Transcript Ringare, klockare och organister i Gammalkil 1662 – 1969

Ringare, klockare och organister i Gammalkil 1662 – 1969
Bakgrund
Jag inleder med en beskrivning av vad kyrkolagarna stadgade om tjänsterna som klockare och
organist. Uppgifterna kommer från Mats Björkstrands fakultetsuppsats vid Åbo Akademi.
I 1686 års kyrkolag fanns två tjänster inom kyrkan utöver prästtjänster. Det var klockare och
organister vars tjänster hörde nära samman. 1794 blev det enligt lagen möjligt att slå samman dem.
Klockaren hade många uppgifter: klockringare, kyrkvaktmästare, prästerskapets kyrkliga tjänare,
barnlärare och att sköta kyrkans tjänsteförsändelser. I 1869 års kyrkolag delades klockarens
uppgifter i musikuppgifter, undervisningsuppgifter och kyrkovaktmästargöromål. Utöver klockare
och organist finns då också kantorstjänster.
Officiellt bestämdes klockarlönen för hela det svenska riket 1681 och på nytt efter att kyrkolagen
1686 hade trätt ikraft genom en kunglig förordning av år 1694. Enligt de här bestämmelserna skulle
en klockare årligen av alla bönder eller hemmansrökar få tre kappar säd. Han fick också ersättning
för olika kyrkliga förrättningar: för dop ett öre silver samt för vigsel, kyrktagning och begravning
två öre silver. En person som sökte en klockartjänst måste kunna läsa, skriva med säker och tydlig
handstil samt känna åtminstone de fyra enkla räknesätten. Dessutom måste han kunna börja de vid
gudstjänster brukliga psalmerna efter noter. Därutöver skulle han ha tillräcklig kunskap i
kristendomslära, så att han kunde ge församlingens barn den första undervisningen i det ämnet.
Klockaren skulle leda sången vid gudstjänster och andra kyrkliga förrättningar där sång var
föreskriven, om församlingen inte hade anställt någon särskild sångare. Det låg på klockarens
ansvar att undervisa skriftskolungdomarna i psalmsång, vid behov undervisa barn i läsning och
delta i deras förhör i läsning vid läsmöten samt övervaka renlighet och ordning i kyrkan. Utöver
detta skulle klockaren ansvara för de av kyrkans tillhörigheter, som anförtroddes honom för vård
eller användande.
Den som sökte en organisttjänst skulle ha kännedom om orgelns konstruktion, stämning och skötsel,
så att vården därav kunde anförtros honom. Dessutom måste han med orgelns hjälp kunna pålitligt
leda den offentliga kyrkosången efter noter.
När en tjänst blev ledig, skulle kyrkoherden senast inom 30 dagar efter detta genom kungörelse
uppmana hugade att söka den här tjänsten inom 90 dagar. När ansökningstiden hade gått ut, skulle
kyrkoherden och kyrkorådet uppföra de tre skickligaste bland de sökande på förslag. Detta och
uppgifter om de övriga sökandena skulle sedan kungöras från predikstolen. Då förslaget hade
vunnit laga kraft, skulle de, som blev föreslagna, avlägga prov i den församling där tjänsten var
ledig. Efter detta skulle församlingen välja en ny klockare eller organist bland de föreslagna. Efter
valet var det ålagt kyrkoherden att sända handlingarna till domkapitlet, som sedan gav fullmakt åt
den kallade att tillträda tjänsten.
Uppgifter från Gammalkil
Citat ur Nils Göranssons bok Klockare och organister i Linköpings stift del I:
"Vid en biskopsvisitation 1662 anmärktes att inget boställe fanns för klockaren. Det tidigare hade
blivit ryttartorp. Pastor hade försökt få det tillbaka i församlingens ägo men fått avslag hos Kungl.
Maj:t. Kanske bodde klockaren då liksom senare i sockenstugan. Från 1793 och hundra år framåt
bodde han troligen i Fettjestad."
Klockargården som blev ryttartorp var Torpa rusthåll 100, som låg framför kyrkan. Det flyttades till
Torpa-Holma. Vi kan följa de soldatfamiljer som bodde i husen 1692-1904.
I kyrkböckerna har Sven-Eric Sederlin funnit två klockare utöver de sju som finns med i
Göranssons bok. Därtill har jag tagit med alla ringare, som vi hittills hittat i vår kartläggning av
personer och bebyggelse i Gammalkil.
