Transcript GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2013

GÄVLE ENERGI
ÅRSREDOVISNING 2013
Årsredovisning 2013
Gävle Energi AB
Produktion
Foto: Gabriel Liljevall, Albin Bogren, Sven-Olof Melin, Gävle Energi
Text: Cecilia Westergård, Kim Wahlman, Per Laurell, Håkan Jönsson
Grafik: Marknadskommunikation Gävle Energi
2
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Ägarstruktur4
Förord5
Händelser från 2013 6
VD har ordet 8
Ett tryggt nätverk 9
Stort fokus på kundvård10
Tre nya Bionärpannor 12
Guldgrävande kunder 13
Energieffektiv fritid 14
Hållbarhetsarbete16
Vår miljöpolicy16
Ladda batterierna18
Affärsområde Elhandels samverkan19
Unikt samarbete med lokala industrin 20
Utveckling i framkant22
Energismartare Gävle24
Förvaltningsberättelse26
Resultaträkning32
Balansräkning33
Koncernens förändringar i eget kapital 35
Moderbolagets förändringar i eget kapital
35
Kassaflödesanalys36
Noter, gemensamma för moderbolag och koncern
37
Gävle Energis styrelse 201353
Revisionsberättelse55
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
3
31 DECEMBER 2013
Gävle kommun
Gävle Stadshus AB
Gävle Energi AB
Per Laurell, VD
Gävle
Energisystem AB
Gävle
Kraftvärme AB
Bionär
Närvärme AB
Anton Holton, VD
Inger Lindbäck, VD
Roger Belin, VD
95 % Gävle Energi AB
5 % Söderhamn NÄRA AB
100 % Gävle Energi AB
59 % Gävle Energi AB
24 % Ockelbo kommun
17 % Älvkarleby kommun
Intressebolag
Samkraft AB
SBI Ekogas AB
Norrsken AB
Bomhus Energi AB
Mikael Johansson, VD
Håkan Jönsson, VD
Björn Jonsson, VD
Conny Malmkvist, VD
19,4 % Gävle Energi AB
12 st Övriga delägare
4
49 %
51 %
Gävle Energi AB
SBI Ekogas AB
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
10,4 % Gävle Energi AB
20 st Övriga delägare
50 %
50 %
Gävle Energi AB
BillerudKorsnäs
GÄVLE ENERGI
OCH HÅLLBARHET
I 2013 års årsredovisning ingår vår hållbarhetsrapport. För oss är det naturligt eftersom hållbarhetsarbete är en självklar del av vår vardag. Det
genomsyrar hela vår verksamhet igår, idag och i
framtiden.
Som en viktig aktör i regionens utveckling, som arbetsgivare och som energibolag har Gävle Energi ett ansvar
för att i all verksamhet bidra till en långsiktigt hållbar
utveckling, såväl socialt och ekonomiskt som miljömässigt.
För oss handlar det inte bara om att etablera och förvalta
regionens energiförsörjning på ett miljövänligt sätt utan
också skapa långsiktiga förutsättningar för attraktiva
bostadsområden, ett lönsamt näringsliv och hållbara
livsmiljöer under många år.
Företagets sociala ansvar, eller CSR-arbete, är omfattande.
Corporate Social Responsibility, som den engelska förkortningen står för, handlar i grunden om att ta ansvar
för hur vi påverkar miljön.
Men varför krångla till det med svårbegripliga förkortningar när vi ganska enkelt kan kalla det hållbarhet.
Hållbarhet handlar om hur vi på frivillig grund integrerar social, ekonomisk och miljömässig hänsyn i vår
verksamhet och i samverkan med våra intressenter. Inte
för att vi måste, utan för att vi vill.
Marknadschef Håkan Jönsson
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
5
UTV EC K L I N GEN AV DE T NYA A F FÄ R S S YS TE ME T BF U S
HÄNDELSER FRÅN 2013
Miljötillståndet för att riva det gamla
vattenkraftverket i Forsbacka och
bygga ett nytt blev klart.
Ekogas fira
de över 1 m
iljon kubikm
producerad
eter
biogas seda
n starten 20
11.
Huvudkon
toret Fören
fyllde 20 år
vilket vi fi
rade med en
stor person
i slutet av
alfest
maj.
för
Vår bränslemix
ordbra
fjärrvärme är rek
t
med 99,2 procen
i.
förnybar energ
Genom vårt
eget kraftv
ärmeverk
Johannes oc
h samägda
Bomhus En
värmer vi en
ergi
stor del av
Gävle.
atsävle för klim
förbereda G
r en dykare
Vi började
ta
be
ar
är
yla. H
mart fjärrk
leån.
garna i Gav
med lednin
om
mer
Läs an 9.
d
i
på s
å
själva p
.
er gräver
a dras in
s kund
k
s
et
N
ld
le
u
v
G
Ga
er
ib
F
r
t nä
egen tom
6
vårt
Sedan som
maren fin
ns vårt ku
där kunde
ndrum
rna får se
tekniken oc
va hur det
h uppleär att vara
GavleNetku
nd.
t
elnä
ny sjökabel till
I augusti drog vi en
rgård. Strömförskä
s
vle
Gä
i
Römaren
lt så trygg.
bbe
du
nu
sörjningen är
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
Elnät fick besök från Sydafrika.
Tillsammans jobbar vi med ett treårigt
projekt inom förnyelsebar energi.
UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S
kstär
t för l
s
n
dtjä ersona tra
kun
ex
ap
Vår ed extr ing på
n
m
s
s
t
a
te
en s
som vård.
d
n
ku
Vi förlängde våra öppettider i kundtjänst. Nu är det ännu lättare för våra
kunder att komma i kontakt med oss.
78 p
roc
bilar ent av v
år
är m
iljöfo a poolrdon
.
Gävle är Sveriges näst bästa elbilskommun 2013, enligt föreningen
Gröna bilister.
Vi bytte ut dammluckorna vid Strömdalens kraftverk. De nya luckorna har
både högre säkerhet och bättre funktion.
Käll
m
Vi le ärkt el f
ve
y
käll rerar el llde 10 å
or
fr
r
är 10 som vi g ån energ .
i0 pro
a
cent ranterar
förn
ybar
a.
skild
ut en en
la
Att byta
fjärrky
ll
ti
g
in
av
kyllösn
en
p
p
lä
ts
ru
minska
med 75
oldioxid
fossil k
procent.
Under fjolåret tillkom Gävle Energi Elhandel och Söderhamn NÄRA Elhandel
som två bifirmor i koncernen.
ledning
mera å
ed
gger nu
m
li
le
n
v
å
ä
le
G
av
la
Här i G
e centra
ska förs
en som
la.
fjärrky
hela
nkäten är
stolta
edarbetare
re
m
ta
t
g
be
li
ar
n
E
våra med
av
t
i!
en
g
oc
er
96 pr
ävle En
bba på G
över att jo
Vi har utv
ecklat ett
affärssyst
underlätt
em som
ar både fö
r personal
kunder. L
en och vå
äs mer på
ra
sidan 22
.
Vi har ett av landets säkraste elnät
med en medelavbrottstid på endast
18,7 minuter per kund år 2013.
Ånge
er åkte till
ra elteknik
ras elnät
de
ra
Flera av vå
re
pa
re
pa till och
för att hjäl
cember.
en Ivar i de
m
or
st
r
te
ef
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 13
7
UTV EC K L I N GEN AV DE T NYA A F FÄ R S S YS TE ME T BF U S
Hållbarhet genomsyrar allt vi gör på Gävle Energi.
Det gäller inte bara miljön utan också sociala och
ekonomiska frågor. Vi är övertygade om att det är
en framgångsfaktor som leder till både konkurrenskraft och goda resultat. För goda resultat har vi. När
vi nu summerar förra året kan vi stolt konstatera att
2013 var ett väldigt framgångsrikt år på många sätt.
Fjolåret gick till stor del i samverkans och samarbetets
tecken, precis så som vi önskar. Det var även ett mycket
aktivt år med stora satsningar för framtiden. Tillsammans med såväl privat näringsliv som andra offentliga
aktörer och skolvärlden jobbar vi gemensamt mot mål
som gynnar staden, näringslivet och hela regionen.
Flera av höjdpunkterna kan du läsa mer om i den här
årsredovisningen, men jag vill redan nu i korthet nämna
några händelser som vi är extra stolta över.
2012 års miljövärden för vår fjärrvärme var strålande
bra och 2013 års värden ännu bättre. Vi ligger i Sveriges
absoluta toppskikt, vilket är otroligt glädjande. Samarbetet med BillerudKorsnäs och vårt samägda kraftvärmeverk Bomhus Energi är en stor del av anledningen till
de mycket positiva värdena.
Vi samarbetar fortsatt nära skolvärlden. Vår energipedagog sprider kunskap om vad energi är redan från
låga åldrar. Genom praktikprogrammet Tekniksprånget
hjälper vi blivande ingenjörsstudenter att lära sig mer
8
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
om vad det innebär att vara ingenjör. Vi har även något
äldre praktikanter hos oss genom co-op-programmet för
energisystemingenjörer på Högskolan i Gävle. Tillsammans
med högskolan och flera andra aktörer har vi dessutom
företagsforskarskolan Reesbe, där tolv doktorander
forskar inom ämnet energieffektivisering.
Under hösten genomförde vi vår medarbetarundersökning. Resultaten visade att det finns frågor att jobba med
och vi fortsätter förstås även att ytterligare förbättra
de resultat som var positiva. När det gäller till exempel
trivsel på arbetsplatsen har vi otroligt fina resultat. Hela
96 procent av alla anställda är stolta över att ha Gävle
Energi som arbetsplats. Dessutom är vi väldigt gärna på
jobbet vilket syns på vår frisknärvaro som ligger på hela
96,7 procent.
Och våra hängivna medarbetare levererade sannerligen år 2013. Tillsammans klarade vi våra ägares mål
med god marginal. Vinsten från fjolåret går nu tillbaka
till kommunen och bidrar till stärkandet av regionens
utveckling och konkurrenskraft vilket gläder oss enormt.
Ihop med våra partners och medarbetare jobbar vi vidare
med hållbar samverkan, utveckling och attraktionskraft.
Genom att ligga i framkant i alla våra verksamheter
sätter vi tillsammans Gävle på kartan.
Vd Per Laurell
UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S
Elnät
I princip är hela Gävle kommun anslutet till Gävle
Energis elnät med cirka 46 000 anslutningar. Det
ställer höga krav på Gävle Energi som elnätsleverantör. Kravställningen klarade vi under 2013 med
bravur och elnätet är ett av Sveriges driftsäkraste.
En av anledningarna till det lyckade resultatet är att hela
fyra femtedelar av ledningsnätet är nergrävt vilket
minskar risken för avbrott och höjer driftsäkerheten.
Affärsområdeschef Thomas Tillman är mycket nöjd med
utvecklingen och driften av elnätet.
– Elnätet inom vårt område är mycket starkt. Vi kan
hålla låga elnätspriser och samtidigt leverera hög
säkerhet på nätet.
Unikt projekt för att säkra strömtillförseln
Totalt finns cirka 2 800 kilometer kabelnät utspritt i
Gävletrakten och vi arbetar hela tiden för att stärka
nätet ytterligare. Under 2013 jobbade vi med ett för oss
unikt projekt för kabeldragning. Projektets mål var att
öka driftsäkerheten och tillgängligheten på ön Römaren
vid Limön i Gävles skärgård. Lösningen blev att dra en
ny sjökabel till ön. Till hjälp användes en pråm som var
•
Elnätet i Gävle har funnits
sedan 1892.
•
Ungefär 46 000 anslutningar.
•
Energiomsättning 740 GWh.
•
783 km mellanspänningsnät
varav 31 procent luftnät.
•
2 050 km lågspänningsnät.
•
Medelavbrottstid per kund 2013
(oaviserat) 18,7 minuter.
•
Antal avbrott per kund 2013
(oaviserat) 0,3 stycken.
•
2 800 km kabelnät.
lastad med hela 10 ton kabeltrumma. Med stor precision
matades sjökabeln ut. Projektet var lyckat och numera
finns alltså två separata sjökablar till Römaren. Det gör
det möjligt att koppla om elen om något går sönder
vilket minskar risken för längre avbrott.
– Ett av våra verksamhetsmål är att säkerställa att våra
kunder har ett säkert och stabilt nät. Därför vill vi alltid
ligga i framkant i utvecklingen. Det ledde till det här för
oss unika projektet, berättar Thomas.
Samverkan mellan
elnätsföretagen genom Elinorr
Tillsammans med 15 andra elnätsföretag i södra och
mellersta Norrland är vi en del av föreningen Elinorr.
Genom föreningen samarbetar företagen kring utvecklingsfrågor och drar nytta av varandras erfarenheter
och kunskap. Ett exempel är materialupphandling och
anslutning av vindkraft.
