Transcript Ladda ner katalogen (pdf) - Naturvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskap
om program, kurser och arbetsmarknad | 2015/2016
2
Läs mer på webben och följ oss i sociala medier
webbplats
Information om utbildningarna finns även på webben. Här kan
du dessutom läsa intervjuer med studenter som berättar om
hur det är att studera naturvetenskap. Missa inte heller intervjuerna med tidigare studenter som berättar om sina yrken
och hur de haft nytta av sin utbildning i arbetslivet.
www.naturvetenskap.lu.se/utbildning
FACEBOOK
Har du frågor om hur det är att plugga naturvetenskap i Lund?
Ställ dem på Facebook! Här kan du även få tips om olika evenemang, spännande forskningsnyheter och annat smått och
gott.
www.facebook.com/naturvetenskap
youtube
På YouTube hittar du bland annat filmer om de olika utbildningarna. I dessa får du en unik möjlighet att hänga med studenterna in i labbet, ut på exkursion eller in i föreläsningssalen.
www.youtube.com/NaturvetenskapLund
flickr
På Flickr finns bilder på spännande evenemang och aktiviteter vid naturvetenskapliga fakulteten. Det är allt ifrån vetenskapsfestivaler till informationsdagar för gymnasister.
www.flickr.com/naturvetenskap
Information till lärare och SYV
På naturvetenskapliga fakultetens webbplats kan du läsa om
hur du som är lärare eller studie- och yrkesvägledare kan samverka med naturvetenskapliga fakulteten. Vi har flera satsningar som riktar sig till skolelever, både i grundskolan och
gymnasiet. Dessutom erbjuder vi fortbildning för lärare och
studie- och yrkesvägledare. Om du vill hålla dig uppdaterad
kring våra aktiviteter så kan du anmäla dig som prenumerant
på vårt e-postutskick.
www.naturvetenskap.lu.se/samverkan
3
Innehållsförteckning
Välkommen till Lund! 4
Vågar du ifrågasätta och granska verkligheten?
Jill och Daniel läser naturvetenskap
6
7
Naturvetenskaplig utbildning 8
Alternativ ingång - för dig som vill byta spår
9
Karriär och arbetsmarknad10
Plugga utomlands12
Världsberömda lärare13
Astronomi och astrofysik22
Biologi24
Fysik26
Geologi28
Kemi samt kemi/molekylärbiologi30
Kemi/fysik32
Matematik34
Meteorologi och biogeofysik36
Miljö- och hälsoskydd 38
Miljövetenskap40
Molekylärbiologi 42
Naturgeografi och ekosystemanalys
44
Naturvetenskap med fotoner och neutroner
46
Sjukhusfysikerutbildning48
Teoretisk fysik50
Lärarutbildning52
Studievägledning53
Masterutbildning54
Anmälan och behörighet58
Redaktion och produktion
Redaktörer: Emelie Hilner, Helena Bergqvist, naturvetenskapliga
fakulteten, Lunds universitet. Grafisk form: Helena Bergqvist.
Tryck: Elanders, 2014.
med reservation för ändringar
Uppgifterna i katalogen baseras på information som fanns tillgänglig i september 2014. Vi reserverar oss för eventuella ändringar.
fotografer
Kennet Ruona, Johan Persson, Apelöga, Charlotte Carlberg Bärg, Lasse
Strandberg, Gunnar Menander, Mikael Riesedal, Helena Bergqvist, Ragnhild Möller, Anna Thorbjörnsson, Martin Thysell, Rebecka Silvekroon,
Richard Silvekroon, Amalie R. Broström.
4
Välkommen till Lund!
Att studera vid Lunds universitet är en berikande upplevelse där du växer som människa
och får vänner, kunskaper och kontakter för livet. Med vårt sigill på ditt examensbevis
ligger världsarbetsmarknaden öppen!
Lunds universitet
Lunds universitet är Sveriges största och ett av Europas ledande universitet, med anor från 1666. Det är ett traditionsrikt, historiskt och likaså ett modernt, dynamiskt och internationellt universitet. Med 47 700 studenter årligen från hela
världen och Sveriges bredaste utbildningsutbud så toppar
Lunds universitet år efter år undersökningar om vilket som
är Sveriges bästa universitet.
Lunds universitet erbjuder studenterna hjälp och stöd
genom studietiden. Studievägledning, studenthälsan, studieverkstaden, pedagogiskt stöd och karriärvägledning är några
av de stödresurser som finns. Dessutom finns ett fantastiskt
nätverk av bibliotek; Lunds universitetsbibliotek (LUB) som
består av ett trettiotal bibliotek i Lund, Malmö och Helsingborg.
Lunds universitet samarbetar med partneruniversitet i mer
än 50 länder. Varje år reser runt 1 000 lundastudenter ut i världen för att studera.
kationen väl uppbyggd till närliggande byar, kommuner och
städer. Bostadsfrågan brukar lösa sig en bit in på terminen.
SKÅNE OCH ÖRESUND
Skåne är ett av Sveriges mest befolkningstäta län. De tre största städerna – Lund, Helsingborg och Malmö – ligger nära
varandra och det är enkelt att resa mellan städerna.
Helsingborg är en ung universitetsstad med gammal historia och en av Sveriges snabbast växande städer. Helsingborgs riviera har långa finkorniga sandstränder och det finns
gott om fina fiskelägen.
Med Pågatågen tar det inte många minuter att resa från
Lund till Malmö, staden som bubblar av kultur, evenemang,
trevliga parker, mysiga fik och bra shopping.
Mindre än en timme från Lund ligger Köpenhamn som erbjuder storstadsliv, shopping och internationella upplevelser.
SVERIGE
Studentstaden Lund
Som stad har Lund en speciell stämning; högt i tak, en mysig
medeltida stadskärna, tätt mellan upplevelserna och ett stort
utbud av fritidsaktiviteter. Stadsbilden är livlig med gott om
uteserveringar och trevliga butiker. Det finns även flera fina
grönområden och parker, alla på cykelavstånd så klart! Lund
har dessutom ett rikt kulturliv där framför allt studentnationerna fungerar som sociala mötesplatser.
Liksom i de flesta andra universitetsstäder råder det brist
på centrala bostäder, men avstånden är korta och kommuni-
HELSINGBORG
KÖPENHA M N
LUND
DANMARK
MALMÖ
5
6
Vågar du ifrågasätta och granska verkligheten?
Naturvetenskapen bygger på en nyfikenhet och passion att försöka förstå och förklara
världen vi lever i. Vågar du ifrågasätta det du ser omkring dig? Vill du vara med och
påverka hur vår värld kommer att se ut i framtiden? Då ska du välja naturvetenskaplig
utbildning i Lund!
Nyfikenhet, passion och kunskap
Naturvetare har en viktig roll i samhällsutvecklingen. Med ett
kritiskt förhållningssätt tränas naturvetare i att förstå och använda vetenskapliga metoder för att bevisa eller motbevisa
teorier samt utveckla nya metoder och material. Helt enkelt
att ta fram smarta lösningar på de utmaningar vi står inför.
Och för att driva den utvecklingen framåt krävs det nyfikenhet, passion och kunskap. Tre ingredienser som definitivt finns
hos våra lärare. Läs mer om vad det är som de tycker är så
häftigt med just sina ämnen, hur de hamnade där de är idag
och vad de har för tips till dig som ny student på sidan 13.
Unika möjligheter i lund
De unika forskningsmiljöer som finns i Lund gör staden attraktiv för naturvetare. Här finns Universitetssjukhuset, forskningsparken Ideon, Medicon Village med fokus på cancerforskning, Bioimaging Center med en avancerad magnetkamera för medicinska bilder och MAX-lab, materialforskningsanläggningen som lockar forskare från hela världen. Och inte
nog med det. Just nu håller en ny stadsdel på att ta form,
Lund Science Village, som blir navet i Sveriges största forskningssatsning. Här byggs MAX IV, en avancerad synkrotronljusanläggning där fotoner används för att undersöka material.
Och första spadtaget har precis tagits för nästa stora anläggning, ESS (European Spallation Source), som blir världens mest
kraftfulla neutronkälla för materialforskning. Här kommer man
bland annat att undersöka levande celler.
Både MAX IV och ESS fungerar som gigantiska mikroskop
som kompletterar varandra. Tillsammans utgör de en stimulerande, internationell miljö som lockar forskare med olika inriktningar. Hälsa, miljö, energi, klimat, livsmedel, transport, läkemedel och arkeologi, för att nämna några. Här kommer
många av framtidens smarta, miljövänliga och energieffektiva
tekniker och material att utvecklas.
Vill du vara med i denna spännande utveckling? Då är naturvetenskaplig utbildning i Lund ett alternativ för dig! En av
våra utbildningar ”Naturvetenskap med fotoner och neutroner” riktar sig särskilt mot dessa anläggningar. Du kan läsa
mer om den på sidan 46.
7
Jill och Daniel läser naturvetenskap
Hon spelar i studentorkester och vill ägna sig åt forskning. Han funderar på att jobba i
Australien efter studierna. Möt Daniel och Jill, två studenter som gillar naturvetenskap.
Jill läser fysik och spelar i studentorkestern
Jill pluggar på kandidatprogrammet med inriktning fysik. Det
var under den sista terminen på gymnasiet som hon förstod
att fysik var hennes grej och något som hon ville jobba med
i framtiden.
– Jag sökte till Lunds universitet eftersom fysikutbildningen här har gott rykte. Lärarna är duktiga och engagerade
och det är lätt att få kontakt med äldre studenter eftersom
de ofta hjälper till på laborationerna. Det finns en väldigt bra
sammanhållning på institutionen. När jag är färdig med utbildningen vill jag arbeta med forskning på ett universitet
eller företag.
På fritiden spelar Jill trumpet i studentorkestern Academimusiccorpset Bleckhornen. Tidigare var hon också engagerad
i naturvetarkåren LUNA där hon bland annat arbetade med
den årligt återkommande arbetsmarknadsdagen ATLAS. Hon
har också varit med i spexet (en sorts studentteater) på studentnationen Helsingkrona.
– I Lund finns något för alla. Även om du tänker att studentlivet nog inte kommer att passa dig, så tror jag du kan hitta
något som du gillar. En annan bra grej med Lund är att det är
cykelavstånd till allt. Två tips på cykelutflykter i Lunds omgivningar är till naturreservatet i Skrylle och stranden i Lomma.
daniel har läst geologi och trivs i studentkorridor
Daniel är precis färdig med kandidatprogrammet med
inriktning geologi. När han skulle välja utbildning kände
han sig lite osäker, men tänkte att någonting inom
naturvetenskap skulle passa honom. Nu funderar han på att
läsa vidare på ett masterprogram och därefter söka jobb i
Australien, exempelvis inom gruvdrift.
– Jag har inte ångrat att jag började läsa geologi. Naturvetenskap har alltid fascinerat mig och jag tycker om att vara ute
i naturen. Något av det bästa med utbildningen är att lärarna
är så trevliga och tillmötesgående. Det är lätt att lära känna
studenter och lärare på institutionen.
Daniel bor tillsammans med 16 andra studenter i en studentkorridor. I korridoren finns möjligheten att bo i en helt egen
lägenhet eller att bo i ett rum och dela kök med de andra.
– Det är skönt att kunna bo själv men samtidigt ha nära
till andra människor när jag känner för att umgås. Vi brukar
till exempel laga mat tillsammans, spela tv-spel eller bara sitta
och snacka.
Precis som Jill trivs Daniel i staden Lund.
– Det är en mysig stad med många gamla hus, gröna parker
och slingriga kullerstensgator. Som student finns det mycket
att göra och upptäcka, alltifrån att gå ut på klubbar och studentnationer till att strosa runt i parker.
8
Naturvetenskaplig utbildning
universitetsstudier
På universitetet kan du läsa utbildningar på tre olika nivåer:
grundnivå, avancerad nivå samt på forskarnivå. På grundnivå
läser du tre års heltidsstudier inom det naturvetenskapliga
kandidatprogrammet. Det finns 15 olika ingångar att välja mellan samt sjukhusfysikerprogrammet. Utbildningen på grundnivå leder fram till en kandidatexamen. Utbildningen till sjukhusfysiker leder fram till en yrkesexamen (Socialstyrelsen utfärdar yrkeslegitimationen). På avancerad nivå läser du på något av masterprogrammen, vilket efter två års heltidsstudier
leder fram till en masterexamen. Forskarutbildningen omfattar fyra års heltidsstudier och leder fram till en doktorsexamen.
Kandidatutbildning
Huvudområdena inom naturvetenskap är biologi, fysik, geologi, kemi, matematik, miljövetenskap, molekylärbiologi samt
naturgeografi och ekosystemanalys. Det finns totalt 15 olika
ingångar att välja mellan inom huvudområdena. Du väljer ingång beroende på vilket huvudområde du vill fördjupa dig i.
Utbildningen inleds med ett basblock som omfattar cirka
två års studier inom ditt huvudområde, samt kompletterande
studier inom några av de övriga områdena. Inom din kandidatutbildning kan du även välja att läsa kurser i helt andra
ämnen som juridik, ekonomi eller språk.
Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar
och självstudier. På många kurser ingår också projekt, laborationer, exkursioner och fältarbete. Studierna avslutas med
ett examensarbete omfattande 15 hp.
Efter kandidatexamen är du väl förberedd för att starta en
yrkeskarriär eller fördjupa dina kunskaper på avancerad nivå.
Masterutbildning
För dig som vill studera vidare på avancerad nivå finns det
flera olika masterprogram att välja mellan. Läs mer om utbildning på avancerad nivå, samt hur de knyter an till de olika
ingångarna på grundnivå, på sidan 54.
Utbildning på engelska
Inom såväl kandidatutbildning som masterutbildning förekommer kurser som ges på engelska. Om du vill veta vilka
kurser som berörs så är du välkommen att kontakta våra
studievägledare (kontaktuppgifter finns på sidan 53).
Det finns även tre program på grundnivå som ges helt på
engelska, så kallade bachelorprogram, som främst riktar sig
mot internationella studenter. De tre bachelorprogrammen
är Physics, Mathematics och Physical Geography and Ecosystem Analysis. Du kan läsa mer om programmen på www.
lunduniversity.lu.se.
Fristående kurser
Du kan även läsa fristående kurser hos oss. Mer information om vilka kurser du kan välja mellan hittar du på www.
naturvetenskap.lu.se/utbildning. Kontakta gärna våra studievägledare om du behöver råd eller har frågor om fristående
kurser. Kontaktuppgifter finns på sidan 53.
9
Alternativ ingång - för dig som vill byta spår
Alternativ ingång är till för dig som vill studera naturvetenskap men som inte har läst naturvetenskapligt program på gymnasiet. Utbildningen planeras att ges vårterminen 2016.
nästa planerade Utbildningstillfälle
Alternativ ingång planeras att ges nästa gång vårterminen
2016 och kan därför sökas tidigast i oktober 2015. Håll utkik på
www.naturvetenskap.lu.se/alternativ-ingang för mer information.
Behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 3/A3:
endast Matematik C, Naturkunskap B eller Matematik 3
(Matematik 3b eller 3c), Naturkunskap 2.
Programingångar
Du kan söka till följande programingångar via alternativ ingång:
•
•
•
•
•
•
Biologi
Geologi
Miljövetenskap
Miljö- och hälsoskydd
Molekylärbiologi
Naturgeografi och ekosystemanalys
Upplägg
Under första terminen läser du grundläggande kurser i kemi,
fysik, matematik, biologi, geologi, miljövetenskap samt naturgeografi och ekosystemanalys. Därefter läser du enligt ordinarie studiegång inom den programingång du valt. Introduktionsterminen kan räknas in i din treåriga kandidatexamen.
Robert Mroczek valde alternativ ingång
– Jag läste inte naturvetenskapligt program på gymnasiet,
men har alltid varit intresserad av ämnet. Efter att ha gjort
lumpen bestämde jag mig för att söka till det naturvetenskapliga kandidatprogrammet vid Lunds universitet. Jag var inställd på att först behöva komplettera mina gymnasiebetyg,
men fick som tur var reda på att det gick att söka till kandidatprogrammet via alternativ ingång. Jag sökte till programingången i geologi och kom in.
– Alla som läser alternativ ingång pluggar ihop under en introduktionstermin. Därefter läser man tillsammans med studenter inom den programingång man valt – i mitt fall geologi.
– Något som känns väldigt tryggt och bra med alternativ ingång är att man kan ansöka om att byta ämne om man känner att man har valt fel. En annan fördel är att man läser flera
ämnen under en termin och därigenom får lära känna fakulteten, dess lärare och de olika byggnaderna. Samtidigt får
man en chans att lära känna studenter på andra utbildningar,
vilket är extra kul!
– Jag är jättenöjd med att ha hittat det här alternativet! Det
känns dessutom som om man vinner ett halvår eftersom man
kan räkna in introduktionsterminen i sin kandidatexamen.
10
Karriär och arbetsmarknad
Men efter utbildningen då? Får man jobb som naturvetare? Och vilken typ av jobb får
man? Ja, de allra flesta får jobb. En del hamnar precis där de tänkt sig från början. Andra
hittar en yrkesbana som de kanske inte ens visste fanns när de började sin utbildning.
Exakt hur arbetsmarknaden ser ut när du är färdig med din
utbildning är svårt att avgöra idag. Men med en naturvetenskaplig utbildning ökar dina möjligheter att få ett spännande
och utvecklande arbete i Sverige eller utomlands. Naturvetenskaplig kompetens behövs överallt i samhället och kanske är
det just i de lite oväntade sammanhangen som behoven är
som störst. I många länder är det dessutom brist på personer
med naturvetenskaplig kompetens och svenska naturvetare
har gott rykte utomlands.
Bred specialist
En naturvetenskaplig utbildning ger dig en unik bredd och
kompetens som öppnar många dörrar. De olika programingångarna ger dig möjlighet att kombinera de obligatoriska
kurserna med ämnen du väljer fritt. Här är det bara fantasin
som sätter gränserna och du styr själv över hur just din kompetensprofil kommer att se ut. Just kombinationen av en bred
kunskapsbas med specialistkompetens gör dig mer attraktiv
på arbetsmarknaden.
Som naturvetare kan du få ett traditionellt naturvetenskapligt yrke, kanske något av de listade här intill. Men det
finns också många arbeten som inte är enbart naturvetenskapliga. Journalist, företagare, projektledare, försäljare, konsult och marknadsförare är bara några exempel. Låt dig in-
spireras av våra tidigare studenter. Du möter dem i deras nuvarande yrkesroller från sidan 22 och framåt.
knyt kontakter under utbildningen
En stor fördel med att läsa naturvetenskap är att kunskaperna
är internationellt gångbara och att det därför finns stora möjligheter att läsa delar av utbildningen utomlands. Det ger
dig erfarenheter utöver själva utbildningen, inte minst på det
personliga och sociala planet. Egenskaper som också väger
tungt i jobbsammanhang.
Ett bra sätt att knyta kontakter ute i arbetslivet är genom
att göra praktik på en arbetsplats. Praktikarbete ingår på flera
av våra programingångar, och leder inte sällan till en anställning efter avslutad utbildning.
Glöm inte passionen
När du funderar över vilken utbildning du ska välja är det såklart viktigt att titta på framtida jobb- och karriärmöjligheter.
Men kom ihåg att du ska arbeta under många år, så glöm
inte bort passionen! Vad brinner du för? Inom vilka områden
skulle du vilja arbeta i framtiden? Ta gärna kontakt med våra
duktiga studievägledare om du vill diskutera dina funderingar.
Du hittar deras kontaktuppgifter på sidan 53.
11
Naturvetare kan välja och vraka!
Miljöstrateg, samhällsplanerare, bergtekniker, röntgenfysiker, processutvecklare, miljö- och kvalitetsansvarig, applikationskemist, finansanalytiker, miljösamordnare, geofysiker, försäkringsmatematiker, konstruktör,
djurskyddsinspektör, molekylärbiolog, strålskyddsfysiker, kvartärgeolog,
läkemedelskonsulent, miljöingenjör, genetiker, kvalitetschef, meteorolog,
logistiker, planeringsingenjör, maringeolog, statistiker, programutvecklare,
systemutvecklare, simuleringsingenjör, klinisk prövningsledare, miljöinformatör, miljö- och hälsoskyddsinspektör, astrofysiker, mikrobiolog,
MR-fysiker, malmgeolog, prövningsledare, radiokemist, nuklearmedicinfysiker, livsmedelsinspektör, energi- och klimatrådgivare, produktchef,
klimatolog, lärare, handläggare, strålbehandlingsfysiker, jordartsgeolog,
biokinetiker, produktspecialist, astronom, materialfysiker, produktingenjör, forskningschef, materialspecialist, patentingenjör, strålskyddsinspektör, naturvårdare, farmakolog, systemingenjör, geokemist, laboratoriechef,
materialtekniker, inventerare, mätingenjör, forskare, utvecklingsingenjör,
riskbedömare, kommunekolog, bioinformatiker, miljökonsult, miljörevisor, kryptolog, strålskyddschef, utredare, forskningsingenjör, utvecklingskemist, kvalitetsingenjör, projektledare, sakkunnig, klimatcoach,
läkemedelskemist, aktuarie, analytiker, forensiker, patentombud, valideringsingenjör, controller, informatör, programmerare, berggrundsgeolog,
biolog, marknadsförare, hydrogeolog, kvalitetssäkrare, projektvärderare,
GIS-ingenjör, vetenskapsjournalist, läkemedelskonsult, säljledare, rådgivare, miljöansvarig, IT-ansvarig, biostatistiker, koordinator.
