Transcript Falkenposten 2011

1973
FALKENPOSTEN
December 2011
Nya spår inför landskapsstafetten 2014 • Simon Sundstén slutar hoppa • Debut i svenska 25-manna
Niclas Sandells, Karin Storbacka, Mikael Bergdahl, Cecilia Långnabba, Christoffer Envall, Caroline Wärn, Tommy Granlund och Mette Paavolainen hade alla skäl att fira med
Falkens flaggor under stafett-FM i Tusby.
Foto: Daniel Byskata
Makalöst snabba falkeniter
FRIIDROTT. Inför friidrottssäsongen 2011 fick IK Falken förstärkning. Fem nya löpare: Mikael Bergdahl, Tommy Granlund, Mette Paavolainen, Jessica Åström och Ina Djupsund. Tillsammans med
Falkens andra framgångsrika löpare blev säsongen makalös. Herrarna på bilden tog två guld under
stafett-FM i Tusby, 4x400 meter och 4x800 meter, med nytt SFI-rekord på den senare sträckan.
Laget Granlund, Bergdahl, Sandells och Ville Borgmästars segrade också på 4x1 500 meter.
Damerna på bilden var inte mycket sämre. Det blev silver på 4x400 meter och brons på 4x800
meter. Till det kommer alla individuella framgångar för falkeniterna, till exempel dubbelseger för
både Storbacka och Sandells på 800 och 1 500 meter i Kalevalaspelen. Makalöst var ordet!
MERA ATT LÄSA ...
IDROTTSHISTORIA. Erik
Stenwall har skrivit om idrott
nästan hela livet och gjort
historia av den österbottniska
idrotten under många år. Totalt
blev det tolv böcker.
Numera vilar pennan, men
intresset finns kvar, speciellt för
skidlöpning och friidrott.
Läs mer på sidan 13.
SKIDLÖPNING. Vem minns
skidstafetten i Leppävirta 1986?
Teemu Vesala gör det, det
var hans första stafett i Falkens
färger och resultatet blev en
guldmedalj. Det blev många fler,
men det är den första segern han
minns bäst. Läs hans hälsning
om skidkarriären och livet efter
den på sidan 7.
ORIENTERING. Smarta och
säkra vägval, tillsammans med
hög fart gjorde att Håkan Björklund knep ännu en FM-medalj.
På sidan 10 kan du läsa hans
kommentarer om loppet.
Läs också om hur Johan
Viklund hittade vägen till
motionsformen som passar
honom, på sidan 5.
FALKENPOSTEN 2011
2
ORDFÖRANDE HAR ORDET
Framgångsrika
säsonger till ända
D
Årets Ärevarv blev åter en succé, totalt samlade föreningen ihop 43 177 euro. et är med stolthet som vi kan blicka tillbaka på ännu ett
framgångsrikt år för IK Falken. Alla våra sektioner har gjort
ett fantastiskt arbete för våra ungdomar. Det känns bra att se hur
många eldsjälar som ställer upp när IK Falken arrangerar
träningar, tävlingar och andra evenemang. Föreningens
verksamhet är mycket omfattande och det krävs en enorm insats
för att hålla den igång.
Tack vare en välvillig inställning från föreningens frivilligarbetare,
Pedersöre kommun och nejdens företag har vi en stabil ekonomi att
falla tillbaka på. Därför vill vi nu framföra vårt stora tack till er alla.
Föreningens löpare har detta år haft på en utomordentligt fin
säsong. Tack vare våra nya Falkeniter Mikael Bergdahl, Tommy
Granlund, Jessica Åström, Mette Paavolainen och Ina Djupsund
kunde vi i sommarens stafett-FM i Tusby uppvisa mycket fina
resultat. Lagandan i Tusby var mycket god och det märktes
främst i bussen med löpare. Vi tror och hoppas att deras framgång ska sporra även våra juniorer till nya framgångar.
Foto: Rune Härtull
Bra Ärevarv blev ännu bättre
2011 blev ett nytt
rekordår för IK Falkens
Ärevarv. Bäst i Finland,
och nytt föreningsrekord. Inte illa!
I år firade Ärevarvet jubileum. Det
var det 30:e Ärevarvet som arrangerades. Eftersom IK Falken inte
deltog i det första Ärevarvet, får
vi fira vårt eget jubileum nästa år.
Det första Ärevarvet arrangerades
1982. Endast ett fåtal föreningar
hade inbjudits att delta.
I ÖID arrangerades de första
Ärevarven i Jakobstad, Vörå, Vasa
och Närpes. Från och med 1983
blev Ärevarvet tillgängligt för alla
friidrottsföreningar och då inleddes också IK Falkens fantastiska
Ärevarvsframgångar.
Jubiléet till ära, utgavs en Ärevarvshistorik av Suomen Urheiluliitto. IK Falken har glädjande nog
fått huvudrollen i denna intressanta
historik. Det finns verkligen mycket
läsvärt i historiken. Boken finns
bland annat vid Pedersöre huvudbibliotek.
För IK Falken blev 2011 ett nytt
rekordår! Bäst i Finland (igen!) och
nytt föreningsrekord. Slutresultatet
43 177 euro innebar en liten förbätt-
Orienteringssektionens verksamhet präglas av samarbetet
mellan nejdens övriga föreningar kring Torsdagsträffen. Förutom
att vi har duktiga tävlingsorienterare så bjuder ju även orientering på en mycket angenäm motionsform för både äldre och
yngre. Läs mera om detta inne i tidningen.
Orienterarnas resa till 25-manna i Sverige blev säkert för
många en minnesvärd upplevelse.
Skidsektionen gynnades av den andra snörika vintern på rad.
Det syntes givetvis i deltagarantalet bland knattarna. Samtidigt
krävdes det mindre insatser inför träningar och tävlingar när
man inte behövde köra snökanonen lika
ofta som tidigare. För skidsektionens del
har också planerna för landskapsstafetten
2014 startat och spårförberedelserna är
redan i gång. Vi ser med spänning framåt
mot detta.
Avslutningsvis vill jag ännu en gång
tacka alla som på olika vis stött föreningen
på olika sätt och önskar våra läsare en
riktigt God Jul!
ring av det gamla föreningsrekordet
från 2004. Årets Ärevarv lockade
147 deltagare och hela 1 478 sponsorer. Det är speciellt glädjande att
notera att alla våra toppidrottare
ställer upp mangrant och att våra
knattar deltar i stora skaror. Bästa
samlare blev Allan Zittra med 8 200
euro, följt av Bo-Erik Isakas (PP)
3 725, Mikael Eklund 3 412, Ingvald Wik 3 123 och Johan Mattbäck
1 490 euro.
IK Falken tackar alla deltagare
och sponsorer för ett framgångsrikt
Ärevarv.
Christer Aspfors
Tjuvstart till framtiden
Falken en
utbildning för föreningen plats bättre
IK Falkens friidrottsI
sektion har under
senaste vinter deltagit i
en föreningsutbildning
med namnet Tjuvstart till
framtiden, arrangerad av
friidrottsförbundet.
Utbildningen har bestått av två
veckoslutskurser i Kuortane samt
föreningsbesök från förbundet.
Ett av målen med utbildningen är
hur man leder en förening (strategi, motivering, rekrytering och
arbetsfördelning).
Ett annat mål med utbildningen
är att föreningen ska skriva en verksamhetshandbok. Boken ska bland
annat beskriva föreningens vision,
målsättning och verksamhet.
Friidrottsektionens verksamhetshandbok kommer att publiceras på
Falkens webbplats i december.
Johan Storbjörk
Christian Dahlin
FALKENPOSTEN
Ansvarig redaktör:
Christian Dahlin, IK Falken
K Falken slutade på en fjortonde
plats i årets föreningsklassificering i friidrott och därmed klassas
IK Falken som superelitförening.
Årets poängsaldo är 442 poäng,
senaste års poängsaldo var 362,5
och det räckte till en femtonde plats.
Det är femte året i följd som
föreningen klassas som superelitförening. Föreningen placerar sig
på första plats i distriktet och på
tredje plats i Svenskfinland.
Johan Storbjörk
Ann-Marie Lillmåns-Backlund
Layout och redigering:
Emma Harald
Redaktion:
Christian Dahlin
Johan Storbjörk
Stefan Stubb
Tage Ray
Annonser:
Sune Lind
Christian Dahlin
Klas-Göran Rönnqvist
Bildbehandling:
Jessica Lindgren
Upplaga: 6 000 exemplar.

Tryckeri: Botnia Print
Webb: www.ikfalken.fi.

LKI Käldman Ltd.
Svartnäshagavägen 7
FIN-68910 BENNÄS
Tel: +358 20 7009 000
www.lki.net
BERGSVÄRMEBORRNINGAR
www.porausassat.fi
Tfn 050 300 9685
REPARATION
AV FÖRSÄKRINGSSKADOR
Vi kan garantera att det skadade
fordonet alltid repareras
med stor noggrannhet!
www.erikssons.fi
Verkstad & bilmåleri!
Välkommen!
Åsbackavägen 164, 68810 Ytteresse, tfn: 06 789 8550
måndag - fredag kl. 08.00 - 17.00
VERKSTAD
[email protected]


LILLBYVÄGEN 161

68940
LILLBY
telefon: 050-550 1769/
06-727 1073
[email protected]
En beställning av oss är ett Ess i ärmen!
FÖRMÅNLIG
BILSERVICE
Kajs Massagetjänst
Fysioterapeut
Hjälper dig med nack, ryggoch muskelbesvär
Ring och beställ tid!
Leg. massör Kaj Sandell
Bärklarsvägen 3 68810 Ytteresse
tel 0500 – 852 040
Jens Sjölind
Tfn 724 8370
Kvarnbacksgatan 10 B
Jakobstad
FALKENPOSTEN 2011
3
Inför säsongen fick Falken fem nya
löpare. Hittills är de nöjda med föreningen,
framför allt med det goda mottagandet.
Foto: Rune Härtull
ll
Foto: Rune Härtu
Uppe till vänster:
Tommy Granlund
på 4x800 meter vid
stafett-FM i Tusby.
