Transcript Tema: Ljus i utemiljön

UTEMILJÖ
t i d n i n gen
branschens tidning sedan 1967
Nr 6 2014
Tema: Ljus i utemiljön
Robot klipper
i slänter
Kul på bemannad
bygglek
Öka säkerheten
på jobbet
Upphandlingens
nya regler
3
Gravar i skog
18
Innehåll Utemiljö 6 /2014
Skogskyrkogården
är ett världsarv och
unikt genom att vara
den enda renodlade
och aktiva kyrkogården på världsarvslistan. Den skapades
på 1900-talet i samklang med naturen
runtomkring.
10
32
Redaktörernas spalt
4 Bygglust på lekplats
Aktuell utemiljö
6 Så blev kyrkogården i Kållered 34
TEMA ljus
10 Trädgårdsanläggarna i Sverige 44
Robot klipper slänter
21 MarkbyggarMarknad
46
32
34
23
Arbetsmiljö
Hur härligt det än är
att få arbeta utomhus,
finns det en del risker
förknippade med arbetet.
Gröna Fakta tar upp vilka
dessa är och hur man kan
göra för att öka säkerheten
och minska riskerna.
GRÖNA FAKTA
4
UTEMILJÖ
t idning en
Tidningen Utemiljö ges ut av
Marietorp Förlag AB
Drängvägen 14, 438 93 Landvetter
Telefon: 031-388 0388
www.tidningenutemiljo.se
Tidningen Utemiljö ges ut i samarbete med
Trädgårdsanläggarna i Sverige
ANSVARIG UTGIVARE
Florence Oppenheim
E-post: [email protected]
REDAKTÖRER
Florence Oppenheim
Lena M Fredriksson
MEDARBETARE I DETTA NUMMER
Fredrik Moback
Torsten Ivarsson
ANNONSER
Urban Hedborg
E-post: [email protected]
Telefon: 08-732 48 50
Annonspriser: www.uhmarketing.se
PRENUMERATIONER
Drängvägen 14, 438 93 Landvetter
Telefon: 031-388 0388
[email protected]
www.tidningenutemiljo.se
Gäller även adressändringar och reklamationer.
Glöm inte att meddela oss din nya adress vid
flytt.
Prenumerationsavgift 380 kronor/år inkl. moms
Utlandspren. 520 kronor/år inkl. moms
Bankgiro: 5166-3524 Plusgiro: 2 82 12-9
Klara färdiga gro!
Viktigt med ljus
i mörkret
N
u när mörkret börjar lägga sig tidigare
om kvällarna, slås
vi av hur viktigt det
är med ljus för vårt
välbefinnande. Det finns till och
med forskning som pekar på att
ljus kan bidra till läkning av både
fysiska och psykiska sjukdomstillstånd. I det här numret fokuserar vi
på ljusdesign i utemiljön, där estetik, trivsel och säkerhet är viktiga
faktorer.
Strax före pressläggning nås vi av
rapporten att en pågående utredning
inom Utbildningsdepartementet
föreslår att trädgårdsinriktningen
på gymnasiet ska slås ihop med
lantbruksinriktningen. Ett tråkigt
besked för den gröna näringen som
redan dras med rekryteringsproblem. Branschens företrädare har
idéer på alternativa lösningar och
det är positivt att de som har bäst
kunskap om näringen får vara med
och påverka. Vi följer utvecklingen
med spänning, men också med ett
visst mått av oro.
I Gröna Fakta belyser vi arbetsmiljön för de som jobbar med
utemiljöer. Av en rapport från
Arbetsmiljöverket i somras framgår
att arbetsskador fortsätter att öka,
särskilt bland kvinnor. Tidigare i
år publicerades också en jämförelse
av arbetsmiljön i två kommunala
verksamheter i 59 kommuner – den
kvinnodominerade hemtjänsten
och den mansdominerade tekniska
förvaltningen. Resultatet visar att
arbetsmiljön generellt är sämre i
hemtjänsten än på tekniska kontoret. Det hindrar inte att till exempel
nästan var tredje medarbetare upplever sömnproblem, hjärtklappning
och nedstämdhet. I slutrapporten
konstateras att ”skillnaderna speglar ett genusmönster som finns i
samhället”. Att öka medvetenheten
om arbetsmiljö och skaderisker på
arbetsplatsen är viktigt både för
enskilda och för samhället.
Arbetet på en tidningsredaktion
kan vara ganska stressigt, särskilt
när det är dags för pressläggning.
Å andra sidan är det alltid lika
roligt att hålla den färdigtryckta
tidningen i sin hand. Nu är det
din tur att fördjupa dig i intressant
läsning!
Cellplastskivan FONDA Drain skapar ett dränerande och isolerande skikt som ger
rätt förutsättningar för att omvandla trista gårds- eller terrassbjälklag till grönskande
oaser. Det ger inte bara ökad trivsel och fler mötesplatser utan kan bli starten på
gemensamma stadsodlingsprojekt och blomstrande planteringar. FONDA Drain är
så effektiv att den även används för att förlänga säsongen på såväl fotbollsplaner
som golfbanor.
Läs mer om FONDA Drain och våra andra smarta lösningar på icopal.se
Foto: Lars-Åke Green
FÖRSTASIDESBILDEN visar miljön på
Intresset för att identifiera gråa stadsytor med potential
att bli lummiga grönområden, växer så det knakar.
Därför har vi vidareutvecklat FONDA Drain.
Skogskyrkogården i Stockholm.
Lena M Fredriksson tog bilden.
circuscom.se
Grundad 1967 Årgång 47
FONDA Drain
ISSN: 0347-0725
Tryckt av Vindspelet Grafiska AB, Borås
Florence Oppenheim
och Lena M Fredriksson
Dränerar
Isolerar
Icopal FONDA
Inspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se
UTEMILJÖ 6 / 2014
7
6
Aktuell utemiljö
Aktuell utemiljö
Tavlor lär Malmöbor
att cykla fint
– Genom att ha en kontinuerlig dialog med cyklister och
bekräfta alla som cyklar fint
i Malmö kan vi bygga upp
ett fungerande sätt att cykla
tillsammans, säger Fredrika
Swedenborg.
Enligt beräkningar sker 22
procent av resorna i Malmö
med cykel, något som beräknas
öka till 30 procent till år 2030.
Denna ökning ska ske samtidigt som stadens invånarantal
växer, och därför är det viktigt
att utforma trafiksystemet så
att det fungerar bra för cyklisterna. Men det är också viktigt
att cyklisternas trafikbeteende
fungerar i samspelet med varandra och andra trafikanter.
Förhoppningen är att tavlornas
budskap kan bidra till detta.
Budskapen sprids nu bland
annat genom utomhusreklam
på kommunens stortavlor.
Källa: malmo.se/cyklafint
Cykla fint piktogram. Idé och kampanjkoncept Malmö stad i samarbete med Testbedstudio Malmö.
Mycket positivt hos årets kyrkogårdsförvaltning – Laholm
laholms pastorat i halland har
fått utmärkelsen Årets kyrkogårdsförvaltning 2014. Bakom utmärkelsen står
Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer,
SLU Movium, Sveriges kyrkogårds- och
krematorieförbund samt Svenska kyrkans
arbetsgivarorganisation.
Juryn lyfter fram flera positiva sidor
med kyrkogårdsförvaltningen i Laholm.
Till exempel att arbetet är miljöinriktat
och att man prioriterar hållbara lösningar. Ett gott exempel är att ett nytt kapell
med och utan religiösa symboler är en av
de lokaler som värms med hjälp av bergoch luftvärmepumpar. Solceller försörjer
i samma fastighet kistförvaringen med
energi.
Dessutom säger juryn att det är lätt att
komma i kontakt med kyrkogårdsföre-
Michael Lindblad, ordförande i Såhkie
Umeå sameförening. Hur Umeås historia är sammanvävd med den
samiska, att detta har format och fortsätter att forma staden och Umeås identitet
som ett mångkulturellt område.
På skylten vid Umeå universitet berättas till exempel om att det så sent som
för omkring 60 år sedan var renbetesland där.
Källa: umea2014.se
Foto: stock.xchng
upprepas nu i Malmö, där den
användes förra gången 2011.
Den består av så kallade piktogram med snälla och lite roliga
budskap i bild och ord om hur
man ska bete sig som cyklist.
– Efter kampanjen 2011
gjorde vi en undersökning och
där svarade var tredje cyklist
att de hade börjat cykla mer
hänsynsfullt efter kampanjen,
och mer än åtta av tio cyklister
ville gärna att vi skulle göra
den här typen av kampanjer.
Därför har vi valt att använda cykelpiktogram även i
årets kampanj, säger Fredrika
Swedenborg, kommunikatör
på Malmö stads gatukontor
och projektsamordnare för
Cykla fint.
Tavlorna handlar om var man
ska cykla, att man ska ge tydliga tecken och att man ska visa
hänsyn på olika sätt i trafiken.
kopplingen till samisk kultur
lyfts fram i Umeå under kulturhuvudstadsåret, bland annat genom åtta skyltar, placerade på olika ställen i staden.
Skyltarna innehåller berättelser om
den samiska anknytningen som finns på
respektive ställe. Syftet med skyltarna
är att öka kunskapen om att Umeå är
en samisk plats och texterna har tagits
fram av Umeå2014 tillsammans med
samiska representanter.
– Vår förhoppning är att detta ska
bidra till att öka människors kunskaper och förståelse om att Umeå är en
samisk plats och en del av Sápmi, och
att samer är ett av världens urfolk, säger
ståndare och övrig personal, att det råder
ett välkomnande klimat på kyrkogårdarna
och att tillgängligheten är god med välskötta anläggningar, serviceplatser och
beläggningar anpassade för funktionshin-
Laholms pastorat blev Årets kyrkogårdsförvaltning, bland annat tack vare ett gediget
miljöarbete och god tillgänglighet.
UTEMILJÖ 6 / 2014
drade. Ett annat plus är att flertalet gravskick erbjuds.
Vidare ägnas kulturarvet stor uppmärksamhet och olika tidsepoker på
kyrkogårdarna säkras med hjälp av bevarandeplaner. Nya gravytor integreras i
äldre gravkvarter på ett föredömligt sätt,
kulturhistoriskt intressanta gravvårdar
restaureras och ett lapidarium planeras
på Skummeslövs kyrkogård.
Andra uppskattade fördelar med
Laholms kyrkogårdsförvaltning är,
enligt juryn, att arbetsmiljöarbetet
bedrivs systematiskt och kontinuerligt
och att maskinpark och övrig teknisk
utrustning är uppdaterad och väl underhållen.
Källa: svenskakyrkan.se
NY ORDNING
I BERGIANSKA
nu står växterna i
Bergianska trädgården i en
ordning som gör att växternas släktskap enligt aktuell
forskning visas tydligare.
Anpassningar har också gjorts
för att området ska vara mer
överskådligt.
Arbetet med att göra om den
systematiska avdelningen av
trädgården har pågått i åtta år
och stora omflyttningar har
gjorts. Nu står växterna enligt
det system som presenterades
av The Angiosperm Phylogeny
Group 2009 och som bygger på
klassificering av växternas släktskap med hjälp av DNA-data.
Den systematiska avdelningen
är nu klar, men huvudstrukturen, utsträckningen och idén
om området är densamma som
på 1800-talet.
Mer info på: bergianska.se
GALABLAU SLOG REKORD TRE GÅNGER OM
årets galablau - utställning i Nürnberg, den tjugoförsta i ordningen, slog tre
rekord: antal utställare, antal besökare och utrymme. Antalet besökare uppgick i år till
66 563 personer, varav 6 121 kom från andra länder än Tyskland. Programmet var
späckat och hade bland annat ett särskilt fokus på lekplatser. Flera utmärkelser delades
också ut, till exempel gav The European Landscape Contractors Association (ELCA)
sin internationella trendutmärkelse för ”Green Building” till två kommersiella grönytor:
ALTATEC gardens, en 26 000 m² grönyta för ALTATECs anställda och kunder i
Wimsheim, och Ahrweiler Savings Bank, vars trädgård sägs föra tillbaka naturen till staden. Nästa GaLaBlau äger rum i Nürnberg i september 2016.
Mer info på: galabau-messe.com
HUNDRATALS BJÖRKAR, LILJOR OCH SIPPOR VID BRO I SUNDSVALL
området mellan påfarterna till nya Sundsvallsbron kommer att
bli grönt och parkliknande, det ska Svevia se till. De har fått uppdraget av
Trafikverket att anlägga, plantera och sköta om planteringsytorna i anslutning till bron samt att anlägga ett bevattningssystem och göra stenläggningar. Totalt är det en sträcka på en kilometer som ska anläggas med omkring
700 björkar, 32 000 påskliljor och 15 000 vitsippor. Uppdraget är värt 20,2
miljoner kr och ska vara färdigt till hösten 2015.
Mer info på: svevia.se
NYA PLANER FÖR KVARTERET BRÄNNAREN I MALMÖ
arbetet med en ny detaljplan påbörjas nu för att möjliggöra en omvandling av området Norra Sorgenfri i Malmö från industrimark till ny blandad bebyggelse med bostäder, kontor, offentliga verksamheter samt parker, torg och rum för handel.
Mer info på: malmo.se
UTEMILJÖ 6 / 2014
Foto: stock.xchng
kampanjen cykla fint
Samisk historia presenteras på olika ställen i Umeå
8
Aktuell utemiljö
Lekpris gick till lekfrämjare
och parkleksveteran
två mottagare förärades
Foto: stock.xchng
Lekpriset till Nic Nilssons ära vid
en tillställning i Rålambshovsparken
i Stockholm i början av september: Barbro Samuelsson och Nic
Nilsson.
Det är Lekfrämjandet IPA Barns
Rätt till Lek, en ideell och rikstäckande organisation, som har instiftat
priset. Det kommer att delas ut på
Lekens Dag den 2 september varje år
till personer eller organisationer som
arbetar vidare i Nic Nilssons anda för
att barn ska få en tryggare, roligare
och lekfullare värld att leva i.
I år delades priset ut för första gången.
Den ena pristagaren, Nic Nilsson, har
NCC BYGGER I FÄRJESTADEN
24 lägenheter i Färjestadens gamla hamnområde
med utsikt över Kalmarsund och Ölandsbron.
Bostäderna på Norra hamnplan består av ett flerbostadshus med
21 lägenheter och tre radhus. Slutkund är Brf Färjestaden Hamn 3
och bostäderna beräknas vara klara för inflyttning i december 2015.
Bygget startar under oktober månad i år.
ncc ska bygga
Källa: ncc.se
John Deere Snowfox
kompakttraktorer.
Nu är det röjardags igen!
gett upphov till prisets namn. Han fick
priset bland annat för att han ”med
droppens envishet hävdat barnperspektivet i alla samhällsfrågor” och ”varit stenen i skon för myndigheter och politiker
som hellre satsat på bilar och kommers”.
Barbro Samuelsson, den andra
pristagaren, har arbetat i över 40 år
inom Stockholms parklekar. Enligt
Lekfrämjandet är hon ”ett levande
barnperspektiv”.
Vid prisutdelningen fick Barbro
Samuelsson en blå boll och Nic
Nilsson en röd, som delades
ut av Manne af Klintberg från
Lekfrämjandet.
Källa: movium.slu.se
DE KAN VINNA STENPRIS
Stenpriset 2014 har utsetts av
prisets jury: Borås Textile Fashion Center, Krematoriet i Kalmar
och Villa W i Kullavik. Stenpriset är ett arkitekturpris som delas
ut av Sveriges Stenindustriförbund till ett projekt där natursten har använts på ett estetiskt, hållbart och innovativt sätt.
Vinnaren utses senare i höst.
följande finalister till
Källa: sten.se
1026R ”MINI” SNOWFOX
24 hk med Fjärås vikplog & sandspridare.
Hållbarhetstorg en
nyhet på Plantarium
Leasing
2 499 kr/mån* exkl moms
2032R SNOWFOX – NYHET
32 hk med Fjärås vikplog & sandspridare.
lockade 17 180
besökare från minst 48 olika länder.
Några av årets höjdpunkter var de 99
plantnyheter som presenterades, ett
hållbarhetstorg och tjugo exempelträdgårdar.
En av delarna på hållbarhetstorget var en hållbarhetsträdgård av
Sjaak Willemstein Hoveniers, vars
företag 2013 röstades fram som
Nederländarnas mest hållbara hortikulturföretag.
årets plantarium
Leasing 2 799 kr/mån* exkl moms
3045R SNOWFOX – NYHET
44,6 hk med Fjärås vikplog & sandspridare.
Leasing 3 499 kr/mån* exkl moms
Källa: plantarium.nl
C O N N E C T
UTEMILJÖ 6 / 2014
Återförsäljare
DINGLE Värmdal & Traktorservice AB, 0524-405 01. ESLÖV Gunnar Nilsson Maskin AB, 0413-57 44 00. GETINGE Gunnar Nilsson Maskin AB,
035-18 01 26. HEDEMORA Bil & Traktorservice AB, 022-51 02 74. HUDIKSVALL X-maskiner AB, 0650-161 00. JORDBERGA OP maskiner syd
AB, 0410-72 44 20. JÖNKÖPING Nyströms Maskin AB, 036-31 21 80. KALMAR-LÄCKEBY Svenssons Motor AB, 0480-42 97 40. KARLSTAD
Värmdal & Traktorservice AB, 054-13 77 00. KRISTIANSTAD OPmaskiner AB, 044-20 76 00. KUMLA Värmdal & Traktorservice AB, 019-58 53 00.
KUNGÄLV Gillholms Maskiner AB, 0303-22 10 10. LINKÖPING Åhmans Traktorcentrum, 013-36 77 02. LULEÅ Norrmaskiner AB, 0920-311 00.
