Transcript Projekt Slussen Yrkes- och fritidsfisket

Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Underlag till miljökonsekvensbeskrivning
2011-12-21
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen
Uppdragsnummer: 220784
Johan Ekvall
2 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
1
Bakgrund och syfte ............................................................................................................. 5
2
Avgränsning och begreppsförklaringar ............................................................................ 5
3
Ny reglering och ökad tappning ........................................................................................ 7
4
Beskrivning av nuläge och förutsättningar .................................................................... 12
4.1
Fiske allmänt .............................................................................................................. 12
4.2
Fiskvandring .............................................................................................................. 12
4.3
Yrkesfiske................................................................................................................... 15
4.4
Fritidsfiske ................................................................................................................. 16
5
Bedömningsgrunder ......................................................................................................... 19
6
Analys av normal drift ....................................................................................................... 21
6.1
Konsekvenser av nollalternativet ............................................................................ 21
6.2
Konsekvenser av ny reglering ................................................................................. 21
7
Analys av extrema händelser ........................................................................................... 23
7.1
Konsekvenser av nollalternativet ............................................................................ 23
7.2
Konsekvenser av ny reglering ................................................................................. 24
8
Byggskede ......................................................................................................................... 24
9
Måluppfyllelse .................................................................................................................... 24
10
Övriga påverkansfaktorer ............................................................................................. 25
11
Åtgärdsförslag och skyddsåtgärder............................................................................ 26
12
Referenser ...................................................................................................................... 27
Omslagsbild: Gös (Sander lucioperca) Mälarens karaktärsfisk och Västmanlands landskapsfisk.
Gösen den viktigaste arten för yrkesfisket i Mälaren. (Källa: Fiskeriverket).
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
3 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
Sammanfattning
Denna rapport beskriver konsekvenserna för yrkes- och fritidsfisket i Mälaren och Stockholms
ström (Norrström, Söderström och Saltsjön) samt vid Hammarby sluss vid en ny reglering av
Mälaren.
Mälaren är av riksintresse för yrkesfisket. Mälaren och Stockholms ström hyser cirka 35 olika
fiskarter, varav gösen är den viktigaste för yrkesfisket. I Mälaren, främst i de västra delarna,
fiskas yrkesmässigt även ål, siklöja, gädda, abborre och kräftor. Det totala uttaget av fisk via
yrkesfisket bedöms vara cirka 250 ton per år.
Fritidsfiske förekommer allmänt och i stor omfattning i hela Mälaren efter främst gös, gädda
och abborre. Mest känt är dock fisket efter havsöring och lax vid utflödet i Stockholms ström.
Detta fiske är ett resultat av årliga stora utsättningar som genererar upp till tio ton spöfångad
fisk per år (2000-3000 havsöringar och laxar). Fisket vid Strömmen har gamla anor och var
tidigare en viktig näring i Stockholm. I Stockholm avbördas Mälaren ut till Saltsjön vilket gör
Strömmen ovanligt artrik och till ett i många avseenden unikt vattenområde mitt i en storstad.
Förr i tiden bedrevs fiske inte bara efter laxfiskar utan även efter bland annat nors, gädda och
strömming. De kvarvarande håvbåtarna utgör en rest av denna näring.
Genom att möjligheten till en mer naturlig nivåfluktuation i Mälaren ökar med en ny reglering
ges bättre förutsättningar för fiskreproduktion då låglänta strandområden oftare kommer att vara
vattentäckta och därmed tillgängliga för fisklek under längre tid på våren. Detta bedöms kunna
påverka flera vårlekande arter positivt, bland annat gäddan. På sikt kan detta ge ett bättre fiske.
Gösens lek, som sker på djupare vatten, påverkas dock inte varför en direkt effekt på
göspopulationen inte uppkommer. Möjligheten till ett fortsatt bra gösfiske i Mälaren bedöms
därför vara oförändrad med förslag på ny reglering.
Utöver utsättning av fisk är strömmande vatten vid Norrström är den mest betydelsefulla
förutsättningen för ett bra havsörings- och laxfiske i centrala Stockholm, speciellt under
sommaren. Dagens vattendom och avtappningsmöjligheter kan under torrår orsaka långa
perioder utan flöde ut från Mälaren. Det finns därför en önskan från fritidsfisket och Stockholms
stad att tillåta tappning under längre tidsperioder för att därmed förbättra möjligheterna till fiske
i Strömmen. Den förändrade regleringen innebär färre tillfällen utan tappning sommartid i
Norrström vilket är positivt för främst fisket efter lax. Samtidigt ökar antalet tillfällen med
flöden kring 50 m3/s . Flöden i denna storleksordning har vid provtappningar1 vid
Riksbrodammen i mars 2008 bedömts vara positivt för fisket. Vid lägre strömhastigheter
beroende på minskad tappning minskar vandringen av lax och öring till ståndplatser i
Norrström. Med ökat antal tappningstillfällen med flöden kring 50 m3/s uppstår därför en liten
till måttligt positiv konsekvens för fritidsfisket avseende dessa arter lokalt i Stockholm.
