Transcript Rapport om Biogasbranschen

Rapport om
Biogasbranschen
2011-10-26
Projektmedlemmar
Patrik Ullerud
Maria Rydén
Jesper Ring
Mirel Kevric
Emil Lundberg
Hemsida: www.swebgas.se
Sammanfattning
De första uppgifterna om gasutvinning är över 2000 år gamla och härstammar ifrån Kina. I Kina
transporterades gasen i bamburör för att sedan använda den som värme.
Även om gasen används väldigt länge så är det inte förrän på senare 1900 tal som kommersiella
biogasanläggningar börjar dyka upp.
Biogas är metangas som tas fram under kontrollerade former, genom att man bryter ner organiskt
material i syrefri miljö.
Det finns många användnings områden, det går att producera el och värme men även att
uppgradera gasen till fordonsbränsle. Det är fordonsgasen som i nu läget är det största
användningsområdet.
Ett stort problem för branschen är förvaring och distribution av gasen. Fackling är en nöd åtgärd
man tar till för att inte släppa ut den miljöfarliga gasen i atmosfären, därmed försvinner stora
delar av den gas vi producerar som värme åt kråkorna.
Det finns många typer av biogas anläggningar, Vi har tittat lite närmare på Frötorps
gårdsanläggning, där har vi sammanställt Lagar och Regler, processen och hur anläggning blev till.
Biogasen har potentiell att i framtiden vara en lika självklar källa av energi som vind- och
vattenkraft. Både EU och Sverige kämpar för ett bättre klimat och mindre växthusgasutsläpp. För
att uppnå målet att förhindra en temperatur ökning på mer än två grader Celsius har olika klimat
mål satts upp i EU och i världen. EU s klimat mål är att minska koldioxid utsläppen, energi
användandet med 20 % år 2020 och det ska användas 20 % mer förnybar energi källor. På grund
av de nya miljödirektiven från EU så har förnyelsebar energi tagit fart på allvar, däribland
biogasen.
Sida 1/42
1 Inledning
1.1
1.2
1.3
1.3.1
1.3.2
1.3.3
Syfte ............ ............................................................................................................4
Avgränsningar ........................................................................................................4
Begrepp i rapporten ..............................................................................................4
Ordlista ...................................................................................................................4
Energitabell ............................................................................................................5
Energiinnehåll ........................................................................................................5
2
2.1
Historik .... ...........................................................................................6
Irrbloss ....... ............................................................................................................6
3
3.1
3.2
3.3
3.4
3.4.1
3.4.2
3.4.3
3.4.4
Vad är biogas .......................................................................................7
Koldioxid ... ............................................................................................................7
Energigaser ............................................................................................................8
Skillnad Mellan Bio- Naturgas .............................................................................8
Vad biogasen används till.....................................................................................8
Värme ......... ............................................................................................................9
Fordonsgas .............................................................................................................9
El ................ ............................................................................................................9
Fackling...... ............................................................................................................9
4
4.1
4.1.1
4.1.2
4.1.3
4.1.4
4.1.5
4.1.6
4.2
4.3
4.4
4.4.1
4.4.2
4.4.3
Biogasprocessen ................................................................................ 10
Anläggningar ....................................................................................................... 11
Reningsverk ......................................................................................................... 11
Deponi ....... ......................................................................................................... 11
Samrötningsanläggningar .................................................................................. 12
Industrianläggningar .......................................................................................... 12
Gårdsanläggningar.............................................................................................. 12
Uppgraderingsanläggningar .............................................................................. 13
Substrat ...... ......................................................................................................... 13
Förbehandling ..................................................................................................... 14
Rötrester .... ......................................................................................................... 14
Rötslam ...... ......................................................................................................... 15
Biogödsel ... ......................................................................................................... 15
Certifierad biogödsel .......................................................................................... 15
5
5.1
5.2
5.2.1
5.2.2
5.2.3
5.2.4
5.2.5
5.2.6
5.2.7
5.3
Frötorps Lantbruk– Exempelanläg. .................................................. 17
Att starta en anläggning ..................................................................................... 17
Lagar och regler .................................................................................................. 18
Boverket..... ......................................................................................................... 19
Seveso ........ ......................................................................................................... 19
Lagen om brandfarliga och explosiva varor ................................................... 19
Förordningen (2003-789) om skydd mot olyckor ......................................... 19
Myndighet för samhällsskydd och beredskap(MSB) ..................................... 19
Miljöbalken ......................................................................................................... 19
Naturvårdsverket ................................................................................................ 19
Biogasprocessen ................................................................................................. 20
Sida 2/42
5.4
5.5
El och Kraftvärme ............................................................................................. 21
Faktaruta .... ......................................................................................................... 21
6
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
Finansieringen .................................................................................. 22
Jordbruksverket .................................................................................................. 22
Energimyndigheten ............................................................................................ 23
KLIMP & LIP .................................................................................................... 23
20 öre reducering................................................................................................ 24
Koldioxid- och energiskatt................................................................................ 24
7
Aktörer på biogasmark. ..................................................................... 25
8
8.1
8.2
8.3
Forskning och utveckling .................................................................. 30
Nya substrat ........................................................................................................ 30
Mobil Biogasanläggning .................................................................................... 31
Finansiering ........................................................................................................ 31
9
9.1
9.2
9.3
Säkerhet ............................................................................................. 32
Lagen Brandfarlig & explosiva varor ............................................................. 32
Tankstationer ...................................................................................................... 32
Gasförståndare.................................................................................................... 32
10
10.1
10.2
10.3
10.4
Miljömål ............................................................................................. 33
EU direktiv .......................................................................................................... 33
Sveriges klimatmål .............................................................................................. 33
Avfallshantering.................................................................................................. 34
Naturgasnätet ...................................................................................................... 34
11
11.1
11.2
11.3
11.4
11.5
11.6
Framtidsutsikter ................................................................................ 35
Utbildning och kompetensutveckling……………………………………35
Tysklands Kärnkraftav. ..................................................................................... 35
Etanol ................................................................................................................... 36
LNG - Flytande Narurgas ................................................................................. 36
LBG - Flytande biogas ...................................................................................... 37
Termisk förgasning ............................................................................................ 38
12
Slutsats ............................................................................................... 39
13
Källhänvisning ................................................................................... 40
Sida 3/42
Inledning
1 .1 Syfte
Hösten 2011 startade utbildningen Biogastekniker på skolan Blue Peak AB i Hallsberg.
Som första kurs i utbildningen är att få en övergripande översikt på Biogasbranschen, ifrån
substrat till drivmedel i STCC bilarna.
Syftet med denna rapport är att sammanfatta branschen på kortfattat men tydligt sätt. En läsvärd
rapport som ska väcka intresset för biogas.
1.2 Avgränsningar
Vi kommer bara att titta på den svenska marknaden när det gäller biogasbranschen. Undantaget
för det är att vi kommer att reflektera kring Tysklands Kärnkraftsavveckling och vad eventuellt
det kan ge för effekter på arbetstillfällen inom biogassektorn. I rapporten kommer det inte
specifikt redogöras lagtexter utan detta är en sammanfattning av stora direktiv som kan tyckas
vara viktiga, vi kommer titta på EU:s miljödirektiv. Inom forskning och utveckling kommer vi att
titta på de mest intressanta projekten i Sverige som kommer få en stor utvecklingspotential.
Vi har vi använt olika källor till olika rubriker. På grund av det kan statistiken skilja sig åt i de
olika rubrikerna.
1.3 Begrepp i rapporten
Biogasbranschen är som alla andra branscher fulla med mer eller mindre svåra ord. Många
tekniska ord och uttryck. För att läsaren som inte är så insatt i branschen ska ha en möjlighet att
följa resonemangen i rapporten och förstå alla ord, så har vi samlat ihop de vanligaste ord och
uttryck i en ordlista.
1.3.1 Ordlista
Biogas
Bioenergi
CBG
CNG
EHEC
Energigas
Fordonsgas
Fossila bränslen
Förnyelsebara bränslen
Hygienisering
Kadmium
Kokpunkt
LBG
LNG
Mesofil rötningsprocess
Naturgas
Nm3
Personekvivalenter (pe)
Gas framställd genom biologisk nedbrytning av organiskt material,
biogasen består främst av metan och koldioxid
Energi utvunnet ur biologiskt råmaterial
Förkortning för Compressed Bio Gas, komprimerad biogas
Förkortning för Compressed Natural Gas, komprimerad naturgas
En coli bakterie, smittan kan spridas mellan djur och människor. Kossor
kan vara en bärare och smitta via avföringen
Samlings ord för gaser med högt energiinnehåll t.ex. gasol metan propan
Naturgas eller Biogas som förädlats och har en metanhalt på minst 97%
Bränslen med en lång eller ingen nybildnings tid
Bränslen med kort nybildnings tid
Uppvärmning av substrat som resulterar i att farliga bakterier dör. 70
grader i 60 minuter
Tungmetall. I höga halter giftiga för allt liv, används till exempel till
uppladdningsbara batterier.
Temperaturen då en vätska övergår i gasform
Förkortning för Liquid Bio Gas, flytande biogas
Förkortning för Liquid Nature Gas, flytande naturgas
Rötningsprocess med temperaturen 15-45 oC
Metangas hämtad från jordens inre, naturgasen består utav metan och
koldioxid
Normalkubikmeter, en kubikmeter gas vid 0oC och 1 bar
1 pe är det genomsnittliga föroreningsbidraget från en person.
Sida 4/42
PPM
Rågas
Rötkammare
Rötning
Samrötning
STCC
Substrat
Termofil rötningsprocess
Torrötning
TS
Utrötningsgrad
Våtrötning
Parts per million, Ett mått som används i många praktiska sammanhang
men avråds av Svenska och Internationella standarder
Den biogas som inte blivit förädlad utan kommer direkt ifrån produktion.
Består utav 45-85% metangas.
Lufttät tank där man kan ha kontroll över förruttnelseprocessen
Biologisk nedbrytning av organiskt material
När man rötar flera olika sorters substrat
Scandinavian Touring Car Championship
Organiska material som lämpar sig för framställning av biogas
Rötningsprocess med temperaturen 45-75 oC
Rötningsprocess utan tillsatt vatten
Torrsubstans Ett sätt mäta fuktigheten i olika materiel. TS 0 vätska
Beskriver hur stor andel av det organiska råmaterialet som omsatts till
biogas under en bestämd tid.
Rötningsprocess där substratet gjorts flytande
1.3.2 Energitabell
K
M
G
T
P
1 kWh
1 MWh
1 GWh
1 TWh
Kilo
Mega
Giga
Tera
Peta
103
106
109
1012
1015
1 000
1 000 000
1 000 000 000
1 000 000 000 000
1 000 000 000 000 000
Ett tusen
En miljon
En miljard
En biljon
En Triljon
den energi som går åt för att värma en spisplatta i en timme är 1000 watt dvs. 1
kilowatt
är den energi som behövs för att driva en personbil 100 mil
är energianvändningen i en medelstor svensk kommun under en dag
är den energi som Sverige använder under ett dygn
1.3.3 Energiinnehåll i drivmedel
Källa:Biogas på gården.pdf/LRF
Sida 5/42
2 Historik
Historian för energigaser börjar för mycket länge sedan. Man har hittat uppgifter om att man
redan för 2000 år sedan använde gas i Kina. De samlade upp gas som kom från markens inre och
förvarades och transporterades i bamburör.
Redan sedan andra hälften av 1800-talet har man utnyttjat bakterier för att omvandla organiskt
material till biogas. Kina och Indien kan man räkna till biogasens pionjärer. De använde biogasen
till matlagning och även till belysning.
I Sverige har man producerat biogas sedan 1960-talet. Syftet var i första hand att minska
slamvolymerna i avloppsreningsverken. På 1970-talet när oljekrisen var ett faktum så kom
forskning och utveckling igång ordentligt. Man gjorde en direkt utbyggnad för biogasprocessen.