MELLERUD Värmdal & Traktorservice AB, 0530-511 85. SKELLEFTEÅ Norrmaskiner AB, 0910-58 91 00. SKÄNNINGE Åhmans Traktorcentrum,
0142-29 88 88. SKÖVDE Gunnars Maskiner AB, 0500-42 41 62. STIGTOMTA Bil & Traktorservice AB, 0155-20 52 00. SUNDSVALL X-maskiner
AB, 060-52 54 85. TINGSTÄDE Agro-Maskiner, 0498-27 23 50. TOMELILLA OP maskiner syd AB, 0417-783 48, UMEÅ Norrmaskiner AB, 09018 93 15. UPPSALA Bil & Traktorservice AB, 018-16 17 70. VARA Gunnars Maskiner AB, 0500-42 41 62. VETLANDA Åhmans Traktorcentrum
AB, 0383-564 40 . VÄSTERÅS Bil & Traktorservice AB, 021-10 52 50. VÄXJÖ Svenssons Motor AB, 0470-52 99 00. ÖSTERSUND X-maskiner AB,
063-308 95. ÅSARP Gunnars Maskiner AB, 0500-42 41 62. ÅSTORP Gunnar Nilsson Maskin AB, 042-509 90
*Gäller så långt lagret räcker, dock längst t o m 31/1-2015. Traktorn på bilden är extrautrustad.
Månadskostnaden avser leasing med rörlig ränta. 60 månader, 21-28,7 % restvärde. Erbjudandet gäller svenska företagskunder via auktoriserade John Deere återförsäljare. Finansieringsvillkoren gäller för ordertecknande t.o.m 2015-01-31. Vi reserverar oss för eventuella fel, tillägg
eller förändringar. John Deere Financial finansieringserbjudande är ett samarbete med ML Rental AB, ett bolag inom Swedbankkoncernen.
John Deere är ett registrerat varumärke som ägs av Deere & Company. Med förbehåll av sedvanlig kreditbedömning
JohnDeere.se
TEMA Ljus i utemiljön
10
TEMA Ljus i utemiljön
11
Med hjälp av den nya LED-tekniken (Light Emitting Diode) går det numera att belysa till exempel fasader utan att energiåtgången blir
särskilt stor. Detta gör också att man kan lyfta fram särskilt intressanta detaljer i arkitekturen, och att stadsmiljöerna blir mer lättavlästa
och tydliga i sin karaktär även när det är mörkt ute. Här ett exempel från Norrmalmstorg i Stockholm. Foto: ÅF LIGHTING
3
Mariatorget var en av Stockholms mörkaste platser innan det gjordes om på
uppdrag av Fortum, Stockholms stad och Trafikkontoret Stockholm. Lilla bilden
visar före omgörningen och stora bilden efter omgörningen. Foto: ÅF LIGHTING
Ljusdesign är mycket
mer än att lysa upp mörkret
Titta på den mindre av bilderna här ovanför, av parken Mariatorget
i Stockholm. Vid första anblick ser det väl ut som ett trevligt ställe. Eller?
Jämför sedan med den stora bilden och se hur en genomtänkt ljussättning kan påverka. Ljus gör verkligen skillnad!
av Lena M Fredriksson
bra för miljön och ekonomin, men det är
också viktigt att skapa miljöer som upplevs
som trygga och som gör att människor i
högre grad vågar röra sig utomhus även när
det är mörkt. Ju fler som rör sig i ett område, desto tryggare borde väl området bli?
UTEMILJÖ 6 / 2014
Janica Wiklander är senior ljusdesigner
på ÅF Lighting och hon kan bidra med
råd, tips och exempel när det gäller ljusets
inverkan på vår vardag. Hon arbetar med
såväl interiört som exteriört ljus i både
mindre projekt, som parker och torg,
och övergripande gestaltningsprogram för
belysning för hela kommuner, till exempel
Mölndals stad (tillsammans med kollegan
Clara Fraenkel).
– Det är alltid bra att börja med en
visuell analys, säger hon. Då jämför vi
hur platsen ser ut i dagsljus med hur den
ser ut i mörker. Man får också ta med i
beräkningen hur platsen ändras vid olika
årstider, om växterna har löv eller ej, om
det är snö och så vidare. Med hjälp av den
visuella analysen kan man bestämma vilket
ljus man vill ha och var det ska vara. Först
därefter kan man besluta hur armaturerna
ska se ut. På många ställen har nog beslutsordningen varit tvärtom, att man väljer en
typer av ljus att beakta
vid ljusgestaltning
snygg armatur och så får ljuset bli lite som
det blir.
Hon nämner som exempel Mariatorget
på Södermalm i Stockholm, innan den
gjordes om för några år sedan. Det handlar om en liten promenadpark, idyllisk på
söndagar i solsken, där det fanns snygga
vita globarmaturer på stolpar. Men de
energieffektiva rundstrålande armaturernas
ljusbild gav starka bländande ljuspunkter
uppe i luften, och ljuset nådde inte ner till
människorna på marken.
Vad är nästa steg efter att den visuella
analysen är gjord?
– Då börjar vi bygga upp en hållbar
ljusplanering med utgångspunkt från olika
UTEMILJÖ 6 / 2014
ljuskaraktärer. Det resulterar i något som
liknar en verktygslåda med ljus som hjälper oss att lyfta fram viktiga funktioner
på platsen. Vi förstärker rumsskapande,
identitetsskapande och socialt ljus (se fakta
i ovalerna här ovan). I Mariaparken försvann all känsla av grönska och trivsel när
det blev mörkt. Detta försökte vi återskapa
genom att lyfta fram olika rumskvaliteter
och skapa en vardagsrumskänsla i parken.
Vardagsrumskänslan i Mariaparken skapades bland annat genom att globarmaturerna byttes ut mot sådana som
ger ljus även på marken. För att mer av
växtligheten skulle synas placerades också
en del väl avbländade strålkastare högt upp
t
ett allt mer
populärt område och många vill nu bygga
hållbara belysningsanläggningar, där hållbarheten inte enbart är ekonomisk utan
också ekologisk och social. Att välja ljuskällor som inte förbrukar för mycket energi är
ljusdesign har blivit
Rumsskapande
Socialt ljus:
ljus: gör så att det går att
handlar om hur människor ser
avläsa omgivningen och att man ser
ut i ljuset. Får de mörka ringar under
exempelvis vart stigar leder, vad som
ögonen? Ser de grönaktiga ut i ansiktet?
avgränsar platsen och liknande. Vertikalt
Eller har de normal hudton och urskiljbara
Identitetsskapande
belysta ytor, som fasadbelysning, är inte
anletsdrag? Detta ljus spelar stor roll för den
ljus: relaterar till platsens
endast för att lyfta fram och förstärka en
upplevda tryggheten på platsen. En regel är
karaktär och lyfter till exempel fram
karaktär utan fungerar också som hjälp
att det sociala ljuset har hög färgåtergivkaraktärer som träd eller andra landmärvid orientering och överblick när det
ning, ofta varm ljustemperatur och
ken. Här kan man också använda sig av
är mörkt.
inte är bländande.
att skapa skuggverkan och variationer vid olika årstider.
TEMA Ljus i utemiljön
12
TEMA Ljus i utemiljön
Vägar, broar och andra konstruktioner kan bli både dekorativa och få
en ökad säkerhet med hjälp av belysning.
Bild: ÅF LIGHTING
Genom att ljussätta så att ansikten får en normal hudton och
så att material och detaljer i miljön lyfts fram kan man öka den
upplevda tryggheten.
Bild: ÅF LIGHTING
vid trädens toppar, med ljuset strålande
ner genom grenar och lövverk för att återskapa den skuggbildning på marken som
lövverket ger i dagsljus. Ett socialt ljus:
varmt, mjukt och med hög färgåtergivning,
användes också för att man skulle kunna
avläsa mötande människors ansikten. På så
vis skapades en miljö där människor inte
bara passerar kvickt, utan som de även vill
vistas i då det är mörkt.
och
ljuskaraktärer från verktygslådan görs provbelysningar. Janica Wiklander säger att det
är nödvändigt att utvärdera ljuset med
blotta ögat, det går inte bara att räkna sig
fram till hur resultatet kommer att bli.
Människor är så olika och har så olika syn
att det är bra om många olika personer får
möjlighet att bedöma provbelysningarna.
När det gäller Mariaparken så genomfördes projektet i samarbete med de kringboende, genom så kallade medborgardialoger
vid flera tillfällen. Där kunde de boende
tycka till i olika skeden av projektet och
parallellt med ljusdesignen
Det är inte alltid en miljö vinner på att vara helt upplyst. Stämning kan
också skapas med en lågmäld belysning och med utrymme för naturens skuggspel. Bilden är från Visby.
Bild: ÅF LIGHTING
de fick också rösta om vilka armaturer
som skulle användas.
Man ville också lyfta fram vissa detaljer i
parken, som skulpturer och fontäner, både
av estetiska och rumsskapande skäl. Dessa
detaljer fick därför särskild belysning.
– Det är viktigt att planera för användaren
och ta hänsyn till hur platsen ska användas
och upplevas, till exempel om folk ska gå,
cykla eller åka bil där. Många leverantörer
presenterar belysning som dimmas ner när
platsen är tom, men blir starkare när platsen är befolkad. Men sådant ljus gör ju att
Janica Wiklander. Foto: Lena M Fredriksson
UTEMILJÖ 6 / 2014
det är mörkt när det är få personer där och
fullt ljus när många är där. Det kanske inte
passar i en park, utan gör att den upplevda
tryggheten försämras.
I Mariaparken föll valet på att skapa ett
väl upplyst huvudstråk med bra belysning
och att låta de övriga stråken vara något
svagare belysta. Med sådan belysning kan
man i viss mån rikta folkflödet till samma
ytor, eftersom de flesta vill vara där det är
mer upplyst.
av ljuskällor, som LED-lampor, finns det nu fler
möjligheter än tidigare att skapa hållbart
och vackert ljus till en rimlig kostnad och
med en rimlig energiåtgång.
Finns det några baksidor med den
snabba teknikutvecklingen?
– LED-lampor möjliggör att vi kan lyfta
fram rumsskapande element, som hela
fasader, utan att det drar mer energi än en
dammsugare. LED-armaturer är små, lätta
att montera och kan både användas på
stora ytor och för att lyfta fram detaljer. De
tack vare utvecklingen
Mölndal har ett alldeles nytt belysningsprogram för innerstaden där man
till exempel påminner om stadens textila historia genom att låta ljuskällor
i marken bilda trådmönster på öppna ytor.
Bild: ÅF LIGHTING
kräver inte underhåll på samma sätt som äldre
ljuskällor. Men detta kan innebära problem
vid bland annat offentliga upphandlingar. Låt
säga att en ljusdesigner skapar en gestaltning
som är tänkt att se ut på ett visst sätt. I den
specifikation som underleverantörerna sedan
får är de flesta av kraven inte juridiskt bindande, vilket gör att de kan leverera ljuskällor
som inte stämmer med hur det var tänkt.
Problemet ligger i hur vi väljer att använda oss
av den nya tekniken. Vi måste fundera på vilket ljus vi placerar var, och varför vi gör det,
för att få ett kvalitativt ljus för ändamålet.
Vad har mer hänt inom belysningsbranschen på sistone? Finns det några övergripande trender?
– Medvetenheten om ljusets betydelse har
ökat avsevärt hos beställare. Det känns väldigt
roligt när beställaren satsar på en genomarbetad ljusdesign. Men det finns fortfarande
bristfälliga regler när det gäller att säkra ljus
och kvalitet, där upphandlingsformer och
lagstiftning både kan hjälpa och stjälpa ett
projekt. Där hoppas jag på ändringar i lagstiftningen.
Att med ljus även lyfta fram konstverks, fontäners och vattendrags egenskaper bidrar också till att skapa karaktär åt
platsen.
Bild: ÅF LIGHTING
Skisserna
visar hur
skillnaden
kan bli mellan
att använda
rundstrålande
armaturer, där
ljuset inte når
ner till marken
och kanske inte
heller till personerna (övre
bilden) och
nedåtstrålande
ljus, där större
delen av marken blir belyst
och människor
som befinner
sig på platsen
också syns
tydligt.
Bilder:
ÅF LIGHTING
UTEMILJÖ 6 / 2014
13
TEMA Ljus i utemiljön
14
TEMA Ljus i utemiljön
t första stei Hudiksvall är de
hamnandling av det inre
get till en stor förv
30 LED
le
Po
en
. LED-armatur
en
ad
st
i
t
de
rå
om
trappster bänkarna och i
är integrerad unde
ilen Pole
of
pr
pertunna LEDgen sitter den su
på flux.nu.
n
. Mer informatio
20, båda från Flux
na
so lb ry gg or
Staketskuggor under en kvällslabb i parken Dunkehalla. Foto: HJ
Studenterna lär sig också att ljussätta vatten. Foto: HJ
Ta högskoleexamen i ljusdesign!
På Högskolan i Jönköping, HJ, finns en av ett fåtal svenska utbildningar i ljusdesign.
Här lär sig studenter under två år massor om ljus och ljusdesign ur såväl
estetiska som tekniska, energimässiga och ekologiska vinklar.
av Lena M Fredriksson
programmet ljusdesign omfattar
120 högskolepoäng och har funnits som
program sedan 2003. Det leds av Annika
Kronqvist som själv har disputerat i ljus.
Söktrycket till programmet är stort och i
höst har 55 nya studenter börjat där.
– Ljusdesign är ett ganska nytt akademiskt
ämne där det sker en fortlöpande kunskapsutveckling, säger Annika Kronqvist.
Det är brett och hänger
ihop med många andra
ämnen, som teknik,
ekologi, ekonomi och
medicin. Ljus är ju
något som berör oss alla
och det går att påverka
vår miljö väldigt mycket
Annika Kronqvist genom ljussättning av
olika slag.
På senare år har det hänt mycket inom
ljusvärlden, till exempel har tekniken med
LED-lampor som går att styra och/eller
rikta mycket flexibelt utvecklats.
– Vi ljussätter mycket mer nu i vår omgivning, för det är så enkelt och blir så fint,
säger Annika Kronqvist. Men det får inte
bli för mycket – allt ska inte bada i ljus och
framför allt behöver vi ju spara energi!
De som har läst ljusdesignprogrammet
brukar ha ganska lätt att få jobb, till exempel på arkitektkontor, hos el-konsulter,
armaturproducenter, kommuner eller
energibolag. Eller i egen ljusdesignfirma.
Under det andra utbildningsåret fördjupar studenterna i Jönköping sig i belysning
utomhus och får omsätta sina kunskaper i
praktiken vid laborationer och projekt.
– Varje årskull får ljussätta en park, säger
Annika Kronqvist. Då drar vi ut på sena
kvällar till en stor och mörk park och har
med oss massor av armaturer och sladdar
för att göra tillfälliga installationer. Det är
mycket lärorikt.
många delar som
ska klaffa när en miljö ljussätts får studenterna grundläggande kunskaper i olika ämnesområden och infallsvinklar. I sina examensarbeten kan de sedan fördjupa sig ytterligare
utifrån eget intresse. En student undersökte
hur ett torg upplevdes i ljus respektive i
mörker och tog reda på hur besökarnas
rörelsemönster ändrades om man belyste
hörnorna eller mitten av ytan.
Ett annat examensarbete handlade om
att hitta vägar för att belysa en bankomat
på bästa sätt. Då gällde det att belysa så
mycket att knapparna syns tydligt och så
att det känns tryggt att stå vid bankomaten, men inte så mycket att man känner sig
utlämnad. Det är också viktigt att placera
armaturerna på lämplig höjd.
Det också viktigt att ha koll på hur ljus i
olika våglängder påverkar nattaktiva djur.
– Man har lagt märke till att blått ljus
under en bro kan göra så att fiskar i vattnet
eftersom det är
UTEMILJÖ 6 / 2014
under bron stannar i det upplysta området i
stället för att röra sig normalt, säger Annika
Kronqvist. Och flyttfåglar kan bli desorienterade av starkt belysta skyskrapor och bara
flyga runt, runt, eller krascha in i fönstren.
tvåor
brukar samarbeta med en ljusdesigner vid
Lights in Alingsås (läs mer om eventet på
sidan 16), medan andra hälften arbetar
med ett projekt i Jönköping. I år ljussatte
de en gammal fabrik i Munksjö industriområde för Jönköpings Kultur dag/natt,
ett årligen återkommande event i staden.
Det finns planer på att göra utbildningen treårig, vilket bland annat skulle ge
ökade möjligheter att skapa doktorandtjänster inom belysningsvetenskap. Idag
finns en fristående kandidatpåbyggnad
för de som vill fördjupa sig ett tredje år.
– Vi har massor av idéer till tänkbara
forskningsprojekt och det är verkligen något som behövs, säger Annika
Kronqvist. Någon borde till exempel
titta närmare på hur vår eftersatta vägbelysning kan förbättras, eller ljussättningen av vår stadsmiljö. Hur kan det
göras lika bra, men mer lågmält och
energisnålt?
hälften av utbildningens
Fotnot: Andra ljusdesignutbildningar
i Sverige är en masterutbildning på
KTH i Stockholm och en utbildning på
Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda.
det norsk a belysningsföretaget
Noral har köpts av belysningsföretaget Zobra i Vimmerby och
startar nu i ny regi i Sverige. Noral
tillverkar utomhusbelysning för
offentlig miljö och är ett begrepp
på många marknader i världen.
Sortimentet består av park- och
gatuarmaturer, pollare, väggarmaturer samt markstrålkastare för
offentlig miljö.
I och med köpet av Noral breddar
Zobra sitt sortiment och kan nu
erbjuda marknaden såväl interiör
som exteriör belysning. Läs mer på
noral.se.
fram en ny vägbelysningsfamilj i nordisk
design, Vialume. Först ut är Vialume 1 som passar bäst för gång- och
cykelvägar, bostadsområden och mindre stadsgator. Ljuset distribueras genom stora, tätt sittande linser som bildar ett enda lysande kluster, vilket minskar bländningen. Vialume 1 finns med ljusstyrning som
reducerar energiförbrukningen med upp till 40 procent. Läs mer på
fagerhult.com.
fagerhult har tagit
UTEMILJÖ 6 / 2014
15
SVENSKA LJUSPRISET 2014 TILL
KB-ANNEX
kungliga bibliote -
tog hem Svenska
Ljuspriset 2014.
Annexet består av tre
underjordiska våningar
med en enda dagsljuslanternin. ”En grå studiemiljö under jord har
förvandlats radikalt med
en ljusgestaltning som
skapar dagsljuskvalitet
för alla våningsplanen
genom en ypperlig symbios av artificiellt ljus,
dagsljus och djärv färgsättningen. Resultatet
imponerar och visar på
stor kunskap och innovationsförmåga.”
