ofta falska larm då stoet svettas utan att föla samt att alla ston inte svettas vid fölning och då heller inte utlöser larmet. Den nyare modell som finns i flera fabrikat och prislägen bygger på en antirullgjord och reagerar på lägesförändring. Detta bygger på teorin att stoet inte lägger sig ned på sidan dygnen innan fölning och larmet ska då utlösas just när det är dags för fölning och stoet lägger sig ned på sidan. Denna teori stämmer inte alltid. Vissa larm gör skillnad på om stoet ligger stilla länge eller reser sig snabbt som vid värkarbetets start. Det kan vara praktiskt att ha möjlighet att reaktivera larmet på distans om man kombinerar selen med kameraövervakning. Sändaren kan programmeras att ringa ett eller flera telefonnummer. Kontrollera innan köp om selen är brukbar både inomhus och utomhus. Fastsydda larm med radiosändare Det kanske säkraste föllarmet som ger minst fellarm, är en plastdosa med radiosändare som aktiveras efter att en magnet dras isär från dosan vid fölningen. Larmet sys fast med suturer på båda sidorna om vulva av veterinär under lokalbedövning när fölningen bedöms nära förestående. Helst ska larmet inte sitta mer än ett par dagar. När larmets radiosändare aktiveras går signalerna till mottagande antenner som installeras högt beläget i stallbyggnaden. Räckvidden beror på den lokala terrängen och förutsättningarna. Man får prova räckvidden i hagarna eller ett stort stall för att vara säker på att det fungerar. Antennen är 28 Bill Ingvarsson Gundbo Stable i Östervåla Hur många ston har ni som fölar per år? Runt 20 fölningar per år. Enklare övervakningskameror med kabel eller trådlöst finns att köpa till rimliga priser och underlättar övervakningsarebtet vid fölning. Det är en fördel att kunna övervaka utan att störa samt övervaka även efter fölningen när fölet börjar resa sig. Foto Lena Myrenius Vilket övervakningssystem använder ni? En fölvaktsele med GSM-enhet och kontantkort vilken köptes från Ladugårdsinrede. Vi kollar mjölken och andra tecken på fölning. Har man samma ston som bor hos en år från år så känner man igen tecknen på att fölningen närmar sig. Vi har även tre kameror eftersom bara ett sto åt gången kan ha selen. Vi kollar på kamerorna varje eller varannan halvtimme. Vid falsklarm, från selen, kan man se detta med hjälp av kameran och nollställa larmet via telefonen. Svettdetektor fungerade sämre. Larmade ofta fel åt båda håll, både innan fölning på allvar och att de inte svettades när de väl fölade. Hur länge har ni använt det? Cirka fem år. Plastdosan som sys fast på vänster sida om vulva. Magneten som sticker ut på sidan om plastdosan har en nylontråd svetsad på sig och den öglan sys fast på höger sida om vulva. Så fort magnetlåset släpper aktiveras radiosändaren som skickar signaler vidare. Foto: Lena Myrenius sedan kopplad till en mobilenhet med simkort eller en fast telefon. Till den är en telefonsvarare kopplad som i motsats till vanliga fall ringer upp de förprogrammerade numren och talar om att ” there is a foal in the stable, please hurry to the stable”. Den situation som det fastsydda larmet inte fungerar vid är när ett felläge inte driver fram någon fosterdel eller fosterblåsa som kan dra isär magneten på larmet. Det mänskliga ögat kan aldrig ersättas helt och även detta larm kan med fördel kombineras med kameraövervakning. Vi frågade två erfarna uppfödare om deras personliga erfarenheter av övervakning vid fölning. Varför valde ni det här systemet? På rekommendation av andra. Vilka erfarenheter har ni av det? För-/nackdelar med systemet? + Att den kan vara på ute i hagen. Stoet kan ligga och vila på bröstet men när de lägger sig på sidan då går larmet. Selen kan användas i hagen. Det händer ju att de fölar även på förmiddagen. Fungerar överallt med telefontäckning. – Falska larm förekommer. Lena Myrenius Bild till höger ( sidan 28): Ett exempel på sele med rörelsedetektor, Birth Alarm. Foto: Birth Alarm. EQUILIBRIS 1/2012 DIALOG Tommy Norén stuterichef på stuteri Broline Hur många fölande ston har ni per år? 70-80 ston, de flesta bor permanent på stuteriet. Vilket övervakningssystem använder ni? Tips och erfarenheter efterlyses! Har du erfarenhet av att föda upp ett föl utan sto? EQUILIBRIS redaktion tar emot tips och erfarenheter från dig som drabbats av olyckan att stå med ett levande föl utan mamma. Eller tvärtom kunnat erbjuda ditt sto som amma till någon annan. Hur gjorde ni? Vilka råd kan ni ge till någon annan i samma stituation. Vi sammanställer och berättar om de tips och råd vi får in till nästa nummer som kommer i maj månad. Maila till: [email protected] Jan Wolters Abfohlsystem som sys fast i vulva. Men vi har även bemanning dygnet runt med stallpersonal som jobbar hela natten utan att sova. Larmet kopplas till en GSM-enhet som ringer upp våra förprogrammerade telefonnummer. Vi använder inga kameror. Vi har 500 meter mellan stallarna där nattpersonalen åker emellan både dagtid och nattetid. Vi syr fast larmet så sent som möjligt. Det brukar sitta i snitt två till tre dagar. Det förutsätter att man har veterinär på gården sju dagar i veckan. Annars måste larmen sättas på tidigare. Hur länge har ni använt det? Tio år med sydda larm i vulva. Varför valde ni det här systemet? Jag hade tidigare egen erfarenhet av detta system. Kameror har jag inte varit lika nöjd med. Svettsele fungerade inte tillfredsställande när jag har provat det. Liggsele har jag inte provat på vårt stuteri Vilka erfarenheter har ni av det? För-/nackdelar med systemet? + Larmet ringer upp när vattnet/fosterblåsan trycket ut genom vulva. Det ger en rimlig förvarning. Man hinner vara med vid fölningarna. Sällan falsklarm. Fungerar bra ute om dagtid eller sista delen av säsongen då vi kan låta stona föla ute i nära anslutning till stallet. – Det ska inte sitta för länge då stoet kan klia bort larmet. Man kan inte lita på larmet fullt ut, därför har vi personal i stallarna nattetid som går rond. EQUILIBRIS 1/2012 29