Många fiskarter kommer periodvis till Strömmen, bland annat nors, strömming och abborre.
Hur olika fiskarter rör sig mellan Mälaren och Saltsjön är inte känt i detalj då underlagsdata
1
Vid provtappningarna bedömdes fiskeintresset påverkas positivt vid dessa flöden av Fiskeriverket,
Stockholms stads fiskekonsulent och fiskeklubben Strömstararna.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
4 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
saknas. Huruvida fiskvandringen har liten eller stor betydelse för fiskbestånden i andra delar av
Mälaren går inte att fastslå med säkerhet. Av speciell betydelse är möjligheten för ål att vandra
upp i Mälaren eftersom ålen är en akut hotad art. Sannolikt sker en viss fiskvandring till och
från Mälaren via den så kallade fiskluckan (främst lax och havsöring) och otätheter i
konstruktionen vid Riksbron. För lax och havsöring bedöms dock fiskluckan ha större betydelse
då denna passeras lättare av hoppande fisk.
Projekt Slussen planerar att förbättra möjligheterna till fiskvandring mellan Saltsjön och
Mälaren via Söderström i samband med den ombyggnad som planeras här. Genom att den
nuvarande avtappningskanalen (Nils Ericssonslussen) inte längre kommar att användas för
tappning är det tekniskt möjligt att anordna en fiskvandringsväg på denna plats. Vid låga
vattenstånd (< +0,69 meter, höjdsystem RH 2000) är det inte önskvärt med avtappning via
fiskvandrings-vägar eftersom tappning av Mälaren helt bör undvikas vid denna situation.
Fiskvandringsvägen ska då kunna stängas. Utformning av fiskvandringsvägen vid Söderström
kommer att studeras närmare i senare skeden. Effekten på fisket är svårbedömd men en ny
fiskvandringsväg bör ge förbättrat öring- och laxfiske i Riddarfjärden samt på sikt möjligen ett
generellt förbättrat fiske i de östra delarna av Mälaren. Konsekvenserna för yrkes- och
fritidsfisket bedöms bli små till måttliga.
Sammantaget ger en ny reglering och en ny fiskvandringsväg vid Söderström små till måttliga
positiva konsekvenser för yrkes- och fritidsfisket i Mälaren och små till måttliga positiva
konsekvenser för fritidsfisket i Stockholm.
Vid extrema händelser då stora tappningar via Söderström (”Slussen”) måste ske påverkas
endast möjligheterna till fritidsfiske i Riddarfjärden och utanför Söderström i Saltsjön. Denna
påverkan är därmed endast lokal och pågår under kort tid och saknar helt betydelse för
yrkesfisket i de inre delarna av Mälaren. Konsekvensen bedöms vara obetydlig för fritidsfisket i
Stockholm.
Byggskedet som bland annat kan orsaka grumling sker huvudsakligen i området kring
Söderström och Hammarby sluss, de viktiga fiskelokalerna kring Norrström berörs inte. Då
inget yrkesfiske berörs och fritidsfisket är begränsat i området kring Söderström och obefintligt
vid Hammarby sluss bedöms konsekvenserna för fiskeintresset bli obetydliga och snabbt
övergående.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
5 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
1
2011-12-21
Bakgrund och syfte
Den planerade ombyggnaden av Slussen medger nya möjligheter för avtappning i Söderström
och förslag på ny reglering av Mälaren. Konsekvenserna av detta kommer att beskrivas i en
MKB som omfattar hela projektet.
Denna underlagsrapport ska beskriva konsekvenserna för yrkes- och fritidsfisket i Mälaren och
de inre delarna av Strömmen (Saltsjön) i centrala Stockholm. Det övergripande syftet med
studien är att beskriva i vilken mån de föreslagna ändringarna av reglering och avtappning av
Mälaren påverkar möjligheterna, jämfört med nollalternativet (dagens situation), till ett fortsatt
fiske i hela Mälaren och Stockholms ström. Utredningen fokuserar på konsekvenserna för
yrkesfisket i Mälaren och fritidsfisket kring Norrström och vid Söderström (”Slussen”) i
Stockholm. Även en eventuell påverkan på fisket (främst fritidsfisket i Stockholms ström) i
samband med byggskedet belyses.