– Vi är ofta med i arbetsgrupper och konferenser som i
sin tur hjälper till att stärka vårt elområde. Elinorr är det
nätverket vi har haft mest utbyte av, förklarar Thomas.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 13
9
S T OR T FOK US PÅ K U NDVÅ R D
– Vår drivkraft är att våra kunder
ska få miljövänlig fjärrvärme till
förmånliga priser.
2013 gjorde Affärsområde Värme stora satsningar på
både kundvård samt drift och underhåll av fjärrvärmenätet. Drivkraften för Värmes affärsområdeschef
Peter Rosenkvist är att våra kunder ska få miljövänlig, stabil och prisvärd fjärrvärme.
fjärrvärme till förmånliga priser. På det sättet blir det
attraktivt både att bo och verka i samt flytta till Gävle,
säger Peter Rosenkvist.
Under projektnamnet Fjärrvärmeambassadörsskapet
besökte våra säljare nästan 500 företagskunder. Målet
var att berätta om fördelarna med att vara fjärrvärmekund hos oss och fånga upp önskemål och synpunkter.
Besöken var mycket uppskattade och ledde i flera fall till
att kunderna valde att teckna andra typer av avtal, för
till exempel elhandel, bredband eller energitjänster.
Vi medverkar i flera olika nätverk för att både dra
lärdom av och inspirera andra fjärrvärmeleverantörer.
Bland annat medverkar vi i Teknikrådet, Marknadsrådet
inom Svensk Fjärrvärme och Värmek.
6000 bilder av Gävles fjärrvärmenät
För att vara säkra på att vi kan leverera en högklassig
produkt har vi ett stort fokus på drift och underhåll av
fjärrvärmenätet. Vårt ledningsnät är 35 mil långt och vi
underhåller det löpande för att se till att våra kunder får
en säker leverans av miljövänlig värme.
Som en del i arbetet med förebyggande underhåll gjorde
vi i november en så kallad flygtermografering. Under en
natt flygfotograferades hela fjärrvärmenätet med värmekamera. Tack vare bilderna upptäckte vi begynnande
läckor och satte in förebyggande underhåll.
– Vår drivkraft är att våra kunder ska få miljövänlig
10
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
Kunskapsutbyte, produkt- och
affärsutveckling genom samverkan
– Samverkan är otroligt viktigt. I organisationer som
jobbar med fjärrvärme är det vanligt att det finns
särskilt utsedda personer med en viss typ av spetskompetens. Därför är det mycket betydelsefullt att vi ses
över bolagsgränserna och diskuterar aktuella frågor och
framtid, säger Peter.
Även samverkan med våra kunder är av stor vikt för
affärsområde Värme. Både företagskunder och privatkunder kommer med mycket viktiga synpunkter som vi
tar med oss när vi utvecklar vår verksamhet.
– Vi arbetar i olika typer av samverkansformer där
vi kan lära av varandra på olika vis. Inte minst hur vi
använder energi på det mest energieffektiva sättet,
berättar Peter.
UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S
Fjärrvärme
•
350 kilometer ledningsnät.
•
Varje år pumpar vi runt ungefär 23 miljoner kubikmeter hetvatten
i ledningssystemet.
•
Fjärrvärme som produkt har funnits i Gävle sedan 1967.
•
Ungefär 4 500 kunder är anslutna till fjärrvärmenätet.
•
Gävle Energis fjärrvärme är rankad 23 av 263 kommuner i den så
kallade Nils Holgersson-undersökningen. (I undersökningen jämför
man varje år kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och
uppvärmning för en bostadsfastighet. Billigast är nummer 1.)
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 13
11
TR E N Y FÖR VÄR V I B I O NÄ R F Ö R R E G I O NA L S A M VE R K A N O C H KO N KURRE N SKRAF T.
Styrkan med Bionär är att
vi är proffs på den småskaliga
fjärrvärmeverksamheten.
FÖR REGIONAL SAMVERKAN OCH KONKURRENSKRAFT
Bionärs verksamhet utökades med tre nya anläggningar förra året. Alla tre av olika anledningar men
alla i samverkan med antingen privata eller offentliga aktörer.
– Tillsammans skapar vi både en bättre miljö och ett
konkurrenskraftigt samhälle, säger Roger Belin, vd
Bionär.
I Engeltofta byggde vi en helt ny anläggning för att tillfredsställa ett behov i det privata näringslivet. Genom den nya
biopannan har Engeltofta AB blivit av med sitt elberoende
och istället fått en 100 procent biobränslebaserad lösning,
vilket stärker deras konkurrenskraft ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt perspektiv.
Även kommunalägda Tierpsbyggen gjorde en miljöinvestering när de anslöt ett område i Månkarbo till en
ny Bionärpanna. Anslutningen till småskalig fjärrvärme
12
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
gjorde att sex oljeeldade pannor togs ur bruk. Det ger
en minskad förbrukning av ungefär 100 kubikmeter olja
per år, vilket i sin tur hjälper Tierpsbyggen att klara sina
miljömål.
Sedan årsskiftet 2013-2014 har vi även tagit över fjärrvärmeanläggningen i Torsåker. Nätet som är på 3,5 GWh
var i minsta laget för att passa in i den tidigare nätägarens verksamhet. Målet är nu att effektivisera anläggningen och driva den vidare ur såväl ett ekonomiskt som
miljömässigt hållbart perspektiv.
– Styrkan med Bionär är att vi är proffs på den småskaliga fjärrvärmeverksamheten. Vi jobbar för en hållbar
framtid genom att ta ansvar för de mindre näten som
inte passar in i de stora energibolagens verksamhet,
säger Roger Belin.
UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S
Genom den här typen av
samarbete med våra kunder får
vi möjlighet att fokusera på det
vi är riktigt bra på...
FÖRBEREDER SJÄLVA FÖR GAVLENET ”FIBER GULD”
2013 tänkte vi nytt när det gällde GavleNet. För att
snabba på tiden det tar att få fiber från ett av världens snabbaste bredband provade vi på att överlåta
ett led i processen till kunderna. Vi förlade fibern
ute i gatan medan kunden själv grävde och
förberedde för fibern inne på sin tomt.
ett större område där många fastighetsägare ska gräva
på sina respektive tomter har engagemanget vuxit sig
starkt grannarna emellan. Det har nämligen hänt att de
har gått ihop och gemensamt hyrt en liten minigrävmaskin istället för att använda sig av handkraft.
Tidigare har vi ansvarat för all grävning, även innanför
kundernas tomtgränser. Det innebar att kunden behövde
ha ett öppet schakt på sin gård en längre tid i väntan
på att vi kom till just deras fastighet för att gräva ner
fiberkabeln. Det nya upplägget med ”gräv själv” gör det
smidigare och billigare för kunden och snabbar även på
processen att få ett riktigt bra bredband.
Vi kommer att se mer av metoden framöver. Under
2013 har vi nämligen beslutat om att bygga ut GavleNet
i bland annat Hedesunda, Sälgsjön, Furuvik, Forsbacka
och Åmot.
Vi har använt oss av den nya metoden i både Hemsta, Hemlingby och på Brynäs och kunderna har varit
positiva till arbetssättet. I de fall där det har rört sig om
Framtida grävningar i flera områden
– Genom den här typen av samarbete med våra kunder
får vi möjlighet att fokusera på det vi är riktigt bra på,
nämligen fibernätets infrastruktur och att leverera riktigt snabbt och säkert bredband, säger Curt Ståhlenberg,
säljare på GavleNet.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 13
13
ENER GI EFFEK T I V FR I TI D
SAMARBETE FÖR MINSKAD ENERGIANVÄNDNING
Vi på Energitjänster jobbar tillsammans med kunderna för att
alla ska bli experter på just sin
anläggning.
Vi vill att våra kunder ska använda sin energi på
bästa sätt. Tillsammans med Gavlefastigheter och
Kultur- och fritidsförvaltningen på Gävle kommun
har vi därför startat ett projekt där vi går igenom 27
av kommunens fritidsanläggningar för att optimera
energianvändningen.
Kultur & fritid vände sig till Gavlefastigheter med en
undran om hur de skulle kunna minska sina energikostnader. Gavlefastigheter kontaktade oss med uppdraget.
Nu arbetar vi tillsammans för att minska energianvändningen, vilket även kommer att bidra till att nå målen i
kommunens miljöstrategiska program.
27 anläggningar med potential att spara energi
Arbetet inleddes med en förstudie hösten 2012. Sedan
dess har vi tillsammans med driftpersonal från Gavlefastigheter och Kultur & fritid gått igenom anläggningarna
och uppskattat besparingspotentialen.
Bland fastigheterna finns bland annat ishallar, idrottshallar och idrottsplatser. De ska vara igång och redo att
ta emot besökare när det är aktiviteter, men tiden däremellan kan de stå i standby för att spara energi.
14
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
För att effektivisera energianvändningen gör vi allra
först en grundlig genomgång av fastigheten. Åtgärderna
kan handla om allt från att byta ut konkret utrustning till
att ställa om parametrar i styrutrustningen.
– När vi har genomfört alla åtgärder kommer energikostnaderna att minska, vilket i slutändan kommer föreningarna till godo, berättar Marcus Wijk, energiingenjör på
vår avdelning Energitjänster.
Genomgång och utbildning för alla berörda
En viktig del i arbetet är också att förbättra kommunikationen mellan bolag och förvaltning. Exempelvis måste
vaktmästarna på plats få ta del av energiuppföljning för
att effektiviseringsarbetet ska vara motiverande, liksom
att få gensvar på de åtgärdsförslag som förs fram.
– Det handlar lika mycket om mjuka värden som hårda.
Vi jobbar tillsammans över bolags- och förvaltningsgränserna med driftpersonal från Gavlefastigheter och
vaktmästarpersonal från Kultur och fritid. De ska bli
experter på just sina anläggningar, säger Marcus.
UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S
Energiingenjören Marcus Wijk
diskuterar olika energiåtgärder
vid ett kundbesök.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 13
15
NÅGRA AV VÅRA MILJÖAKTIVITETER ÅR 2013
Evenemangen, åtgärderna och aktiviteterna på
temat miljö var många och varierande förra året,
både internt och externt.
vändningen i vår vardag. Läs mer om honom och hans
uppdrag på sidan 24.
På eventdagarna Jorden och skogen i staden samt Trafikdagen träffade vi mellanstadieelever i Boulognerskogen
i Gävle tillsammans med en mängd andra företag, bolag
och förvaltningar. Hundratals elever besökte evenemangen för att lära sig mer om hållbarhet.
Hållbarhetsarbete har sedan länge varit en naturlig del
i vår vardag men nu ska både begreppet och insatserna
konkretiseras och lyftas fram än mer.
På plats vid dessa tillfällen fanns vår energipedagog.
Energipedagogen är ett projekt vi driver tillsammans
med flera andra aktörer i kommunen för att utbilda och
göra kommuninvånarna mer medvetna om energian-
Interna utbildningar i hållbarhet
– I höstas gick startskottet för ett uttalat mål att tydliggöra vårt hållbarhetsarbete internt. Allting vi gör och allt
som ligger framför oss knyter an till begreppet hållbarhet men nu ska det göras mer konkret och synligt för
alla medarbetare, säger miljö- och kvalitetssamordnare
Jessica Söderblom.
Läs me
r om
vår m
iljöpro
fil
på sid
an
EN NATURLIG DEL I VÅR VARDAG
Gävle Energi AB ska med omsorg om miljön tillgodose
våra kunders behov av effektiva energilösningar i form
av el, värme, biogas, kyla, tele- och datakommunikation
och därtill hörande energitjänster på ett affärsmässigt
sätt. Klimatfrågan är central och präglar vår strategi.
Hållbarhet och ständiga förbättringar
Vi är ett företag som ser miljöfrågorna som en del i allt det
vi gör, och miljöhänsyn ska därför beaktas på alla nivåer i
organisationen. Vi ska aktivt delta i utvecklingen av miljöanpassade och effektiva energi- och tekniklösningar.
Vårt handlande ska bidra till en långsiktigt hållbar
utveckling och våra produkter och tjänster ska medverka till en ökad hushållning av naturresurser samt till
minskad klimatpåverkan.
16
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
27
För att uppnå ständiga miljöförbättringar har vi miljömål och arbetar aktivt med att begränsa och förebygga
negativ miljöpåverkan. Lagar och andra myndighetskrav
utgör en miniminivå.
Engagemang
Vi stimulerar vår personal till engagemang och ansvar i
miljöarbetet genom delaktighet, utbildning och information.
Kommunikation
Vår miljökommunikation bygger på öppenhet och fakta
rörande vår miljöpåverkan och vårt miljöarbete. Vi
påverkar, ställer krav och samarbetar med våra kunder,
företag, leverantörer, myndigheter och organisationer
när det gäller vår miljö.
UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S
Klimatfrågan är central
och präglar vår strategi.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 13
17
UTV EC K L I N GEN AV DE T NYA A F FÄ R S S YS TE ME T BF U S
FÖRSTA SNABBLADDAREN FINNS HOS GÄVLE ENERGI
Våren 2013 utökade vi vår fordonspark med fem
elbilar. Våra Nissan Leaf används i den dagliga verksamheten så väl som poolbilar som arbetsfordon.