Det blev ett guld.
Uppe till höger:
Mette Paavolainen
inför start på 4x800
meter vid stafettFM. Det blev brons.
Nere till vänster:
Mikael Bergdahl
på väg mot seger
på 4x1500 meter
under stafett-FM.
Nere till höger:
Jessica Åström.
Foto: Rune Härtull
Bra stämning får nya
Falkenlöpare att trivas
Foto: Daniel Byskata
I
nför säsongen 2011 valde
Mikael Bergdahl, Tommy Granlund,
Jessica Åström, Mette Paavolainen
och Ina Djupsund att byta förening
från Gamlakarleby IF till IK Falken.
Alla säger att orsaken till att de
valde IK Falken var för att det är
en välfungerande och organiserad
förening. Flera nämner även möjligheten att få ingå i ett slagkraftigt
stafettlag som orsak till att de valde
IK Falken.
– Jag visste att IK Falken är en
välfungerande förening, där saker
och ting sköts proffsigt så för mig
var det ett enkelt val, säger Mikael
Bergdahl.
Ett bra stafettlag gjorde förstås
valet ännu enklare, och möjligheten
att utvecklas som idrottare.
De nya föreningsmedlemmarna
”
Jag kommer
att minnas för
resten av livet
hur det kändes
när vi vann
stafetten på
4x400 meter."
förväntades sig en förening med
god sammanhållning och en bra
laganda. Förväntningar har mer
än väl uppfyllts, enligt dem alla.
Mikael hoppades på att få en
känsla av att han är en del av föreningen i vilken alla saker fungerar som det ska och idrottaren kan
koncentrera sig på det viktigaste,
alltså träning och tävling.
– Förväntningarna har uppfyllts,
säger Mikael.
– Jag förväntade mig nya träningsidéer och bra sammanhållning och
alla mina förväntningar har uppfyllts,
säger Mette.
med att vara en del av föreningen
och ingen verkar jobba för att de
tvingats till det, säger Mikael.
Ina å sin sida trivs med de
gemensamma träningarna och de
gemensamma tävlingsresorna.
Tommy är att kvalificera sig för
EM i Helsingfors 2012 samt att
även förbättra sina personbästa-tider.
För att lyckas med det kommer
de att åka på flera läger utomlands
än senaste år.
Alla fem trivs väldigt bra i sin
nya förening.
– Det är en bra stämning mellan idrottare, tränare, funktionärer
och föräldrar i föreningen, säger
Mikael.
Mottagandet har varit bra.
– Jag kände mig genast välkommen, alla har tagit emot mig som om
jag alltid representerat IK Falken,
säger Jessica.
Det bästa med föreningen är
lagandan och samhörigheten.
– Alla verkar vara stolta och nöjda
Stafett-FM är för alla ett av de
bästa minnet från sommaren. Alla
nämner de fina framgångarna, den
goda stämningen och lagandan samt
att stafett alltid är roligt.
– Jag kommer att minnas för
resten av livet hur det kändes när
vi vann stafetten på 4x400 meter,
säger Tommy.
Mette minns även alla härliga
sommardagar med en massa trevliga
Falkeniter som tränar samtidigt på
sportplanen i Bennäs.
Målsättningen för Mikael och
För tillfället måste Mikael ändå ta
det lugnt. Hans vrist opererades för
en dryg månad sedan och nu är det
rehabilitering och alternativ träning
som gäller. Han hoppas koma i gång
med normal löpträning i december.
De övriga har även som målsättning att förbättra sina personbästa
tider.
– Mer träning och att hålla sig
frisk och skadefri är det som gäller,
säger flickorna.
Johan Storbjörk
FALKENPOSTEN 2011
4
Orienterarna debuterade i 25-manna
I början av oktober
styrde ett 30-tal
förväntansfulla Falkenorienterare och supporters stegen mot Sverige
och Södertälje. Det var
dags för debut i
25-mannastafetten.
Stafetten är en stormönstring inom
svensk orientering. Med runt 9 000
deltagare hör stafetten till de största
orienteringstävlingarna, och är för
många föreningar en årligen återkommande avslutning på en lång
säsong.
I tätstriden återfinns ofta samma
lag som på Jukola och Tiomila, trots
att 25-manna kräver en annorlunda
sammansättning och framförallt
bredd inom föreningarna.
Som namnet antyder behövs det
25 löpare i ett lag och då arrangörerna dessutom har vissa kriterier
på löparnas ålder på olika etapper
blir lagsammansättningen mångsidig. För Falkens del: flickor, pojkar,
damer och herrar i åldern 12–65 år.
Åter ett bevis på hur orienteringen
passar vem som helst!
Ekmans buss och busschaufför
lotsade Falkengänget smidigt genom ett blåsigt Österbotten söderut
till Åbo hamn. Fredagkvällar på
Sverigebåtarna tenderar ofta att
vara stökiga, så även denna gång
och nattssömnen blev kanske inte
den bästa.
Trots det var det ett hurtigt gäng
som landsteg på svensk mark.
Ytterligare en timmes bussfärd och
därefter var det redan dags för start.
Klockan 9.00 ljöd startskottet och
runt 360 orienterare begav sig ut i
tävlingsterrängen som visade sig
Nästan hela Falkens 25-mannalag samlat under en paus på hemvägen. Resan blev minnesvärd, trots den trista olyckshändelsen med stämplingspinnen. Foto: Martin Melin
vara lättlöpt och stigrik, det vill säga
ganska typiskt för Stockholmstrakten. Under dagen forcerade täten sina
banor i en fart runt fem minuter per
kilometer, vilket inte är vardagligt
inom orientering, åtminstone inte i
Österbotten. Å andra sidan var tätlagen fullspäckade med världsstjärnor och elitorienterare så framfarten
var befogad.
För Falkens del fick stafetten en
ogynnsam början och samtidigt ett
snöpligt slut redan på första sträckan.
Den lilla elektroniska stämpelpinnen
(Sportident), som man har på fingret
under loppet, brast redan vid andra
kontrollen och därmed uteblev alla
andra stämplingar på den etappen.
Då det inte finns något backupsystem med SI, likt det som Emit
har (finländska systemet), så ledde
det oundvikligen till diskvalificering. Förvisso hade inte laget
några höga målsättningar inför
stafetten, men gärna hade man
kämpat längre in på dagen man
mot man, kvinna mot kvinna med
de övriga österbottniska lagen.
Trots fadäsen fick dock laget fortsätta sitt lopp och löparna tog sig
strongt an sina banor av varierande
längd och svårighetsgrad. En del
bommade i det uppskruvade tempot, andra överträffade sig själva,
men alla slutförde tålmodigt sin
del även om motivationen kanske
sjönk då man insåg att slutresultatet
skulle utebli.
För att stafetten inte ska bli för
långvarig löps vissa sträckor jämsides, det vill säga flera löpare är ute
i skogen samtidigt. Etapperna 1 och
2 var helt normala stafettsträckor,
men på etapp 3 löpte fyra orienterare ut samtidigt och dessa växlade
var och en över till följande fyra
löpare som skulle avverka etapp
4. Då etapperna 3, 4, 5, 6 och 7
på detta sätt genomförts av 20
löpare totalt återgick man till normal
stafett på de återstående etapperna
8, 9 och 10.
Efter 25 etapper och cirka 125
kilometer fågelvägen mätt tog sig
Falken i mål vid halv femtiden
på eftermiddagen. Efter målgång
styrde gänget skyndsamt tillbaka
mot Stockholm för att avrunda friluftsdagen vid de dignande bufféborden på färjan mot hemlandet. Ett
innehållsrikt veckoslut gick mot sitt
slut då resenärerna följande morgon
anlände till Åbo för att styra kosan
norrut. Den välarrangerade resan
och goda sammanhållningen inom
föreningen hade gjort helheten till
en trevlig upplevelse värt att minnas
under kalla, mörka vintermånader.
Lilian Björndahl
Kolla in bilder från
Falkeniternas strapatser på
www.ikfalken.fi > Galleri
* Hushållsmaskiner
* NIBE värmepumpservice
* Kylaggregat
* Kodin koneet
* NIBE lämpöpumppu huolto
* Kylmäkoneet
Tel. 050-3383481
FALKENPOSTEN 2011
5
Johan Wiklund har tillsammans med Sebastian Björklund tagit steget in i en ny och intressant värld, orienteringsvärlden.
Foto: Monica Cederberg
Hitta skärmar ger motionsglädje
Johan Wiklund betraktar kartan han just tagit emot.
Så trär han emitbrickan och tumkompassen på rätt
fingrar, skriver sitt namn på startlistan, koncentrerar sig och stämplar ut.
Nu är det full fart mot första kontrollen. Orienteringen slukar honom med hull och hår.
Innan han kommit så långt måste
vi backa tillbaks ett par år. Då var
Johan Wiklund rätt ny på jobbet,
med stort intresse för gamla bilar
och med noll intresse för motion.
Han försökte visserligen skida ett
par gånger, men det gav ingen
mersmak. På jobbet inspirerade
arbetskamraterna varandra att gå
ner i vikt och Johan lyckades tappa
sex kilo. Han förstod att det var
läge att lägga om livsföring och
skaffade sig en cykel och började
motionera regelbundet.
Till sin stora förvåning märkte
han att det fungerade. Han fick
bättre kondition och kilona fortsatte att rasa.
– Jag upptäckte att det skapas ett
sug och att jag mådde bra av att
röra på mig.
Steget till att börja löpa var långt.
Redan att jogga femhundra meter
gjorde att det smakade blod. En
av vännerna ringde en dag vid
femtiden och bad Johan komma
och jogga med honom och damfotbollslaget i Forsby. Johan var
kvar på jobbet, det var en timme
till start, men han gjorde en snabb
räd i en av stormarknaderna och
kom hem med ett par joggingskor
och träningsbyxor. Redo!
Men att löpa längs vägen gav
inte friluftaren Johan någon kick.