Man såg ett sätt att kunna minska landets oljeberoende. Redan 1978 byggde Nils Lijerups en av
de första gårdsbaserade biogasanläggning på sin gård, Stommen Biogas i Holsljunga.
Under 1970- och 1980-talet byggdes ett mindre antal gårdsanläggningar för rötning av gödsel.
Industrin var tidigt ute där sockerbruk och massaindustrin började använda biogasprocessen för
rening av processvatten.
Avfallsdepåer läcker metangas i stora mängder, och under 1980-talet så började man ta tillvara
metangasen och under 1990-talet växte utvinningen av deponigas väldigt kraftigt. Mitten av 1990talet växer det fram en mängd olika biogasanläggningar. Här börjar man röta en massa olika
material från till exempel livsmedelsindustrier, slakterier men även hushålls- storköksrestaurangsavfall.
Forskning och utveckling ökar i snabb takt och många tror att termisk förgasning kan vara det
nya stora genombrottet för att framställa biogas.
2.1 Irrbloss
Irrbloss är som en liten eld eller ett ljus på hedar, myrar eller kärr.
Förr trodde man att det var människors själar som stod mitt emellan himlen och helvetet. Andra
trodde att det var själarna från människor som dött på platsen och att dem då steg upp som
irrbloss. I dag vet man att irrbloss är bubblor av sumpgas (metangas, biogas) som självtänder.
Sida 6/42
3 Vad är biogas?
Biogas är en förnyelsebar energigas som huvudsakligen består av
metan. Rent kemiskt liknar den naturgas, men den stora
skillnaden är att biogas är koldioxidneutralt, till skillnad från
naturgasen. Metangas är en naturlig gas som alltid har funnits i
vår miljö. Den bildas i bl.a. sumpmarker och risfält, men även i
magen på våra kossor.
Biogas kan produceras på olika sätt. Den vanligaste metoden är
att organiskt material bryts ner av speciella mikroorganismer i en
syrefri miljö. Man pumpar organiskt material kallat substrat in i en
rötkammare. Där rötas substratet och bildar metangas, koldioxid
och svavelväten, detta kallas för rågas.
Rågasen kan användas till att producera el och värme. Uppgraderar man rågasen, det vill säga
renar och spetsar den med ex. propan, får man fordonsgas. Resterna som blir kvar efter rötning
kan användas som biogödsel inom jordbruket.
Det organiska materialet, även kallat substrat, som kan användas är exempelvis slam från
avloppsreningsverk, lantbruksgrödor, hushållsavfall, gödsel osv.
3.1 Koldioxid
Koldioxid (CO2) är en luktfri ogiftig gas som finns i vår atmosfär. Koldioxiden håller jordens
temperatur på en jämn nivå, samtidigt som den tas upp av växterna som producerar syret vi
människor behöver för att kunna överleva.
Fastän att koldioxid måste finnas för att liv på jorden skall existera, bidrar den också till
växthuseffekten. Koldioxid är en växthusgas som vi måste reducera tillförseln av till vår natur.
Därför är det så viktigt att utsläppen av fossila bränslen minskar, och där kommer biogasen in.
Biogasen är som man säger koldioxidneutral. Med det menas att man inte tillför naturen mer
koldioxid än vad som redan finns i jordens kretslopp. Till gruppen icke koldioxidneutrala ämnen
är de produkterna som kommer ifrån olja, stenkol, brunkol och naturgas.
De fossila icke koldioxidneutrala ämnena är hämtade från jordens inre. Med andra ord så tillför
man koldioxid i jordens kretslopp.
Sida 7/42
3.2 Energigaser
Energigaser är ett samlingsnamn för många olika gaser t.ex. som Naturgas, Biogas, Fordonsgas,
Gasol, Stadsgas, Vätgas och Biometan.
Energigaserna bidrar med omkring 24 terawattimmar, vilket motsvarar ca: 4 % av Sveriges totala
energiförbrukning. Energigaserna är på väg att ersätta olja och andra fossila bränslen inom
industri, vägtrafik och sjöfart. En ökning av energigaser och framför allt biogasen skulle ge nya
jobb samt minska miljöpåverkan.
Bildkälla inkl siffror Ernergigaser.se
3.3 Skillnaden mellan Biogas och Naturgas
Naturgas: Naturgas är uppbyggd av gasformiga kolväten som hämtats upp ur jordens inre. Den
är 40 till 500 miljoner år gammal, och har sedimenterats av bl.a. växter, plankton, bakterier och
alger. Den naturgas som används i Sverige består till ungefär 90 % av metan och kommer från
Danmark. I naturgasen återfinns också mindre mängder andra kolväten som etan och propan.
Det faktum att naturgas innehåller mycket väte, gör att det släpps ut avsevärt mer vatten samt
mindre koldioxid jämfört med om man förbränner kol och olja.
Biogas: Till skillnad från naturgas, är biogas en förnybar energigas som bildas när växter, gödsel,
trädgårdsavfall och slam från reningsverk bryts ner i en syrefri miljö. Precis som naturgas består
biogas till största delen av metan. Mängden metan varierar mellan 45 och 85 vol. %.
Naturgas som fordonsbränsle ger omkring 25 % lägre koldioxidutsläpp jämfört med bensin, och
med biogas minskar koldioxidutsläppen till nästan 0 %.
3.4 Vad biogasen används till
Biogasen kan användas på många olika sätt för att
skapa energi. Det största användningsområdet för
biogas är att driva fram fordon på våra vägar, men
även sjöfarten kan ha nytta av det på sikt.
Fordonsgasen står för 43,9% av
biogasförbrukningen. Värmen står för 43,7% av
biogasanvändningen.
I Sverige produceras ca: 1,4TWh och det motsvarar
154 miljoner liter bensin vilket motsvarar 130 000
bilar som kör 1 500km/år.
Saknad
data
0,20%
Fackling
8,10%
El
4,10%
Värme
43,70%
Fordons
gas
43,90%
Sida 8/42
3.4.1 Värme
Biogas används till stor del för att producera värme till hushåll och industrier. Normalt krävs det
inte någon annan förbehandling än att avskilja vatten för att utnyttja gasen för värme. Biogasen
utnyttjas oftast för att värma upp byggnader som ligger i anslutning till en biogasanläggning, men
överskottsvärme kan även föras ut på ett värmenät. Det finns även möjlighet för värmeverk att
använda sig utav biogas i produktion av värme. Metangasen kan också gå raka vägen från en
gasdepå till kund för egen uppvärmning. Biogasen brinner rent och lämnar inte efter sig
restprodukter i form av aska eller sot och den är dessutom koldioxidneutral, det vill säga den
släpper aldrig ut mer koldioxid än vad den tagit upp under sin levnadstid.
3.4.2 Fordonsgas
Att uppgradera biogas till fordonsgas är en snabbt växande företeelse. Mycket tack vare de
fördelaktiga beslut från riksdagen, en ny miljöbilspremie som ger dig 40 000 kr när du köper en
ny miljöbil ska börja gälla 2012. Gasbilar är också befriade från fordonsskatt under de fem första
åren. Biogas är till och med det första Svanenmärkta drivmedlet. Mer och mer gas förädlas för att
bli energirik nog att kunna driva motorfordon. Fordon av alla storlekar kan köras på biogas. Allt
ifrån tunga lastbilar och vanliga personbilar till snabba STCC-bilar. Antalet gasdrivna fordon i
Sverige har ökat från ca 2 000 år 2000 till 32 000 år 2010. Av dessa 32 000 fordon är en
överväldigande majoritet, ca 30 000, personbilar.
Biogas är det renaste drivmedlet som finns på marknaden idag. Jämfört med diesel och bensin är
utsläppen av koldioxid upp till 99 % lägre. Regeringen har satt upp som mål att år 2030 ska
Sverige vara oberoende av fossila bränslen och år 2050 ska det vara helt fritt från fossila bränslen
på våra Svenska vägar.
3.4.3 El
Man kan utvinna el av biogas på flera sätt,
både i stor och i liten skala. I stor skala
används oftast gasen för att driva turbiner.
Antingen genom att hetta upp vatten och
driva turbinen med vattenångan, eller så drivs
den direkt av förbränningsgaserna. Kraftvärme
är den dominerande tekniken för att skapa el
från gas. Metoden gör det enkelt att ta till vara
på en stor del av gasens energi.
3.4.4 Fackling
Fackling kallas det när man förbränner den rågas som ännu inte är
förädlad, rakt ut i luften. För att undvika att släppa ut metan i
atmosfären. Detta sker oftast då gasförvaringen är full och
produktionen fortsätter. Totalt facklas 8.1 % av den totala
biogasproduktionen. Det är en hög siffra som skulle kunna krympa
betydligt om det investerades i infrastruktur i form av ett gasnät. Då
skulle all gas som inte behöver lagras på produktionsanläggningarna
släppas ut direkt på nätet.
Sida 9/42
4 Biogasprocessen
Biogasprocessen är en förruttnelseprocess. Processen sker under kontrollerade former där man
tar tillvara på metangasen som bildas naturligt under nedbrytningsprocessen.
Allt biologiskt ruttnar och går att använda vid framställning av gas.
Processen består av flera steg där mikroorganismer gradvis bryter ner de biologiska substraten.
För att mikroorganismerna som gör jobbet ska trivas och arbeta på rätt sätt krävs vissa
gynnsamma förhållanden. Bland annat ska temperaturen och surhetsgraden (PH värde ) vara rätt,
de två olika temperaturer som man brukar använda är 15-45°C, kallad mesofil och 45-75°C kallad
termofil. Men viktigast av allt är att processen fortlöper utan kontakt med syre. Processen måste
vara syrefri – anaerob. Om syre kommer in i processen kallas den aerob, rötningen fortsätter men
utan att den önskade metanen bildas.
Nedbrytningsprocessen är indelad i flera steg.
Mikroorganismer bryter med hjälp av enzymer ner det biologiska substratet i enklare
beståndsdelar. Ämnen som aminosyror och socker bildas. Nästa steg i förruttnelsen kallas
jäsningsfasen. Under den fasen bryts substratet ner ytterligare, fettsyror, alkoholer och vätgas
bildas. Vid sista steget i nedbrytningsprocessen börjar metangasproducenterna jobba och den
åtråvärda gasen metan bildas.
Den gas som nu bildats kallas rågas. Det är en gas som inte bara innehåller metan utan också
kolväten, vätgas, koldioxid, korrosiva svavelväten. Gasen är oftast mättad av vattenångor.
Rågasen används ofta som den är, främst för att producera värme och el men också som råvara i
industrier. Rågas består utav 45-85 % metangas och 15-45% koldioxid beroende på vilket substrat
som rötas.
Sida 10/42
4.1 Anläggningar
I Sverige finns det totalt 229 anläggningar
som framställer biogas samt ett 40-tal
uppgraderingsanläggningar som förädlar
biogasen till fordonsgaskvalité.
Anläggningarna är placerade och
anpassade till källan av substratet för att
minska miljöpåverkan och ge gynnsamma
ekonomiska fördelar. Många anläggningar
har för att öka produktionen av biogas
börjat samröta olika substrat.
Industrianl
. 5 st
Gårdsanl.
14 st
Samrötnin
gsanl. 18
st
Deponier; Reningsver
57 st
k 135 st
4.1.1 Reningsverk
Det finns över 2000 reningsverk i Sverige och biogas produceras på 135 utav
dem. Redan på 1940-talet producerades biogas men målet var främst att minska
slamvolymen. En del av gasen som utvanns användes till att värma den egna
anläggningen medan en stor del facklades bort.
Först passerar avloppsvattnet en luftad bassäng där mikroorganismer börjar
bryta ner det biologiska materialet för att sen pumpas in i en anaerob process.
Bland de större i Sverige är Himmerfjärdsverket i Botkyrka kommun som tar
hand om avloppsvatten från 278 000 personer samt 50 000 personekvivalenter
från industrin.
Den totala biogasproduktionen 2009 var 5.25 miljoner Nm3 (32 300 MWh).