Svenska Ljuspriset
är en årlig tävling
arrangerad av de tre
belysningssällskapen: Sydsvenska,
Västsvenska och
Svenska Belysningssällskapet tillsammans med tidningen
Ljuskultur.
Källa: ljuskultur.se
ket
16
TEMA Ljus i utemiljön
I årets upplaga av ljusfestivalen Lights in
Alingsås har sju ljusdesigners tolkat olika
musikstycken av den norske tonsättaren
Edvard Grieg. Ljuskonstverken och musiken
möts på olika platser längs ljusslingan i den
naturromantiska stadsparken Nolhaga park
i centrala Alingsås.
Torbjörn Eliasson
text: Florence Oppenheim foto: Robert Persson
torbjörn eliasson har sedan 1988 jobbat som designer och ljusdesigner på White Arkitekter i Göteborg. Han bor i
Alingsås och har från början varit engagerad i Lights in Alingsås
med planering, workshops och föreläsningar.
Torbjörn Eliassons grupp har arbetat med plats nummer sju,
”Skogen”, med inspiration från ”Solveigs sång”, ett verk med
sorgsna inslag.
– Vår sajt var 600 meter lång och vi valde att skapa tre olika
platser utifrån tre olika tolkningar av Griegs verk; en instrumental
med piano, en traditionell med sång av en japansk kontratenor
och en elektronisk version, berättar Torbjörn Eliasson.
Tolv studenter delade upp sig i tre olika grupper, men fick
samma verktygslåda att jobba med: nio skärmar, nio RGBarmaturer som kan ändra färg men enbart till nio förutbestämda
färger, och strålkastare med kalla toner.
– Deras uppgift var att skapa en installation utifrån dessa förutsättingar, vilket några av dem tyckte var alltför snävt. Men min
En av Torbjörn Eliassons grupper skapade den här installationen
med inspiration från en elektronisk version av Griegs ”Solveigs
sång”.
tanke var att visa dem de snäva ramar man ibland måste jobba
utifrån, oavsett om det är budget, ramverk eller plats.
Studenterna började med att identifiera olika nyckelord som de
tyckte passade ihop med respektive plats. Grupp ett valde ensamhet och övergivenhet, grupp två valde själen och enslighet och
grupp tre monumentalt.
– Jag är riktigt nöjd med resultatet, och ska jag utse min egen
favorit, får det bli nummer tre, som är det mest påtagliga och
tydliga objektet. De har gjort färgväxlingarna på ett extra fint sätt,
säger Torbjörn Eliasson.
mest kända verk är ”I bergakungens sal”, det stycke som de flesta associerar med Peer Gynt. Den
isländske ljusdesignern Gudjon L. Sigurdsson har utgått från detta
stycke i workshop nummer sex, ”Klämma”.
– Vår sång handlar om bergakungens sal, och vår installation är
tänkt att berätta en historia om Peer Gynts dröm och mardröm.
Installationen har två ingångar med skrämmande ögon på båda
sidor och en vattengrotta vid huvudingången. Installationen ger
en spöklik och skrämmande känsla som kulminerar i centrum
där kungen övervakar från bergssidorna, berättar Gudjon L.
Sigurdsson.
Han är nöjd med arbetet och den kreativa grupp som han samarbetade med.
– Vi hade möten tre gånger om dagen och allihop hade synpunkter och deltog i dialogen om projektet. Vi hade människor från sex
nationer i vår grupp; fyra från Sverige, två från Norge och en från
vardera Tyskland, Mexiko, Indien och Isarel. Och självklart tycker
vi själva att vår sajt blev den bästa!
Installationerna invigdes den 26 september och visas under ljusfestivalen till och med den 2 november.
edvard griegs kanske
Gudjon L.
Sigurdsson
På plats nummer sex, ”Klämma”, utgick gruppen med Gudjon L.
Sigurdsson i spetsen från Griegs “I bergakungens sal”.
UTEMILJÖ 6 / 2014
Vackert!
De tolkar Grieg i Alingsås
Vår senaste leverans
till Malmö. En klassiker i Sverige sedan
mer än 100 år. Nu
är lyktorna klassade
IP65 med 35 eller 75
W metallhallogen:
Det bästa i kombination med skönhet!
jom.se
08 687 00 10
19
Kulturminnesmärkt viloplats
Skogskyrkogården i Stockholm är unik på flera sätt. Den finns som enda renodlade och aktiva begravningsplats med på Unescos världsarvslista och den
är skapad så sent som på 1900-talet. Dess upphovsmän är två då okända 29-åringar som vann en arkitekttävling 1914. Här vilar cirka 100 000
människor, men nu har viloplatsen fått många levande invånare: bin som
ska värna den biologiska mångfalden.
I den rofyllda dammen framför skogskrematoriet med kapellen
Tron, Hoppet och Heliga korset finns det större vattensalamandrar.
Almhöjden är en meditationslund. Det finns en trappa som leder dit,
vars steg blir lägre ju högre upp man kommer. Den är byggd så för att
stigningen ska underlättas.
text och foto: Lena M Fredriksson
”Här skulle livscykeln ses som en evigt pågående process”
Det kom in 53 förslag, varav ett
med sina
stack ut mer än de andra. Detta
102 hektar Sveriges största begravningsförslag kom från de två unga arkitekplats. Den ligger i Gamla Enskede och
terna Gunnar Asplund och Sigurd
har som regel flera begravningsceremoLewerentz, och det avgick med seger
nier om dagen. En anledning till att
i tävlingen, trots att det inte fanns
den kom till är att det under 1800-talet
pengar för att göra allt som förslaget
började bli för trångt på de kyrkogårdar
innehöll.
som då fanns.
– Man lät arbetet ta tid, och
– Sedan 1815 finns det en lag i
många förändringar gjordes.
Sverige som innebär att staten ytterst
Det hela blev klart 1940. Det
ansvarar för att alla som dör ska
är väldigt ovanligt att bygga en
kunna begravas, säger Eva Larsson,
begravningsplats utifrån det nya,
byggnadsantikvarie och museipedagog
mer naturliga, sättet att se på
på Stadsmuseet, och även guide på
människan och döden och att det
Skogskyrkogården. Det skapades också
är designat av samma arkitekter
ett regelverk för hur man fick begrava
rakt igenom.
människor, att man till exempel inte
fick lägga dem under kyrkogolven
skogskyrkogården har fem
längre.
kapell, en damm, en stenlagd uteI Stockholm var en del av begravceremoniplats med katafalk och
ningsplatserna kommunala och 1904
gasljus samt ett krematorium. Alla
köpte Stockholms stad mark för att
som är mantalsskrivna i Stockholm
utvidga Södra begravningsplatsen.
Vid huvudentrén på Sockenvägen finns en halvfår lov att begravas här, men även
– Efter några år beslutade man att
cirkelformad förgård av kvadersten, i vilken denna
andra folkbokförda i Sverige om de
göra något radikalt med den nyinköpta
utsmyckning med rinnande vatten syns.
så önskar (enligt ett transfersystem
marken och man utlyste då Sveriges
mellan församlingar/kyrkogårdsförsta internationella arkitekttävling,
förvaltningar i landet). Platsen är
säger Eva Larsson. Det var 1914, när
första världskriget just hade börjat. En av reglerna i tävlingen sa att gjord för att fungera mångkonfessionellt och därför är det inte
begravningsplatsen skulle formges efter nya tankar om människan, så många kristna symboler vare sig i landskapet eller byggnaderna.
livet och döden. Här skulle livscykeln ses som en evigt pågående
Tallskogen i området var från början en industriell virkesplantage
process. Detta hängde ihop med romantikens syn på människan
och träden växer raka och höga kring gravarna. Alla de omkring
och naturen men var väldigt radikalt för att vara utgångspunkt för
10 000 tallarna har ett individuellt nummer och finns registrerade
en begravningsplats.
i en databas. De äldsta är omkring 200 år gamla. Vid behov tas de
Andra regler var att naturen på platsen skulle behållas och att
ner bit för bit av arborister.
arkitekturen skulle anpassas efter platsens förutsättningar.
skogskyrkogården är
UTEMILJÖ 6 / 2014
21
20
När skogen ska föryngras används kottar från kyrkogården.
Deras frön får bli till plantor på en plantskola i Norrköping,
varpå de finaste exemplaren planteras ut igen. Totalt arbetar
cirka 120 personer med att sköta om anläggningen.
Kyrkogården är lågmäld och jämlik. Det går till exempel inte att
köpa sig till en större gravplats – här är det max sex kvadratmeter
för kistgravar och max 2,5 kvadratmeter för urngravar som gäller.
– Det finns några kända personer som ligger begravda här, till
exempel Greta Garbo, men alla gravar följer reglerna och är lika
stora, säger Eva Larsson.
Gravplatserna är cirka 97 000 och de är numrerade. En del ligger
på gräsytor, andra på ängar och åter andra i skog. I vissa områden
står de lite huller om buller och håller på att sjunka ner i jorden.
– Det är för att illustrera tidens gång. De går långsamt tillbaka
till jorden och rätas alltså inte upp. Detta stämmer både med
intentionerna för kyrkogården och med kulturmiljölagen, som
skyddar äldre gravstenar.
Alla gravplatser är redan använda minst en gång, men trots det
begravs omkring 2 000 människor här varje år. Hur funkar det?
– Jo, man återanvänder även gravplatser, säger Eva Larsson. Då
tar man bort den gamla gravstenen och gravsätter nya avlidna
ovanför med lite marginal, tills djupet inte räcker till längre.
med att två unga arkitekter lämnade in
ett tävlingsbidrag skulle visa sig bli ett mycket långt uppdrag för
såväl Gunnar Asplund som Sigurd Lewerentz. Tyvärr blev det
lite smolk i bägaren mellan dem efter att Stockholms stad hade
spelat ut dem mot varandra och manövrerat ut Sigurd Lewerentz
i mitten av 1930-talet. Men deras livsverk lever kvar i alla högsta
grad och lockar numera besökare från alla världens hörn.
I år har Skogskyrkogården dessutom fått omkring 160 000 nya
invånare när man har börjat använda sig av bin för att hjälpa till
att upprätthålla den biologiska mångfalden i exempelvis ängsmarkerna på kyrkogården. Två bikupor hyrs in av ett företag
och har placerats på ett undanskymt ställe. Företaget ansvarar för
skötseln av bina och den honung som de producerar kommer så
småningom att säljas i Världsarvets besökscentrum som ligger i
ena änden av kyrkogården.
det som började
Unescos världsarv
På Skogskyrkogården står naturen i centrum. Därför ligger gravplatserna främst inne i skogspartier, även om de även finns i de
öppna områdena. Gravvårdarna är låga och enkla och byggnaderna har anpassats efter platsens natur. När skogen ska föryngras
används kottar från samma ställe. De drivs upp på en plantskola
och sedan planteras de finaste exemplaren ut igen.
Ett världsarv är ett kulturminne
eller naturminne som är så
värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten.
Det är en plats, ort, miljö eller
objekt som på ett alldeles unikt
sätt vittnar om jordens och människans historia.Det finns 981
världsarv i 160 länder (januari
2014). Av dessa är 759 kulturarv, 193 är naturobjekt, och
29 blandade objekt dvs både
natur- och kulturarv. De länder
som undertecknat konventionen
kan nominera objekt till världsarvslistan. Objekten ska passa
till de kriterier som finns i konventionen och ha ”enastående
universellt värde”. Världsarv är
främst natur- och kulturmiljöer,
som byggnader eller grupper av
byggnader.
Läs mer på whc.unesco.org
UTEMILJÖ 6 / 2014
Sverige har 15 världsarv:
• Drottningholm, Ekerö (1991)
• Birka och Hovgården, Ekerö (1993)
• Engelsbergs bruk, Fagersta (1993)
• Hällristningsområdet i Tanum
(1994)
• Skogskyrkogården, Stockholm
(1994)
• Hansestaden Visby, Gotland
(1995)
• Laponia, Lappland (1996)
• Gammelstads kyrkstad, Luleå
(1996)
• Örlogsstaden Karlskrona (1998)
• Södra Ölands odlingslandskap
(2000)
• Höga Kusten, Ångermanland
(2000)
• Falun och Kopparbergslagen
(2001)
• Varbergs radiostation i Grimeton
(2004)
• Struves meridianbåge (2005)
• Hälsingegårdarna (2012)
med hjälp
Roboten drivs
upp till
på
k
av en joystic
50 meters håll.
Fredrik Eriksson, områdesansvarig för brf Backa, HSB Göteborg, demonstrerar den nya
roboten för släntklippning som har blivit ett lyft både för arbetsmiljön och ekonomin.
Ny robot lyft
för arbetsmiljön
Fredrik
Eriksson
ansvarar
för roboten på
brf Backa.
text och foto: Florence Oppenheim
en arbetsuppgift
som alla ville undvika, har släntklippningen blivit hur poppis som helst bland HSB
Göteborgs fastighetsskötare. Dels för att de
helt och håller slipper tunga lyft och risken
för stukningar, men kanske framför allt för
att roboten som används är så rolig att köra.
– Vi gick ju i slänterna och klippte tidigare men det var för stor påfrestning för
knäna. Därför hyrde vi in traktorer med
arm som klippte, vilket å andra sidan blev
ganska kostsamt, berättar Fredrik Eriksson,
områdesansvarig på HSB brf Backa i
Göteborg.
från att ha varit
www.bevattningsteknik.se Tel:0431-222 50
Tillsammans med distriktets chef, Kim
Stals, började han se sig om efter ett bättre
alternativ. Och båda är lyriska över den
lösning de hittade.
– Vi köpte in en robotgräsklippare som
drivs med en joystick. Den klipper sex
gånger snabbare än en trimmer, är rolig att
köra och ekonomiskt har vi redan sparat in
investeringen, berättar Fredrik Eriksson.
Maskinskötaren kan enligt den tekniska
informationen stå upp till 50 meter ifrån
roboten, men Fredrik Eriksson har testat
och den går att köra betydligt längre ifrån,
även om det förstås inte är att rekommen-
dera av säkerhetsskäl. Maskinen är cirka
1 x 1 meter stor, och klipper alltså sex
gånger snabbare än en trimmer.
Idag är det mest Fredrik som kör roboten, eftersom det krävs en viss teknik,
framför allt att starta maskinen.
– Alla ville köra den, och då hände det
att någon kunde glömma viktiga steg vid
start, vilket förstås sliter på maskinen.
Klippningen tar lite längre tid nu än när
traktorerna klippte men det blir å andra
sidan bättre resultat och dessutom betydligt billigare. HSB Göteborg har ytterligare
en maskin igång, nu i brf Gråberget.
TEKNIK CENTRUM
Helsingborgsvägen 262 96 ÄNGELHOLM
Tel: 0431-222 50
Ängelholm:
Visby:
Mariehamn:
Fax: 0431-222 70
0703-33 33 82
0707-67 87 86
00358-527201
Marktäckning, Dränering, Rörsystem, Damm & vattentankar, Uppvärmning-plan, Tillväxtdukar,
Pumpstationer, Sprinkler/Dropp, Fontäner, Planteringskärl, Ogräsförbränning, Maskiner.
Robot klippare
Pump-system
Diskar / Vattenpåse
www.ttshop.se
[email protected] - www.bevattningsteknik.se - www.ttshop.se
annons/utetjanst/teknikcentrum7
UTEMILJÖ 6 / 2014
22
AVANT 640, tillvalsutrustad med DLX-hytt och AC samt bakre stänkskärmar.
Komfortpaket
Värde upp till:
26.500:Frihjulskoppling, antislipventil, parallellföring och
motorvärmare.
Originalet från Finland
KAMPANJ!
Komfortpaket ingår
Vid köp av en ny Avant 600 eller R35.
GRÖNA FAKTA
Avant 600-serien från: ..................... 273.000:Priser är exkl. moms.
youtube.com/nordfarm
facebook.com/nordfarm
Hitta ytterligare information och din närmaste återförsäljare på nordfarm.se
Kampanjen gäller t.o.m. vecka 52 -2014
Sveriges största leverantör av sport- och aktivitetsanläggningar.
0431- 44 92 00 | www.rantzows.com
r
Näridrottsplatse
Bollsporter
ig med en
d
r
e
p
l
ä
j
h
vi
i l jö!
aktiv u t e m
atalog.
Beställ vår nya
Skate
& Pumptrack
Utegym
Utemiljö-k
ett vinnande samarbete start till mål
Arbetsmiljö
Utomhusarbete innebär många fördelar, som tillgång till frisk luft och ofta
varierande arbetsuppgifter. Men det finns mycket att göra för att arbetsmiljön ska vara
så bra som möjligt och för att minimera de risker som trots allt finns: dålig ergonomi,
buller, smittor samt risker vid hantering av olika typer av maskiner. I vissa fall kan den
variationsrika arbetsmiljön i sig göra det svårare att ordna miljön på bästa sätt.
Man är ju hänvisad till att rätta sig efter hur omgivningen ser ut.
av Florence Oppenheim, Lena M Fredriksson och Torsten Ivarsson
Gröna Fakta produceras av tidningen Utemiljö i samarbete med branschens experter
UTEMILJÖ 6 / 2014
III
Risker på jobbet
– och hur de kan minskas
Skador av maskiner
En av de största riskerna vid arbete i utemiljöer är att skadas av
maskiner eller teknisk utrustning. Hjulgående gräsklippare, traktorer, terränghjulingar och liknande har ökat i användande och
de utgör risker för såväl förare som omgivning.
De stora maskinerna har ofta säkerhetsanordningar för att
skaderiskerna ska minimeras, men det gäller då att föraren
verkligen använder säkerhetsanordningarna och inte sätter dem
ur spel för att spara tid. Ett exempel där det förekommer att
man åsidosätter säkerhetsutrustningen är när förare av stora
gräsklippningsmaskiner tejpar för den sensor som finns i sätet
och som är till för att alla roterande delar i maskinen ska stanna om föraren reser sig upp. Det tar cirka 15–20 sekunder för
de roterande delarna att stanna och detta upplevs ibland som
för länge, varför man vill sätta automatiken ur spel och därmed
snabbt kunna resa sig och flytta undan pinnar och grenar. Med
säkerhetsautomatiken åsidosatt ökar förstås risken att skadas
och till exempel fastna med foten i en gräsklippare. Vid stress
och tidspress upplevs ett kort stopp ofta som mer tidskrävande
än det faktiskt är.