En annan av vännerna, Sebastian
Björklund hade orienterat som ung
och funderade på en come back i
takt med att döttrarna också börjat
orientera. När vårens första orientering skulle hållas på hemmaplan
i Forsby bjöd Sebastian Johan att
komma med. Det passade inte den
gången, men ett par torsdagar senare
stod Johan i Lillsand och löste ut
en karta över området.
Man kan löpa tillsammans en
vän de första gångerna, men det
var inget för Johan. I stället valde
han att från första början orientera
efter eget huvud och lära sig av
sina missar. Visserligen har han
fått goda råd från vännerna, men
erfarenheterna har talat starkare.
Den första gången placerade
han ut kompassen på kartan, tog
riktning mot kontrollen och löpte
i den riktningen. Det gick bra om
han kom rakt på, men blev problem
då han kom ur kurs. Lärdomen var
att han ska se mera på själva kartan,
”
Jag lär mig lite
varje gång. När
jag kommer i
mål känner jag
hur kul det är."
om det finns något som naturligt
leder fram till kontrollen, som en
stig, en beståndsgräns eller ett dike.
– Jag har lärt mig av Sebastian
att dela upp sträckan, att inte sikta
på kontrollen direkt.
Speciellt om man orienterar efter
kompass är det viktigt att ta delmål och inte ha en för lång sträcka.
Under sommaren har han lärt sig
att löpa tills han kommer till en
väg, en sten eller något annat han
kan känna igen, för att sedan säkra
riktningen på nytt.
Orienteringen gjorde motionen
intressant, det fanns mål och mening.
– Det viktiga är att hitta målet och
löpträningen kommer på handeln.
Johan beskriver sig som motsatsen
till tävlingsmänniska. I orienteringen
har han i sommar tävlat mot sig
själv, fast han medger att det känns
roligt att få bra placeringar.
I sommar har Johan i mån av
möjlighet deltagit i Maanantairastit
i Karlebytrakten och i Torsdagsträffen, som ordnas i Pedersöre,
Jakobstad, Nykarleby och Larsmo.
På höstsidan blev han tillfrågad att
komma med på 25-manna i Sverige.
Frågan ställdes dagen före avresan.
Johan Wiklund
Bor: I Forsby, Pedersöres
orienterartätaste by.
Yrke: Automationsingenjör.
Hobbyer: Bilar, snöskoteråkning, friluftsliv
och scouting.
Lyssnar på: Blues, jazz
eller något poppigare enligt
humöret.
Spelar själv: Dragspel,
gitarr och piano.
Nyanskaffningar: Emitbricka, tumkompass, pannband och ett par löpartights.
– Om det hänger på en man så
är jag inte den som sätter käppar
i hjulen, jag ställer upp men jag
garanterar ingenting. Jag såg det
som en bra erfarenhet inför kommande tävlingar.
Johan har också deltagit i nattorienteringscupen på höstsidan när
han haft möjlighet.
– Där gäller ännu mera än vanligt
att söka säkrare vägval.
– Jag lär mig lite varje gång. När
jag kommer i mål känner jag hur kul
det är och jag väntar på nästa gång.
Om det inte gått så bra så tänker
jag att jag åtminstone fått motion
och att jag tar ny sats nästa gång.
Den första sommaren som orienterare har gett Johan blodad tand. I
våras visste han inte hur roligt det
är att orientera. Nu vet han. Han har
orienterat ungefär 35 gånger och
har därmed fått ungefär 35 kartor.
– Jag har fått se så mycket mer
än om jag sprungit längs vägen.
Orientering ger motion också för
tanken, inte bara för kroppen. Det är
intressant att komma till nya ställen,
men fast det är samma ställe så är
banan alltid ny. Innan jag började
trodde jag att det skulle vara svårt
att hitta tillbaka till målet. Nu vet
jag att det inte är där utmaningen
finns. Den ligger i att hitta alla
kontroller i rätt ordning.
Dessutom finns en social sida
i sporten. De första gångerna blev
han förvånad över att det finns så
många orienterare. Tänk att det kan
komma 350 orienterare en vanlig
måndagskväll i Karleby.
– Det är enkelt att få kontakt för
man har något gemensamt med de
andra som är med.
En del av nöjet följer sedan man
kommit hem, duschat och ätit. Då
kommer resultaten ut på nätet och
man kan kolla både egna och andras
placeringar och mellantider.
Johan har hittat en ny dimension
i livet. Konditionen har blivit bättre
tack vare orienteringen, han orkar
springa längre och kilona har inte
kommit tillbaka, tvärtom.
– Den som är det minsta intresserad ska absolut komma och pröva på
i vår när säsongen inleds, säger han.
Monica Cederberg
FALKENPOSTEN 2011
6
Nu är det åter snart dags för landskapsstafett
i Pedersöre. Planeringen är redan i gång.
Lappfors förbereder för landskapsstafett
D
en 6 januari 2014 kommer
Mellersta Österbottens landskapsstafett att avgöras i Lappfors,
av många benämnd som världens
bästa landskapsstafett på skidor.
Det har då gått ett kvartssekel
sedan Pedersöre senast stod värd
för tävlingen, då med Bennäs och
Sursikområdet som tävlingsplats.
Spåret gick över åkrarna och korsade både vägar och järnvägen. Som
tävlingsspår var det ingen höjdare
och då dessutom snöbristen var mer
än påtaglig krävdes en massiv talkoinsats för att kunna genomföra sta-
fetten. Tävlingsmässigt blev det en
framgångsrik tillställning, Pedersöre
var inne i segersviten och kunde
hemföra en komfortabel seger inför
en talrik publik.
Den här gången blir tävlingsplatsen alltså Pedersöre skidcentrum
i Lappfors. Alla förutsättningar finns
för en utslagsgivande och publikvänlig tävling.
Stafetten lockar inte mera lika
stora åskådarmassor som senast det
begav sig men drygt 50 deltagande
lag och en publik på över 3 000
personer kan vi säkert räkna med
i det här skedet. Skidsporten har
ett gediget intresse i våra trakter.
Planer finns att med små förändringar i spårdragningen möjliggöra
för publiken att på nära håll och
på flera ställen kunna följa åkarna.
En nydragning uppe på Timmerbacken gör det möjligt för publiken
att använda sig av den övre tunneln för förflyttning utan att korsa
tävlingsspåret.
Vi sett på möjligheten att förlänga
spåret på skidstugesidan av Terjärv-
www.ikfalken.fi
vägen. På så sätt skulle tävlingsspåret i sin helhet gå på den sidan
av vägen. För att detta ska lyckas
krävs ändå att snön kommer uppifrån eftersom tilläggsslingan inte
har samma grund som elljusspåret.
Ifall vi lyckas med planerna
så skulle åkern på östra sidan av
vägen frigöras för parkering med ett
uppvärmningsspår som löper runt
hela parkeringen, en högst ovanlig
lyx i dessa sammanhang. Det kräver
förstås att markägaren är välvilligt
inställd till våra planer.
Det befintliga spåret kräver även
breddning på vissa avsnitt samt förbättring spårbottnen. Skidstugan
kräver en renovering och tillbyggnad som finns i kommunens planer.
Alla förutsättningar finns för
en fantastisk skid- och folkfest
i Lappfors om drygt två år. Men
före det ska det åkas landskapsstafett i Toholampi 2012 och
Himango 2013. Pricka för säkerhets skull in trettondagen 2014 i
era kalendrar redan nu.
Tage Ray
Välkommen till trailerhuset i Edsevö!
Nu hos oss:
Handelsboden
68940 Lillby
06-727 1023
MÅNGSIDIG
LANDSORTSBUTIK
Elfirma K & T Borgmästars
Tel. 050 5622445
[email protected]
Elinstallationer
Försäljning av elmaterial
TEKNO-TRAILER
Bröderna Granqvist
• trailers • lastningsoch uppkörningsrampar
Rune 0500 366 849, Leif 0500 366 848
FALKENPOSTEN 2011
7
Det är 25 år sedan Teemu
Vesala tog hem det första av
många FM-guld på skidor.
Här berättar han om guldåren
och vad som hänt sen dess.
Svårt
avsluta lång
idrottskarriär
J
ag bytte föreningsdräkt till Falkens orange-svarta hösten 1986
alltså ganska exakt för 25 år sen.
Skidkarriären avslutades i samma
färger på FM-femmilen i Levi 1997.
Fastän det snart har gått ett kvartssekel sedan första stafettguldet i
Leppävirta 1987, har den stafetten och alla de övriga en alldeles
speciell plats i mitt hjärta. Jag har
ofta fått frågan om vilken seger
som smakade bäst. Det är nog den
första 1987. Vi hade hoppats och
siktat högt, pressen var hård och
alla fyra lyckades göra det som
krävdes.
Också det nästsista guldet i Pello
1993 var speciellt på flera sätt. Johan
var tillbaka efter sin allvarliga skada
och alla var väl lite osäkra på hans
form. Men vi var helt överlägsna
och jag fick äran att åka ankaretappen och föra stafetten i mål. På
samma gång blev jag den i laget
som åkt alla fyra etapper i guldstafetterna. I några av stafetterna
var jag inte alltid på topp men
även en rutininsats räckte när de
övriga i laget gjorde vad de skulle.
I Kaustby 1992 när Östen hoppade
in istället för Johan föll jag och bröt
staven på startsträckan och redan
där rök chanserna att kämpa om
medalj. Ännu I Valkeakoski 1996
var vi med i medaljstriden ända in
på målrakan, några sekunder från
brons och inte alls långt från guldet.
Kanske borde vi den gången ha åkt
med lite annorlunda uppställning.
Hursomhelst så har Falkens stafettframgångar gått till historien och
föreningen är en i raden av de ”stora”
Ilves, Kuusamon Erä-Veikot och
Mikkelin Hiihtäjät. På något sätt har
det blivit så i FM-sammanhang att
en förening stannar länge på tronen
såsom fallet är med Vuokatti i dag.
FM-stafetterna är ett kapitel för
sig men också övriga stafetter gav
alltid lite extra tändvätska.