Sammanlagt från alla reningsverksanläggningarna utvanns 2010 614 GWh.
4.1.2 Deponi
Fram till 1970-talet var deponi det enda sättet att bli av
med sina sopor. Alla hushållssopor slängdes i samma hög
och kallades soptipp. I slutet av 1970-talet drev ett ökat
miljömedvetande till att sophanteringen förändrades. En
del av det nya systemet var att gräva ner det gamla, för att
minska tillgången till soporna för fåglar och råttor samt
minska den obehagliga lukten.
När man grävde ner soporna skapade man en syrefattig
omgivning som med tiden blev anaerob och tillät
metangasbildning. Från deponierna läcker stora mängder
metangas, som är en av de farligaste växthusgaserna. Metanen som utvinns ur deponin kallas för
deponigas och består till 45-55% metan.
Idag kan vi utvinna gasen på flera olika sätt, några av sätten är så kallade gasbrunnar som borras
eller trycks ner i deponin. Ett annat sätt är att suga ut gasen ur marken med hjälp av rörnät och
fläktar. En av de stora fördelarna med att utvinna deponigas är att vi minskar vår inverkan på
växthuseffekten. Sedan 2005 är det förbjudet att lägga organiskt avfall på deponi och därför är
mängden gas som kan utvinnas begränsad och kommer ta slut inom 30-50 år, därmed kommer
våra 57 kvarvarande deponier att försvinna.
Totalt under år 2010 utvanns 298 GWh ifrån deponianläggningarna i Sverige.
Sida 11/42
4.1.3 Samrötningsanläggningar
Samrötning är när man rötar mer än en typ av råvara. Några typer av råvaror eller substrat är
källsorterat matavfall ifrån hushåll, restauranger, storkök och butiker. Andra exempel är grödor
eller restprodukter ifrån livsmedelsindustrin samt avloppsslam ifrån reningsverk och olika
processvatten. Samrötningsanläggningar är en process i storskalig volym där rötkammarvolymen
är minst 1 000 m3, men oftast runt 3 000-5 000 m3. De flesta anläggningar av den här typen rötar
mesofilt med en processtemperatur på 35-37 grader men termofil rötning på runt 55 grader
förekommer. Då dessa anläggningar är storskaliga så är investeringskostnaderna väldigt höga och
några har därför finansierats med hjälp av LIP och KLIMP-bidrag. Fördelen med samrötning är
att man kan utvinna mer biogas per m3 blandad substrat än om man rötat de olika substraten var
och ett för sig.
Dagens 18 samrötningsanläggningar producerar tillsammans 25 % av vår totala
biogasproduktion. Här läggs mycket forskning på att hitta nya substrat att röta för högre
gasproduktion.
Totalt under 2010 producerade samrötningsanläggningarna i Sverige 298 GWh.
4.1.4 Industrianläggningar
Sockerbruk och massafabriker har en lång erfarenhet av biogas. Redan på 1970- och 1980-talen
började man producera biogas i egna anläggningar som ett led i reningen av processvattnet. Idag
finns bara tre industrianläggningar som producerar biogas enbart ifrån sina egna restprodukter
och processvatten. Dessa tre anläggningar är mejeriet i Umeå, sockerbruket i Örtofta och
Domsjöfabriken i Örnsköldsvik.
Totalt under 2010 producerade industrianläggningarna i Sverige 114 GWh.
4.1.5 Gårdsanläggningar
År 2010 fanns det 14 gårdsanläggningar i Sverige. De flesta är småskaliga med en rötkammare på
100 m3-500 m3, men större volymer förekommer. Mer djupgående information angående
gårdsanläggningar finns under rubriken Frötorp kapitel 5.
Totalt under 2010 producerade gårdsanläggningarna i Sverige 16 GWh.
Deponier
298 GWh
Reningsverk
614 GWh
Industrianl.
114 GWh
Gårdsanl.
16 GWh
Samrötningsanl.
344 GWh
Sida 12/42
4.1.6 Uppgraderingsanläggningar
För att gasen ska kunna användas som fordonsgas måste gasen renas
så att energivärdet blir högre. Det krävs en metanhalt på 97 % för att
energivärdet ska vara högt nog. Bland annat koldioxid, vatten,
svavelväten behöver avlägsnas för att andelen metan ska bli högre.
Innan förädlingsprocessen påbörjas tillsätts luktämnen så att
eventuella läckage snabbt upptäcks. Efter rening trycksätts gasen till
200 bar före användning, för att kunna transportera och kunna
distribuera gasen till fordonen.
Det finns ett par olika sätt att rena biogasen, men den vanligaste är så
kallad vattenskrubber, även kallat tryckvattenabsorbation.
Under så kallad vattenskrubbning släpper man in vatten i biogasen
och låter koldioxiden och svavelväten lösas i vattnet. Metanen är inte
är lika lättlöslig som koldioxiden, vilket innebär att metangasen kvarstår. De oönskade ämnena
leds bort i vattnet. Beroende på i hur stor skala man producerar biogas och var anläggningen är
belägen kan vattnet ibland cirkulera runt och användas flera gånger, eller så låter man vattnet
flöda igenom för att sedan släppas ut i närliggande vattendrag. I vissa fall kan vattnet även vara
ersatt med ett kemiskt lösningsmedel.
En annan reningsmetod är så kallad Pressure Swing Adsorption. Metoden utnyttjar ämnenas olika
molekylstorlekar och beteende under olika tryckförhållanden för att sära på ämnena.
Kryogen teknik är ytterligare en reningsmetod där man kyler biogasen och låter gasernas olika
kokpunkter separera metanet ifrån koldioxiden. Den nedkylda koldioxiden kan användas till
kylanläggningar i både industri och livsmedelshantering.
4.2 Substrat
Organiska material som lämpar sig för framställning av biogas kallas för substrat. Det finns en
mängd olika substrat som lämpar sig mer eller mindre för rötning. Man kan utnyttja samrötning,
vilket innebär att man blandar olika substrat med varandra innan man pumpar substratmassan in i
rötkammaren. Samrötning ger ofta ett högre metanutbyte än om man röter de olika materialen
var för sig, vilket leder till att mer metangas produceras per mängd inmatad organiskt material.
Den vanligaste metoden för rötning i Sverige är våtrötning. Man maler ner de olika substraten
och tillsätter ev. vätska så man får en pumpbar substratblandning. Man pratar om ett begrepp;
TS, Torrsubstans. I en våtrötning ligger TS på 2-12 % medan en torrrötning ligger TS halten på
minst 20-25%.
Sopor och slam består till ca 70 % av organiskt material och till 30 % av icke organiskt material.
När 1 kg organiskt material bryts ner erhålls det ca 1m3 biogas. Detta motsvarar energiinnehållet i
0.5 liter olja/bensin eller 5 kWh elström.
De vanligaste substraten i Sverige är:







Matavfall
Gödsel
Slam
Jordbruksgrödor
Skörderester
Processpill från livsmedelsindustrin
Avfall från massa- och pappersindustrin
Sida 13/42
4.3 Förbehandling
De olika substraten behöver oftast någon typ av förbehandling.
Källsorterat matavfall från hushåll, butiker och restauranger kan behöva en ytterligare sortering.
Fel sorterade plast- och metallförpackningar och så vidare måste separeras från det organiska
materialet. Ibland samlar man in organiskt materiel i plastpåsar, då måste dessa öppnas och
sorteras bort.
Slam från reningsverk har oftast en för låg TS, vilket innebär att den måste avvattnas först för att
inte ta för stor plats i rötkammaren. Torra material behöver blötas upp för att enkelt kunna
pumpas genom processen.
För att mikroorganismerna i metanprocessen skall kunna göra maximal nytta så sönderdelas
materialet eller substratet. Det görs med hjälp av olika kvarnar eller skärande skruvar.
Hygieniseras
Material med animaliskt ursprung, som slakteriavfall och gödsel,
måste hygieniseras innan det går in i själva rötningsprocessen. I den
så kallade Animaliska Biproduktsförordningen har Jordbruksverket
fastställt vilka regler som ska gälla för den här typen av
hygienisering. Oftast sker hygieniseringen genom att allt material
upphettas till 70 ºC i minst en timme innan det skickas in i
rötkammaren. Resultaten tyder på att upphettning av det torkade
bioavfallet förmodligen är den mest lämpliga
hygieniseringsmetoden.
Innan man kom fram till att värma materialet till 70 ºC testades
även 55 grader och 80 grader. Analyser och laborationer visade dock att det torkade bioavfallet
genomgick en viss förändring av den kemiska sammansättningen vid upphettningen till 70 ºC.
Bland annat skedde kväveförluster på upp till 21 % av den totala mängden kväve.
Bildkälla: Sollentuna Energi
4.4 Rötrester
Oavsett hur man röter ett organiskt material bildas alltid en slutprodukt, kallad rötrest och det
kan man göra biogödsel av.
Vid anaerob rötning är största delen av det kol och den energi som fanns innan rötningen kvar.
Den fasta volymen minskar under rötningsprocessen. Allt organiskt material bryts inte ner och
det som blir kvar kallas rötrest. Rötresten innehåller vatten, organiskt material, mikroorganismer
och diverse näringsämnen.
Rötresten samlas ihop i ett så kallat restlager efter rötningen, ofta får man täcka lagret med t.ex.
ett tak eller hackad halm, då man inte vill att metan, lustgas och ammoniak ska läcka ut från
lagret.
Rötresten kan användas som t.ex. jordförbättringsmedel, gödningsmedel eller om man blandar
ihop det med jord och sand för att användas som utfyllningsmaterial vid vägbygge.
För att använda rötresten som gödningsmedel får det inte överskrida bestämda gränsvärden
gällande tungmetaller, sjukdomsalstrande mikroorganismer, rester av läkemedel och
bekämpningsmedel. Det är därför väldigt viktigt att källsortera på rätt sätt. Beroende på ursprung
får man olika slutprodukter med olika namn.
Sida 14/42
4.4.1 Rötslam
Slutprodukten från rötning i VA verk(vatten och avloppsverk), har väldigt ofta en alldeles för hög
vattenhalt och måste därför avvattnas innan det används. Det har fått benämningen rötslam eller
bara slam. Man använder det som utfyllnads material vid vägbyggen efter att det blandats med
sand och grus eller för att täcka deponier. Rötslam ska inte blandas ihop med biogödsel, eftersom
biogödsel framställs av rena produkter och det blir en ren restprodukt.
Rötslammet kan innehålla oönskade ämnen som till exempel höga halter av tungmetaller,
bekämpningsmedel och läkemedel.
REVAQ
Ett sätt att minska miljögifterna startade 2002 med utvecklingsprojektet REVAQ. Projektet har
omarbetats och utvecklas av vattentjänstbranschen, LRF, Lantmännen och dagligvarubranschen.
Idag ägs hela certifieringssystem REVAQ av Svenskt Vatten. Det är ett certifieringssystem för att
certifiera arbetet på Svenska Avloppsreningsverk som sprider avloppsslam på åkermark. Målet
med REVAQ är att VA, vatten och avlopps-verken ska bidra till att Regeringens Miljömål
uppnås.
Syftet med REVAQ är att återföra Va-verkens slam tillbaka till jordbruket på ett så effektivt och
ekonomiskt sätt som möjligt. En stor del är det så kallade Uppströmsarbetet. Det innebär att man
försöker stoppa miljögifterna innan de når naturen. Man ska minska och förebygga användningen
av miljögifter. En annan viktig del i REVAQ är att alla aktörer på marknaden jobbar med en
öppen dialog.
4.4.2 Biogödsel
Den slutprodukt som blir kvar när man rötar gödsel, lantbruksgrödor
eller källsorterat matavfall kallas biogödsel. Det finns flera rena
organiska material som får användas vid framställning av biogödsel.
Konsistensen liknar vanligt flytgödsel och är rik på näring. Därför
lämpar den sig väldigt bra inom jordbruket. I stort sett all biogödsel
som produceras används inom jordbruket.
