Martin Holmdahl föreläsning

Download Report

Transcript Martin Holmdahl föreläsning

Erik, Karin och Gösta Selanders Stiftelse, bildad 1978, har till uppgift att
främja klinisk vetenskaplig forskning vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset,
bland annat genom att utdela driftsanslag.
För att hedra professor Martin H:son Holmdahls mångåriga insatser för anestesiologin, nationellt och internationellt, och hans stora betydelse för Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har Selanders Stiftelse inrättat en Martin Holmdahlföreläsning.
Denna gavs 2010 för första gången, då med professor Anders Larsson som föreläsare över ämnet ”Intensivvård - tillämpad fysiologi, immunologi och etik”.
2011 var professor Torsten Gordh föreläsare och hans titel på föredraget var ”En
vandring på Via Dolorosa – något om Darwin, Martin Holmdahl och smärtforskningen”.
2012 föreläste professorn i klinisk fysiologi i Uppsala, Göran Hedenstierna, om
”Varför och hur vi andas?”
2013 hade vi nöjet att hälsa professor Ulf Pettersson, Uppsala, välkommen som
föreläsare. Titeln på hans föredrag var: ”Patientarvsmassan – läkarens nya kristallkula?”
Martin Holmdahl föreläsning
Torsdag 20 mars 2014, klockan 18.00
Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet
Dag Hammarskjölds väg 20, Uppsala
Föreläsare:
Professor Marie Allen, Uppsala
DNA i brottens och historiens spår
Selanderska Stiftelsen inbjuder till buffé på Café Olof efter föreläsningen.
Förhandsanmälan av platsskäl nödvändig senast 10 mars till:
Gun Schönnings, tel: 018-250623 eller e-post: [email protected]
Värd: Selanderska Stiftelsen
Anmälan till buffé, se sista sidan
Uppsala
Medicinska
Seniorer
Martin H:son Holmdahl: Martin Holmdahl är
född 1923. Efter studentexamen i Halmstad påbörjade han sina medicinska studier i Uppsala. Han blev
med.lic. 1950 och disputerade 1956 på en avhandling
om syrgasupptaget utan andningsrörelser, så kallad
apnoeisk syresättning. Han blev samma år docent i
fysiologi. 1965 utnämndes han till professor i anestesiologi. Under åren 1978-1989 var Martin Holmdahl
rektor för Uppsala universitet. Han är hedersledamot
i ett flertal internationella föreningar.
Martin Holmdahl övertog ansvaret för anestesiologin vid Akademiska Sjukhuset 1953 och tre år senare
fick ämnet en självständig position efter att tidigare
varit en del av allmänkirurgin. Holmdahl hade vid
den tiden skaffat sig en specialistutbildning i anestesi,
bland annat efter vistelse i England. Med sin bakgrund som fysiolog blev han en
drivande kraft för den moderna anestesins och intensivvårdens utveckling och han
införde nya principer i akutsjukvården vid Akademiska sjukhuset och i landet.
Martin Holmdahl har själv menat att två särskilda händelser bidrog till detta, nämligen erfarenheterna av respiratorvården vid polioepidemin 1953 och ett hjärtstillestånd på ett litet barn som i samband med hjärtkateterisering räddades till livet
med öppen hjärtmassage – det första fallet i vårt land där en patient återupplivades utanför en operationssal med direkt hjärtmassage. Dessa händelser hade lärt att
andningsvård kunde tillämpas vid andningssvikt av andra orsaker än polio och att
återupplivning vid hjärtstillestånd var möjlig – visserligen kom den öppna hjärtmassagen att ersättas av den yttre. En fast organisation för akut hjärt-lungräddning skapades och Uppsala kom att ange riktlinjerna. I den här organisationen ingick också en
defibrillator som Elema-Schönander konstruerat på initiativ av Holmdahl.
Martin Holmdahl har varit en ledande gestalt i vårt land inom anestesiologin med
breda internationella kontakter. Han har publicerat över 200 vetenskapliga skrifter
inom sitt ämnesområde och Holmdahls egen vetenskapliga verksamhet vann tidigt
ett stort internationellt erkännande. Han har ofta varit inbjuden som gästforskare
och gästföreläsare på ledande institutioner världen över.