12
Plugga utomlands
Sugen på att plugga utomlands? Som student vid naturvetenskapliga fakulteten har du möjlighet att läsa en del av din utbildning vid ett annat universitet, i en annan del av världen.
Naturvetenskap är ett internationellt språk som inte känner
nationsgränser och därför ger dig som student möjlighet att
röra dig mellan olika länder.
Naturvetenskapliga fakulteten har avtal med många universitet världen över. Du kan exempelvis studera i USA, Kanada, Nya Zeeland, Venezuela, Singapore, Kina, Brasilien, Japan,
Australien samt i de flesta europeiska länder. Du kan välja
att läsa en termin eller ett helt läsår utomlands. Din tid som
utbytesstudent berättigar dig till CSN-medel, du betalar inga
terminsavgifter och de kurser du läser utomlands kan räknas
in i din svenska examen.
Att bo och studera utomlands ger dig inte bara ett utmärkt tillfälle att inhämta ny kunskap och förbättra dina
språkkunskaper, du får även möjlighet att skaffa dig goda
meriter inför framtiden. Utländska universitet kan dessutom
ofta erbjuda ett utbud av kurser och specialutbildningar som
skiljer sig från det utbud som finns vid Lunds universitet. På
så sätt kan du sätta ihop en unik utbildningsprofil som passar
just dig. Samtidigt ökar du din konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
Som utbytesstudent får du även chansen att uppleva en
ny kultur, vilket inte bara kan lära dig något nytt om din omvärld, utan också om dig själv.
MEr INFORMATION
Kristina Miolin
Internationaliseringsansvarig
046 - 222 30 01
[email protected]
www.naturvetenskap.lu.se/internationellt
13
Världsberömda lärare
Som student kommer du att få träffa lärare som är experter inom sina områden och ägnar
sig åt världsledande forskning. Vad är det som de tycker är så häftigt med just sina ämnen
och vilka tips har de till dig som blivande student?
Marie Dacke, biologi
Hur blev du intresserad av biologi?
Jag har alltid gillat djur och drömde som liten om att bli veterinär. Men riktigt intresserad blev jag nog först när min
kanin plötsligt blev uppäten och zoologer från Lund kom och
undersökte om det fanns vargspår i trädgården. Jag minns att
jag tänkte att de där människorna måste ha världens roligaste
jobb!
Efter gymnasiet var planen från början att läsa kemi i Uppsala, men det blev biologi i Lund istället. Jag insåg nämligen
ganska snabbt att jag brann för biologi och inte för kemi.
Och Lund lockade med sin unika studentkultur och speciella
atmosfär.
När jag hade tagit min kandidatexamen och börjat läsa på
avancerad nivå, utvecklade jag ett starkt intresse för sinnesbiologi och bestämde mig för att börja forska i ämnet. Nu
delar jag min tid mellan min forskning och undervisning i
sinnesbiologi vid Lunds universitet.
Vad är det som är så häftigt med biologi?
Det är jättehäftigt att studera något som redan är och som
naturen har skapat. Det finns massor av fantastiska konstruktioner i naturen som människans högteknologiska uppfinningar omöjligt kan mäta sig med. Ett litet nattaktivt bi kan
till exempel navigera genom en mörk regnskog utan några
andra hjälpmedel än sina små, små sinnesorgan.
Berätta om din forskning!
Jag forskar om djurs syn. Tidigare har jag bland annat studerat
dyngbaggar i Afrika. De navigerar med hjälp av solen under
dagen och polariserat ljus från månen under natten. Just nu
forskar jag om bin och humlors flygkontroll och navigering.
Forskargruppen som jag ingår i samarbetar med ingenjörer i
Schweiz. Med hjälp av vår forskning kan ingenjörerna bygga
och förfina olika typer av maskiner. Samtidigt får vi i forskargruppen möjlighet att testa våra teorier.
Några tips till blivande biologistudenter?
Mitt bästa tips är att välja kurser utifrån eget intresse och
inte efter vad du tror skulle vara bäst rent taktiskt. Jag hade
tidigare en föreställning om att det var svårt att få jobb som
biolog, därför vågade jag först inte satsa på att utbilda mig
till det. Trots att jag brann för ämnet. Idag känner jag väldigt
få biologer som är arbetslösa. Så hitta det du brinner för och
satsa på det!
När du väl har börjat plugga så kan det vara smart att forma mindre studiegrupper så att du kan diskutera allt spännande tillsammans med dina kursare. Det kan lyfta din kunskapsnivå till oanade höjder. Och ha roligt, det är viktigt att
ha roligt!
faktARUTAN
Hobby: Bygga hus, resa och skapa vackra saker.
Dold talang: Talar rövarspråket flytande.
Merit: Fick utmärkelsen Framtidens Forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning. Med
utmärkelsen följde tio miljoner kronor dedicerade
till Maries forskning. Har också fått IgNobel-priset
i biologi och astronomi.
14
helena filipsson, geologi
Hur blev du intresserad av geologi?
Jag har alltid varit intresserad av natur och miljö. Jag hade
visserligen en ganska stor stensamling när jag var yngre, men
jag hade inga planer på att bli geolog vid den tidpunkten. Det
var först när jag började plugga geologi på universitetet som
jag förstod vad geologer faktiskt arbetar med. Dessförinnan
hade jag en föreställning om att de mest studerade gamla
stenar. Men så är det ju givetvis inte! Som geolog är man ofta
ute på exkursion och arbetar i fält, vilket är fantastiskt roligt.
Efter att jag tagit min examen började jag forska inom
kvartärgeologi, vilket är den delen av geologi som handlar
om jordens yngsta period. Jag började intressera mig för just
den tidsperioden eftersom den kändes greppbar samtidigt
som det tillät mig studera processer som äger rum än idag.
Dessutom har det hunnit hända väldigt mycket spännande
de senaste 2,6 miljoner åren!
Vad är det som är så häftigt med geologi?
Geologi handlar om att förstå processer i landskapet och
varför det ser ut som det gör. Varför fungerar till exempel
odling så bra i Skåne? Hur kommer det sig att det ligger en
ås just där? Något som jag tycker är väldigt spännande är att
borra upp sedimentkärnor. De fungerar som ett miljö- och
klimatarkiv där man kan se hur exempelvis en havsbotten
har förändrats under en viss tidsperiod. Genom att studera
det förflutna kan man även dra slutsatser om vad som kan
inträffa i framtiden. Det är häftigt!
Berätta om din forskning!
Jag har alltid varit intresserad av hav och havsmiljö så min
forskning kretsar mycket kring det. Bland annat forskar jag
om hur Östersjön har påverkats av människans närvaro i om-
rådet. För att ta reda på det så borrar jag upp sedimentkärnor
från havsbottnen som jag sedan studerar. Man kan bestämma
åldern på de olika sedimenten genom att analysera exempelvis djurens kemiska sammansättning. Utifrån det kan man
sedan dra slutsatser om hur havets klimat, miljö och djurliv
har förändrats under en viss tid.
Just nu är jag involverad i ett internationellt forskningsprojekt om kustnära marin försurning. I sedimentkärnor från
Skagerrak-Kattegat och Östersjön letar vi efter foraminiferer, som är mikroskopiskt små och vanliga havsorganismer.
Vi analyserar hur de påverkats av vattnets pH tillsammans
med andra faktorer som temperatur och syrebrist under olika
tider. På så vis kan vi lära oss mer om försurningens effekt på
djurlivet. Den kunskapen är viktig för att man ska kunna sätta
in rätt åtgärder och rädda våra kustnära hav.
Några tips till blivande geologistudenter?
Läs ämnen som du tycker är kul, det är jätteviktigt! Och visa
att du är intresserad under lektionerna, var inte rädd för att
prata och diskutera mycket. Våga ta plats!
faktarutan
Hobby: Resa, natur och trädgård.
Dold talang: Är en fena på Guitar Hero och brödbakning.
Merit: Har fått stipendium från Stiftelsen Konung
Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik
och miljö.
15
Lassana Ouattara, fysik
Hur blev du intresserad av fysik?
Jag blev intresserad av naturvetenskap redan som barn och
tyckte alltid att det var det roligaste ämnet i skolan i Elfenbenskusten, där jag växte upp. Efter grundskolan blev jag utvald till en elitskola med fokus på naturvetenskap (Lycée scientifique de Yamoussoukro). Där sammanstrålade de bästa
eleverna från hela landet för att plugga en treårig gymnasieutbildning i naturvetenskap med fokus på matte. Vi hade
fantastiskt bra lärare och jag fick mersmak för matte och
fysik. Eftersom jag var bra på de ämnena blev det också roligt.
Efter gymnasiet läste jag matte och fysik på universitetet
i Abidjan, men 1992 blev det oroligt i landet och jag flydde
till Sverige. För att göra en lång historia kort kom jag så småningom in på Lunds universitet och läste en magister i fysik.
Ett halvår tillbringade jag i Frankrike som Erasmus-stipendiat.
Därefter blev det fyra års forskarutbildning och två år som
postdok i Danmark på Danmarks Tekniske Universitetet. Nu
arbetar jag dels på Nationellt resurscentrum för fysik med
stöd för lärare och dels med att undervisa på grundutbildningen i fysik.
Jag arbetar också som lärarutbildare och mentor på ett
internationellt utbildningsprogram för afrikanska lärare och
skolledare. Utbildningsprogrammet fokuserar på barns rättigheter i klassrumssammanhang och i skollednings- och skolutvecklingsfrågor.
Vad är det som är så häftigt med fysik?
Allting med fysik är kul! Livet är fysik och fysik är grunden för
all naturvetenskap. Man förstår sin vardag bättre. Jag funderar ofta i min vardag över det som händer omkring mig och
det mesta kan förklaras med fysik. Det är häftigt!
Berätta om din forskning!
En del av min forskning har kretsat kring ”drug delivery”, det
vill säga att hitta smarta lösningar för att leverera medicin.
Målet var att konstruera en behållare som med hjälp av nanopartiklar och infrarött ljus kunde smälta inne i kroppen. På
så sätt kan läkemedlet distribueras ut på ett kontrollerat sätt
till ett specifikt ställe hos patienter med kroniska sjukdomar.
Det andra forskningsområdet jag sysslat med är att hitta nya
halvledarmaterial som kan användas för framtida elektronik
och som optiska komponenter. Jag har undersökt olika material på atomnivå för att hitta eventuella defekter och titta på
vilka egenskaper materialet har. Det är roligt med forskning
som har en direkt tillämpning i det verkliga livet!
Några tips till blivande fysikstudenter?
Ta gymnasiefysiken på allvar – då blir universitetsfysiken en
lek. Ett annat tips är att försöka ”förstå” fysiken genom att
skapa begrepp eller bilder om varför saker är som de är – förstå fysikens metoder. Annars blir fysiken bara ett mekaniskt
räknande.
Ifrågasätt allt som händer i din vardag, enkla saker som
till exempel varför kylskåpet är svårt att öppna direkt efter
att man stängt det eller när vatten kokar – vad finns i bubblorna? Var nyfiken helt enkelt!
faktarutan
Hobby: Västafrikansk musik (Djembe).
Dold talang: Är en hejare på att spela dundunoch djembetrumma.
Merit: Har fått Ørsted-stipendiet för postdokutbildning i Danmark. Har skapat arbetsglädje hos
många av Sveriges lärare med både innovativa
undervisningsmetoder och digitala verktyg, främst
via Nationellt resurscentrum för fysik. Är utbildare
och mentor inom SIDAs ITP (International Trainee
Program).
16
Charlotta Turner, kemi
Hur blev du intresserad av kemi?
Oj! Jag var egentligen inte alls intresserad av kemi när jag
var yngre. Jag ville bli sjukgymnast och sökte in till samtliga
utbildningsplatser i hela landet, fast jag inte hade betyg som
räckte för att komma in. I ansökningsformuläret längst ner
blev det en rad över. ”Ska du inte skriva naturvetenskapligt
program där?”, föreslog min far. Okej då, tänkte jag. Och jag
kom in – som reserv. Jag kan inte påstå att jag var särskilt
entusiastisk över det, men när jag väl kom in i det så var det
superkul. Jag har alltid varit väldigt frågvis och hade extra
många frågor kring kemi, vilket har hjälpt mig dit jag är idag.
Vad är det som är så häftigt med kemi?
Kemi är ett ämne som beskriver världen runt omkring oss på
ett bra sätt och som gör att man förstår. Det är lite lustigt
och sorgligt, för folk i allmänhet tror att kemikalier är gifter
som vi sprutar på grönsaker. Just ordet kemikalie har fått en
negativ klang utan att förtjäna det. Vatten är ju också en kemikalie, fast vi undviker att kalla det så, och använder istället
andra ord. Kemi är ett ämne som bara blir roligare ju mer
man läser. När man kommer till masternivå – det är då det
blir riktigt, riktigt roligt!
Berätta om din forskning!
Det som driver mig i min forskning är hållbar utveckling. Där
ser jag att kemi har en viktig roll. Jag är med och driver två
stora projekt. Inom SuperSurface (Superhydrophobic Surfaces
by Supercritical Fluid Technology) jobbar vi med att ersätta
organiska lösningsmedel som till exempel hexan eller aceton
med koldioxid och vatten. Vid hög temperatur och högt tryck
blir koldioxiden superkritisk och får egenskaper liknande organiska lösningsmedel. Miljövinsterna om man kan göra detta
inom industrin skulle vara enorma. Inom den andra gruppen,
SuRe Tech (Sustainable Resource Technology), kan man säga
att vi jobbar med bioraffinering. Vi försöker utvinna nyttiga
ämnen som till exempel antioxidanter från avfall och restprodukter. Grunden för båda projekten bygger samtidigt på att vi
utvecklar våra analysmetoder. Vad innehåller det för ämnen?
Och hur mycket? Om vi inte kan mäta vår miljöpåverkan är
vi körda!
Några tips till blivande kemistudenter?
Det kan kännas kämpigt i början att plöja igenom allt det
grundläggande, som att bestiga ett berg. Men man måste
kämpa och klättra uppåt för att komma till den vackra utsikten. Belöningen kommer!
Var inte rädd för att prata med din lärare! Vi är ett stort
och trevligt gäng som dessutom kan hjälpa dig att sätta in
den ”torra” teorin i ett spännande sammanhang, inte minst
genom våra olika forskningsprojekt.
faktarutan
Hobby: Twittra, blogga, fotografera, påta i trädgården och umgås med familjen.
Dold talang: Hjula, brukar alltid hjula i mål i olika
motionslopp!
Merit: Har en rådsforskartjänst från Vetenskapsrådet. Fick Ingvar Carlsson Award som återvändande
postdok, har fått miljöpris av Kungen och är koordinator för forskningssatsningarna SuRe Tech och SuperSurface.
17
Torben R. Christensen, naturgeografi
Hur blev du intresserad av naturgeografi?
Jag har alltid varit intresserad av naturen, speciellt utifrån ett
miljö- och klimatperspektiv. Efter gymnasiet läste jag bland
annat biologi och kemi. Naturgeografi som ämne halkade
jag in på först när jag pluggade vid Cambridge University i
England. Vid den tidpunkten blev jag även särskilt intresserad av Arktis. Det är där som tecken på global uppvärmning
syns först och tydligast, vilket gör området både viktigt och
spännande att studera.
Efter att jag doktorerat bestämde jag mig för att börja
forska och undervisa. Än idag är det främst kalla, nordliga
platser och dess ekosystem som intresserar mig. Värme har
aldrig riktigt varit min grej, så ju kallare områden desto bättre!
Vad är det som är så häftigt med naturgeografi?
Det som är så fascinerande med naturgeografi är att man får
en förståelse för hur allting hänger ihop – natur, miljö och
klimat. Visst kan man undersöka saker på detaljnivå också,
men det är helhetsbilden som är mest intressant. Vidare behandlar ämnet viktiga frågor som rör miljö- och klimatförändringar. Här har naturgeografer en betydelsefull uppgift
att diskutera med beslutsfattare och identifiera framtida lösningar på miljöproblem. Som naturgeograf får man en möjlighet att bidra till en bättre värld, det är häftigt!
Berätta om din forskning!
Jag forskar om klimatets påverkan på nordliga ekosystem.
Min forskning bedrivs framför allt i Abisko, Svalbard och på
Grönland. Där finns forskningsstationer som kan mäta klimatförändringar under en väldigt lång tid, vilket gör att man
kan studera förändringarna när de sker. Jag analyserar även
landprover och arbetar med att ta fram modeller över möjliga
framtida klimat. Det är väldigt spännande! En fråga som jag
vill besvara är hur framtida klimat kan påverkas av starka
naturliga processer, som till exempel när permafrost i myrar
tinar och växthusgasen metan bildas.
Några tips till blivande naturgeografistudenter?
Naturgeografi är ett tvärvetenskapligt ämne, vilket innebär
att det går att kombinera med flera andra naturvetenskapliga ämnen. Så mitt tips är att utnyttja bredden och hitta en
väg som passar just dig och dina intressen. Och var nyfiken,
nyfikenhet kan ta dig väldigt långt!
faktarutan
Hobby: Matlagning.
Dold talang: Är grym på gräsklippning.
Merit: Koordinator för Nordic Centre of Excellence,
ett stort forskningsprojekt som handlar om permafrost och inkluderar toppforskare från hela Norden.
18
Sofia feltzing, astronomi
Hur blev du intresserad av astronomi?
När jag var yngre var jag inte alls intresserad av astronomi
och hade inte en tanke på att bli astronom. Under gymnasietiden studerade jag språk och humaniora som jag sedan
kompletterade med fysik, matematik och kemi. Därefter läste
jag på fysikerlinjen och senare på doktorandutbildningen i
teoretisk astrofysik i Uppsala. Väl där kom jag att inse att
just observationell astrofysik var både spännande och utmanande och passade mig perfekt. Min tid i Uppsala var mycket
intressant och lärorik. Min handledare hade bland annat tid
på McDonald-observatoriet i Texas. Vi tillbringade fem nätter där och observerade. Att observera är en väldigt speciell
upplevelse som är svår att beskriva. Resan till USA resulterade
i mycket bra observationsmaterial som blev grunden till min
avhandling.
Vad är det som är så häftigt med astronomi?
Astronomi handlar om stora frågor som länge har väckt människans nyfikenhet. Hur bildades universum? Hur utvecklas
galaxer? Vad består en stjärna egentligen av? Astronomi är
dessutom ett forskningsområde inom vilket det händer väldigt mycket. Man kan inte jämföra dagens astronomi med
den som fanns för bara 30 år sedan, forskningen går mycket
snabbt framåt. Sedan är astronomi lite som arkeologi, när
man blickar ut i rymden blickar man ju även bakåt i tiden.
Det tar flera år för ljuset från även de närmsta stjärnorna att
nå jorden.
Berätta om din forskning!
Jag forskar om hur galaxer bildas och utvecklas. Jag har valt
att studera Vintergatan, som är den galax som vårt solsystem
befinner sig i. Vintergatan är en väldigt dynamisk och spännande galax att studera eftersom den är både en spiralgalax
och en stavgalax. Just nu studerar jag Vintergatans två olika
diskar med stjärnor. I den ena disken rör sig stjärnorna precis
som solen, och i den andra disken rör de sig mer i höjdled.
Jag vill ta reda på varför det är så, samt kunna skilja mellan
stjärnorna i diskarna. Detta gör jag bland annat med hjälp
av stora teleskop, till exempel VLT i Chile. Jag är också med
och aktivt utvecklar nästa generations instrument som kommer att användas för ännu kraftfullare observationer av just
Vintergatan.
Några tips till blivande astronomistudenter?
Ha tålamod! Astronomi är en tillämpning av fysik och det
läser man först under sista året på kandidatprogrammet.
För att förstå astronomi krävs det nämligen att du redan har
klarat av vissa kurser i matematik och fysik. Men läs gärna
böcker om astronomi under tiden och håll ditt intresse vid
liv. Du har ett fantastiskt roligt och spännande sista år på
kandidatprogrammet framför dig.
Se till att studera aktivt under alla kurser, även dem som
du tycker är lite lättare, då har du ett bättre utgångsläge inför de svårare kurserna.
Starta gärna en studiegrupp så att du och dina kursare kan
ta hjälp av varandra. Och räkna mycket, man kan aldrig räkna
för mycket!
faktarutan
Hobby: Segling och trädgårdspyssel.
Dold talang: Är duktig på stickning, kan sticka
riktigt avancerade mönster.
Merit: Tilldelades den Strömer-Ferrnerska belöningen av Kungliga Vetenskapsakademien 2013.
Innehavare av en av Kungliga Vetenskapsakademiens särskilda forskartjänster (2005-2009).