Det krävs också kompetens för att köra och använda maskinerna. Att köra gräsklippare på lutande mark är något som kräver yrkesskicklighet och kompetens. Varje år inträffar dödsfall
i samband med att stora, tunga maskiner välter över föraren.
Dessutom händer det att traktorer och arbetsmaskiner är inblandade i tillbud där någon i omgivningen blir drabbad.
Häckklippare, gräsklippare, röjsågar, skär- och fräsmaskiner
används i stor omfattning. Dessa maskiner kan orsaka skär- och
klämskador. Röjsågar är egentligen ganska säkra maskiner eftersom det är stor säkerhetsmarginal och klingan/tråden vid normal
användning är relativt långt ifrån personen som håller maskinen.
Trots detta inträffar olyckor varje år där personer har sågat sig i
händerna med en röjsåg, något som inte ska gå att göra om man
använder utrustningen på rätt sätt.
För att öka säkerheten:
• Följ de regler och instruktioner som gäller för
maskinen
• Kräv utbildning och exempelvis förarbevis
• Gör en riskbedömning inför varje nytt jobb
• När det gäller motorsågar kommer
Arbetsmiljöverket att från och med den 1 januari
2015 kräva att alla användare har kompetens motsvarande motorsågskörkort A och B
Fallskador
Att falla vid arbete med sådant som klippning av träd eller häckar är en annan risk. Omkring 35 procent av alla fallskador sker
vid fall från stegar.
För att öka säkerheten:
• Gör en riskbedömning om hur ni kan jobba säkert
utan att falla
• Använd hjälpmedel som lift eller säkerhetssele och
-lina
• Vid osäkerhet – avbryt eller avstå
Belastningsskador
Ergonomi är ett stort och viktigt område när det gäller utomhusarbete, som ofta är förenat med tunga lyft och obekväma arbetsställningar. Det kan vara svårt att skapa mer ergonomiska arbetsmiljöer eftersom arbetsuppgifterna måste utföras just där de är.
Det är vanligt med höft-, knä- eller ryggbesvär och en särskilt
utsatt yrkesgrupp är stenläggare.
För att öka säkerheten:
• Värm upp innan du börjar ett jobb (se bilder på sid VII)
• Undvik statiska arbetsmoment. Använd hjälpmedel där
så är möjligt
• Ta regelbundna mikropauser på 30-90 sekunder
ta värme eller fläkt. Det finns också små, flyttbara infravärmeelement som är lätta att ta med sig och placera på önskat ställe.
Många maskiner med hytt är försedda med både värme och luftkonditionering för bekvämt användande i olika väderlekar.
För att öka säkerheten:
• Använd klädsel som motsvarar situationen
• Vid höga temperaturer, se till att det finns tillgång till
dryck och att du kan ta regelbundna pauser
• Arbetsrotera gärna för att få regelbunden återhämtning
• Vid kall väderlek: använd klädsel som är anpassad
för situationen och ta mikropauser i uppvärmt utrymme
• Sätt ett skyddstält med värme över arbetsområdet
om så är möjligt
Damm, kemiska medel och gaser
Många arbetsmoment är dammande och en del damm är hälsovådligt. Stendamm innehåller till exempel väldigt små partiklar,
som kan fastna i lungorna. Organiska och oorganiska partiklar
från arbetsmoment eller kemiska medel kan också skada lungkapaciteten. Gaser från kemiska medel, lim, färger, lösningsmedel
med mera kan vara starkt aggressivt mot luftvägssystemet.
För att öka säkerheten:
• Använd skyddsmask med så kallat P3-filter vid dammande arbete
• Alla kemikalier ska ha ett säkerhetsdatablad som följer med varje kemiskt medel. Läs det före användning
av medlet och följ de anvisningar och råd för hantering, skyddsutrustning och annat som anges där
• För att få använda kemiska medel av klass 1 och 2
krävs särskild utbildning och certifikat, medan klass 3
får användas utan särskild behörighet. Fortfarande gäller dock de regler som står i säkerhetsdatabladet.
djurens saliv, urin och avföring. Man kan därför bli sjuk om man
andas in damm som innehåller urin eller avföring från sorkarna, till
exempel i gamla förråd eller vedlager, eller om man rör vid djuren,
deras saliv, urin eller avföring. Det tar flera veckor innan sjukdomen bryter ut, och även om man tillfrisknar av sig själv inom en
till två veckor, blir många ganska dåliga under sjukdomsförloppet.
Vid njurpåverkan, som kan yttra sig genom att man kissar ovanligt
mycket eller ovanligt lite, är det bra att kontakta vården. I andra fall
kureras sorkfeber genom vila och eventuellt feber- och smärtstillande läkemedel. Sorkfeber är anmälningspliktig.
För att öka säkerheten:
• Bär stövlar och heltäckande kläder som skydd mot
fästingar. Kolla regelbundet om du har fästingar på
kroppen – ta bort de i så fall. Försök då få bort hela,
eventuellt med hjälp av en fästingborttagare
• Använd andningsskydd P3 och skyddshandskar vid
ställen där sorkfebersmitta kan misstänkas spridas
Allergier
Det är den enskilde personens känslighet som avgör om allergi
utlöses eller inte. Allergi är en överkänslighet som ökar i omfattning, bland de vanligaste finns allergi mot geting- eller bistick,
insekter, pälsdjur, pollen och mögel. Vanliga symtom är eksem,
nästäppa, nysningar, hosta och klåda.
För att öka säkerheten:
• I samråd med vårdexpertis – använd antihistamin och/
eller astmamedicin om så är befogat
• Undvik om möjligt situationer som utlöser allergi, eventuellt med hjälp av skyddsutrustning för andning eller
skyddskläder
Buller och vibrationer
Smittorisker
Klimat
Det krävs en anpassning av kläder och utrustning efter årstid och
väderlek för att arbeta i utemiljöer året om. Inga generella regler
finns för hur varmt eller kallt det får vara vid arbete, men arbetsgivaren är skyldig att se till att det finns klädsel och utrustning
för att den enskilde individen ska kunna utföra sitt arbete.
Under de senaste decennierna har utvecklingen av arbetskläder
varit enorm, och det finns nu ett helt annat utbud än tidigare
när det gäller kläder och material som både isolerar och andas.
Det finns också goda möjligheter att vid tillfälliga jobb på ett
och samma ställe utomhus, som vid stensättning, montera upp
ett tillfälligt vind- eller regnskydd och att vid behov också anslu-
UTEMILJÖ 6 / 2014
Några vanliga smittor vid arbete utomhus sprids med fästingar
respektive sorkar. Fästingar kan sprida bakteriesjukdomen borrelia,
som kan orsaka muskelvärk, ledvärk, feber och andra besvär. Oftast
ger den bara ett hudutslag som vid behov kan behandlas med penicillin, men ibland kan infektionen sprida sig till lederna eller nervsystemet och i sällsynta fall orsaka mer bestående inflammationer i
huden och lederna. Risken att få borrelia efter ett enstaka fästingbett
är mindre än en på hundra. Om man får en större hudförändring
efter ett tidigare fästingbett, eller ändå misstänker att man har fått
borrelia, ska man kontakta en vårdcentral. Vid symtom på förlamning, i till exempel ansiktet – sök vård omgående.
Sorkfeber är en virussjukdom som sprids av skogssorkar och ger
feber, huvudvärk samt smärtor i mage och rygg. Smittan finns i
(läs mer på följande sidor)
Många av de maskiner och tekniska anordningar används har
hög bullernivå. Även om hörselskydd används finns det situationer när dessa behöver tas av, till exempel för att svara i telefon.
Hand- och armvibrationer uppstår när man använder handhållna maskiner. Helkroppsvibrationer när man sitter i en
maskin. Vibrationer kan medföra nerv- och kärlskador samt
svaghet, trötthet och värk. Dessa skador kan vara svåra att bedöma och kommer ofta smygande.
För att öka säkerheten:
• Skaffa ett hörselskydd som passar just dig, gärna med
bluetooth, så du kan prata i telefon utan att ta av det
• Serva och underhåll maskinerna regelbundet för att
minska vibrationsrisken
• Använd vibrationsdämpande handskar, dämpande
skaft till handhållna maskiner och dämpade förarstolar
UTEMILJÖ 6 / 2014
Arbetsmiljö – Gröna Fakta 6/2014
Arbetsmiljö – Gröna Fakta 6/2014
II
V
Vibrationer
– en otydlig riskfaktor?
Arbete med vibrerande handmaskiner kan ge symptom som inte alltid sätts i samband med
arbetet. Exempelvis domningar och stickningar i händerna som ofta går över när man slutar
arbeta men som kan uppträda på fritiden när man blir våt och kall om händerna, som vid fiske
eller bärplockning. Att ta bort eller minska vibrationer på arbetsplatsen är lönsamt
både för arbetsgivaren och för de anställda.
för att
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer följs. Föreskrifterna gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för vibrationer, och är vanliga inom bland annat
yrkesgrupperna maskin- och fordonsförare.
En säker och hälsosam arbetsmiljö minskar risken för kostnader för frånvaro och
arbetstagare som inte kan jobba med full
kapacitet.
Efter rapporten Arbetsmiljö 2011/2013,
där statistik visade att tre procent av kvinnorna och 14 procent av männen utsattes
för vibrationer från handverktyg minst
en fjärdedel av sin arbetstid, konstaterade
Arbetsmiljöverket stora brister hos företagen när det gäller att kartlägga och bedöma
risker och därefter att vidta åtgärder mot
skadliga vibrationer. Från medicinskt håll
kommer signaler om att medicinska kontroller inte görs i den omfattning de borde
göras, och att många, ofta unga män, remitteras till miljömedicinska kliniker med
vibrationsskador som tvingar dem till
yrkesbyte.
Arbetsmoment
Maskin RMS-värde* Vektor- Uppskattad dagnummer
summa (m/s2)
lig exponeringstid (min)
vänster höger
Uppskattad daglig
vibrationsexponering
A(8) (m/s2)
Grästrimning
1
2
3
4
5
6
7,6
2,1
4,9
3,8
5,7
5,3
6,5
3,1
7,6
10,7
8,2
5,1
60
240
60
30
45
60
2,7
2,2
2,7
2,7
2,5
1,9
Trimning äng
1
1,7
2,0
60
0,7
Häckklippning
1
2
3
4
10,6
21,8
4,1
4,1
9,6
14,3
5,7
3,6
30
5
5
5
2,7
2,3
2,3
2,3
arbetsgivaren är ansvarig
om
vibrationsproblemen och minska skadlig
exponering för hand- och armvibrationer, har Arbetsmiljöverket i ett projekt
2012 besökt 53 arbetsställen för att mäta
vibrationer från bland annat röjsågar,
grästrimmer, häcksaxar, gräsklippare och
motorsågar. Efter lokala utbildningar för
yrkeshygienikerna i distrikten, valdes ett
antal företag ut utifrån de prioriterade
näringsgrenarna och maskinerna, däribland
Fastighetsservice samt skötsel och underhåll
av grönytor.
Vid mätningarna granskades arbetstagarnas vibrationsexponering och den dagliga
vibrationsexponeringen beräknades utifrån
tidmätning och information från arbetstagare och arbetsledning om hur länge
Uppmätta vibrationsvärden för ett urval av olika maskiner samt uppskattad daglig vibrations exponering.
Tabellen är ett utdrag ur Arbetsmiljöverkets Projektrapport RET 2011/101596 av 2013-11-25.
* Vibrationers acceleration mäts ofta som effektivvärde (kvadratiskt medelvärde; på engelska: ”Root-Mean-Square”, RMS)
Vad kräver föreskrifterna
angående vibrationer?
det är svårt att ange en exakt gräns där en maskins
vibrationer blir skadliga. Därför finns två dagliga exponeringsvärden, insatsvärde och gränsvärde, som kräver olika åtgärder
om de överskrids.
Mätningarna genomfördes med mätinstrument anslutet till en triaxiell accelerometer som
monterades på maskinens handtag eller yta som hålls med handen.
Bild: Arbetsmiljöverket
för att öka medvetenheten
maskinerna används under en arbetsdag.
Resultaten visas i tabellen på nästa sida.
i analysen av resultatet konstaterades att de deklarerade vibrationsvärdena i
maskinernas bruksanvisningar stämde väl
överens med de mätningar som gjordes vid
verkliga arbetsförhållanden. Detta gäller
dock inte för alla maskiner, exempelvis
visade det sig att resultaten för häcksaxar
ofta visade ett för lågt deklarerat vibrationsvärde.
I mätningarna användes både traditionella mätsystem och nya mätsystem – mäthandskar – som visade sig vara enkla att
använda och som gav acceptabla vibrationsvärden om de användes under rätt
UTEMILJÖ 6 / 2014
förutsättningar. Viktigt är att handflatan,
där accelerometern sitter, ligger väl an mot
maskinens handtag/yta, vilket inte alltid
var fallet i de mätningar som gjordes i det
här projektet.
arbetsmiljöverket får signaler
om att många tycker att det är svårt att
göra riskbedömningar gällande vibrationer
och att det finns ett stort motstånd att
komma igång. Verket har därför tagit fram
en temasida om vibrationer där man kan
få hjälp att komma igång med arbetet. På
sista sidan i Gröna Fakta finns också en
instruktion med ett antal frågor som du
kan använda för att göra en första, enkel
riskbedömning på din arbetsplats.
Insatsvärde*:
Hand- och armvibrationer 2,5 m/s2
Helkroppsvibrationer: 0,5 m/s2
Om insatsvärdet överskrids eller när riskvärderingen motiverar det är arbetsgivaren skyldig att genomföra åtgärder och erbjuda medicinsk kontroll.
Gränsvärde:
Hand- och armvibrationer 5,0 m/s2 Helkroppsvibrationer 1,1 m/s2
Att tänka på vid inköp av
och arbete med handmaskiner
– Läs igenom bruksanvisningen och de deklarerade värdena för
vibrationer och buller.
– Tänk på att maskinen både ska vibrera så lite som möjligt och
vara effektiv. En effektiv maskin som vibrerar förhållandevis mycket
kan ändå vara ett alternativ eftersom en effektivare maskin kan få
ner arbetstiden, vilket i slutändan ger en kortare exponeringstid.
– Ta regelbundna pauser och tillämpa gärna arbetsrotation för att
få ner exponeringstiden för vibrationer.
FAKTA Risker vid återkommande
exponering för vibrationer
• Vita fingrar är en kärlskada som kännetecknas av att
fingrarna bleknar tillfälligt samtidigt som känseln och
funktionen försämras. Blekheten uppstår på grund av
strypt blodtillförsel och områdena som påverkas kommer att öka om vibrationerna inte upphör. Den drabbade kan även få symptom vid kyla, fukt, stress, rökning,
andra sjukdomar och vissa mediciner.
Om gränsvärdena överskrids ska arbetsgivaren vidta omedelbara åtgärder.
Föreskriften Vibrationer AFS 2005:15 finns på www.av.se.
* Värde för daglig vibrationsexponering, A(8)
Visste du att…
... vibrationsexponeringen bestäms av både vibrationernas styrka
och av den tid man utsätts för dem.
... genom att halvera vibrationernas styrka hos en maskin, kan
arbetstiden ökas fyra gånger innan man kommer upp i samma
exponering.
... på Arbetsmiljöverkets hemsida finns temasidor om vibrationer.
Där kan du också ladda hem och/eller beställa skriften Minska
vibrationerna i jobbet som pdf eller i tryckt form.
• Skador på nerver och känselsinne i händerna kan
uppkomma utan att den drabbade själv märker det eller
sätter det i samband med en skada. Symptomen på
en nervskada visar sig genom domningar, stickningar,
nedsatt känsel och försämrad rörelseförmåga.
UTEMILJÖ 6 / 2014
Arbetsmiljö – Gröna Fakta 6/2014
Arbetsmiljö – Gröna Fakta 6/2014
IV
VII
VI
Arbetsmiljö – Gröna Fakta 6/2014
Arbetsmiljö – Gröna Fakta 6/2014
Håll koll
på ljudnivån
Förr var hörselskador orsakade av arbetet ett
större problem men hörselskador är vanliga
även idag. Även om hörselskydd har funnits med
länge, struntade många i att använda dem eftersom de upplevdes som obekväma. Idag är de
flesta medvetna om vilka skador buller kan ge
och använder hörselskydd som är både mer
bekväma och avancerade.
viktiga
aspekter när det gäller att skydda sig mot skadligt buller vid
arbete med anläggning, skötsel
och underhåll av utemiljöer.
En är användningen av hörselskydd, som idag är allmänt
accepterat. Utvecklingen
går mot allt mer avancerad
inbyggd elektronik, vilket i
praktiken innebär att de filtrerar bort skadligt ljud men å
andra sidan finns möjlighet att
få medhörning och att kunna
lyssna på musik i hörselskydden.
– Förmodligen har den
möjligheten påverkat användningen positivt, säger Stefan
Nygård, som jobbar med
buller och vibrationer på
Arbetsmiljöverket. Man bör
ändå vara medveten om risken
för att musiken kan distrahera
det finns ett par
FAKTA Buller på jobbet
• Ju starkare ljud desto kortare tid behövs för att
en skada ska uppstå.
• Hörselskyddet ska vara anpassat till det buller
man arbetar i. För att inte bli isolerad utan höra
vad arbetskamraterna säger är det lämpligt att välja
ett skydd som inte ger onödigt hög dämpning. En
ljudnivå innanför hörselskyddet på ca 70–80 dB (A)
kan vara lämplig. Det innebär ofta att ett lättare och
bekvämare skydd kan användas. För att underlätta
kommunikation kan man använda skydd som ger
ungefär samma dämpning för låga och höga frekvenser.
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller, AFS
2005:16, innehåller regler om både hörselskadligt
och störande buller. Det finns både krav som alltid
gäller och krav för olika bullernivåer.
• På Arbetsmiljöverkets hemsida finns två kunskapssammanställningar om buller och hörselskador att ladda hem: Hörsel och hörselskador
i arbetslivet och Störande buller i arbetslivet.
och utestänga varningssignaler.
Där får arbetsgivaren bedöma
för och emot och göra en riskbedömning.
hörselskydden när det gäller medhörning och inkopplad radio/
musik, ska ha en nivåbegränsning som gör att ljudnivån inte
är skadlig.