Under hösten installerade vi juvelen i kronan –
Gävleregionens första snabbladdstolpe för elbilar.
Med snabbladdstolpen blir elbilarnas batterier fulladdade
på cirka 30 minuter. Jämför det med en långsamladdning
i ett vanligt vägguttag som tar ungefär åtta timmar för
att nå batteriets fulla kapacitet. Snabbladdaren möjliggör att använda den energisnåla elbilen i en större
utsträckning än med långsamladdningen.
Samarbete med Gävle Taxi
Tack vare snabbladdaren har Gävle Taxi fått möjligheten att ta Sveriges första eltaxi i drift. Taxibilen
snabbladdar hos Gävle Energi tre gånger om dagen.
På grund av elbilens räckvidd på cirka 17 mil används
den främst till resor för färdtjänst och sjukresor som
är lätta att planera.
18
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
– Vi har haft vår Nissan Leaf i trafik i ett halvår nu och
det funkar jättebra. Vi ser verkligen en framtid för elbilen i vår verksamhet. Därför har vi nu beställt en elbil av
märket Tesla som tar sig hela 52 mil i blandad körning,
säger Sven-Olof Hiller, vd på Gävle Taxi.
Samarbetsprojekt ger ringar på vattnet
Elbilarna och snabbladdaren är ett samarbete med
Elfordonsoffensiven genom projektet ECR. Det är en bit
kvar till projektets mål som är att det ska finnas 1000
elbilar i Gävleborgs län år 2016 men vi är på väg.
Genom vårt branschöverskridande samarbete med
Gävle Taxi sprids medvetenheten om elbilarnas mångsidighet och användbarhet. Snabbladdaren hos oss
är ett viktigt steg för Gävle kommun och regionen att
bidra till en hållbar framtid.
UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S
Elhandel
•
Aktiva sedan 2003.
•
100 % förnybar el från
sol-, vind-, biobränsle och
vattenkraft.
•
Huvudsaklig målgrupp är de
som bor och verkar i regionen.
•
Delägare: Gävle Energi AB och
Söderhamn NÄRA AB.
FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID I GÄVLEREGIONEN
År 2013 blev vårt bästa år hittills. Året har präglats
av nya samarbeten som har gynnat våra slutkunder.
Tillsammans med delägaren Söderhamn NÄRA har
vårt affärsområde Elhandel under året skapat ökad
konkurrenskraft för det lokala näringslivet.
En av våra framgångsfaktorer är vår lokala förankring
och våra snabba beslutsvägar. Våra företagskunder har
uppskattat att vi snabbt anpassat oss efter marknadsförutsättningarna och skräddarsytt lösningar som ökat
deras konkurrenskraft.
– Vi är stolta över att göra skillnad lokalt. Det är vår
drivkraft, säger Anton Holton, affärsområdeschef för
Gävle Energis elhandel och vd för vårt elhandelsbolag
Gävle Energisystem AB.
Samverkan
En annan konkurrensfördel är hur vi inom Gävle Energi
skapar mervärden för våra kunder. Genom att vara
elhandelskund hos oss finns möjligheten att nyttja flera
av våra kompetensområden, till exempel Energitjänster.
Under 2013 inledde vi flera samarbeten där vi tillsammans med företagen genomförde energieffektiviseringar
som gjorde deras verksamheter mer effektiva.
– Vår styrka sitter i att vi är lokala och jobbar nära
våra kunder. Tillsammans utvecklar vi vinn-vinn-vinnkoncept som alla har glädje av. Både företaget, vi och
företagets kunder, säger Anton.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 13
19
UNI K T S AM AR B ET E M E D L O K A L A I NDU S TR I N
GER MILJÖVÄRDEN I NATIONELL TOPPKLASS
Samarbetet Bomhus Energi
leder till ett minskat fossilt
oljeberoende.
Med en gemensam knapptryckning från vd:arna på
Gävle Energi, BillerudKorsnäs och Bomhus Energi
invigdes den 28 maj Bomhus Energis nya kraftvärmeanläggning. Samarbetet har redan lett till
miljövärden i toppklass.
Värmeenergin från Bomhus Energi och restvärmen från
BillerudKorsnäs svarar för mer än 50 procent av behovet i Gävles fjärrvärmenät. Resten står vårt kraftvärmeverk Johannes för. Samarbetet gynnar därmed både
miljön, delägarna, Gävle kommun och Gävleborna.
Inger Lindbäck, vd för Gävle Kraftvärme AB och chef för
vårt verksamhetsområde Energiproduktion ser tydligt
fördelarna med vår nära samverkan med näringslivet.
– Genom bolagens samarbete och att ha ett tydligt mål
att minimera miljöpåverkan kan vi använda resurserna
på bästa sätt. På det viset får vi en resurseffektiv och
konkurrenskraftig fjärrvärmeproduktion som har
minimal klimatpåverkan.
20
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
Snabba resultat i mätning av miljövärden
I september 2013 kunde vi konstatera att Gävle redan år
2012 hade bland de bästa miljövärdena för fjärrvärme i
hela Sverige, enligt branschorganisationen Svensk Fjärrvärmes beräkningar. De mycket goda resultaten blev
ännu bättre för 2013 och framgångarna beror till stor
del på Bomhus Energi och vårt samarbete med BillerudKorsnäs där vi tar tillvara på den miljövänliga restenergin. Även vårt eget Johannes bidrar till de fina värdena.
– Vårt mål är att bli helt fossilfria. Samarbetet Bomhus
Energi leder till ett minskat fossilt oljeberoende för
BillerudKorsnäs och Gävle Energi med ungefär 20 000
kubikmeter olja per år. Det motsvarar cirka 60 000 ton
fossil koldioxid per år, säger Inger Lindbäck.
UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S
Miljövärden fjärrvärme 2013
(2012 års värden inom parentes)
•
Primärenergifaktor: 0,03 (0,05).
Det vill säga att det går åt 0,03
kWh primärenergi för att
producera 1 kWh nyttig värme.
•
Utsläpp från produktion: 10 (15)
gram koldioxid per kilowattimme,
inklusive transporter av bränslen.
•
Biobaserade bränslen: 99,2
(97,6) procent.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 13
21
UTV EC K L I N G I FR AMK A NT
Efter en av våra föreläsningar
fick vi frågan: Är det något ni
inte har tänkt på?
Företagssamverkan kan se ut på många olika sätt
och ske mellan många olika typer av affärsområden.
Samarbeten som kanske inte är fullt så synbara men
av mycket stor betydelse är de som sker genom vår
it-avdelning. Förutom att samverka över företagsgränserna är vi även först ut som pilotföretag med
att ta fram ett antal nya systemlösningar.
kunskaper. Många inom energibranschen har redan
tidigare varit intresserade av vår systemlösning och införandet av BFUS har gjort att intresset har ökat ännu mer.
Sommaren 2012 lanserade vi den sista delen av vår affärssystemslösning i och med införandet av Business for
Utilities Suite (BFUS). Vi har utvecklat systemet tillsammans med it-företaget CGI och det ger oss en komplett
affärslösning anpassad för energiföretag.
Förutom att ligga i framkant när det gäller it-lösningar
har vi även som målsättning att samverka med andra företag inom it-området. Ett sådant samarbete har vi med
Gästrike återvinnare där vi har ett totalansvar för deras
it-drift. Återvinnarna har helt enkelt flyttat in i vår redan
uppsatta systemlösning och slipper på så sätt själva ha
motsvarande resurser inom it-området.
– Utvecklarna behöver oss som referensgrupp när de
tar fram produkten eftersom det är vi som bäst känner
till hur det är att jobba med systemet i vardagen. Vi har
gjort ett jättejobb och lämnat ett tusental synpunkter
som CGI sedan åtgärdat, berättar Håkan Sälg, chef för vår
it-avdelning och Marknadssystem.
Förbättringar ger långsiktiga lösningar till alla
Resultatet av vår samverkan med CGI har gett en mer
komplett slutprodukt. Genomslaget som systemet har
haft ute i näringslivet är stort vilket märks på den uppmärksamhet vi har fått. Håkan har fått flera förfrågningar
från företag om studiebesök och vi har redan hunnit
hålla flera föreläsningar för att dela med oss av våra
22
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
– Efter en av våra föreläsningar fick vi frågan ”Är det
något ni inte har tänkt på?”, berättar Håkan.
It-samverkan över företagsgränserna
Håkan berättar att samarbetet har varit väldigt stimulerande och är ett gott exempel på regional samverkan.
Även Gästrike återvinnare är mycket nöjda med samarbetet, enligt it-ansvariga Marie Öman. Särskilt positiv är
hon till den långsiktiga effekten av projektet.
– Samarbetet med Gävle Energi gör att vi får stor nytta
av varje investerad krona. Våra verksamheter lär samtidigt av varandra. I längden är det mycket verksamhetsutvecklande och det leder till en stor samhällsnytta för
våra kunder, säger Marie.
UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S
Håkan Sälg, chef för vår it-avdelning
förläser om it-utveckling.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 13
23
ENER GI S M AR TAR E G ÄVL E
Genom att engagera barn i
frågor om energianvändning
får vi med mängder av vuxna
på köpet.
Samuel Costa Nordvall är hela Gävle kommuns
energipedagog. Hans uppdrag är att utbilda och
sprida medvetenhet till kommuninnevånarna om
energianvändningen i vår vardag. Målet är att få de
han möter inom kommunens olika verksamheter
att bli mer energismarta och använda energi på ett
hållbarare sätt.
Målgruppen är kommunala verksamheter, till exempel
politiker, tjänstemän, vårdpersonal och hyresgäster hos
Gavlegårdarna. Samuel träffar även barn i förskolan och
grundskolan.
– Skolbarn är viktiga budbärare. De tar nämligen lätt till
sig rätt beteende till skillnad från vuxna som kanske vet
vad man ska göra men ändå väljer att låta bli. Genom att
engagera barn i frågor om energianvändning får vi med
mängder av vuxna på köpet, resonerar Samuel.
Energifyllda barn med många energifrågor
På sina lektioner jobbar Samuel mycket med att väcka
elevernas nyfikenhet. Vissa av barnen är så unga som
tio år men de har redan mycket tankar och idéer om vad
energi är och hur vi ska använda den på bästa sätt.
– Elektricitet! Värme! När man rör på sig!
Det är några av alla de förslag som ropas ut när Samuel
frågar en klass på Lilla Sätraskolan vad energi är. För att
24
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
illustrera energi för barnen gör han olika experiment.
Det eldas knäckebröd och studsas med bollar men den
allra största succén är när barnen får agera testpersoner
i ett experiment. Ett barn får krypa in i en stor kartong
och en lampa placeras i en annan låda. Kompisarna får
därefter hålla koll på en termometer i respektive kartong
för att se hur både klasskamraten och lampan avger
värmeenergi.
Energipedagogen bidrar till att nå miljömålen
Samarbetet med skolorna är alltså en viktig del. Precis
som utbildningstillfällena som Samuel håller för anställda
i kommunen. Alla mindre delprojekt i projektet bidrar
till kommunens mål i det miljöstrategiska programmet.
Energipedagogen är ett verktyg för att bidra till att nå
miljömålen att sänka energianvändningen.
– Jag vill medvetandegöra att energi är en resurs som
vi behöver använda så smart som möjligt. Genom att
effektivisera vår energianvändning kan vi påverka
klimatet och vårt samhälle i en mer hållbar riktning,
säger Samuel.
Gävle Energi, Gavle Fastigheter, Gavlegårdarna, Gästrike
Återvinnare, Högskolan i Gävle samt Gävle kommun
driver gemensamt projektet för att göra kommunen mer
energieffekiv. Projektet som delfinansieras av Energimyndigheten startade i mars 2013 och pågår till 2014
års slut.
UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S
Energipedagogen Samuel Costa
Nordvall föreläser om energianvändning
för skolelever och kommunanställda.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 13
25
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.
KONCERNEN
Verksamheten
Gävle Energi AB och dess dotterbolag producerar, distribuerar
och säljer el, värme, kyla, biogas och tele- och datakommunikation. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Gävle Stadshus AB
som till 100 % ägs av Gävle Kommun.
I koncernen ingår moderbolaget Gävle Energi AB, samt de till
100 % ägda dotterbolagen Gävle Kraftvärme AB, SBI Ekogas AB
och Hedesunda Elförsäljnings AB. Dessutom äger moderföretaget 95 % av aktierna i Gävle Energisystem AB och 59 %
av aktierna i Bionär Närvärme AB.
Koncernen innehar också andelar i Bomhus Energi AB motsvarande 50 %, Samkraft AB motsvarande en ägarandel av 19 %
samt Norrsken AB motsvarande 10 %.