1970 blev Martin Holmdahl prorektor för Uppsala universitet och när han 1978
blev rektor för universitetet lämnade han mer eller mindre sin klinik. Han kom
sedan att kvarstå som rektor under elva år. Under sin rektorstid var Holmdahl en drivande kraft bakom STUNS-projektet (STUNS = stiftelse för universitet, näringsliv
och samhälle) och PET-centrum (PET = Positronemissionstomografi). STUNS-projektet skapades 1985 och PET-centrum invigdes 1990. Båda projekten har haft stor
betydelse för den medicinska forskningen och den kliniska utvecklingen i Uppsala.
Marie Allen är född 1964 i Bournemouth i England. Hon tog studenten 1984 vid
Lindeskolan i Lindesberg och avlade en masterexamen i bioteknologi vid Uppsala
universitet 1989.
Doktorandstudierna utfördes vid institutionen för Rättsmedicin och institutionen
för Medicinsk Genetik och arbetet handlade om genetiken bakom autoimmuna sjukdomar och nya metoder för rättsgenetiska analyser. Marie blev där doktor i medicinsk genetik 1995. Hon har varit därefter på en postdoktors vistelse mellan 1996
och 1998 vid Roche Molecular Systems Inc., Alameda, i Kalifornien i USA.
Hon blev docent i medicinsk genetik 2004 och är sedan 2010 professor i molekylär
patologi och rättsgenetik vid institutionen för Immunologi, Genetik och Patologi vid
Uppsala universitet.
Fritiden spenderar Marie gärna på resande fot med familjen. Det känns alltid lika
spännande att upptäcka en ny stad eller ort. Även en bok i hängmattan en svensk
sommardag eller en bra film en vinterdag är bra avkoppling. Lite skidåkning, ridning
och yoga försöker hon hinna med då och då.
Marie lever ihop med Anders och sina 2 barn, Hannah som är 18 år och Oscar som
är 11 år. Hela familjen styrs av, och känner sig som inneboende hos den keliga och
omväxlande sura bengalkatten Figge som är 10 år.
Marie Allens sammanfattning av sitt föredrag:
”DNA i brottens och historiens spår”
Marie Allen forskar inom rättsgenetik, dvs. den kunskap om genetik och de DNAanalyser som används som bevis i polisutredningar för att fria eller fälla brottslingar.
Biologiska spår som hittas på en brottsplats i form av saliv, spermier, hårstrån eller
t.o.m fingeravtryck kan användas för att binda rätt person till brottet, genom att
jämföra DNA från spåren med DNA från en misstänkt person.
Rättsgenetiken har gjort stora framsteg och numera kan man utföra analyser på
väldigt små spår, något som tidigare inte har varit möjligt. Nya tekniker har bland
annat bidragit till att flera oskyldigt fällda personer har friats, framför allt i USA.
Forskningen drivs av just detta: att få fram snabbare och känsligare metoder med ett
högt bevisvärde som gör det möjligt att hitta rätt förövare.
Den förfinade tekniken kan också användas i historiska syften. Vi har som exempel
analyserat DNA på den knapp som Karl den tolfte sägs ha blivit skjuten med. Vi har
även analyserat ben från den Heliga Birgitta, hennes dotter Katarina, Carin Göring
och Nicolas Copernicus. De historiska analyserna ger oss möjlighet att testa våra
nyutvecklade metoder på svåra material, och om vi lyckas har vi en bra metod för
kriminaltekniska analyser. Analyserna och individidentifieringarna ger även hjälp i
historikers och arkeologers utredningar av släktskap och äkthet.
Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer vi att kunna analysera varianter i
de gener som styr t.ex. ansiktsdrag, ögonfärg, hårfärg eller längd. Med hjälp av den
informationen kommer det att bli möjligt att göra fantombilder av brottslingar som
har lämnat biologiska spår efter sig, utan att vi någonsin har sett dem.