19
Henrik Smith, miljövetenskap
Hur blev du intresserad av miljövetenskap?
Det började tidigt. Som ung fältbiolog såg jag att det fanns
en rad hot mot den biologiska mångfalden, att habitat förstördes och att jord- och skogsbruket förde med sig problem.
Det var i första hand naturvårdsproblemen som drev mig att
söka kunskap för att hjälpa till med lösningar. Efter hand blev
mitt intresse bredare och jag ville förstå orsakerna till olika
miljöproblem och därför valde jag en naturvetenskaplig bana
för att kunna jobba med dessa frågor.
Vad är det som är så häftigt med miljövetenskap?
Det som är häftigt är att man möter människor som är specialister på olika områden, men som alla arbetar med att hitta
lösningar på ett gemensamt problem. Man lär sig hela tiden
nya och intressanta saker genom dessa möten och samarbeten. Det blir spännande och givande diskussioner eftersom
alla har fokus på samma problem. Det blir så tydligt att miljövetenskapen är tvärvetenskaplig. Den naturvetenskapliga
kunskapen behövs för att förstå orsakerna till olika miljöproblem. De andra områdena, som till exempel ekonomi och
statsvetenskap, behövs när man ska lösa problemen.
Berätta om din forskning!
Under många år jobbade jag med grundforskning om djurs
sociala liv, bland annat fåglar i jordbrukslandskapet. Jag upptäckte då att en del arter, till exempel staren, minskade över
tid i dessa miljöer. Varför minskade de? Det ville jag ta reda
på och påbörjade ett sidoprojekt kring detta. Sidoprojektet
utvidgades och utvecklades och idag arbetar jag mycket
med liknande frågeställningar. Vilda bin och humlor, som är
viktiga pollinatörer för såväl jordbruksgrödor som andra
betydelsefulla växter, hotas idag av ett alltför intensivt jordbruk. Här jobbar vi tillsammans med ekonomer för att hitta
lösningar till ett ekonomiskt sunt jordbruk och samtidigt behålla den biologiska mångfalden. Och vi har lyckats bra! Vår
forskning har påverkat delar av jordbrukspolitiken. På senare
tid har jag också börjat titta på direkta effekter av de pågående klimatförändringarna. Vi noterar att fågelsamhällena
förändras – fler sydliga arter kommer in i landet, samtidigt
som andra arters utbredningsområden förskjuts norrut. Vad
händer i landskapet i ett förändrat klimat? Hur kan vi förbereda oss? Kan vi göra landskapet mer motståndskraftigt mot
klimatförändringar? Det är några av frågorna som jag söker
svar på.
Några tips till blivande miljövetenskapsstudenter?
Ha ett öppet sinnelag för det händer mycket inom forskningen, både inom den naturvetenskapliga delen och inom angränsande områden. Och förbered dig på en riktigt spännande
utbildning!
faktarutan
Hobby: Fågelskådning.
Dold talang: Duktig på att lösa kluriga korsord.
Merit: Har varit med och byggt upp den miljövetenskapliga utbildningen i Lund. Koordinerar
forskningsmiljön Biodiversitet och ekosystemtjänster i ett förändrat klimat.
20
Anna-Maria Persson, matematik
Hur blev du intresserad av matematik?
Mitt intresse för matematik väcktes ganska tidigt när jag gick
i skolan och hade en bra lärare i ämnet. Vi blev utmanade,
många problem skulle lösas och vi tävlade en hel del också
vill jag minnas. I Rumänien, där jag är uppväxt, har matematik alltid haft mycket hög status. Det var naturligt att det
anordnades matteolympiader och liknande tävlingar redan i
de tidiga skolåren. Dessutom blev vi som små tränade i olika
knep-och-knåp-problem, vilket var inspirerande.
Vad är det som är så häftigt med matematik?
Det är roligt att klura på problem! Att förstå attraktionen och
utmaningen, att använda det logiska tänkandet. Matematiken
är universums språk och genomsyrar allt omkring oss och
finns i naturen, konsten, arkitekturen och många andra områden. Men, matematiken är också mycket mer. Den lever
sitt eget liv och rymmer en helt fantastisk värld full av idéer
och begrepp som till exempel tal och funktioner, matriser,
dimensioner och rum. Alla matematiska begrepp är delar
av en oerhört rik, ordnad struktur sammanvävd av logiska
resonemang. Matematiken tillför nya dimensioner, den är
skapande och vacker – det är häftigt!
Berätta om din forskning!
Jag jobbar inom ett delområde av den matematiska analysen
som ligger mellan komplex analys och operatorteori. Inom
den komplexa analysen behandlar man huvudsakligen funktioner av komplexa tal. De komplexa talen infördes formellt
under 1800-talet som en utvidgning till det reella talområdet,
men begreppet som sådant växte fram några århundraden
tidigare för att kunna behandla kvadratiska ekvationer som
saknade reella lösningar.
Den komplexa analysen är en av matematikens vackraste
och rikaste grenar som några av världens genom tiderna
största matematiker har bidragit till. Trots det faktum att teorin för funktioner av komplexa variabler har haft en enorm
utveckling sedan 1900-talets början så finns det fortfarande
massor av frågor att besvara och spännande problem att lösa!
Några tips till blivande matematikstudenter?
Bevara känslan av att ämnet är roligt! Och ge inte upp om du
har en hård nöt att knäcka, belöningen kommer. Och belöningen att lösa ett svårt problem är proportionell mot svårighetsgraden!
faktarutan
Hobby: Aerobics, dans och vandring. Är instruktör på träningscentret Gerdahallen i Lund.
Dold talang: Grym på att städa och är mycket
snabb på sudoku (nivå Samuraj eller Evil).
Merit: Skapare av Matematikπlen, en årlig lagtävling i matematik för gymnasieelever. Initiativtagare till ett kontaktnätverk med gymnasieskolor.
21
22
Astronomi och astrofysik
Astronomi är vetenskapen om himlakroppar och andra naturföreteelser utanför planeten
jorden. Astronomin är ett av de absolut äldsta vetenskapsfälten, det kan spåras tillbaka
till de allra första kända civilisationerna.
Vill du studera avlägsna galaxer eller leta efter liv på andra
planeter? Vill du förstå hur svarta hål fungerar eller vill du
utveckla avancerade datorsimuleringar av komplicerade astrofysikaliska processer? Allt detta och mycket mer arbetar
astronomer med. De använder fysiken för att förklara universum och dess beståndsdelar, från det allra minsta som
processer på atomnivå, till det allra största som galaxer och
universum självt.
Sedan årtusenden har människan studerat det som finns
på natthimlen. Under lång tid gjordes det med hjälp av blotta ögat eller mycket enkla linser. Idag använder astronomer
otroligt avancerade teleskop och instrument, både på marken
och i rymden. Dessa kan registrera inte bara det ljus vi ser
med ögonen utan även infrarött ljus, högenergetiska gammastrålar och mycket annat. Kraftfulla datorer används också
för att analysera data och göra modeller av till exempel en
enskild stjärnas utveckling eller av det tidiga universumet.
Astronomer studerar också mer jordnära saker. Till exempel hjälper observationer av solen och jordens bana kring
denna oss att förstå klimatvariationer, både bakåt och framåt i tiden. Studier av hur elektromagnetisk strålning transporteras genom rymden mellan stjärnorna kan användas för att
förstå hur solens strålning transporteras genom jordens at-
mosfär och därmed bidra till förståelsen av växthuseffekten.
Genom studier av stjärnor har astronomerna förstått hur
dessa himlakroppar får sin energi från fusionsprocesser där
väteatomer smälter samman till heliumatomer. Detta kan i
framtiden hjälpa till att lösa jordens energiproblem.
Utbildningen
För att förstå de komplexa processer som pågår i universum
krävs goda kunskaper i fysik. Därför är utbildningen i astronomi och astrofysik en fysikutbildning som ger dig chansen att
kombinera fördjupning i ett spännande forskningsfält med
breda studier i fysik.
De första fyra terminerna på utbildningen läser du mest
fysik och matematik, för att under de två sista terminerna
enbart ägna dig åt astronomi och astrofysik. Ämnen som
behandlas är stjärnors födelse, utveckling och död, universums födelse (kosmologi), läran om vårt planetsystem och
andra galaxer. Under termin sex gör du, förutom att läsa
kurser i astronomi och astrofysik, också ett projektarbete
tillsammans med en eller flera forskare vid institutionen.
Detta examensarbete kommer att ge dig en första riktig inblick i hur astronomer arbetar samt om hur man bedriver
ett forskningsprojekt. Under utbildningens gång tränar du
23
också dina färdigheter i presentationsteknik
och rapportskrivande. Användandet av datorer
är stort inom dagens forskning – du kommer
därför att kontinuerligt träna på att använda
datorer och egenskrivna datorprogram för att
lösa problem. Efter grundutbildningen kan du
läsa det tvååriga masterprogrammet i astrofysik, som ger dig de övriga kunskaper inom astronomi och astrofysik som du behöver för att antingen fortsätta mot en doktorsexamen, eller
för att till exempel jobba inom näringslivet eller,
efter komplettering med pedagogik, läraryrket.
Läs mer om masterprogrammet på sidan 54.
Arbetsmarknad
Astronomer och astrofysiker arbetar i stort sett
inom samma områden som en fysiker eftersom
kompetenserna är likvärdiga. Många arbetar inom universitetsvärlden med forskning och utbildning eller vid internationella forskningsanläggningar som till exempel Europeiska Sydobservatoriet (ESO). Andra arbetar inom både den
privata och offentliga sektorn med exempelvis
rymdfysik, datorberäkningar, simuleringar, elektronik, kommunikation, utbildning, media, näringsliv och en hel del annat.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 9/A9: endast Fysik B, Matematik D, Kemi A
eller Fysik 2, Matematik 4, Kemi 1.
mer information
Nils Ryde, studievägledare
046 - 222 15 74
[email protected]
www.fysik.lu.se
Efter studierna
Daniel Faria
Operationsanalytiker, FOI
– En operationsanalytiker stödjer
beslutsfattare i olika situationer. Beslutsunderlagen tar man fram genom främst naturvetenskapliga metoder och tankesätt. I praktiken innebär det allt från att göra en tydlig problemformulering till att genomföra
dataanalys.
Efter att ha läst och doktorerat
i astronomi i Lund började Daniel
forska i England. Där såg man potentialen i att använda hans naturvetenskapliga kompetens på fler sätt än de traditionella och så småningom rekryterades han till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
i Kista.
– Här utvecklas jag hela tiden. Det som slår mig är hur mycket av
det jag lärde mig under min utbildning som faktiskt är efterfrågat och
kan användas i andra sammanhang än naturvetenskaplig forskning.
Henriette Schwarz
Doktorand vid universitetet i
Leiden, Nederländerna
Inspirationen till att studera astronomi fick Henriette när hon befann
sig i Australien och för första gången såg en stjärhimmel utan att störas av ljus från städer.
– Det var det vackraste jag någonsin sett. Jag insåg att astronomi
inte längre bara var min hobby utan
något jag ville jobba med framöver.
Nu forskar hon på atmosfärer hos planeter utanför vårt solsystem.
– Det bästa med mitt jobb är att jag får vara nyfiken. Jag älskar att
svaren inte är givna på förhand.
Studiegång
År 1
Fysik 1: Allmän fysik 30 hp
Matematik 1: 30 hp
År 2
Fysik 2: Tankeverktyg 30 hp, eller
modellering och simulering 30 hp
Fysik 3: Modern fysik 30 hp, eller
grundläggande teoretisk fysik 30 hp
År 3
Astronomi 30 hp
Astronomi 15 hp
Examensarbete 15 hp
Gustav Strömbäck
Gymnasielärare i fysik och
matematik, Ljud & bildskolan
Gustavs intresse för astronomi förde honom till en doktorandtjänst i
Portsmouth, England.
– Jag byggde modeller av stjärnhopar, galaxer. Genom att jämföra
dessa modeller med direkta observationer av stjärnhoparnas spektra
kan man exempelvis beräkna åldern
på avlägsna galaxer.
Gustav är nu disputerad och har utbildat sig till gymnasielärare i fysik
och matematik. Han tycker att det är fantastiskt kul att få lära ut allt
det han själv brinner för.
24
Biologi
Biologi är vetenskapen om de levande organismerna, från molekylernas och cellernas
uppbyggnad och funktion till globala ekologiska samband.
Vill du arbeta med några av dagens mest spännande utmaningar, som till exempel bevarande av arter och ekosystem,
globala miljöförändringar, organismers evolution eller djurs
kommunikation och beteende? Då är biologiutbildningen vid
Lunds universitet något för dig.
Biologi handlar om allt levande och kunskaper i biologi
öppnar vägen till många fascinerande vetenskaper och arbetsområden. Biologiämnet omfattar allt från cellens arvsmassa
och fysiologiska processer till globala ekosystem. Biologi
handlar också om hur olika arter har utvecklats och hur djur
(och växter!) beter sig och påverkar andra arter i ekologiska
system. Även natur- och miljövård och vattnets ekologi utgör
viktiga delar av biologens verksamhetsområde. Här studerar
du hur miljögifter transporteras och bryts ner, kopplingar
mellan klimat och ekosystem eller biologisk mångfald och hur
vi kan bevara hotade arter.
Möjligheterna att studera och arbeta internationellt är
stora om du väljer att läsa biologi. Biologiutbildningen vid
Lunds universitet har ett stort utbytesprogram med universitet världen över (till exempel i Kanada, USA, Australien, Nya
Zeeland, Singapore och många länder i Europa), som ger dig
goda kontakter och nyttiga erfarenheter.
Utbildningen
Utbildningen är mycket varierad med föreläsningar, laborationer, exkursioner, seminarier och egna projekt. Under hela utbildningen arbetar du nära universitetets forskare och tar del
av de världsledande forskningsprojekt som bedrivs här.
De första två åren läser du ett basblock med kurser i cellbiologi, genetik, mikrobiologi, zoologi, botanik och ekologi,
vilket ger dig en gedigen grund att stå på inför dina vidare
studier. Du läser också ett stödämne, till exempel kemi eller
naturgeografi. Redan inom din kandidatexamen kan du fördjupa dig inom något av de fascinerande biologiska ämnesområdena. Sammanlagt finns det över 40 olika biologiska
kurser att välja mellan. Du har också möjlighet att komplettera med Lunds universitets enorma utbud av kurser, antingen i andra naturvetenskapliga ämnen eller varför inte i ekonomi, språk och journalistik?
Kandidatutbildningen avslutar du med ett examensarbete. Du har nu skaffat dig djupgående kunskaper i biologi,
men har också blivit duktig på att skriva både vetenskapligt
och populärt, på databearbetning och statistik, presentationsteknik med mera.
Efter kandidatexamen kan du välja att fortsätta med en
masterutbildning i biologi för att specialisera dig ytterligare
25
så det passar dina intressen och framtidsplaner,
kanske i genetik, zoofysiologi, växtfysiologi, zooekologi, växtekologi, bevarandebiologi eller akvatisk ekologi? Läs mer om masterprogrammen
på sidan 54.
Arbetsmarknad
Biologer med ekologisk inriktning kan bland
annat arbeta med bevarandeprojekt, samhällsplanering eller naturvård och miljöskydd inom
kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter.
Många biologer anställs även av företag som
miljöansvariga. Som biolog kan du också inrikta
dig på forskning, till exempel vid biologiska institutionen i Lund som har flera världsledande
forskargrupper inom olika områden.
Biologer som är specialiserade på cellers,
organs eller organismers funktioner kan bland
annat arbeta vid läkemedels-, livsmedels- och
bioteknikföretag. Utbildning och information är
andra stora arbetsområden för biologer.
Efter studierna
torill kornfeldt
Nyhetschef och programledare,
Vetenskapsradion, Uppsala
Torill har arbetat på Vetenskapsradion sedan 2011. Hon har bland annat
hörts som programledare för Tekniksafari i radiokanalen P1, men arbetar
nu även som nyhetschef.
– Det är otroligt spännande att jobba
med nyheter; att snabbt sätta sig in
i ett ämne, intervjua forskare och få
reportaget att låta bra och intressant. Jag gillar att mitt arbete är så varierat. En dag kan jag skriva ett
reportage om exoplaneter, och nästa dag om rovdjur.
– Alltihop började med att jag hade praktik på Dagens Nyheter medan
jag läste biologi. Rätt praktikplats kan verkligen vara en fantastisk
möjlighet!
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 11/A11: Fysik A, Matematik D, Kemi B, Biologi B eller Fysik 1 (Fysik 1a eller 1b1+1b2), Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2.
YAKIR GAGNON
Marinbiolog och forskare, USA
Innan Yakir började läsa marinbiologi i Lund läste han på universitet i
både Kanada och Israel.
– I Lund fick jag personlig kontakt med lärarna. Det är inte lika hierarkiskt här.
Idag jobbar Yakir som forskare
vid University of Queensland i Australien. Hans forskning handlar om
mantisräkans unika förmåga att
mer information
Lotta Persmark, studievägledare
046 - 222 37 28
[email protected]
www.biologi.lu.se
kunna se cirkulärpolariserat ljus.
Studiegång
År 1
Cellbiologi 15 hp
Genetik och mikrobiologi 15 hp
Zoologi 12 hp
Botanik 12 hp
Faunistik 3 hp
Floristik 3 hp
År 2
Ekologi 15 hp
Zoofysiologi 7,5 hp
Statistik 7,5 hp
Valfria kurser 30 hp
År 3
Valfria kurser 45 hp
Examensarbete 15 hp
Anna Helgeson
Miljöhandläggare,
Länsstyrelsen Skåne
Anna fick jobb på Länsstyrelsen
Skåne efter att hon haft praktik och
gjort examensarbete där under sin
masterutbildning.
– Just nu arbetar jag framförallt
med att, i samverkan med markägare, få till skötselåtgärder för särskilt
skyddsvärda träd.
– Det var väldigt roligt att läsa
biologi! För min del var det fantastiskt bra att själv kunna utforma
utbildningen så att den passade mig och mina intressen. Det finns så
många intressanta kurser att välja mellan.
26
Fysik
Fysik är vetenskapen om naturen i vid bemärkelse. Här studerar man universums olika
beståndsdelar. Fysiken brukar kallas ”den mest grundläggande naturvetenskapen”.
Vi behöver nya och klimatsmarta energikällor – hur ska de
fungera och vilka möjligheter finns? Universum genomsyras
av mörk materia och kanske en kraft kan beskriva all fysik –
hur kan man förstå det? Vi vill skapa ny elektronik och koppla
den till levande celler – hur kan en cell kommunicera med
nanoelektronik? Vi vill göra vårt liv bättre och mer miljöansvarsfullt – hur ska vår teknik se ut imorgon? Om du kittlas
av dessa och liknande frågor och vill studera på ett program
där 90 procent av studenterna får jobb inom ett år efter sin
examen – då är fysik i Lund något för dig.
Smartphones, digitalkameror, tv, laserskrivare, värmepumpar, generatorer och elektriska motorer är bara en bråkdel av de tillämpningar som bygger på fysikens principer. Naturfenomen, från klimatets variationer till solens våldsamma
utbrott, kräver fysikaliska beskrivningar och tolkningar för
att kunna förutsägas i framtiden. Att förstå atomkärnor och
deras beståndsdelar kräver moderna fysikforskningsanläggningar. I medicinens tjänst finner vi uppfinningar och metoder
som kommer direkt från den experimentella fysiken. Fysiken
finns idag överallt. I framtiden kommer många innovationer
som förbättrar villkoren för både människa och miljö att
bygga på fysik.
Den moderna fysikens styrka är att den på ett konstruktivt sätt förmår kombinera experimentella forskningsresultat
med teoretiska modeller.
Utbildningen
Fysikingången är till för dig som är intresserad av fysik, och
som samtidigt vill hålla många dörrar öppna mot en framtida
arbetsmarknad. Du startar med ett tvåårigt basblock, där du
får en god grund i fysik och matematik. Därefter kan du välja
någon av inriktningarna inom fysik. Du kan också välja inriktningskurser redan innan du läst klart ditt basblock. Då kan du
tidigt prova på till exempel klimatologi eller geologi, läsa lite
mer matematik, eller varför inte skaffa dig en bredare grund
och läsa en termin kemi eller biologi. Du kanske rent av vill
leva ut en gammal dröm och läsa filosofi eller konsthistoria?
Eftersom alla kurser inom basblocket ges varje termin, så är
detta möjligt. Om du vill fördjupa dig i fysik efter basblocket,
så kan du redan på grundnivån börja specialisera dig och läsa
avancerade kurser. Vill du istället bredda dig så har du tillgång
till en mängd olika kurser vid Lunds universitet, och du kan
kombinera dina fysikstudier med vad som helst, exempelvis
språk, ekonomi eller journalistik.
Innehållet i kurserna speglar dagens fysikforskning där
Lund ligger i topp. Du får arbeta med laborationer, experimentella projekt, teoretiska modeller, problemlösningar och
datorsimuleringar. Med den breda kunskap du får är du väl
förberedd för framtidens arbetsmarknad. Kombinationen av
experimentella och teoretiska studier tillsammans med goda
kunskaper i matematik ger dig fantastiska förutsättningar att
följa med i en ständigt föränderlig arbetsmarknad.