Vi ska - såsom uttryckt i vår affärsidé - med starkt engagemang
för Gävle och regionen tillföra energi och kommunikation som
ger komfort, kvalitet och växtkraft. Detta gör vi med miljön
och klimatet i fokus. Ledord för verksamheten är samverkan,
utveckling och attraktionskraft.
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
•
Bomhus Energi AB
Första hela driftåret med Bomhus Energi som gav
ett bättre utfall än förväntat.
•
Bränslemix och inköp av bränsle
Bränslepriserna har stabiliserats på marknaden
samtidigt som Gävle Kraftvärme AB har ökat andel
returträ till närmare 40 %, vilket ger en lägre
bränslekostnad.
•
Lägre underhållskostnader
inom värme- och elproduktion
Få produktionsstörningar har medfört hög
tillgänglighet i koncernens produktionsanläggningar vilket i sin tur lett till lägre
kostnader för reparationer, underhåll och
behov av olja.
26
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
•
Elhandel, bra resultat
Väsentligt lägre utfall för profil- och volymkostnader
som en positiv konsekvens av väder och
kraftsituationen under året.
•Bränslemix
Rekordhög andel av förnyelsebar energi (biobränslen
och restvärme), 99,2 % (fg. år 97,6 %) med positiva
miljökonsekvenser som följd.
•
Ökad effektivitet
Löpande effektivisering av arbetssätt och processer.
Ökat fokus på kunddrivna processer under senare
delen av året.
•
Samkraft AB/SBI Ekogas AB
Under december har nyemission i Samkraft AB
genomförts. Gävle Energi AB har tillfört ett
kapitaltillskott på 7,9 mnkr. Samkrafts egna kapital
är återställt. Gävle Energi AB har förvärvat 51 % av
aktierna i SBI Ekogas AB vilket innebär att bolaget
nu är ensam ägare till gasbolaget.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut
Under 2014 erhöll Gävle Kraftvärme AB 75 559 stycken
utsläppsrätter avseende 2013. Dessa har tagits upp till 0 kr i
bokslutet. Intäkten för dessa redovisas vid försäljning.
Kunder - vår miljöprofil är
uppskattad, vilket märks i hög kundnöjdhet
Senaste kundundersökningen genomförd av Svenskt Kvalitetsindex gav ett positivt resultat för Gävle Energi. Målet var
70 % och utfallet blev 70 %. Gävle Energi upplevs som ett
tryggt energibolag som levererar produkter och tjänster med
hög tillgänglighet och god servicekvalitet. Kunderna har höga
förväntningar på oss och vill vara lojala.
En av de mest positivt förstärkande faktorerna, utifrån upplevd
nöjdhet från kunder, är att ha varit i kontakt med Gävle Energi,
oavsett ärende. För att förstärka denna parameter har kundnärvaron ökat genom en ökning i antal genomförda kundmöten
och en utökad uppringande verksamhet. Som exempel kan
nämnas att under 2013 erbjöds alla företagskunder som har
fjärrvärme ett personligt besök för att få information om sin
fjärrvärmeleverans och vilka fördelar det ger dem. Närmare
80 % av kunderna har besökts under året.
Ett utökat fokus under året var också att förenkla och effektivisera kundens ärenden både utifrån ett webbperspektiv
men också vid besök eller via telefon. Målet var med dessa
aktiviteter är att öka vår upplevda enkelhet och servicegrad
för kunden, samtidigt som vi kunde erbjuda fler produkter till
varje kund.
Utifrån ett företags kundperspektiv fortsätter vi utveckla vår
kundorientering med ett energipartnerskap och ett samlat
erbjudande där energieffektiviseringstjänster ingår som en
väsentlig del.
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
Ekonomi - resultat,
avkastning och finansiell ställning
Omsättningen minskade jämfört med föregående år vilket
främst beror på att vattenkraftproduktionen inte längre erhöll
elcertifikat samt extremt låga vattenflöden. Resultatet efter finansnetto uppgick till 124 (119) mnkr. I rörelseresultatet ingår en andel av resultat i intresseföretag vilket
motsvarar 14 mnkr.
Årets bruttoinvesteringar uppgick till 109,8 (178,0) mnkr. Av
detta uppgår materiella investeringar till 95,0 (71,3) mnkr och
finansiella investeringar till 14,8 (107,1) mnkr. Materiella investeringar var Fjärrvärme 37,4 (38,2) mnkr, Elnät 23,6 (16,5)
mnkr, Kommunikation 17,6 (11,0) mnkr, Fjärrkyla 12,6 (2,3)
mnkr samt Övrigt 3,8 (3,3) mnkr. Finansiella investeringar var
Samkraft 10,6 mnkr och SBI Ekogas AB 4,2 mnkr.
Ett bra resultat i kombination med låga investeringsnivåer
har medfört ett positivt kassaflöde. Lån har amorterats med
80 mnkr. Soliditeten uppgick till 45 (40) %. Avkastningen på
sysselsatt kapital blev 9 (9) %.
Moderbolag
Resultatet efter finansiella poster blev 74,4 (58,6) mnkr. De
totala investeringarna uppgick till 92,2 (164,7) mnkr. Soliditeten i moderbolaget uppgick till 46 (42) %. Avkastningen
på sysselsatt kapital blev 9 (8) %. Moderbolaget redovisar
verksamheten i det delägda bolaget Bomhus Energi AB som
kommission för delägarna i enlighet med lydelsen i 36 kap 4 §
inkomstskattelagen (IL).
Hållbart Samhälle - miljö och utveckling
Koncernen har en viktig roll i utvecklingen av produktion,
distribution och förbrukning av förnybar energi enligt våra
marknaders behov. Satsningarna på biokraftvärme i Johannes,
fjärrkyla, Bionär Närvärme AB, Bomhus Energi AB, restvärme
från BillerudKorsnäs, Samkraft, Ekogas AB och energieffektiviseringar går helt i linje med de åtgärder som behövs för att
minska miljö- och klimatpåverkan i samhället.
Andelen förnybar energi i form av biobränslen och restvärme i
bränslemixen för fjärrvärmen är 99,2 %. Det är ett resultat av
hög tillgänglighet i anläggningarna och gynnsamma väderförutsättningar. Vi bidrog till energieffektivisering för våra kunder
med 1,9 GWh. Bolaget anslöt ca 9 GWh olje- och eluppvärmda
fastigheter till fjärrvärme.
Första året med de nya hetvattenavtalen med Bomhus Energi
och BillerudKorsnäs. Syftet är att säkerställa fjärrvärmeleveranserna i Gävle på ett miljömässigt och ekonomiskt effektivt
sätt. Resultatet av det första året, hög tillgänglighet i anläggningarna samt gynnsamt väder visar sig tydligt i bränslemixen.
Samarbetet förväntas minska den fossila oljan med ca 20 000
m³ per år.
All el som säljs produceras av 100 % förnybara energikällor
som vatten, vind eller biobränslen. Produkten heter Källmärkt El.
Bolaget arbetar aktivt med att möjliggöra mikroproduktion av
el, det vill säga att förbrukare av el även producerar el och ges
möjlighet att leverera el på nätet. Gävle Energi medverkar också i andra utvecklingsprojekt med målet att öka kundnyttan,
energieffektivisera och minska koldioxidpåverkan.
SBI Ekogas AB, minskar den fossila koldioxidpåverkan i regionen ytterligare genom leverans av biogas till fordon genom
produktionsanläggningen på Duvbacken. Den producerade
volymen biogas motsvarar cirka 2 500 l bensin per dygn och
minskar därmed regionens utsläpp av fossil koldioxid med
motsvarande.
Gävle Energis arbete med att öka den regionala samverkan
fortsätter genom ett flertal utvecklingsprojekt som syftar till
ökat partnerskap mellan infrastrukturbolag och näringslivet i
regionen.
Miljöpåverkan
I bolaget finns ett flertal tillstånds- och anmälningspliktiga
verksamheter. I moderbolaget erhölls under året tillstånd från
Mark och Miljödomstolen för ”bortledande av ytvatten för
kyländamål”, en viktig del i utvecklingen av fjärrkylan. Gävle
Kraftvärme AB bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i form av sju vattenkraftstationer. Under 2013 erhölls
tillstånd från Mark och Miljödomstolen för uppförande av ett
nytt vattenkraftverk, som ska ersätta det gamla i Forsbacka.
Dessutom är biokraftvärmeverket Johannes samt reservvärmeanläggningarna Ersbo och Carlsborg tillståndspliktiga.
Under året erhöll Johannes, Ersbo och Carlsborg nya tillstånd
från länsstyrelsen för utsläpp av koldioxid och nya övervakningsplaner. Dessa anläggningar ingår i systemet för handel
med utsläppsrätter. Energimyndigheten tog i november beslut
om tilldelning av utsläppsrätter för åren 2013-2020.
Koncernen har ett antal anmälningspliktiga kylaggregat.
När det gäller dessa sker årlig kontroll och rapportering till
kommunen. Johannes, Ersbo och Carlsborg har krav på miljörapportering som sker i det nationella SMP systemet samt
kväveoxid- och koldioxidrapportering till Naturvårdsverket.
Det anmälningspliktiga vindkraftverket Oskar har monterats
ned och sålts.
Med Energimyndighetens godkännande för tilldelning av
ursprungsgarantier för el producerad i flera av bolagets
anläggningar kan produktionen av förnybar el från
kraftvärme-, vattenkraftanläggningar styrkas.
Inom Gävle Energi AB gjordes en ny anmälan om transport
av farligt avfall (avfallsförordningen) som registrerats av
länsstyrelsen och gäller i fem år.
I Bionär Närvärme AB finns anmälningspliktig verksamhet i
form av biobränslepannor med tillhörande distributionsnät i
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
27
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Ockelbo, Norrsundet, Bergby, Forsbacka, Hedesunda, Bälinge,
Vänge, Storvik, Söderfors, Älvkarleby och Skutskär. Under året
tillkom anläggningar i Månkarbo, Engeltofta och Torsåker.
Förutom dessa finns några mindre pelletseldade närvärmeanläggningar samt en anmälningspliktig värmepumpsanläggning
i Hagaström.
Koncernens beroende av tillstånds- och anmälningspliktig
verksamhet är betydande. Koncernen är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 och ISO 14001.
Miljöförbättrande åtgärder
Arbetet med renovering (utifrån miljö-, säkerhet- och arbetsmiljöaspekter) av luckorna i Strömdalens vattenkraftverk
påbörjades.
Under året påbörjades utbyggnaden av fjärrkylasystem i Gävle.
Fordonsflottan inom Gävle Energi uppdateras kontinuerligt och
i dagsläget finns 27 personbilar varav 21 är miljöfordon (78
%) i form av 14 stycken biogasbilar, 5 stycken elbilar och en
elhybrid. Målet är 100 % miljöfordon till år 2016.
Arbetet att förbättra infrasystemen för tankning av miljöbilar
fortgår.
Nytt miljömätsystem har installerats på Johannes. För utveckling av befintliga anläggningar sker kontinuerligt ett arbete
med förbättringar i form av utbildning, egenkontroll, besiktningar och revisioner av interna och externa konsulter, effektiviseringar och optimeringar, kemikaliehantering med mera.
Incidenter
Några mindre miljöavvikelser har rapporterats till Byggnadsoch Miljönämnden. Händelserna har inte medfört några krav
från myndighetens sida.
Länsstyrelsen har under året utrett en anmälan från en privatperson om för höga vattennivåer i Storsjön under en period
hösten 2012. Länsstyrelen lämnade ärendet utan ytterligare
åtgärd.
Gävle Kraftvärme polisanmäldes i november för att det inte
finns någon ålyngelledare vid Strömdalens kraftverk vilket
det ska finnas enligt ett beslut från 1942. Enligt en befintlig
åljournal fångades sista ålen i sumpen i augusti 1979, journalen fördes till och med september 1984. Därefter plockades
troligen ålyngelledaren ner. Polisutredning avvaktas.
Utveckling och kvalitetsförbättring
Utveckling och innovation är ledord i bolagets verksamhet. En
omfattande omvärldsbevakning pågår och de olika verksamhetsområdena utvecklar löpande koncernens erbjudanden
till kunderna. Samarbetet med högskolan i Gävle utvecklas
löpande.
Viktiga beståndsdelar är delaktighet och engagemang hos
personalen. Inom koncernen sker ett kontinuerligt arbete med
28
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
förbättringar i form av egenkontroll, besiktningar och revisioner
av externa konsulter och internrevisioner. Samordning sker
där så är möjligt med det förebyggande arbetsmiljöarbetet och
risk- och säkerhetsarbetet.
Medarbetare - en attraktiv arbetsgivare
Arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
aktiviteter pågår kontinuerligt. Under året har det anordnats
en intern hälsomässa med föreläsningar samt erbjudits professionell hjälp med personligt träningsprogram och coaching
för våra medarbetare. Utbildning har genomförts i hjärt- och
lungräddning och hjärtstartare.
Bolaget har en hög frisknärvaro med ett utfall på 96,7 %.