Martin H:son Holmdahl: Martin Holmdahl är
född 1923. Efter studentexamen i Halmstad påbörjade han sina medicinska studier i Uppsala. Han blev
med.lic. 1950 och disputerade 1956 på en avhandling
om syrgasupptaget utan andningsrörelser, så kallad
apnoeisk syresättning. Han blev samma år docent i
fysiologi. 1965 utnämndes han till professor i anestesiologi. Under åren 1978-1989 var Martin Holmdahl
rektor för Uppsala universitet. Han är hedersledamot
i ett flertal internationella föreningar.
Martin Holmdahl övertog ansvaret för anestesiologin vid Akademiska Sjukhuset 1953 och tre år senare
fick ämnet en självständig position efter att tidigare
varit en del av allmänkirurgin. Holmdahl hade vid
den tiden skaffat sig en specialistutbildning i anestesi,
bland annat efter vistelse i England. Med sin bakgrund som fysiolog blev han en
drivande kraft för den moderna anestesins och intensivvårdens utveckling och han
införde nya principer i akutsjukvården vid Akademiska sjukhuset och i landet.
Martin Holmdahl har själv menat att två särskilda händelser bidrog till detta, nämligen erfarenheterna av respiratorvården vid polioepidemin 1953 och ett hjärtstillestånd på ett litet barn som i samband med hjärtkateterisering räddades till livet
med öppen hjärtmassage – det första fallet i vårt land där en patient återupplivades utanför en operationssal med direkt hjärtmassage. Dessa händelser hade lärt att
andningsvård kunde tillämpas vid andningssvikt av andra orsaker än polio och att
återupplivning vid hjärtstillestånd var möjlig – visserligen kom den öppna hjärtmassagen att ersättas av den yttre. En fast organisation för akut hjärt-lungräddning skapades och Uppsala kom att ange riktlinjerna. I den här organisationen ingick också en
defibrillator som Elema-Schönander konstruerat på initiativ av Holmdahl.
Martin Holmdahl har varit en ledande gestalt i vårt land inom anestesiologin med
breda internationella kontakter. Han har publicerat över 200 vetenskapliga skrifter
inom sitt ämnesområde och Holmdahls egen vetenskapliga verksamhet vann tidigt
ett stort internationellt erkännande. Han har ofta varit inbjuden som gästforskare
och gästföreläsare på ledande institutioner världen över.
1970 blev Martin Holmdahl prorektor för Uppsala universitet och när han 1978
blev rektor för universitetet lämnade han mer eller mindre sin klinik. Han kom
sedan att kvarstå som rektor under elva år. Under sin rektorstid var Holmdahl en drivande kraft bakom STUNS-projektet (STUNS = stiftelse för universitet, näringsliv
och samhälle) och PET-centrum (PET = Positronemissionstomografi). STUNS-projektet skapades 1985 och PET-centrum invigdes 1990. Båda projekten har haft stor
betydelse för den medicinska forskningen och den kliniska utvecklingen i Uppsala.
Marie Allen är född 1964 i Bournemouth i England. Hon tog studenten 1984 vid
Lindeskolan i Lindesberg och avlade en masterexamen i bioteknologi vid Uppsala
universitet 1989.
Doktorandstudierna utfördes vid institutionen för Rättsmedicin och institutionen
för Medicinsk Genetik och arbetet handlade om genetiken bakom autoimmuna sjukdomar och nya metoder för rättsgenetiska analyser. Marie blev där doktor i medicinsk genetik 1995. Hon har varit därefter på en postdoktors vistelse mellan 1996
och 1998 vid Roche Molecular Systems Inc., Alameda, i Kalifornien i USA.
Hon blev docent i medicinsk genetik 2004 och är sedan 2010 professor i molekylär
patologi och rättsgenetik vid institutionen för Immunologi, Genetik och Patologi vid
Uppsala universitet.