27
När du har tagit din kandidatexamen kan du välja
att fortsätta med en masterutbildning för att
specialisera dig ytterligare. Läs mer om masterprogrammen på sidan 54.
Arbetsmarknad
Fysiker jobbar ofta i team tillsammans med andra experter från olika områden, till exempel matematiker, statistiker, biologer och kemister.
Fysiker kan arbeta vid teknikföretag, forskningsinstitutioner, myndigheter eller universitet och
högskolor. Fysiken är universell, så fysikutbildningen är internationellt gångbar och helt internationaliserad med en kandidat- och masterutbildning där större delen av utbildningen sker
på engelska.
Det finns flera yrkesområden man kan inrikta
sig mot som fysiker, till exempel materialfysiker,
biofysiker, medicinsk fysiker eller astrofysiker. Fysiker kan även jobba med exempelvis miljömätningar, rymdteknik, energikällor, datorberäkningar, nya material, simuleringar, elektronik
eller kommunikation. Exempel på områden som
utvecklas snabbt är nanoelektronik, energifysik,
materialfysik och biofysik.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 9/A9: endast Fysik B, Matematik D, Kemi A
eller Fysik 2, Matematik 4, Kemi 1.
mer information
Johan Zetterberg/Malin Jonsson, studievägledare
046 - 222 77 28
[email protected]
[email protected]
www.fysik.lu.se
Studiegång
År 1
Fysik 1: Allmän fysik 30 hp
Matematik 1: 30hp
År 2
Fysik 2: Tankeverktyg 30 hp
Fysik 3: Kvantfysik 30 hp
År 3
Valfria kurser 30 hp
Valfria kurser 15 hp
Examensarbete 15 hp
Efter studierna
Tuva Richert
Doktorand i partikelfysik, Lund
Tuva blev intresserad av fysik först
efter att ha läst samhällsvetarprogrammet på gymnasiet. Idag jobbar
hen som doktorand i Lund, men är
ofta i Schweiz vid forskningsanläggningen CERN. Där arbetar Tuva med
att ta reda på hur de första atomerna
skapades och av vad. För att kunna
göra det undersöker hen egenskaperna hos en unik typ av materia,
ett slags flytande kvark-plasma, som fanns under bråkdelen av första
sekunden efter Big Bang.
– Partikelfysik är så himla fascinerande! Partiklarna är inget man
kan ta på, men när man får ut en signal i datamängden så blir det verkligt.
– Tack vare min utbildning i fysik med intressanta föreläsare, lärorika laborationer, engagerade och inspirerande lärare håller jag idag
på med det mest spännande man kan göra – att lösa gåtan om universums födelse.
Viktor Rennéus Guthrie
Affärsutvecklare
Scientific Work
Viktor är egenföretagare och sitter
i styrelser för fyra företag som han
skapat själv. Scientific Work är ett
bemannings- och rekryteringsföretag för naturvetare. Som affärsutvecklare i bolaget jobbar Viktor
med att utveckla varje liten del i
företaget.
– Jag och en kompis kom på
idén med detta företag under studietiden. Vi fokuserar på att förmedla jobb till naturvetare och att förse
företagen med kompetenta medarbetare. Vi vet ju vad vi naturvetare
kan! Min utbildning har gett mig mycket som jag har haft stor glädje
av – inte minst problemlösning. Och utbildningen tar inte slut efter
studietiden. Kompetensen breddas efter hand när man kombinerar sin
utbildning med sina egenskaper och intressen.
28
Geologi
Geologi är vetenskapen om planeten jordens förändringar över tiden, hur berg- och jordlager är uppbyggda och hur vattnet rör sig i dessa.
Geologutbildningen riktar sig till dig som är intresserad av
mark och miljö. En geolog är expert på hur berg- och jordlager är uppbyggda och hur vattnet rör sig i dessa lager, kunskaper som är nödvändiga för att vi ska kunna ta tillvara på
våra naturresurser på bästa möjliga sätt.
Se dig omkring och fundera på vad som har geologiskt
ursprung. Du kommer att märka att det är det mesta utan att
vi tänker på det. Det gäller också var det finns grundvatten,
hur det kan utvinnas och skyddas. Ett viktigt område som
geologer arbetar med är markundersökningar. Är marken stabil att bygga på, finns det risk för skred eller översvämningar,
är den förorenad och behöver saneras? Det är exempel på
frågor som kräver gedigna kunskaper i geologi.
Utbildningen
Geologi lär man sig bland annat ute i fält och alla kurser har
därför flera exkursioner. Det kan vara till närliggande platser i Sverige men också utomlands. Vi åker bland annat på
exkursioner till glaciärer i Norge och till Lake District i England
(se bilden ovan). Praktiska studier i fält och laborationer varvas
med teoretiska studier.
Efter det geologiska basblocket med de fem inledande
kurserna, är det dags för valfria kurser inom och utanför ditt
huvudämne geologi. Du skräddarsyr din utbildning efter dina
egna intressen. Väljer du de tillämpade kurserna är du väl
förberedd för att komma ut på arbetsmarknaden. Studierna
avslutas med ett examensarbete.
Efter tre års studier kan du ta ut en naturvetenskaplig kandidatexamen i geologi. Vill du fördjupa dig inom ämnet läser
du ytterligare två år och får då en naturvetenskaplig masterexamen i geologi. Du väljer då en av inriktningarna kvartärgeologi eller berggrundsgeologi. Kvartärgeologi behandlar
de yngsta avlagringarna – våra jordarter. Fokus ligger på den
senaste istidens avlagringar och klimatförändringar i olika
tidsperspektiv. Berggrundsgeologi ger dig kunskap om hur
mineral och bergarter bildas och omvandlas, om hur processer i jordens inre styr bergskedjebildning, vulkanism och
plattrörelser. Du får också grundliga kunskaper om sedimentära bergarter och om de fossil man kan finna. Läs mer om
masterprogrammen på sidan 54.
Arbetsmarknad
Geologer gör marknadsundersökningar, jobbar med naturoch miljövård, planerar väg- och tunnelbyggen samt inventerar och tar tillvara naturresurser som grundvatten, malmer,
mineral, ädelstenar och olja. Geologer jobbar på konsultfirmor, privata och statliga företag, länsstyrelser och kommuner.
I Sverige finns det drygt 200 företag med geologisk verksamhet, flera av dem är konsultföretag som jobbar med miljön.
Det utbildas få geologer och möjligheterna att få ett intressant och omväxlande arbete är större än någonsin. Du
har också stora möjligheter att arbeta utomlands, inte minst
i utvecklingsländer med till exempel vattenfrågor. Det finns
ett ökat behov av att förebygga naturkatastrofer som drabbar människor världen över och här spelar geologer en viktig roll med sina specialkunskaper.
Du kan också arbeta som forskare. Geologiforskarna i
Lund åker till jordens alla hörn för att samla in och analysera
29
material i jakten på fördjupad kunskap både
om klimat- och miljöförändringar samt om vår
planets uppbyggnad och historia.
Exempel på arbetsplatser där geologer från
Lund har fått arbete under senare år är Sveriges
Geologiska Undersökning (SGU), Terraproject,
miljöenheter på länsstyrelser, miljökontor, Naturvårdsingenjörerna, Zinkgruvan, Boliden, Sweco,
WSP och universitetet i Aberdeen.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 11/A11: endast Fysik A, Matematik D, Kemi B,
Biologi A eller Fysik 1 (Fysik 1a eller 1b1+1b2), Matematik 4, Kemi 2, Biologi 1.
mer information
Elisabeth Einarsson, studievägledare
046 - 222 15 41
[email protected]
www.geol.lu.se
Studiegång
År 1
Planeten jorden 15 hp
Livet och utvecklingen 15 hp
Klimatologi och geomorfologi 15 hp
Litosfären 15 hp
År 2
Sedimentologi 15 hp
Valfria kurser 45 hp*, till exempel:
• Mark och deponier 7,5 hp
• Medicinsk geologi 7,5 hp
• Geofysisk undersökningsmetodik 15 hp
• Hydrogeologi 15 hp
• Miljögeologisk markundersökning
15 hp
• Georesurser och samhället 15 hp
• Praktik 15 hp
År 3
Valfria kurser som ovan, 45 hp*
Examensarbete 15 hp
* Minst 30 hp av det totala antalet poäng
under de valfria kurserna år 2 och 3, utgörs av
kurser utanför huvudämnet geologi.
Efter studierna
Miriam Cegrell
Bergtekniker, konsult
Sweco Civil AB
Miriam fick jobberbjudande innan
hon var klar med studierna i Lund.
Hon valde dock att slutföra sin utbildning och flyttade därefter till
Stockholm för att arbeta som bergtekniker.
– Det är både roligt och spännande eftersom det finns många
stora och häftiga pågående projekt
inom infrastruktur i Stockholm. I mitt arbete ingår att bedöma bergets
stabilitet och utföra bergtekniska utredningar vid stora projekt som
till exempel tunnelbyggen. En uppgift kan vara att fastställa bergets
stabilitet och bedöma om det föreligger risk för ras i en bergtunnel.
Johannes Edvardsson
Forskare i geologi
Universitetet i Bern
– Jag arbetar tillsammans med forskare från Schweiz, Litauen och Frankrike i ett projekt där vi undersöker
hur växtligheten och kretsloppet av
vatten i torvmossar och våtmarker
har förändrats under de senaste
10 000 åren. Det finns exempelvis
enorma mängder koldioxid och metan bundet i torvmossar och dessa
växthusgaser kan frigöras om klimatet förändras. För att kunna förbättra modellerna för möjliga framtida scenarier är det därför viktigt
att förstå samspelet mellan klimat och torvmossar.
– Mitt jobb är varierande med fältarbete, laboratoriearbete, sammanställningar av resultat, artikelskrivande och mycket annat.
Anna Brunsell
Geolog
Sweco Environment AB
Redan innan Annas examensarbete
var klart hade hon börjat jobba på
Sweco i Malmö, bland annat med
Citytunnelprojektet. Efter några år
i Malmö flyttade hon till Norge för
att arbeta som konsult på Fugro Survey AS. Där jobbade hon med att utvärdera bergförhållanden och gasförekomster. Detta för att förhindra
olyckor likt den i Mexikanska Gulfen.
– Som geolog finns det möjlighet att arbeta med väldigt varierande uppgifter. Det är det som gör jobbet så kul.
Nu är Anna tillbaka på Sweco i Stockholm, där hon bland annat arbetar med geoenergi, kommunal vattenförsörjning och grundvattenskydd.
30
Kemi
Kemi är vetenskapen om materiella ämnens sammansättning, egenskaper och omvandlingar. Kemin brukar kallas ”den centrala vetenskapen”, då den binder samman andra
ämnen som fysik, biologi och geologi.
Kemin finns överallt omkring oss. De flesta föremål som omger oss, och alla våra läkemedel, är resultatet av landvinningar
inom kemi. Inom ämnesområdet finns också framtidens globala utmaningar. Oavsett om du vill ta fram nya läkemedel i
kampen mot sjukdomar, utveckla förnyelsebara energikällor
eller verka för en hållbar utveckling, så är en utbildning i kemi
en mycket bra utgångspunkt.
Miljö och hållbarhet är en av morgondagens viktigaste
frågor. Grundämnenas kretslopp behöver slutas, kemisk
syntes utföras med förnybara råvaror och effektivare katalysatorer, nya material utvecklas och vattenkvaliteten säkras.
Vi behöver utveckla miljövänligare tillverkningsprocesser för
elektronik, kläder och livsmedel samt ta fram hållbara lösningar för bränsle- och energiförbrukning. Kunskaper i kemi
behövs också för att kunna spåra och oskadliggöra miljögifter
och läkemedelsrester samt förhindra att de sprids i naturen.
Som kemist kan du vara med och lösa framtida medicinska och biologiska problem på en molekylär nivå. Det är exempelvis tack vare kemister som man idag kan tillverka ämnet
taxol, som används för cancerbehandling, i laboratoriet istället för att utvinna det från barken på idegran (Taxus brevifoli).
Detta innebär att man nu, på ett miljövänligt sätt, har möjlighet att behandla fler patienter. Men även om den medicinska forskningen ständigt går framåt, mycket tack vare alla
kreativa kemister, så finns det fortfarande stora utmaningar
kvar att ta sig an.
Utbildningen
Den grundläggande utbildningen i kemi ger dig kunskaper
om hur olika ämnen är uppbyggda samt hur de reagerar
med varandra och varför. Praktiska övningar och laborationer
får stort utrymme i utbildningen för att du som färdig kemist ska ha förvärvat såväl praktiska färdigheter som djupgående kunskaper i kemi. Detta är en förutsättning för att
kunna förstå och lösa kemirelaterade problem på molekylär
nivå.
Under utbildningen undervisas och handleds du av lärare
som också är forskare, vilket ger dig en inblick i olika typer av
forskningsprojekt. Du får även träning i kommunikation och
utvärdering, samt övning i muntlig och skriftlig presentation
av projekt. Detta för att du ska vara väl förberedd för en karriär både inom och utanför universitetet.
Du kan välja mellan två olika ingångar till din kandidatutbildning: kemi eller kemi/molekylärbiologi. Väljer du ingången kemi/molekylärbiologi läser du kemikurser varvat med
molekylärbiologikurserna Cellbiologi, 15 hp och Genetik och
mikrobiologi, 15 hp. Efter halva studieti­den kan du välja om
du vill fortsätta studierna mot en kandidatexa­men i kemi eller
i molekylärbiologi. Du kan jämföra studiegångar på www.
kemi.lu.se/utbildning/kandidat.
När du har tagit din kandidatexamen kan du välja att fortsätta med en masterutbildning för att specialisera dig ytterligare. Läs mer om masterprogrammen på sidan 54.
31
Arbetsmarknad
Kemister arbetar ofta med forskning, utvecklings
arbete och analys som kräver kemisk expertis.
Kemister finns spridda brett över arbetsmarknaden och kan ha olika inriktningar. Kemister
efterfrågas till exempel inom läkemedels- och
livsmedelsindustrin samt miljöområdet. Kemister
kan exempelvis arbeta som miljökonsulter, materialspecialister, läkemedelskemister, forensiker,
produkt- och processutvecklare, forskare, patentombud, forskningsingenjörer samt analytiker
inom kemiområdet. Efterfrågan på lärare med
kemikunskaper är också mycket stor. Flera av
studenterna som läst kemi vid Lunds universitet
söker sig antingen vidare inom universitetet för
att forska, eller börjar arbeta vid något av de
forskningscentra eller forskningsnära företag
som ligger i Lund och Öresundsregionen.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 13/A13: Fysik B, Matematik D, Kemi B, Biologi B eller Fysik 2, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2.
mer information
Christina Persson, studievägledare
046 - 222 83 57
[email protected]
www.kemi.lu.se
Studiegång
År 1
Allmän kemi 7,5 hp
Organisk kemi 7,5 hp
Oorganisk kemi 7,5 hp
Biokemi 7,5 hp
Matematik 15 hp
Fysikalisk kemi 15 hp
År 2
Spektroskopi och dynamik 7,5 hp
Oorganisk kemi 7,5 hp
Organisk kemi 15 hp
Analytisk kemi 15 hp
Cellens kemi 15 hp*
År 3
Valfri kurs 15 hp*
Valfri kurs 15 hp*
Valfria kurser 15 hp
Examensarbete 15 hp
* Cellens kemi kan läsas år 2 eller 3.
Efter studierna
Cristina Scret
Konsult inom Life Science
ÅF Technology
Cristina läste kemi på universitetet
i Bukarest och tog en magisterexamen i kärnkemi. År 2006 flyttade
hon till Sverige, kompletterade sina
studier och tog en masterexamen i
analytisk kemi.
– Det var extremt roligt och lärorikt att läsa kemi vid Lunds universitet. Jag har blivit mer analytisk
som person och lärt mig att titta mer på detaljer.
– Jag gjorde mitt examensarbete på Gambro i Lund och jobbade
med metodutveckling för glukosutvärdering. En vecka senare fick jag
jobb på ÅF Technology där jag arbetar som uthyrd konsult, framför allt
åt Gambro. Jag jobbar huvudsakligen med två olika projekt; utveckling
av medicinska produkter samt analys och utvärdering av produkter.
Att vara konsult är det bästa som kunde hända mig! Man lär sig mycket på kort tid och får träffa många nya människor.
Åsa Larsson
Product Developer
Victoria Scandinavian Soap AB
Åsa pluggade kemi på kandidatnivå
och fortsatte sedan med en masterutbildning.
– Tack vare det stora kursutbudet kunde jag bygga upp en bred
kunskap under kandidatprogrammet. Därefter valde jag att fördjupa
mig i det jag tyckte var mest intressant, nämligen fysikalisk kemi och
yt- och kolloidkemi.
Åsa skrev sitt mastersarbete för L`Oréal i Paris och kände sedan att
hon ville fortsätta arbeta med något inom utveckling av kosmetik. Nu
arbetar Åsa på ett företag som tillverkar hårdtvål och rengöringsprodukter som säljs i stora delar av världen.
– Jag har ansvar för att ta fram nya produkter och förbättra de befintliga för företaget och dess kunder. Jag är med i hela processen,
från start till färdig produkt. Däremellan blir det en del kvalitetsarbete
för att kontrollera råvarornas risker och hantering.
32
Kemi/fysik
Kemi är vetenskapen om interaktioner mellan kemiska substanser. Och fysiken vetenskapen om universums beståndsdelar. Den gemensamma nämnaren är att man inom båda
grenarna studerar materia.
Har du funderat på vilka ämnesområden som nästan alltid
är involverade i vetenskapliga mätningar och moderna innovationer?
Som naturvetare kom du säkert fram till att det är områdena kemi och fysik. Dessa båda ämnen är i ett modernt
samhälle viktigare än någonsin. Kunskaper i ämnena krävs för
att utveckla och förstå till exempel böjliga skärmar, datorer,
mobiltelefoner, batterier för elbilar, solceller och vätgasceller.
Forskningsområden som material- och nanovetenskap,
förbränning, laserdiagnostik och fotonik ligger i gränsområdet mellan kemi och fysik. En energisnål och miljövänlig framtid kommer att kräva supraledare vid normala temperaturer,
optisk fiberkommunikation, effektiva förbränningsprocesser
och bättre möjligheter för energilagring.
Ingen kemist eller fysiker är specialist inom allt, men med
en gedigen utbildning i båda dessa ämnen skaffar du dig en
beredskap att syssla med det som nämnts ovan. Karakteristiskt i en naturvetarutbildning är arbetet med problemlösning, modellering, experimentella mätningar och analyser. En
utbildning med ämneskombinationen kemi och fysik kommer
därför alltid att vara gångbar.
Utbildningen
Väljer du ingången kemi/fysik, så öppnar du i princip dörren
till en femårig utbildning, men du kan välja att avsluta redan
efter en treårig kandidatutbildning.
Dina studier börjar med grundläggande kemi, matematik och fysik – en termin vardera. Efter detta fördjupar du dig
först i fysiken, för att under ditt sista år på kandidatnivå inrikta dig mot lämplig kemi. Detta gör dig behörig att fortsätta
på en mängd olika masterprogram. Det kan i slutändan innebära en masterexamen i nanokemi eller i fysik (med inriktning
mot till exempel nanovetenskap, förbränning eller materialvetenskap), men även i kemi (med inriktning mot kemisk fysik). Läs mer om masterprogrammen på sidan 54.
Utbildningen är mycket flexibel vilket innebär att du under
utbildningen kan välja att inrikta dig mer mot fysik eller kemi.
Efter de första terminerna följer du den utbildningslinje som
33
fysiker eller kemister gör (se motsvarande sektioner i denna broschyr). Du blir då en fysiker,
med en förståelse för kemi, eller kemist med förståelse för fysik.
Arbetsmarknad
Efter utbildningen har du fått grunderna inom
både kemi och fysik. Eftersom arbetet efter utbildningen ofta utförs i team tillsammans med
experter från andra områden är erfarenheter
inom både kemi och fysik värdefulla. Det gör
att kommunikationen avsevärt förbättras och
hjälper till att bryta ny mark inom både forskning och utveckling. Några exempel på områden där kombinationen kemi och fysik är bra
är energikällor, miljömätningar och materialvetenskap. Här sker forskning och utveckling inom
båda disciplinerna men allt för ofta på var sitt
håll. Nanoelektronik, solcellsforskning och förbränning är andra områden där både kemister
och fysiker jobbar och där ett samarbete snabbar på utveckningen. Det går naturligvis också
att söka sig mot mer traditionella kemist- eller
fysikerjobb (se respektive uppslag).
