att sniffa på blåbär med alla sinnen på spänn sid13

Download Report

Transcript att sniffa på blåbär med alla sinnen på spänn sid13 

bärkraft
n
e
r
ä
b
s
g
o
k
s
a
k
s
d
n
ä
l
De norr
en
d
l
r
ä
v
i
e
t
s
a
ig
t
t
y
n
e
d
är
en bilaga från projekt bärkraft 2013
Att sniffa på blåbär
med alla sinnen på
spänn sid13
FOTO: Karin Ahlman-Toyama
fryser 40 ton bär varje sommar Flyttade hem till bären En butik full
av bärpulver Norrlandsvin Hur smakar ett blåbär? Trendspaning
sid 5
sid 8
FOTO: bianca brandon cox
sid 11
2 | d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT
d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT | 3
Vi kan erbjuda förstklassiga
produkter året om!
Mindre partier kan avhämtas vid våra anläggningar i
Olofström och Piteå.
Om att inte se alla bär för skogen
Som liten pojke tjänade jag min första lön på plockning av
blåbär. Jag var inte lika flitig som mina storasyskon men
jag minns fortfarande känslan att få stoppa en pappersfemma i fickan. Jag minns också den första thailändska
familjen som i slutet av 1980-talet började komma till min
hemby Botsmark under bärsäsongen. Jag anade då inte att
bärplockningen idag nästan helt skulle komma att utföras
av anställda asiater.
FOTO: BERTHOLOF BRÄNNSTRÖM
Av en händelse blev jag 2006 kontaktad av Karin Ahlman-Toyama på ConnectEast. Hon
har i arbetet med svenska och japanska företag kommit i kontakt med japanska företag
som gärna vill köpa blåbär och hon visade på en lång lista med intresserade bärköpare.
Först då började jag ana att våra skogsbär uppskattas mycket mer i Asien än här hemma.
Är det kanske träden i skogen som gör att vi inte ser värdet av alla bär?
Telefon: 0454-98800
www.ollesab.com
[email protected]
DELTAGARE PROJEKT BÄRKRAFT
Pharberry AB
Essum AB
ImmunButiken AB
Norrskensbär AB
Jokkmokks Bär AB
Olle Svensson Partiaffär AB
Kalix Sylt AB
Skogsbärsfröjd AB
Lapplands Gourmet AB
RUNA i norr
Bo Martin Alm
vi och våra konsulter ab
RKAB
Cembra Företagsanalys
Ecopolarica AB
Mjöle Bärbruk
Kalix Gårdsbutik
LRF
Service i Slagnäs AB
Torbjörn och Barbro Ämter
Wilk-co
Breja AB
Hällnäs Handelsträdgård
Hafelekar AB
Fjällbär Scandinavian AB
Myter och rykten om våra blåbär har kommit och gått. Vem har inte hört att man färgar jeans med blåbär. Engelska stridspiloter åt blåbärssylt för att kunna se bättre i
mörker. Björnen äter blåbär och kråkbär för
att kunna sova hela vintern. Äntligen börjar
våra ögon öppnas för vilka fantastiska möjligheter våra skogsbär ger. Synd bara att
det inte syns utanpå bären. Vi måste bli fler
som tittar in i bären för att förstå deras nyttiga egenskaper. Många forskningstimmar
har redan lagts på våra skogsbär, även om
inte mycket har gjorts här i Sverige. Bärforskning är ett hett område och nya artiklar kommer i en strid ström. Kunskap i all
ära, men konsten är att göra kunskaperna
om bär till nya växande företag. Tack vare
regionala utvecklingspengar kan man nu se
hur bollen börjar rulla. Många människor
har inspirerats och startat en ny typ av bärföretag i Norr- och Västerbotten. Gemensamt för dessa företag är att man bygger
bärföretagandet på kunskap och att man
säljer hälsa.
Det är unikt att kunna presentera en del
av bärföretagen i norr i denna bärbilaga.
Samtidigt vill vi öppna ögonen för fler
driftiga norrlänningar som vill satsa på
bärföretagande. Vi vill visa att bärföretagande inte bara är att koka sylt utan här
finns många affärsmöjligheter som vi kan
ta till vara. Min vision är att vi i norra Sverige ska bygga upp en ny industri kring
våra skogsbär. Det är märkligt att Sverige
är det enda land i Norden som saknar en
extraktionsindustri där vi utvinner bioaktiva
ämnen från bär, trots den rika tillgången
på bär. I dagsläget exporterar vi mer än
80% av våra blåbär för extraktion. En
konsekvens av exporten av bärråvara är
att skogsbären i våra butiker ofta kommer
från andra länder. Amerikanska blåbär
konkurrerar med våra lokala blåbär.
Konsumentens ögon måste öppnas.
Våra skogsbär har en mycket hög kvalitet
men vi är urusla på att marknadsföra deras goda egenskaper. Ute i världen är det
ingen som misstar sig på bilberry (våra
blåbär) och blueberry. Alla vet att bilberry
är en högkvalitativ hälsoprodukt och blue­
berry är billiga odlade bär.
Som projektledare ska man sprida
Redaktionsruta
Denna bilaga är utgiven av projekt Bärkraft – Skogens bär
som motor för regional utveckling. www.barkraft-sik.se
Kontakt: Roger Uddstål, 010 - 516 66 43
Ansvarig utgivare: Roger Uddstål, [email protected]
Redaktionsråd: Roger Uddstål, Karin Ahlman-Toyama,
Karin Nordström.
Projektledare: Carin Granlund Olsen, Oliven
Grafisk formgivning: Jessica Stigsdotter Axberg, Oliven
Skribenter: Olof Wigren, Henrik Persson, Conny Gyll,
Andreas Johansson, Bianca-Brandon Cox
Fotografer: Bianca Brandon-Cox, Conny Gyll, Ole Husby
Tryck och distribution: Tidningar i Norr
kunskaper och uppmuntra till företagssatsningar, men det är svårt att låta bli
att komma med förslag till affärsidéer när
man har fått möjlighet att komma nära
bärbranschen. Jag måste bara få berätta
om några av mina affärsidéer i favorit,
alla fortfarande outnyttjade. Jag ser framför mig en industri som tar fram naturliga
konserveringsmedel på lingonjuice. En
annan affärsidé är att göra hälsokost på
lingonblad, då de har mycket mer antioxidanter än bären. Lingonjuice är nästa
affärsidé. Den kan ersätta tranbärsjuice
som botemedel mot urinvägsinfektioner.
Kråkbärsskal har mer antioxidanter än
blåbär. Hjortronskal har stark effekt på
oönskade bakterier och frönas olja uppskattas av kosmetikaindustrin. Nu hoppas
jag att ni alla kan se bären i skogen med
nya ögon. Ta för er av de möjligheter som
skogsbären ger på samma sätt som vi en
gång gjorde.
Roger Uddstål
PROJEKT BÄRKRAFT
Innehåll
11 Den svenska skogens röda
guld
4 Norrskensbär – tar till vara på
naturens skatter
12 Intressanta försök med fermentering av bär
6 Vinet kan utveckla Norrland
sniffa på blåbär med
7 40 ton frysta bär – per dygn 13 Att
alla sinnen på spänn
Svår
sjukdom
starten
till
fram8
14 Spaning efter skogsbär
gångssaga
15 Projekt Bärkraft
9 Rensar bär för miljarder
10 Flyttade hem till bären
4 | d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT
d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT | 5
NORRSKENSBÄR TAR TILL VARA
PÅ NATURENS SKATTER
I Jörn utanför Skellefteå hittar man samlingspunkten för Norrskensbär AB:s verksamhet. Ett litet ödmjukt kontor som fungerar som sambandscentral för 1 130 hårt
arbetande thailändare.
Örjan Berglund och Katarina
Lundberg har arbetat här se­
dan 2003 och tillgången på ar­
betskraft har i år varit enorm.
Företaget i Thailand som
skickar arbetarna till Väster­
botten hade bokat in över 900
personer för mycket, i hopp
om att ändå få plats med dem
hos Norrskensbär.