Arbetsmiljöenkät i forskningsstudien GodA samt medarbetarenkät har genomförts under året. Resultatet var överlag gott
men även en del förbättringsområden identifierades.
Gävle Energi samarbetar med Högskolan i Gävle avseende
forskning och utbildning. Detta görs i partnerskap med andra
aktörer. Som exempel har Gävle Energi haft tre studenter på
arbetspraktik inom utbildningen Energisystemingenjör. Samarbetet kring företagsforskarskolan Reesbe har startat där en av
medarbetarna genomför forskarstudier.
Samverkan med grund- och gymnasieskola pågår genom praktikplatser, informationsträffar, studiebesök och stipendium. Ett
nytt samarbete har startats inom Tekniksprånget som handlar
om praktik för elever som slutat gymnasiet och realiseras i
början av nästa år.
Rekryteringar har genomförts till följd av pensionsavgångar
och avslutade anställningar. Att Gävle Energi har ett starkt
arbetsgivarvarumärke märks i rekryteringsprocessen och det
bidrar till att rätt kompetens attraheras.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Inledning
God bolagsstyrning bygger på att beslutsprocesser är definierade,
har en tydlig ansvarsfördelning och effektiva kontroller. God
bolagsstyrning skapar värde genom att säkerställa ett effektivt
beslutsfattande, en öppenhet mot ägarna och omvärlden så att
dessa kan följa bolagets utveckling.
Ägarstyrning
Gävle Energi AB är ett helägt bolag av Gävle Stadshus AB som i
sin tur är helägt av Gävle kommun. Koncernens verksamheter
samordnas och optimeras med moderbolagets verksamhet för
bästa styrning och effektivitet. Policys, riktlinjer och övriga
styrdokument samordnas. Balanserad styrning tillämpas i
bolaget och verksamhetsplan finns utarbetad utifrån perspektiven kunder (medborgare och brukare), medarbetare, hållbart
samhälle och ekonomi.
Styrelsen i moderbolaget Gävle Energi och de helägda dotterbolagen utses av Gävle kommunfullmäktige.
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
Väsentliga styrdokument för Gävle Energikoncernen utgörs
bland annat av Gävle kommuns företagspolicy, ägardirektiv,
bolagsordning, arbetsordning för styrelsen, vd-instruktion och
rapportinstruktion.
Uppfyllelse av bolagsordning och ägardirektiv
Bolagen i koncernen har bedrivit sin verksamhet inom de
ramar som lagts fast i respektive bolagsordning.
Koncernens verksamhet har vidare bedrivits i enlighet med
ägardirektiven. Måluppfyllelsen bedöms som god. Enligt lämnat
ägardirektiv ska resultat efter finansiella poster, exklusive värdejusteringar men före bokslutsdispositioner och skatt uppgå
till minst 120 mnkr. Resultatet uppgår till 123,7 mnkr.
Utvärdering av styrelsens
och verkställande direktörens arbete
Utvärdering har skett av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Utvärderingen har dokumenterats och förbättringsområden har identifierats.
Styrelsens arbete
Styrelsen består av nio ledamöter samt fem suppleanter.
Arbetstagarföreträdare i styrelsen har närvaro- och yttranderätt men inte beslutanderätt.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Någon uppdelning av ansvaret har inte skett i styrelsen. Arbetsordningen
reglerar information till styrelsen, antalet styrelsemöten samt
formerna för styrelsemöten och styrelsens arbete. Styrelsen
har utöver arbetsordningen fastställt rapportinstruktion samt
instruktion till verkställande direktören.
Under året har åtta styrelsemöten samt ett konstituerande
styrelsemöte genomförts. Styrelsens arbete följer en årlig
plan. Viktiga frågor som har hanterats är bolagets strategiska
och ekonomiska utveckling inklusive bokföring och medelsförvaltning, interna kontrollen inklusive risker och hantering
av risker, utvärdering och beslut kring ledning, styrning och
organisation. Närvaron vid styrelsemöten har varit god, suppleanter har kallats och deltagit i stor utsträckning.
Intern kontroll
Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för den interna
kontrollen. Förutom ägarens direktiv baseras bolagets styrning
på lagar och regler såsom i första hand Aktiebolagslagen,
Miljöbalken, Kommunallagen och Plan- och Bygglagen. Övriga
väsentliga interna regelverk är styrelsens arbetsordning,
vd-instruktion, delegationsordning samt verksamhetens ledningssystem. Bolaget är miljö- och kvalitetscertifierat enligt ISO
9001 och ISO 14001. Bolagets beroende av tillstånds- och
anmälningspliktig verksamhet inom miljöområdet är betydande.
Under 2013 har koncernens ledningsgrupp genomfört en
utvärdering av den interna kontrollen enligt COSO-ramverket. Internkontroll enligt COSO-ramverket definieras som:
Intern kontroll är en process som påverkas av organisationen,
ledning och annan personal, och den har utformats i syfte att ge
en rimlig försäkran om att organisationens mål uppnås inom
följande områden:
- Ändamålsenlig och effektiv verksamhet
- Tillförlitlig redovisning/rapportering
- Efterlevnad av externa och interna regelverk
Utvärderingen genomfördes utifrån COSO-ramverkets
komponenter.
- Kontrollmiljö
- Riskbedömning
- Kontrollaktiviteter
- Information och kommunikation
- Uppföljning/övervakning
Varje kontrollkomponent bedömdes och förstärkningsområden
identifierades. Utvärderingen kommer tillsammans med
genomförda riskanalyser att lägga grunden för 2014-års
intern- kontrollplan.
Riskhantering
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
En övergripande målsättning i riskarbetet är att skapa en fungerande kontroll över bolagets framtida kassaflöden och resultat
till en så låg kostnad som möjligt. Samtliga risk- exponeringar
inom verksamheten definieras och regleras genom policys,
anvisningar och riskbedömningar. Bolagets risker kan delas in
i huvudområdena marknads- och finansiella risker, teknikrisker, infrastruktur, personal & organisation samt politiska och
samhälleliga risker.
Marknads- och finansiella risker
De största riskerna i verksamheten är pris- och volymvariationer av bolagets produkter, tjänster och inköp under olika
perioder samt kreditrisker. Bolaget hanterar dessa dels genom
regelbunden omvärdering och justering av företagets strategier
och dels löpande genom driftoptimeringar och utveckling av
företagets erbjudande.
Teknikrisker
Området omfattar anläggningsrisker, miljörisker och investeringsrisker. Anläggningsrisker optimeras genom driftoptimeringar, förebyggande och avhjälpande underhåll, reinvesteringar samt riskreducering genom försäkring av anläggningarna.
Miljörisker hanteras genom kontroll, uppföljning och minimering av utsläpp och användning av kemikalier. Genom simuleringar och genomgångar av olika alternativ prövas behov av
investeringar för optimal drift och utveckling av verksamheten.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
29
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Politiska och samhälleliga risker
Även politiska risker såsom affärsrisker till följd av olika
politiska beslut, exempelvis förändringar i lagstiftning och
regelverk och samhälleliga trender som rör branschen är omfattande. Dessa hanteras genom en aktiv omvärldsbevakning
och justeringar i verksamheten anpassat till bolagets behov.
Personal & organisation, IT-infrastruktur
Löpande analyser och optimeringar av bolagets organisation,
medarbetarnas kompetens och IT-infrastruktur görs utifrån
strategiska och operationella behov.
Kommunikation med
revisorer och lekmannarevisorer
Bolagets revisorer och lekmannarevisoret har utfört granskning enligt gällande regelverk. Företagsledningen har under
2013 haft två möten med revisionen. Vid mötena har revisorerna rapporterat väsentliga iakttagelser från genomförd
granskning.
Ärenden som överlämnats till kommunen
Enligt bolagsordning och ägardirektiv ska kommunfullmäktige
i Gävle kommun få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större
vikt fattas. Under 2013 har följande ärenden överlämnats för
fullmäktiges ställningstagande:
- Utöka ägarandelen i SBI Ekogas AB till ett helägt dotterbolag
till Gävle Energi AB.
- Deltagande vid nyemission i Samkraft AB.
30
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
FRAMTIDA UTVECKLING
Alla, inklusive Gävle Energi, har ett ansvar att uppnå kommunens miljö- och strategiska mål. Med ett direktiv och vision om
att skapa en bättre vardag för de som verkar och bor i Gävle
kommun finns ingen annan väg än hållbar utveckling. Gävle
Energi har ett långsiktigt ägardirektiv som ska leda oss in i
framtiden och som talar om hur Gävle Energi ska prioritera
framtida investeringar.
Tack vare ett nära samarbete med det lokala näringslivet och
aktörer i regionen driver Gävle Energi aktivt hållbarhetsutvecklingen i länet. Förutom leveranssäkerheten på befintlig
infrastruktur prioriteras flera andra områden. Bland annat
fokuserar koncernen på energieffektiviseringar, kompetenshöjande insatser i form av forskarskolan REESBE samt kompetensutvecklande insatser hos enskilda kunder och skolungdomar vad gäller energi- och miljöfrågor.
Genom att engagera omvärlden och driva utvecklingen inom
energi- och klimatfrågor skapas en koncernnytta i form av god
lönsamhet, ett hållbart samhälle och en ökad konkurrenskraft.
Det är en utveckling som är bra för våra kunder, våra leverantörer, vår stad och Gävle Energi.
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
FLERÅRSJÄMFÖRELSE
Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag
Koncern
2013
2012
2011
2010
2009
Nettoomsättning, tkr
1 032 562
1 072 156
1 039 489
1 122 776
985 619
Resultat efter finansiella poster, tkr
124 395
118 883
95 798
94 814
113 266
Nettomarginal, %
12
11
9
8
11
Balansomslutning, tkr
2 275 708
2 338 613
2 264 498
2 269 823
2 101 829
Antal anställda, st
191
192
196
191
194
Soliditet, %
45
40
34
32
35
Avkastning på sysselsatt kapital, %
9
9
8
8
10
2011
2010
2009
Moderbolag
2013
2012
Nettoomsättning, tkr
731 890
729 332
671 803
696 041
680 821
Resultat efter finansiella poster, tkr
74 427
58 611
59 562
67 513
78 487
Nettomarginal, %
10
8
9
9
11
Balansomslutning, tkr
1 806 301
1 784 265
1 691 669
1 592 612
1 463 130
Antal anställda, st
191
192
196
191
194
Soliditet, %
46
42
34
33
36
Avkastning på sysselsatt kapital, %
9
8
7
7
9
Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserat resultat
103 582 880,65
Årets resultat
116 639 794,04
220 222 674,69
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att
till aktieägaren utdela
55 000 000,00
165 222 674,69
i ny räkning överförs
220 222 674,69
Styrelsens motivering till utdelning
Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsordningen
och denna årsredovisning. Den verksamhet som bedrivs i
bolaget medför inte risker utöver vad som förekommer eller
kan antas förekomma i branschen eller de risker som i övrigt är
förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Beträffande
väsentliga händelser hänvisas till vad som framgår av förvaltningsberättelsen ovan.
Bolagets ekonomiska situation per 2013-12-31 framgår av
efterföljande balansräkning och noter. Förslaget innebär att
bolaget bör klara oväntade händelser och tillfälliga variationer
i betalningsströmmarna i rimlig omfattning. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än
att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget kan
förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.
Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att
utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som
verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken
av bolagets egna kapital samt bolagets konsolideringsbehov,
likviditet och ställning i övrigt.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
31
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Koncernen Moderbolaget
Resultaträkning
Not
2013
2012
2013
2012
Nettoomsättning exkl. punktskatter
2, 3
1 032 562
1 072 156
731 890
729 332
Aktiverat arbete för egen räkning
13 969
11 360
13 969
11 359
Övriga rörelseintäkter
3 829
2 683
3 184
2 119
Summa rörelsens intäkter1 050 360
1 086 199
749 043
742 810
Rörelsens kostnader
Hetvatten, bränsle, elkraft och förnödenheter
- 464 169
- 477 061
Övriga externa kostnader
4
- 138 054
- 143 654
Personalkostnader
5
- 134 253
- 129 164
- 133 462
-128 321
Av- och nedskrivningar av materiella och 6
immateriella anläggningstillgångar
- 157 973
- 164 513
- 97 472
- 104 682
Övriga rörelsekostnader
- 1 151
- 8 490
Summa rörelsens kostnader
- 895 600
- 922 882
- 317 891
- 86 791
- 1 151
- 636 767
- 318 434
- 89 717
- 6 468
- 647 622
Andel intresseföretags resultat
14 032
-
-
-
Rörelseresultat
168 792
163 317
112 276
95 188
Resultat från finansiella poster
Resultat från övriga värdepapper som
är anläggningstillgångar
- 13 606
- 6 897
- 13 406
- 6 000
7
6 668
3 002
6 426
1 948
8
- 37 459
- 40 539
- 30 869
- 32 524
Summa resultat från finansiella poster
- 44 397
- 44 434
- 37 849
- 36 576
118 883
74 427
58 612
Övriga ränteintäkter och liknande
resultatposter
Räntekostnader och liknande
resultatposter
Resultat efter finansiella poster 124 395
Bokslutsdispositioner
9
-
-
45 440
85 600
Skatt på årets resultat
10
- 1 666
48 555
- 3 227
3 184
Minoritetens andel i årets resultat
- 682
- 272
-
-
Årets resultat
122 047
167 166
116 640
147 396
2012 års Bokslutsdispositioner och Skatt är omräknade till följd av nya principer för redovisning av koncernbidrag, se not 1.