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 13/A13: Fysik B, Matematik D, Kemi B, Biologi B eller Fysik 2, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2.
mer information
Johan Zetterberg/Malin Jonsson, studievägledare
046 - 222 77 28
[email protected]
[email protected]
www.fysik.lu.se
Studiegång
År 1
Kemi 1: 30 hp
Fysik 1: Allmän fysik 30 hp
År 2
Matematik 1: 30 hp
Fysik 2: Tankeverktyg 30 hp
År 3
Fysik 3: Kvantfysik 30 hp
Kemi 15 hp
Examensarbete 15 hp
Efter studierna
ellen sunneskär
Pluggar till gymnasielärare
i kemi och fysik
Ellen valde inriktningen kemi/fysik
för att få en bred utbildning med möjlighet att läsa på avancerad nivå i båda ämnena. Hon ville gärna läsa ett
masterprogram inom nanoområdet,
där fysik och kemi ofta möts.
– Under utbildningen har jag till
exempel lärt mig att planera mitt arbete, att ta en sak i taget och fokusera på det viktiga. Helt enkelt att se helheten i ett sammanhang, vad
det än må vara.
– Studiemiljön var helt fantastisk, med bra lokaler med närhet till
lärare och annan personal. Och det var en härlig stämning studenterna emellan, alla hjälptes åt och hade kul tillsammans. Jag tycker
att naturvetenskapliga fakulteten och Lunds universitet generellt har
väldigt bra undervisning. I Lund finns det också stora möjligheter till
engagemang och nöje utanför studierna.
Nu bygger Ellen på sin utbildning med kompletterande pedagogisk
utbildning (KPU) för att bli gymnasielärare i kemi och fysik.
– Jag gillar att man som lärare kan kombinera naturvetenskap
med samhällsfrågor
Tommy Garting
Doktorand i fysikalisk kemi,
Lunds universitet
Tommys forskning handlar om hur
olika proteiner i ögats lins interagerar med varandra. Målet är att bättre
förstå varför människor drabbas av
ålderssynthet och behöver läsglasögon.
– I mitt arbete har jag nytta av
mina fysikkunskaper när jag gör teoretiska beräkningar och modeller.
Kurserna i kemi har gett mig god labbvana, vilket bland annat behövs
för att kunna hantera de små proverna. Det mest intressanta med mitt
arbete är att få jobba med frågor som ingen annan tidigare lyckats besvara. Det gäller att hela tiden vara öppen för nya idéer.
– Under utbildningen uppskattade jag att lärarna var så tillgängliga. Hade man några funderingar så kunde man alltid fråga, och de
tog sig tid att förklara.
34
Matematik
Matematik är en abstrakt och generell vetenskap för problemlösning och metodutveckling.
Den används inom flera vetenskaper som ett verktyg för att formulera och lösa problem.
Matematiken har sedan länge varit naturvetenskapens språk
och har en grundläggande betydelse för vår förståelse av naturvetenskapliga fenomen. Fysiken skulle svårligen ha utvecklats så långt utan matematikens hjälp. Datavetarna behöver
matematiken och omvänt, många matematiska beräkningar
utförs med datorstöd. Men användningen av matematiken
är inte begränsad till naturvetenskapen. Matematiska modeller spelar en allt större roll inom andra ämnen som teknik,
medicin och bioinformatik, nationalekonomi och finans. Matematiker använder och utvecklar de metoder som behövs vid
datorsimulering för till exempel krocktester och utformning
av flygplansvingar. Matematiker modellerar biologiska processer, planerar och analyserar riskfaktorstudier samt värderar
aktieoptioner med hjälp av komplicerade ekvationer.
Det matematiska spektret är brett. Det förgrenar sig i ren
matematik, matematisk statistik och numerisk analys som
alla finns på matematikutbildningen vid Lunds universitet. Till
den rena matematiken hör tillämpningsområden som kryptologi och optimering. I matematisk statistik gör man modeller för slumpmässiga fenomen. Det kan vara elförbrukning,
livslängder eller värdeutvecklingen hos finansiella instrument.
Finansmatematik, bioinformatik och biostatistik är populära
och efterfrågade profileringar. I numerisk analys konstruerar
man och analyserar metoder för att bestämma approximativa
lösningar till matematiska problem.
Utbildningen
Matematikutbildningen omfattar ämnena matematik, matematisk statistik och numerisk analys. Studierna inleds med
ett antal obligatoriska kurser inom algebra, envariabelanalys,
lineär algebra samt analys i flera variabler som utgör grunder
för fortsatta studier. Denna obligatoriska del omfattar 52,5
högskolepoäng och sträcker sig över drygt två terminer.
Redan i slutet av den andra terminen på programmet
har du tillgång till ett flertal valbara kurser inom matematik,
matematisk statistik och numerisk analys. Kurser omfattande
52,5 högskolepoäng kan väljas ur ett specificerat utbud inom
dessa ämnesdiscipliner. Du kan då välja att följa någon av
de rekommenderade studiegångar som finns tillgängliga i
enlighet med den inriktning som du är intresserad av.
Därefter följer ett block valfria kurser som dels ska ge
breddning genom att ämnen andra än de matematiska studeras, dels ge fördjupning genom fortsättningskurser inom
något eller några av matematikämnena.
Slutligen genomförs ett examensarbete som leder till en
kandidatexamen i matematik. Examensarbetet kan innebära
att du gör en mindre forskningsuppgift, eller för en uppdragsgivare utanför universitetet visar hur dina kunskaper kan användas för att lösa ett konkret tillämpat problem. Examensarbetet kan på så sätt vara en genväg till den första anställningen efter utbildningen.
Efter kandidatexamen kan du studera i ytterligare två år
och ta ut en masterexamen. Dessa studier är organiserade i
två olika program, ett i matematik, som också omfattar numerisk analys, och ett i matematisk statistik. Läs mer om masterprogrammen på sidan 54.
Efter att du tagit din masterexamen kan du läsa vidare
på en forskarutbildning som leder fram till en licentiat- eller
35
doktorsexamen. Forskare i matematik arbetar
bland annat vid universitet och på forskningsavdelningar i större industrier eller i små högteknologiska företag.
Du kan också välja att kombinera studierna
med kurser i praktisk pedagogik och på så sätt
skaffa dig kompetens som grundskole- eller
gymnasielärare.
Arbetsmarknad
Matematiker efterfrågas inom nya tillämpningsområden som till exempel bioinformatik, finansiell matematik och miljöövervakning men också
inom de traditionella som försäkringsbolag, telekommunikation och läkemedelsföretag.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 9/A9: endast Matematik D eller Matematik 4.
mer information
Anders Olofsson, studievägledare
046 - 222 77 91
[email protected]
www.matematik.lu.se
Studiegång
År 1
Algebra 1: 15 hp
Analys 1: 15 hp
Flervariabelanalys 15 hp
Lineär algebra 7,5 hp
Valbar kurs inom matematik eller
numerisk analys 7,5 hp
År 2
Valbara kurser inom matematik,
matematisk statistik och numerisk
analys inom specificerat utbud 45 hp
Valfria kurser 15 hp
År 3
Valfria kurser inom andra ämnen 30 hp
Valfria kurser 15 hp
Examensarbete 15 hp
Efter studierna
Kristina Juter
Biträdande professor i matematikdidaktik, Högskolan
Kristianstad
– Arbetet med min magisteruppsats, som handlade om vektorfält
på kompakta ytor, lade grunden för
mitt fortsatta intresse för skrivande
och matematisk utveckling. Efter ett
par år som lärare i matematik vid
Högskolan Kristianstad började jag
min forskarutbildning i matematik
och lärande vid Luleå Tekniska Universitet. Min avhandling handlar
om hur studenter lär sig gränsvärden på grundkurser. Jag är nu biträdande professor vid Högskolan Kristianstad och bedriver forskning om
begreppsbildning i matematik.
Arbnora Reci
Treasury controller
Ikano Bank AB
När Arbnora läste matematik vid
Lunds universitet inriktade hon sig
mot matematisk statistik och finans.
– Idag arbetar jag främst med
att beräkna så kallade internräntor,
det vill säga de räntor som våra
banker i Norden och Storbritannien
ska ha när de lånar av eller lånar
ut pengar till oss på Treasury. Jag
beräknar även ränterisker och kontrollerar att vi följer de krav och
regler som finns för att kunna bedriva en säker bank.
Sebastian Åberg
Senior analytiker, Danske Bank
Sebastian arbetar på Danske Bank
i Köpenhamn med att granska deras nya optionsprismodeller. Att använda matematiska modeller för att
prissätta optioner är relativt nytt i
bankvärlden. Utvecklingen är stor
och i bankvärlden är man snabb att
ta till sig ny forskning.
– Detta gör att jag dagligen får
användning för den matematik jag
lärde mig under min grundutbildning till matematiker och forskarutbildning i matematisk statistik. För mig betyder det jättemycket,
eftersom jag valde att läsa matematik av rent intresse. Det man ska
komma ihåg när man väljer matematik är att komplettera det med
något annat ämne. Att det blev finans för mig var en tillfällighet, som
jag idag är glad över!
36
Meteorologi och biogeofysik
Meteorologi är vetenskapen om atmosfärens fysik och kemi, och inkluderar därmed allt
som har med väder att göra.
Blir det regn imorgon, eller kan vi åka till stranden? Kommer
svenska städer att dränkas när glaciärerna smälter? Blir det
vanligare med våldsamma stormar och nedrivna skogar och
hus? Och kommer det att tvinga försäkringsbolagen att ta ut
högre premier och elbolagen att gräva ned sina ledningar? Är
det kanske solens aktivitet som gör att vi får varmare klimat?
Det finns många frågor som människor ställer – vissa varje
dag, andra oroligt när de funderar på bussen eller framför
nyheterna. Vill du vara med och söka svaren på dem? Då är
det här en utbildning för dig.
Utbildningen
Som andra fysikutbildningar, så börjar den här inriktningen
med ett basblock på tre terminer där du lär dig den grundläggande och nödvändiga fysiken och matematiken. Du får de
verktyg alla fysiker behöver för att kunna förstå, modellera,
beskriva och mäta sin omgivning. Det kan gälla presentationsteknik, datorsimuleringar, experimentella metoder och språk –
allt för att lyckas i ett globalt kunskapssamhälle.
Redan under andra året stöter du på dina inriktningar,
meteorologi och klimatologi eller biogeofysik. Meteorologi
handlar om vädret – lokalt och regionalt. Du lär dig vilka processer som styr vädret och hur man gör prognoser. För
att kunna göra det så behöver du också lära dig mera om
hur haven påverkar atmosfären, hur glaciärer och polarisar
utvecklas och hur kosmisk strålning och solens aktivitet påverkar jorden. Detta ger dig både en yrkesinriktad utbildning
till meteorolog, men även en bredd som du kan utveckla mot
andra ämnen. Klimatologi handlar om vädret och atmosfären i ett större perspektiv – både under en längre tid och över
ett större område. Det är säkert så att en av de viktigaste
uppgifterna för din generation är att bättre förstå klimatet
och att hitta sätt där vi kan behålla vår levnadsstandard utan
att störa det.
Utbildningen ger dig möjlighet att inrikta dig mot klimatologi. Människor med förståelse för klimatet kommer i
framtiden att efterfrågas på alla nivåer i samhället – från
kommuner och företag, till internationella organisationer och
forskningscentra.
Utbildningen sker i samarbete med SMHI, DMI (motsvarigheten till SMHI i Danmark) och trafikflyghögskolan och
innehåller därför mycket praktik och arbetslivsanknytning.
37
Lunds universitet erbjuder inte något masterprogram i meteororlogi, men det finns flera andra
masterprogram att välja mellan, exempelvis inom
fysik (läs mer på sidan 54).
Arbetsmarknad
I samtliga nordiska länder krävs en universitetsutbildning för att bli prognosmeteorolog, och
de nationella meteorologiska institutionerna är
också viktiga arbetsgivare. Men det finns även
en växande marknad för meteorologiska tjänster
inom den privata sektorn. Ett exempel är energibolagen som under senare år har visat ett ökande intresse för att använda väderprognoser i sin
prissättning av energi.
Viktiga arbetsområden för biogeofysiker är
forskning kring storskaliga klimatvariationer och
förändringar. Som biogeofysiker kan du arbeta
inom såväl den privata som den statliga sektorn.
Naturvårdsverket och SMHI är exempel på statliga
arbetsgivare. Biogeofysikernas breda naturvetenskapliga bas gör dem även eftertraktade inom
det privata näringslivet, exempelvis som miljökonsulter, samt inom skogs- och jordbruksnäringen.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 9/A9: endast Fysik B, Matematik D, Kemi A
eller Fysik 2, Matematik 4, Kemi 1.
mer information
Johan Zetterberg/Malin Jonsson, studievägledare
046 - 222 77 28
[email protected]
[email protected]
www.fysik.lu.se
Studiegång
År 1
Fysik 1: Allmän fysik 30 hp
Matematik 1: 30 hp
År 2
Fysik 2: Tankeverktyg 30 hp
Meteorologi/klimatologi 30 hp
År 3
Meteorologi/klimatologi 30 hp
Kärn-, atom-, och molekylfysik 15 hp
Examensarbete 15 hp
Efter studierna
Cecilia Wesslén
Vetenskapskommunikatör
och studieadministratör vid
meteorologiska institutionen,
Stockholms universitet
Cecilia fick sitt jobb efter att hon
tagit sin licentiatexamen på forskarutbildningen vid Stockholms
universitet.
– Jag valde utbildningen i meteorologi eftersom jag alltid varit
intresserad av naturvetenskap och
tyckt att fysik var det roligaste ämnet i skolan. Jag ville gärna få en
yrkestitel och arbeta med något som intresserar mig. Dessutom är
meteorologi ett hett och aktuellt ämne – alla kan ju relatera till väder
och klimat.
– Det bästa med utbildningen var studiekamraterna och alla engagerade lärare vid fysiska institutionen.
Nils Holmqvist
Prognosmeteorolog
SVT i Stockholm
– Jag har en masterexamen i meteorologi och arbetar på SVT i Stockholm. Tidigare har jag arbetat på
SMHI, ett år i Norrköping och tre år
i Malmö. Arbetet har i grunden varit
detsamma på de olika arbetsplatserna, men målgrupperna har skiljt
sig åt. På SVT fokuserar vi på vädret
med högst nyhetsvärde, vilket gör
arbetet intressant och aktuellt. Det är roligt och kreativt att framföra
prognoserna i TV och på webben.
Michael Hägg
Konsult
Sweco Environment i Malmö
Michael hjälper fastighetsägare och
energibolag att designa hållbara system för värme och kyla.
– För mig var det bästa med utbildningen att den var så bred, det
öppnade upp många dörrar för mig
efter examen. Framför allt har jag
lärt mig att förstå min omgivning
samt konsten att sätta mig in i och
lösa olika problem. Idag jobbar jag med geoenergi (markbaserade
energilösningar för värme och kyla). Jag är ensam fysiker med geologiinriktning på min avdelning.
38
Miljö- och hälsoskydd
Miljövetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne där sambanden mellan natur, miljö, samhälle och människa studeras.
Miljö- och hälsoskydd är kanske den viktigaste miljösektorn
i Sverige för människor och samhälle. Inom miljö- och hälsoskyddsområdet arbetar du både med att minska risken för
försämrad hälsa hos människor samt med att undvika skador på naturen. Om du vill arbeta med förebyggande miljöarbete som har direkt påverkan för människor och samhället
så är miljö- och hälsoskyddsutbildningen något för dig!
Spännvidden inom miljö- och hälsoskyddsområdet är
bred och sträcker sig från miljöbrott via samhällsplanering,
livsmedelshantering, markföroreningar, hållbarhet, tillsyn,
enskilda avlopp, egenkontroll, avfalls- och kretsloppsfrågor
samt miljöinformation ända till folkhälsa. En annan del av
miljö- och hälsoskyddsområdet är arbetet med Sveriges miljömål som exempelvis ”giftfri miljö” och ”god bebyggd
miljö”. Eftersom arbetsområdena är stora krävs det att miljöoch hälso-skyddare har goda och breda kunskaper inom
miljöområdet.
Utbildningen
Utbildningen förbereder dig för en framtida yrkesroll inom
hållbar utveckling, miljötillsyn och övergripande miljöarbete,
miljöanalys och fysisk planering, kretslopp och avfallshantering, livsmedelssäkerhet, miljöinformation och rådgivning.
Miljö- och hälsoskyddsutbildningen ger dig bred praktisk
och teoretisk kunskap om lösningar på och konsekvenser av
miljöförstöring samt hur naturliga biologiska, kemiska och
fysikaliska processer och kretslopp fungerar. Samtidigt får
du en djup kunskap om hur miljöproblem hanteras i offentlig förvaltning samt vilka juridiska lagar och regler som styr
miljöfrågor.
Utbildningen kombinerar både teori och praktik inom
främst naturvetenskap, men också inom samhällsvetenskap.
Detta gör att du efter utbildningen är väl rustad för en miljökarriär inom såväl offentlig som privat verksamhet.
Under de två första åren på utbildningen läser du främst
naturvetenskapliga kurser med inslag av miljörätt och miljöförvaltning. Detta ger dig en bra grund inför det tredje året
som innebär en fördjupning inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Utbildningen avslutas med ett examensarbete som
med fördel görs på en kommun, ett företag eller en myndighet.
Om du sedan vill specialisera dig inom miljöområdet kan
du välja att läsa vidare på något av masterprogrammen (läs
mer på sidan 54). Därefter kan du söka mer kvalificerade arbeten eller börja forska.
39
Arbetsmarknad
Utbildningen ger dig en stor bredd inom miljöområdet som är eftertraktad på arbetsmarknaden. Det finns alltid ett behov av välutbildade
miljö- och hälsoskyddare. Arbetsmarknaden
inom den privata sektorn växer efter hand som
det kommunala och regionala miljöarbetet blir
allt mer omfattande. Samtidigt ställer samhället
ökande miljökrav på företag och industri.
De flesta som läst klart utbildningen arbetar
som miljö- och hälsoskyddsinspektörer, energioch klimatrådgivare eller miljöstrateger på kommuner och företag.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 11/A11: Fysik A, Matematik D, Kemi B, Biologi B eller Fysik 1 (Fysik 1a eller 1b1+1b2), Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2.
mer information
Yvonne Persson, studievägledare
046 - 222 37 82
[email protected]
www.miljovetenskap.lu.se
Studiegång
År 1
Miljövetenskap 15 hp
Berg, jord och vatten ur ett miljöperspektiv 15 hp
Miljöpolitik och förvaltning 15 hp
Ekologi 15 hp
År 2
Cellbiologi 15 hp
Miljörätt 15 hp
Kemi 15 hp
Riskklassificering av förorenad
mark 15 hp*
År 3
Miljöskydd 15 hp
Livsmedelssäkerhet 15 hp
Miljö- och hälsoskydd metodik och
praktik 15 hp
Examensarbete 15 hp
* Valfri kurs
Efter studierna
IDA ANDERSSON
Miljöinspektör
Miljökontoret i Hässleholm
– Jag började på miljökontoret i
Hässleholm som praktikant. Praktiken ledde till sommarjobb och fyra
år senare är jag fortfarande kvar!
– Det bästa med mitt jobb är att
det är så varierande. Ena dagen kan
jag sitta på kontoret och arbeta,
nästa dag vara ute på en industri,
och dagen därpå säkra bevis på en
plats där ett miljöbrott har begåtts.
– Ingången Miljö- och hälsoskydd passade mig perfekt eftersom
jag är intresserad av miljö- och hälsofrågor och vill ha ett jobb där jag
kan påverka mycket!
Amir Arvin
Miljöinspektör
Miljöförvaltningen i Malmö
– Jag är lyckligt lottad som blev erbjuden jobb innan jag ens var klar
med utbildningen. Idag arbetar jag
på Miljöförvaltningen i Malmö med
tillsyn av miljöfarliga verksamheter,
det vill säga tillståndspliktiga verksamheter som till exempel stora
förbränningsanläggningar, och anmälningspliktiga verksamheter alltså medelstora och mindre industrier. Arbetet är väldigt intressant och
det är extra roligt att få träffa så mycket folk från olika verksamheter.
Mitt arbete kräver att jag är påläst när jag ska ut och inspektera eller
informera, det är stimulerande och utvecklande. Jag tycker verkligen
att jag valde rätt utbildning!
Anna Mattsson
Energi- och klimatrådgivare
Eslövs kommun
– Jag arbetar med att hjälpa privatpersoner och mindre företag med deras energifrågor. Men den roligaste
delen av mitt jobb är nog att arrangera mässor, seminarier och föreläsningar. Dessutom jobbar jag med
kommunens energieffektivisering.
– På mitt första jobb arbetade
jag med miljö- och djurskydd i Eslövs kommun. Där samarbetade jag också ett år med den förre energioch klimatrådgivaren. På så sätt fick jag en stor inblick i vad jobbet
innebar och fick ta över tjänsten efter honom.
40
Miljövetenskap
Miljövetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne där sambanden mellan natur, miljö, samhälle och människa studeras.
Dagens miljöfrågor är många och globala. Det pågår ett omfattande arbete för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling
av samhället, samtidigt som vi måste identifiera och åtgärda
redan existerande miljöproblem. Här får du kompetens som
gör att du blir en av nytänkarna och en av framtidens problemlösare inom miljöområdet!
För att kunna arbeta med miljöfrågor som rör till exempel övergödning, rödlistade arter, oljeutsläpp, klimatförändringar, ekonomiska styrmedel, miljökonsekvensbeskrivningar,
mark- och vattenföroreningar samt konsumtion, så krävs en
naturvetenskaplig grund såväl som kunskaper i samhällsvetenskapliga frågor.