– Vi valde att ”nöja oss” med
1 130 personer i år, berät­
tar Katarina, företagsledare
på Norrskensbär. Vi har fått
erbjudanden från Ukraina,
Moldavien, Vietnam och Bang­
ladesh om att ta emot arbetare
för säsongen också, men vi har
som alltid valt att fortsätta vårt
samarbete med våra thailänd­
ska kollegor.
– Thailändare är ett väldigt
trevligt folk med god arbets­
moral. Svenskar gillar i regel
thailändare väldigt bra, så vi
har inga problem alls i de orter
vi har plockare stationerade.
Norrskensbär har växt
2003 gjorde Örjan och Kata­
rina sitt första år i branschen
och hade det året 38 arbetare.
Alla arbetare är anställda av
ett företag i Thailand, som i
text och FOTO: Conny gyll
sin tur lejer ut arbetskraften
åt Norrskensbär och inför
säsongen kommer de hit för
att arbeta effektivt under sju
veckor.
– Vi brukar ibland fråga ar­
betarna om de vet vilka vi är
när de kommer hit, berättar
Katarina, och tydligen är vi
väl­kända nere i Thailand.
– Vi märker också att arbetar­
na är ganska trogna, fortsätter
Örjan. De får också bestämma
själva om de ska vara i norra
eller södra Sverige och många
har uttryckligen önskat oss,
och återvänder år efter år till
oss.
– För att få plats med alla har
vi idag boenden från Överkalix
ner till Hällefors i Örebro, ett
stort område som kräver en
god logistik, säger Katarina. Vi
försöker också att alltid ha fler
anläggningar än folk, ifall det
”– Och tillsammans
med cirka 15 pro­
cent hjortron får vi
i år ihop en liten bit
över 3 000 ton bär
totalt...”
Katarina Lundberg och Wathin Thamkhankaew har ett nära samarbete för att hålla kommunikationen mellan det thailändska och
svenska företaget på en optimal nivå.
skulle vara dåligt med bär på
några av anläggningarna så att
man måste flytta på en grupp.
Produktion och lön
Produktionen för Norrskens­
bär i fjol var fördelad på fyra
femtedelar lingon och en
femtedel blåbär, medan man i
år kom igång senare på grund
av den rent allmänt sena sä­
songen. Det har hittills gett
en fördelning på ungefär 65
procent blåbär och 20 procent
lingon.
– Och tillsammans med cirka
15 procent hjortron får vi i år
Bärbörsen
Alla känner till att priset på plockade skogs-
fart. Det kan innebära att man inte betalar ett
bär kan variera en hel del mellan åren. Vad
så högt pris för svenska bär. Situationen kan
detta beror på är det kanske inte alla som
också vara den omvända. Priset på hjortron
vet. Först av allt sätts bärens pris i konkur-
beror på skörden och eventuella lager hos
rens på världsmarknaden, där tillgång och
grossister och livsmedelsföretag. De vikti-
efterfrågan styr. Priset på blåbär påverkas
gaste faktorerna som påverkar bärtillgången
av skördarna i Mellaneuropa och Baltikum.
och därmed priset är frost, torka, regn m.m.
Om tillgången där är god köper grossister
Priset kan därför variera en hel del mellan
stora mängder redan innan vår säsong tar
åren.
ihop en liten bit över 3 000 ton
bär totalt, berättar Katarina.
Pengarna som de thailändska
arbetarna tjänar används oftast
till att bygga ordentliga hus,
skicka barnen till bättre sko­
lor och många har även köpt
skördetröskor eller traktorer
till risfälten.
– Nyligen fick vi besök av en
thailändsk arbetsmarknadsmi­
nister och thailändsk tv, fort­
sätter Katrina. De var väldigt
glada över vad de såg och de
var otroligt intresserade och
väldigt väl insatta i den här
industrin.
En vanlig arbetare får en
minimilön på motsvarande 21
500 kronor i månaden. Om nå­
gon plockar bär för 40 000 kr
så får han 40 000 kr i lön, men
plockar han för bara 18 000 kr
så får han fortfarande 21 500
kr .
– Vi har aldrig varit med om
att någon jobbat långsamt eller
varit lat och bara nöjt sig med
minimilönen, berättar Örjan.
Kulturellt viktigt utbyte
Alla på företaget, både de
svenska och thailändska arbe­
tarna, tycker att det är väldigt
intressant och roligt att lära
känna de två vitt skilda kultu­
rerna. Var och en gör saker på
sitt sätt och ibland kan det bli
snöpligt men ofta också väldigt
bra.
– Vi utbildar dem också grad­
vis varje år, då det är många
saker som skiljer mellan län­
derna, fortsätter Katarina.
Högertrafik istället för vänster­
trafik, allemansrätten, lagar
och regler för matlagning och
så vidare. Det är en hel del som
varierar.
Thailändarna har ofta blivit
erbjudna både vom, mule och
tarmar från lokala jägare.
– De älskar det och gör fantas­
tiskt god mat av det. Livsmedels­
lagstiftningen förbjuder oss
att tillaga sådan mat här på
huvudkontoret, men arbetarna
tillagar det direkt i skogen och
det blir fantastiskt god mat.
– De brukar skratta åt oss
och säga att vi är idioter som
normalt sett bara slänger iväg
sådana delikatesser, skrattar
Örjan.
Återkommande grupper
Inför varje säsong anländer
gruppledarna en stund innan
de andra arbetarna, och det
”– Och kocken är
otroligt viktig, berät­
tar de båda. Att ha en
kock som de tycker
om är alltid den vikti­
gaste punkten...”
anläggningar redo.
Gruppledarnas viktigaste
roll är att vara en god vän i
gruppen. Att arbeta, leva, äta
och sova tillsammans och tätt
inpå sex, sju andra personer
under en hel säsong, kräver
att arbetarna känner varandra
väl. Därför är det också vanligt
att man väljer ut sina kollegor
redan i Thailand.
– Och kocken är otroligt vik­
tig, berättar de båda. Att ha
en kock som de tycker om är
alltid den viktigaste punkten
de sätter på våra årliga utvär­
deringar. Man tar med sig sin
granne, kompis eller släkting
för att få den bästa arbetsgrup­
pen. Det fungerar bra.
hjortron
I svenska skogar producerar naturen årligen ca 80 000 ton enligt
forskning vid SLU. Variationen i
hjortronproduktion är stor från ett
år till ett annat. Detta ger också
stora prisvariationer. De år det finns bär plockar vi 500-1000
ton. Användningen av hjortron är begränsad till sylt och som
smaksättare i mejeriprodukter, desserter samt likör och vin.
Olja från hjortronens kärnor används som ingrediens i fina kosmetiska produkter. Hjortron har alltid varit ett viktigt bär som
har gett oss vitaminer under mörka vintermånader. Dessutom
har bäret förmågan att ta död på många bakterier. Detta har
gjort det möjligt att lagra bären och transportera dem utan att
behöva frysa dem. Redan på Linnés tid exporterade vi hjortron
från de norrländska myrarna till Stockholm. Nyare forskning i
Skottland har visat att hjortron kan påverka avsöndringen av
fettnedbrytande enzymer på ett sådant sätt att man kanske
skulle kunna använda dem som ett bantningsmedel i framtiden. Här krävs dock mycket forskning.
Logistiken
Alla bären säljs vidare till Est­
land via tre uppsamlingsplatser
och lastplatser i Sverige. För
att klara all transport av både
Två kråkbär
Visste du att det finns två slags kråkbär i Sverige. I Götaland
och Svealand växer det vanliga kråk­bäret och i Norrland växer
nordkråkbäret, även kallat fjällkråkbär. Nordkråkbäret är något
större än det vanliga kråkbäret och har en dubbel genuppsättning jämfört med det vanliga kråkbäret. Nordkråkbär har en
betydligt högre halt av antioxidanter än det vanliga kråkbäret.
Det är svårt för en lekman att skilja på olika sorters kråkbär.
Mest kråkbär i Sverige finns i Norrbottens inland.
Vid universitetet i Shizuoka i Japan, har Professor Shigenori
Kumazawa, forskat om svenska kråkbär. År 2010 arrangerade
Institutet för Livsmedel och Bioteknik, SIK North Wild Berry
Seminar i Umeå där många ledande forskare i världen
föreläste om skogsbär. Professor Kumazawa var en av
föredragshållarna. Han menar att både bären och bladen hos
kråkbär har mycket särskilda egenskaper, och har tidigare
publicerat en artikel om kråkbärens egenskaper och arbetar nu
på ytterligare en.