2
Avgränsning och begreppsförklaringar
Inom Projekt Slussen gäller följande tidshorisonter:
· Byggnadsarbetena bedöms pågå under 6-7 år.
·
Regleringen kommer att behöva justeras runt mitten på seklet. Avtappningskapaciteten i
de nya vattenanläggningarna bedöms dock vara tillräcklig fram till slutet av seklet.
·
Slussen med kajer, sluss, avtappningskanaler med mera dimensioneras för en teknisk
livslängd på cirka 100 år.
Det geografiska avgränsningsområdet för denna utredning är hela Mälaren (vid högsta
högvatten) fram till utskoven (dammluckorna/slussarna), i dessa ingår fiskvandringsdelen.
Även de inre delarna av Stockholms ström ingår på grund av det betydelsefulla fritidsfisket efter
havsöring och lax i detta vattenområde. I området Strömmen inkluderas de närmaste
vattenområdena i Saltsjön.
Konsekvensbeskrivningen av regleringens påverkan på livsbetingelser för fisk och
fisklekområden med avseende på nivåförändringar på grund av den nya regleringen beskrivs i
rapport avseende naturmiljö (Calluna, 2012). Konsekvenser för växt- och djurliv nedströms
slussarna i Stockholm avseende regleringen beskrivs i rapport som behandlar effekter på
akvatisk flora och fauna i Saltsjön (WSP, 2011).
Det finns ingen klar gräns för vilka vattenområden i centrala Stockholm som omfattas i
begreppen ”Strömmen”, ”Norrström”, ”Söderström” och Saltsjön (eg. Östersjön). I denna
rapport menas med Saltsjön i de flesta fall vattenområdet utanför Söderström (”Slussen”) samt
vidare ut mellan Södermalm och Skeppsholmen/Kastellholmen. Strömmen är en beteckning
som främst avser de delar av Saltsjön som ligger nedströms Strömbron och vidare ut till
området syd Skeppsholmen/Kastellholmen. Väster om Strömbron (uppströms) och fram till
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
6 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
dammluckorna vid Riksbron och Stallkanalen används beteckningen Norrström. Söderström
avser främst vattenområdet i omedelbar närhet till Slussenområdet (se figur 4.4.1)
Med begreppet yrkesfiske avses i denna rapport kommersiellt fiske bedriven som hel-eller
deltidsverksamhet. Begreppet fritidsfiske innefattar övrigt fiske (mete, spinn-, flug- och
trollingfiske)samt husbehovsfiske med rev och nät.
Påverkan på fisket kan ske på grund av en rad faktorer som är kopplade till reglering och
tappning av Mälaren (se tabell 2.1). Bland annat flöde, vattenstånd, möjlighet till fiskvandring,
näringsläckage samt möjligheten att tappa vatten via Riksbron även vid låga vattenstånd.
EU:s förslag till laxförvaltningsplan innebär att utsättning av odlad lax ska upphöra. Förslaget
är på remiss och träder i kraft tidigast 2013. I konsekvensbedömningarna i denna rapport har
ingen hänsyn tagits till följderna av att utsättning av lax eventuellt upphör.
Tabell 2.1. Sammanställning av möjlig påverkan på yrkes (y)- och fritidsfiske(f) kopplat till
geografiska områden. Med ” Stockholm Lokalt” avses primärt Strömmen och Riddarfjärden.
Påverkansområde
/Påverkas av
Mälaren
regionalt
Slussenområdet,
Söderström
Stockholm lokalt
(Riddarfjärden,
Norrström)
f
f
f
f
y, f
f
y, f
Schakt/muddring i
sediment under
byggskedet (spridning av
slam och föroreningar)
Översvämning (Bräddning
från avloppsinstallationer,
näringsläckage, spridning
av slam och föroreningar)
Vattenstånd (främst låga
vattenstånd som ger
generellt sämre
fiskemöjligheter samt litet
eller inget utflöde ur
Mälaren)
Tappningsordning (i vilken
ordning som tappningsluckorna öppnas har
betydelse för fisket vid
Norrström)
Möjlighet till fiskvandring
(ökade möjligheter till
fiskvandring påverkar fisket
i Stockholm , på sikt även i
Mälaren regionalt)
Saltsjön
f
f
f
f
y,f
Andra faktorer som påverkar fisket men som inte har direkt koppling till reglering och
avtappning av Mälaren, till exempel övergödning på grund av näringsläckage från
jordbruksmark, enskilda avlopp och reningsverk samt utsläpp av miljöfarliga ämnen beskrivs i
avsnitt 11, ”Miljökonsekvenser i relation till andra påverkansfaktorer”.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
7 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
3
2011-12-21
Ny reglering och ökad tappning
Nollalternativet definieras som dagens reglering med maximal tappningskapacitet om cirka 800
m3/s för Mälaren. Avtappningskapaciteteten är som idag i samtliga tappningsställen och
regleringen av Mälaren följer dagens vattendom/miljödom. Nollalternativet beskriver en
utveckling som innebär att den planerade utbyggnaden inte kommer till stånd och
konsekvensbeskrivs som ett prognosticerat nuläge 2020. Mälarens avtappningsställen visas i
figuren nedan.