Det blev många segrar i FSSmästerskapen och ibland togs de
även bort från oss som fallet var
i Vörå 1987. Vi vann med flera
minuter men diskades på grund
av felaktig skidordning (i alla fall
enligt arrangörerna). Samma år fick
vi också delta i världscupen i Falun
och senare på våren kom vi in på
en fin femte plats i Kirunaspelens
stafett. Själv åkte jag ankaretappen
och kunde dra ifrån Ove Aunli i
Norges lag mot slutet av sträckan.
En av de stora stafettframgångarna
kom i en parstafett i Norge våren
1988. Tage och jag vann stafetten
i kamp med dåtida storheter som
Ulvang, Björn, Smirnov, Deviatiarov, Bellman, Bauroth, Kirvesniemi,
Ristanen och så vidare. Sträckan
var 2x3x2 kilometer, en föregångare
till dagens sprintstafett! Det var
i slutet av säsongen och de stora
stjärnorna var kanske lite trötta men
samtidigt vill jag ju inte tro att de
tog stryk av oss frivilligt.
I landskapsstafetten representerade jag Pedersöre fyra gånger,
första gången i Perho 1986 innan
jag tog steget till Falken. Jag flyttade våren 1985 till Edsevö och
blev sambo med Anne och således
även Pedersörebo. Jag minns att
jag var nervös före starten, det var
ju min första stafett för Pedersöre
och föret besvärligt. I det rådande
nollföret lånade jag Johans skidor
och vann startsträckan klart.
Det blev tre stafetter till och alla
slutade med Pedersöreseger och till
på köpet vann jag min egen etapp
varje gång. Jag lyckades också fortsätta etappvinstsviten efter flytten till
Jyväskylä. Men det måste sägas att
ingen landskapsstafett kan jämföras
med den i Mellersta Österbotten.
Vi har bott i Jyväskylä sedan 1989
och åtminstone träningsterrängen
är betydligt mer utmanande än i
Österbotten.
Triathlon blev min huvudgren på
1990-talet och 1991 efter skid-FM i
Lapinlax packade jag väskorna för
att tillsammans med familjen åka på
ett fyra månaders träningsläger till
Australien. Jag fortsatte ändå satsningen på två olika grenar och 1994
blev något av ett toppår. Jag vann
Finlandia-loppet och Falken vann
FM-stafetten och senare samma år
vann jag Kanadas Ironman-tävling.
Jag vågar nästan påstå att ingen kommer att upprepa just den bedriften.
Hösten 1995 skadade jag vristen,
vilket kom att påskynda karriärens
avslut. Följande vinter gick ännu
någorlunda hyggligt men sommaren
blev inte alls som förväntat. Foten
opererades hösten 1996 och även
om rehabiliteringen gick bra kom
jag inte upp till samma nivå som
tidigare. Kanske borde ingreppet
ha gjorts ett år tidigare så kunde
karriären ha fortsatt ännu några år.
Det var en tuff process att avsluta
idrottskarriären. Livet hade varit fullt
med idrott och plötsligt fanns hur
mycket tid som helst över till annat.
Som tur var kom jag rätt snabbt in
i arbetslivet. 1997 började jag som
träningskoordinator och timlärare
”
Teemu Vesala i farten under hemma-FM i Kaustby den 29 mars 1992.
i gymnastik på yrkesutbildningsenheten i Jämsä. Senare hoppade
jag in som försäljare på Intersport
kvällstid och helger och kunde på
så sätt bibehålla goda kontakter till
tillverkare i branschen.
Fastän jag jobbade både dagar
och kvällar med idrott hade jag inte
riktigt tid med min egen träning.
Så till slut visade vågen alltmer
skrämmande siffror, rejält över
hundra. Då beslöt jag mig för att
ta skogsarbetet till heders igen.
Följande vinter högg jag i skogen
vid sidan av det övriga arbetet, så när
våren kom visade vågen 89 kilo. Jag
blev alltså av med drygt tjugo kilo
i Korpilahtiskogarna. Det må ändå
nämnas att en stor del av kilona har
återvänt de senaste åren. Den vintern
vann jag även 40-åringarnas klass
i yrkesskolornas skidmästerskap.
Jag hade hela tiden också mitt
företag igång, som jag startade
redan 1986. Skidåkningsbranschen
lockade alltjämt och jag försökte
komma in som stallchef hos flera
tillverkare men de lediga platserna
var få.
Även händelserna i Lahtis 2001
höll mig tillbaka något. I stället blev
jag chef för ett exportprojekt som
omfattade Karhu, Vauhti, Yoko och
Future, mitt område var i huvudsk
den svenska marknaden. Nu hade
jag stor nytta av de svenskkunskaper som slipats under Falkentiden.
Efter det började jag representera
ett stort amerikanskt företag i telekombranschen. Tillsammans med
Det var en tuff
process att
avsluta idrottskarriären. Livet
hade varit fullt
med idrott och
plötsligt fanns
hur mycket tid
som helst över
till annat."
några goda vänner byggde vi upp
ett stort kundnät och år 2004 hade vi
faktiskt 3 procent av hela Finlands
mobilanslutningar som våra kunder. Tillväxten blev dock för snabb
och okontrollerad och amerikanerna
drog sig bort från den finländska
marknaden år 2006. Vårt projekt
rann därmed ut i sanden men jag
lärde mig mycket om projektledning
och försäljning under den här tiden.
Jag sökte mig vidare till Valmennustalo Itsensäylittäjät (ung. ”de
som överträffar sig själva”) och
företagscoaching. Där fanns gamla
bekanta och miljön var inspirerande.
Nu har många företag i Mellersta
Finland, Savolax och Österbotten
blivit bekanta via företagsbesök och
olika utvecklingsprojekt.
Jag tillbringar fortfarande mycket
tid inom idrotten. Vår son Ronny,
16 år, spelar ishockey och jag har
redan i flera år verkat som lag-
ledare i hans lag. Numera blir Finlands ishallar bekanta för mig via
matchresor med Diskos B-juniorer.
Vår dotter Silke, 22 år, lämnade
idrotten under gymnasietiden men
hann bli FM-medaljör i damernas
vattenpolo med Jyväskylälaget
Saukko. Silke gifte sig för två år
sedan och bor numera i andra ändan
av Jyväskylä.
Vi samlas ändå ofta hela familjen
och spelar brädspel eller sjunger
karaoke. Jag försöker själv hålla
igång någorlunda och senaste vinter fick jag ihop över tusen kilometer på skidor, vilket är mer än
på många år. Sommartid blir det
mest rullskridskor och stavgång som
träningform, ofta med min fru Anne
som träningssällskap.
Jag har haft vissa problem med
rytmstörningar och genomgått tre
operationer, den senaste var såpass
lyckad att problemen är nästan borta.
Helt utan medicin klarar jag mig
ändå inte.
Kontakten till skidvärlden går i dag
mest via goda vännen Mika Ström
som är stallchef på Karhu och aktiv
i föreningen Jämsänkosken Ilves,
som har ett starkt lag på gång. Vi
har också en stuga i Levi som vi
lät bygga tillsammans med förra
långdistanslöparen Santtu Mäkinen
för ett par år sen. Jag har inte ännu
”hunnit” besöka stugan sen den blev
färdig, men till vintern...
Berättat för Tage Ray
FALKENPOSTEN 2011
8
Efter 23 år som friidrottare och en tolv år lång
elitsatsning slutar Simon Sundstén hoppa längd.
Cecilia Långnabba, Karin Storbacka, Mette Paavolainen och
Caroline Wärn tog ett silver på 4x400 meter och brons på 4x800
meter i FM i somras. Foto: Rune Härtull
Framgångsrikt FM-år
I
K Falken hade stora individuella och lag framgångar vid
sommarens FM tävlingar. I kampen om FM-poäng placerade
sig IK Falken på andra plats efter HIFK vid FM för 22-åringar.
Falkens poängsaldo i tävlingen blev 40 poäng.
Vid stafett-FM blev det 46 poäng vilket räckte till en tredje
plats efter storföreningarna HKV och Tampereen Pyrintö.
Friidrottarna vann 48 poäng vid Kalevaspelen i Åbo, vilket
räckte till en fjärde plats efter storföreningarna Tampereen
Pyrintö, HKV och Turun Urheiluliitto. IK Falken samlade totalt
134,5 FM-poäng sommaren 2011, vilket placerar föreningen på
en tionde plats i landsstatistiken. Summan är även nytt rekord,
det gamla rekordet på 121,5 poäng var från 2009. Med det resultatet är föreningen bäst i distriktet och nästbäst i Svenskfinland.
Stort intresse
för terränglöpning
L
öpning är roligt. Det har många av IK Falkens knattar upptäckt, vilket syntes inte minst i föreningens terrängcup under
våren. Cupens åtta deltävlingar i olika byar i Pedersöre lockade
fler deltagare än under tidigare år och även det avslutande jippot
Minimaraton som arrangerades den 14 maj fortsatte att växa.
I terräng-DM i Larsmo representerades IK Falken av nästan 50
knattar under 15 år. Monica Borgmästars
Falken femte
i Vattencupfinalen
I
K Falkens friidrottsknattar och -juniorer kvalificerade sig till
Vattenfallcupens final också i år. Det här var den tionde finalen i följd för IK Falken. Finalen avgjordes i Orimattila. Under
åren har föreningen varit ett stabilt finallag och placeringarna
har varierat mellan tredje och sjunde plats. I år slutade Falken
på en femte plats i finalen. Efter tävlingarnas slut körde de båda
bussarna med omkring 70 Falkeniter vidare till Olympiastadion i
Helsingfors och landskampen mellan Finland och Sverige.
IK Falken deltar i Vattenfallcupens Giga-serie för föreningar
hemmahörande i kommuner med 10 000–25 000 invånare. Till
final går de femton föreningar som lyckas få mest poäng i
Vattenfallcupens två kval under sommaren.
Monica Borgmästars
Simon sätter
hoppskorna till sidan
S
imon Sundstén har efter sommaren 2011 bestämt sig för att
avsluta sin framgångsrika karriär
som längdhoppare. Han har under
många år tillhört den finländska
eliten i längdhopp.