På huvudkontoret arbetar en liten grupp med samordning, logistik och planering. En mycket viktig uppgift om själva plockandet
ska fungera.
är samma gruppledare varje
år. De åker direkt ut och be­
siktigar de olika områdena
och meddelar vilka de tänker
plocka på och vart de vill bo.
– Det gör det ofta väldigt svårt
att planera i förväg, ler Kata­
rina. Vilket också är en anled­
ning till att vi får hålla flera
bär och personal krävs varje
säsong mellan 200-300 fordon.
Varje dag konsumeras av arbe­
tarna drygt ett ton ris och ett
ton kyckling, samt grönsaker
och tillbehör och varje läger
har utvecklat en egen matstil.
Det finns i dag tolv aktiva an­
läggningar av totalt 17. n
Lingon – mögel­dödaren
Visste du att lingon är mycket effektivt mot mögel och andra
oönskade mikroorganismer. Tack vare denna egenskap har
man därför kunnat transportera och lagra lingon i sin egen
saft, långt innan vi fick frysanläggningar.
Försök under senare år har visat att man kan använda
lingonjuice som ett naturligt konserveringsmedel, bl.a. har
man testat att marinera färsk kyckling i lingonjuice och
kunnat påvisa ökad hållbarhet. En förklaring till lingonens
mögeldödande effekt är innehållet av naturlig bensoesyra.
6 | d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT
d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT | 7
40 ton frysta bär – per dygn
Arne Pettersson har arbetat som platschef
på Olle Svensson AB:s säsongsanläggning
Bärkompetens!
Välkommen till Gröna Navets kurser inom bär,
frukt, förädling och marknad. Vi finns till för dig.
Distansutbildning Trädgårdsodling
6 träffar med start 10 april, Forslundagymnasiet, Umeå
Förutom kunskaper om trädgårdsodlingens förutsättningar
i Norrland ges grundläggande kunskaper om börodling, äppelodling, skörd och lagring, marknad och försäljning.
Fältvandringar i bärodling
På olika gårdar i augusti. Vi besöker olika slags bärodlingar
i Västerbotten, tillfälle ges till diskussioner och erfarenhetsutbyte.
Besök vår hemsida för ständigt aktuellt
kalendarium och mer information!
www.gronanavet.se
i Bjurholm sedan ungefär tio år tillbaka.
Bär är ledstjärnan i våra produkter. Vi tillverkar hud och
hårvårdsprodukter som
bärschampo och salvor.
Några av våra livsmedelsprodukter är: bärpulver, hampfrömjöl och olja, hampafärs, rybsolja, proteindrinkar med
bär, bärhonung,
bärkoncentrat.
Produkter fulla
med vitaminer, mineraler, antioxiodanter, antocyani-
Anmälan
Gröna Navet 090-16 41 83 eller
e-post [email protected].
ner och Omega-oljor.
Välkommen att besöka vår webbutik !
Utbildningssamordning för gröna näringarna
www.gronanavet.se
www.ecopolarica.se
Vinet kan utveckla Norrland
Om man ber någon säga var vin produceras, lär svaret
bli Frankrike, Spanien eller något sådant. Sverige kanske
aldrig blir ett av de länderna, men vin gjorda på svenska
bär har ändå en ljus framtid.
De senaste månaderna har ett tiotal män­
niskor gått i studiecirkel för att lära sig
göra något ganska osvenskt, nämligen
framställa vin.
– Vi har gjort prover och det har varit bra
ibland – och ibland rena katastrofen. Man
lär sig eftersom och det är roligt, säger Jahn
Eliasson från Vilhelmina, en av deltagarna.
Studiecirkeln genomförs av Gröna navet
och leds av Roger Uddstål, regionchef på
Institutet för Livsmedel och Bioteknik.
Pengarna till cirkeln kommer från Jord­
bruksverket och från Bärkraft-projektet.
– Det är inte ”raketforskning” att göra
vin, men det är en del att lära sig, inte
minst på kemisidan. En stor fördel, menar
Roger Uddstål, är att det rent materiellt är
ganska enkelt att börja.
– Det är en del att lära sig och man kom­
mer begå misstag efter vägen. Men det är
inga stora hinder för att komma igång.
text: HENRIK PERSSON
Man kan börja med en ganska enkel
verksamhet och sen skala upp efter behov,
säger Uddstål.
Rätt bär på rätt plats
Druvan är det klassiska vinbäret men fak­
tum är att svenska bär som blåbär, hjort­
ron och kråkbär smakar utmärkt som vin,
om än kanske inte samma typ av vin som
av druvor. Även andra drycker som juice
har stor potential.
– Felet man ofta gör är att man jämför
bärvin med druvvin. De är bra på olika
saker. Det finns ett stort intresse för juice
idag också, på till exempel blåbär. Så man
behöver inte låsa fast sig vid att det ska
vara just alkoholdrycker, säger Uddstål.
Deltagarna i Gröna navet är alla intres­
serade av vinframställning och flera av
dem har, eller kommer att, starta företag.
Roger Uddstål tror att bärvin och
bärdrycker har potential att skapa jobb i
norr.
– Det har varit ett stort intresse för cirkeln
och det skulle inte förvåna mig om vi om
några år har ett par företag i varje län som
sysslar med det här, säger Uddstål. n
Varje dygn fryser han och hans personal
in 40 ton färska bär och levererar ut lika
mycket. Minst.
text och FOTO: Conny gyll
Totalt på en säsong hinner
före­taget med att skicka ut
2 500 ton frysta bär.
– Den här anläggningen är för­
visso bara en säsongsanlägg­
ning, och maskinparken består
av näst intill museiföremål.
Men jag tror att vi är en väl­
digt viktig del i kedjan med vår
infrysningskapacitet och strate­
giska position, berättar Arne.
– Det hjälper ju också att jag
är ganska händig och lyckas
hålla igång en full drift med
maskiner från 1950- och 60talet utan några aktuella re­
servdelar, skrattar han.
Snabba ryck både in
och ut
På anläggningen i Balsjö har
man ingen större förvaring,
utan fokuserar på infrysningen.
Med tre stora frystunnlar med
plats för 40 ton i varje, tar det
endast tre dagar från att de
färska bären anländer, till dess
att de är frusna och skall leve­
reras ut för vidare transport till
Olofström, där de rensas och
processas. Den klara majori­
teten av bären kommer med
lastbilar från olika plocknings­
verksamheter, men ungefär ett
ton bär per dag kommer in
Arne Pettersson driver infrysningen i Balsjö och har lovat
att hålla den igång minst till
pensionen.
från lokala plockare och min­
dre verksamheter.
– Vi har också ett väldigt
begränsat antal plastlådor att
förvara bären i. När säsongen
började hade vi ungefär 30 000
stycken och det är därför
viktigt att bäret får ligga en
så minimal tid som möjligt i
lådor­na innan vi skickar ut
dem i skogen igen.
I processen fryser man bären
direkt i packlådorna, vilka
sedan töms i stora pappsäckar
för transporten till Olofström.
– I princip går det både 40 ton
in och 40 ton ut varje dag,
vilket sker på lastbil och lång­
tradare, men idag har jag lastat
ut 85 ton frysta bär och det
finns dagar då det kommer in
över 100 ton färska bär, så det
är inte helt exakta siffror.
– Vi har också plats för ett,
max ett och ett halvt dygns
produktion i lagring, så att få
iväg alla färdigfrysta bär är
en viktig prioritet, säger Arne
under vårt besök.
Transporterna kan komma från morgon till kväll och varje liten
lastbil rymmer så mycket som 12 ton bär.
enkelt har jag lovat att hålla
den igång åtminstone tills jag
går i pension.
Att arbeta med bär är ett
väldigt slitsamt jobb, som Arne
beskriver som kort och extremt
intensivt. Under högsäsongen
arbetar han och hans kollegor
ofta från sju på morgonen till
halv tio på kvällen.