Biogödseln kan levereras på två sätt, antingen fast med en
TS på 25 %, eller i flytande form med en TS-halt på 2 %. Den
flytande formen har lite högre näringsinnehåll per kg TS men den fasta formen innehåller mer
mullbildande ämnen. En annan viktig aspekt är att biogödsel är garanterat ren från salmonella
och EHEC, dessutom luktar det mycket mindre än till exempelvis flytgödsel, en mycket viktig bit
eftersom åkrar som det gödslas på ofta kan ligga i närheten av tätbebyggt område.
Ur ekonomisk synpunkt ska man tänka på att växtnäringsinnehållet varierar kraftigt mellan de
olika anläggningarna och som säljare kan man få allt mellan 0 kr per ton till 200 kr per ton. Men
biogödseln är ändå det mest ekonomiska gödningsmedel som finns på marknaden.
I rötningprocessen mineraliseras kvävet och andelen lättillgängligt kväve ökar. Detta innebär att
man får ett effektivare kvävegödselmedel, vilket tillåter bättre precisionsgödsling och förbättrat
kväveutnyttjande, samtidigt som det minskar övergödning av sjöar och vattenutdrag.
Sida 15/42
4.4.3 Certifierad biogödsel ( SPCR 120)
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har tillsammans med bland annat Avfall Sverige, utformat
ett certifieringssystem. Systemet går ut på att man synar hela kedjan från början till slut. Det
kontrolleras att halterna av tungmetaller inte är för höga och att sjukdomsframkallande bakterier
inte förekommer. När det gäller animaliska biprodukter har man bestämt att det måste
hygieniseras vid 70 ºC innan rötning, och ställt krav på att salmonella inte får förekomma i
biogödseln. Anledningen till att man startade detta system var först och främst att öka kundernas
förtroende för biogödsel.
Certifierad biogödsel har rätt att bära märket CERTIFIERAD ÅTERVINNING, produkter som
bär märket har alltid med:






Produktionsanläggning
Produktionsansvarig
Ingående råvaror, tillsatsmedel och processhjälpmedel i vikt och volymprocent
Råd och anvisningar för användning av biogödsel
Att ställda miljökrav på tungmetaller, smittskydd och synliga föroreningar uppfylls
Datum då redovisade parametrar senast reviderades
Sida 16/42
5 Frötorps Lantbruk – Exempelanläggning
I detta avsnitt kommer vi beskriva lite allmänt om gårdsbaserad biogasproduktion, lite om lagar
och regler och till sist själva processen.
Vi kommer fördjupa oss i Frötorps Lantbruk i Närkes kil utanför Örebro, eftersom
projektgruppen har gjort ett studiebesök där. Vi kommer dra några paralleller mellan Frötorps
Lantbruk och den allmänna beskrivningen av biogasprocessen.
5.1 Att starta en anläggning
Eftersom det är en stor investering för bönderna att bygga en biogasanläggning, vanligen 3-6
miljoner kronor, så finns bidrag att söka. Frötorps anläggning kostade strax under 6 miljoner
kronor totalt. Av dessa 6 miljoner SEK är 1,8 miljoner SEK investeringsstöd från EU. Man kan
få 30 % av anläggningskostnaden i investeringsstöd dock max 1,8 miljoner SEK. Frötorps
Lantbruk räknar med en pay-off tid på tio år. Då anläggningens gas används för att producera el
och värme. Kraftvärme reducerar gårdens behov för att köpa värme, och pay-off-tiden minskar i
takt med att elpriset ökar.
Frågor att besvara vid projektering av ny anläggning.
 Hur mycket substrat kan man få fram? Finns allt på gården eller behöver man ta in från
andra gårdar alternativt industrier? Industrierna har stort behov av att bli av med sina
processavfall och bönderna kan till och med få betalt för substratet.
 Vad kan man producera och vad skulle det kosta?
 Finns det intressenter i närheten, t.ex. närliggande grannar som är intresserade av att köpa
värme?
 Finns det motstånd i närheten, grannar som kommer protestera mot att anläggningen
uppförs?
Sida 17/42
Det finns antagligen flera saker som är värda att tänka igenom och undersöka innan man fattar
beslutet att förutsättningarna är de rätta och det är dags att bygga. Hittills har det varit svårt att få
lönsamhet i de små svenska gårdsanläggningarna. Det har mest handlat om praktiska fördelar
som att man blir självförsörjande av värme/el, och att man på ett smidigt sätt blir av med gödseln
från stallarna. Dessutom får man en restprodukt som går att göda sina åkrar med.
Prövning
Innan anläggningen tas i drift behöver den också genomgå en prövning, man kontrollerar och
kollar upp så att alla lagar och regler har följts. Den som ska äga anläggningen har också
huvudansvaret för att allt går rätt till, inte företagen eller företaget som bygger anläggningen.
Entreprenad
Vi tittar lite ingående på hur det gick till när Frötorps Lantbruk projekterade och startade upp sin
anläggning. Frötorps Lantbruk anlitade Lantmännen Bygglant som huvudentreprenör till
projektering och byggnation av biogasanläggningen. Lantmännen Bygglant erbjuder en
heltäckande lösning från förstudie, projektering och byggnation till service av komplett
anläggning.
Det krävs ett antal olika tillstånd och det finns många olika lagar och regler som måste följas och
det finns inte bara en myndighet som tar emot alla ansökningar, utan man får lämna en specifik
ansökan till varje enskild myndighet. Exempel på dessa är tillstånd för hantering av miljöfarliga
varor, bygglov och tillstånd enligt miljöbalken.
5.2 Lagar och regler
Bygglov enligt Plan-och Bygglagen(PBL)
Det krävs normalt sett inget bygglov om
anläggningen inte ska uppföras inom planlagt
område eller göra stora ändringar i eldstaden
eller rökkanalen. Oavsett om man måste söka
bygglov eller inte så måste en bygganmälan
lämnas in senast 3 veckor före bygget startar.
Bygglov söks hos kommunens Byggnadsnämnd.
Den 2 maj 2011 kom det en ny version av PBL som ersatte den tidigare som har gällt från 1994.
Den nya PBL ska göra det enklare och snabbare att få besked om bygglov. Den ska även ge en
tydligare plan och byggprocess.
Lagen innebär att:
 Kommunens handläggningstider förkortas.
 Krav på att en kontrollansvarig finns och att en kontrollplan genomförs.
 Kommunen får en tydligare roll i byggnadsprocessen.
Det är Boverket som ger ut föreskrifterna och allmänna råd i PBL.
Allmänna råd är bara en vägledning för hur bestämmelserna i lagen kan följas.
Den allmänna råder alltså bara en vägledning och inte bestämmelser.
Sida 18/42
5.2.1 Boverket
Boverket är en förvaltningsmyndighet som har hand om bostäder i Sverige, de ansvarar bl.a. för
frågor om bebyggd miljö och förvaltning om bebyggelse.
De ansvarar även för administrationen av statligt stöd inom sitt verksamhetsområde.
5.2.2 Seveso
Är en samlingsplats för Seveso-Lagstiftningen.
Arbetsmiljöverket, Naturvårdverket och myndigheten för samhällsskydd och beredskap står
bakom webbplatsen.
De samlar tillsammans information och lägger ut nya lagar, regler och bestämmelser.
5.2.3 Lagen om brandfarliga och explosiva varor
Eftersom metan är en brandfarlig gas, krävs det tillstånd för gashantering som man söker
antingen hos kommunens Byggnadsnämnd eller hos Räddningsnämnden, och de bedömer sedan
riskerna för brand och/eller explosion.
5.2.4 Förordning (2003-789) om skydd mot olyckor
Den lagen är till för att förebygga risker som kan leda till olyckor.
Räddningstjänsten, den enskilda individen och kommunen och staten omfattas av lagen.
5.2.5 Myndighet för samhällsskydd och beredskap (MSB)
MSB har i uppgift att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser.
De försöker förebygga olyckor och vara beredda när de inträffar.
När olyckan inträffar ger de stöd, de har också till uppgift att se till att samhället tar lärdom av det
som hänt.
5.2.6 Miljöbalken
Miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1999, det är en bred och skärpt miljölagstiftning som ska
verka för en hållbar utveckling av allt som kan påverka vår miljö.
Den smälter ihop från 16 olika miljölagar.
Syftet med balken är att se till att det blir en hållbar utveckling, vilket innebär att nuvarande och
kommande generation ska leva hälsosamt och i en god miljö.
Miljöbalken består av 7 avdelningar, innehåller 33 kapitel och ca 500 paragrafer.
Utöver dem bindande reglerna finna även allmänna råd som inte är bindande utan bara
hänvisningar.
När miljöbalken trädde i kraft så ersatte den 16 lagar.
Alla miljöfarliga och miljöpåverkande verksamheter behöver tillstånd för att bedriva sin
verksamhet. Men handlar det bara om en anläggning som producerar och använder sitt eget
gödsel och bara använder det från den egna gården så räcker det ofta med en anmälan till
kommunen. Enklast är att höra av sig till kommunen, länsstyrelsen eller ett konsultbolag med
erfarenhet av biogasanläggningar.
5.2.7 Naturvårdsverket
Naturvårdsverket är än av alla organisationer som samordnar och håller koll på hur miljöarbetet går och
på hur vår miljö mår, dom arbetar i uppdrag från regeringen och är den myndighet som har överblicken
över allt miljöarbete.
Uppgift: Samordna, följa upp och utvärdera Sveriges miljömål.
Sida 19/42
5.3 Biogasprocessen
Processen
När alla tillstånd är klara och
anläggningen är byggd och
driftsatt vill vi gå in på själva
processen från substrat till
färdig biogas som i slutänden
blir el och värme.
Blandningsbrunn
I blandningsbrunnen blandas
precis som det låter allt som
så småningom ska rötas. I
detta fall gris gödsel. Gödseln
finfördelas och förvärms.
Saker som inte kan rötas
separeras och sjunker till
botten. Grisarna har en
förmåga att förstöra både
stall och inredning. Dessvärre
hamnar mycket av delarna i
blandningsbrunnen.
Rötkammare
Från blandningsbrunnen pumpas
substratet genom olika kvarnar för att
finfördelas ytterligare innan de pumpas in
i rötkammaren. Rötkammaren håller en
temperatur på 36,9 grader med ett djup på
substratet på 5,7 meter. För att hålla en
jämn och stabil temperatur i rötkammaren
pumpas substratet ut ur rötkammaren och
in i en värmeväxlare och tillbaka till
rötkammaren. Kammaren hålls varm
genom utanpåliggande värmeslingor som
aldrig kommer i kontakt med substratet
och på så sätt minskas underhållet. I och
med att man pumpar in och ut substratet
så slipper man rörliga omrörare i rötkammaren och på det sättet minskas underhållet även där. I
den här typen av anläggning ligger gaslagret i toppen av rötkammaren.
Rötrester
Eftersom Frötorps Lantbruk även odlar grödor så används rötresterna som biogödsel till det
egna jordbruket.
Sida 20/42
5.4 El och kraftvärme
Frötorps Lantbruk producerar
el som säljs via elcertifikat ut på
nätet, de producerar inte el för
egen räkning utan all el säljs via
ett elcertifikat.
Frötorps Lantbruk producerar
även värme och på det området
är de självförsörjande. 1/3 del
av den totala energin som
produceras på gården används
till att värma två bostadshus, tre
stallar och en foderkammare.
Resterande går ut på
värmenätet.