Simon säger att han som tioåring
började med friidrott.
– Det var efter att jag vunnit 100
meter och tagit silver i höjd vid
skolmästerskapen i Överesse som
Börje Höglund (aktiv ledare i IK
Falken på den tiden) kom fram till
mig och föreslog att jag skulle börja
med friidrott, säger Simon.
– I knatteåldern deltog jag i de
flesta grenar, till och med terränglöpning, men det tyckte jag inte
speciellt mycket om, säger han.
I 16-års åldern tävlade Simon
mest i höjd och längd.
– Jag märkte att jag hade väldigt
lätt för att bygga muskler och att jag
började bli lite för tung för höjdhopp.
Jag blev uttagen till ungdomslandskamp i längd och lyckades vinna
tävlingen med resultatet 707 cm.
Efter den tävlingen beslöt jag mig
att satsa enbart på längd.
Simon var även en lovande
ishockeyspelare i junioråldern men
valde ändå som 16-åring att satsa
enbart på friidrott.
– En individuell idrottare har
mera ansvar över framgångar och
motgångar, vilket jag gillar. Det
gick även rätt bra för mig och jag
tyckte det var roligt, säger Simon.
– Då jag var 16 år beslöt jag mig
för att börja träna mer regelbundet,
då tränade jag cirka 6 –8 pass per
vecka och ibland två gånger om
dagen. Jag inledde min elitsatsning
som 21-åring efter att jag blivit klar
med min massörsutbildning. Efter
det har jag tränat mer eller mindre
på heltid.
Som mest tränade han 7–10 pass
per vecka, 3–5 timmar om dagen.
– Jag vilade eller hade återhämtande träning två dagar i veckan.



 


Molanders
Transport Ab
tel 06 766 7444
B&J
Kanckos Ab
tel 06 766 7300
Ahlviks Åkeri Ab
tel 06 766 7467
R. Sjöbacka Ab
tel 06 726 0018
Transportfirma
H. Widjeskog
tel 06 766 7971
J. Käcko
Transportfirma Ab
tel 06 766 7007
Simon
hoppade
också höjd.
Här en bild
från 1991, när
han var 14 år.
Foto:
Rune Härtull
Simon Sundsten
Ålder: 33 år.
Bor: Egnahemshus i Överesse.
Familj: Förlovad. Sonen Oliver är 1 år och 7 månader.
Personbästa: 7.96 (8.09w).
Meriter: 10 senior FM-
medaljer (ute: 5 silver,
3 brons, inne: 1 guld,
1 brons).
Favoriträtt: En riktigt god
pepparbiff.
Gör du helst en ledig dag?
Har det bra med familjen.
Det mest perfekta hoppet jag gjort
är nog vid en tävling på Gotland då
jag hoppade 825. Tyvärr steg jag
några millimeter över i det hoppet.
Hoppet innan mättes till 809, som
är mitt längsta uppmätta hopp men
tyvärr var det inte statistikdugligt
eftersom vinden uppmättes till
+ 3,0. Det är nog min bästa tävling
i karriären.
Simon tror att det i dag finns en klar
teknisk modell från förbundshåll
som tycks passa de flesta hoppare.
Tommis VM-brons från 2005 spelar
förstås också roll.
– Det som jag skulle göra annorlunda om jag var 13 år i dag är att
jag skulle satsa mera på teknikinlärningen för det är väldigt svårt
att lära sig att hoppa korrekt som
äldre. Efter att jag gått igenom mina
träningsdagböcker från junioråren
tycker jag ändå att jag gjorde en del
smarta val trots att jag inte hade
den kunskap som jag har i dag.
Hans starkaste minne är från
en tävling i Lahtis sommaren 2004
när han hoppade personbästa efter
ett par tunga år.
– Min bästa egenskap som längdhoppare är explosiviteten.
Simon och Tommi Evilä har mötts
i många tävlingar under årens lopp.
– Tommis starka sidor som längdhoppare är nog att han är en bra
tävlingsmänniska, perfektionist samt
professionell i sina förberedelser,
säger Simon.
Det finns många duktiga längdhoppare i Finland för tillfället.
Om IK Falken säger Simon att han
alltid känt att han haft föreningens
stöd oberoende om hans säsong varit
sämre eller bättre, vilket har varit
viktigt för honom.
– Det har varit tryggt att vara
Falkenit.
Simon ger följande råd till en
knatte och junior som drömmer om
att bli en bra friidrottare:
FALKENPOSTEN 2011
Falken Games i Bennäs.
Foto: Rune Härtull
Silver vid Kalevaspelen i Vasa 2004. 9
Foto: Rune Härtull
Falken Games i Bennäs.
SFI-mästerskapen i Nykarleby 2010. Simon hoppade 7,45 meter.
mellanrum varför du gör en viss
övning. Det är lättare att utvecklas
om du vet vad tränaren försöker
utveckla. Dessutom blir träningen
roligare!
PEDERSÖRENEJDENS EGET
FÖRSÄKRINGSFÖRETAG
- lokalförsäkring i bygden!
LOKALFÖRSÄKRA
även Du din egendom!
Ta kontakt och
begär offert!
Välkommen!
Foto: Rune Härtull
Knatteföräldrar får följande råd
av Simon:
– Stöd ditt barn! Skjutsa honom
eller henne till träningar och tävlingar och koka husmanskost!
www.lokalforsakring.fi
– Lyssna på tränaren och ha
roligt! Lär dig träningslära i äldre
junioråldern så du vet varför du
gör en viss träning.
– Fråga tränaren med jämna
Foto: Rune Härtull
Under den närmaste framtiden ser
Simon fram emot att leva ett mer
”vanligt” liv med lite mindre resor
och mycket mindre träning. Han
kan gott tänka sig att i framtiden
fungera som tränare för den som
är intresserad av friidrott.
johan storbjörk







Storgatan 8,
Jakobstad
Tfn 781 2600

FALKENPOSTEN 2011
10
Håkan Björklund knep en av orienterarnas två FM-medaljer i år.
Det var en tajt kamp om bronset i medeldistansen i Pöytyä, norr
om Åbo den 17 september. Här berättar Håkan om sitt lopp.
Säker orientering gav FM-medalj
T
errängen som tävlingen gick i
var sönderskuren av berg och
kuperad. Sikten i terrängen var
dålig så man fick lov att orientera
väldigt noggrant. Det var vått efter
den regniga hösten och tävlingscentralen var en enda lervälling,
berättar Håkan.
På förmiddagen löptes kval och
de bästa fick plats i finalen. I kvalet
blev Håkan 7:e fast han gjorde några
små bommar, så han visste att han
hade chans att nå en bra placering i
finalen. Inför finalen visste han att
det gällde att hålla full koncentration under hela loppet. Han insåg att
det gällde att orientera på säkerhet
i de svårorienterade partierna för
att undvika bommar.
Såhär berättar han om sitt lopp:
Starten–1: Direkt efter starten såg
jag att banan kommer att bli svår.
Det var inte lätt att hålla riktningen
mot kontrollen, men jag läste in
mig till kontrollen via några stenar
och en brant strax före kontrollen.
1–2: Jag följde sluttningen i början, sprang via dikena upp i nästa
höjdparti. Läste in mig på de små
kullarna före kontrollen.
2–3: Sprang till den långsmala
mossen och därifrån upp på höjden
via branten, sprang ner på följande
mosse och därifrån in till kontrollen.
3–4: Jag hade tänkt att följa stigen
men sprang rakare i stället. När jag
kom fram till stigen var jag lite
osäker. Säkrade min position via
Den blåa
linjen visar
Håkans
rutt genom
skogen. stigkröken, sprang därifrån upp på
höjden och läste av alla detaljer in
till kontrollen. Jag gjorde en liten
bom på sträckan men fick i stället
en säker kontrolltagning.
4–5: Via branterna och mossen,
över stigen in till kontrollen. Fart
på men noggrant.
5–6: Sprang rakt över diket vid
lilla punkthöjden. Siktade på den
högsta punkten på höjden och vek
sen ner till kontrollen.
6–7: Höll mig lite till vänster för
att få en säker ingång till kontrollen
via mossen.
7–8: Terrängen ändrade och
blev lättare. Kunde därför öka på
farten. Höll lite till vänster för att
se höjderna och undvika dikena.
Läste in mig till kontrollen via
den lilla höjden och stenen.
8–9: Med fart över vägen, via
kalhygget och höjden. Sprang till
kontrollhöjden via tornet.
9–10: Rakt på med full fart parallellt med diket.
10–mål: Gav allt vad kroppen
hade att ge genom lervällingen
på upploppet. Bronset vanns med
1 sekunds marginal, endast 33
sekunder efter segraren!
Det var ett väl genomfört lopp
utan större bommar. Vissa sträckor
gick lite långsammare än konkurrenterna, men han följde taktiken
att springa på säkerhet. Det lönade
sig i långa loppet.
Vi gratulerar Håkan till ännu en
FM-medalj! Stefan Stubb
Tre föreningar,
gemensamma läger
D
et hela började på ett utbildningstillfälle i januari i år.
Falken, Brahe och Minken hade
ett gemensam träff där vi funderade
på att ordna gemensamma endagsläger för juniorer i åldrarna 7–18
år för att öka deltagarantalet.
Grundtanken var att ha roligt och
leka fram orienteringsfärdigheter,
förstärka intresset och prova på nya
former av orientering.
Det som också är viktigt är att
det inte är alltför långt till lägret,
vi vill att alla som vill ska kunna
delta! Endagslägren är uppbyggda
på ungefär samma sätt hela tiden;
samling kl 9, förmiddagsträning,
lunch, cirka en timmes fritid,
eftermiddagsträning, mellanmål
och så hemfärd cirka klockan 15.
Varje förening bidrog med ledare
vid varje läger för att underlätta för
den arrangerande förening.
De föräldrar som vill hjälpa till
får gärna stanna, mat och mellanmål
räcker även till dem.