– Det är klart att det är tufft
när man har familj, men jag
tror också att man måste vara
lite speciell för att jobba med
bär. Lite speciell och egen,
skrattar han.
Fördelningen på bären som
kommer in i Balsjö har i år
legat ganska jämnt fördelat
mellan blåbär och lingon, med
aningens mer blåbär. Man får
bärtransporter från hela Norra
Sverige, Finland och ända neri­
från Dalarna och Värmland.
– Det är viktigt att komma ihåg
att det är en stor skillnad på in­
frysning och lagerhållning, där
vi genom vår expertis ser till att
någon av de andra anläggning­
arna slipper bygga ut.
– Och vår strategiska position
ser till att vi alltid kommer att
finnas kvar på ett eller annat
sätt. Inte minst som ett väldigt
centralt omlastningsområde,
avslutar Arne. n
En viktig anläggning
Även om Balsjös anläggning
som sagt bara är en säsongsan­
läggning som står helt stängd
fyra månader per år, så är den
en viktig knytpunkt geografiskt
sett.
Förutom Arne, som är den
enda helårsanställda på anlägg­
ningen, arbetar upp emot fem
säsongsarbetare där. Under de
fyra stängda månaderna arbe­
tar Arne på de andra anlägg­
ningarna i koncernen.
– Framtidsplanerna för vår
anläggning är något ovissa i
dagsläget, berättar Arne. Den
har varit nedläggningshotad
i några omgångar och det
satsas inte så mycket på den,
men eftersom vi lyckas hålla
maskinparken igång relativt
Siffrorna i Balsjös bärvärld:
En liten lastbil kommer lastad, med 12
ton bär och det kommer ungefär fyra,
fem bilar per dag.
En fullastad bil, 12
ton, är värd ungefär
240 000 kronor, inklusive plockarpriset,
lastning, transport
och provision. Värdet
ökar med några
kronor per kilo när
bären är frysta.
Vid frysning blir det
ett svinn på bären då
vikten minskar 3-6%
på blåbär, och 1.53% på lingon.
Varje säsong blir det
20 ton skräp från
bären, såsom löv,
kvistar och dylikt.
Anläggningen i
Balsjö är uppsäkrad
med 450 Amp och
har en elkostnad på
ungefär 500 000
kronor per säsong.
8 | d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT
d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT | 9
Svår sjukdom starten till
en framgångssaga
Carina Wallmark i Ragvaldsträsk drabbades av en svår cancersjukdom
för över åtta år sedan. Den spred sig och läkarna gav henne inte mer
än två månader att leva.
text: olof wigren
Men fast beslutsam om att
trotsa den domen, satsade
Carina och hennes kompis
Ann Lindström på alterna­
tiva behandlingsmetoder. Det
kretsade mycket kring bär. Och
det blev både vändningen för
sjukdomen och starten på en
framgångssaga för deras ge­
mensamma företag.
– Jag tänkte aldrig på att ge
upp fastän oddsen var dåliga,
säger Carina i dag.
Målsättningen var att hitta
något som kunde stärka im­
munförsvaret och göra hennes
kropp starkare.
– Jag och Ann sökte efter na­
turliga vägar att åstadkomma
det här på. Vi har båda alltid
varit intresserad av naturmedel
och började där.
Kanske en kombination
Carina började dricka Mivito­
tal, ta vitaminer och äta björk­
aska. Och bär.
– I bär finns det massor av an­
tioxidanter som skyddar krop­
pen mot de fria radikaler som
kan ställa till med stor skada.
Hon säger att hon inte med
säkerhet vet vad som botade
henne – för i dag är hon frisk­
förklarad. Inte ens läkarna vet.
– Men min teori är att det är
både vitaminerna, mineralerna
och antioxidanterna som hjälpt
till i kombination med cellgift.
Även Anns pappa, som fick
prostatacancer 2009, äter anti­
oxidanter.
Mitt under sin process att
besegra cancern startade
Carina och Ann företaget im­
mun.se som de etablerade som
en webbshop och som en liten
butik hemma i Ragvaldsträsk
utanför Skellefteå.
En storsäljare
immun.se säljer hälsokost och
bärpulver är en storsäljare.
– Vi säljer pulver som innehål­
ler allting av bäret. Det handlar
om bland annat blåbär, lingon,
kråkbär, tranbär, aronia och
havtorn. Även hjortron om
skörden är gynnsam. Alla bär
har olika egenskaper.
– Till skillnad mot produkter
som består av bärextrakt, inne­
håller vårt bärpulver allt som
ger maximal effekt på kroppen,
som till exempel oljor från kär­
norna, säger Carina.
Carina Wallmark och Ann
Lindström på immun.se
Rensningsmaskin ska utvärderas
En bärrensningsmaskin har under hösten
testats av Svensk Maskinprovning, SMP,
i Umeå. Projektet är finansiellt stöttat av
Jordbruksverket och har inneburit att bär­
företagare kunnat använda maskinen mot
en ersättning av 20 kr per bärlåda. I gengäld har SMP begärt synpunkter på hur
företagen tycker att det fungerat praktiskt.
– Vi är inte redo att göra en slutanalys
riktigt än, men vi har ett ganska bra grepp
ändå, säger Hans Arvidsson på SMP.
Det har visat sig att maskinen fungerat
mycket bra för grovrensning och att
företag som ökat maskinens fläkthastighet
kunnat köra bären ett varv till och därmed
fått en ännu finare rensning.
Stadig omsättnings­
ökning
immun.se är ett företag som
ständigt ökar omsättningen.
– Kurvan pekar rakt uppåt,
säger Ann Lindström. Vi jobbar
heltid med verksamheten båda
två, dessutom har vi kunnat
anställa två personer på halvtid.
– Vi har profilerat oss på
internet och med annons på
Aftonbladets nättidning, samt
blivit omskrivna i en hel del
reportage.
– Effektivast har det varit med
god kundrespons. Nöjda kun­
der har berättat för sina vänner
och bekanta, som också blivit
kunder, och så har kundstock­
en växt, säger Ann.
Carina säger att hon ser en
fortsatt mycket positiv utveck­
ling för immun.se.
– För oss är kvalitén viktig, där­
för känns det bra att våra bär
kommer från Sverige och Fin­
land. Men vi siktar på enbart
svenska bär med spårbarhet.
...”innehåller vårt
bärpulver allt som
ger maximal effekt
på kroppen”...
– Visst finns det konkurrenter
men vi var först med bärpulver
och vi har ett bra försprång.
Sedan vet våra kunder att vi
är mycket seriösa och att våra
produkter håller hög kvalité.
Det förtroende vi byggt upp
hos våra kunder gör att de
fortsätter handla av oss. n
– Maskinen lämpar sig i nuvarande
utförande för att rensa bort blad och
liknande. Den kan för tillfället inte sortera
ut olika bär som lingon och kråkbär ur
ett parti blåbär. Den ger ett resultat som
ger bär som passar bra för till exempel
pressning av juice och liknande. Vill man
uppnå en ännu finare rensning kan man
komplettera den med olika kombinationsmoduler.
SMP vill nu även få in information från
bärföretag om vilka användningsområden
som de skulle vilja använda den till, för
att gå vidare med projektet.
– Vi vill ju utveckla en maskin som på
bästa sätt motsvarar det behov som finns,
säger Hans Arvidsson. n
SMP kontaktas via e-postadressen
[email protected]
Rensar bär för
miljarder
Bärgrossisten Polarica går som tåget och
omsätter över en miljard per år. Utvecklingen i bärbranschen är intressant, tycker man, och hälsokosten står för en stor
del av ökningen. Det bär sig att plocka
bär, kan man säga.
Rensningsanläggning för skogsbär.
text: henric persson foto: roger uddstål
De norrländska skogarna är fulla av blått,
rött och svart guld som plockas, inte bara
privat utan även industriellt, för vidare
försäljning.
I de nordliga länen är det ofta särskilt
goda förutsättningar för bärplock på grund
av den friska naturen och de stora, oexplo­
aterade ytorna. Studier har också visat att
bär är nyttigare ju längre norrut de växer.
Bärbranschen omsätter idag mycket
stora pengar och en av de större gros­
sisterna är Polarica i Haparanda. Enligt
VD Pasi Anttila omsatte företaget senaste
räkenskapsåret 1,1 miljarder kronor. Man
har idag lite över 300 anställda.