32
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
Koncernen Moderbolaget
Balansräkning
Not 2013-12-312012-12-312013-12-312012 -12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Programvaror
11
4 749
4 158
4 749
Goodwill
12
9 457
11 802
-
4 158
-
14 206
15 960
4 749
4 158
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
13
199 274
210 456
39 244
41 384
Maskiner och andra tekniska anläggningar
14
1 386 340
1 469 250
1 041 454
1 083 960
Inventarier
15
1 300
1 257
1 000
671
Pågående nyanläggningar 16
35 268
3 611
28 803
3 496
1 622 1821 684 5741 110 5011 129 511
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
17
-
-
122 256
122 256
Andelar i intresseföretag
18
245 709
229 686
231 677
229 686
Andra långfristiga värdepappersinnehav
19
16 736
5 000
13 839
4 624
Uppskjuten skattefordran
20
3 783
7 991
903
4 130
Andra långfristiga fordringar
21
84 000
101 750
84 000
101 750
350 228
344 427
452 675
462 446
Summa anläggningstillgångar1 986 6162 044 961
1 567 925
1 596 115
629
500
Omsättningstillgångar
Varulager m.m
Råvaror och förnödenheter
19 990
15 575
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
85 362
103 987
66 447
75 228
Fordringar hos koncernföretag
22
56 935
53 547
48 629
43 865
Koncernkredit Gävle kommun
-
23
36 773
-
64 892
Elcertifikat
9 467
17 421
-
-
Övriga fordringar
10 569
16 949
5 549
5 618
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
69 990
85 417
52 224
62 933
269 096 277 321
237 741
187 644
750
-
-
6
6
6
293 652
238 376
188 150
Summa tillgångar2 275 7082 338 6131 806 301
1 784 265
24
Kortfristiga placeringar
-
Kassa och bank
6
Summa omsättningstillgångar
289 092
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
33
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Koncernen Moderbolaget
Eget kapital
och skulder
Not 2013-12-312012-12-312013-12-312012 -12-31
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (60.000 aktier à kvotvärde 1.000 kr)
60 000
60 000
60 000
60 000
Bundna reserver
693 571
698 272
12 000
12 000
753 571
758 272
72 000
72 000
Fritt eget kapital
Balanserat resultat
137 957
16 317
103 583
6 187
Årets resultat
122 047
167 166
116 640
147 396
260 004
183 483
220 223
153 583
Summa eget kapital 1 013 575
941 755
292 223
225 583
41 365
-
-
-
689 800
673 800
13 955
Minoritetens andel av eget kapital
Minoritetsintressen
42 047
Obeskattade reserver
25
-
Avsättningar
Avsättning för pensioner 26
14 520
13 955
14 520
Uppskjuten skatteskuld
27
202 649
205 192
-
Summa avsättningar
217 169
219 147
14 520
13 955
-
Långfristiga skulder
28
Skulder till Gävle kommun
844 000
874 250
684 000
739 250
Summa långfristiga skulder
844 000
874 250
684 000
739 250
5 250
55 250
5 250
5 250
-
28 016
-
16 641
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Koncernkredit Gävle kommun
23
Förskott från kunder
447
64
442
57
Leverantörsskulder
84 799
85 002
29 514
28 347
Skulder till koncernföretag
29
3 421
6 720
67 653
57 377
Aktuella skatteskulder
67
411
67
349
Övriga skulder
38 809
40 677
12 950
12 390
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
30
26 124
45 956
9 882
11 266
Summa kortfristiga skulder
158 917
262 096
125 758
131 677
2 338 613
1 806 301
1 784 265
Summa eget kapital och skulder
2 275 708
Ställda säkerheter
31
2 000
2 000
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Inga
Inga
34
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
Koncernens förändringar
Aktiekapital
i
eget kapital
Bundna
reserver
Fritt eget
kapital
Summa
eget kapital
Eget kapital 2011-12-31
60 000
675 013
39 575
774 588
Årets resultat 2012
-
-
167 166
167 166
Förskjutning mellan bundet och
fritt eget kapital
-
23 259
- 23 259
-
Eget kapital 2012-12-3160 000698 272183 482941 754
Utdelning
-
-
- 50 226
- 50 226
Årets resultat 2013
-
-
122 047
122 047
Förskjutning mellan bundet och
fritt eget kapital
-
- 4 701
4 701
-
Eget kapital 2013-12-31
60 000
693 571
Moderbolagets
förändringar
Aktiekapital
i
eget kapital
Bundna
reserver
260 004
1 013 575
Fritt eget
kapital
Summa
eget kapital
Eget kapital 2011-12-31
60 000
12 000
6 187
78 187
Årets resultat 2012
-
-
147 396
147 396
Eget kapital 2012-12-31
60 000
12 000
153 583
225 583
- 50 000
Utdelning
-
-
- 50 000
Summa förändringar i EK som inte
redovisas i resultaträkningen 0
0
- 50 000
- 50 000
Årets resultat 2013
-
-
116 640
116 640
Eget kapital 2013-12-31
60 000
12 000
220 223
292 223
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
35
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Koncernen Moderbolaget
Kassaflödesanalys Not
2013
2012
2013
2012
112 276
95 187
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat 168 791 163 317
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
- Avskrivningar 157 973
- Övriga poster som inte ingår i kassaflödet
32
-
97 472
104 682
- 4 464
177 154
1 616
6 958
3 002
6 426
1 948
Erlagd ränta - 37 749 - 40 539
- 30 869
- 32 524
106
-
38
303 040
186 921
175 555
Erhållen ränta
Betald inkomstskatt
-
291 509
6 224
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av varulager
Ökning/minskning av rörelsefordringar
Ökning/minskning av rörelseskulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
- 4 415
37 044
- 25 163
298 975
4 260
- 82 867
10 125
234 558
- 129
14 795
10 722
212 309
- 12
- 41 635
1 078
134 986
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
- 3 191
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
- 91 786
Sålda materiella anläggningstillgångar
100
Förvärv i övriga finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
- 14 833
- 109 710
-
- 71 348
448
- 3 191
- 77 013
100
-
- 58 061
448
- 107 098
- 12 112
- 107 098
- 177 998
- 92 216
- 164 711
Kassaflöde efter investeringar 189 265
56 560
120 093
- 29 725
Finansieringsverksamheten
Återbetalning på fordran
6 000
Amortering av skuld
- 80 250
-
- 5 500
5 250
-
- 55 250
- 5 500
85 600
Erhållet koncernbidrag
-
-
61 440
Utdelning
- 50 226
-
- 50 000
-
- 38 560
80 100
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
- 124 476
- 5 500
Årets kassaflöde 64 789
51 060
81 533
50 375
Likvida medel vid årets början - 28 010 - 79 070
- 16 635
- 67 010
Likvida medel vid årets slut 36 779
- 28 010
Som likvida medel har betraktats tillgodohavande/skuld på koncernkredit Gävle kommun.
36
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
64 898
- 16 635
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
NOTER, GEMENSAMMA
FÖR MODERBOLAG OCH
KONCERN
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen för Gävle Energi AB har
Not 1
upprättats enligt Årsredovisningslagen och
Redovisningsrådets rekommendationer, akutgruppsuttalanden samt uttalanden från rådet för finansiell
rapportering. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört
med föregående år.
Bolagets säte
Gävle Energi AB har sitt säte i Gävle. Huvudkontorets adress är
Box 783, 801 29 Gävle.
Värderingsprinciper
Om inget annat anges redovisas tillgångar, skulder och avsättningar till anskaffningsvärde.
Klassificering
Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar
består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångarna och kortfristiga skulder består
i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller
betalas inom tolv månader beräknat från balansdagen.
KONCERNREDOVISNING
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga
dotterföretag. Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget
direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av röstetalet eller på
annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden innebärande
att ett förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion
varigenom Koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets
tillgångar och övertar dess skulder.
Genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet fastställs anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen samt det
verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna
skulder och ansvarsförbindelser. Uppskjuten skatt beaktas vid
skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde på alla
poster utom goodwill. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet
för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och ansvarsförbindelser
utgör goodwill eller, om beloppet är negativt, negativ goodwill.
Minoritetsintressen värderas med utgångspunkt från anskaffningsvärdet för aktierna.
Dotterföretagen inkluderas i koncernredovisningen från och
med förvärvstidpunkten och till och med avyttringstidpunkten.
Intresseföretag
Intresseföretag är de företag där Koncernen innehar ett
betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella
styrningen, vanligtvis genom att Koncernen äger mellan 20 %
och 50 % av röstetalen.
Vid förvärv av intresseföretag upprättas en förvärvsanalys på
samma sätt som vid förvärv av dotterföretag.
Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden från och
med den tidpunkt då det betydande inflytandet erhålls till dess
att det upphör. Kapitalandelsmetoden innebär att Koncernens
andel av intresseföretagets resultat efter skatt redovisas på
egen rad inom rörelseresultatet. Detta belopp justerar Koncernens redovisade värde på andelarna i intresseföretaget.
Transaktioner som elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar, skulder, intäkter, kostnader, vinster
och förluster som uppkommit genom transaktioner mellan
koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättande av
koncernredovisningen.
RESULTATRÄKNING
Intäktsredovisning
Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheten, dvs. produktion, försäljning och distribution av
el, värme och kyla, försäljning av gas, elhandel, anslutningsavgifter, samt andra intäkter såsom entreprenadavtal och
uthyrning.
Belopp som erhålls för annans räkning ingår inte i Koncernens
intäkter. I de fall varor och tjänster byts mot likartade varor och
tjänster redovisas ingen intäkt.
Samtliga intäkter värderas till det belopp som influtit eller
beräknas inflyta, dvs. med hänsyn till rabatter och efter avdrag
för moms och energiskatter, och redovisas i posten Nettoomsättning.
Försäljning och distribution av energi
Energiförsäljning intäktsredovisas vid leveranstidpunkten.
Anslutningsavgifter
Avgifter som betalats av kunden för anslutning till näten med
el, värme, bredband eller kyla intäktsredovisas i den omfattning som avgiften inte är för att täcka framtida åtaganden. Om
anslutningsavgiften är kopplad till ett avtal med kunden redovisas intäkten över den tid som avtalats med kunden.
Elcertifikat
Intäkter av elcertifikat som tilldelats från Svenska Kraftnät
genom egen produktion redovisas i den månad som produktion
sker. Elcertifikat värderas till verkliga värde på balansdagen
och ingår i posten Nettoomsättning.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
37
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Försäkringsersättningar
Vid driftsstopp, skador etc. som helt eller delvis täcks av försäkringsersättning redovisas en beräknad försäkringsersättning
när denna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Försäkringsersättningar redovisas i posten Övriga rörelseintäkter.
Ränteintäkter
Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Beräkning
av ränteintäkter görs på basis av den underliggande tillgångens
avkastning enligt effektiv räntemetoden.
Internprissättning
Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker enligt följande
principer; tjänster till självkostnadspris och övrigt till marknadspris.
Leasingavtal
Företaget har endast ett fåtal avtal, till oväsentliga belopp, av
karaktären operationell leasing.
ERSÄTTNINGAR TILL
ANSTÄLLDA
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semester,
bilersättningar och liknande kostnadsförs löpande om inte
utgiften inkluderats i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång.
Pensionsplaner
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda pensionsplaner
som förmånsbestämda pensionsplaner. I avgiftsbestämda pensionsplaner betalar företaget fastställda avgifter till en separat
juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare
avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med
att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda pensionsplaner
utgår ersättning till anställda och före detta anställda baserat
på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.
AVSKRIVNINGAR
Immateriella och materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar. Mark har inte
någon begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.
Härvid tillämpas följande avskrivningstider:
Programvaror3-5 år
Goodwill5-10 år
Kontorsbyggnader50 år
Produktionsbyggnader25-50 år
Markanläggningar20 år
Produktions-/distributionsanläggningar
5-33 år
Kommunikationsnät15 år
Maskiner3-15 år
Byggnadsinventarier10-15 år
Inventarier5 år
38
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
NEDSKRIVNINGAR
Nedskrivningar av immateriella och materiella
anläggningstillgångar
Allmänna principer
Löpande under året bedöms om det föreligger en indikation på
att en tillgång kan ha minskat i värde. Om en sådan indikation
finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Immateriella
anläggningstillgångar som inte är färdigställda ska nedskrivningsprövas årligen.