Användningstiden är också
viktig, att man verkligen
använder skydden hela tiden
när man utsätts för buller. Tar
man av sig hörselskyddet en
kort stund, minskar skyddseffekten för hela arbetsdagen
drastiskt. Till exempel ger ett
hörselskydd med 30 dB dämpning en skyddseffekt på bara
10 dB om man tar av sig det
under 10 procent av arbetstiden.
ljudnivån innanför
”Man bör vara medveten
om risken för att musik
i hörselskydden kan distrahera och utestänga
varningssignaler”
hämtat från Sveriges Byggindustrier
UTEMILJÖ 6 / 2014
UTEMILJÖ 6 / 2014
31
Arbetsmiljö – Gröna Fakta 6/2014
VIII
Gör en bedömning
av riskerna
Temasidor
om arbetsmiljö
På Arbetsmiljöverkets
hemsida finns temasidor
där du kan hitta fördjupad information om olika
ämnesområden, branscher och yrkesgrupper.
Där finns texter om
arbetsmiljöproblem,
arbetssjukdomar och
specifika ämnen. Det
finns även konkret
information om risker
som kan uppstå på
arbetsställen och hjälp
till företag om lämpliga
åtgärder.
Du kan söka på
olika branscher, till
exempel Bygg och
anläggning, och olika
ämnesområden, till
exempel Ergonomi och
Hudexponering.
Samtliga sidor innehåller länksamlingar till den
som vill veta mer.
Det är klokt att kontinuerligt göra riskbedömningar, som är något som
ingår i ett systematiskt arbetsmiljöarbete (läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete på till exempel Arbetsmiljöverkets hemsida, av.se).
Så här kan en riskbedömning göras:
Svara på frågorna
• Hur troligt är det att en olycka eller ett tillbud kommer att hända?
• Kan flera utsättas för handskador?
• Vilka arbetsmoment innebär stora risker?
• Hur ofta och hur länge utsätts någon för riskerna?
• Vilket tillbud och vilken olycka kan inträffa?
Inför varje ny arbetsuppgift/situation – gör en riskanalys med följande frågeställningar
• Har jag rätt utrustning och ändamålsenliga verktyg?
• Har jag rätt arbetsmetod enligt interna rutiner?
• Finns samordning med andras arbeten, eller arbetsmiljöplan?
• Hur är kommunikationen?
• Finns halkrisker?
• Finns kontakt med djur?
• Förekommer det kemiska risker eller miljöpåverkan?
• Är det höjdarbete med fallrisk eller risk för fallande föremål?
• Finns risker för skär- eller klämskador?
• Förekommer arbete på/invid väg eller annan trafiksituation?
• Finns personlig skyddsutrustning?
• Finns första hjälpen-förband tillgängliga?
Gå in och läs mer
på: av.se
REFERENSER OCH LÄSTIPS
Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljön 2013, Arbetsmiljöstatistik, Rapport 2014:3, 2014
Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2013, Arbetsmiljöstatistik, Rapport 2014:1. 2014
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller, AFS 2005:16, och vibration, AFS 2005:15
Arbetsmiljöverket, Minska vibrationerna i jobbet, skrift ADI 633
Arlinger, Stig (2013), Kunskapssammanställning Hörsel och hörselskador i arbetslivet, Linköpings
universitet
Hygge, Kjellber, Landström (2013), Kunskapssammanställning Störande buller i arbetslivet, Högskolan i Gävle. Uppdatering av Störande buller, Kunskapsöversikt för kriteriedokumentation från 1999 (Landström et al., 1999).
Kemikalieinspektionen, Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel
17 i direktiv 91/414/EEG. Publikation 4/12, 2012
Nygård, Stefan (2012). Nationellt mätprojekt 2012 – Vibrationer från handhållna vibrerande
maskiner, Arbetsmiljöverket, RET 2011/101596, 2014
SLA (Skogs- och lantarbetsgivareförbundet), Utemiljö för park, trädgård, golfanläggning, grönområden, utemiljö, broschyr
www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar
www.1177.se
Vi levererar frö, sticklingar och småplantor av
sommarblommor, perenner, krukväxter och
snittblommor till våra svenska yrkesodlare,
kyrkogårds- och parkförvaltningar.
Alla våra sorter är noga provodlade hos oss
i vårt klimat. Hör av er till oss, så kan vi säkert
hjälpa er att hitta de rätta sorterna
för era behov.
Vi skickar gärna vår katalog till er.
Tel 0431-41 00 56. Fax 0431-41 00 76.
Box 1061, 262 21 Ängelholm. [email protected]
Vi vill gärna träffa dig på kurs
hos Hvilan Utbildning!
Motorsåg A
Motorsåg B
Motorsåg AB erf.
Motorsåg C
Motorsåg E
2 dagar
3 dagar
3 dagar
3 dagar
2 dagar
10-11 dec
17-19 nov
24-26 nov, 15-17 dec
12-14 nov
3-4 nov, 1-2 dec
Röjsåg RA
Beskärning & Trädvård TCYK
Utökad dendrologi för arborister
Vård- och underhållsplan för kyrkogård
Riskbedömning - Farliga träd
Utökad mykologi för arborister
Trädvård för kvalificerade yrkesarbetare
Trädvärdering enligt Alnarpsmodellen
Växtkunskap för fastighetsskötare
1½ dag
5 dagar
2 dagar
2 dagar
2 dagar
2 dagar
2 dagar
1 dag
2 dagar
20-21 nov
start 23 febr
åter till våren
8-9 dec
27-28 nov
20-21 okt, 29-30 okt
3-4 nov
15 dec
13-14 okt
Användning av annueller
Mottagning och kvalitetskontroll av växter
Val av träd för stadsmiljö
Sjukdomar & skadedjur på buskar o träd
Växthusodling
Prova på trädgårdsdesign
Naturstensarbete grundkurs
Företagsekonomi grundkurs
Att bygga växtbäddar
2 dagar
1 dag
1 dag
2 dagar
8 dagar
4 dagar
2 dagar
4 dagar
2 dagar
åter till våren
10 nov
11 nov, 8 dec
27-28 okt, 25-26 nov
start 28 okt
27-30 okt
12-13 nov
start 3 nov
24-25 nov
Arbete på väg
Säkerhetskontroll och underhåll lekplatser
Skötsel och förvaltning av utemiljö TCYK
Exponering i butik
Naturstensarbete 1 TCYK
1 dag
1 dag
8 dagar
1 dag
5 dagar
20 okt, 1 dec
17 nov
start 5 nov
9 okt, 6 nov
16-20 febr
Fler kurser tillkommer efterhand. Vi får dessutom in helt nya kursrubriker
efter nyår 2015.
Vi har vandrarhem i samma byggnad om du vill bo över!
Håll utkik på vår hemsida www.hvilanutbildning.se eller ring
Maria Andersson 040-463705.
Detta nummer av Gröna Fakta
är skrivet av Florence Oppenheim och Lena M Fredriksson, redaktörer på Tidningen Utemiljö, samt Torsten Ivarsson, arbetsmiljöutvecklare på SLA
(Skogs- och lantarbetsgivareförbundet). Gröna Fakta 6/2014. R
­ edaktör: Florence Oppenheim­ISSN 0284-9798
UTEMILJÖ 6 / 2014
UTEMILJÖ 6 / 2014
32
33
Göteborg testar
bemannad
bygglekplats
En lekplats som utmanar och uppmuntrar till
kreativitet – det är ett av syftena med bygglekplatsen
vid Sjumilaskolan i Biskopsgården. I ett pilotprojekt
har Göteborgs stad i sommar tillhandahållit personal,
virke och verktyg, för att barn ska samlas och få lära
sig att skapa i en kreativ anda.
Bygglekplatsen har varit öppen hela sommaren, måndag till
torsdag samt söndagar mellan klockan 11 och 17. Fritidsledare
från kommunen, två slöjdlärare och personer med förankring
i området har bemannat lekplatsen. Förskolor och skolor har
haft möjlighet att boka in sig för ett besök på bygglekplatsen
innan ordinarie öppettid.
Vad barnen snickrar går i vågor, det uppstår lätt trender.
– Pallborden har varit populära att göra, likaså lådor, hyllor,
bilar och båtar, säger Ylva Eckersjö.
Ylva Eckersjö är projektledare för bygglekplatsen i Biskopsgården i Göteborg.
– Det är fantastiskt att Göteborg lyfter barnperspektivet på det här sättet, säger hon.
text och foto: Florence Oppenheim
och en vanlig vardag i
mitten av september. Bröderna Arda och
Ardil Gursoy är på väg hem från bygglekplatsen, som de har besökt många gånger
under sommaren. Idag har de med sig en
tavla och ett bord hem, saker som de har
jobbat med själva sedan en tid tillbaka.
Bygglekplatsen erbjuder inte bara möjlighet att göra egna saker att ta med
det är onsdag
hem. På den asfalterade planen utanför
Sjumilaskolan där bygglekplatsen är placerad, finns fullt av gemensamma saker som
barnen har byggt tillsammans. Ett stånd
att leka affär i, bord, ramper för cykling är
bara några av de projekt som har pågått
under sommaren.
– Vi har haft lite olika aktiviteter varje
vecka, berättar Ylva Eckersjö, projektledare
för bygglekplatsen. Nu på slutet hjälps vi
personal och barn tillsammans åt att förbereda inför avslutningsfesten.
är att barnen ska få lära sig att hantera verktyg och
snickra på ett lite friare sätt än i träslöjden
på skolan. Och många som kommer hit
har aldrig hållit en hammare eller en såg.
idén med bygglekplatsen
Till vänster:
Arda och Ardil Gursoy är bröder och är på väg hem med var sitt alster: en
flygplanstavla och ett färgglatt bord.
Nedan: Bygglekplatsen ligger lite undanskymt med nedgång från Friskväderstorget i Biskopsgården i Göteborg.
totalt har 3 500 besök registrerats, de flesta i åldern
9–12 år. Under senare delen av projektet är snittet cirka 80
besökare per dag.
– Det roliga är att vi hela tiden får nya besökare hit som inte
varit här tidigare, samtidigt som de gärna kommer tillbaka flera
gånger. Det har blivit en mötesplats, både för att träffa nya
kompisar men också för att stämma träff med de man redan
känner.
Många barn har lärt sig att hantera verktyg. Men Ylva
Eckersjö ser också hur de barn som återkommer regelbundet
har blivit mer kreativa och har lättare att omsätta sina idéer i
praktiken.
– Det är häftigt att se hur stolta de är när de kan hjälpa en
kompis med ett verktyg eller att komma vidare med sitt snickrande. Många härliga samarbeten uppstår helt naturligt! På så
vis är det här också ett socialt projekt.
som en del i politikernas ambition att
starta bemannade lekplatser i olika delar av staden. Syftet var
att skapa en större trygghet på lekplatserna och mötesplatser
dit även boende i andra stadsdelar väljer att åka för ett besök.
– Vi har bemanning på våra lekplatser Plikta och Positivparken, samt i actionparken i centrum, berättar Jakob
Andreasson, verksamhetschef på Park- och naturförvaltningen
i Göteborgs stad. Politikerna pekade tidigt ut Hisingen som
en lämplig plats för byggleken eftersom det inte fanns någon
bemannad lekplats där tidigare.
projektet kom till
Barnen som har deltagit i byggleken har bland annat byggt
och målat en disk där de sedan kunde leka glassförsäljare.
avsatt 800 000 kronor för byggleken under 2014. I dagsläget finns inget beslut om finansiering för en permanent bygglekplats, och Park- och naturförvaltningen har lyft frågan till stadsledningen inför en eventuell
fortsättning 2015.
– Det är en positiv satsning och en bra erfarenhet för oss att
se hur en bygglekplats kan fungera. Lekplatsen blir en mötesplats som kan utvecklas och där andra aktiviteter kan vävas in,
säger Jakob Andreasson.
Förvaltningen är positiv till en fortsättning men ska i så fall
fundera på om platsen vid Sjumilaskolan är den bästa för en
helårsverksamhet.
– Fördelen är att det finns oerhört mycket barn i området
och att det var en lätt yta att börja jobba med. Nackdelen att
platsen ligger lite undanskymd och att det inte har funnits
någon permanent personallokal, säger Jakob Andreasson.
totalt har kommunen
i Biskopsgården
kommer från de danska skrammellekplatserna och byggleken som fanns på olika platser i Sverige under 1970-talet.
– Från projektet i sommar tar våra besökare med sig nya
vänner, spännande byggerfarenheter och kunskap i att hantera
verktyg. Det är fantastiskt att Göteborg lyfter barnperspektivet
på det här sättet, säger Ylva Eckersjö.
inspirationen till bygglekplatsen
UTEMILJÖ 6 / 2014
Nabil Shedo, 9 år, besöker bygglekplatsen i Biskopgården och får
testa att såga för första gången i sitt liv. Fritidsledaren Marie-Louise
Bergström hjälper till.
UTEMILJÖ 6 / 2014
35
– Helheten har blivit så som det var tänkt, säger Sune Fransson,
som var projektledare för Kållereds nya begravningsplats. Sedan
hände det en massa saker under byggtiden som överraskade oss.
Han tänker närmast på all den sten som låg i marken, betydligt
mer än vad någon hade kunnat förutse.
– Men det blev ju bra i slutändan, vi kunde återanvända stenen
i murarna, och slapp frakta dit sten från annat håll.
Sune Fransson är också nöjd med ytan framför ceremonibyggnaden.
– Vi eftersträvade ytor för möten och framför byggnaden finns
en sådan plats, som vi önskade, säger han.
Ambitionen har varit att få till en lättskött begravningsplats,
utan trånga passager och tidskrävande skötsel. Det kommer att ta
några år innan de kan utvärdera resultatet.
– Jag befarar att det kan bli en del rensning i de spridda murarna, som påminner om och ska symbolisera odlingslandskapet.
Men det får vi acceptera.
Maria Björk är arbetsledare på Kållereds nya begravningsplats.
– Hittills har vi fått jobba mycket med ogräsbekämpning, här är
ovanligt mycket perenna planteringar och buskar. Det är fint men
arbetskrävande, åtminstone nu i början. De första tre åren här
kommer att bli tuffa ur skötselsynpunkt, säger hon.
har gestaltat
begravningsplatsen.
– Allmänt sett är jag mycket nöjd med resultatet i Kållered. Det
har blivit en vacker anpassning till den omgivande naturen, och
gläntan, som var ett viktigt tema, upplevs påtagligt, säger hon.
Hon är särskilt nöjd med stenmurarna som är bland de vackraste och bäst nyanlagda stenmurar hon har sett.
– Vi ställde höga krav på hantverksskicklighet och stenarbetarna
motsvarade dem med råge. Särskilt som stenmurarna är ett av de
bärande elementen i gestaltningen, känns det mycket bra. För att
minska kostnaderna var vi tvungna att avstå från att bygga vissa
murar, och istället ersätta dem med stensträngar.
Entréplatsen till ceremonibyggnaden upplever hon har blivit
precis så balanserad och intim som hon hade tänkt sig.
– Den samspelar med såväl byggnaden som naturen omkring.
Det var ett komplext arbete att välja ut, mellanlagra och lägga de
stora bumlingarna med mossa på plats på ett vackert och stämningsfullt sätt, samtidigt som mossan på dem skulle bevaras, säger
Monica Sandberg.
kyrkogårdsarkitekten monica sandberg
När det blir som
det var tänkt
När tidningen Utemiljö besökte Kållereds
nya begravningsplats för ett drygt år sedan,
var området en byggarbetsplats. I början
av september invigdes den trosneutrala
begravningsplatsen, som i det mesta motsvarar ambitionerna i gestaltningsplanen.
Mossbeklädda stenbumlingar har placerats i
anslutning till entrén till ceremonibyggnaden.
I slutet av sommaren kom rapporter om massor av döda gnagare, bland annat i Värmland och
Dalarna. Det var då oklart vad
massdöden berodde på. Efter att
ha obducerat ett flertal djur, tror
experter nu att djuren dog för att
det var ett gnagarår.
caroline bröjer är biträdande statsveterinär vid Statens Veterinärmedicinska
Anstalt, SVA, och hon har fått ta emot en
hel del döda gnagare sedan i somras.
– Ja, i mitten på juli började vi få rapporter om att folk hade hittat många döda sorkar eller skogslämlar, säger hon. Någon hade
till exempel hittat mellan 50 och 100 döda
djur i sin trädgård. Vi bad dem skicka några
av de döda djuren till oss för obduktion, så
att vi skulle kunna ta reda på varför de dött.
Ett problem var att det var så varmt i somras att djuren började ruttna ganska snabbt.
Men så småningom fick SVA in djur som
var i tillräckligt gott skick för att obduceras.
De djur som kom in och som gick att
identifiera var alla av arten skogslämmel,
Myopus schisticolor, en liten gnagare som
trivs i fuktiga barrskogar med gott om
mossa.
– Vi hittade två huvudsakliga dödsorsaker
hos de omkring 25 djur som vi obducera-
Många skogslämlar har dött i år, och enligt
forskare verkar det bero på att det helt
enkelt var ett gnagarår.
Foto: SVA
de, säger Caroline Bröjer. De var i dåligt
näringstillstånd eller hade traumatiska,
mekaniska, skador, vilket tyder på att de
antingen dött av närings- eller vätskebrist
eller av yttre skador.
bära
på och bli sjuka av harpest har man undersökt om de var smittade, men inte hittat
något som tyder på det.
– Vi tror att orsaken till att så många dog
var att det är ett gnagarår i år för både sork
och lämlar. Det verkar som att gnagarna ger
sig ut och vandrar om de är för många, kanske för att det blir trångt för dem och de får
svårt att hitta foder. Stressen kan göra att de
ibland får ett onormalt beteende och vandrar
långa sträckor. I sådana fall kan de dö av törst
eller svält och vi tror att det är så det kan ha
varit i år.
eftersom skogslämlar kan
Man har noterat att gnagarår brukar infalla
med några års mellanrum, men forskarna
vet inte orsaken till att det blir så.
Vad ska man göra om man hittar många
döda gnagare?