Plockarna arbetar både inom och utom
Polarica.
– Vi har både egna plockare och organise­
rade bärplockarföretag som vi använder
oss av.
lastbil till våra fabriker för rensning och
packning, säger Pasi Anttila. Han tillägger,
med emfas, att de anställda jobbar enligt
svenska lagar och avtal.
Det senare är en viktig poäng då det de
senaste åren uppdagats en rad fall av
bärplockare som mer eller mindre lurats
till Sverige för att tjäna pengar, men sedan
behandlats på ett mindre önskvärt sätt.
Fallet med ungerska plockare i Mehedeby
tidigare i år, var bara ett i raden.
De stora, legitima plockarföretagen och
de grossister de jobbar mot, är därför gi­
vetvis måna om att understryka att de inte
använder sig av oseriösa underleverantörer.
Polarica säljer sina bär vidare till ett an­
tal olika kundsegment, däribland industri,
storhushåll, kosmetika och detaljhandel.
Exakt hur fördelningen ser ut vill man på
Polarica inte kommentera.
Svenska lagar och avtal
Hälsokost viktig marknad
– Bären transporteras från skogen till
invägningsstationer och sen körs de med
En viktig ny marknad för bärgrossisterna
är hälsokostbranschen, som bland annat
är stor i Asien.
Bärfröolja
Visste du att man kan utvinna
olja från bärfrön? I fröna finns
10-20 % olja. Bärfröolja är antioxidativ och tränger lätt ned
i huden. Detta gör att bärfröolja passar bra att använda i
kosmetiska produkter. En av
de vanligaste bärfröoljorna
är havtornsolja, men även
olja från hjortron, blåbär och
lingon förekommer i kosmetika. I Torneå finns ett företag
med 17 anställda som specialiserat sig på framställning av
bärfröolja.
Bär skal Visste du att blåbärens och kråkbärens nyttig-
heter till 90 % finns i skalet. Det innebär att en juice på hela bär är
nyttigare än en juice från pressade bär. Forskare tror att antioxidanterna i skalet bildats för att skydda bären från UV-strålning
som var mycket starkare för länge sedan.
– Bär som produkter har visat sig ha hälso­
funktionella egenskaper, vilket gör att vi ser
tillväxt. Men fortfarande används en stor
del av bären som råvaror till exempelvis
sylt. Där ser vi en stor potential i att lära
konsumenterna i framtiden hur de kan an­
vända bär i måltiderna, säger Pasi Anttila.
”70-80 procent av de svens­
ka blåbären exporteras, för
det finns en efterfrågan”...
Att exempelvis hälsokostbranschen
köper upp mycket blåbär, innebär pa­
radoxalt nog att en stor andel av de
svenska bären exporteras till andra länder.
– 70-80 procent av de svenska blåbären
exporteras, för det finns en efterfrågan,
sa Tommy Innala på Polarica till Sveriges
Television i oktober, apropå det faktum
att svenska blåbär i huvudsak exporteras
medan den svenska blåbärssylten ofta
innehåller bär från – Ukraina. n
Skillnad mellan blåbär
och amerikanska blåbär
Visste du att det finns 4 gånger så mycket av de nyttiga antioxidanterna antocyaniner i blåbär jämfört med amerikanska blåbär.
Det är antocyaninerna som ger bären dess mörka färg. Blåbären
har inte bara ett mörkare skal än de amerikanska blåbären utan
även insidan skiljer sig åt där blåbäret är mörkrött och det amerikanska blåbäret är grönaktigt. Amerikanska blåbär går att odla
och plocka maskinellt till skillnad mot de vilda blåbären.
Antocyaniner är ett
färgämne som gör att
blåbäret är blått
87 % av blå­
bäret består av
blåbärsjuice
Amerikanska
blåbär är
vita inuti
I blåbärsskalet
finns mest antocyanin i blåbäret
Från blåbärsfrön
utvinns blåbärs­
fröolja som an­
vänds i kos­me­tika­
industrin
1 0 | d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT
d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT | 1 1
Flyttade hem
till bären
Många flyttar från landsbygd till storstad för att
få jobb. Lotta Rynbäck Andersson har gjort det omvända och driver numera ett företag inriktat på sitt
livslånga intresse – bär.
text: henrik persson foto: daniel olausson/media tales
– Kråkbär är ett fantastiskt bär
som kanske inte så många kän­
ner till. Men de innehåller mer
antioxidanter än blåbär, säger
Lotta Rynbäck Andersson om
ett av de bär hon ska förvandla
till bärpulver, sylt och saft i
framtiden.
Lotta har nyligen startat
egna firman Skogsbärsfröjd,
som ska syssla med bärföräd­
ling. Hon kommer närmast
från en lite annan bransch,
som biolog på länsstyrelsen.
För drygt sex år sedan fick
Lottas man arbete på LKAB i
Malmfälten och familjen följde
med och bosatte sig i hembyn
Puoltikasvaara. Biologjobbet
innebar att Lotta under en tid
veckopendlade till Luleå – en
resa på dryga 25 mil, enkel
väg.
– Vi insåg att det inte var
hållbart och jag var tvungen
att hitta något att göra här. Det
här är inte det jag ursprung­
ligen är utbildad till, men jag
var i Östersund i fjol och gick
Eldrimners kurser för att starta
eget inom mathantverk, så det
känns spännande, säger Lotta.
Vill anställa
Bärintresset har hon haft hela
livet.
– Jag har alltid plockat och
förädlat bär själv, sen är jag
även intresserad av hälsofrågor
och jag vet ju att bären även är
nyttiga, säger Lotta.
Förhoppningen är såklart att
i framtiden kunna växa och
anställa folk, men till en början
blir heltid ett rimligt mål för
Skogsbärsfröjd. Företaget har
redan en webbsida med tillhö­
rande shop, där produkterna
ska säljas. Även lokala restau­
ranger är en tänkbar kanal.
KRAV står för kvalitet
Skogsbärsfröjd ska sälja sina
produkter som ekologiska och
KRAV-märkta. Det innebär
dels att förädlingen sker på ett
kontrollerat sätt och dels att
bärkvaliteten är viktig. KRAVmärkningen gör bland annat
att det ställs högre krav på
plockarna.
– Jag måste ha en direkt
kontakt med mina plockare
eftersom KRAV-bär bara får
plockas på vissa platser. Men
här i Norrbotten har vi inte så
mycket industri och liknande,
så det är ganska gynnsamt ur
den synvinkeln, säger Lotta. n
DEN SVENSKA SKOGENS
RÖDA GULD
Lingon, dessa lingon! Sura, bittra, beska – åtminstone inte söta
i naturligt tillstånd. Omdömena om lingon, ett av våra skogars
PL A KAT
mest utbredda bär, är många. Lingon är det underskattade bäret
Umeå.
VILL meR.
Umeå är en av Sveriges snabbast växande
platser. Näringslivet har gasen i botten,
studenterna är rekordmånga och Umeå
har utsetts till Europas kulturhuvudstad
2014. Här händer det spännande
saker hela tiden. Botniabanan är
färdig, Konstnärligt campus har
invigts och det nya kulturhuset är
under uppbyggnad. Dessutom
byggs nya bostadsområden, nya
hotell och utökade centrala
butiksytor. Allt det här är
fantastiskt, men kommer inte
av sig själv. Därför lutar vi oss
inte tillbaka. Vi vill mer och
fortsätter jobba hårt för att
ytterligare stärka Umeås position
som en attraktiv plats i norra
Europa. Så att fler får chansen
att upptäcka hur bra det är att
bo, leva och utvecklas här.
www.umea.se
som nästan alltid hamnar i skuggan av blåbärens positiva rykte.
Smak och doft på blåbär
Visste du att smak och arom på blåbär förändras under säsongen? Tidigt på säsongen är de som sötast och har mycket
blåbärssmak. Senare på säsongen blir de lite mer bittra och
sträva och innehåller mer vatten.