Nedskrivningsprövningen görs per varje enskild tillgång med
ett oberoende flöde av inbetalningar. Vid behov behöver tillgångarna grupperas ihop till kassagenererande enheter för att
identifiera inbetalningar. Nedskrivningsprövning görs i dessa
fall för hela den kassagenerande enheten. En nedskrivning
redovisas när en tillgång eller en kassagenererande enhets
redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen
belastar resultaträkningen.
Beräkning av återvinningsvärdet
Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av verkligt värde med
avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid
beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden
med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den
risk som är förknippad med den specifika tillgången eller den
kassagenerande enheten. Beräkningen gör per tillgång eller
kassagenererande enhet.
Återföring av nedskrivningar
Nedskrivningar på goodwill återförs i yttersta undantagsfall.
Nedskrivningar på andra icke-finansiella tillgångar återförs om
skälen som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet
vid den senaste nedskrivningen har förändrats.
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
Allmänna principer
Per varje balansdag görs en bedömning av om det finns någon
indikation på att en eller flera finansiella anläggningstillgångar
har minskat i värde. Om en sådan indikation finns beräknas
tillgångens återvinningsvärde, se ovan.
Återföring av nedskrivning
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar återförs om
de skäl som låg till grund för nedskrivningen har förändrats.
INKOMSTSKATTER
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas
eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende
tidigare års aktuella skatteförändringar och förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar
sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och
skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med
stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
redovisas i resultaträkningen, redovisas även sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster
som redovisats direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden
på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De
temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom
elcertifikathandel och nedskrivning av anläggningstillgångar.
I moderbolaget redovisas - på grund av sambandet mellan
redovisning och beskattning - den uppskjutna skatteskulden på
obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.
Den gällande skattesatsen är 22,0 % (26,3%). Vid beräkning av
uppskjuten skatt på temporära skillnader är skattesatsen
22,0 % (22,0 %).
BALANSRÄKNING
Immateriella anläggningstillgångar
Programvaror
Programvaror redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för
ackumulerade av- och nedskrivningar. Om det sammanlagda
anskaffningsvärdet för en tillgång till mer än 50 % avser materiell anläggningstillgång redovisas anskaffningskostnaden för
programvaran där.
Goodwill
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet
för ett rörelseförvärv eller ett inkråmsförvärv och det verkliga
värdet av förvärvade tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser.
Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade av- och nedskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i
balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska
fördelar som är förknippade med tillgången sannolikt kommer
att tillfalla Koncernen och anskaffningsvärdet kan mätas på
ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas
till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och
nedskrivningar.
Anskaffningsvärde
I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är
direkt hänförbara till inköpet och syftar till att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med företagsledningens avsikt med förvärvet. Som direkt hänförbara
utgifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och
montering, lagfarter samt konsulttjänster. Anskaffningsvärdet
reduceras med offentliga bidrag som erhållits för förvärv av
anläggningstillgångar.
kommer att komma Koncernen till del och anskaffningsvärdet
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Övriga tillkommande utgifter kostnadsförs under det räkenskapsår som de uppkommer.
Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande.
Finansiella instrument
Allmänna principer
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde
vilket motsvarar instrumentets verkliga värde med tillägg för
transaktionskostnader.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i
balansräkningen när Koncernen blir part enligt instrumentets
avtalsenliga villkor. Kundfordringar redovisas när faktura har
skickats till kund. Skuld tas upp när motparten har utfört sin
prestation och Koncernen därmed har en avtalsenlig skyldighet
att betala även om faktura inte har erhållits. Leveransskulder
redovisas när faktura har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när
rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när Koncernen
förlorar kontrollen över rättigheterna. Detsamma gäller för
del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från
balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på
annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell
skuld. Övervägande del av finansiella tillgångar och skulder tas
bort från balansräkningen genom erhållande eller erläggande
av betalning.
Kundfordringar och liknande fordringar
Kundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller betalningar som går att
fastställa med belopp. Fordringar uppkommer då Koncernen
tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att bedriva handel med fordringsrätterna.
Kundfordringar och liknande fordringar värderas till upplupet
anskaffningsvärde. Med upplupet anskaffningsvärde menas
det värde som framkommer när instrumentets förväntade
kassaflöde diskonteras med den effektiv ränta som beräknades
vid anskaffningstillfället. Kundfordringar värderas därmed till
det värde som beräknas inflyta, dvs. med avdrag för osäkra
fordringar. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i posten
Övriga externa kostnader.
Finansiella skulder
Samtliga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, dvs. det förväntade kassaflödet diskonterat med
den effektiv ränta som beräknades vid anskaffningstillfället.
Det innebär att leverantörsskulder som har kort förväntad
löptid värderas till nominellt belopp.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter avseende materiella anläggningstillgångar aktiveras endast om det är sannolikt att de framtida
ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
39
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Varulager
Varulager värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det
lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Anskaffningsvärdet utgörs av inköpspris och utgifter direkt
hänförliga till inköpet. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det
uppskattade försäljningspriset i den löpande avdrag med
avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för
att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet har fastställts genom tillämpning av förstin, först-ut-metoden (FIFU).
Energiderivat
Alla köp av energiderivat som görs i prissäkringssyfte, antingen
för produktion eller för försäljning till slutkund redovisas
i samband med att kontraktet går i leverans och påverkar
därmed enbart inköpspriset på den volym energi som säkrats.
Dessa energiderivat utgör således inte finansiella instrument.
Avsatt till pensioner
Kapitalvärdet av pensionsåtaganden beräknas enligt försäkringstekniska grunder och redovisas som avsättning. Företagets
huvudsakliga pensionsåtaganden löses genom avtalsenliga tjänstepensionsförsäkringar där premien kostnadsförs löpande.
Skulder för elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier
Skulder för elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier
uppkommer i takt med försäljning (elcertifikat och ursprungsgarantier) och utsläpp (utsläppsrätter). Skulden värderas till
samma värde som tilldelade och anskaffade rättigheter. Här tas
även hänsyn till avtal om framtida leverans av rättigheter och
möjligheten till reglering av elcertifikat genom betalning av
kvotpliktsavgift.
Skulder för elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier
redovisas i som en övrig kortfristig skuld.
40
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. De redovisade kassaflödena omfattar endast transaktioner som medför ineller utbetalningar. Likvida medel utgörs av kassa- och bankmedel.
Moderbolag
Moderföretag i koncernen där Gävle Energi är dotterföretag
och koncernredovisning upprättas är Gävle Stadshus AB,
556507-1700, Gävle.
Nyckeltalsdefinitioner
Nettomarginal
Resultat efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter.
Avkastning på sysselsatt kapital
Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Soliditet
Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen.
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
Not 2
Nettoomsättning
exkl. punktskatter
Not 2
Koncernen
Moderbolaget
2013
2012
2013
2012
Nettoomsättningen per verksamhetsgren:
Fjärrvärme
481 555
474 278
404 880
397 449
Energiproduktion (el och hetvatten)
304 107
333 676
-
-
Elhandel
235 348
239 336
-
-
Elnät
200 171
200 844
200 171
200 844
Kommunikation och bredband
55 874
55 774
55 874
55 774
Gatubelysning
18 873
25 793
18 873
25 793
Energitjänster
4 240
3 615
4 240
3 615
Kyla
2 913
2 860
2 913
2 860
Övrigt
44 939
42 997
44 939
42 997
Koncernelimineringar- 315 458
- 307 017
-
Nettoomsättning exkl punktskatter
1 032 562
1 072 156
731 890
Punktskatter
116 622
113 059
-
-
729 332
-
Nettoomsättning1 149 1841 185 215731 890729 332
Not 3
Transaktioner med närstående
Uppgifter om moderföretaget
Moderföretaget i den största koncern där Gävle Energi AB är dotterbolag och koncernredovisning upprättas är Gävle
Stadshus AB, 556507-1700. Moderföretag i den minsta koncern är Gävle Energi AB.
Inköp och försäljning i
Gävle Energi koncernen och Gävle Stadshus AB
Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning.
Inköp
Försäljning
2013 0,2 %
21,6 %
2012
0,2 %
20,2 %
Inköp
Försäljning
2013 66,0 %
27,8 %
2012
64,5 %
28,5 %
Inköp och försäljning i Gävle Energi AB
Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning.
Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
41
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Not 4
Ersättning tillKoncernen Moderbolaget
revisorerna
Not 4 2013201220132012
KPMG AB
Revisionuppdraget
85
120
85
120
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
20
95
20
70
Övriga tjänster
-
28
-
28
105
243
105
218
320
120
320
120
Lekmannarevisorer
Revisionsuppdrag
Not 5
Medelantal anställda, löner, andra ersättningar
och sociala avgifter Not 5
Koncernen
Moderbolaget
2013
2013
2012
2012
Medelantalet anställda, med fördelning på
kvinnor och män har uppgått till
Kvinnor
44
41
44
41
Män
147
151
147
151
Totalt
191
192
191
192
Löner och ersättningar har uppgått till
Styrelse och verkställande direktören
2 484
2 635
2 082
2 189
Övriga anställda
83 463
81 033
83 463
81 033
Totala löner och ersättningar
85 947
83 668
85 545
83 222
Sociala avgifter enligt lag och avtal
27 014
26 221
26 917
26 127
Pensionskostnader (varav för styrelse och
verkställande direktören 430 tkr (419))
16 977
14 830
16 977
14 830
129 938
124 719
129 439
124 179
Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och
pensionskostnader.
Avtal om uppsägningstider och pension
För verkställande direktören, tillika koncernchefen, gäller för pension att anställning upphör utan uppsägning vid 65 år. Utöver pension enligt lag åtar sig bolaget att för vd erlägga premie för ITP-försäkring. I övrigt ska företaget teckna och vidmakthålla avtalsförsäkringar vid arbetsskada (TFA) samt gruppliv (TGL). Vid uppsägning av annat skäl än påkallande av pension, gäller 15 månader från
bolagets sida och tre månader från verkställande direktörens sida.
