Transcript Sociala riskfaktorer och anlagd brand

Sociala riskfaktorer och anlagd brand
Reflektioner från ett pågående forskningsprojekt
å
å å
‐ Per Olof Hallin ‐
P Ol f H lli
Urbana studier
Anlagda bränder
– sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder
förebyggande åtgärder
• Är ett ökat antal anlagda bränder uttryck för mer Är ett ökat antal anlagda bränder uttryck för mer
grundläggande förändrade sociala förhållanden? • Hur ser barn och ungdomar på anlagda bränder?
b
h
d
å l d bä d ?
• Kan områdesbaserade risk‐ och sårbarhetsanalyser leda till fungerande åtgärdsprogram?
• Manne Gerell
Manne Gerell
• Alban Jashari
• Jerry Nilsson
Jerry Nilsson
• Nicklas Guldåker
Urbana studier
Tes: Under senare år har en ny typ av anlagda d
å h
l d
bränder blivit allt vanligare, som inte i g ,
första hand orsakas av enskilda eller b ä d
begränsade grupper av individer utan är i di id
t ä
del av sociala konflikter som omfattar främst vissa ungdomsgrupper.
Urbana studier
Anlagda bränder i Malmö
Anlagda bränder i Malmö
Källa: Räddningstjänsten Syd
Urbana studier
Bränder ä de
2008
Herrgården
Källa: Räddningstjänsten Syd och Malmö stad
Anlagd brand i Herrgården
Anlagd brand i Herrgården
Malmö
Källa: Räddningstjänsten Syd
Många tomma lägenheter
Hög omflyttning ‐ < 45 %
Stark befolkningstillväxt
Stark
befolkningstillväxt
Minskad omflyttning – 25 % 15 %
Urbana studier
Bränder Herrgården 2007‐2009
Bränder Herrgården 2007
2009
Källa: Räddningstjänsten Syd
Urbana studier
Varför anlagd brand?
g
Inre motivation:
•
•
•
•
•
•
•
Upplevelse
Samhörighet
Status
Identitet
Rationalitet
Makt
Alienation
Motiv i litteratur:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Nyfikenhet
Spänning
Sysslolöshet tråkigt
Sysslolöshet ‐
Vandalism
Dölja brott
Ekonomi
Extremism
Uppmärksamhet
Hatbrott
Hämnd
Konflikt
Sjukdom
Urbana studier
Hur hantera risk för anlagd brand?
g
Strukturella faktorer:
• Befolkningsstorlek √
• Befolkningsökning
• Befolkningsomflyttning √
• Andel tonårspojkar/unga män
p j / g
√
• Trångboddhet √
• Heterogenitet
• Andel förvärvsarbetande
Yttre motivation – att upprätthålla en viss social ordning
• Formell social kontroll
• Informell social kontroll
‐ Kollektiv förmåga
Finns det samband mellan strukturella faktorer och Finns
det samband mellan strukturella faktorer och
anlagd brand? Urbana studier
Social karakteristik av Herrgården och Malmö (2008)
Befolkning: 4 878
Befolkning: 4 878
1,4
1,2
1
0,8
Malmö
06
0,6
Herrgården
0,4
0,2
0
Andel endast förgymnasial utbildning
Andel icke Andel icke Andel utlandsfödda Andel icke behöriga Andel pojkar 6‐18 förvärvsarbetande förvärvsarbetande till gymnasiet
år
kvinnor (20‐64)
män (20‐64)
Antal personer/rum*
Befolkning och antal anlagda bränder –
ej i byggnad, 1992‐2008
6000
5000
Utan värden för 2008
4000
Befolkning
6000
5000
3000
4000
3000
2000
2000
1000
1000
0
0
5
10
15
20
25
30
35
0
0
10
0
20
30
40
0
50
0
60
0
Antal anlagda bränder ej i byggnad
70
0
80
90
100
00
Andel pojkar och anlagda bränder ‐ ej i byggnad, 1992‐1998 (7‐18) och 1999‐2008 (6‐18)
0,2
0,18
0,16
Utan värden för 2008
0,2
0 18
0,18
0,12
Andel pojkar 7‐18/6‐18
Andel pojkar 7‐18 (6‐18) ela befolkningen
n
av he
0,14
0,1
0,08
0,06