Blåbär mot Parkinsons sjukdom
Visste du att på Umeå Universitet arbetar Professor Ingrid
Strömberg med att förstå varför blåbär har en gynnsam effekt
på Parkinsons sjukdom? Ingrid Strömberg har skrivit artiklar
om sin forskning och arbetar sedan flera år tillbaka på just effekten av blåbär på sjukdomen. Just nu jämför hon effekterna
av svenska blåbär i jämförelse med amerikanska blåbär.
Blåbär mot diabetes
Visste du att blåbär utjämnar blodsockervärden och minskar insulinnivåerna, trots att det i sig självt innehåller en del
socker, och därmed kan verka anti-diabetiskt?
Resveratrol i lingon
När man pratar om att det är nyttigt att dricka vin är det på
grund av det höga innehållet av den nyttiga antioxidanten
resveratrol. Visste du att lingon nästan innehåller lika mycket
resveratrol som vindruvor!
text: andreas johansson foto: camilla öhgren
Men visst, tillsätt mycket
socker, blanda med vodka, eller
förena en sötad lingonsylt med
pannbiff eller strömming, vilket
vi ofta förknippar med det ge­
nuina svenska matskafferiet, så
är lingon direkt populärt igen.
Lingon är samtidigt en under­
skattad antioxidant som verkar
kunna brottas med både cancer,
diabetes och parkinson.
Medicinie Doktor Olle Hag­
lund forskar och föreläser om
den viktiga egenvården och hur
man förbereder sig inför ett
friskare åldrande. En favorit
enligt honom är varken medi­
ciner eller hälsokostprodukter
– snarare vår nordiska super­
frukt, det vill säga just lingon.
–Det är min
största favorit.
Lingon har alltid
legat lite i skuggan
EKOLOGISKT MATHANTVERK FRÅN NORRBOTTEN
av blåbär, säger
han.
Bäckvägen 6, 982 05 Puoltikasvaara
Något som Olle
www.skogsbarsfrojd.se
[email protected]
Haglund specia­
Tel: 073-038 20 11
liserat sig på är
lingonens starka
motkraft mot fria
radikaler, som före­
bygger sjukdomar
överhuvudtaget.
⁃ Och i en jämfö­
relse mellan olika
bär, låg faktiskt
Skogsbärsfröjd
lingon lite i särklass. Man har
identifierat att lingon innehål­
ler mycket resveratrol, nästan
lika mycket som rött vin inne­
håller, och det sägs ju vara bra
för hälsan.
Av ljungväxterna, som på
latin kallas för vaccinium, inne­
håller lingon det klart högsta
innehållet av resveratrol. Näs­
tan lika mycket som i vindru­
vor.
Apropå sjukdomar som dia­
betes, berättar Olle Haglund
om en kvinna i Ljusdal som
hade dålig insulinkänslighet
och typ 2-diabetes.
⁃Hon åt två stora matskedar
med lingon varje dag, morgon
och kväll. Efter ett par måna­
der kunde hon helt sluta med
insulin, säger han.
Det mesta av det bästa sitter i skalet
Lingon är ett bär som blir allt
bättre ju mer vindpinat det är.
Enligt Olle Haglund ökas den
skyddande effekten när om­
ständigheterna är svåra. Ling­
onsylt kan vara gott och en
viktig smaksättare, men bäret
är som allra nyttigast när man
äter upp bäret som det är med
hela skalet.
⁃ Det är därför som det finns
en poäng att behålla och för­
ädla presskakan efter att saften
pressats ut.
Olle Haglund är en efter­
frågad föreläsare och reser
runt både i Sverige och inter­
nationellt och talar varmt om
lingon. Han berättar att han
på ett symposium noterat
vilka bär som kom på tal. Där
kom återigen blåbär upp som
det överlägset mest omtalade
bäret, därefter tranbär, jord­
gubbar och en del citrusfrukter.
Kråkbär nämndes knappast
och lingon satte han själv ett
enda frågetecken för?
Resan kanske är lång, men
så länge forskningen fortsät­
ter och uppmärksamheten
kring lingon som både råvara
och hälsoprodukt lever, kan
förhoppningarna om skogens
röda gulds framtid leva vidare.
Till mångas förvåning, verkar
det som.
En intressant studie
på 14 olika bär- och
fruktjuicer visade att
lingonjuice var klart
bäst mot farliga fria
radikaler i jämfö­
relse med alla andra
drycker.
⁃
Andra hyllningar till lingonet
är att det är antiinflammato­
riskt, ökar blodcirkulationen
och motverkar intellektuell
försämring och demens.
⁃– Med mera, fyller Olle Hag­
lund i, men hänvisar också att
mer forskning behöver göras
för att fastställa vissa av lingo­
nets effekter.
Importerade och ganska
dyra tranbär, ofta från Ame­
rika, marknadsförs och säljs i
hälsosyfte, medan våra lingon
bara betraktats som ”våra
lingon” utan närmare eftertan­
ke. Men framtiden kan bli ljus
för lingonberries också. n
1 2 | d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT
d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT | 1 3
Intressanta försök med
fermentering av bär
De flesta förknippar fermentering med vin-
Att sniffa på blåbär med
alla sinnen på spänn
Svenska eller nordiska blåbär är inte längre bara ett bär
framställning eller kanske surkål och sur-
som äts direkt, syltas eller som det kanske görs muffins på.
strömming. I försök som genomförts i pro-
Allt fler ser hela busken och även bladen som en tillgång.
jektet Bärkraft har man sett att en kort
tecknar varför blåbär egentligen kan kallas för ”vår popu-
Forskning är etablerad för att särskilja vad som känne-
fermentering (jäsning) av bär kan vara ett
lära superfrukt”.
sätt att göra bären nyttigare. Nu pågår ett
Helén Widén arbetar på enhe­
ten för ”Sensorik och Arom”
på SIK. Hon har flerårig vana
att sätta bär under lupp genom
att på ett professionellt sätt an­
vända våra mänskliga sinnen.
SIK har nämligen genomfört en
mängd tester i syfte att ta reda
på vilken karaktär ett blåbär
egentligen har. Både instrumen­
tella metoder och sensoriska
analyser - där människan är
mätinstrumentet - har använts.
Totalt har 29 olika blåbärsprov
testats, både från olika delar av
Sverige och utomlands.
– Framförallt har vi mätt hur
sött, blåbärssmakande eller
beskt ett bär uppfattas, säger
Heléne Widén och beskriver att
bedömarna är särskilt utvalda
efter både lukt- och smaksinne
och beskrivande förmåga.
Det är som vinprovning fast
på blåbär. Man avgör graden
av till exempel sötma, besk­
het, strävhet och blåbärssmak.
Skillnaderna mellan olika bär
testas och jämförs enligt en
metod som kallas konsensus
profilering. Det är viktigt att
gruppen på förhand kommit
arbete i projekt Bärkraft, för att studera om
fermenterade bär kan bli en ny hälsokostprodukt.
TEXT: OLOF WIGREN foto: roger uddstål
Roger Uddstål på SIK:
– Det studien syftar till är att
med hjälp av expertkunska­
per inom kemi, bioteknik och
mikrobiologi skapa en process
som ska ge underlag till nya
produkter som kan användas
som hälsokost.
Bären fermenteras för att
man ska få fram en produkt
med högt innehåll av antiox­
idanter som stärker kroppens
immunförsvar. Vi tror att fer­
mentering omvandlar nyttiga
ämnen i bären till ännu nyt­
tigare ämnen. I försök mäter vi
antioxidanterna i bären, bland
annat genom analys av ORACvärden i bären.
– Hittills har vi lyckats väl med
blåbär men inte med kråkbär
och lingon, säger Roger.
Kliniska tester nästa år
De som arbetar med projektet
är Klara Båth från SIK, Eva
Grahn Håkansson från före­
taget Lactica AB och Marie
Alminger från Chalmers.
I projektet kommer också
Umeå Universitet att vara in­
volverat.
– De ska jobba med att påvisa
om det finns hälsoeffekter i den
nya produkten.
– Så snart vi har tillräckligt
med underlag startar vi upp
kliniska tester. Detta kommer
att ske någonstans under 2013.
Med en rejäl kunskap och
vetenskapliga slutsatser, ökar
chansen att skaffa tillräckligt
med kapital för att starta en
tillverkning av produkter så
småningom.
