Transcript Ann-Marie Fransson, SLU

Ann-Mari Fransson
Landskapsarkitektur, planering och förvaltning
 Växtartdiversiteten är högre i urbana miljöer (på grund





av eller trots urbaniseringen?)
Exota arter ökar i urbana områden (neophyter nutid1500 år, archeophyter innan 1500 år)
Inhemska arter minskar - den drivande faktorn är de
nya miljöförhållanden som skapats i städerna
Det finns skillnader mellan olika skalor
Sällsynta arter kan växa i städer om de får rätt
förutsättningar
Ökar växtbiotopdiversiteten ”följer” diversiteten i andra
organismgrupper med
 Rurala och urbana biotoper blandas och det finns
arter från båda miljöerna
 Intermediate disturbance theory – där systemen
störs i lagom omfattning kan fler arter finnas,
successionen får starta om gång på gång
 Ö-teorin, biotoper i ett ”Urbanhav” kan ses som
öar och antalet arter är då beroende av ”öns” yta
och avståndet till källan
 Städer har oftast byggts i områden med naturligt
hög artbiodiversitet
 Gamla biotoper i städer har mycket stort
bevarandevärde
 Det finns brist på näringsfattiga och våta
växtbiotoper
 Städer hot-spots för invandring av nya växtarter
(medveten och omedveten införsel) och troligen
också patogener
 Dammar
 Betesängar vid havsstränder
 Relikter från gammal jordbruksbygd
 Många hotade arter är knutna till jätteträd
Med jätteträd räknas träd som har en DBH som överstiger : Al 2 meter,
alm 4, ask 4, asp 2, avenbok 2, benved 0.5, bergek 3, björk 2, blodbok 4,
bohuslind 2, bok 4, ek 5, en 0.5, fläder 0.5, fågelbär 2, gran 3, hagtorn 1,
hassel 0.5, hägg 1, hästkastanj 4, idegran 2, lind 3, lundalm 4, lärk 2, oxel
2, pil 4, platan 4, poppel 4, rönn 1, skogslönn 3, sälg 2, tall 2,
tysk(sykomor)lönn 2, vildapel 1, äkta kastanj 3. (DBH = Omkretsen mätt i
brösthöjd, vilket motsvarar 1,3 m över marken)
Phytoherbivorous insects
http://www.uni-marburg.de/fb17/forschung/fobericht/Foberichtneu/brandl
En bättre referens är; Kennedy and Southwood 1984 J animal Ecol.
Sjöman et al. 2011
Detta är nog vad alla tänker när de planerar ett träd
Så här blir det ofta
Trädplantering förr
 Träd stod kvar och man
anlade staden
runtomkring
 Träden planterades i
jordbruksjord
 Avfall kastades rakt ut på
gatan, dvs hög
näringstillgång
 Trafiken var inte så
dominant
Trädplanering nu
 Träden planteras i jord
som delvis består av rester
från tidigare bebyggelse
 Bärigheten i vägkroppar
och gång-/cykelbanor ska
vara hög och prioriterad
 Den befintliga jorden byts
mot anläggningsjord med
definierade egenskaper
men som förändras snabbt
Marken
Lokalklimatet
 Kompakterat
 UHI (urban heat island
 Material har tillförts
 Byggrester
 Slitage, rester av däck tex.

 Dränerat, dvs torrare

 Slitlager som ofta är

opermeabla
 Mer näringsfattig
 Instabil som växtsubstrat
 Föroreningar


effekt)
Marken värms snabbare
Ljuset reflekteras
Torrare luft
Vindtunnlar
Föroreningar
Det kan i
princip vara
ett raserat
hus under
ytan.
Så här ser det också
ut under ytan i en
stad. Omläggning
av ledningar
En nyschaktad gångbana nära en parklind på Birjer Jarlsgatan i Stockholm. En vanlig
marksituation för stadsträd där ledningsstråk och hårdgjorda ytor anläggs i trädets
absoluta närhet. Trädet har utvecklat ett minimalt och kompakt rotsystem. Upprepade
schakter och dåliga växtförutsättningar medger små utvecklingsmöjligheter i marken.
(Foto: Björn Embrén) Från: Växtbäddar Stockholmsstadshandbok
Ibland verkar
man glömt att
trädet fortsätter
under mark
Bilden illustrerar utrymmet i mark i en urban situation. Den växttillgänliga
volymen för trädrötter är ofta mycket begränsad pga installationer under
mark. (Illustration: Per Magnius, Trafikkontoret, Stockholm)
Typritning av
trädplanering
i hårdgjord
stadsmiljö.
Men varför ska
det behöva
vara så här?
Rain gardens och storm-water planters
Så finns det fel
som görs av
okunskap
Dessa träd togs
ner för att någon
hade sagt att de
hade röta och
farliga. Ett av fyra
hade lite röta och
mycket lite.
Jag är tyvärr rädd att
det finns människor
som tror att ett träd
klarar en sån här
behandling