0,16
0,14
0,12
0,1
,
0,08
0,06
0,04
0,02
0,04
0
0
5
10
0,02
15
20
25
30
35
Antal anlagda bränder ej i byggnad
0
0
10
20
30
40
50
60
Antal anlagda bränder ‐ ej i byggnad
70
80
90
100
Antal anlagda bränder – ej i byggnad och trångboddhet* 1992‐2008
1,6
1,4
1,2
Utan värden för 2008
1,6
1,4
Antaal invånare/rum
Antal inv/rum*
1
0,8
0,6
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0,4
0
0
0,2
5
10
15
20
25
30
Antal anlagda bränder ‐ ej i byggnad
0
0
10
20
30
40
50
60
Antal anlagda bränder ‐ ej i byggnad
70
80
90
100
35
Andel utflyttade och anlagda bränder – ej i byggnad 1992‐2007
0,5
0,45
0,4
A
Andel utflyttade
0,35
0,3
0,25
02
0,2
0,15
0,1
0,05
0
0
5
10
15
20
Antal anlagda bränder ‐ ej i byggnad
25
30
35
Preliminära slutsatser
• 1992 –
1992 2007 –
2007 möjliga statistiska samband mellan Anlagd möjliga statistiska samband mellan Anlagd
brand ej i byggnad och:
‐ Befolkningsstorlek ‐ Andel pojkar 7 ‐18 år
Andel pojkar 7 18 år
‐ Trångboddhet • Möjliga motiv?: Spänning, nyfikenhet, sysslolöshet.
• Vad kan förklara de kraftiga avvikelserna 2008, 2009?
Urbana studier
Anlagda bränder som konfliktstrategi
• 2008 och 2009 ett stort antal bränder som del i en k flik
konfliktstrategi riktat främst mot polisen
i ik f ä
li
Deltagare:
• 100 –
100 150 tonårspojkar och yngre män
150 tonårspojkar och yngre män
• Ett fåtal vuxna män som understödjare
• Mindre grupper som kommer utifrån
Mindre grupper som kommer utifrån
• Många åskådare
Urbana studier
Varför kastar man sten?
Varför kastar man sten?
• ”Hatar
Hatar polisen
polisen”
• Har inget att göra
H i t tt ö
• Det är spännande och roligt
Vad står detta för egentligen?
Vad står detta för egentligen?
Urbana studier
De komplexa ”stenkastarna”
e o p e a ste asta a
Karaktäristika
Meningssammanhang
‐ De flesta inte vuxna
‐ Många födda i Sverige – pratar bra svenska ‐ Interkulturell kompetens
Interkulturell kompetens
‐ Lojalitet mot kamrater
‐ Initiativ‐ och organisationsförmåga
‐ Mediemedvetenhet
‐ Orättvisa ‐ Vi och domtänkande i förhållande till
det utanför Rosengård
det utanför Rosengård
‐ Små möjligheter ‐ negativ självbild
‐ Plats, identitet, territorialitet, gränser
‐ Gangstaromantik och kriminalitet Gangstaromantik och kriminalitet
som möjlig livsstil
Känslor
‐ Aggressioner mot polisen
‐ Utagerande
Ut
d
‐ Maskulinistisk stil, hårt språk, våld som respekt
Urbana studier
Arena och territorialitet
Arena och territorialitet
Grupper av tonårspojkar och unga män tar periodvis över delar av det offentliga rummet
• Hämnd mot polisen
• Makt över territorium
Makt över territorium
• Spänning
• Samhörighet
• Status
• Synliggjorda i media
Synliggjorda i media
Urbana studier
Förändrade motiv till anlagd brand
Förändrade motiv till anlagd brand
Från sysslolöshet, spänningssökande, Från
sysslolöshet spänningssökande
nyfikenhet och vandalism….
…. till hämnd, konflikt, uppmärksamhet och synliggörande …
synliggörande … ”Man
Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå vill bli älskad i brist därpå beundrad i brist därpå
fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för g
g
j
y f
tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”
Ur Doktor Glas, Hjalmar Söderberg, 1905
Urbana studier