– Först och främst är det bra om man rapporterar det till oss, så att vi kan vidta åtgärder och eventuellt undersöka om det kan
bero på någon smitta. Om man behöver ta
bort enstaka djur kan man ta upp dem med
handskar eller plastpåsar och slänga dem
bland brännbart skräp. Om det rör sig om
många djur, kan det vara bra att kontakta
kommunen för att kontrollera var de ska
slängas.
Finns det några risker med att ta i dessa
djur?
– Nja, de flesta sjukdomar som de kan
ha i Sverige är inte smittsamma. Vi vet att
skogssork kan vara bärare av sorkfeber, som
ju kan smitta till människor. Den smittan
finns i sorkars urin och avföring och vi
brukar därför råda till att man är försiktig
vid sopning av uthus och källare, eftersom dammet kan innehålla avföring från
sorkarna och även smitta. Det finns inga
rapporter om skogslämlar med sorkfeber.
Som regel räcker det som skydd för oss
människor att iaktta normal handhygien
och att använda handskar när döda djur
hanteras.
Lena M Fredriksson
Skördefest
blev 50-årskalas
var det extra festligt på Himmelstalundsgymnasiet. I samband med den årliga skördedagen såldes som vanligt
nyskördat av olika slag; potatis, pumpor och allehanda blommor. Men
dessutom firades skolans femtioårsjubileum, bland annat med öppna föreläsningar.
På Himmelstalundsgymnasiet kan man läsa naturbruksprogrammet med
inriktning Djur eller Trädgård. Man kan också läsa hantverksprogrammet med
inriktning Florist. Dessutom finns där gymnasiesärskola och man åtar sig vuxenoch uppdragsutbildningar. Omkring 360 gymnasieelever och 60 vuxenstuderande går för närvarande på skolan, som ligger naturskönt och förfogar över både
odlings- och parkmark. Det finns också ett rosarium på skolans område, där
utvecklingen från vilda till moderna rossorter visas.
Jubileumsdagen kommer att få minst ett bestående minne: den avenboksallé
som planterades i skolans ”gröna klassrum”. Dess träd kommer att användas i
undervisningen, och beskäras till cylinderform.
en lördag i september
text och foto: Florence Oppenheim
i Kållered ligger i ett område med kulturhistoriska lämningar och unika naturvärden som
skulle bevaras och som man ville knyta an till i gestaltningen. Den
övergripande tanken var att öppna upp en glänta i det igenvuxna,
agrara landskapet och lägga gravarna famnade av naturen. På de
outnyttjade gräsytorna har blomsterängar anlagts, som på sikt
kommer att kräva ett minimum av skötsel.
den nya begravningsplatsen
Mängder av sten har plockats upp
ur marken och använts till murar,
stensträngar och liknande.
UTEMILJÖ 6 / 2014
Foton: Jimmy Sandström
Perennrabatterna på den nya begravningsplatsen i
Kållered kräver en del skötsel till att börja med men
de pryder platsen med höstfärger redan första året.
Massdöd hos gnagare utreds
Varor såldes och träd planterades vid 50-årsjubileet.
37
36
Gröna nyheter
Gröna nyheter
MEKANISK PLANTERING AV LÖKAR
verver har nu flera olika typer av
maskiner för mekansik plantering. De
fungerar som så att maskinen lyfter upp
en grästuva, lägger blomsterlökarna under
den och lägger tillbaka tuvan igen.
En av maskinerna sätter lökar i ett
meterbrett stråk medan de två andra sätter i 50 cm breda stråk. Maskinerna som
sätter de smalare stråken har lite olika
funktion, där den ena hängs bakpå en
traktor medan den andra fästs på sidan av
traktorn och därmed kan plantera mellan
stolpar, bänkar och liknande.
Om råttsvansar, trassel
och guldlockar
nej , det handlar inte om frisyrer eller hårkunskap. Råttsvansar, trassel och guldlockar är några exempel på de omkring
1 000 arter av bladmossor som finns i Sverige, varav en del har
fått sitt namn efter hur de ser ut.
Nu går det att fördjupa sina kunskaper om bladmossor i boken
”Bladmossor: Sköldmossor – blåmossor” som är en ny volym i
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Nationalnyckeln
presenterar aktuell kunskap om svenska flercelliga djur, växter och
svampar, med text, bild och nycklar för artbestämning.
Lars Hedenäs och Tomas Hallingbäck har skrivit texterna.
Bilderna står Christopher Reisborg, Lars Hedenäs, Tomas
Hallingbäck och Torbjörn Östman för.
Det är ArtDatabanken, SLU, som på uppdrag av regeringen
producerar Nationalnyckeln och det finns 17 volymer i serien.
Källa: ververexport.nl
Mer info på: nationalnyckeln.se
NY SÄLJARE AV GIANT
nu
även av Agroma Maskiner Öst AB.
giant minilastare säljs
Källa: giantminilastare.
se
REDSKAP ATT SKÖRDA
OCH BESKÄRA MED
fiskars har ett antal olika
redskap i sin serie med Quick Fitredskap. Samma teleskopskaft kan
användas till olika redskap i sortimentet. Bland redskapen finns till
exempel en fruktplockare med steglöst justerbar vinkel för upplockning
samt en tvättbar uppsamlingssäck för
frukten, en bågformad grensåg med
ändkrok och en takrännerensare.
Källa: fiskars.com
NY BÄNK OCH SOFFA
” varv ” heter den nya soffan
och bänken som har designats
av Tom Stepp på Stepp Design.
Tanken är att de ska ha högt signalvärde och utstråla vänlighet och
välkomnande.
De är konstruerade av träribbor
av ek som har stuckits in i urfrästa
hål i gavlarna av galvaniserat stål.
Gavlarna finns i tre standardfärger.
Källa: utform.se
UTEMILJÖ 6 / 2014
Arkitektens trädgård
blev Årets Trädgårdsbok 2014
” arkitektens trädgård ” tar med läsarna till 19 personliga trädgårdar. Det finns en berättelse kring platsen för var och
en av trädgårdarna, samt foton och planillustrationer.
Läsarna får reda på hur arkitekterna har tänkt när de har skapat
trädgårdarna och får ta del av olika förhållningssätt till trädgård,
odling och arkitektur.
I samband med invigningen av Bok- och Bibliotek 2014
korades den till Årets Trädgårdsbok 2014 av en fackmannajury
från Gartnersällskapet.
Den här boken har också blivit vald till ”Mest önskad trädgårdsbok” av besökare på mässan Nordiska Trädgårdar 2014.
Boken är utgiven på bokförlaget Arena. Kenneth Kauppi har
skrivit den, och Patric Johansson har fotograferat.
GJUT STAPLINGSBARA BLOCK AV ÖVERBLIVEN BETONG
låt inte överbliven betong gå till spillo! Gjut i stället block av den, att använda till såväl permanenta som tillfälliga
konstruktioner. Ett system för sådan gjutning, med block, gjutformar och hanteringsutrustning, presenterades i våras på
MaskinExpo. Med systemet Betonblock gjuts blocken i stålformar och kan sedan staplas till önskad funktion ungefär som
ett stort Lego.
Mer info på: betonblock.com
UTEMILJÖ 6 / 2014
39
38
Gröna nyheter
Ogräsbekämpningsmetod får toppbetyg av SundaHus
en metod för
att bekämpa ogräs med hjälp av
hett vatten. Vattnet innehåller
fyra promille majsstärkelse och
vegetabiliska oljor som bildar
ett skum på marken, vägen eller
fasaden. Detta skum fungerar
som isolering och gör att vattnet hålls varmt längre, något
som rötter och frön inte tycker
om. Därför ska bekämpningen
bli mer effektiv än om enbart
hett vatten hade använts.
Nu har företaget SundaHus
gett detta skumextrakt betyget
ncc spuma är
A. Produkter med A i betyg
bedöms ha minimal påverkan på människors hälsa och
på miljön. Dessutom anses
användningen av naturresurser
vara obetydlig.
I dag är över 80 000 varor
bedömda och registrerade i
databasen SundaHus Miljödata.
SundaHus har ett webbaserat
system och rådgivning till fastighetsägare som vill ha hjälp
med att göra miljöval.
Malmö stad har använt ett nytt koncept i utemiljön för
att lyfta fram kommunens insatser och samtidigt skapa
medvetenhet om att alla har ansvar för miljön. 40 gula
figurer med lättsamma och roliga uttalanden
har placerats på olika ställen i staden.
av Lena M Fredriksson
Mer info på: ncc.se
och sundahus.se
HJÄLP ATT STARTA NÄR BATTERIET HAR DÖTT
starthjälp till olika fordon är något som Safestarter
kan erbjuda. Enligt ett test i tidningen Trafikmagasinet är
det en smidig starthjälp som både är nätt och lätt att hantera.
Det är bara två kablar att hålla reda på: plus- och minusanslutningarna. När kablarna är fästa i batteriet, slår man på
startaren och sedan är det bara att vrida om nyckeln i bilen.
Den ska fungera till bil, båt, snöskoter, ATV och mc och
den levereras med adaptrar till olika smartphones och surfplattor. Den laddas i ett vägguttag eller cigarettändaruttag.
Safestarter har också en spårningshjälp som kan monteras
på fordonet för att man ska kunna spåra det om det till
exempel blir stulen.
Gula figurer
med något att säga
Allt inom bevattning
Fasta och mobila
bevattningsanläggningar
för alla grönytor
Mer info på: safestarter.se
– vi vill också att figurerna ska
uppmuntra människor att använda
det offentliga rummet, och njuta av
lekplatser, parker och liknande, säger
Monika Nilsson, informatör i Malmö.
Budskapen på figurerna är anpassade
efter platsen de står på. Till exempel:
”Till fyrbenta vänner i Västra
Hamnen. Vi anar att detta är en favoritplats och därför ser vi till att den är
välskött och tömmer hundlatrinerna.
Bra va?!
”Vi hörde att det blir fina selfies
här. Därför ser vi till att den här fontänen är ren och fungerar som den
ska så Malmös besökare får bra bilder.
#synspåstan”
I första omgången stod figurerna ute
26 september till 10 oktober.
– Men vi kommer definitivt att
ställa ut dem på nytt till våren när folk
börjar vistas ute mer igen. Då kanske
vi byter text på dem så att de ger andra
budskap.
Figurerna har en kärna av plast och
ett hölje av aluminium. De står på
gummifötter som kan förankras i marken.
– Vi tror att invånarnas nöjdhet ökar
när de uppmärksammas på hur mycket
vi gör för trivseln i staden.
Kampanjen går under namnet Syns
på stan och har även en egen hemsida:
malmo.se/synspåstan
De gula figurerna placerades runt om i staden.
Till våren kan figurerna dyka upp igen.
Träd & buskar
uTvalda för svenskT klimaT
Begär E-certifikat
– en garanti för ursprunget
www.eplanta.com
ÖSTORPS BEVATTNING AB
ostorpsbevattning.se
0430-123 85
Figurerna finns i fyra utföranden: en joggare, en vuxen med barn, en som sopar och en som vattnar med vattenkanna.
Foton: Lars Bendroth
UTEMILJÖ 6 / 2014
UTEMILJÖ 6 / 2014
41
40
Bären är mogna när de har blivit svarta och
glänsande. Fläderns blad och bark innehåller giftet sambunigrin. Enligt Giftinformationscentralen är blommorna och de svarta
bären ofarliga, men förtäring av en stor
mängd bär kan ge magbesvär.
Foto: stock.xchng
Förutom att den är fin att titta på är fläder också en användbar växt, som det går att
göra exempelvis te, saft, efterrätter och vin av.
Flädern blommar i juni-juli och
bären mognar som regel i augusti.
Flädern sköter sig själv
Äkta fläder är en gammal kulturväxt som sprids med fåglar. På Gotland
kan man se hur en fläder på gården gett upphov till en hel sträng med buskar
ända ut till havet. Fåglar har ätit av bären och inte fått i sig allt,
eller så har hela frön passerat genom fåglarna.
text och foto: Fredrik Moback
mångfalden har
flädern stor betydelse, även för insekter och
svamp. Fläder i södra Skåne hyser judasöra,
en trädväxande
matsvamp som
finns att äta på
Kinarestauranger.
Eftersom flädern
har skrovlig bark
finns det utrymme
för flera organismer, inte minst när
flädern börjar ruttBjörn Aldén
na, som svampar
för den biologiska
och bakterier. Men även skalbaggar och
insekter, som humlor, flugor och myggor
trivs kring den levande busken med nektarproducerande blommor.
flädern har haft stor betydelse
för människan, mest inom folkmedicin.
Men det finns nyare rön som pekar på
nyttigheter, både hos fläderblommor och
bär. Bären används laxativt. De innehåller
antioxidanter som kan ha en skyddande
effekt på kroppen. Forskning pågår om
blommornas nyttighet som medicin mot
influensa.
UTEMILJÖ 6 / 2014
– Vissa undersökningar visar att örtte
eller fläderblomssaft skulle kunna påverka
tillfrisknandet i samband med influensa
och att man skulle kunna tillfriskna snabbare, säger Björn Aldén, vetenskaplig intendent i Göteborgs Botaniska trädgård.
för att skörda flädern får man
försiktigt dra av de mogna bären.
Eventuellt kan man klippa av hela
blomställningen från en buske och
göra repningen hemma. Plasthandskar
rekommenderas. Blommorna skördas
bäst med sekatör.
Upp till tio meter höga fläderbuskar
finns i Skåne och är förmodligen de största i Sverige. Där växer de i slånbuskage
och har tvingats uppåt för att överleva.
Men fem till sex meter är en mer normal
höjd för friväxande fläder.
flädern trivs i avskrädeshögar eftersom de är kväverika. De växer ofta vid
soptippar med kväverikt trädgårdsavfall.
Egentligen är det en syd- och mellaneuropeisk växt, som är relativt värmekrävande.
I Sverige är den vanligast i Skåne, men
finns spridd upp till Dalälven. Enstaka
fläder finns även längs med kusten, längre
norrut.
Flädern behöver ingen skötsel. Man kan
skära bort död ved eller föryngra men det
tar tid att få en ny buske efter beskärning.
Normalt gör man det inte. I närheten av
flädern bör skuggande växter undvikas.
Barrträd är inte bra eftersom de ger en
sur förna. Växer busken på en innergård
så trivs den väldigt bra intill en husvägg.
Den vill ha markförhållanden med relativt
högt pH.
– Jag uppskattar ett tyskt uttryck som
säger att man ska ta av sig hatten för flädern, säger Björn Aldén.
På gården hos en bostadsrättsförening i Majorna, Göteborg, trivs flädern och når upp
till samma höjd som hängrännan på tredje våningen. Eftersom det tidigare
har legat en kompost på platsen, är markförhållandena goda.
UTEMILJÖ 6 / 2014
43
42
Nya regler för
direktupphandling
Den 1 juli i år infördes nya regler för
direktupphandling, bland annat höjdes gränsen
för direktupphandling till 505 000 kronor. Från EU
har också kommit nya upphandlingsdirektiv som efter
remissrunda i Sverige förväntas börja gälla våren
2016. Syftet med dessa åtgärder är bland annat
att göra det enklare för små aktörer att vara med
och tävla om uppdrag.
av Florence Oppenheim
form av
upphandling som saknar formella krav
på hur en leverantör ska anlitas, men som
ändå innebär att myndigheten ska konkurrensutsätta upphandlingen. Den 1 juli i år
infördes nya regler för direktupphandling,
som troligen kommer att göra det enklare
för små aktörer att ta sig in och konkurrera
om uppdragen.
Gränsen för när direktupphandling kan
ske höjdes kraftigt, från cirka 270 000
kronor till 505 000 kronor. Myndigheter
kan alltså nu köpa in varor och tjänster
eller skriva kontrakt på tjänster som totalt
under kontraktstiden understiger 505 000
kronor. Nytt är också att myndigheter blir
skyldiga att anta riktlinjer för hur direktupphandlingar ska gå till i den egna verksamheten samt att de måste dokumentera
de direktupphandlingar som har ett värde
överstigande 100 000 kronor.
– Bedömningen är att de nya reglerna
med höjd direktupphandlingsgräns gynnar de små och medelstora företagen,
säger Fredrik Rogö, upphandlingsjurist på
Upphandlingsbolaget i Göteborgs stad.
direktupphandling är en
principerna för upphandling
enligt LOU – Lagen om offentlig upphandling – ska följas även vid en direktupphandling. Enligt de nya reglerna ska
myndigheten dokumentera alla upphandlingar över 100 000 kronor vilket innebär
att de ska redovisa hur konkurrensen togs
tillvara, vilka som lämnat anbud och vem
UTEMILJÖ 6 / 2014
hand, något som borde gynna små och
medelstora företag i upphandlingar.
fredrik rogö förutspår att det kan
bli en del merarbete för myndigheterna
med de nya direktiven. Men de förutsätter
i högre utsträckning en dialog med leverantörerna, vilket är en av de delar i den
gamla lagstiftningen som har kritiserats
hårt.
– Om man till exempel ska kunna dela
upp en upphandling i flera delar på ett
genomtänkt sätt, måste man först göra en
marknadsanalys. Dialog med leverantörerna innebär förmodligen också att man kan
ställa tydligare kvalitetskrav än vad som
varit möjligt tidigare. Det innebär ju inte
att man tar bort möjligheten att även fortsättningsvis upphandla till lägsta pris.
Här hittar du
information om
som vann, samt de viktigaste skälen till
tilldelningen.
år ska de nya
EU-direktiven för upphandling införlivas
i svensk lagstiftning. En del av direktiven
innehåller förändringar som syftar till att
göra det lättare för små och medelstora
företag att delta i upphandlingar. Några av
nyheterna är att myndigheten uppmanas
att dela upp upphandlingen i flera delar,
att det går att införa begränsningar för hur
många delar i en upphandling ett enskilt
företag kan lägga anbud på eller vinna,
och att en ny huvudregel införs som säger
att omsättningskrav i upphandlingar inte
får vara högre än två gånger uppskattat
kontraktsvärde.
– Det finns till och med förslag på en
motiveringsskyldighet för myndigheten om
man väljer att inte dela upp upphandlingen. Då måste man förklara varför man väljer ett sådant förfarande, där till exempel
en tekniskt komplicerad upphandling kan
vara en orsak, säger Fredrik Rogö.