42
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare
2013
2012
Antal på
Varav
Antal på
Varav
balansdagen
kvinnorbalansdagen
kvinnor
Koncernen/moderbolag
Styrelseledamöter
12
16 %
9
33 %
Verkställande direktörer och
andra ledande befattningshavare
Not 6
Av- och nedskrivningar av materiella och immatriella
anläggningstillgångar
11
18 %
11
18 %
Koncernen Moderbolaget
2012
2013
- 2 601
-
- 2 601
-
Goodwill - 2 345
- 2 345
-
-
Programvaror
Byggnader och markanläggningar
2013
2012
- 11 181
- 11 637
- 2 139
- 2 467
- 141 234
- 149 587
- 92 406
- 101 695
- 612
- 944
- 326
- 520
Summa- 157 973- 164 513
- 97 472
- 104 682
Maskiner
Inventarier
Not 7
Övriga ränteintäkter och
liknande resultatposter
Koncernen Moderbolaget
2013
2012
2013
2012
Ränteintäkter
6 532
2 938
6 426
1 948
Ränteintäkter koncernbolag
82
-
-
Värdeförändring kortfristiga placeringar
54
64
-
-
3 002
6 426
1 948
Summa
Not 8
Räntekostnader och
liknande resultatposter
6 668
Koncernen
Moderbolaget
2013
2013
2012
-
2012
Räntekostnader
- 30
- 604
- 17
- 297
Räntekostnader koncernbolag
- 37 429
- 39 935
- 30 852
- 32 227
Summa
- 37 459
- 40 539
- 30 869
- 32 524
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
43
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
9Bokslutsdispositioner 2013
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan
Not 9
2012
- 16 000
-
61 440
85 600
Summa
45 440
85 600
Erhållna koncernbidrag
Not 10
Skatt på årets resultat Koncernen
Moderbolaget
Not 10
2013
2012
2013
Aktuell skatt
-
-
-
-
Aktuell skatt hänförlig till tidigare beskattningsår
-
106
-
38
Uppskjuten skatt
- 1 666
48 449
- 3 227
25 659
- 1 666
48 555
- 3 227
25 697
124 395
118 883
119 867
144 212
Skatt enligt gällande skattesats (22%)
25 748
35 863
26 371
37 928
Skatteeffekt av uppkommet underskottsavdrag
- 3 329
- 52
- 3 309
-
5 861
5 911
4 164
2 828
2012
Redovisat resultat före skatt Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader:
- Övriga ej avdragsgilla kostnader
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter:
- Skatt i komissionsbolag
- 44 710
- 27 280
- 44 710
- Övriga ej skattepliktiga intäkter
- 1 082
- 994
-
- 2
Underskott till nästa år
82
3 982
54
3 956
Redovisad skattekostnad
0
0
0
0
Not 11
Programvaror
- 27 280
Koncernen
Moderbolaget
2013
2012
2013
2012
Ingående anskaffningsvärde
21 336
19 449
21 336
19 449
Investeringar
3 191
1 886
3 191
1 886
Utgående anskaffningsvärde
24 527
21 335
24 527
21 335
Ingående avskrivningar
- 17 178
- 14 757
- 17 178
- 14 757
Årets avskrivningar
- 2 600
- 2 420
- 2 600
- 2 420
Utgående avskrivningar enligt plan
- 19 778
- 17 177
- 19 778
- 17 177
Redovisat värde
4 749
4 158
4 749
44
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
4 158
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
Not 12
Goodwill
Koncernen
2013
2012
Ingående anskaffningsvärde
20 596
20 596
Utgående anskaffningsvärde
20 596
20 596
- 8 794
- 6 449
Årets avskrivningar
- 2 345
- 2 345
Utgående avskrivningar enligt plan
- 11 139
- 8 794
Redovisat värde
9 457
Ingående avskrivningar enligt plan
Not 13
Byggnader
och mark
11 802
Koncernen Moderbolaget
2013-12-312012-12-312013-12-312012-12-31
Byggnader och markanläggningar
Ingående anskaffningsvärde
347 127
Investeringar
-
660
Försäljningar/utrangeringar
-
- 723
Utgående anskaffningsvärde
347 127
347 127
87 708
Ingående avskrivningar enligt plan
- 163 552
- 152 638
- 50 925
Försäljningar/utrangeringar
-
Årets avskrivningar
- 11 182
- 11 637
- 2 139
- 2 467
Utgående avskrivningar enligt plan
- 174 734
- 163 552
- 53 064
- 50 924
172 393
183 575
34 644
36 784
347 190
87 708
87 048
-
660
-
-
87 708
723
-
- 48 457
-
Redovisat värde
Mark
Ingående anskaffningsvärde
26 881
26 881
4 600
4 600
Redovisat värde
26 881
26 881
4 600
4 600
199 274
210 456
39 244
41 384
Taxeringsvärden för fastigheter i Sverige
236 315
176 272
21 735
20 177
varav mark
7 746
7 732
4 035
Redovisat värde byggnader och mark
4 603
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
45
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Not 14
Maskiner och andra
Koncernen Moderbolaget
tekniska anläggningar
2013-12-31
2012-12-31
2013-12-31
2012-12-31
Ingående anskaffningsvärde
2 750 518
2 727 174
1 892 423
1 871 077
Statliga stöd
68 586
68 586
68 586
68 586
Investeringar
59 475
69 744
51 050
56 457
Försäljningar/utrangeringar
- 2 557
- 46 400
- 2 557
- 35 111
Tidigare erhållna statliga stöd
- 68 586
- 68 586
- 68 586
- 68 586
Utgående anskaffningsvärde
2 807 436
2 750 518
1 940 916
1 892 423
- 730 123
Ingående avskrivningar enligt plan
- 1 241 078
- 1 156 673
- 779 538
Försäljningar/utrangeringar
1 406
38 263
1 406
28 725
Årets avskrivningar
- 119 423
- 122 668
- 77 213
- 78 140
- 1 359 095
- 1 241 078
- 855 345
- 779 538
Utgående avskrivningar enligt plan
Ingående uppskrivningar
3 387
-
-
-
Årets uppskrivning
-
3 387
-
-
Utgående uppskrivningar
3 387
3 387
0
0
Ingående nedskrivningar
- 43 577
- 15 541
- 28 925
- 7 641
Årets nedskrivning
- 21 811
- 28 036
- 15 192
- 21 284
Utgående nedskrivningar
- 65 388
- 43 577
- 44 117
Redovisat värde
1 386 340
1 469 250
1 041 454
- 28 925
1 083 960
Not 15
Inventarier
Koncernen Moderbolaget
2013-12-31
2012-12-31
2013-12-31
2012-12-31
Ingående anskaffningsvärde
Investeringar
13 933
655
16 381
-
- 2 448
10 039
655
10 752
-
Försäljningar/utrangeringar
-
Utgående anskaffningsvärde
14 588
13 933
10 694
10 039
- 12 676
- 13 772
- 9 368
- 9 422
-
574
-
- 713
Ingående avskrivningar enligt plan
Försäljningar/utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående avskrivningar enligt plan
Redovisat värde
46
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
-
2 040
- 612 - 944
- 326
- 520
- 13 288
- 12 676
- 9 694
- 9 368
1 300
1 257
1 000
671
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
Not 16
Pågående
Koncernen Moderbolaget
nyanläggningar
2013-12-31
2012-12-31
2013-12-31
2012-12-31
Ingående anskaffningsvärde
3 611
4 537
3 496
4 438
Under året nedlagda kostnader
94 979
71 364
80 204
58 061
- 63 322
- 72 290
- 54 897
- 59 003
35 268
3 611
28 803
3 496
Under året genomförda omfördelningar
Redovisat värde
Not 17
Andelar i koncernföretag
ModerbolagetOrg nrSäte
Gävle Energisystem AB556502-9096Gävle
Gävle Kraftvärme AB556527-3512Gävle
Bionär Närvärme AB
556678-4160
Kapital-
Moderbolaget
andel %
Rösträtts- andel %
Redovisat värde 2013 95
95
Gävle
Hedesunda Elförsäljning AB556528-0798Gävle
Gävle Energisystem AB
Gävle Kraftvärme AB
100
100
Hedesunda Elförsäljning AB
100
100
59
5 000
13 781
50 000
60 000
153 169
Redovisat värde 2012
13 781
60 000
48 375
48 375
Redovisat värde
122 256
2013-12-31
122 256
2012-12-31
Ingående anskaffningsvärde
122 256
122 256
Bionär Närvärme AB
59
Antal
aktier
1 000
Redovisat värde
100
122 256
100
122 256
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
47
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Not 18
Andelar i intresseföretag
Koncernen/Moderbolaget
Bomhus Energi AB
SBI Ekogas AB
Org nr
556793-5217 556036-0785
Säte
Gävle
Gävle
Koncernen/Kapital-Rösträtts
-Redovisat värdeRedovisat värde
Moderbolaget
andel %
andel %
i moderbolaget
i koncernen
Bomhus Energi AB
50
226 500
240 532
Summa
231 677
245 709
SBI Ekogas AB
50
100
100
5 177
5 177
SBI Ekogas AB ägs per 2013-12-31 till 100 %. Då innehavet är tillfälligt har bolaget ej konsoliderats i koncernredovisningen.
Koncernen Moderbolaget
2013-12-31
2012-12-31
2013-12-31
2012-12-31
Ingående anskaffningsvärde
229 686
229 686
Förvärv
4 200
-
Nedskrivningar
- 2 209
-
Resultat intressebolag
14 032
-
Redovisat värde
245 709
229 686
Not 19
Andra långfristiga
värdepappersinnehav
229 686
229 686
4 200
-
-
-
- 2 209
231 677
-
229 686
Koncernen Moderbolaget
2013-12-312012-12-312013-12-312012-12-31
Ingående anskaffningsvärde
11 858
11 835
10 661
10 563
Förvärv
10 633
98
7 912
98
Omklassificeringar
12 500
Försäljning
Utgående anskaffningsvärde
-
34 991
-
- 75
11 858
12 500
-
31 073
-
-
10 661
Ingående nedskrivningar
- 6 859
- 37
- 6 037
- 37
Årets nedskrivning
- 11 396
- 6 821
- 11 197
- 6 000
Utgående nedskrivningar
- 18 255
- 6 858
- 17 234
- 6 037
Redovisat värde
16 736
5 000
13 839
4 624
48
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
Not 20
Uppskjuten
skattefordran
Koncernen
Moderbolaget
2013
2012
2013
Avsättning för pensionskostnader
903
821
903
821
Nedskrivning av anläggningstillgång
122
126
-
-
Elcertifikat
2 758
3 735
-
-
Underskottsavdrag
-
3 309
-
3 309
3 783
7 991
903
4 130
Not 21
2012
Andra långfristiga
fordringar
Koncernen
Moderbolaget
2013
2012
2013
Ingående anskaffningsvärde
101 750
-
101 750
-
Anskaffningar
-
107 000
-
107 000
- 5 250
Amortering
Omklassificeringar
Redovisat värde
Not 22
- 5 250
- 5 250
- 5 250
- 12 500
-
- 12 500
84 000
101 750
84 000
2013-12-31
Fordringar hos Gävle kommun
Fordringar hos bolag i Gävle
Stadshus AB koncernen
2012-12-31
-
56 935
2013-12-31
2012-12-31
48 067
43 865
-
53 547
Fordringar hos bolag i Gävle
Energi AB koncernen
-
-
Redovisat värde
56 935
53 547
-
101 750
Fordringar hos Koncernen Moderbolaget
koncernföretag
Not 23
2012
-
562
48 629
-
-
43 865
Koncernkredit Koncernen Moderbolaget
2013-12-312012-12-312013-12-312012-12-31
Beviljat belopp på koncernkredit uppgår till
100 000
100 000
60 000
80 000
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
49
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Not 24
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Koncernen Moderbolaget
2013-12-312012-12-312013-12-312012-12-31
Upplupen intäkt försäljning el
14 593
19 146
-
-
Upplupen intäkt elproduktion
2 486
3 003
-
-
Upplupen intäkt försäljning elnät
18 239
18 203
18 239
18 203
Upplupen intäkt fjärrvärme
26 821
36 157
26 821
36 157
Förutbetald pensionskostnad
301
1 126
301
1 126
Övriga poster
7 550
7 782
6 863
7 447
Redovisat värde
69 990
85 417
52 224
62 933
Not 25
Obeskattade reserver
Moderbolaget
2013-12-312012 -12-31
Ackumulerade överavkrivningar
Not 26
689 800
673 800
Avsättning för Koncernen Moderbolaget
pensioner
2013 2012 2013 2012
Avsättning vid periodens ingång
13 955
13 958
13 955
13 958
Årets förändringar
565
- 3
565
- 3
Redovisat värde14 52013 95514 52013 955
Bolaget har tryggat pensionsutfästelserna dels genom skuldföring under rubriken Avsättningar för pensioner, dels genom en försäkringslösning.
50
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
Not 27
Uppskjuten
skatteskuld
Koncernen Moderbolaget
2013
2012
2013
2012
Övervärde byggnad
1 762
1 866
-
-
Elcertifikat
1 721
2 818
-
-
Skattemässiga överavskrivningar
199 166
200 508
-
-
Redovisat värde
202 649
205 192
0
0
Not 28
Långfristiga skulder
Koncernen Moderbolaget
2013-12-31
2012-12-31
2013-12-31
2012-12-31
Lånen förfaller till betalning
Mellan ett till fem år
660 000
561 000
500 000
471 000
Senare än fem år
184 000
313 250
184 000
268 250
Redovisat värde
844 000
874 250
684 000
739 250
Not 29
Skulder till
Koncernen Moderbolaget
koncernföretag
2013-12-31
2012-12-31
2013-12-31
2012-12-31
Skulder till Gävle kommun
3 421
6 720
3 594
5 798
Skulder till bolag i Gävle Energi koncernen
-
-
64 059
51 579
Redovisat värde
3 421
6 720
67 653
57 377
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
51
ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 13
Not 30
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Koncernen Moderbolaget
2013-12-31
Upplupen värmeleverans
11 196
Upplupna semesterlöner
4 829
Upplupna sociala avgifter
Övriga poster
Redovisat värde
2012-12-31
2013-12-31
25 615
-
4 829
4 717
1 513
1 479
1 513
1 479
8 586
14 145
3 540
5 070
26 124
45 956
9 882
11 266
Ställda säkerheter
Koncernen Moderbolaget
2013-12-31
För övriga engagemang
2012-12-31
2013-12-31
2012-12-31
Bankgaranti
Not 32
-
4 717
Not 31
2012-12-31
2 000
Ej likviditetspåverkande 2 000
-
-
Koncernen Moderbolaget
poster
20132012 20132012
Tilldelade elcertifikat
7 954
4 414
-
-
Förändring avsättning till pensioner
565
- 3
565
- 3
8 230
1 051
6 227
-
-
-
Realisationsvinster-förluster 1 049
Resultatandel i intresseföretag
- 14 032
Summa - 4 46412 641
52
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
1 616
6 224
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
Gävle Energis styrelse 2013
Från vänster högst upp: Anders Lené (M), Kristina Sjöström (V), Jan Öhman (S), Birgitta Öberg (S), Rolf Wiberg (S), ordförande,
Maria Pärssinen (S), Agne Lindberg, adjungerad, Jonas Brindmark (M), Kjell Jidemo (facklig representant), Anders Ranje (facklig
representant), Sture Carlberg (FP), Sven-Olof Melin (facklig representant), Ylva Bandmann (MP), Urban Sjölander (C), Anders
Heldemar, adjungerad, Solveig Zingmark (M). Frånvarande: Andreas Obenius (MP), vice ordförande.
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
53
54
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
55
56
ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 3
Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2013
ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 13
57
Organisationsnummer: 556407-2501
Förrådsgatan 6, Box 783, 801 29 Gävle, 026-17 85 00,
[email protected], www.gavleenergi.se