Fritiden spenderar Marie gärna på resande fot med familjen. Det känns alltid lika
spännande att upptäcka en ny stad eller ort. Även en bok i hängmattan en svensk
sommardag eller en bra film en vinterdag är bra avkoppling. Lite skidåkning, ridning
och yoga försöker hon hinna med då och då.
Marie lever ihop med Anders och sina 2 barn, Hannah som är 18 år och Oscar som
är 11 år. Hela familjen styrs av, och känner sig som inneboende hos den keliga och
omväxlande sura bengalkatten Figge som är 10 år.
Marie Allens sammanfattning av sitt föredrag:
”DNA i brottens och historiens spår”
Marie Allen forskar inom rättsgenetik, dvs. den kunskap om genetik och de DNAanalyser som används som bevis i polisutredningar för att fria eller fälla brottslingar.
Biologiska spår som hittas på en brottsplats i form av saliv, spermier, hårstrån eller
t.o.m fingeravtryck kan användas för att binda rätt person till brottet, genom att
jämföra DNA från spåren med DNA från en misstänkt person.
Rättsgenetiken har gjort stora framsteg och numera kan man utföra analyser på
väldigt små spår, något som tidigare inte har varit möjligt. Nya tekniker har bland
annat bidragit till att flera oskyldigt fällda personer har friats, framför allt i USA.
Forskningen drivs av just detta: att få fram snabbare och känsligare metoder med ett
högt bevisvärde som gör det möjligt att hitta rätt förövare.
Den förfinade tekniken kan också användas i historiska syften. Vi har som exempel
analyserat DNA på den knapp som Karl den tolfte sägs ha blivit skjuten med. Vi har
även analyserat ben från den Heliga Birgitta, hennes dotter Katarina, Carin Göring
och Nicolas Copernicus. De historiska analyserna ger oss möjlighet att testa våra
nyutvecklade metoder på svåra material, och om vi lyckas har vi en bra metod för
kriminaltekniska analyser. Analyserna och individidentifieringarna ger även hjälp i
historikers och arkeologers utredningar av släktskap och äkthet.
Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer vi att kunna analysera varianter i
de gener som styr t.ex. ansiktsdrag, ögonfärg, hårfärg eller längd. Med hjälp av den
informationen kommer det att bli möjligt att göra fantombilder av brottslingar som
har lämnat biologiska spår efter sig, utan att vi någonsin har sett dem.
Erik, Karin och Gösta Selanders Stiftelse, bildad 1978, har till uppgift att
främja klinisk vetenskaplig forskning vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset,
bland annat genom att utdela driftsanslag.
För att hedra professor Martin H:son Holmdahls mångåriga insatser för anestesiologin, nationellt och internationellt, och hans stora betydelse för Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har Selanders Stiftelse inrättat en Martin Holmdahlföreläsning.
Denna gavs 2010 för första gången, då med professor Anders Larsson som föreläsare över ämnet ”Intensivvård - tillämpad fysiologi, immunologi och etik”.
2011 var professor Torsten Gordh föreläsare och hans titel på föredraget var ”En
vandring på Via Dolorosa – något om Darwin, Martin Holmdahl och smärtforskningen”.
2012 föreläste professorn i klinisk fysiologi i Uppsala, Göran Hedenstierna, om
”Varför och hur vi andas?”
2013 hade vi nöjet att hälsa professor Ulf Pettersson, Uppsala, välkommen som
föreläsare. Titeln på hans föredrag var: ”Patientarvsmassan – läkarens nya kristallkula?”
Martin Holmdahl föreläsning
Torsdag 20 mars 2014, klockan 18.00
Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet
Dag Hammarskjölds väg 20, Uppsala
Föreläsare:
Professor Marie Allen, Uppsala
DNA i brottens och historiens spår
Selanderska Stiftelsen inbjuder till buffé på Café Olof efter föreläsningen.
Förhandsanmälan av platsskäl nödvändig senast 10 mars till:
Gun Schönnings, tel: 018-250623 eller e-post: [email protected]
Värd: Selanderska Stiftelsen
Anmälan till buffé, se sista sidan
Uppsala
Medicinska
Seniorer