Under vår- och sommarsäsongen
har vi haft tre läger med sammanlagt 106 juniorer, och planerar att
ordna tre läger till under höst- och
vintersäsongen.
Sommarens höjdpunkt för juniorverksamheten var Ekorrstigfinalen
som IK Falken arrangerade vid skidstugan i Lappfors i slutet av juni.
Omkring 140 juniorer, bland dem
24 falkeniter, samlades och tävlade
i god anda.
vivian öst
Juniorverksamhetens höjdpunkt
är Ekorrstigsfinalen, som Falken
i år arrangerade i
Lappfors. Herman
Höglund studerar
kartan inför starten
tillsammans med sin
pappa Mats. Herman
vann sin klass.
Foto: Regina Höglund
www.ikfalken.fi
BILSERVICE I PURMO
Bokföringsbyrå
Liljedahl
tel 727 2140
Purmo
-
BESIKTNINGSSERVICE
KAMREMSBYTE
OLJEBYTE
BILTVÄTT M.M.
Micke´s Bil och
Maskinservice
Inneh. Mikael Häger
Ring 044 361 8366
må–fr 8.00–16.30
JAKOBSTADS
BILSKOLA
www.jakobstadsbilskola.fi
tel 050521 6525
Ålandsvägen 17, 68840 Lappfors
tel 06-726 0050, 040-583 5096
epost: [email protected]
- lokal förädling av
sågade trävaror
- klibbal till bastupanel
- båtbräder
- snickeri virke
- vildmarkspanel
- fraktsågning
- torkade trävor
FALKENPOSTEN 2011
11
GPS ger noggrannare kartor
Mycket har hänt sedan
orienteringskartor renritades på plast, ett var
för varje färg som skulle
finnas på kartan.
I dag växer kartan fram
direkt på datorn, mitt
i skogen.
– Resultatet blir bättre. Tidigare gick
en i skogen och en annan renritade.
En sten kunde flyttas flera meter då
flera var inblandade, säger SvenOlof Backman som sysslat med
kartritning i nästan 30 år.
GPS-datorn, en speciellt stötsäker dator med inbyggd GPS,
visar precis var kartritaren rör sig
i skogen, och därför kan föremål
i terrängen enkelt prickas in. Den
nya tekniken ger en mycket mer
noggrann karta. Sven-Olof jämför
med den gamla karta från 1987–88
över Storberget i Esse han håller
på att uppdatera nu. På den nya
kartan flyttas bland annat en väg
och ett åkerhörn med några millimeter, i verkligheten cirka tjugo
meter. Noggrannheten med GPS
är ungefär fem meter.
–Tidigare stegade du in punkterna
från något annat, i dag visar GPS:en
precis var du är när du står till
exempel vid en sten, säger SvenOlof.
Att uppdatera saker som förändrats i terrängen är också väldigt
enkelt. Det är bara att gå in i datorn
och lägga till en nyodling. Går du
efter en ny traktorväg ritar GPS:en
spåret precis där du går.
Joachim Harald är mera av en
nybörjare när det gäller kartritning. Intresset föddes för ett par år
sedan, när han skaffade kartritningsprogrammet Ocad.
– Jag började med att rita av gamla
kartor, men sedan började jag rita
en ny karta plötsligt, det var roligt.
Jag började med att rita runt knuten
där jag bor, i Sundby.
Under sommaren 2011 fick Joachim möjligheten att sommarjobba
med att rita en karta i Sandsund, och
då använda IK Falkens GPS-dator.
– Jag tycker det är roligt att se
när en karta byggs upp och man
ser hur terrängen egentligen ser ut.
GPS-datorns batteri håller cirka
”
Joachim Harald och Sven-Olof Backman kan enkelt pricka in stenar, stigar och andra detaljer i terrängen med GPS-datorns hjälp.
Foto: Sofia Grankull
3–3,5 timmar. Det är ungefär den tid
man orkar gå i skogen och jobba,
tycker både Joachim och Sven-Olof.
– Efter fyra timmar är man ganska
trött och hungrig, säger Joachim.
Våren är den bästa tiden att gå
i skogen och rita kartor, då är det
ganska torrt. Nackdelen är att löven
inte ännu kommit och att det därför
är svårt att avgöra vilka områden
som ska ritas som täta grönområden.
Hösten är också en bra period, men
då plågas kartritarna av älgflugor.
– Sommaren går, men det är ju
jättevarmt och mycket flugor och
grejer, säger Joachim.
I och med GPS-datorn har ändå
inte utmaningarna med kartritningen
Man klagar
inte lika lätt på
andras kartor
eftersom man
vet att det inte
är så enkelt."
försvunnit. Joachim och Sven-Olof
är överens om vad som är knepigast.
– Höjdkurvorna är den största
utmaningen, säger Joachim.
När ett grönområde ska ritas in
är inte heller lätt att avgöra. Och
om det i så fall ska vara mörkteller ljusgrönt.
– Det finns bestämmelser, men
det är ändå inte lätt. Om terrängen
tar ner farten med 20–40 procent
när du springer ska området vara
ljusgrönt, tar den ner farten mer än
40 procent ska det vara mörkgrönt.
Men hur avgör du det?
Sven-Olof och Joachim konstaterar att kartritare kan vara mer
eller mindre noggranna. Blir man
alldeles för noggrann blir arbetet
aldrig klart.
Sven-Olof har hittills jobbat 40
timmar med kartan över Storberget
och tror att det kommer ta 40 timmar till innan han är klar. Joachim
har problem med att han tycker om
att påbörja många projekt, men har
svårt att lyckas slutföra dem.
De tror inte själva att de har lättare
att läsa kartor för att de själva ritar,
däremot gör det dem mer ödmjuka.
– Man klagar inte lika lätt på
andras kartor eftersom man vet att
det inte är så enkelt, säger Sven-Olof.
Ändå vill Sven-Olof och Joachim
båda gärna att orienterare ger feedback på de kartor de ritat. Men det
är få som vågar göra det.
Joachim och Sven-Olof är just
nu de två inom IK Falken som
sköter kartritningen och använder
sig av GPS-datorn. Martin Melin
har hand om layouten och utskriften av kartorna, samt bistår med
datorkunskap.
Sofia Grankull
Dränerings- och täckdikningsspolning utföres av:
LÖVS
DRÄNERINGSSPOLNING
050 511 1404
FALKENPOSTEN 2011
12
En framgångsrik orienteringssäsong,
med både träning och tävling är över.
Två FM-brons årets saldo
Orienterarna lyckades
även i år ta FM-medaljer.
Tillsammans med 26
FSO-medaljplatser innebär det att medaljsaldot
blev lite större än i fjol.
Orienterarna i IK Falken kan se
tillbaka på en framgångsrik säsong.
Även detta år lyckades föreningens
orienterare hemföra FM-medaljer,
och medaljerna kom både till fots
och med cykel. Det är två namn
som stått för det att FM-medaljerna
kommit till Pedersöre.
Joachim Harald tog sin första
FM-medalj genom att placera sig
som tredje på medeldistansen i H16
när FM i cykelorientering avgjordes i S:t Michel den 10 september.
Tävlingarna avgjordes i samma område som Jukolastafetten löptes i
för några år sedan. Följande medalj
kom en vecka senare när Håkan
Björklund tog brons i klassen H60,
när FM på medeldistansen avgjordes
i Pöytyä. I en ytterst jämn tävling
vann han bronsmedaljen med en
sekunds marginal, till guldmedaljen
fattades det endast 33 sekunder!
Föreningen lyckades ta 26 FSOMmedaljer, av vilka 13 var guld. Från
skidorienterings-FSOM i Kronoby
hemfördes 15 medaljer. Vid sommarFSOM i Vörå var det speciellt de
många guldmedaljerna och flera
goda juniorplaceringar som gladde.
I samband med FSOM arrangerades
FSO:s storläger, i vilket flera av våra
juniorer deltog. DM-medaljerna var
detta år 48 till antalet.
Som vanligt ordnades orienteringsskola på våren och försommaren med många deltagare. En
ny sak inom juniorverksamheten
var gemensamma endagsläger till-
Falkens orienterare samlades till säsongsavslutning i slutet av oktober. Juniorerna belönades för aktivt motionerande.
Foto: Mirja Harald
sammans med Minken och Brahe.
Varje förening ordnade ett läger och
Falken ordnade sitt i Forsby i juni.
Konceptet var lyckat och samarbetet
med lägren kommer att fortsätta.
Ett annat juniorevenemang som
föreningen hade hand om var ÖID:s
ekorrstigsfinal. Den avgjordes onsdagen efter midsommar i Lappfors.
24 av föreningens juniorer var anmälda, och med det hade vi näst
Stefan Stubb
mest anmälda av alla föreningar.
Till exempel i 10-årspojkarnas klass
var över hälften av de anmälda
Falkeniter! Juniorerna deltog även
med ett lag i ungdomens Jukola. I
tävlingen som avgjordes i Kajana
blev föreningens lag 94:e.
De äldre orienterarna deltog enligt tradition i Jukola- och Venlakavlen. För första gången i föreningens historia deltog vi i år också
Vi gör dig fin till jul!
Saxesse
Frisör & kosmetolog
Annika, Linda, Ciina, Sandra, Sara
Ytteresse 7667 900
Föusfiness
Beställningsrestaurang o. frisering
Guns Snårbacka, Överesse
050 5906 380
Frisering Lady & Lufsen
Iréne, Överesse
050 350 5834
P.A.U.S. Hud och hårateljé
Överesse
Frisör Johanna 050 516 7254
Kosmetolog Carina 0400 9269 37
i 25-manna, världens näststörsta
orienteringsstafett efter Jukola. Den
löptes i början av oktober utanför
Södertälje i Sverige. Med denna
tävlingsresa avslutade vi samtidigt
orienteringssäsongen.
Årets nationella tävling vid
Brännbacka i Esse hade cirka 200
anmälda. I samband med tävlingen
avgjordes Varax-cupen för de yngsta,
där Falkenjuniorerna i år vann lagtävlingen bland elva lag.