Klockare Zackarias Jona var klockare under 57 år. Han gifte sig 1652 med Brita i Visätterstorpet.
Han dog 1671 och hon 1680.
Klockare Nils Klåckare död 1729. Han gifte sig 1681 med Elin Knutsdotter född 1657. Han fick tio
barn och Elin var mor till minst sju av dessa. En klockare Nils Månsson vittnade vid hösttinget
1714 om en händelse som inträffat i kyrkan.
Den första klockaren som nämns vid namn i Nils Göranssons bok är Nils Nilsson, född 1711 och
död 1772. Han var troligen inte organist fast en liten orgel, en s k regal, fanns med i en
inventarieförteckning 1703. Den hade skänkts av M. Ollongren. Den såldes senare för 30 daler
kopparmynt emedan ”den inte kunde hålla ense med församlingen, ej heller ville de hålla någon
organist”.
Nils Nilsson bodde på Stillinge Sörgård 1736-1756 och var gift med Maria Jönsdotter, som var född
i Brånstad. De fick sju barn mellan åren 1736-1753.
Nils Nilssons son, skräddargesällen Per Nilsson samma person som Petter Kilmark, född 1745,
valdes enhälligt till klockare 1772. Han sågs som den skickligaste att ”driva barnaläran, emedan han
själv gått i skola och lärt både läsa, skriva och räkna”. Han dog 1799. Klockaren Peter Kihlmarck
uti Skränge vittnade vid tinget februari 1786 om misstankar mot en dräng han haft.
Nils Olsson, vilken senare tog namnet Ohlin, vikarierade från 1793
och tjänstgjorde som ordinarie till sin död 1835. Han var född i församlingen 1773. Under hans tid byggdes den nya kyrkan och han fick
som organist spela på den stora, senare så berömda orgel, som Per
Schiörlin byggde 1806. Nils bodde i Brånstad 1805-1807, Källstorp
Fettjestad 1807-1815 och i Lilla Broby 1815-1835. Han gifte sig med
Maja Lena Larsdotter och de fick sju barn mellan åren 1806-1820.
Nils Ohlins son med samma namn övertog tjänsten. Han var född
1814 och dog 1900. Utom Broby ägde och brukade han hustruns
fädernegård i Skiestad och förvärvade också Skränge skattegård. Med
Katarina Sofia Månsdotter fick han under åren 1846-1852 tre barn,
alla födda i Skiestad Östergård. Troligen tog han ledigt från kyrktjänsten 1879. Han hade tillträtt 1835. 1834-1855 undervisade han de
minsta barnen. Kyrkoherde Unell hade fått sockenstämman att köpa
2
och upplåta Fettjestad Krongård som löneförmån åt klockaren och organisten Nils Ohlin.
Carl Håkansson om honom vet vi bara att han var ringkarl och har en knytning till Kapperstad.
Han fick ett barn 1783-03-30.
Karl Johan Grön född 1822 i Skiestad soldattorp 078 var ringkarl och torpare. Han bodde i
Berglunda, Vinneberg och dog där 1894. Han var gift med Anna Lisa Larsdotter född 1824. De fick
8 barn.
Anders Henriksson var ringkarl. Han föddes1828 i Stugan vid kyrkan, Prästgården och dog i
samma stuga 1889. Han gifte sig 1856 med Lena Matilda Eriksdotter född 1833. De fick tre barn.
1874 gifte han sig med Matilda Johanna Larsdotter född 1839. De fick ett barn.
Emanuel Berggren, församlingens lärare sedan 1855, blev 1879 också organist
och klockare. Han var född 1834 i Vallerstad och hade närmast kommit från Veta.
Han bodde i Kyrkskolan 1855-1891 och i Manhem 1891-1899 då han avled. Han
var gift två gånger. Först med Anna Charlotta Andersdotter född 1834, som födde
två barn. Andra gången med Anna Andersdotter född 1847. som fick sju barn. Alla
nio barnen föddes i Kyrkskolan.