5.5 Fakta ruta Frötorps Lantbruk
Antal svin
Svingödsel/år
3000
7000m3
Rötkammare
Uppehållstid i rötkammaren
Mesofil rötning
Våtvolym i rötkammare
28 dygn
Ca 37C
550m3
Gas
Gas flöde/år
Energi/år
Metan halt
Svavelhalt
Gastryck
175 000Nm3
1150MWh
Ca 60 %
Mindre än 250ppm
10 mbar
Kraftvärme
Nominell eleffekt
Nominell värmeeffekt
Verkningsgrad el
50kW
Ca 45kW
Ca 30 %
Gaspanna
Värmeeffekt
Verkningsgrad
140kW
90 %
Sammanställning av vad
metangasen innehåller
Sida 21/42
6 Finansiering
För att biogasbranschen ska kunna fungera och utvecklas så krävs det pengar. Här nedanför
beskrivs det vilka olika stöd man kan söka om man har tänkt starta en biogasanläggning. Två av
dessa stöd är det inte längre möjligt att få, och det är LIP (Lokalt investeringsprogram) KLIMP
(Klimatinvesteringsprogram). Tre andra är fortfarande tillgängliga och de beskrivs här nedanför.
6.1 Jordbruksverket
Jordbruksverket delar ut ett investeringsstöd, det ligger på 30 % av investeringen eller max 1.8
miljoner kronor. Det här investeringsstödet kan man söka om man bland annat:







Planterar energiskog.
Utvecklar ett företag på landsbygden med färre än 10 årsarbetskrafter.
Satsar inom besöks-och turistnäringen.
Restaurerar kulturhistoriska byggnader.
Bygger en biogasanläggning.
Moderniserar ett jordbruks- trädgårds eller renskötselföretag.
Utvecklar annan verksamhet än primärproduktion samtidigt som du ingår i ett jordbruksträdgårds eller renskötselhushåll.
 Förädlar jordbruks- trädgårds eller skogsprodukter.
 Förstärker och utvecklar ett företag som samordnar service, kultur- eller fritidsaktiviteter.
Investeringsstödet kan man få för kostnader som är kopplade till investeringen. Det kan bland
annat vara kostnader för inköp av byggnader och maskiner. I de flesta fall kan man få stöd för
max 30 % av kostnaderna. Om verksamheten befinner sig i norra Sverige och glesbygdsområdena
så kan länsstyrelsen besluta om man får upp till 50 % i stöd. I vissa av fallen finns det regionala
begränsningar av stödbeloppen. Även EU har begränsningar för hur stor summa som kan betalas
ut till ett enskilt företag.
Investeringsstödet betalas ut först när:




Du har genomfört hela eller delar av investeringen
Du har betalat de kostnader som du har fått stöd för
Du har ansökt om utbetalning
Länsstyrelsen har tagit del av din ansökan om utbetalning och godkänt kostnaderna
Efter att man har ansökt om utbetalning kan det ta några månader innan man får stödet utbetalt.
När ett företag söker stödet får man två val: Det ena valet är att man kan ansöka om utbetalning
av hela stödet. Det andra valet är att företaget kan ansöka om flera delutbetalningar. Hur många
utbetalningar man har rätt till står i beslutet om företagets stöd.
Inom vissa branscher som jordbruk och förädling av jordbruksprodukter kan det finnas vissa
produktionsbegränsningar som ska följas. Ett exempel är att en mjölkproducent behöver en
mjölkkvot för hela den planerade produktionen. För att få investeringsstöd måste man följa de
produktionsbegränsningar som är aktuella i detta fall. Efter slutbetalningen görs en uppföljning
av att man har följt produktionsbegränsningarna.
Har man fått investeringsstöd är huvudregeln att man måste behålla investeringen i 5 år efter
beslut om stöd. Om företaget byter ägare måste den nye ägaren fortsätta som den förra gjorde,
annars finns det risk för att man blir tvungen att betala tillbaka hela eller delar av stödet.
Jordbruksverket kan därför kontrollera företaget i upp till 5 år efter beslut om stöd.
Sida 22/42
6.2 Energimyndigheten
I regeringens budgetproposition för år 2012 finns fyra positiva nyheter; mer pengar till
energiteknikforskning, förlängda satsningar på biogasstödet, vidare investeringar i nätverket för
vindbruk och de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Enligt denna proposition får
Energimyndigheten medel som gör det möjligt att fortsatta med ambitiösa insatser för ett hållbart
energisystem på såväl kort som lång sikt. Några av de viktigaste förändringarna i propositionen är
förlängda stödperioder och dessutom mer pengar till forskning.
Energimyndighetens insatser inom energiteknikforskning får nästan lika mycket tillkännagivande
som tidigare, men propositionen innehåller också förstärkning inom två utvalda områden.
Förstärkning av insatserna för kommersialisering, utveckling och demonstration inom energiområdet för att möjliggöra långsiktiga satsningar som större demonstrationsanläggningar och
stärkt svenskt deltagande i EU:s strategiska energiteknikplan. I propositionen föreslås ett bidrag
på 82 miljoner kronor under 2013, lika mycket under 2014, och 52 miljoner kronor under år
2015.
Samarbetet mellan olika deltagare för utvecklingen av smarta elnät bör också stärkas inom EU.
Det finns därför behov av att skapa en kunskapsplattform för att hålla samman och sprida
kunskap om forskning, utveckling och demonstration inom smarta elnät till alla intressenter. För
detta kommer Energimyndigheten få 10 miljoner kronor per år under åren 2012-2014.
I höstbudgeten ska regeringen satsa 140 miljoner kronor på fortsatt energi- och klimatrådgivning
för åren 2013 och 2014. Detta innebär att hushåll och företag kan få information och råd om hur
den egna energianvändningen kan minskas på ett väldigt effektivt sätt.
I propositionen framgår det även att biogasstödet förlängs med 60 miljoner kronor per år under
2012-2013. Detta stöd ska underlätta utvecklingen av ny teknik och nya systemlösningar som kan
sänka produktionskostnaden eller på något sätt stärka biogasens konkurrenskraft och bidra till en
ökad produktion. Regeringen har även föreslagit att insatserna för nätverket Vindbruk som
arbetar med informationsspridning och kunskapsuppbyggnad om vindkraft ska förlängas till år
2015 med ett stöd på 15 miljoner kronor per år.
6.3 KLIMP och LIP
Ett av de två största investeringsstöden man kan söka är KLIMP (klimatinvesteringsprogram),
som Naturvårdsverket delar ut fram till 2012.
2008 var sista året man kunde ansöka om pengar från investeringsprogrammet.
Detta investeringsstöd håller på att avvecklas och utvärderingen är redan i full gång.
Projektet KLIMP startades 2003, gav Naturvårdsverket möjlighet att dela ut stöd till kommuner
och andra aktörer med bidrag till långsiktiga investeringar som minskar växthuseffekten.
Regeringen har inte planerat att reservera mer pengar till klimatinvesteringar i denna form.
Sammanlagt har Naturvårdsverket beviljat 1.8 miljarder kronor i bidrag till 126
klimatinvesteringsprogram och 23 fristående åtgärder i kommuner, landsting och företag runt om
i Sverige.
Riksdagen har avsatt 6,2 miljarder till LIP (lokala investeringsprogram) under åren 1998-2002,
detta stöd bygger på en förordning om statliga bidrag till lokala investeringsprogram som ökar
den ekologiska hållbarheten i samhället. Stöd för lokala investeringsprogram går inte att söka
längre.
Även SGC – svenskt gastekniks center delar ut pengar till biogasbranschen som de i sin tur får
från Energimyndigheten.
Sida 23/42
6.4 20 öre reducering
Alla gödselstackar ute på landet läcker metan, en form av växthusgas som är mer aggressiv än
koldioxid.
Om bönderna istället rötade sin gödsel, skulle man kunna göra biogas och på sikt kunna ersätta
fossila drivmedel.
Energimyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tillsammans lämnat in ett viktigt
förslag till regeringen, som skulle betyda oerhört mycket för biogasens framtid. Det handlar om
ett metanreduceringsstöd på 20 öre per kilowattimme.
Produktionen av biogas från rötning beräknas öka med ca två TWh, man räknar också med att
öka antalet gårdar som blir självförsörjande på energi tack vare biogas. Nu finns det ca 25 gårdar
(nyteknik.se) och fler gårdar är på väg. Det nya stödet skulle innebära att det blev lönsamt för
bönder som vill investera i en biogasanläggning.
Beslutet blev en stor besvikelse för bönderna, som gått och väntat på det nya stödet. Regeringen
tog inte med förslaget i höstbudgeten, en stor besvikelse även för biogasens utveckling som står
och trampar vatten.
Däremot så beslutades det att förlänga Energimyndighetens stöd på 30 % alt upp till 1,8 miljoner
när man bygger en ny anläggning.
6.5 Koldioxidskatt och energiskatt
Den 1/1-2011 ändrades reglerna angående beskattning av biogas. Tidigare var det skattebefriat
att producera biogas, men nu måste man betala koldioxidskatt och energiskatt.
Ett undantag finns, man kan ansöka till Skatteverket om att bli lagerhållare för biogas och på det
sättet få göra avdrag för det man sålt eller förbrukat som motorbränsle eller i uppvärmningssyfte.
Sida 24/42
7 Aktörer på biogasmarknaden
E.ON
E.ON är en stor aktör på biogasmarknaden och undersöker bland annat
möjligheterna att bygga en anläggning för produktion av andra generationens
biogasprodukter, genom förgasning av cellulosa. Med detta menas att
råvaran, som är i form av biobränsle från skogen, omvandlas till gas över
mycket hög temperatur. Biogasen svarar för ungefär 1,4 TWh av Sveriges totala
energianvändning. Potentialen för biogas genom rötning ligger på 15 TWh. Genom förgasning av
biobränsle finns det en väldigt stor potential att producera större mängder biogas. Enligt
Energigas Sverige är det möjligt att utvinna 59 TWh genom förgasning.
STCC Team Biogas
E.ON driver utvecklingen av biogas som
fordonsbränsle i Sverige, och leder
racingteamet Team biogas.se. Teamet är
med i en av Sveriges största
fordonstävlingar, STCC. De försöker skapa
en attitydförändring kring biogas, och
bevisa att biogasdrivna fordon är minst lika
bra som bensin/dieseldrivna. Tillsammans
med Volkswagen utmanar E.ON med ett
eget team och väcker intresse hos såväl en
motorintresserad som en miljöengagerad
målgrupp. Teamet väcker stor
uppmärksamhet inom media, och försöker framföra att biogas både är ett rent och
prestandasäkert drivmedel. Satsningen har varit affärsnyttig för både E.ON och Volkswagen med
försäljningsrekord för både biogas och biogasdrivna bilar.
Fredrik Ekblom kom 2:a i 2011 års mästerskap i en VW Scirocco som drivs av biogas.
”Världens Roligaste Miljöbil” skriver team biogas.se på sin hemsida.
Swedish Biogas International
Swedish Biogas International är ett företag som äger och driver
biogasanläggningar. Företaget startades tack vare biogassatsningen som skedde
hos Tekniska Verken i Linköping AB, och Svensk Biogas AB. Därifrån fick
företaget kunskap och praktiska erfarenheter rörande biogas och fordonsgas,
samt rättigheter till patent som har utvecklats i Linköping. Företaget är verksamma på en
internationell marknad men fokuserar mest på Sverige och USA.
Swedish Biogas International AB är med sin kunskap och erfarenhet det ledande företaget inom
processteknik och biogasproduktion. Dessutom bidrar de till ett hållbart samhälle, både ur
ekologisk och ur ekonomisk synvinkel.
SvenskBiogas
Uppdraget för Svensk Biogas är att driva marknadsutvecklingen framåt för användning
av biogas som drivmedel. Svensk Biogas producerar biogas i sina anläggningar och
etablerar publika tankställen regionalt, samt erbjuder internationellt gällande
processutveckling för biogas med råvaror i form av avfall och grödor.
Sida 25/42
Biogas Syd
Biogas Syd är en regional organisation med ett 20-tal företag, kommuner och
forskningsinstitut som medlemmar, och deras mål är att stödja produktionen och
användningen av biogas i södra Sverige.