Ett händelserikt verksamhetsår
är åter slut och träningssäsongen
har inletts. Vi får hoppas att alla
Falkenorienterare får en bra träningsvinter, så blir nästa tävlingssäsong om möjligt ännu bättre än
den som gått!
www.ikfalken.fi
AVFALLSKROSSNING
Krossning
av sten och berg
AV STENAR & BETONG
• Vi utför även grävningsoch schaktningsarbeten
• Försäljning av krossgrus
från Bennäs
G. Söderlund Kb
Tfn 0400-362 141
Stil Studion
Maria Karlsson, Purmo
044 274 5884
Frisör Kalufsen
Herr- och damfrisering, Edsevö
Gunni-May 050 581 4933
Yvonne 044 589 7774
Tuas klipp och fön
Tua, Lepplax
044 0669 735
Annikas Hårmix
Dam- och herrfrisering, Bennäs
Annika 7290 499
Vi stöder IK Falkens idrottsverksamhet
FALKENPOSTEN 2011
13
Berlin-OS väckte idrottsintresset
Erik Stenwall är ÖID:s
mesta idrottshistoriker.
Han har skrivit tolv
idrottsrelaterade böcker
i sina dagar. Numera får
den sportiga pennan
vila, men idrottsintresset
har inte falnat. Det blir –
med tevens hjälp – alltjämt mycket friidrott och
skidor.
Att idrotten har en plats i högsätet
märks mer än väl när vi ska bestämma tidpunkten för en intervju.
Nej, inte på lördag, säger Erik, då
hade jag tänkt se på världscupen
på teve.
Det får alltså bli måndagförmiddag i stället. Då är utbudet på tevens
alla kanaler inte fullt så idrottsspäckat.
I dag har Lövöbon Erik Stenwall
hunnit bli 83 år och idrottsintresset
är sannerligen inte av färskt datum.
– Det vaknade under Berlin-OS
1936, då var jag bara 8 år gammal.
Under OS satt jag som klistrad vid
radion och klippte sönder tidningarna för att spara på urklippen om
tävlingarna, säger Erik
Han är född och uppvuxen i
Jeppo och byborna blev snart varse
pojkens intresse för det som utspelade sig i idrottens värld. Till
saken hör att Fazer tog vara på det
intresse som levde och spirade runt
om i bygderna efter OS. Företaget
började tillverka små, små chokladplattor – som det heter på god
österbottniska – och inuti dessa
fanns det sedan bilder av OSmedaljörern.
Det var bilder som pojken Erik
Stenwall med stor iver samlade. Och
bilder som han absolut måste ha.
– Det hände att jag satt på stolen
i Sundells butik och frågade helt
främmande människor om de inte
kunde köpa en liten chokladplatta
så att jag fick en bild till. Det krävde
en hel del tiggande från min sida,
men jag fick också ihop ett femtiotal
bilder, säger han och skrattar.
Och bilderna, ja dem har han kvar
förstås. Frågan är om de små bilderna
inte börjar ha ett visst samlarvärde
vid det här laget.
Men bildsamlandet räckte inte
för att stilla det spirande idrottsintresset. Parallellt med detta började
han teckna ner sportresultaten ur
tidningarna och skriva av de rubriker
som fanns i Vasabladet.
– Det var säkert då som skrivklådan föddes.
I slutet av 1930-talet började
han också klippa ut idrottsbilderna
och de kom med tiden att fylla ett
trettiotal skolhäften. Lim var bristvara, men det fanns surrogat som
var nästan lika användbart.
– Jag använde kokt potatis. Det var
Erik Stenwall är en idrottshistoriker av rang inom ÖID. Här sitter han med en bild som togs när han hade fullbordat den tredje delen av distriktets historik. De tre böckerna omspänner 75 år. Foto: Patrik Sundqvist
bara att skära den kokta potatisen i
två delar och stryka den ena halvan
mot papperet. Det fungerade bra,
men nu har jag märkt att bilderna
börjar lossna.
Det har ju å andra sidan också
gått några år.
Skrivintresset växte. Han protokollförde resultaten från olika tidningar. Det var hopplängder och
mellantider. Allt sattes till papper.
Det var också något som hängde
med när han blev äldre.
Familjen hade sommarstuga i
Karleby och det gjorde att han kom
att vistas i staden sommartid. Den
vägen kom han in som sportvikarie
på Österbottningens redaktion.
– Det var där det började som
någon form av sportredaktör. Sedan
kom jag att i nästan 40 års tid skriva
om österbottnisk idrott, framför allt
friidrott, skidor och orientering i
olika tidningar.
Han utbildade sig till folkskollärare vid seminariet i Nykarleby
och arbetade i 38 år som lärare och
föreståndare i Bennäs skola. Ett år
hade han tjänsteledigt för att verka
som chefredaktör vid Österbott-
Bilder från Fazers minichokladplattor på 1930-talet. De är i samma storlek som en tändsticksask. Foto: Patrik Sundqvist
ningen, men i övrigt förblev han
lärargärningen trogen. Men vid sidan
om, på fritiden, förverkligade han
sig själv som idrottsskribent. Den
som följde med ÖID-idrotten på
1970- och 1980-talen minns mycket
väl Stenwalls regelbundet återkommande och initierade rapporter. Han
började i Hufvudstadsbladet och
fortsatte sedan i Vasabladet.
Det fanns ingen annan som med
samma glöd rapporterade om det
som de österbottniska idrottarna
presterade i de individuella grenarna
sommar- och vintertid.
Med tiden blev han också distrik-
”
Men karriären
blev kort. Jag
fick tjänst som
lärare, gifte mig
och bildade
familj. Jag
idrottade på sin
höjd i fem år."
tets mesta idrottshistoriker. Tolv
böcker växte fram ur hans penna
innan han satte punkt med IK Falkens 25-årshistorik 1999.
– Det kändes rätt att sluta med
just den. Det var trots allt, mer eller
mindre, min förening. Jag är till
och med hedersmedlem, fast det
är jag i PP också, säger han med
glimten i ögat.
Hans böcker om ÖID hade ett
helt annat omfång än de som rörde
enskilda klubbar. Han har skrivit
tre historiker om ÖID, vilka omspänner 75 år och sammanlagt över
800 sidor.
– Den första, 50-årshistoriken,
skulle egentligen bli bara 200
sidor lång, men den blev över 400
sidor. Därför blev projektet också
lite ifrågsatt. Den blev ju betydligt
dyrare än planerat.
Trots att han inte längre skriver böcker eller tidningsartiklar om
idrott lever som sagt hans idrottsintresse i allra högsta grad. EM,
VM och OS är godbitar som han
inte missar.
– Allt som har med friidrott och
skidor att göra får mig att sitta klistrad framför teven. Det är A och O
för mig. Men det andra kan jag
klara mig utan.
Skidåkning var inte hans grej
när han idrottade i yngre år, men
det var däremot friidrotten och då
alldeles speciellt tresteg. Personbästat var så pass bra som 13,74.
Det hoppade han 1948
– Men karriären blev kort. Jag
fick tjänst som lärare, gifte mig och
bildade familj. Jag idrottade på sin
höjd i fem år, säger Erik Stenwall
som på den tiden var tvåa i distriktet.
Patrik Sundqvist
Jakobstad – Pietarsaari
www.handelsbanken.fi.
FALKENPOSTEN 2011
14
KOMMUNDIREKTÖREN HAR ORDET
Rörelse förenar
Ö
sterbotten och uttryckligen svenska Österbotten torde vara
ett av de föreningstätaste områdena i Europa. För de av oss
som växt upp med föreningslivet i olika former är föreningsverksamhet en väldigt naturlig
del av vardagen. FöreningsFöreningsverksamhet ger erfarenheter
verksamhet ger
av att samverka med andra
erfarenheter av
och upplevelsen av att jobba
tillsammans med andra för
att samverka
egna och gemensamma mål.
med andra och
Det här i sin tur innebär att vi
upplevelsen av
stärker det sociala kapitalet,
att jobba tillett kapital som har den fina
sammans med
egenskapen att det ökar ju
mer det används.
andra för egna
Idrottsföreningarnas beoch gementydelse för det allmänna välsamma mål."
måendet och för förverkligandet av en meningsfull
sysselsättning, kan knappast överskattas. Framför allt det arbete
som görs för att erbjuda rörelsemöjligheter och rörelseupplevelser till den breda allmänheten och uttryckligen till barn och
ungdomar, är också ur ett samhällsperspektiv mycket välinvesterade resurser.
Jag har under mina första månader på den här posten, mycket
konkret fått uppleva att Pedersöre är en kommun i rörelse, på
många plan. Det är spännande att också få ta del av den intensiva idrotts- och rörelsekulturen som berör så många i så många
olika former och utföranden. Det är inspirerande, också på ett
personligt plan.
När det nya året träder in så brukar det höra till att ge ambitiösa löften, ofta med just rörelsetema av olika slag. Jag ska för
min egen del, förutom att försöka röra mig mellan olika idrottsoch andra evenemang i kommunen, också göra mitt bästa för att
hålla mig själv i rörelse. Både i jobbet och på fritiden.
Jag får tillönska alla, från toppidrottare till motionärer och alla
andra, en god rörelse framåt under nästa år!
Stefan Svenfors
”
Stavträning i
väntan på snö
S
kidsektionens knatteutskott
har under den gångna hösten
hållit två hemmaläger i terrängen
i Lappfors. Under dessa dagar har
juniorerna tränat med stavgång,
cirkelträning, länkar och lekar.
Lägren har samlat ett 30-tal
entusiastiska skidknattar som busat
i skogen, längs spåren och ute vid
skidstugan i Lappfors.
Knatteutskottet har också under
sommaren och hösten ordnat gemensamma uteträningar, ullskidåkning,
långlänkar samt stavträningar.
När höstkvällarna blir mörkare
samlas man till träning inomhus
och sedan när snön kommer byts
stavträningarna ut mot skidåkning.
I januari kör sektionens vinterverksamhet igång med skidskolan och
Hippo Cupen.
Tina Hinkka
Sonja West instruerar
knattarna i stavträning.