Utbildningen
Vill du arbeta med strategiskt miljöarbete, bevarande av biologisk mångfald, miljökemi och ekotoxikologi, föroreningar i
mark och vatten eller klimatanpassning av samhället? Då ska
du välja miljövetenskap i Lund, vi kombinerar naturvetenskap
med samhällsvetenskap. Här får du lära dig att identifiera och
analysera miljöproblem, förstå de ekonomiska konsekvenserna av miljöförstöring, behovet av miljöskydd samt utarbeta
strategier för att lösa miljöproblem.
Det första året av utbildningen består av naturvetenskapliga kurser som genom teori och praktik förklarar en del om
hur världen fungerar och vad miljö är. Under det andra året
kombineras naturvetenskap med samhällsvetenskap. Du lär
dig till exempel mer om miljörätt, ekonomiska styrmedel,
beslutsfattande och juridik kring hur miljöfrågor styrs och
regleras i samhället. Sammantaget får du en god kunskap om
nationell och internationell miljölagstiftning, principerna
bakom miljöledningssystem, miljörevision och certifiering.
Samtidigt får du en djup naturvetenskaplig kunskap kring
miljöproblem och långsiktiga lösningar.
Under det sista året fördjupar du dig inom ett naturvetenskapligt område, till exempel strategiskt miljöarbete, förorenad mark eller något annat område som intresserar dig.
Du kan läsa kurser som strategisk miljöutveckling, ekotoxikologi, riskanalys, klimatförändringen – vetenskap och samhälle,
bevarandebiologi eller miljöövervakning. Det finns även
möjlighet att göra praktik. Utbildningen avslutas med ett
examensarbete som genomförs vid Lunds universitetet, på
ett företag eller en myndighet.
Om du sedan vill specialisera dig inom miljöområdet kan
du välja att läsa vidare på något av masterprogrammen (läs
mer på sidan 54). Därefter kan du söka mer kvalificerade
arbeten eller börja forska.
Arbetsmarknad
Utbildningen i miljövetenskap ger dig dels en stor miljöbredd
från de två första årens kurser, men också en unik kompe-
41
tens i och med de valfria kurserna. Det finns flera
olika typer av miljöarbeten, inom alla sektorer
och områden, både i Sverige och utomlands,
som du kan välja att arbeta inom. En del miljövetare arbetar som miljökonsulter på företag som
URS, Tyréns, Sweco, Carl Bro och WSP. Andra
arbetar som miljöstrateger (till exempel med
hållbarhetsfrågor och klimat) på kommuner
och företag. Miljövetare kan också arbeta som
sakkunniga på exempelvis Åklagarmyndigheten, Right Livelihood Foundation och FAO (FN).
Eller som handläggare på länsstyrelser och Naturvårdsverket. Miljövetare kan även arbeta som
miljöansvariga, informatörer eller chefer i såväl
offentlig som privat verksamhet.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 11/A11: Fysik A, Matematik D, Kemi B, Biologi B eller Fysik 1 (Fysik 1a eller 1b1+1b2), Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2.
mer information
Yvonne Persson, studievägledare
046 - 222 37 82
[email protected]
www.miljovetenskap.lu.se
Studiegång
År 1
Miljövetenskap 15 hp
Berg, jord och vatten ur ett miljöperspektiv 15 hp
Miljöfysik 15 hp
Ekologi 15 hp
År 2
Kemi 15 hp
Miljörätt 15 hp
Industriell miljöekonomi 15 hp
Valfri kurs 15 hp
År 3
Valfria kurser 45 hp
Examensarbete 15 hp
Efter studierna
Jessica Toft
Miljögeotekniker, Tyréns i Helsingborg
Jessica arbetar som konsult åt beställare som kan vara exempelvis kommuner,
entreprenörer eller andra företag. Hon
arbetar parallellt med flera uppdrag
och trivs med de varierande arbetsuppgifterna. Ofta är flera avdelningar
inom Tyréns inblandade i olika delar av
samma projekt.
– Jag arbetar främst med olika utredningar om förorenad mark och grundvatten samt med saneringskontroller. Men jag jobbar också med till exempel anmälningshandlingar och kontrollprogram. Det är ett väldigt omväxlande arbete och
det är positivt att få vara ute på mycket fältarbete och träffa många
olika människor.
Kristian Hemström
Projektledare, Stockholms läns
landsting
Kristian jobbar som projektledare för
material- och resursfrågor på Stockholms läns landstings miljöavdelning.
– Miljöavdelningen är inblandad i
sjukvård, kollektivtrafik och landstingets
bygg- och anläggningsarbeten. Jag arbetar bland annat med miljökrav och
miljömässig produktutveckling vid upphandling, projekt för ökad återanvändning och återvinning, livscykelanalyser som beslutsunderlag samt miljöutbildning av personal. I vår verksamhet finns ett fantastiskt nätverk
med över 2000 miljöansvariga, som det är otroligt stimulerade att
arbeta tillsammans med.
– Mitt tips till blivande studenter är att passa på att göra projektarbeten, praktik och examensarbete utanför institutionen, till exempel
på ett företag. Detta ger dig kontakter, nya perspektiv och en välbehövlig paus från kurslitteraturen.
Sandra Mols
Miljövetare, Atkins i Malmö
– Jag hittade så rätt med både utbildning och jobb. Det är fantastiskt roligt
att få jobba brett med miljöfrågor!
Sandra arbetar just nu med miljökonsekvensbeskrivningar i två projekt.
Det ena gäller en ny sträckning av väg
E22 genom ett Natura 2000-område.
Det andra handlar om pågatågstrafiken
i Skåne. Tidigare har hon arbetat med
MKB vid ett konsultföretag i Holland.
Dit kom hon via sitt examensarbete.
– Man lär sig otroligt mycket på att jobba utomlands.
42
Molekylärbiologi
Molekylärbiologi är den vetenskapliga disciplin som studerar hur biologin fungerar på
molekylär nivå.
Utvecklingen inom molekylärbiologin innebär nya möjligheter att lösa problem och utforska helt nya frågeställningar.
Genom ny DNA-teknik har polisen fått större möjligheter att
fastställa en brottslings identitet. Samma typer av metoder
används för att undersöka vilka gener som är ansvariga för
att omvandla en vanlig frisk cell till en cancercell. Växtförädlarna kan förändra växter och göra dem motståndskraftiga
mot sjukdomar med en helt annan precision än tidigare. På
molekylär nivå kan vi också undersöka om och hur växterna
anpassar sig till nya klimatförhållanden och vad det kan
innebära. Genom att identifiera och undersöka bakterier och
svampar kan vi utveckla och ta fram läkemedel, nya processer
för energiproduktion och bättre och billigare sätt att lösa
jordens avfallsproblem.
Tillämpningen av molekylärbiologi i andra ämnesområden öppnar också upp för helt nya utmaningar. Med hjälp
av nanoteknologi försöker man återskapa nerver, vilket i
förlängningen kan möjliggöra helt nya typer av proteser. Molekylärbiologisk kunskap och metoder används och tillämpas
redan kommersiellt, men molekylärbiologin är fortfarande ett
intensivt och expanderande forskningsfält. En del av denna
forskning sker på universitet världen över, men en stor del
bedrivs på företagens egna forskningslaboratorium.
Utbildningen
Under utbildningen i molekylärbiologi får du gedigna ämneskunskaper. Du lär dig att arbeta självständigt och att lösa olika
typer av vetenskapliga problem. Du får också goda laborativa
färdigheter. I vissa kurser förekommer även projektarbete. Undervisningen bedrivs av forskare från flera ämnen, till exempel biokemi, genetik, mikrobiologi, växtfysiologi och zoofysiologi.
Efter de obligatoriska baskurserna kan du specialisera
dig och välja fritt ur det rika utbudet av fördjupningskurser i
molekylärbiologi. Alternativt läser du breddningskurser, exempelvis i journalistik, språk eller ekonomi. Utbildningen avslutas med ett självständigt projekt.
Med en kandidatexamen i molekylärbiologi kan du fortsätta dina studier med en masterutbildning i till exempel molekylärbiologi, biomedicin, bioinformatik eller proteinvetenskap. Masterprogrammet i molekylärbiologi har fyra olika
inriktningar: Allmän inriktning, Medicinsk biologi, Mikrobiologi samt Molekylärgenetik och Bioteknik. Alla masterprogram avslutas med att du gör ett längre självständigt projekt
på minst en termin. Du jobbar då i en forskargrupp på ett
svenskt eller internationellt universitet, eller på ett företag
inom läkemedelsbranschen, ett bioteknikföretag eller kanske
ett växtförädlingsföretag. Läs mer om masterprogrammen
på sidan 54.
Arbetsmarknad
Molekylärbiologer är experter på att arbeta med genetiskt
material, till exempel att analysera DNA-sekvenser eller att
klona gener och tillverka proteiner från dem. De är ofta också
43
skickliga biokemister. Molekylärbiologer intresserar sig för det komplicerade samspelet mellan olika proteiner i cellen, för metabolism och
omsättning av olika ämnen, hur cellens aktiviteter regleras och hur celler kommunicerar med
varandra och med omgivningen. Molekylärbiologin har en stor mängd olika tillämpningar inom
allt från bioteknik och medicin till jord- och
skogsbruk, vilket ger molekylärbiologen många
karriärvägar. Det pågår också mycket ren grundforskning inom molekylärbiologi och det är vanligt att molekylärbiologer går vidare till forskarutbildning.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 11/A11: Fysik A, Matematik D, Kemi B, Biologi B eller Fysik 1 (Fysik 1a eller 1b1+1b2), Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2.
mer information
Christina Ledje, studievägledare
046 - 222 73 16
[email protected]
www.biologi.lu.se
Studiegång
År 1
Cellbiologi 15 hp
Genetik och mikrobiologi 15 hp
Allmän och analytisk kemi 7,5 hp
Oorganisk kemi 7,5 hp
Biokemi eller biostatistik 7,5 hp
Organisk kemi 7,5 hp
År 2
Humanfysiologi 15 hp
Cellens kemi 15 hp
Molekylärbiologi 15 hp
Valfria kurser 15 hp
År 3
Valfria kurser 45 hp
Examensarbete 15hp
Efter studierna
Emma Thiman
Leg. Biomedicinsk analytiker
Centralsjukhuset i Kristianstad
– Jag jobbar på en avdelning för klinisk fysiologi och nuklearmedicin.
Där utför vi en mängd olika patientundersökningar. Genom till exempel
elektrokardiografi, arbetsprov, ultraljud, spirometri och elektroencefalografi kan vi undersöka hjärta, kärl,
lungor och hjärna.
– Det roligaste med mitt jobb är
mötet med människor, att vara en del i utredningen som leder till att
man i slutändan kan ställa en diagnos.
Emma har gått en ettårig påbyggnadsutbildning till biomedicinsk
analytiker som hon har kunnat tillgodoräkna sig inom sina kandidatoch masterexamina i molekylärbiologi.
– Utbildningen i molekylärbiologi har gett mig en djupare förståelse för hur kroppen fungerar på cellnivå och det är något som jag har
med mig i mitt dagliga arbete.
Mattias Aine
Doktorand på onkologen, Lund
Mattias har tagit en magisterexamen i molekylärbiologi och arbetar
idag med bioinformatisk metodik på
avdelningen för onkologi vid Lunds
universitet.
– Jag jobbar med epigenetisk
karakterisering av urinblåsecancer,
närmare bestämt undersöker jag tumörspecifika förändringar i DNAmetyleringsmönster. Jag har alltid
varit fascinerad av arvsmassan, att få utforska det mänskliga genomet
är jätteroligt! De kommande åren kommer det att hända mycket inom
molekylärbiologin och det känns otroligt spännande att få ta aktiv del
i den utvecklingen.
– Jag är väldigt nöjd med utbildningen i molekylärbiologi, den gav
mig goda möjligheter att gå min egen väg. Utbildningen har förberett
mig väl för det jag arbetar med idag.
44
Naturgeografi och ekosystemanalys
Naturgeografi och ekosystemanalys handlar om klimat, ekologi, geovetenskap, ekosystem,
naturvård och geografiska samband.
Jordens miljöer står under ständig förändring. I samband
med den pågående klimatförändringen sker dessa förändringar i en allt snabbare takt. Hur vet vi det? Hur kan vi förutse
vilka förändringar som kommer att ske var och när? Och hur
ska vi tänka när vi planerar inför framtiden? Detta är exempel
på frågor som naturgeografer jobbar med.
Som naturgeograf får du lära dig hur klimat, landformer
och vegetation skiljer sig mellan olika områden och kontinenter och varför det är så. Du studerar de processer som är relaterade till mark, vatten, vegetation och atmosfär och hur de
samspelar med varandra.
Naturgeografen blir expert på att analysera förändringar i
både tid och rum. Därför är naturgeografens kunskaper eftertraktade inom många och helt skilda områden. Ett exempel är
att ta reda på om det finns något samband mellan utsläpp av
föroreningar och vissa sjukdomar. Ett annat hur utbredningen
av skog minskat, varför den har gjort det och vad den har ersatts av.
Många naturgeografer arbetar som planerare. På vilka
platser är det bäst att bygga vindkraftverk? Var är vindförhållandena optimala, markförhållandena de rätta och avståndet
tillräckligt långt för att inte människor och djur ska störas?
Om du är intresserad av jordens miljö och klimat samt
lockad av att jobba inom ett brett och spännande ämnesområde så är detta utbildningen för dig.
Utbildningen
Under utbildningen läser du klimatologi, geomorfologi (läran om landformer), ekosystemanalys, fjärranalys (tolkning
av flyg- och satellitdata) och geografiska informationssystem
(GIS). För att få en tydlig koppling mellan teori och verklighet
deltar du i fältarbeten och exkursioner regelbundet. Du lär dig
att se och tolka företeelser i naturen på ett nytt sätt, samt får
praktisk erfarenhet om olika typer av mätmetoder. Vi håller till
både i Sverige och utomlands och det ingår minst en längre
utlandsexkursion under utbildningen. De senaste åren har
denna gått till Sri Lanka.
Under det tredje året läser du kurser som ligger utanför
ämnesområdet naturgeografi, till exempel miljörätt, geologi
eller kemi. Du väljer ditt stödämne helt själv och efter eget
intresse. Utbildningen avslutas med ett examensarbete där du
får möjlighet att fördjupa dig inom något som intresserar dig.
Det kan innebära att du gör en studie inom något av institutionens forskningsprojekt, men kan också vara ett samarbete
med en uppdragsgivare utanför universitetet.
För den som är intresserad finns det stora möjligheter att
studera eller praktisera utomlands under en till två terminer.
För den som vill förkovra sig ytterligare finns möjlighet att
läsa vidare på något av våra fem masterprogram: Naturgeografi och ekosystemanalys, Geomatik, Atmosfärsvetenskap
och biogeokemiska kretslopp, Geografisk informationsveten-
45
skap samt Geografiska informationssystem och
fjärranalys för modellering och miljöövervakning.
Läs mer om masterprogrammen på sidan 54.
Kandidatutbildningen ges eventuellt endast
på engelska. Kontakta Helena Eriksson för mer
information (kontaktuppgifter hittar du nedan).
Arbetsmarknad
Många naturgeografer har en framträdande roll
inom miljö- och naturvårdsarbete eller samhällsplanering. Ett annat stort arbetsområde är resursplanering och bistånd i utvecklingsländer.
Naturgeografens arbetsmarknad finns både i
Sverige och utomlands, samt vid såväl myndigheter som konsultbolag. Utbildningen i naturgeografi och ekosystemanalys erbjuder också
stora möjligheter till fortsatt forskning för den
som är intresserad av det.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 11/A11: Fysik A, Matematik D, Kemi B, Biologi B eller Fysik 1 (Fysik 1a eller 1b1+1b2), Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2.
mer information
Helena Eriksson, studievägledare
046 - 222 16 91
[email protected]
www.nateko.lu.se
Studiegång
År 1
Introduktion till jordens miljö, 15 hp
Naturgeografisk teori och metodik, 15 hp
Klimatsystemet, 15 hp
Ekosystemanalys, 15 hp
År 2
Geografiska informationssystem 1, 15 hp
Geografiska informationssystem 2, 15 hp
Valfria kurser utanför ämnesområdet,
30 hp
År 3
Fjärranalys för landskapsstudier, 15 hp
Hydrologi och tillämpad miljöanalys, 15 hp
Markytans processer och landskapsdynamik, 15 hp
Examensarbete, 15 hp
Efter studierna
MARI HEDBOM
GIS-ingenjör, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad
Mari jobbar bland annat med att ta
fram kartor över Malmö med exempelvis byggnader, befolkningstäthet
eller näringsverksamhet. Kartorna
kan till exempel användas för att bedöma lämpligheten att bygga på
en särskild plats. Hon arbetar också
dagligen med att uppdatera Malmö
stads kartor med ny data.
– Det bästa med utbildningen i naturgeografi var att den är så flexibel
och varierande. Förutom föreläsningar så hade vi exkursioner, laborationer och olika övningar. Det blev aldrig enformigt och det gillade jag.
Viktor Kalén
GIS-konsult, Sweco Position
Viktor fick upp ögonen för Sweco
under ett studiebesök. Nu arbetar
han som konsult på Sweco Position,
bland annat med att sammanställa
geografiska data åt olika kunder.
Det kan till exempel handla om att
ta fram ett kartunderlag för vindkraftsplacering åt ett energibolag.
Viktor arbetar mycket med datahanteringssystemet FME, som Sweco
också håller kurser och utbildningar i.
– Mina arbetsuppgifter spänner över ett ganska stort område och
flera intressanta kunder. Alla arbetsuppgifter har dock någon koppling
till GIS och geografi med tyngdpunkt på det tekniska.
– Jag är nöjd med min utbildning i naturgeografi. I synnerhet GISutbildningen, den förberedde mig väl för arbetslivet. Ett tips är att
komplettera GIS-kunskaperna med programmering. Det kan göra dig
mer attraktiv på arbetsmarknaden.
Lina Möllerström
Lärare
– Som lärare är jag på sätt och vis
ganska ovanlig eftersom jag har läst
både NO- och SO-ämnen.
– Jag har ärvt intresset för naturen från mina farföräldrar samtidigt
som min far var arkeolog, så det har
varit svårt att välja inriktning. Nu har
jag kombinerat min examen i naturgeografi med historia och är snart
klar med en lärarexamen.
– Som naturvetare är man väldigt bred. Jag vet att jag kan svara
på elevernas frågor om många aktuella ämnen, exempelvis klimatförändringar.
46
Naturvetenskap med fotoner och neutroner
Fysik är vetenskapen om naturen i vid bemärkelse. Här studerar man universums olika
beståndsdelar. Fysiken brukar kallas ”den mest grundläggande naturvetenskapen”.
Kan du se dig själv i framtiden på ett företag där man utvecklar nya material eller hittar nya mediciner? Eller som forskare
på en stor och internationellt ledande anläggning, här i Sverige eller utomlands? Då är du lyckligt lottad, för du befinner
dig i precis rätt tid och på rätt plats för att vara med på den
spännande resa vi förbereder oss på i Lund – vägen till ett
internationellt ledande forsknings- och innovationscentrum!
I Lund planeras och byggs just nu två prestigefyllda, internationella forskningsanläggningar – MAX IV och ESS
(European Spallation Source). Dessa anläggningar kommer, i
kombination med den ledande utveckling och forskning som
redan finns här, att bidra till att naturvetenskapen får ett
starkt fäste i Lund!
Fotoner och neutroner - vaddå?!
För ett framtida hållbart samhälle är ny teknik och nya upptäckter ett måste om vi vill behålla den levnadsstandard vi
är vana vid. Lund och Öresundsregionen är ett av de mest
dynamiska områdena i Europa. Här finns idag det största nationella laboratoriet i Sverige, MAX-lab, som årligen besöks
av över 700 internationella forskare. Med hjälp av fotonerna
från den så kallade synkrotronljusacceleratorn undersöks allt
från nanomaterial till proteiner och nya mediciner.
MAX IV, som nu byggs och beräknas öppna år 2015, blir
en större och mer avancerad materialforskningsstation. Experimenten kommer att gå snabbare och fler forskare kommer att få tillgång till laboratorietid. Nya stora forskningsgenombrott är att vänta, och vi kommer att se framsteg inom
materialvetenskapen, biologin, medicinen och många andra
forskningsfält.
Samtidigt planeras byggstart för ESS, som är ett flervetenskapligt forskningscentrum baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla. Där ska forskarna kunna studera en mängd
olika material, från plaster och proteiner till mediciner, för att
förstå hur de fungerar och är uppbyggda.
Tillsammans med den planerade MAX IV-anläggningen
kommer ESS att bli ett nav i Europas infrastruktur för forskning. De två anläggningarna kommer att komplettera varandra och skapa framtidens naturvetenskap.