Biogas Syds arbetsmetoder för att sätta fart på utvecklingen av biogas är:
 Att samla och sprida kunskap och information genom utbildningar och möten i södra
Sverige, för att folk i allmänhet ska acceptera biogas som bränsle.
 Att med hjälp av insamlad kunskap och planering identifiera inom vilka områden den
viktigaste utvecklingen sker.
 Att inspirera samarbete och projektuppstarter mellan olika näringssektorer.
Andra regionala organisationer som jobbar regionalt och lokalt med de olika biogasprojekten är:
Biogas Norr
Biogas Norr är ett nätverk för biogasaktörerna i de fyra nordligaste länen i Sverige: Norrbotten,
Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Biogas Norr arbetar för att öka produktionen av
biogas och för att öka andelen som just nu används till kraftvärmeproduktion och fordonsgas.
Biogas Väst
Biogas Väst är en organisation i Västra Götaland som vill öka produktion och användning av
biogas som fordonsbränsle. Detta projekt startades år 2001 med ett tiotal aktörer. Västra
Götalandsregionen var en av finansiärerna och Business Region Göteborg var projektledare.
Biogas Mitt
Biogas Mitt är ett projekt mellan kommuner, myndigheter, organisationer, högskolor och ett antal
olika företag i Gävleborg och Dalarna som aktivt jobbar för att öka biogasproduktion och
biogasanvändning för fordonsdrift.
Biogas Öst
Biogas Öst är ett regionalt projekt som genom samverkan mellan olika aktörer ska försöka
påverka och förbättra förutsättningarna för biogas i regionen och därmed bidra till att satta
miljömål uppnås. Målet för regionen, som innefattar Uppsala, Stockholms, Västmanlands,
Södermanlands, Örebro och Östergötlands län är att minst 10 % av drivmedlen är biogas år 2020.
Biogasportalen
På Biogasportalen finns information som handlar om biogas,
biogasproduktion och användning, om miljö och samhällsnyttor
och mycket mer. Syftet med Biogasportalen är att med information stötta planerade
biogasprojekt, hjälpa med motivation och innovation till nya biogasprojekt, ge information till
intressenter, allmänhet och media om biogassituationen i Sverige just nu.
SGC ägs av Energigas Sverige och ett antal gas- och energiföretag.
Verksamheten finansieras av ägarna och Statens energimyndighet, samt av ett
antal industriella finansiärer. Delägarna är:





Svenska Gasföreningen
E.ON Sverige AB
Göteborg Energi AB
Lunds Energikoncern AB
Öresundskraft AB
Sida 26/42
Meningen med SGC är att de svenska satsningarna på forskning, utveckling och demonstration
inom energiområdet ska bli effektivare. SGC ska även informera om nya upptäckter och resultat
från utvecklingsverksamheten och dessutom skapa kontakter med företag och organisationer
internationellt. Svenskt Gastekniskt Center AB arbetar med alla möjliga typer av energigaser.
Verksamheten är i första hand fokuserad på metan, biogas och biometan via termisk förgasning
och mekanisering, men även biobropan, vätgas, naturgas och gasol.
SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP är ett internationellt ledande forskningsinstitut. Det bidrar till en hållbar
utveckling genom att utveckla ny kunskap för användning i näringsliv och samhälle.
De har en omfattande verksamhet inom energi- och miljöteknikområdet, vilket gett
SP möjligheten att bidra till en hållbar resurshantering och säker energiförsörjning.
Förnybara energikällor, effektivare energianvändning, energiomvandling och distribution av
energi, är några av SP:s starka områden. I Sverige har det skett en kraftig ökning av bioenergi de
senaste åren, SP:s kompetens täcker hela kedjan från odling och skörd, till förädling, omvandling,
emissioner och utnyttjande av restprodukter.
LRF – Lantbrukarnas Riksförbund
Lantbrukarnas Riksförbund har ett partipolitiskt obundet intresse och är en
organisation för människor och företag inom de gröna näringarna. LRF har
tillsammans med E.ON och Volkswagen satsat på biogas i motorsportssammanhang.
Enligt LRF kan en väldigt stor del av framtidens biogas produceras inom lantbruket.
Lantbrukarnas Riksförbund vill med satsningen på STCC visa de många fördelar biogas har
jämfört med fossila drivmedel, samt stötta utvecklingen av biogasproduktion på gårdarna.
Energigas Sverige
Energigas Sverige är en medlemsfinansierad branschorganisation för aktörer inom biogas,
fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. De har en bred roll som språkrör inom området
energigas, där säkerhet, marknad och opinionsbildning är viktiga delar. Energigas Sverige vill
förstärka den positiva utvecklingen som energigaserna har. Energigaser är en del av det hållbara
samhället och bidrar till mycket effektivare energianvändning, fler jobb och en renare miljö.
Swedegas
EQT Infrastructure äger Swedegas som tagit över E.ONs transmissionsnät.
Den 30 september 2011 kom E.ON och Swedegas överens om den affär som innebar att
Swedegas köpte E.ON:s svenska högtryckssystem för naturgas. Tack vare den affären har Sverige
fått ännu en stark aktör på den svenska gasmarknaden. E.ON ägde det svenska högtrycksnätet
för naturgas som går från Dragör i Danmark till Stenungssund i Sverige. Den affären kommer
innebära en mängd fördelar för den svenska gasmarknaden. Swedegas har liksom E.ON viljan att
öka biogasens betydelse framöver. Sammanlagt har E.ON sålt 230 kilometer gasledning och 32
mät- och reglerstationer till Swedegas.
Naturgasnätet har kontrollerats av statliga myndigheter, men regeringen har bestämt att det nu
ska privatiseras. Swedegas AB har köpt rättigheterna och kommer få myndighetsuppgifter från
Svenska Kraftnät som är statligt. Detta innebär att Swedegas AB blir en stor aktör på biogasmarknaden, eftersom de köpt E.ON:s system och kommer nu även äga kontrollerna, samt
tillgång och efterfrågan på nätet.
Sida 27/42
Hushållningssällskapet
Hushållningssällskapet är en regionalt baserad kunskaps- och medlemsorganisation. Deras
gemensamma värdegrund utgår från viljan att vårda och utveckla landsbygden och dess värden.
Hushållningssällskapet utvecklar och förmedlar kunskap till lantbrukare och andra företagare på
landsbygden. Ett annat verksamhetsområde de fokuserar på är gymnasieutbildning inom
naturbruk. Hushållningssällskapet har över 700 medarbetare som bedriver en bred verksamhet i
hela Sverige.
Svebio
Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, grundades år 1981 av en grupp studenter vid Tekniska
Högskolan som ville utveckla den moderna bioenergin. Under de senaste 30 åren har Svebio
utvecklats till den samlande kraften och mötesplatsen för alla företag som arbetar med bioenergi i
Sverige. Svebio har ungefär 300 medlemsföretag och några hundra enskilda medlemmar.
Företagen är verksamma i hela produktionskedjan; alltifrån skörd och insamling av biobränslen i
skog, på åkrar, torvtäkter och i avfallshanteringen, till transportföretag och handelsföretag, via
förädlingsföretag som pelletsfabriker och biodrivmedelsfabriker, till slutanvändare i värmeverk
och industrier. Bland Svebioföretagen finns allt från stora skogskoncerner och energiföretag, till
lokala värmeverk och skogsentreprenörer.
källa http://www.svebio.se/fakta-ombioenergi
”Slutlig inhemsk energianvändning 2010 fördelad på energislag. Med slutlig energianvändning
avses nyttiggjord energi i alla samhällssektorer: industri, bostäder, service, jordbruk, trafik osv.
Omvandlings och distributionsförluster har räknats bort. Svebios beräkning baserad på
Energimyndighetens prognoser.” källa www.svebio.se/fakta-om-bioenergi
BiogasMax.
BiogasMax är det först miljöprojektet i EU som tar fram biogas som bränsle för fordonsdrift, det
är ett område som nästan är helt outvecklat i Europa. Förutsättningarna ser goda ut för ett väl
utbyggt naturgasnät.
MaDeGasCar.
MaDeGasCar är ett projekt inom EU och deras mål är att öka antalet fordon som drivs med
alternativa bränslen. De fokuserar på persontrafik och lättare transporter.
Sida 28/42
Svenskt Vatten & Avfall Sverige
Svenskt vatten är branschorganisationen för vattentjänstföretagen i Sverige. Svenskt Vatten
bildades år 1962, deras uppgift var då att hjälpa sina medlemmar med tekniska, administrativa och
ekonomiska frågor om vattentjänster. Idag jobbar de fortfarande med samma uppgifter och
mycket mer därtill. Landets alla kommunala vattentjänstföretag är medlemmar i Svenskt vatten.
Huvuduppgifterna för Svenskt Vatten är att samla in och bearbeta information, starta och
genomföra utredningar, stödja forsknings- och utvecklingsarbeten, samt arbeta fram råd och
anvisningar.
Avfall Sveriges främsta uppgift är att ta till vara på medlemmarnas intressen inom
avfallshantering, genom att utveckla samarbete och kunskapsspridning internt och externt, samt
stödja utvecklingen av en miljöriktig och hållbar avfallshantering med ett tydligt samhällsansvar.
Sida 29/42
8 Forskning och utveckling
Biogasområdet är brett, och det pågår forskning kring i princip alla delar inom biogasprocessen.
Forskningen pågår främst för att se till att mängden biogas ökar, se till att elförbrukningen
minskar och vinsten blir högre och framför allt att växthusgasutsläppen blir så låga som möjligt.
Målsättning: Generellt inom biogasen så är inte systemen kompletta och det krävs att flera
aktörer arbetar tillsammans. Därför pågår flera utvecklings- och forskningsinsatser.
Det finns stora möjligheter i Sverige att öka produktionen av biogas, framförallt inom jordbruket.
För att produktionen ska öka krävs att nya förbehandlingstekniker utvecklas. Rötningsprocessen
måste effektiviseras, och nya hygieniseringstekniker måste tas fram.
Genom att gasen uppgraderas ökar energin, och det blir mer lönsamt att transportera den. Gasen
kan säljas som fordonsgas, och får även möjlighet att transporteras i det svenska gasnätet.
Alla forskningsrapporter har delats in i olika kategorier:







Substrat för biogasproduktion
Förbehandling hygienisering
Rötningsprocessen
Uppgraderingsteknik
Biogödsel och rötrest
Små skalig biogasproduktion
Miljöpåverkan
8.1 Nya Substrat
Många anser att havet kan bistå med en mängd nya substrat som t.ex. alger och tång, vass,
musslor, samt fiskrens. Det forskas mycket på detta område. Ett av problemen är musslornas
hårda skal som inte rötas, och passar därför inte för våtrötning. Därför studeras och testas det en
ny tvåstegsprocess. Ett annat problem med alger och tång är att mycket sand följer med vid
uppsamling, det kan innehålla för höga nivåer av kadmium, och en faktor är hur långt
nedbrytningsprocessen är gången, samt lukten från rutten tång.
Hästgödsel är ett stort problem i hela Sverige, det
finns ca 300 000 hästar som tillsammans
producerar två miljoner ton hästgödsel varje år i
Sverige. Häst gödsel består utav upptill 90 % halm,
nu har det prövas att använda halm pellets istället
som gett mycket bättre resultat. Bönderna är
tveksamma till att sprida gödseln på åkrarna, och
det är ett för torrt substrat för att rötas till biogas.
Men på Fjällgården har Bioenergicentrum i Halland
provat att använda pelletshalm och andra
strömedel, och det har visat sig ge större resultat
Tidning Energigas nr1 2011
när man blandar med andra substrat.
Slutprodukten blir flytande och går lätt att sprida på åkrarna. Vem vet, detta kanske kan leda till
att även hästgödsel får ett framtida värde.
Sida 30/42
8.2 Mobil biogasanläggning.
Under 2011 har man tagit fram en mobil biogasanläggning. Rötkammaren är på 6 m3. Det är
meningen att anläggningen ska kunna flyttas runt för att nya forskningar och utvärderingar ska
kunna göras lokalt runt om i landet. Som första anhalt kommer Växjös reningsverk få tillgång till
den mobila biogasanläggningen.