– Målet är att det på sikt ska
kunna resultera i en naturlig
bärprodukt, torr eller flytande,
som kan påvisa god hälsoef­
fekt och baseras på bär från
vår norrländska region, säger
Roger Uddstål.
Som kuriosa kan nämnas
att fermentering också är den
process som används vid fram­
ställningen av surströmming.
Intresse för bärfröolja
Något annat intressant som
kan utvinnas ur bär är bärfrö­
olja, som är mycket använd­
bart vid till exempel framställ­
ning av kosmetiska produkter.
Oljan innehåller antioxidanter
som är bra för huden.
– Den bärfröolja man kan få
av nordiska bär anses ha extra
hög kvalitet och därför finns
det en stor potential för den
som lyckas med en effektiv
förädling av den.
I Finland produceras redan
bärfröolja men nu vill Sverige
komma in på marknaden.
– Det knepiga är att hitta frön
som kan användas som råvara
och att få ut oljan ur bären.
Detta sker genom olika slags
extraktionsmetoder. Bärfrö­
oljan tål inte vare sig syre eller
värme bra, säger Roger.
Här experimenterar man
med olika metoder. Den mest
vanliga är att pressa ut oljan.
En annan metod som testas är
att utvinna oljan med hjälp av
komprimerad koldioxid.
– Det finns inga företag som
tillverkar bärfröolja i Sverige
idag men vi har flera kosme­
tikföretag som använder pro­
dukten. Intresse finns att starta
produktion av bärfröolja i re­
gionen, säger Roger Uddstål. n
Fakta om fermentering
Fermentering innebär ofullständig oxidation av organiska
föreningar i frånvaro av syre.
Jäsning är således en anaerob
process, och den kan exempelvis leda till att organiska syror,
alkoholer, vätgas eller koldioxid bildas. Bland mikroorganismerna kan såväl jästsvampar
som bakterier användas för
olika former av fermentering.
Jäsningsprocesser har många
praktiska och tekniska tillämpningar. Vid fermentering kan
det bildas nyttiga ämnen som
också lättare kan tas upp av
kroppen, t.ex. när man gör
surdegsbröd.
TEXT: andreas johansson FOTO: Helén widén
överens om hur skalan skall
användas, dvs hur sött som är
”lite sött” och hur sött som är
”mycket sött”.
– Alla ska kunna prata samma
språk i samband med testerna,
säger Heléne Widén.
Hon berättar att man se­
riöst tittar på allt från utse­
ende, smak, lukt och textur
på bären, och menar att allt är
viktigt för att få fram en rättvis
bedömning.
80 procent av smakupplevelsen är egentligen doft
eller lukt
Heléne Widén pratar om att
panelgruppen definierar sina
bedömningar utifrån en ord­
lista och gemensamt kommer
de fram till vad man till slut
bedömer. En intressant detalj
är att 80 procent av hela smak­
upplevelsen beror på doften.
– Så är det, därför är vi också
noga med att inte störa varan­
dra med andra dofter. Om en
person skulle komma in i rum­
met med till exempel ett fruktte
i handen mitt under en prov­
ning, skulle det kunna förstöra
alla intryck. Alla lukter är
därför förbjudna i lokalerna,
till exempel får vi som jobbar
här inte ha parfym på oss.
Eftersom lukten är så viktig,
har även luktanalyser gjorts.
Med ett instrument som heter
GC-MS kan provets luktämnen
separeras och identifieras. Men
för att bedöma lukten behövs
alltid en människas näsa.
– Därför sitter vi vid instrumen­
tet och luktar under den timme
det tar för provets alla ämnen
att komma ut ur det.
Vi turas om att sitta i 20 mi­
nuter var, för att inte trötta ut
våra näsor. Att det finns 100
olika luktande ämnen i ett prov
är inte ovanligt. Så fort vi kän­
ner en lukt noterar vi vad det
luktar, och hur stark lukten är.
svenskt och ett amerikanskt blåbär
Svenska blåbär har blivit
särskilt uppmärksammade för
att de bland annat innehåller
höga nivåer av antioxidanter.
Våra blåbär är den mest ut­
vecklade råvaran till hälsokost
och marknaderna känner väl
till våra blåbär som utomlands
kallas bilberry.
De ”amerikanska blåbären”
(som ofta är chilenska) doftar
nästan ingenting till skillnad
från våra blåbär. I testerna fick
de ”amerikanska blåbären”
höga poäng på sötma, men hade
nästan ingen blåbärssmak alls.
Heléne Widén menar att
bären skiljer sig så radikalt
från varandra att de inte kan
betraktas som samma bär
överhuvudtaget.
– De amerikanska blåbären
smakar mer som en druva än
ett svenskt blåbär.
En annan aspekt som kan
betraktas som både positiv och
negativ ur svensk synpunkt är
att svenskhet säljer. Till och
med i så hög grad att det fuskas
med var bären kommer ifrån.
– Jag var i en affär där det
bredvid blåbären stod på en
skylt att det var ett av våra
vanligaste och mest älskade
bär och att 15% av Sveriges
yta är täckt av blåbärsris. Med
en liten knappt läslig text i
ena hörnet stod det sedan att
ursprungslandet var Ukraina,
säger Heléne.
Roger Uddstål som är pro­
jektledare på SIK berättar att
blåbär innehåller så mycket
som 15 hälsosamma antocya­
niner.
– Det är färgen som bland an­
nat gör blåbäret så nyttigt och
våra svenska blåbär är ju blåa
hela vägen, om man jämför
med de amerikanska, säger han.
Många studier har visat på
blåbärens hälsoeffekter. De
flesta studierna är dock hittills
gjorda på försöksdjur och inte
på människor, men bäret sällar
sig till de så kallade superfruk­
terna. Den antioxidativa för­
mågan i blåbär gör att vi som
äter dem får en bättre genom­
strömning av blod i små blod­
kärl, det dåliga kolesterolet
minskar och vi får en förstärk­
ning av immunförsvaret. n
1 4 | d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT
d e t t a ä r e n a n n o n s b i l a g a f r å n p r o j e k t BÄRKRAFT | 1 5
Spaning efter skogsbär
Bär är hett! Vi gick ut på stan i Stockholm för att spana efter vilken typ av produkter – med
inslag av bär – den nya generationens matbutiker lyfter i sina hyllor. Vi ställde även frågan:
Vilken typ av produkt – framställd på svenska skogsbär – saknar ni i ert butikssortiment?
men om det fanns svenska puréer så skulle
vi absolut köpa dem istället.
Här måste du prova lite av varje sort
(finns på silverbricka vid kassan).
Nytorgsgatan 38
www.parlanskonfektyr.se
text och foto: bianca brandon cox
8T8 – medveten mat
8T8 är en matbutik som ligger i framkant
vad gäller innovativt livsmedelsutbud i
Sverige. Sortimentet handplockas av en
entusiastisk ägare vid namn Caroline
Tallving. I företagets grundvision finns
ett intresse att värna om det svenska och
att råvaror och mat ska vara god, gärna
ekologisk, närodlad samt om möjligt små­
skaligt producerad. På hyllorna i butiken
hittar du alltifrån danska bärsåser till
korvhantverk samt yoghurt producerad i
Stockholms skärgård.
gourmetprodukt och värdet på hjortron
stiger. Matnördar och kockar kommer till
en början att visa vägen. Sen tror jag att
det är en bra idé att börja lansera lite
ovanligare bär. Varför inte olika kråkbärs­
produkter?
Väl på 8t8 missa inte att prova deras
fantastiska nudelsallader, smoothies
eller raw-tryffeltårta!
Swedenborgsgatan 1
www.8t8.se
Chokladfabriken – choklad
med svenska smaker
Chokladfabriken har ett chokladpralin- och
bakelsesortiment som får det att vattnas
i munnen på de flesta. Företaget har idag
fyra butiker i Sverige och sedan 2008 även
återförsäljare i Tokyo. I Japan har prali­
nerna med svenska bärsmaker varit mycket
uppskattade – framförallt för sin goda
smak men även för dess hälsoeffekter.