Utbildningen
Under utbildningen får du redan från start komma i kontakt
med de stora anläggningarna genom olika projekt och seminarier. Du kommer att få chansen att tillbringa mycket tid
vid anläggningarna, eller vid de forskningsavdelningar och
företag som jobbar där. Samtidigt kommer du att behöva en
gedigen grund i naturvetenskap i form av fysik, kemi och matematik. Det får du under de första två åren. Under det tredje
året läser du kurser som är mer knutna till anläggningarna.
Efter att du tagit din kandidatexamen kan du fortsätta
studera på masternivå. Det finns flera olika masterprogram
att välja mellan, exempelvis inom nanokemi, synkrotronljusbaserad vetenskap och fysik. Läs mer om masterprogrammen
på sidan 54.
Praktik är en viktig del av utbildningen och sker i form
av examensarbete och olika projekt. Du kommer att kunna
47
tillbringa upp till ett och ett halvt år på heltid
vid någon av anläggningarna, eller vid ett företag eller forskningsavdelning som är knutet till
anläggningarna.
Arbetsmarknad
MAX-lab, tillsammans med andra forskningsanläggningar i Lund, attraherar många olika typer
av företag som bygger sina innovationer och
sitt entreprenörskap kring de undersökningar
som görs vid anläggningarna. Det innebär stora
möjligheter för framtidens naturvetare, såväl
inom arbetslivet som inom forskningen. Med de
nya forskningsanläggningarna MAX IV och ESS
kommer Lund att växa från nationellt till internationell centrum, med ännu fler möjligheter till
arbete, innovationer och forskning.
Med denna utbildning i bagaget kommer
du inte bara att ha Sverige som arbetsmarknad,
utan hela världen. Idag finns det ett stort behov
av personer med erfarenheter av stora anläggningar.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 13/A13: Fysik B, Matematik D, Kemi B, Biologi B eller Fysik 2, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 2.
mer information
Johan Zetterberg/Malin Jonsson, studievägledare
046 - 222 77 28
[email protected]
[email protected]
www.fysik.lu.se
Studiegång
År 1
Fysik 1: Allmän fysik 30 hp
Kemi 1: 30hp
År 2
Matematik 1: 30 hp
Fysik 2: Tankeverktyg 30 hp
År 3
Atom- och fasta tillståndets fysik 15 hp
Produktion av fotoner och neutroner
för vetenskap 7,5 hp
Valfria kurser 7,5 hp
Spektroskopi 7,5 hp
Spridningsmetoder 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
Efter studierna
Sara Blomberg
Doktorand i synkrotronljusfysik i Lund
Sara flyttade till Lund från Östergötland för att plugga meteorologi. Efter ett tag upptäckte hon dock att
det fanns ett annat ämnesområde
som intresserade henne mer.
– Flexibiliteten på grundutbildningens första år har varit otroligt
värdefull. Jag kunde byta inriktning
utan problem och ingen studietid
gick förlorad. Meteorologi var kul men ”det lilla” lockade mig mer.
– Under min masterutbildning valde jag att inrikta mig mot ytfysik, vilket ledde till att jag arbetade mycket med synkrotroner. Flera
experiment gör vi på MAX-lab i Lund, men under mitt masterprojekt
tillbringade jag ett halvår i Kalifornien samt gjorde kompletterande
mätningar vid synkrotronljusanläggningar i Frankrike och Tyskland.
– Jag jobbar med utvecklingen av katalysatorer där målet är att
minimera giftiga avgaser från till exempel bilmotorer. I vår forskning
är synkrotroner ett mycket viktigt verktyg för att kunna förstå processer på atomär nivå.
Christian Stråhlman
Doktorand, MAX-lab i Lund
Christian kommer från Karlsborg i
Västergötland och gjorde sitt examensarbete vid MAX-lab i Lund.
– Jag kom till Lund för att jag
ville plugga fysik. Alla jag pratade
med sade att Lunds universitet har
den bästa utbildningen inom det
ämnesområdet. Och det stämmer,
utbildningen har verkligen inte gjort
mig besviken! Här finns alla inriktningar man kan tänka sig.
– MAX-lab är ett jättehäftigt ställe att plugga och forska vid. Dit
kommer forskare från hela världen. När MAX IV och ESS är färdigbyggda kommer de att vara världens bästa anläggningarna i sitt slag.
Det kommer att finnas stora möjligheter för oss nyutexaminerade
att få jobb där. Såväl inom forskningen som hos de företag som utnyttjar anläggningarna. Lund kommer att bli världsledande inom forskning med synkrotronljus och neutroner.
48
Sjukhusfysikerutbildning
Medicinsk strålningsfysik är den del av fysiken som är särskilt applicerbar inom sjukvården, där olika former av strålning kan användas för diagnostik och behandling.
Vill du lära dig tillämpa och koppla samman kunskaper i fysik, matematik och strålningsfysik med medicin och biologi?
Ja, då kan sjukhusfysikerutbildningen vara något för dig. Att
arbeta som sjukhusfysiker är spännande och omväxlande.
Varje dag kan flera människoliv räddas tack vare den strålning som idag används i samband med undersökningar och
behandlingar av olika sjukdomar. Och så har det varit länge –
strax efter Röntgens upptäckt av ”X-strålarna” 1895 började
man undersöka och behandla patienter med röntgenstrålning. Henri Becquerel upptäckte radioaktivitetsfenomenet
1896 och året därpå upptäcktes radium av Marie och Pierre
Curie. Andra fysikupptäckter följde och snart kunde man
börja använda de första verktygen, ”de läkande strålarna”,
för att undersöka och bota sjukdomar.
Mycket har hänt sedan dessa betydelsefulla upptäckter,
inte minst med hjälp av specialutbildade sjukhusfysikers insatser. Deras medverkan nu och i framtiden är fortsatt viktig.
Sjukhusfysikern är sjukvårdens och samhällets expert på
strålningstillämpningar och strålskydd. Du kan arbeta inom
olika specialistområden – med medicinsk datorbildbehandling, optimering av undersöknings- och behandlingsmetoder
eller med strålskydd för personal och patienter.
Sjukhusfysikerns arbete är ofta ett lagarbete där man jobbar nära läkare, sjuksköterskor med flera, inom till exempel
röntgen, nuklearmedicin, magnetresonans eller strålbehandling. Forsknings- och utvecklingsarbete är viktiga delar av arbetet.
Utbildningen
Sjukhusfysikerutbildningen leder till en femårig naturvetenskaplig yrkesexamen. För att få arbeta som sjukhusfysiker
krävs legitimation, vilket utfärdas av Socialstyrelsen efter examen.
Under utbildningens gång får du som student en välfylld
verktygslåda med fysik och matematik samt djupare specialkunskaper om strålningsfysikaliska fenomen och deras medicinska tillämpningar. Du får också mycket goda kunskaper om
risker, strålskydd och relevant lagstiftning.
De första två åren läser du grundläggande fysik och matematik. Du tränas särskilt i problemlösning och laborativt arbete. Det tredje året består av avancerade kurser i strålningsfysik, till exempel växelverkan, strålningsdetektorer, dosimetri,
medicin och tumörbiologi, strålningsbiologi, icke-joniserande
strålning och miljöstrålskydd. Det fjärde året läser du kliniska
kurser, medicinsk bildbehandling och programmering, ultraljudsfysik, röntgenfysik, magnetresonansfysik, nuklearmedicinsk fysik och strålbehandling. Det femte året omfattar en
termins klinisk praktik och professionell utveckling samt ett
självständigt examensarbete i medicinsk strålningsfysik. Efter
examen är du väl förberedd för ett arbete som sjukhusfysiker,
strålskyddsfysiker eller en forskarutbildning.
Arbetsmarknad
Som sjukhusfysiker är din arbetsmarknad inte begränsad till
sjukhusvärlden. Du kan till exempel arbeta som produktspe-
49
cialist eller utvecklare inom medicinsk-teknisk industri, som strålskyddsinspektör eller strålskyddsexpert inom kärnkraftsindustrin. Möjligheterna
till arbete utomlands är stora.
Efter examen har studenterna bland annat
fått jobb på: Akademiska sjukhuset i Uppsala,
ELEKTA i London, GE Medical System Sverige
AB, Linköpings universitetssjukhus, National Radiological Protection Board i London, Vejle Hospital i Danmark, Kernforschungs-zentrum i Tyskland, Radiumhospitalet i Oslo, RaySearch Laboratories AB i Stockholm, Risø National Laboratory i Danmark, Royal Marsden Hospital i
London, Siemens Ltd i Dublin, Siemens Medical
Solutions, Statens Institut for Strålebeskyttelse
i Köpenhamn, Statens strålevern i Oslo, Strålsäkerhetsmyndigheten, Strålsäkerhetscentralen
(STUK) i Finland, Studsvik Energi AB, Skånes
universitetssjukhus i Lund och Malmö.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 10/A10: Fysik B, Matematik E, Kemi B, Biologi A eller Fysik 2, Matematik 4, Kemi 2, Biologi 1.
mer information
Anna Stenvall, studievägledare
046 - 17 31 21
[email protected]
www.msf.lu.se
Studiegång
År 1
Fysik 1: Allmän fysik 30 hp
Matematik 1: 30 hp
År 2
Fysik 2: Tankeverktyg 30 hp
Fysik 3: Modern fysik 30 hp
År 3
Medicinsk strålningsfysik,
grundkurs 60 hp
År 4
Medicinsk strålningsfysik,
sjukhusfysik 60 hp
År 5
Klinisk praktik och professionell
utveckling 30 hp
Examensarbete 30 hp
Efter studierna
Therése Geber Bergstrand
Leg. sjukhusfysiker och doktorand, Malmö
– Det bästa med utbildningen är att
man till stor del kan styra över sin
framtida yrkesroll själv. Det finns så
många olika typer av arbeten för
en sjukhusfysiker - är du en person
som vill ha mycket patientkontakt så
kan du få det och är du typen som
helst sitter framför datorn så kan
du göra det också. Själv jobbar jag
med ett projekt där vi försöker hitta sätt att uppskatta stråldosen till
människor vid en eventuell olycka, till exempel den i Fukushima. Det
är väldigt spännande!
Love Engström Nordin
Leg. sjukhusfysiker och doktorand, Stockholm
– De sista tre åren på utbildningen
undervisar lärare som arbetar aktivt
inom forskning eller klinik, vilket gör
att man får en bra bild av vad man
kan arbeta med som sjukhusfysiker
efter examen. Mitt eget examensarbete gjorde jag inom MRI på Karolinska Universitetssjukhuset där jag
nu jobbar kliniskt som MR-fysiker
och forskare.
– Ett tips till nya studenter är att självständigt söka ett examensarbete inom det område som man tycker är mest intressant, och på
den ort man helst vill jobba. Examensarbetet är ett utmärkt tillfälle att
knyta kontakter för att få det jobb du vill ha!
Maria Thor
Leg. sjukhusfysiker och
forskare, New York, USA
– Ett kombinerat intresse för fysik,
medicin och teknik ledde mig till
sjukhusfysikerutbildningen. Detta
intresse driver mig än idag och jag
har valt att specialisera mig på studier av akuta- och långtida effekter
av strålbehandling för cancerpatienter.
– Jag fick möjlighet att presentera mitt examensarbete på en av de större europeiska konferenserna.
Där blev det tydligt att det primärt var forskning mitt hjärta klappade
lite extra för. Detta ledde till att jag fortsatte med en forskarutbildning
där jag skaffade mig många nya kunskaper. Nu har jag gått vidare i min
forskarkarriär och arbetar som post doc (forskare) i en stimulerande
och multidisciplinär forskningsmiljö.
50
Teoretisk fysik
Teoretisk fysik är den del av fysiken som använder matematiska eller datorbaserade modeller för att försöka förstå och beskriva naturen.
Du kommer till busshållplatsen och får veta att bussen gick
för tio minuter sedan. Vad kan du utifrån detta säga om när
nästa buss går?
Denna underliga fråga visar sig inte bara ha ett vettigt
svar, utan dessutom ha relevans för exempelvis hur länge
en däggdjursart kan överleva. Fysiken förenar fenomenen.
Einsteins allmänna relativitetsteori beskriver till fulländning
sådant som merkuriusbanan och tyngdkraftens inverkan på
tidens gång (vilket har betydelse för navigation med GPS),
men förutsäger även exotiska fenomen som svarta hål.
Maxwells ekvationer sammanfattar elektromagnetismen
och har lösningar i form av vågor, det vi kallar ljus, men lämpligt hanterade kan de även modellera hur kvarkar fjättras till
partiklar av färgväxelverkan. Kvantmekaniken redogör för
atomspektra, men har vidare tillämpningar för vad som till
nyligen var ren science fiction – kvantdatorer och teleportering. Fysikens teorier ställs dessutom hela tiden inför nya
utmaningar: hur ska man till exempel bäst modellera och
förstå allt som händer när biologiska substanser växelverkar
med nanomaterial?
Ingång teoretisk fysik är en utbildning som lägger tonvikten på igenkännande av strukturer, på utformande av analogier, på förmågan att bygga modeller för de mest skiftande
situationer och att se sambanden mellan till synes helt obesläktade företeelser. Vad har leopardens fläckar med skogsbränder att göra? Vad har en vanlig magnet gemensamt med
blodstamcellers delning till olika celltyper och med Alzheimers sjukdom? Hur kan supraledning hjälpa till att förstå varför
vi aldrig ser ensamma kvarkar?
Det är en utbildning som kräver mycket av dig själv; en ut-
bildning som fordrar goda matematiska kunskaper, nyfikenhet och ett brinnande intresse som motiverar dig att arbeta
hårt. Med en inledande kombination av matematik och teoretisk fysik ges du verktygen som behövs för att se likheterna
mellan helt olika fenomen.
Utbildningen
Utbildningen inleds, liksom för ingång fysik, med en termin
fysik följd av en termin matematik på respektive institutioner. Från och med tredje terminen sker utbildningen huvudsakligen vid Institutionen för astronomi och teoretisk fysik.
Tredje terminen lär du dig med utgångspunkt från bland annat biofysikaliska och geofysikaliska tillämpningar behärska
nödvändiga matematiska verktyg, bygga modeller samt programmera. Fjärde terminen ger dig en solid teoretisk grund
i klassisk fysik och kvantfysik och presenterar en rik karta
över tillämpningar. Femte och sjätte terminerna ger dig möjligheter till breddning och fördjupning efter eget val med
kurser i exempelvis astronomi och kosmologi, partikelfysik,
kemi, teoretisk biofysik och till komplettering av den matematiska och numeriska verktygslådan. Det naturvetenskapliga
perspektivet vidgas i en särskild kurs om den vetenskapliga
metoden och efter ett avslutande examensarbete erhåller du
din kandidatexamen.
Redan på grundutbildningen kommer du att ha läst ett antal kurser som tillhör avancerad nivå. Du är alltså tidigt på god
väg mot din masterexamen (läs mer om masterprogrammen
på sidan 54). Under ytterligare två års studier fortsätter du
att bredda och fördjupa dig, exempelvis inom ämnen som
allmän relativitetsteori, komplex ekonomi, kaosteori och
51
experimentell metodik. Ditt examensarbete kan
du göra inom något av våra forskningsområden
vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik: teoretisk partikelfysik, astronomi eller beräkningsbiologi och biologisk fysik. Det går också
att göra examensarbete i samarbete med andra
institutioner.
Arbetsmarknad
Ingången teoretisk fysik utgör en ytterst lämplig
grund för forskarutbildning inom såväl fysik som
teoretisk fysik. Och till skillnad från vad namnet
kan antyda är den teoretiska fysiken ett ytterst
konkret och samtidigt vittomspännande ämne
med otaliga tillämpningsområden från konventionell fysik till biologi och medicin, allt inom
ramen för självständigt tänkande. Vårt mål är att
utbilda en ny generation kunniga, mångfasetterade och kreativa studenter som inte behöver
rädas internationell konkurrens i en global värld.
behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 9/A9: endast Fysik B, Matematik D, Kemi A
eller Fysik 2, Matematik 4, Kemi 1.
mer information
Nils Ryde, studievägledare
046 - 222 15 74
[email protected]
www.fysik.lu.se
Studiegång
År 1
Fysik 1: Allmän fysik 30 hp
Matematik 1: 30 hp
År 2
Modellering och simulering 30 hp
Grundläggande teoretisk fysik 30 hp
År 3
Valfria kurser 30 hp
Den vetenskapliga metoden 7,5 hp
Valfri kurs 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
Efter studierna
leo wallin
Verksamhetsansvarig,
Norbuling i Malmö
Norbuling arbetar med aktiva arbetsmarknadsåtgärder och levererar utbildningar och kurser till myndigheter
och kommuner. Stort fokus ligger på
att stödja och hjälpa exempelvis nyanlända flyktingar, invandrande akademiker och ungdomar att närma
sig arbetsmarknaden.
– Jag arbetade extra på Norbuling under min studietid och när jag hade tagit min examen blev jag
erbjuden en tjänst där. Mitt arbete är mycket omväxlande, exempelvis
arbetar jag med projektledning, att utveckla nya utbildningsprogram
och att sköta kontakten med olika myndigheter.
– Tack vare utbildningen i teoretisk fysik har jag kunnat utveckla
min förmåga att lösa problem och tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt
på olika uppgifter. Något som jag också tar med mig från utbildningen
är vetskapen om hur mycket jag kan uppnå med hög arbetsdisciplin
under en längre tid.
kalle jansson
Doktorand i astronomi
– Jag valde teoretisk fysik eftersom
jag alltid varit intresserad av naturen
och tycker det är fascinerande hur
man kan beskriva världen rent matematiskt. Dessutom ger teoretisk
fysik ett tänkande som gör att man
kan lösa många olika sorters problem. Det ger i sin tur stora möjligheter senare i livet. Det bästa är att
man kan kombinera teoretisk fysik
med nästan vad som helst. Själv har jag gjort det med astronomi men
jag har kompisar som kombinerat det med biologi och ekologi. Jag
är numera doktorand och tycker att grunden och tänkandet som jag
fått har hjälpt mig att klara mina studier och de avancerade kurserna
som jag har läst.
52
Lärarutbildning
Funderar du på att bli lärare i något naturvetenskapligt ämne? Då har du två olika utbildningsvägar att välja mellan – Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) samt
ämneslärarutbildning.
Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)
Den kompletterande pedagogiska utbildningen riktar sig till
dig som redan har studerat naturvetenskapliga ämnen på universitets- eller högskolenivå. Dina ämnesstudier kompletteras
med 1,5 års studier som innehåller 60 hp utbildningsvetenskap
och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (praktik). Därefter
blir du behörig ämneslärare, får din lärarlegitimation, och kan
börja undervisa i grundskola årskurs 7-9, gymnasieskola eller
arbeta med vuxenutbildning. KPU förbereder dig även för att
kunna arbeta som lärare i en internationell miljö. Kurserna
som ingår i KPU läser du på Campus Helsingborg.
Behörighet, inriktning mot grundskola
Det finns tre möjligheter att bli antagen till KPU med inriktning mot grundskola årskurs 7-9. För att bli ämneslärare i ett
undervisningsämne krävs det att du har en universitets- eller
högskoleutbildning om minst 180 hp där ett ämne omfattar
minst 90 hp inklusive ett examensarbete om 15 hp.
För att bli ämneslärare i två eller tre undervisningsämnen
krävs att du har ämnesstudier om minst 90 hp i ett ämne och
minst 45 hp i ett andra ämne (samt 45 hp i ditt eventuella
tredje ämne), inklusive ett examensarbete om minst 15 hp.
Särskilda krav på innehållet i ämnesstudierna kan tillkomma beroende på vilket ämne du valt.
Behörighet, inriktning mot gymnasiskola
Det finns två möjligheter att bli antagen till KPU med inriktning mot gymnasieskola. För att bli ämneslärare i ett undervisningsämne krävs det att du har en universitets- eller högskoleutbildning om minst 180 hp, där ett ämne omfattar minst
120 hp inklusive ett examensarbete om minst 15 hp. För att
bli ämneslärare i två undervisningsämnen krävs det att du
har ämnesstudier om minst 120 hp i ett ämne och minst
90 hp i ett andra ämne inklusive ett examensarbete om minst
15 hp.
Särskilda krav på innehållet i ämnesstudierna kan tillkomma beroende på vilket ämne du valt.
Ämneslärarutbildning
Du kan även studera till lärare genom att läsa ämneslärarutbildningen. Utbildningen innehåller studier i undervisningsämnena, utbildningsvetenskap samt verksamhetsförlagd utbildning (praktik). Väljer du att inrikta dig mot grundskola årskurs 7-9 så studerar du i 4,5 år (270 hp) och läser tre undervisningsämnen. Väljer du att inrikta dig mot gymnasieskola så
studerar du i 5–5,5 år (300–330 hp) och läser två undervisningsämnen.
Lunds universitet bedriver utbildning för ämneslärare i fysik
och matematik med inriktning mot gymnasieskola och grundskola årskurs 7-9. Du studerar i Lund och på Campus Helsingborg. Väljer du andra ämnen kommer du även att studera vid
Högskolan Kristianstad eller vid Malmö Högskola.