Johan Evald Botvidsson föddes i Ö. Husby 1864. Han kom som lärare till Gammalkil 1892 och var
från 1900 även klockare och organist. Han avgick med pension 1924 och flyttade 1944 till
Linköping, där han avled 1950. Under sin tid i Gammalkil var han också poststationsföreståndare
och fortsatte som sådan i Tjällmo några år. För sin lärargärning tilldelades han Letterstedtska
stipendiet. Han anförtroddes flera kommunala uppdrag. Evald Botvidsson var gift med Augusta
Scherman. De fick under åren 1895-1902 tre barn. Han bodde i Kyrkskolan 1892-1900 och i
Manhem 1900-1921.
Gammalkils skola 1892,
organist och lärare
Botvidsson, lärarinna
Augusta Scherman
August Olsson född 1854 i Berget, Brånstad var snickare och byggmästare. Han köpte Berget av
sina föräldrar samma år som han gifte sig 1880. Han var också ringkarl och orgeltrampare i 50 år.
3
De sysslorna utförde han tillsammans med nedan nämnde Karl Aronsson.
August Olsson gifte sig med Anna Matilda Hurtig född 1859. De fick 12 barn, som alla var födda i
Berget. Sonen Gerhard har skrivit Några små axplock från min bardom.Det finns att läsa under
Berättelser på vår hemsida.
Karl Johan Aronsson född 1865 i Pirum (Lilla Gävbo) var jämngammal med
Botvidsson och var enl ansedeln ringkarl i Källmo, L Farsbo. Han omnämns
av Greta Lagerfelt som grävare och ringare i Gammalkil från 1897. "Slutade i
dessa tjänster år 1946 och avtackades med gratifikation". Han dog 1952. Han
var gift med Lovisa Matilda Svensdotter född 1855. De fick fyra barn mellan
1888-1895. Nils Göransson skriver att klockartjänsterna försvann genom
1950 års kyrkomusikstadga.
Ernst Karlsson född 1884, skriver Greta Lagerfelt, "blev ringare, grävare och
orgeltrampare år 1931". Han var under drygt 40 år rättare i Skiestad. Ernst
och hans hustru Hedvig fick nio barn alla födda i Skiestad soldattorp mellan
åren 1910-1927.
Torsten Johansson tillträdde 1925 och blev församlingen trogen till pensioneringen
1969. Han flyttade då till Mjölby. Han var född 1898 i Nykil. Han bildade kör, när
han kom till Gammalkil. Han fick uppleva hur kyrkans orgel blev vida känd genom
att Albert Schweitzer och andra berömda musiker gav konserter på den och att
inspelningar gjordes. Musikernas namnteckningar är samlade i hans gästbok på
orgelläktaren. Han bodde i Manhem 1929-1961. Hans far hade varit lärare och
vikarierande organist i flera församlingar, sist i Nykil, där han senare blev
lantbrukare. En annan son var lärare i Arjeplog. Han gifte sig med Astrid Elin Linnéa Johansson
Linell.
Dr Albert Schweitzer spelar på
Schiörlinorgeln i Gammalkils kyrka
vid återinvigningen 1951.
4
Ringare
Klockare/organister
Carl Håkansson
Zackarias Jona klockare 1614 - 1671
Karl Johan Grön
Nils Månsson enl. tingsprot klockare 1714
dog 1729
Anders Henriksson
Nils Nilsson klockare dog 1772
August Olsson ringare och orgeltrampare
Per Nilsson=Petter Kilmark enl. tingsprot 1772
dog 1799
Karl Johan Aronsson 1897 - 1946
ringare och grävare
Nils Olsson (Ohlin) 1793 - 1835 var också
organist
Ernst Karlsson 1931ringare, grävare och orgeltrampare
Nils Ohlin dy 1835 - 1879 var också organist
Emanuel Berggren 1879 var också organist
Evald Botvidsson 1900 – 1924 var också
organist
Torsten Johansson 1925-1969 var också
organist
Material hämtat från:
Klockare och organister i Linköpings stift I 1993 av Nils Göransson,
Klockare och organister i Nykarlebyförsamling 1809-1899 av Mats Björkstrand, 1992
Greta Lagerfelts berättelse om Ringaren i tornet. Ur Linköpings stifts julbok 1950
Material från vår egen hemsida (uppgifter från ansedlar, berättelser och foton).
Sven-Eric Sederlin har därutöver bidragit med material ur kyrkoböckerna.
Mariann Löfgren
2011-01-24
5