8.3 Finansiering
Allt fler blir intresserade av FoU, Forskning och Utveckling. Det läggs enormt mycket pengar på
att Sverige ska ligga i framkant i världen för att producera biogas. Det är inte bara
forskningsinstitut som satsar på FoU, vi ser även en stor utveckling hos de privata aktörerna
inom branschen. På sikt ser man stora vinster om, tid och resurser läggs på att utveckla
biogasprocessen inom alla områden. Några aktörer på marknaden som lägger ner mycket resurser
är t.ex. avfallsbolag, energibolag, konsulter och entreprenörer, samt kommuner, universitet och
högskolor.
Sida 31/42
9 Säkerhet
En biogasanläggning hanterar både miljöfarligt avfall och explosiva gaser, därför krävs det inte
bara bygglov utan man måste även få ett tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor
för att få bygga en biogasanläggning.
Det finns väldigt mycket bakterier i samband med biogasframställning. För att ta död på de
oönskade bakterierna går avfallet genom en process som heter hygienisering. Denna process
innebär att man hettar upp avfallet till ungefär 70 grader under en timme och tar då död på de
bakterier som utgör en hälsorisk.
9.1 Brandfarliga och explosiva varor (Lag (2010:1011))
Är den lag som ska se till att framställningen och transporten av biogas sker säkert.
Utredning för hur stor risken är och om rätt kompetens finns på arbetsplatsen avgör MSB, dvs.
om personen eller företaget får tillstånd att bedriva verksamheten.
MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är den myndighet som är ansvarig för lagen
om brandfarliga och explosiva varor. Det är de man ska vända sig till för att söka om olika
former av tillstånd.
9.2 Tankstation
Allmänna råd till Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:5) om tankstationer för
metangasdrivna fordon.
Över hela världen saknar metangasdrivna fordon skydd mot för högt tryck i tankarna. Därför
finns ett skydd, som ska förhindra för höga tryck i fordonstankarna, redan i tankstationerna.
Utöver detta skydd har länder med kallt klimat behov av temperaturkompenserad fyllning för att
hindra för högt tryck vid temperaturstegring.
Några föreskrifter från Sprängämnesinspektionen som är tillämpliga på tankstationer:
 Brandfarlig gas i lös behållare (SÄIFS 1995:2)
 Tillstånd för hantering av brandfarliga gaser och vätskor (SÄIFS 1995:3)
 Förbuds- och varningsanslag samt märkning av rörledningar vid hantering av brandfarliga
varor (SÄIFS 1996:3)
 Klassning av riskområden vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor (SÄIFS 1996:6)
 Naturgas (SÄIFS 1996:8)
 Cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas (SÄIFS 1997:6)
9.3 Gasföreståndare
Ett företag som hanterar gas, dvs. brandfarlig vara, är skyldigt att välja en föreståndare för
verksamheten enligt lag och förordning ”Om brandfarlig och explosiv vara”. Föreståndarens
uppgift är att se till att hanteringen sker säkert och att rutiner för verksamheten finns och följs.
Dessutom ska utbildning och övning av personalen ske regelbundet för att hanteringen av gasen
ska vara 100 % säker.
Sida 32/42
10 Miljömål
Sammanställning av viktiga mål och regler inom EU och Sverige.. Det största mål som ligger till
grund för EU:s klimatdirektiv är att se till att det inte blir en temperaturhöjning på mer än två
grader Celsius. Man ska minska den energi som kommer från icke förnybara källor genom att
använda vind, sol, vattenkraft och biobränslen. EU kan inte bestämma åt varje enskilt land vilka
energikällor de ska använda, utan bara hur mycket utsläppen ska minska. I Sverige ska 50 % av
energianvändningen vara förnybar år 2020.
10.1 EU Direktiv
I Sverige är det EU-direktiven vi jobbar mot, och självklart vår
riksdags och regerings bestämmelser. Det allra viktigaste vi har
att jobba mot är EU:s klimatmål 20/20/20.
Europeiska rådet har enats om och bestämt att utsläppen av
växthusgaser inom EU ska minskas med 20 % till år 2020. EU
står för 14 % av utsläppen av växthusgaserna i världen, därför
är det viktigt att få med USA, Kina och Indien som står för en
mycket stor del av utsläppen. Tills dess tar EU på sig ansvaret
att minska utsläppen av växthusgaser med 20 %.
Här kommer 3 punkter som sammanfattar 20/20/20
 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 % 2020, jämfört med år 1990.
 Energianvändningen ska ha minskat med 20 % år 2020, jämfört med år 1990.
 20 % av energiproduktionen ska komma från förnybara källor år 2020.
För att göra direktiven lite tydligare har man gjort ett energi- och klimatpaket som innehåller olika
bestämmelser som ska reglera reglerna för koldioxidavskiljning, handel med utsläppsrätter, samt
en ansvarsfördelning om hur utsläppen ska fördelas inom de olika EU länderna.
Utsläppsfördelningen är baserad på varje lands ekonomiska utveckling, rikare länder ska minska
sina utsläpp mer än fattiga länder. Exempel på rika länder som ska minska sina utsläpp rejält, är
Sverige med 17 % medan Rumänien får öka sina utsläpp med 19 % tills år 2020.
10.2 Sverige klimatmål
I Sverige är det riksdagen och regeringen som fattar alla stora beslut. Regeringen har skrivit en
energi- och klimatproposition som handlar om Sveriges miljömål för förnybar energi. Den
innehåller 6 stora punkter.






Sveriges nettobidrag till koldioxidutsläppen ska vara noll år 2050
50 % av Sveriges energi ska komma från förnybara källor år 2020
Koldioxid utsläppen ska ha minskat med 40 % år 2020
Den svenska energianvändningen ska ha minskat med 20 % år 2020
I transportsektorn ska 10 % förnybar energi användas år 2020
Transportsektorn ska vara oberoende av fossila bränslen 2030.
Sida 33/42
10.3 Avfallshantering
I ett riksdagsbeslut skulle 35 % av matavfallen från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas
om hand. Avfallsmålet har inte uppnåtts, man kom upp i 25 % år 2010. På grund av att
kommunerna har monopol på marknaden. Att hämta farligt avfall är en öppen marknad, men inte
hämtningen av matavfall. Återvinningsföretagen kan därför inte erbjuda helhetslösningar för
företagen, detta leder till att det är väldigt dyrt och krångligt för företagen att sortera sitt
matavfall.
Det finns flera företag som är intresserande av att äga sitt eget avfall och själva bestämma hur det
ska behandlas bl.a. Max hamburger restaurang och Axfood.
Genom ett enkelt beslut skulle regeringen kunna upphäva detta monopol, en fråga som legat på
deras bord sedan 2007. Kanske skulle återvinningsföretagen kunna se till att de nya miljömålen på
40 % till år 2015 uppnås, kanske skulle de kunna vara med och bygga nya biogasanläggningar där
det saknas.
10.4 Naturgasnätet
Energimarknadsinspektionen har fått till uppdrag av regeringen att utreda vilka regler som ska
gälla när en biogasproducent vill ha ut sin biogas i naturgasnätet.
Den svenska naturgasen måste propanspetsas innan den förs in i gasnätet. Detta på grund av
nuvarande regelverk som säger:
Biogasproducenterna måste se till att gasen har samma innehåll som den Danska naturgasen, som
hittills varit den ända gas som används i det svenska gasnätet. Kraven på propanspetsningen är
dock inte unikt utan gäller också gasen som kommer från Ryssland och Norge som också är
mindre energirik.
Att förädla gasen, propanspetsa, som de svenska biogasproducenterna måste göra idag, för att få
ut sin gas i nätet, gör det dyrare och inte lika attraktivt som att framställa till exempel fordonsgas.
De nya reglerna som föreslås är att ägarna till näten ska stå för kostnaderna kring
propanspetsningen och detta skulle kunna leda till




Mera biogas kan komma ut på marknaden
Det befintliga gasnätet skulle kunna utnyttjas mer
Produktionen i Sverige skulle kunna öka kraftigt
Biogas har en viktig roll när fossil energi ska ersättas med förnybar energi, de nya reglerna
kommer underlätta för biogasen när den ska in i naturgasnätet och därmed uppfylla de
svenska miljömålen.
Energimarknadsinspektionen
Energimarknadsinspektionen (EI) Har pekat ut tre stora problem
 Svårt att öka den svenska användningen av biogas
 Lönsamheten är svag
 Natur- och biogasmarknaden är inte tillräckligt utbyggd och därför kan den inte användas
på ett kostnadseffektivt sätt.
Energimarknadsinspektionen föreslår följande:
Regeringen ska ta initiativ till att utreda införandet av ett stödsystem för biogasproduktion, skulle
kunna vara liknande det befintliga system som idag finns med elcertifikat. Detta kombinerat med
produktionsstöd som finansieras av avgifter från ickeförnybar energi.
EI har redan i en tidigare rapport konstaterat att den svenska gasmarknaden är både begränsad
och fragmenterad, och det hindrar biogasen från att expandera stort.
Sida 34/42
11 Framtidsutsikter
Biogasens framtida potential, inom både jobb, utbildning, produktion och användandet är stor.
Ledande i branschen är Tyskland som på kort sikt planerar att avveckla sin kärnkraft. Vad
kommer kärnkraften ersättas med? Finns det orosmoment?
11.1 Utbildning och kompetensutveckling
Utbildningar inom biogasbranchen är inte någon dussinvara. Det är inte förrän på senare år som
behovet blivit tillräckligt stort för att utbildningar som Blue Peak och Yrkeshögskolan i
Helsingborg kommit igång och utbildar tillsammans ca 40 drifttekniker per år.
Det finns gott om seminarier inom biogasbranchen, ofta anordnas tillsammans med andra
biobränslen för att tillsammans bidra med helgutställningar och seminarier.
Att kunna titulera sig som gasföreståndare kräver en 2-3 dagars riskutbildning som ofta är köpt av
en konsultfirma.
Det är ett problem för branschen att få delar av jobb utfärdade av personal som har rätt
auktoritet. Energigas Sverige startar flera nya utbildningar som ska täcka upp det behov av
auktoriserade besiktningsmän och installatörer. För att en utbildning ska bli
behörighetsgrundande krävs ett godkännande från Auktoriseringsnämnden.
11.2 Tysklands kärnkraftsavveckling
Kärnkraften stod för 23 % av Tysklands
energikonsumtion innan de stängde ner 8
anläggningar i mars år 2011. Den senaste tiden har
det diskuterats mycket inom politiken ifall Tyskland
borde avveckla kärnkraften helt. Den 30e maj 2011
berättade Norbert Röttgen, som är ansvarig för
Federal Ministry for Environment Nature
Consveration and Nuclear Safety, att alla
kärnkraftverk ska vara avvecklade inom 11 år.
Kanslern Angela Merkel sa även att detta kommer
ge Tyskland en konkurrensfördel i den nya
energieran. Som den största industrialiserade nation i Europa, kan Tyskland även åstadkomma en
stor förändring med förnybar energi vilket kommer att hjälpa dem att utveckla en helt ny teknik,
nya möjligheter för export, och dessutom oerhört många nya arbetstillfällen.
Det kommer finnas 6800 biogasanläggningar i Tyskland i slutet av år 2011. Det innebär en tillväxt
på 800 anläggningar nästa år. Den starka tillväxten av biogasanläggningar kommer också skapa
tillväxt på arbetsmarknaden. Hittills har biogasbranschen i Tyskland skapat 20 000 nya jobb.