Mer information
Läs mer om KPU och ämneslärarutbildning på:
www.lu.se/lararutbildning
53
Studievägledning
Tveka inte att kontakta studievägledarna om alla möjliga frågor du kan tänkas ha som rör
utbildning, karriär, arbetsmarknad med mera. Flera av studievägledarna har doktorerat
inom sina ämnen och är mycket kunniga. Och hjälpsamma!
astronomi
Nils Ryde
046 - 222 15 74
[email protected]
www.fysik.lu.se
kemi
Christina Persson
046 - 222 83 57
[email protected]
www.kemi.lu.se
naturgeografi
Helena Eriksson
046 - 222 16 91
[email protected]
www.nateko.lu.se
biologi
Lotta Persmark
046 - 222 37 28
[email protected]
www.biologi.lu.se
matematik
Anders Olofsson
046 - 222 77 91
[email protected]
www.matematik.lu.se
medicinsk strålningsfysik
Anna Stenvall
046 - 17 31 21
[email protected]
www.msf.lu.se
fysik
Johan Zetterberg och Malin Jonsson
046 - 222 77 28
[email protected]
[email protected]
www.fysik.lu.se
miljövetenskap,
miljö- och hälsoskydd
Yvonne Persson
046 - 222 37 82
[email protected]
www.miljovetenskap.lu.se
teoretisk fysik
Nils Ryde
046 - 222 15 74
[email protected]
www.fysik.lu.se
geologi
Elisabeth Einarsson
046 - 222 15 41
[email protected]
www.geol.lu.se
molekylärbiologi
Christina Ledje
046 - 222 73 16
[email protected]
www.biologi.lu.se
54
Masterutbildning
Vill du göra internationell karriär, jobba med utveckling inom företag och organisationer
eller forska vid universitetet? Då kan du välja att fördjupa dig och läsa en tvåårig masterutbildning. Vill du hellre ta ut en ettårig magisterexamen så finns även den möjligheten.
De flesta masterprogram ges på engelska.
Astronomi och astrofysik
Astrofysik
Utbildningen ger dig fördjupade kunskaper inom astrofysik
samt de metoder som används av astronomer för att studera
och förstå vårt universum. Detta innebär att du får möjlighet att koppla samman och använda kunskaper från tidigare
studier inom både fysik och matematik. Masterprogrammet
i astrofysik omfattar kurser inom fysik och astrofysik (60 hp)
samt ett projekt (60 hp), där du jobbar tillsammans med en
eller flera forskare vid institutionen. Inom projektarbetet kan
du till exempel arbeta med observationell data från några av
världens största teleskop, göra datormodeller av fysikaliska
processer inom astrofysiken, eller studera atomer med avancerade spektroskopiska instrument.
• Marinekologi
Handlar om havens alla organismer, från bakterier och alger
till fiskar och valar, samt deras samspel med varandra och
omgivningen. Du studerar även kopplingar mellan land och
hav, hur vi människor påverkar marina system samt hur haven
används som naturresurs.
Bioinformatik
Programmet ger dig teoretiska och praktiska kunskaper
samt kompetens inom sekvensjämförelser, strukturbiologi,
expressionsanalys, statistisk genetik, systembiologi och beräkningsbiologi. Du får självständigt och med respekt för
kompetenser inom andra ämnesområden medverka vid denna
typ av mångvetenskaplig analys där ofta individer med flera
olika kompetenser samarbetar.
Växtbiologi
Detta är en masterutbildning för dig som är intresserad av
växter och deras funktion, ekologi, evolution och betydelse
för den biologiska mångfalden. Du lär dig förstå hur växten
och dess organ, celler och genom är uppbyggda och fungerar
tillsammans. Du får en inblick i de evolutionära drivkrafter
som leder till nya växtarter, de mekanismer som påverkar
växternas utbredning, och de ekologiska processer som påverkar mångfalden av arter i växtsamhällen. Du får kunskaper
om växternas samspel med andra organismer samt hur växter
anpassar sig till miljöförändringar. I masterprogrammet finns
också en möjlighet att utvidga dina kunskaper i inventeringsmetodik och hur man identifierar växter, svampar och lavar
med hjälp av bestämningsnycklar. Du kan också välja en molekylär inriktning där du till exempel kan kombinera kurser i
bioinformatik och molekylärgenetik med växtkurserna.
Biologi
Allmänt program
För dig som vill skräddarsy din masterutbildning i biologi.
Du väljer kurser från ett brett utbud inom allt från naturvård
och bevarandebiologi, zoo- och växtekologi, limnologi och
vattenvård, till genetik, sinnesbiologi, toxikologi och näringsfysiologi.
Akvatisk ekologi
Utbildningen behandlar processer och ekologiska samband i
sjöar, våtmarker, rinnande vatten och hav. Du kan inrikta dig
mot limnologi, marinekologi eller kombinera de båda ämnena.
• Limnologi
Utbildningen behandlar interaktioner mellan organismerna
och deras omgivning i sötvattensmiljöer, inklusive betydelsefulla fysikaliska processer och kemiska kretslopp. Du lär dig
även kemiska analyser, provtagningsmetodik samt artkunskap
om allt från plankton och ryggradslösa djur till vattenväxter
och fisk.
Bevarandebiologi
Handlar om kulturlandskapets utveckling, skogsbrukets och
jordbrukets inverkan på naturmiljön samt bevarandebiologiska frågeställningar som varför vissa arter är hotade och
hur de kan räddas från utrotning. Du kan inrikta dig mot
kärlväxter, mossor, lavar och svampar, fåglar eller andra djur
som fjärilar och skalbaggar.
Zooekologi
Utbildningen fokuserar på förståelsen av evolutionära processer på gen-, individ- och populationsnivå. Du lär dig evolutionärt tänkande, att analysera och förstå hur evolutionära
och ekologiska processer formar utseende, samt fysiologi och
beteenden hos djur.
Fysik
Allmänt program
Att tillfredsställa din nyfikenhet kan bli ditt jobb! På fysikinstitutionerna i Lund kan du både vara nyfiken och kreativ,
samtidigt som du gör ett bra strategiskt val för din framtida
karriär. Fysiker från Lund arbetar med allt från materiens
minsta beståndsdelar till att koppla levande celler till elektronik, skapa en renare miljö samt behandla cancer.
55
Biologisk fysik och beräkningsbiologi
Utbildningen riktar sig till dig som är intresserad av hur fysikens metoder och tankesätt kan användas för att lösa problem
inom biologi, bioteknik och medicin. Numera söks ofta svaren
på frågor om hur livets mekanismer fungerar och hur olika
sjukdomar uppkommer genom en kombination av kvantitativa biologiska experiment och den typ av vetenskapliga modeller som används inom fysiken. Utbildningen ger dig såväl
spetskunskap i teoretisk och matematisk fysik som praktiska
färdigheter i modellering och numeriska beräkningar. Som
masterstudent ingår du i ett forskarlag, vars teoretiska studier
av biologiska system ligger i forskningsområdets framkant.
Fotonik
För dig som är intresserad av optik, lasrar och spektroskopi.
Utbildningen spänner över ett brett fält inom fotonik, allt från
grundforskning och informationsteknik till spektroskopiska
metoder för mätningar på miljön samt inom medicin. Efter
utbildningen kan du arbeta inom såväl forskning som industri.
Materialvetenskap
Allt runt omkring oss är uppbyggt av material, och materialegenskaperna är mycket viktiga för hur väl ett system eller verktyg fungerar. Nästan alla aspekter av det moderna
samhället berörs av teknologi som bygger på utvecklingen
av material. Till exempel skulle inte utvecklingen av internet
och mobiltelefoner varit möjlig utan optiska fibrer och halvledare. Materialvetenskap är till sin natur tvärvetenskapligt
och omfattar ämnen från både grundläggande vetenskaper
och teknik, samt fysik och kemi.
Nanovetenskap
Är du intresserad av biologi och medicin, men känner att
ditt hjärta finns i fysiken och matematiken? Då är detta en
utbildning för dig! Nanovetenskap är ett av de mest intensiva forskningsområdena idag och kommer att påverka alla
branscher inom industrin. Det kan handla om att utveckla
luftrenande cement, ta fram billiga och effektiva solceller,
förbättra minnet till din ipod, eller att bota cancer innan du
känner av den.
Partikelfysik
För dig som vill utforska universums allra minsta byggstenar.
Trots att vi redan känner till dessa, vet vi fortfarande ganska lite om de krafter som håller dem samman. Förutom
att utforska atomkärnans och de subatomära partiklarnas
fysikaliska grund, får du också kunskaper i tillämpad kärnfysik. Det kan till exempel handla om att studera strålningens avklingning vid kärnreaktioner med hjälp av avancerade detektorsystem.
Teoretisk fysik
Utbildningen ger dig en bredd inom teoretisk modellering
som är användbar inom många områden inom naturvetenskap och teknik. När du har fått grundläggande kunskaper
inom matematik och fysik, kan du specialisera dig mot till
exempel teoretisk partikelfysik, fasta tillståndets fysik, kärn-
fysik eller ekonofysik, som beskriver ekonomins växlingar med
hjälp av statistisk fysik.
Geologi
Kvartärgeologi
Under utbildningen fördjupar du dina kunskaper om mark
och miljö. Du lär dig mer om glaciärer och vilka sediment
och landformer de ger upphov till, paleoekologisk metodik,
kvartär klimat- och glaciationshistoria, samt gör en klimatoch miljöanalys på material som du samlar från en sjö eller
torvmark.
Berggrundsgeologi
Under utbildningen fördjupar du dina kunskaper om hur
mineral och bergarter bildas, bergskedjebildning, vulkanism
och plattrörelser, samt lär dig vad sedimentära bergarter
kan berätta om forna miljöer och livets utveckling genom
årmiljonerna.
Kemi
Kemi
Utbildningen ger dig stor frihet att välja avancerade kurser
och specialisera dig mot någon av de forskningsinriktningar
som finns vid kemiska institutionen. Forskningsprojekt och
examensarbete kan göras inom analytisk kemi, organisk kemi,
oorganisk kemi, biokemi, molekylär biofysik, fysikalisk kemi,
kemisk fysik eller teoretisk kemi.
Nanokemi
Utbildningen ger dig en bred och grundläggande kompetens
i fysikalisk kemi, med betoning på yt- och kolloidkemi. Efter
examen har du fått en obruten linje av förståelse, från en
kvantmekanisk beskrivning av atomer och molekyler till komplexa supramolekylära strukturer och material, samt deras
praktiska industriella och biologiska tillämpningar.
Proteinvetenskap
Fokuserar på proteiners struktur och funktion på molekylär
nivå. Ett års studier av avancerade kurser följs av ett års forskning i ett eller två olika projekt. Efter examen är du väl förberedd för att arbeta enligt den vetenskapliga metoden samt
behärskar en mängd strategier och metoder för att designa,
analysera och hantera olika proteiner och frågeställningar.
Matematik
Allmänt program
Utbildningen leder till såväl teoretiska kunskaper om matematik som praktiska färdigheter i att tillämpa dessa på rent
matematiska frågeställningar samt inom matematikens til�lämpningsområden. Efter utbildningen kan du arbeta inom
industri eller förvaltning, där matematiska problem uppstår.
Matematisk statistik
En utbildning präglad av stor valfrihet som kan ges olika inriktningar. Statistik har tillämpningar inom områden som klimat, miljö, ekonomi och ekologi. Du får verktygen att hantera
statistiska modeller såväl teoretiskt som praktiskt. Om du vill
56
gå vidare till en forskarutbildning bör du välja kurser med hög
grad av teoribildning. Vill du hellre arbeta inom näringslivet,
bör du istället välja kurser som innehåller en stor bredd av
statistiska modeller och metoder.
Miljö- och hälsoskydd
Utbildningen är en fördjupning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och förbereder dig för att arbeta som miljö- och
hälsoskyddsinspektör. Du kan dock även åta dig mer specialiserade och/eller avancerade arbetsuppgifter.
Miljövetenskap
Tillämpad klimatstrategi
En tvärvetenskaplig utbildning med fokus på metoder och strategier inom det område som handlar om klimatets påverkan på
samhället och samhällets påverkan på klimatet. Programmet
har funnits i tre år och är öppet för alla som har en kandidatexamen inom valfritt ämne. Tänkbara yrken är exempelvis
klimatstrateg eller konsult inom företag, organisationer eller
offentlig förvaltning.
Strategiskt miljöarbete
Ger dig en inblick i hur man arbetar med förebyggande
miljöarbete både inom industri och offentlig verksamhet.
Inriktningen behandlar bland annat hur olika intressenter i
samhället hanterar miljöproblem, hur ekonomiska konsekvenser av miljöförstöring och miljöskydd kan beräknas och sättas
i relation till samhälleliga mål samt hur miljö kan integreras
i olika verksamheter genom till exempel livscykelanalys, miljöledningssystem, miljörevision och miljöcertifiering. Utbildningen förbereder dig för arbetsuppgifter som handlar om
att skapa ett långsiktigt och hållbart samhälle.
Naturvetenskaplig inriktning
• Allmänt program
Under utbildningen kan du utnyttja universitetets stora utbud
av miljövetenskapliga kurser för att skapa en egen utbildningsprofil. Fördjupningskurserna du väljer styr därmed vilka
sektorer du kan arbeta inom efter examen.
• Globala kretslopp och klimat
Behandlar hur globala miljöproblem som klimatförändringar,
luftföroreningar, ökenspridning och försurning uppstår och
påverkas av människans aktiviteter. Utbildningen riktar sig
till dig som vill arbeta med till exempel klimatfrågor på lokal,
nationell eller global nivå.
• Kemiska miljörisker och ekotoxikologi
Omfattar metoder och tekniker som används för analys av
olika föroreningar i mark, vatten och luft samt metoder att
bestämma deras miljöfarlighet. Du studerar hur olika föroreningar sprider sig i naturen och anrikas i levande organismer.
Utbildningen riktar sig till dig som vill arbeta med till exempel
miljöövervakning och riskhantering inom företag eller myndighet.
Molekylärbiologi
Allmänt program
Utbildningen befinner sig i gränslandet mellan biologi, biomedicin och kemi. Den riktar sig till dig som vill kombinera
kurser efter egna intressen och förkunskaper. Du väljer kurser
från ett brett utbud inom till exempel mikrobiologi, molekylär
genetik, biokemi, sinnesbiologi, toxikologi och farmakologi.
Mikrobiologi
Utbildningen erbjuder kurser i mikrobiologi, molekylär mikrobiologi och molekylärbiologiska metoder inklusive mikroskopi.
Efter utbildningen är du väl förberedd för yrkeslivet och är
konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Särskilt inom forskningsintensiva branscher som bioteknologiska företag, läkemedelsföretag, läkemedelsindustri samt viss kemisk industri.
Du kan även arbeta med patent samt miljö- och hälsoskydd.
Medicinsk biologi
Omfattar studier i ämnena farmakologi, immunologi, toxikologi, näringsfysiologi, cell- och vävnadsodling och mikrobiologi. Utbildningen har en tydligt laborativ prägel men omfattar
även aktuell teori. Det är moderna ämnen i den meningen
att de ofta förekommer i aktuell debatt (dietråd, läkemedel,
giftlarm, sjukdomsterapier etc).
• Naturvård
Behandlar hur människor, till exempel genom jord- och skogsbruk, påverkar hur landskapet utvecklas samt vilka konsekvenser det får för djur och växter. Under utbildningens gång
får du kunskaper om vad som kan göras för att bevara den
biologiska mångfalden. Utbildningen riktar sig till dig som vill
arbeta med naturvårdsfrågor inom kommuner, länsstyrelser
eller konsultbolag.
Molekylär genetik och bioteknik
Utbildningen har en stark forskningsanknytning som ger dig
goda förutsättningar för forskarstudier såväl i Sverige som utomlands. Stort fokus läggs på moment som förbereder dig för
arbete inom läkemedels-, bioteknik- och livsmedelsindustrin,
såsom patent, innovationer, lagstiftningen kring molekylär
bioteknologi och start av bioteknikföretag.
• Vatten- och markvård
Behandlar människans påverkan på mark och vatten. I inriktningen ingår bland annat kurser som tar upp sjörestaurering,
vattenreningstekniker och åtgärder för skydd av vattenmiljöer.
I markinriktade kurser ingår riskklassificering av förorenad
mark, deponier och medicinsk geologi. Utbildningen riktar sig
till dig som vill arbeta med markvård/sanering eller vattenvård
inom konsultbranschen eller offentlig sektor.
Naturgeografi och ekosystemanalys
Allmänt program
Behandlar de processer som styr klimat och ekosystem. Du får
kunskaper om hur ekosystem fungerar samt hur man undersöker ekosystems dynamik och känslighet. I undervisningen
ingår exkursioner och studier i fält, bland annat till Abisko
klimatstation. Utbildningen ger dig möjlighet att välja mellan
olika specialinriktningar, som till exempel klimatologi, globala
57
miljöfrågor, modellering, ekosystemhydrologi, biogeofysik,
geografiska informationssystem och fjärranalys. Vanliga
arbetsområden är klimat- och vattenfrågor, kommunal naturvårdsplanering, prövning och tillsyn enligt miljöbalken,
biståndsverksamhet, frågor relaterade till EU, datahantering
och utveckling av analysmetoder. Exempel på arbetsplatser är
nationella och internationella verk, samt konsultföretag inom
natur- och försäkringsområdena. Utbildningen ger dig även
en bra grund för vidare forskarutbildning.
Atmosfärsvetenskap och biogeokemiska kretslopp
Omfattar tvärvetenskapliga studier i fysik, kemi, meteorologi,
naturgeografi och ekologi. Utbildningen fokuserar på förståelsen för fenomen och processer i atmosfären, biosfären och i
gränsskiktet mellan dessa. Du lär dig att självständigt utarbeta
lösningar på komplexa problem inom miljö- och klimatförändringsområdet. Utbildningen förbereder dig även för vidare
forskarutbildning inom området. Utbildningen genomförs i
samarbete med universitet i Helsingfors, Kuopio, Köpenhamn
och Stockholm.
Geografisk informationsvetenskap och fjärranalys för
modellering och miljöövervakning
Utbildningen riktar sig till dig som är intresserad av att jobba
med hållbar utveckling och miljöövervakning, både nationellt
och internationellt. Efter utbildningen blir du en eftertraktad
person för politiker, organisationer med miljöanknytning samt
industrin. Utbildningen är tvärvetenskaplig och innefattar
studier i allt från naturvetenskapliga och tekniskt relaterade
ämnen till samhällsvetenskapliga områden. Utbildningen ges
i samarbete med universitet i Nederländerna, Island, Storbritannien och Polen. Under utbildningen läser du ungefär en
termin vid varje lärosäte.
Geografisk informationsvetenskap
En utbildning för dig som är intresserad av att kunna hantera,
analysera och modellera rumsliga fenomen med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). Du får en grundläggande
praktisk träning av den senaste mjukvaran inom GIS samt
omfattande teoretiska kunskaper inom ämnet. All undervisning sker på distans. Utbildningen vänder sig därför främst till
dig som vill kunna studera vid sidan av ditt arbete, eller inte
har möjlighet att ta dig till Lund.
Geomatik
En utbildning för dig som vill fördjupa dig i naturgeografi och
rumsliga analyser. Fokus ligger på de analys- och beräkningsmetoder som är relaterade till geografisk informationsbehandling, geografiska databaser och fjärranalys. Geomatiker
anställs främst av kommuner, förvaltningar och konsultföretag. Utbildningen ger dig även goda förutsättningar för att
börja forska inom området.
Sjukhusfysikerutbildning
Masterprogram ingår i den femåriga yrkesutbildningen till
sjukhusfysiker.
Synkrotronljusbaserad vetenskap
Ett mastersprogram som vänder sig mot hela det spektrum av
vetenskapsområden som använder det nationella laboratoriet
MAX-lab. Genom att integrera MAX-laboratoriets möjligheter
och forskare läggs en bas inom stora delar av naturvetenskapen, inom kemi, fysik och biologi.
58
Anmälan och behörighet
För att bli antagen till högre utbildning måste du ha vissa förkunskaper, det vill säga du måste vara behörig. Behörighetskraven är indelade i grundläggande och särskild behörighet.
Grundläggande behörighet
Vilka regler som ska tillämpas för grundläggande behörighet
beror på vilket år ditt slutbetyg/avgångsbetyg har utfärdats.
Information om detta finns under Förkunskapskrav på www.
antagning.se.
Särskild behörighet
För en del utbildningar krävs mer än den grundläggande behörigheten. Dessa krav kallas särskild behörighet och finns
angivna i samband med respektive programingång.
Aktuella behörighetskrav
Vi reserverar oss för eventuella ändringar av de behörighetskrav som står angivna vid respektive programingång i
denna utbildningskatalog. För aktuell information se www.
antagning.se.
Anmälan
Du anmäler dig till program och kurser på www.antagning.
se. Där hittar du även en förteckning över alla datum som är
viktiga för dig att hålla reda på samt information om när de
olika utbildningarna ges.
Mer information
www.antagning.se
www.uhr.se
59
Lunds universitet
Naturvetenskapliga fakulteten
Box 118
221 00 Lund
Tel 046 - 222 00 00
www.naturvetenskap.lu.se