Foto: Lovisa Back
Fem frågor till fem skidjuniorer
1. Vad är det bästa med skidåkningen? 2. Har du någon skididol? 3. Vilken tävling minns du bäst?
4. Vad äter du till frukost? 5. Vilken skidtävling skulle du vilja vinna?
Jannica West,
13 år, Lillby
1. Det är kul
med bra placeringar i en
tävling.
2. Aino-Kaisa
Saarinen är min favorit.
3. Jag minns bäst DM på hemmaplan i Lappfors 2011, då blev jag
blev 5:e individuellt.
4. Jag äter havregrynsgröt på
morgonen.
5. Helst vill jag vinna DM.
Hannes Borgmästars,
13 år, Esse
1. Skidåkningen
ger många kompisar.
2. Jag har ingen
speciell idol.
3. Minkensprinten där jag vann.
4. Jag äter müsli på morgonen.
5. VM – helt klart!
Tilda Borgmästars,
10 år, Esse
1. Det är kul att
skida.
2. Jag tycker
Riitta-Liisa Roponen är duktig.
3. Stafett-DM i Närpes då vi fick
silver.
4. Det är olika, men joghurt och
müsli äter jag.
5. FSSM skulle jag vilja vinna i.
Hannes Stubb,
13 år, Esse
1. Att åka skidor
ger bra träning
förutom att det
är kul.
2. Jag har ingen speciell favorit
men norrmännen är bra.
3. Jag minns ingen speicell
tävling, jag brukar skidorientera
också.
4. Gröt.
5. Att vinna i FSSM.
Matilda
Lindqvist,
12 år, Purmo
1. Det är kul.
2. Jag beundrar
Aino-Kaisa
Saarinen.
3. Jag minns bäst när FSSM
hölls på Åland för hela resan var
jättekul.
4. Jag brukar äta smoothies av
joghurt, bär och frukter.
5. Helst FSSM.
Foto: Lovisa Back
Text: Tina Hinkka
Pedersöre
Vi tillönskar alla
Pedersörebor såväl
i hemlandet som utomlands
En God Jul och
Ett Gott Nytt År!
Tel: 766 9719 Fax: 766 2724
http://home.agrolink.net/lepplax.cirkelsag/
FALKENPOSTEN 2011
15
En av uppgifterna bestod i att tillsammans fylla en så med vatten, en uppgift som verkligen kräver samarbete och koordination. Foto: Kent Borgmästars
Inför den långa grundträningsperioden träffades friidrottarna för
att peppa varandra. Christoffer Wärn berättar om Kickoff-lägret.
Teamkänsla skapas tillsammans
E
fter att ha setts på sportplan
under en hel sommar, brukar de
flesta försvinna hit och dit i landet
efter att säsongen avslutas, så även
jag. Plötsligt satt jag där ensam i
Åbo och skulle börja en ny träningssäsong. För en sprinterlöpare
hör höstens grundträning innehållande långa mängdintervaller, korta
pauser och långsam fart inte direkt
till höjdpunkterna på säsongen och
därför tyckte jag att idén om ett
kickoff-läger tillsammans med de
andra i föreningen lät bra redan
från början.
Sagt och gjort, den 14 oktober
samlades en del av IK Falkens
15-åringar och äldre (sammanlagt
22 stycken inklusive ledaren Johan
Storbjörk) vid Pörkenäs lägergård
utanför Jakobstad, för att träffas,
diskutera och göra lite annat än
att träna.
Själva lägret inleddes med inkvartering i huvudbyggnaden och
middag på fredag eftermiddag. Efter
det gjorde vi oss redo att jobba med
J. THODIN AB
– Hydraulik
– Pneumatik
Försäljning i Lillby
Tel: 727 1195
Fax: 727 1197
”
Det tog inte lång stund innan vi slutade
tänka på hur vi själva ska göra för att få ett
så bra resultat som möjligt och istället försöka
komma på gemensamma strategier.”
det som vi friidrottare ofta kan ha
svårt med; att sluta tänka individualistiskt och vara så tävlingsinriktade.
På schemat stod alltså samarbetsövningar under ledning av lärare
och elever från Base Camp. Jag
kan säga som så att det gick både
bättre och sämre, men roligt hade
vi i alla fall.
i alla fall ett gott skratt när de bland
annat fick se en grupp friidrottare försöka skida tillsammans på stranden.
Efter att vi jobbat hårt med att
samarbeta blev vi belönade med
bastu och kvällsbit. Nå, bastun blev
kanske inte så varm som vissa hade
hoppats på, men för mig som enkel
sprinterlöpare dög det riktigt bra.
Tacksamt var också att de från Pörkenäs sida förstod att det handlade
om mer än 20 idrottare som skulle
ha mat, så kvällsbit fanns mer än
tillräckligt. Fredagskvällen bestod i
övrigt mest av att prata, spela kort
och ja ... vi äldre som ska försöka
vara goda förebilder borde kanske
ha gått och lagt oss lite tidigare, men
så kan det gå då man är mitt uppe
i intressanta diskussioner.
Det tog inte lång stund innan vi
slutade tänka på hur vi själva ska
göra för att få ett så bra resultat
som möjligt och istället försöka
komma på gemensamma strategier.
Jag skulle ändå ljuga om jag inte
säger att vi efter varje övning frågade
hur det gått för den andra gruppen,
vi är trots allt tävlingsmänniskor.
Förhoppningsvis fick sig ledarna
www.yamaha-motor.fi
www.yamaha-motor.fi
Edullista menoa!
Förmånlig
Edullista färd!
menoa!
Nu Yamaha-modeller från 7990 €
Venture MP NU
VK540III NU
tosivat
9990 € + lk (rp.10690
€)nat pu
Yamahan hin
%
16
a
7990 €+ lk (rp. 8490
€)
p
jo
sivat
Kampanjpriserna gäller så länge
putoräcker.
at varorna
nn
Yamahan hi
jopa 16 %
Nyt Yamaha-mallisto alkaen 7990 €
9990 € + tk (sh. 10690 €)
NYT 7990 € + tk (sh. 8490 €)
Venture MP NYT
VK540III
Kampanjahinnat voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää.
Vagnsmakarev. 19, Jakobstad
Nyt Yamaha-mallisto
Tfn. 06-781
5000, www.nymotors.fi
alkaen 7990 €
9990 € + tk (sh. 10690 €)
NYT 7990 € + tk (sh. 8490 €)
Venture MP NYT
VK540III
Kampanjahinnat voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää.
– vägunderhåll
– transporter
– jordbyggnad
– kross, sand, matjord, bark
www.ekoh.fi tel 044-5939 118
Lördag morgon inleddes redan
07.30 med frukost, men visst kom
vi oss alla upp. Eftersom det för en
del kan vara lite svårt med motivationen till exempel regniga och
blåsiga höstdagar fick vi besök av
Christoph Treier som föreläste om
motivation.
Det var säkert fler än jag som
kände igen sig i tankegången att ett
halvår före en tävling sikta på medalj, men ju närmare tävlingen kommer desto lägre blir målsättningen.
För att till slut stå på startstrecket
och mest hoppas på att komma i
mål levande. Ja, lätt överdrivet.
Vi fortsatte morgonen med information från föreningens sida, om
bland annat stipendier, målsättningar
och andra viktiga saker.
Vi kunde inte helt släppa träningen
under lägret, utan tränade fritt under
en timme.
Jag vill tipsa er alla om att ifall
ni märker att ert länksällskap består
nästan uteslutande av långdistansare
varav många är landslagslöpare,
kommer det att bli tungt. Och återigen, tävlingsmänniska som jag är
kunde jag ju inte låtsas om att det
gick tungt utan sprang på och visst
kändes det bra efteråt. Då jag fick
stanna alltså.
Efter träningen återstod inte
så mycket av lägret. Efter lunch
var det bara utvärdering av lägret
och föreningen, fotografering och
eftermiddagskaffe kvar. Ja, utom
för Karin, Tommy och Mikael som
sprang runt i närterrängen i tävlingskläder och lekte modeller i blåsten.
Efter kaffet for vi hem för att
förbereda oss mentalt för säsongsavslutningen senare på kvällen.
Överlag var folk väldigt positivt
inställda till ett sådant här läger och
alla bjöd verkligen till. Förhoppningsvis blir det här ett återkommande fenomen på hösten och jag
är säker på att folk ställer upp igen.
Tack till alla medverkande. Christoffer Wärn
Purmo Gräv & Transport
Jordbyggnadsarbeten, sand- och grustransport
Förnya ditt avloppsystem i tid!
Vi planerar och monterar
minireningsverk och
t.fi
.pg
infiltreringssystem
w
w
w
Thomas 0400 363 048
Torleif 0400 562 736
FALKENPOSTEN 2011
16
IK Falkens Adidas-kläder
Skaffa Falkens högklassiga Adidaskläder i föreningens egna färger och stöd
samtidigt föreningen! IK Falken får
provision vid försäljning av kläderna.
FLINCK
JORDBYGGNAD AB OY
40 års erfarenhet i branschen
Bäckby, tel 040-587 5070, 0400-269 829
Svarvade produkter och specialprodukter
AKTIA
ERBJUDER
GOD GRUND
FÖR TILLVÄXT
*
*
%
p.a.
• 3,5 % ränta på 3-36 månaders placeringsdeposition.
• Minimisumma 10 000 €. Hälften placeras i aktie- eller blandfonder
som förvaltas av Aktia Fondbolag.
• Fondandelens avkastning bestäms enligt marknadsläget.
Mera information och fondprospekten fås på Aktia Banks kontor.
Aktia Bank Abp, Pedersöre Esse
tfn 010 247 5050*, Essevägen 270
68820 Esse, www.aktia.fi
*Via fast linje 8,28 cent/samtal + 5,95 cent/min.,
från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 17,04 cent/min.
Ser en människa i varje kund.
För mera info se hemsidan
www.ikfalken.fi/Föreningskläder eller
kontakta:
Lena-Lis Granö 050 5478866
Markus Granö 0500 920602
1973