Eva Sveman,
förbundsjurist,
Sveriges Kommuner
och Landsting:
– Generellt innebär höjningen av
direktupphandlingsgränsen att kommunernas arbete förenklas när det gäller köp som ligger under 500 000
kronor. Denna förenkling är säkert
efterlängtad. Den innebär att man
slipper lägga mycket arbete på mindre
affärer och istället kan lägga detta
arbete på de större projekten. Upphandlingslagstiftningen är ju väldigt
krånglig och alla förenklingar mottas
tacksamt!
offentlig
upphandling!
om mindre än två
en av de intressantaste och mest
kraftfulla delarna i de nya direktiven är
enligt Fredrik Rogö möjligheten att lägga
in en begränsning för hur många delar i en
upphandling ett företag kan lägga anbud
på eller vinna.
– Då måste man som leverantör ange en
prioritetsordning, det vill säga vilka delar
man väljer i första, andra respektive tredje
Hur kommer de nya direktupphandlingsgränserna
att påverka din organisation?
•
På Konkurrensverkets hemsida:
www.konkurrensverket.se
under fliken Upphandling
hittar du all information
om vilka regler som gäller
vid upphandling. Här finns
också listat steg för steg hur
en upphandling går till.
•
Har du allmänna frågor
kring upphandling och
regelverk, kan du ringa eller
mejla till Konkurrensverket:
Telefon: 08-700 16 00,
måndag–fredag under kontorstid. E-post:
[email protected]
•
http://upphandling24.idg.se
innehåller nyheter och information om upphandling.
Här kan du också prenumerera på ett nyhetsbrev utan
kostnad.
Sven von Randow, jurist,
Sveriges Allmännyttiga
Bostadsföretag:
– Ingen vet egentligen hur de nya gränserna
kommer att påverka företagen. Höjningen av
direktupphandlingsgränsen trädde i kraft den 1
juli 2014 och jag tror att det är få företag som har
fattat beslut om direktupphandling av utemiljö
efter det datumet. De flesta upphandlingar och de
fåtal direktupphandlingar som görs inom ramen
för skötsel av grönytor påbörjades nog i våras, och
då gällde fortfarande de gamla reglerna med det
lägre beloppet.
Göran Andersson, styrelseledamot,
Trädgårdsanläggarna (STAF):
– De nya gränserna är bra men gäller ändå ganska små uppdrag i vår värld, där det för övrigt väldigt ofta läggs för stor
vikt vid pris. Däremot tror vi att de nya EU-direktiven, om
de fastställs enligt förslagen, kan påverka vår bransch positivt. Upphandlingar av skötselentreprenader är ofta ganska
omfattande och det är få av de mindre företagen i branschen
som kan räkna på dem. Där kan möjligheten att dela upp
anbuden få betydelse. Det som är viktigt i vår bransch är att man tar större hänsyn till
den totala kostnaden för projektet under hela dess livslängd, där driftskostnaden är den
stora kostnaden. Därför är det viktigt att anläggningen blir rätt anlagd från början. Rätt
utformning, rätt materialval, rätt växtval och rätt montage = låga driftkostnader.
UTEMILJÖ 6 / 2014
45
44
På gång hos Trädgårdsanläggarna
På gång hos Trädgårdsanläggarna
SYV:ar lärde sig mer
om framtidsbransch
Kom ihåg:
Stora Arbetsmarknadsdagen i Stockholm är ett
arrangemang framför allt för studie- och yrkesvägledare runtom i landet. Trädgårdsanläggarna
var där och deltog också i seminariet “Framtidens
yrkesinriktade arbetsmarknad”.
Nordiskt seminarium i Köpenhamn
och Malmö, om gröna lösningar på dagvatten. Läs mer på vår hemsida:
tradgardsanlaggarna.se
300 besökare och ett 20-tal utställare deltog i Stora
Arbetsmarknadsdagen i Stockholm den 25 september. Här fanns
alla typer av yrken representerade, och Trädgårdsanläggarnas
Göran Andersson fick under ett seminarium tillsammans med
Företagarna chansen att under 20 minuter presentera den potential som finns i branschen, men också utmaningar.
– Intresset för gymnasieutbildningar inom trädgård är lågt bland
studenterna, trots stora möjligheter till jobb i framtiden. Att informera studie- och yrkesvägledare om vår bransch är nödvändigt för
att fler ska söka gymnasieutbildning inom vår sektor, säger Göran
Andersson.
Tillsammans med ett flertal organisationer inom de gröna
näringarna, har Trädgårdsanläggarna uppmärksammat allmänhet
och politiker på problemet, bland annat genom en debattartikel
som fick stort genomslag i media.
– Vi har gått ut och propagerat i media att vi måste ha in fler
ungdomar i branschen. Vi hoppas nu att studie- och yrkesvägledarna har blivit mer medvetna om möjligheterna, säger Göran
Andersson.
Debattartikeln finns att läsa på tradgardsanlaggarna.se.
cirka
Trädgårdsanläggarna var med på Stora Arbetsmarknadsdagen i
Stockholm den 25 september och informerade studie- och yrkesvägledare från hela landet om behoven inom trädgårdsnäringen.
Foto: Göran Andersson
Visste du att...
• trädgårdssektorn omsätter cirka 26 miljarder per år.
• totalt i näringen finns cirka 36 000 jobb inom
Svenska kyrkan, i landets kommuner och privata
verksamheter
• minst 2 500 personer behöver nyrekryteras varje år
för att klara framtida behov av arbetskraft
• i juni 2014 gick 77 elever ut gymnasiets trädgårdsutbildningar och 2015 beräknas endast 50 elever utexamineras – i hela landet
Senaste nytt från E-planta
på senaste e - planta - mötet
godkändes tre nya växter, som
kommer ut i plantskolorna inom ett par år:
• Luddhagtorn (Crataegus orientalis) – ett friskare alternativ
inom arten som kräver lite beskärning.
• Prydnadsapel (Malus ’Dr Magnus’ – ett mindre träd med
vackert hängande växtsätt, friskt bladverk och små gulgröna
frukter.
• Bergoxel (Sorbus latifolia) – stort träd (15–17 m högt) med
genomgående stam (till skillnad från flera andra oxlar som
gärna grenar ut sig ganska lågt).
mötet besöktes även Fredriksdal där Lars-Åke
Gustavsson visade rosor som kan användas i offentliga miljöer. En
av dem var den mycket härdiga vresrosen ’Örträsk’ (Rosa rugosa),
som har ett växtsätt som gör att ogräset inte får fäste. Odlingen är
för närvarande liten, men ökar vid större efterfrågan. Rosen har
vackra blommor, nypon och en speciell höstfärg där bladen blir
röda i kanterna.
i samband med
Rosa rugosa, ’Örträsk’ – en mycket härdig vresros
med vackert bladverk. Foto: Henrik Morin (stora
bilden) och Göran Andersson (lilla bilden).
UTEMILJÖ 6 / 2014
23–24 oktober
5–6 november
Konferens Utomhusmiljö i Stockholm,
där Trädgårdsanläggarna har en aktiv roll.
Information och program finns på:
utomhusmiljo.se/program/
20–21 november
Höstmöte – Besök på STARKA:s nya
anläggning.
Nya ansökningar
till yrkeshögskolan
och annan utbildning
till yrkeshögskoleutbildningar är nu inlämnade
och Trädgårdsanläggarna har varit med i
utformningen av de flesta utbildningarna.
Det är viktigt för branschen att vara med
och formulera kraven på vad studenterna
ska kunna när de går ut sin utbildning,
och att skolorna utformar kursutbudet
utifrån dessa krav och inte utifrån vad som
för tillfället är populärt.
Trädgårdsanläggarna ser också positivt
på att ett par skolor har lyckats få igång
vuxenutbildning på gymnasienivå, vilket
kommer att innebära att det blir lättare att
hitta studenter till YH-utbildningarna.
Arbetsförmedlingen har också tagit till
sig branschens skriande behov av utbildad
arbetskraft inom trädgård, trots att deras
egen statistik säger att det finns ett överskott av sådan arbetskraft.
Yrkesbevisutbildningen enligt TCYK
finns nu också att genomgå på flera platser
i landet. På sikt är förhoppningen att det
ska vara möjligt att gå denna utbildning
över hela landet.
de nya ansökningarna
S
Läge för blågröna lösningar
kyfall och kraftiga väderomslag har blivit mer vanligt
även i Sverige under senare
år. Medvetenheten om att vi
måste anpassa våra utemiljöer till en ny verklighet har funnits länge
i vår bransch. I Malmö, där det kom
mycket regn senast, klarade sig Ekostaden Augustenborg med sina lösningar
på dagvattenhantering utmärkt, medan
kringliggande områden hade stora problem med bland annat vatten i källarna.
Efter de senaste skyfallen märks det
tydligt ett nytt språk från de som ansvarar för konsekvenserna. Lösningarna
som vi länge har förespråkat nämns i
stort sett hela tiden. Vi tror att tiden
nu har blivit mogen på ett mer övergripande plan. Där har våra politiker
och samhällsbyggare ett stort ansvar för
att implementera de gröna lösningar
för dagvattenhantering som vi inom
de gröna näringarna har utvecklat och
bidrar med. Att det gröna dessutom är
en stor tillgång ur ett hälsoperspektiv,
är ytterligare en drivkraft för samhället.
Vi vet från många års forskning att det
gröna är gynnsamt för vårt välbefinnande och vår hälsa, att det till och med
kan påskynda läkning av både fysiskt
och psykiskt sjuka. Den ekologiska mångfalden ökar som en positiv bieffekt.
”Blågröna lösningar” är temat när vi
genom Nordiska presidiet bjuder in
till seminarium i Köpenhamn 23–24
oktober. Fokus ligger på de praktiska
lösningar och erfarenheter som branschen samlat på sig under de senaste
tio åren. Med en knapp månad kvar,
är redan 150 deltagare anmälda. Med
50 procent arkitekter och landskapsarkitekter, 40 procent anläggare och 10
procent VA-ingenjörer hittills, finns
även förutsättningar för utveckling
och utbyte av kunskap och erfarenhet
mellan yrkesgrupperna. I programmet
finns många spännande experter och
föreläsare. Dag två besöker deltagarna
intressanta blågröna projekt i Malmö
och Köpenhamn.
En av de viktiga frågor som diskuterades under Stora Arbetsmarknadsdagen
i Stockholm den 25 september, var
den höga ungdomsarbetslösheten. Med
det höga nyrekryteringsbehov som vår
bransch har, borde vi vara mer attraktiva
att satsa på än vad verkligheten avspeglar.
Tvärtemot Arbetsförmedlingens statistik
har vi brist på utbildad arbetskraft inom
trädgård – något som vi nu glädjande
nog har fått deras gehör för. Det har
resulterat i att Arbetsförmedlingen nu
har avtalat med utbildningsföretag
som ska utbilda inom
TCYK:s yrkesbevis.
Kenneth Lundin
ordförande
Trädgårdsanläggarna
i Sverige
Förbundsstyrelse
Skåne
www.tradgardsanlaggarna.se
Telefon 040 - 756 20
Telefax 044 - 612 68
[email protected]
Holmavägen 10
289 32 Knislinge
Förbundsordförande
Kenneth Lundin
M 070-515 01 66
[email protected]
Förbundssekretariat
Göran Andersson
T 040-756 20
[email protected]
UTEMILJÖ 6 / 2014
Göran Andersson
T/F 044-612 68,
M 070-345 87 47
[email protected]
Västra Sverige
Magnus Fischer
T 0733-96 96 01
magnus.fischer@tradgardsan­laggarna.se
Stockholm
Joakim Nyberg
T 08 770 7191
joakim.nyberg@tradgardsan­laggarna.se
Norr
Anders Rönngren
T 026-18 36 30
M 0706-46 54 10
anders.ronngren@tradgardsan­laggarna.se
47
VI BYGGER OCH
VÅRDAR GRÖNT
Göteborg
BILLDALS TRÄDGÅRDSANLÄGGNING AB
Box 13, 427 21 Billdal
Letsegårdsvägen 125
Telefon 031-91 08 50
Fax 031-91 08 60
Tobias 070-64 54 704
Christian 070-53 53 773
[email protected]
www.billdals.se
Nyanläggning, stenarbeten
HTE GARDEN
PRODUKTION AB
Flygfältsgatan 20
423 37 Torslanda
[email protected]
www.hte-garden.se
tel.031-568052, 0705955666
Skötsel och underhåll av park
och fastigheter, nyanläggning
och renovering
Halland
MARKPLANERING I
VARBERG AB
Bälggatan 5
432 95 Varberg
Telefon 0340-62 04 16
Mobil 070-583 04 16
[email protected]
www.markplanering.se
Certifierade enligt FR2000
Skåne
AHRLING & ÖSTINGE
TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR AB
Astervägen 21, 232 39 Arlöv
Telefon 040-43 44 46
Fax 040-43 79 15
[email protected]
www.ahrling-ostinge.se
AB CYRÉNS TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR
Celsiusgatan 40
212 14 Malmö
Telefon 040-29 00 35
Allt inom branschen.
Flaggstänger. Pordrän.
ENOCKSSONS
TRÄDGÅRDSTJÄNST AB
Torpgatan 8 C
262 62 Ängelholm
Telefon 0431-191 36
Filial: 042-16 00 54
Mobil 070-243 98 40
Anläggning – Underhåll –
Stenarbeten
GÖRANSSONS
ANLÄGGNINGAR AB
Box 12, 267 21 Bjuv
Telefon 042-742 50
Fax 042-820 18
Mobil 070-657 82 21
[email protected]
www.goranssons.com
Nyanläggningar, underhåll, rörtryckning, schaktarbete kabelrörläggning, styrbar borrning.
TRÄDGÅRDSKONSULT
TSTC AB
Industrigatan 22, 233 51
Svedala
Telefon kontor 040-44 13 65
www.tradgardskonsult.se
Sådd av naturäng, bollplaner. Planteringsarbeten.
Stubbfräsning. Sprutsådd med
terränggående maskin
Stockholmsregionen
ALEXISSONS TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR AB
Box 37, 149 21 Nynäshamn
Telefon 08-520 208 00
Fax 08-520 181 70
Mobil 0708-520 208
[email protected]
Vi anlägger och vårdar er trädgård.
DELTA TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR AB
Vintervägen 33, 169 54 Solna
Telefon 08-730 35 50
Fax 08-730 53 51
Mobil 070-585 85 01
Nyanläggning – skötsel –
projektering
ELFSTRÖMS TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR AB
Malmgårdsvägen 20
116 38 Stockholm
Tel 08-644 48 24
Fax 08-644 56 05
[email protected]
Nyanläggning – skötsel –
underhåll
Snöröjning-transporter
www.elfstromstradgard.se
AB HAGSLÄTTS
MARKSERVICE
Norregöksvägen 28,
163 54 Spånga
Telefon 08-36 13 69,
Fax 08-36 13 65
Mobil: 0708-21 12 47,
0708-21 12 46
Utför alla inom branschen
förekommande arbeten.
Lev. alla slag av trdg. matrl.
Sommar o vinterunderhåll
Specialitet: Stenarbeten
www.hagslattsmark.se
AB HUS &
VILLATRÄDGÅRDAR
Speditionsvägen 19,
142 50 Skogås
Telefon 08-86 50 60
Fax 08-86 76 83
Mobil 0709-18 88 28
[email protected]
www.hus-villatradgardar.se
Markskötsel och miljöupprustning åt kommuner, fastighetsbolag samt bostadsrättsföreningar.
HÄSSELBY TOMT &
TRÄDGÅRDSSERVICE AB
Astrakangatan 102, bv
165 52 Hässelby
Mobil 0708-52 99 57,
0708-52 99 37
www.tomtotradgardab.se
Specialitet:
Trädgårdsunderhåll samt
nyanläggningar. Trädfällningar,
beskärningar och transporter.
AB IDROTTS-& TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR
Åldermansvägen 3,
171 48 Solna
Telefon 08-730 39 20
Fax 08-730 36 54
Mobil 070-536 48 17
[email protected], www.iot.se
Planerat underhåll
ABIMA GRUPPEN AB
Postadress: Box 15042,
167 15 Bromma
Besöksadress:
Västerledstorget 2,
167 55 Bromma
Telefon växel: 08-26 87 00,
Fax: 08-26 99 35
Telefon mobil: 0700-808 701
E-post: [email protected]
Hemsida: www.abima.se
IT-UNDERHÅLL
STOCKHOLM AB
Håkan Åhlund
070-713 01 82,
tel. 08-783 16 72
Kontor: Karlavägen 102
Box 24018,
104 50 Stockholm
Telefon 08-783 16 70
Fax 08-783 16 75
[email protected]
www.itunderhall.se
Årlig skötsel av park- och fastig
hetsmark. Förnyelse och renovering av miljön.
LIDINGÖ
TRÄDGÅRDSCENTER AB
Förrådsvägen 11 B,
181 41 Lidingö
Telefon 08-544 811 40
Fax 08-544 811 43
Nyanläggning, underhåll och
skötsel.
SPADES TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR AB
Bjällervägen 39
129 46 Hägersten
Telefon 08-88 68 33
[email protected]
Nyanläggning, underhåll
TRIVSELTRÄDGÅRDAR AB
Strandallén 4, 135 61 Tyresö
Telefon 08-770 71 91
Joakim Nyberg 070-569 13 13
[email protected]
WIDÉNS TRÄDVÅRD &
MARKSERVICE AB
Gjuteribacken 15 NB
172 65 Sundbyberg
Tel. o fax 08-29 40 20
Mobil 070- 595 37 87
[email protected]
www.widensab.com
Professionell skötsel. Årsentreprenader.
Vinterunderhåll. Trädgårds­
design. Anläggning.
VIVALDI AB,
för varandemiljön
Stockholm
Telefon 08-718 30 00
www.vivaldi.se
Certifierad enligt ISO 9001
och ISO 14001.
ARS JAPANSKA
BESKÄRNINGSVERKTYG
l Stångsekatörer ARS Pro.
l Stångsågar ARS Pro.
l Sekatörer ARS Pro.
l Grensaxar ARS Pro.
l Batteri & tryckluftdrivna sekatörer.
ARS Scandinavia AB,
Box 2011, 611 02 Nyköping
Tel 0155-24 20 00
www.ars-tools.se
[email protected]
GRÖNYTE-KONSULT AB
Box 2, 791 21 Falun
Tel 023-296 55
www.gronytekonsult.se
[email protected]
Japanska beskärningsverktyg
– SILKY sågar.