– Kråkbär låter mycket intressant, det skulle
vi gärna testa. Sen är jag intresserad av frys­
torkade bär och svenska bärpuréer som vi
just nu köper från Frankrike. Om det fanns
svenska bärpuréer skulle vi köpa dem.
Glöm inte att smaka på deras lingonoch/eller svartvinbärspraliner samt
chokladkakan med frystorkade hallon!
Goodstore – ekologiskt &
vegetariskt
Goodstore är en livsmedelsbutik som
även erbjuder catering, hemkörning och
webbshop. När de öppnade 2006 var de
pionjärer med sin smala inriktning på
ekologiska, vegetariska och rättvisemärkta
produkter.
Renstiernas gata 12, Grevgatan 37,
Regeringsgatan 58, St Eriksplan 2
www.chokladfabriken.se
Charlotta Löwegren
Primör – den nya
tidens ekobutik
Pärlans Konfektyr –
smaksprakande sötsaker
Primör är en nyöppnad matbutik i närhe­
ten av 8T8 som erbjuder ett ekologiskt och
närproducerat sortiment. Butiken har även
inslag av hälsokostprodukter som enzymer,
magbakterier och medicinska örter. Char­
lotta Löwegren som är inköpare och butiks­
anställd har precis kommit hem till Sverige
efter att ha bott utomlands i tio år. Hon har
bl a bott i Australien i åtta år och märkte
där att utländska företag precis börjar göra
anspråk på aboriginernas superfoods.
Pärlans Konfektyr är en kolafabrik, butik
och ett kafé i 30-tals retrostil. Här kokas
kolor av färska ekologiska råvaror i kop­
parkastruller med jazzmusik i högtalarna.
Malin Sönegård
Hon säger att hon gärna vill kunna erbju­
da fler svenska produkter med t ex skogs­
bär. Charlotta berättar:
– Just nu kan folk inte så mycket om våra
egna bär. Det är synd. Kråkbär låter väl­
digt intressant och det skulle jag gärna
vilja smaka på innan jag produktutvecklar
vidare. En sak jag skulle vilja prova är
kråkbär i fruktremmarna vi gör själva.
Fruktremmar ser man inte mycket av i
Sverige men i Australien är det jättestort.
På Primör rekommenderar vi att du
provar fruktremmarna och kombucha-te.
Timmermansgatan 19
www.primoer.se
Presstopp Presstopp Presstopp
Nu går det att köpa torkade kråkbär
och kråkbärspulver från norrländska
kråkbär hos Primör. Produkterna
kommer från det nystartade varumärket
Swedish Health Bazaar, som också är en
av medlemmarna i projekt Bärkraft.
Projekt Bärkraft
Erika Billysdottir och Carro Tallving
Caroline tror att just svenska skogsbär
skulle kunna införlivas i t ex, såser, korvar
eller ostar:
- Ta till exempel en kittost och snäppa upp
den med hjortron – vips så har du en
OBS! Missa inte att prova Malins raw
food blåbärscheesecake och blåbärssmoothie.
Skånegatan 92
www.goodstore.se
Här kan du handla färsk frukt och grönt,
bröd, barnmat, gryner, superfoods, godis
Ägaren Caroline Tallving beställer just nu
flera av sina skogsbärsrelaterade produk­
ter från Örtagård Öst, som hon tycker
är innovativa och duktiga på att förädla
skogens råvaror. Marmeladerna beställer
hon bara från svenska producenter.
– Jag vill jobba med producenter som fat­
tar vad det handlar om – svenska råvaror,
förpackad i genomtänkt design med ett
innehåll av moderna smakkombinationer,
säger Caroline.
och tvättmedel, men även take-away lunch
och mellanmål med raw food inriktning.
I butiken jobbar Malin Sönegård som även
är raw food kock och kostrådgivare, utbil­
dad vid Matthew Kenney Academy of Raw
Food cuisine in Oklahoma City, USA.
– Goodstore hade tidigt olika bärpulver i
sitt sortiment, säger Malin. Jag tycker det
är ett bra sätt att få i sig bär om man inte
kan äta dem färska. Hon fortsätter:
– Jag tror även på frystorkade bär som
snacks – smakerna blir så koncentrerade
och goda. Jag såg det mycket i USA. An­
nars skulle skogsbär kunna användas mer i
dessertostar, vinäger, oljor mm. Tänk dig en
riktigt god balsamvinäger med skogsbär!
Retroklädd personal med vana att
bli fotograferad
Ellinor Isaksson självutnämnd pralinuttprinsessa från Chokladfabriken
Ellinor Isaksson, ägare & pralinuttprin­
sessa på Chokladfabriken, berättar att de
tyvärr slutat med hjortron för att det blev
omotiverat dyrt i pris.
Från gatan har du full insyn i kolafabri­
kens hjärta där kolorna produceras och
paketeras för hand.
Ägaren Lisa Ericson berättar att de just nu
har bärsmaker som svarta vinbär, hallon,
och till jul lingon med kanel, ingefära,
kryddnejlika och havssalt.
– Vi köper alla våra puréer från Frankrike
Projektet Bärkraft arbetar med
bärindustri och småföretag som
har idéer kring utveckling av
skogsbärsbranschen. Vi ser en
stor potential att bygga upp
ett ökat tillvaratagande och
vidareförädling av våra nordliga skogsbär. För att skapa
en utveckling är det viktigt att
ännu fler ökar sina kunskaper
om skogsbären och att vi får
en forskning kopplat till bären.
Denna tidningsbilaga är ett sätt
att öka kunskaperna om skogsbär som en framtidsbransch.
I projektet har stor kunskap
byggts upp kring våra skogsbär
och projektet är öppet för alla
med intresse att ta del av denna
kunskap och att bidra till utvecklingen.
Projekt Bärkraft är ett projekt med syfte till att utveckla
skogsbärsföretagandet i Väs-
terbotten och Norrbottens län.
Projektet finansieras till 50 %
av EU:s Regionala fond. Resterade finansiering kommer från
Landstingen i Norr- och Västerbotten, Region Västerbotten,
Umeå kommun, Åselekommun,
Bjurholms kommun, Skellefteå
kommun, Norsjö kommun, Expandum AB i Jokkmokk, Bodens
kommun, samt Haparanda
kommun.
Projektet är treårigt och startade
år 2011 och avslutas år 2013.
Huvudman för projektet är Institutet för Livsmedel och Bioteknik
och dess regionkontor i Umeå.
Om du vill komma i kontakt
med Bärkraft kan du besöka vår
hemsida www.barkraft-sik.se
eller kontakta projektledaren
Roger Uddstål, ru©sik.se,
tel. 010-516 66 43.
TESTA
Linns-farfars-systerssjukt-goda-hjortronpavlova-med-grädde.
RE CE PT FÖ R 10 PE
RS ON ER
Maränger
4 ägg vito r
2,5 dl soc ker
1 ms k ma ize na
1 tsk äpp elc ide rvin äge r
Fyllning
5 dl Pol aric a eko log iska
hjo rtro n
1,2 5 dl flor soc ker
3 dl visp grä dde
Riv en cho kla d me d hög
kak aoh alt
Van iljg las s
Sätt ugnen på 120 grader
. Vispa vitorna till fast
skum på hög fart, strö i
sockret i omgångar. Vis
pa
vidare i 5 minuter. Tillsät
t maizena och vinäger.
Fyll upp i spritspåse. Spr
itsa små rundlar på
bakplåtspapper och bak
a i ca 1 timme till torra
maränger. Rårör hjortro
nen med florsockret.
Vispa grädden.
Varva maräng, grädde och
hjortron två gånger,
avsluta med lite riven cho
klad. Servera med vaniljglass. Det går alldeles utm
ärkt att byta ut hjortronen
mot Polarica ekologiska
hallon.
Polarica är Sveriges största leverantör av vilda och
tama bär. Våra bär är rika på antioxidanter, vitamin C
och folat. Och supergoda. Vi ger dig möjligheten att
skapa festliga bakverk och schyssta desserter. Bären
finns i din butik. Inspiration och fler recept för vardag
och fest finns på polarica.se
Chanapol Kaewthep, Polaricas bärombudsman, ser till att alla
bär från Polarica är plockade under schyssta förhållanden,
läs mer om vårt CSR-arbete på webben.