Enligt Svenska Gasföreningen kommer under de närmaste åren 60 000 nya jobb att skapas, tack
vare biogas. Ungefär såhär kommer jobben fördelas:
Sida 35/42







Arbetstillfällen på biogasanläggningar: 2 500
Arbetstillfällen i jordbruket: 2 000
Arbetstillfällen i byggindustrin: 7 700
Arbetstillfällen i verkstadsindustrin: 23 100
Arbetstillfällen i fordonsindustrin: 21 000
Övriga arbetstillfällen: 3 700
Totalt antal arbetstillfällen: 60 000
De flesta jobben återfinns inom industrin, dels för att tillverka biogasfordon, men även för att
bygga nya anläggningar.
11.3 Etanol
”Regnskogen skövlas”
”Etanol eller svältande barn”
”Den skamliga satsningen på etanol fortsätter”
”Allvarligt hot mot miljön”
”Inte så grönt som man först kan tro”
Detta är några av rubrikerna man får upp när man Googlar på biobränslet Etanol. Etanolen är ett
biobränsle som hade stor potential för att kunna konkurrera ut de fossila bränslena. Men som de
ovanstående rubrikerna indikerar, framgår det att etanolen har fått mycket negativ publicitet.
Detta är även en stor risk för biogasen att få samma negativa stämpel. För att man tar odlingsbar
areal till att odla fram grödor, går det till biogasprocessen istället för att mätta väldens hunger.
Därför forskas det väldigt mycket på nya substrat, men även nya sätt att producera biogas.
Ett framtida projekt är biometan, som framställs från cellulosa- och skogsindustrin.
11.4 LNG
Vanligtvis har sjöfarten använt tunga oljor
som bränsle, på grund av att det inte har
funnits några rimliga alternativ. De senaste
åren har LNG, eller flytande naturgas, börjat
användas i Norge. Detta innebär att utsläppet
av koldioxid, svavel, kväve mm minskade
oerhört mycket. De kommande åren ska flera
internationella överenskommelser börja gälla,
dessa kommer sätta gränser för olika utsläpp
från sjöfarten i Nordsjön och Östersjön.
LNG är ett riktigt bra val för att uppfylla
dessa krav. Om användningen av LNG
ökade skulle det också hjälpa utvecklingen
av biogas och fordonsgas, vilket öppnar för
både miljövänligare och effektivare lösningar,
både till lands och till sjöss.
Användningen av LNG som fartygsbränsle möjliggör inblandning av förnybar biogas i form av
LBG. För att ersätta LNG med förnybar LBG behövs det dock riktigt stora
produktionsanläggningar för biogas.
Sida 36/42
Det finns svårigheter med att få plats med LNG-cisterner, detta har lett till att inga färjor byggts
om från traditionell oljedrift till gasdrift. Tekniken utvecklas ju med tiden så möjligen kan
ombyggnaden bli ekonomiskt och praktiskt genomförbar inom en snar framtid.
Transporter av LNG på väg omfattas av reglerna om transport av farligt gods. För varje
transportslag finns det ett särskilt regelverk. Transporten av LNG utgår från FNrekommendationerna för transport av farligt gods på grund av att de till stora delar liknar
varandra. Dessa regler kallas för ADR-S och finns i föreskrifter från Myndigheten för
Samhällsskydd och Beredskap, MSB. Järnvägstransporterna kallas RID-S och dessa finns också
med i MSB:s föreskrifter.
11.5 LBG – flytande biogas
Världens största anläggning för uppgradering av metangas från deponier och biogasanläggningar
till flytande biogas ska byggas i Helsingborg. NSR har inlett ett samarbete med Terracastus
Technologies som är ett dotterbolag till Volvo Technology Transfers. Detta kan komma att
minska utsläppen av koldioxid med 40 000 ton per år till en början jämfört med diesel.
Denna teknik kommer användas för att producera en ren flytande biogas som är helt
koldioxidneutral. De har beräknat att anläggningen kommer tas i drift år 2013 och producera
ungefär 25 miljoner liter flytande biogas per år och ska därmed ersätta 14 miljoner liter diesel eller
bensin per år.
Metangasläckage är ett av jordens största globala miljöproblem. Runt om i världen finns det
tusentals deponier som läcker ut metangas till atmosfären. Metangas är en starkt bidragande orsak
till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. NSR har utvecklat två tekniker för att
upptäcka metangasläckage och metangasfickor på deponier.
Fördelarna med LBG:
 LBG – flytande biogas kan transporteras med 6 gångers högre effektivitet än
komprimerad biogas.
 LBG har en volym som motsvarar en tredjedel av komprimerad gas och är nästan helt
trycklös.
 LBG kan användas direkt i dieselmotorer vilka modifierats, och i CNG-fordon efter en
temperatur- och tryckökning på en så kallad LCNG-station.
Figur 1Möjlig layout på framtida anläggning för flytande biogas ”NSR”
Sida 37/42
11.6 Termisk Förgasning
För att höja produktionen av biogas bedrivs forskning inom många olika områden, men det som
många fäster stort hopp vid är så kallad termisk förgasning. Vid termisk förgasning använder man
höga tryck, olika temperaturer och en kontrollerad syrenivå för att utvinna så kallad syntesgas. En
större del av syntesgasen är metan, som liksom biogas är framställt genom rötning och är
koldioxidneutral. Denna metod har testats i liten skala men är ännu inte antagen kommersiellt.
Om metoden slog igenom och användes till fullo skulle den totala mängden biogas mångdubblas.
Sida 38/42
12 Slutsats
Vi har genom denna rapport kommit fram till att tekniken funnits mycket längre än vad vi
trodde, men det är först nu som branschen växer och tar den viktiga roll som tekniken kan ta.
Det verkar finnas många intressenter på marknaden och viljan verkar vara stor för att
vidareutveckla och se till att biogasen har en framtid både i Sverige och globalt.
Genom vår rapport så känns det generellt ganska positivt för Biogasen speciellt inom lantbruket
och biobränsledelen.
Riksdag och regering verkar också positivt för biogasens framtid. Även forskningen är positiv, då
det forskas inom i princip alla områden inom biogasen.
Genom våran rapport kom vi inte fram till något negativt med att producera eller använda biogas.
Den stora utmaningen och där det största hotet för att biogasentekniken ska kunna växa till sin
högsta potential är distributions problem, Sveriges dåliga infrastruktur för gastransport. Ett
gasnät mellan producent och konsument skulle göra anläggningarna mer effektiva. Biogasen är
både miljövänlig, luktfri och relativ enkelt att framställa. Biogasen kan vara till storhjälp för att
uppfylla miljömålen som finns.
Branschen står och väger. Kommer satsningarna från regeringen bli starka nog för att göra
biogasproduktion till en stor energikälla eller kommer utvecklingen drivas till större del av privata
investerare och därför inte utvecklas lika snabbt.
Sida 39/42
13 Källhänvisning
1. Inledning
Basdata om biogas
Rapport biogas ur gödsel och avfall och restprodukter-goda svenska exemplar
http://www.gasbilen.se
http://www.biogasportalen.se
http://www.miljöportalen.se
http://www.human-academy.com
http://www.skolenergi.se/download/Flik02b_Elevh%C3%A4fte.pdf
2.Historia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Irrbloss
http://www.sgc.se/index.asp?meny=energigas&ib=310&
http://paranormal.se/topic/irrbloss.html
http://www.ne.se/irrbloss
http://www.liljerup.se/biogas.htm
3.Vad är biogas
Föreläsningar
Rapport biogas ur gödsel och avfall och restprodukter-goda svenska exemplar
http://biogasportalen.se/
http://gasbilen.se/
http://www.lrf.se/PageFiles/5703/Biogas_pa_garden_LR.pdf
http://www.svenskbiogas.se/sb/biogas/
http://www.eon.se
http://www .energigas.se
4.Biogasprocessen
Rapport biogas ur gödsel och avfall och restprodukter-goda svenska exemplar
REVAQ - Frågor och svar.pdf
http://www.lloyd-engineering.com
http://www.biototal.se/biogodsel
http://www.avfallsverige.se
http://biogasportalen.se
http://www.lloyd-engineering.com
http://www.svensbiogas.se/sb/biogodsel-och-substrat/
http://www.biogassyd.se
http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Avlopp-och-Miljo/REVAQ
Sida 40/42
5.Frötorp-exempelanläggning
Fackta blad om frötorp
Upptäck nya möjligheter med gårdsproducerad biogas/lantmännen bygglant AB, sammarbete
med Browik AB
Intervjuv med Klas Björéus Lantmännen Bygglant AB
Lansstyrelsen.se
Föreläsning med Länssyrelsen om reglerna kring bygget av frötorp
Rundvandring med forskaren Ulf Norberg forskare avfallshantering inom biogas
http://www.ja.se/?p=36913&pt=105&m=3433
http://www.seveso.se/sv/Om-Seveso/
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2003:778
http://www.boverket.se/Lag-ratt/nu-galler-en-ny-plan-och-bygglag/
https://www.msb.se/sv/Om-MSB/http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Lagar-ochstyrning/Lag-och-ratt/Miljobalken/
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Lagar-och-styrning/Lag-och-ratt/Miljobalken/
6.Finansiering
Energigas Sverige årgång nr 1 2011 artikel döda inte biogasen med snedvriden skatt
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi
http://www.miljo/bioenergi/articel2463827.ece
http://www.sjv.se/
http://energimyndigheten.se/
http://www.naturvardsverket.se/klimp
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/bioenergi/article2463827.ece
7.Aktörer
Bio2G slutversion 20101029.pdf
http://www.el.se/Forpress/Aktuellt-fran-inspektionen/EI-svarar-pa-remiss-omnaturgasmarknaden/
http://www.eon.se/templates/Eon2StartPage.aspx?id=47565&epslanguage=SV
http://www.svenskbiogas.se/
http://www.biogassyd.se/
http://www.biogasportalen.se
http://www.hush.se/
http://www.lrf.se/
http://www.energigas.se/
http://www.biogas.se/
http://www.eon.se/templates/Eon2StartPage.aspx?id=47565&epslanguage=SVhttp://
http://www.sp.se
http://www.swdwgas.se
http://www.swebio.se
Sida 41/42
8.Forskning och utveckling
Energigas Årgång 70 nr 1 2011 sid 23
Energigas årgång 70 nr 1 2011 sid 24-27
Energigas årgång 70 nr 3 2011 sid 25
http://www.rfkl.se/Documents/Miljo/Biogas/Biogas%20%E2%80%93%20nya%20substrat/T
orr%C3%B6tning_bl%C3%A5musslor_och_vass%20Nkemka%20Murto,%20slutversion%2011
0301.pdf
http://www.biogasportalen.se
9.Säkerhet
http://www.gasol.org
http://www.energigas.se
http://www.msb.se
10.Lagar och regler
Yvonne Fredriksson generaldirektör på energimarknadsinspektionen
Avfall Sverige.se
Regeringen.se/sb/d/8857
Regeringen.se/sb/d/6784/a/78526
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Klimatmal-for-att-stoppa-globaluppvarmning/
http://www.el.se/for-press/pressmeddelanden/nya-regler-ska-oka-andelen-biogas-inaturgasnatet/ stoppa-global-uppvarming
http://regeringen.se/sb/d/3188
11.Framtidsutsikter
http://www.sourze.se/Regnskogen_sk%C3%B6vlas_f%C3%B6r_etanol_10583122.asp
http://severkligheten.blogspot.com/2008/01/till-min-stora-frvning-s-rapporterar.html
http://www.frojdh.se/2011/03/09/den-skamliga-satsningen-pa-etanol-fortsatter/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/etanol-allvarligt-hot-mot-miljon_850651.svd
http://miljodoktorand.wordpress.com/2010/02/06/etanol-inte-sa-gront-som-man-forst-kantro/
http://www.nsr.se/Default.aspx?ID=286
http://www.sweship.se/Files/091109%20Slutrapport%20LNG.pdf
http://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_power_in_Germany
http://www.energimagasinet.com/em00/nr6_06/Biogas606.pdf
http://www.ek-skane.se/
http://www.sgc.se
Bilder.
Alla källor till bilderna står under bilderna. Där det inte står något så är de fria bilder eller våra
egna.
Sida 42/42