– Golden Star sekatörer.
BESÖKSRÄKNARE
SKOGMA
830 70 Hammerdal
Tel 0644-721 00
Fax 0644-710 87
www.skogma.se
[email protected]
Dold besöksräknare för utemiljö
BESIKTNING
Samtliga företag
under rubriken
Vi bygger
och vårdar grönt
är medlemmar i
Trädgårdsanläggarna
i Sverige, som är en
yrkesorganisation för
kvalificerade yrkesmän
inom den gröna
sektorn.
UTEMILJÖ 6 / 2014
VERKTYG
I högsta kvalité
RAINES MARK &
TRÄDGÅRDSTJÄNST AB
Box 169, 746 24 Bålsta
Telefon 0171-561 55
Mobil 070-536 75 65
SOLNA TRÄDGÅRDSANLÄGGNING AB
Solö Backe 7
761 93 Norrtälje
Telefon 08-754 30 78
[email protected]
Kvalitetsarbeten till rätt pris!
BESKÄRNINGS-
TRÄDGÅRDSMILJÖ
I KRISTIANSTAD AB
Holmavägen 10
289 32 Knislinge
Tel o fax 044-612 68
Mobil: Göran 070- 345 87 47
andersson.tradgardsmiljo
@telia.com
www.tradgardsutbildning.com
Besiktning
TORO BEVATTNINGSANLÄGGNINGAR projektering,
installation och service.
Pumpar, fontäner med mera.
www.aquadesign.se
VERVER EXPORT
Blomsterlökar i största storlek
och av högsta kvalitet. Färdiga
MONA PLANT SYSTEM
specialblandningar för offentlig
HORTO APS
miljö. Välkommen att be­ställa
vår stora lökkatalog.
l Kapillär långtidsbevattning
för urnor, rabatter, träd, tak- Försäljes av:
Södra Sverige:
terrasser, innergårdar mm.
Visingsöäpplen, Janne
l Amplar, kuber, blomträd
Petersson
och blomsterskulpturer.
Stora spanska metallkärl för Tel 0046-708 402 780
[email protected]
offentlig miljö.
Västra Sverige:
Mölltorps Växtinredningar
Södra Sverige:
Peter Eclund
Janne Petersson
Tel 070-990 16 48
Tel 0708-402 780
[email protected]
www.visingsoapplen.com
Stockholm och norra
Västra Sverige:
Sverige:
Peter Eclund
Agenten.nu Mats Karlströmer
Tel 070-990 16 48
Tel 08-511 876 10
www.molltorp.se
[email protected]
Stockholm och
Danmark:
norra Sverige:
Horto ApS
Mats Karlströmer
Henrik Iversen
Tel 08 511 876 10
Tel 0045 23 43 2545
www.agenten.nu
[email protected]
www.ververexport.nl
Distribution:
Horto Aps
DK-5230 Odense
CYKELSTÄLL/
SKANDINAVISK
BEVATTNING LARS
ÅKERBERG AB
Parkvägen 23, 169 35 Solna
Telefon 08-760 04 25 el. 26
Fax 08-761 89 36
[email protected]
Hunter och Nelson automatisk
bevattning
ÖSTORPS BEVATTNING
AB
Östorp 249
312 91 Laholm
Tel 0430-123 85
Fax 0430-71642
[email protected]
Fast och mobil bevattning
Hunter automatbevattning
BEVATTNINGSSÄCKAR
BEVATTNING
WATERBOYS AB
Box 64, Ekebogatan 15
342 21 Alvesta
Telefon: 0472-104 80
Fax: 0472-104 41
[email protected]
www.waterboys.se
Skräddarsydda bevattningslösningar – såväl inomhus som
utomhus!
BLOMSTERLÖKAR
HP JOHANNESSON
TRADING AB
se Trästör/Uppbindning
Vill du synas
UTEMILJÖ 6 / 2014
CYKELGARAGE
NOLA INDUSTRIER AB
Se under Parkutrustning/yttre
miljö!
FÄRDIGA GRÄSMATTOR
GRÄSCENTER AB
Eskilstuna
Telefon 016-707 00
Fax 016-220 03
Mobil 070-644 29 59
Stockholm 08-531 707 25
Fax 08-531 707 24
Mobil 0730-710 113
www.grascenter.se
VEDUMSGRÄS
Horshaga
530 10 Vedum
Telefon: 0512 - 404 70
Telefax: 0512 - 403 60
www.vedumsgras.com
hela året på Utemiljös
MarkbyggarMarknad?
Hör av dig så ordnar vi det!
tel: 031-388 0388
[email protected]
www.tidningenutemiljo.se
MarkbyggarMarknad
MarkbyggarMarknad
46
49
48
KALKYLERING
GEOTEXTIL
HP JOHANNESSON
TRADING AB
se Trästör/Uppbindning
Se under Besiktning.
MarkbyggarMarknad
GRÄSFRÖ
PRODANA SEED AB
Box 43
201 20 Malmö
Tel 013-35 27 36
Fax 013-35 32 29
E-post [email protected]
Hemsida www.prodana.se
l Gräsfröer
l Gödsel, Blomlökar
l Greengräs Färdigt gräs
Återförsäljare:
Gjersvolds Mark &
Trädgård, Sollefteå
Telefon 0620-161 50
Hallarnas trädgård,
Göteborg
031-84 38 00
Trädgårdsgrossisten AB,
Årsta, 08-81 30 40
CARLSSON & CO. AB
Giant kompaktlastare
Se under Minidumper.
LEKPLATSER
TAGGEN MILJÖ OCH
LANDSKAP AB
08 - 27 27 70
[email protected]
www.taggen.se
l Säkerhetsbesiktning av
lekredskap samt HIC-mätning
av fallunderlag. Certifierade
besiktningsmän.
l Kurser om leksäkerhet, 1–2
dagars kurser med teori och
praktik hos er.
MARKBETONG
STARKA
BETONGINDUSTRIER
Adress: Kristianstad
Tegelbruksvägen, Box 520,
291 25 Kristianstad
Telefon 044-20 25 00
Fax 044-20 26 20
Adress: Lund
Flyingevägen, Box 73
247 22 Södra Sandby
Telefon 044-20 25 00
Fax 044-20 26 26
E-post [email protected]
www.starka.se
UNDERHÅLL
HAKO GROUND
& GARDEN AB
Olofsdalsvägen 23
302 41 Halmstad
Telefon 035-10 00 00
www.hako.se
TORO proffsgräsklippare och
bevattning
HAKO gatusopmaksiner och
kompakttraktorer
REDEXIM markvårdsmaskiner
SISIS markvårdsmaskiner
MULTICAR redskapsbärare
LM TRAC redskapsbärare
KIOTI kompakttraktorer
CARLSSON & CO. AB
Göteborgsvägen 107
311 33 Falkenberg
Tel 0346-845 30
epost [email protected]
www.carlsson-co.se
Messersi självlastande minidumper
Messersi minigrävare från
1 – 5 ton.
Denka personliftar från 12 meter.
PAPPERSKORGAR
BYARUMS BRUK AB
Se under Parkutrutsning/yttre
miljö.
SVENNINGSENS
TURF CARE AB
Box 73, 596 22 Skänninge
Besöksadress: Idrottsvägen 3,
Skänninge.
Telefon 013-25 36 00
Fax 013-27 05 86
epost: [email protected]
www.svenningsens.se
NOLA INDUSTRIER AB
Se under Parkutrustning/yttre
miljö.
Gräsvårdsmaskiner och specialmaskiner för grönytor, traktorer
och redskapsbärare Kubota,
Ransomes, Jacobsen, Holder,
E-Z-GO, Cushman,
Ryan, Brouwer, Reformwerke,
Smithco, Allen, Allett.
Vi representerar dessutom:
National: cylinderklippare
Turfco: topdressar, torvskärare
Bernhard: slipmaskiner
Wiedenmann: maskiner för
grönytor och konstgräs.
BYARUMS BRUK AB
567 92 Vaggeryd
Telefon 0393-222 10
Fax 0393-223 80
E-post [email protected]
www.byarumsbruk.se
Park- och gatumöbler, planteringskärl, papperskorgar, askkoppar.
UTETJÄNST MASKIN AB
Box 88, 267 22 Bjuv
Telefon 042-789 80
Fax 042-707 10
[email protected]
www.utetjanstab.se
PARKUTRUSTNING/
YTTRE MILJÖ
NOLA INDUSTRIER AB
Box 17701, 118 93 Stockholm
Besöksadress: Repslagarg. 15 B,
Skeppsbron 3, Malmö
Telefon 08-702 19 60
Fax 08-702 19 62
Orderfax 040-12 75 45
www.nola.se
email: [email protected]
Ett komplett sortiment av produkter för gator, parker, torg
och bostadsområden.
PLANTERING
SKOG OCH FRITID
SKOGMA
830 70 Hammerdal
Tel 0644-721 00
Fax 0644-710 87
www.skogma.se
[email protected]
Allt för skog och fritid.
l Utbildning inom trädklättring & trädvård
SPRUTSÅDD
l Trädvårdsplaner & konsult­tjänster
TRÄDGÅRDSKONSULT AB
www.tradgardskonsult.se
Se under Gräsetablering.
l Vi utför besiktningar av träd – från fristående träd
till kompletta stadsmiljöer
UTETJÄNST AB
www.utetjanstab.se
Se under Vi bygger och vårdar
grönt.
NYHET!
Grävning med tryckluft!
Vi är nordisk distributör för
AIR-SPADE ®
TRÄDGÅRDSKONSULT AB
www.tradgardskonsult.se
Se under Gräsetablering.
TRÄDMÄSTARNA
Drottningholmsvägen 80
112 42 Stockholm
Telefon 08-656 55 07
www.tradmastarna.se
[email protected]
UTETJÄNST AB
www.utetjanstab.se
Se under Vi bygger och vårdar
grönt.
Trädtjänster med arboristkompetens.
Vi utför beskärning och fällning
samt besiktning och inventering
av små och stora trädbestånd.
STUBBFRÄSNING
UTEMILJÖ
t i d n i n gen
Prenumerera?
SVENSK TRÄDVÅRD
& UTBILDNING AB
Kärlingeberga 2427,
281 97 Ballingslöv
Telefon 0451-313 93
Fax 0451-315 93
[email protected]
Med över 25 år i trädvårdsbranschen kan vi stolt erbjuda:
l Försäljning av undersök
ningsinstrument (IML osv)
PFANNER sågskyddskläder och GEFA kronstabiliseringsmaterial samt hela
Freeworkers sortiment
TRÄDGÅRDSKONSULT AB
www.tradgardskonsult.se
Se under Gräsetablering.
NOLA INDUSTRIER AB
Se under Parkutrustning/
Yttre miljö.
VÄXTER
UTBILDNING
AB BJÖRKHAGA
PLANTSKOLA
Veberöd 471, 247 96
Veberöd
Telefon: 046-810 00
Telefax: 046-813 12
E-post: [email protected]
Hemsida: www.bjorkhaga.se
Fullsortimentsleverantör av
kvalitetsväxter. Produktion
och försäljning av resistenta
almar i Sverige.
GRÖNA RÅD
VÄXTKONSULTER AB
Västeråker, Björkdal 30
755 91 Uppsala
Hortonom Maj-Lis Pettersson
Lands. ark. Tomas Lagerström
www.gronarad.se
[email protected]
Föredrag, kurser, rådgivning
• Skadegörare på träd, buskar
och perenner.
• Växter, växthantering och
beskärning.
FLYINGE PLANTSHOP AB
Plantskolevägen 6,
247 47 Flyinge
Telefon: 046-642 10
Telefax: 046-528 20
E-post: [email protected]
www.flyingeplantshop.se
Fullsortimentsleverantör av
växter och tillbehör av högsta
kvalité. Snabba och säkra
leveranser över hela Sverige.
TRÄDGÅRDSMILJÖ
I KRISTIANSTAD AB
Se under Besiktning.
STAF SERVICE AB
Holmavägen 10,
289 32 Knislinge
Tfn 040-756 20
Fax 044-612 68
E-post: [email protected]
Trädgårdsanläggarna i
Sverige har som motto att
“tala så att alla förstår”, trädgård är inte konstigare och
märkvärdigare än vad vi själva
gör det till.
Trädgårdsanläggarna i
Sverige erbjuder rådgivning
och utbildning.
SPLENDOR PLANT AB
Norra Kustvägen 469
263 92 Jonstorp
Telefon: 042-36 61 05
Fax: 042-36 78 32
E-post:
[email protected]
Hemsida:
www.splendorplant.se
Nr 2 2014
Årgång 47
branschens ledande tidning
MILJÖ
UTEMILJÖUTE
t i d n i n gen
t i d n i n gen
Nr 4 2014
branschens tidning sedan 1967
Nr 5 2014
branschens ledande tidning
Årgång 47
Tem
a:
Utru
s
i off tning
e
utem ntliga
iljöe
r!
Kaktusplantering
med gamla anor
Hundar får plats
för aktiviteter
Framtidens
gröna stad
Köpcentrat fick
park på taket
Nytt liv för
anrik trädgård
Hur sköter man
skulpturer?
UTEMILJÖ 6 / 2014
BYARUMS BRUK AB
Se under Parkutrustning/
Yttre miljö.
HP JOHANNESSON
TRADING AB
Järnvägsgatan 1, 268 31
Svalöv
Tel: 0418 - 66 82 50
Fax: 0418 - 66 82 60
Mobil: 0708 - 25 41 77
E-post: [email protected]
www.hpjtrading.se
Beställ din prenumeration på hemsidan:
tidningenutemiljo.se
UTEMÖBLER
TRÄSTÖR/UPPBINDNING
TRÄDVÅRD
Så naturaliserar
du lökväxter
Idéer som gör en
stad cykelvänlig
Ny lekplats med
havsnära läge
UTEMILJÖ 6 / 2014
Målning uppåt
väggarna
Så främjas
biologisk mångfald
MarkbyggarMarknad
TRÄDGÅRDSKONSULT
TSTC AB
Industrigatan 22,
233 51 Svedala
Telefon kontor 040-44 13 65
www.tradgardskonsult.se
Sådd av naturäng, bollplaner. Planteringsarbeten.
Stubbfräsning. Sprutsådd med
terränggående maskin.
KOMPAKTLASTARE
MINIDUMPER
SKÖTSEL OCH
TRÄDGÅRDSMILJÖ
I KRISTIANSTAD AB
GRÄSETABLERING
SKÅNEFRÖ AB
Specialisten på gräsfröer,
färdig gräsmatta av högsta
kvalitet samt gödselmedel.
Telefon 0414-41 25 20
Fax 0414-41 25 27
E-mail: [email protected]
www.skanefro.se
MASKINER FÖR
Bland gravstenar
på Irland
50
nästa nummer
Nr 7/2014
kommer ut
i mitten av
november!
FrostHeater - Nordens mest sålda tjältinare
Experterna har talat ...
Testad och dokumenterad i frostlab
0
20 timmar
10 timmar
Timmar från start
Försäljare
Producent och förhandlare:
Minimaskiner AB
Telefon: 0524 – 234 10
www.minimaskiner.se
Kontakta fabriken direkt på telefon 08-22 92 06
för ett prisförslag. Flera fördelar finns på vår
hemsida www.heatwork.com
Tema:
HeatWork
Work 9.2014
10
HeatWork
Halverad upptiningstid = tusentals kronor sparade!
20
Andra
30
Andra
Med vår prisbelönta industridesign och patenterade
uppvärmningsteknik uppnår vi suveräna resultat som ger
dig som kund den bästa produkten med den högsta kvalitet
på marknaden!
Verknadsgrad (cm)
40
HeatWork
HeatWork tinar
dubbelt så snabbt!
Vinter i utemiljö
MASKINER SOM GÖR
OMGIVNINGEN GRÖNARE!
UTEMILJÖUTEMILJÖ
t i d n i n ge
Nr 2 2014
t i d n i n gen
n
Nr 4 2014
Årgång 47
branschens ledande tidning
Årgång 47
bransche
ns ledande
tidning
UTEM
tidn
Nr 5
i n ge
ILJÖ
brans
chen
Kaktusplantering
med gamla anor
Hundar får plats
för aktiviteter
Framtidens
gröna stad
Hur sköt
er man
Så naturalis
skulpturer?
erar
Köpcentrat fickdu lökväxter
park på taket
Idéer som
gör en
stad cyke
lvänlig
Te
m
Ny lekplats
med
havsnära
läge
Nytt
anrik liv för
trädg
ård
Varför inte prenumerera
på Utemiljö?
Måln
ing
vägg uppåt
arna
UPPSAMLING
n
2014
s tid
ning
seda
Etesia har ett unikt uppsamlingssystem där
knivarnas rotation skapar en sugeffekt
som gör att maskinerna klarar uppsamling
på de flesta underlag. Med en kanal på
hela 50x50 cm behöver man inte oroa
sig för att något fastnar.
n 19
67
Ut
i o rus
ut f fe tnin
em ntl g
ilj iga
öe
r!
Så
biolog främjas
isk m
ångf
ald
a:
Blan
d gr
av
på Irla stenar
nd
Det kostar 380 kr för ett år (8 nr).
DRIFT
Med 4-hjulsdrift och en klipphastighet
på hela 16 km/h klarar man de flesta
arbetsuppgifterna. För de miljömedvetna
finns motorer för Bio-diesel som tillval.
Vill du annonsera
i Utemiljö?
Hör då av dig till Urban:
tel: 08-732 48 50
e-post: [email protected]
Boka prenumerationen på vår hemsida:
tidningenutemiljo.se
TILLBEHÖR
eller per e-post:
[email protected]
Det går också bra att ringa:
031-388 0388
FÖR MERA INFORMATION:
www.stadspark.se
UTEMILJö 6 / 2014
FÖR NÄRMSTA ÅTERFÖRSÄLJARE:
www.stadspark.se/af
Etesia har ett brett utbud av tillbehör
vilket gör att maskinerna kan användas
hela året och inom olika områden. Som
exempel finns hytt, värme, snöplog, sopoch mulchingaggregat.
Posttidning B-post 0-3
Tidningen Utemiljö 6/2014
Drängvägen 14, 438 93 Landvetter