Figur 3.1. Mälarens avrinningsområde. Till höger visas var de olika dammarna och slussarna i
Stockholm och Södertälje ligger. Illustrationen är framtagen utifrån underlagskarta enligt © Lantmäteriverket
S2011-08-24_1.
Alla analyser genomförs med modellerade värden. Observerade värden är inte ändamålsenliga
vid jämförelse mellan nollalternativet och den nya regleringen eftersom det genomförts bland
annat tätningsåtgärder av luckor. Tätningsåtgärderna innebär att observerade värden innan
tätningen utfördes inte är relevanta längre.
SMHI har tagit fram förslag på en ny reglering (SMHI, 2011-12-21a) i en iterativ arbetsprocess
där flera avvägningar mellan intressen gjorts. Syftet med den nya regleringen av Mälaren är att:
• Minska risken för översvämningar runt Mälaren (Mälarens vattenstånd ska vara < 1,39
meter RH2000)
Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, bebyggelse och infrastruktur, sjöfart,
jordbruk
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
8 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
• Minska risken för låga vattennivåer i Mälaren (Mälarens vattenstånd ska vara > 0,69 meter)
Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, sjöfart, friluftsliv och fiske
• Förhindra saltvatteninträngning (Mälarens vattenstånd ≥ Vattenståndet i Saltsjön).
Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, fiske och naturvärden
I tillägg till dessa syften tas särskild hänsyn till värdefulla strandnära naturmiljöer och
önskade flöden, enligt:
§
Eftersträva årstidsvariationer i Mälarens vattenstånd som gynnar strandnära
naturmiljöer.
Detta önskemål avser att gynna naturvård och fiske.
§
Om möjligt skapa längre perioder med strömmande vatten i Stockholms ström, vid
Riksbron, särskilt under vår och höst.
Detta önskemål avser att gynna naturvård, fiske, friluftsliv och kulturmiljö.
§
Eftersträva att sänka vattenhastigheterna.
Detta önskemål avser att begränsa erosion på bottnar och anläggningar samt påverkan
på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen.
Regleringsförslaget förutsätter flödesreglering i Söderström och Norrström. Flödesreglering
innebär att luckorna öppnas så mycket som krävs för att avbörda ett önskat flöde, vilket ger en
mjukare reglering och lägre vattenhastigheter.
I den nya regleringen har avtappningskapaciteten ur Mälaren ökats till omkring 2000 m3/s varav
kapaciteten i Söderström ligger på 1400 m3/s. Kapaciteten i Hammarby har ökats från 70 m3/s
till 140 m3/s. Statistik för Mälarens vattenstånd för nollalternativet respektive huvudalternativet
redovisas i tabellerna 3.1-3.4 . Data är hämtade från (SMHI, 2011-12-21a). Högsta
högvattenstånd är den högsta modellerade vattennivån under den aktuella perioden, i detta fall
30 år mellan 1976 och 2005.
Tabell 3.1. Statistik för huvudalternativet och nollalternativet över medel-, hög- och
lågvattenstånd samt Q100. Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI 2012-12-21a).
Nivån avser meter i RH 2000.
Nollalternativ
Huvudalternativ
1,47
1,24
Högsta
högvattenstånd
0,88
0,87
Medelvattenstånd
0,55
0,59
Lägsta
lågvattenstånd
1,86
1,28
Q100*
*avser saltsjövattenstånd 0,77 meter samt maximal tappning 1400 m3/s genom Söderström. Q100 avser
ett flöde som uppstår i genomsnitt vart 100:e år.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
9 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
Figur 3.2. Mälarens beräknade medel-, min- och maxvattenstånd under förutsättning av
regleringsstrategi enligt Nollalternativet (svarta kurvor) respektive Huvudalternativet (röda
kurvor). Den analyserade perioden är åren 1976-2005 och innehåller såväl det extremt torra
året 1976 som det extremt blöta året 2000 (SMHI 2011-12-21a)
Vid reglering under normaldrift sänks Mälarens medelvattenstånd något jämfört med dagens
reglering enligt Nollalternativet (1 cm) liksom det högsta vattenståndet (23 cm) till 1,24 meter.
Den högsta nivån under perioden inträffar i huvudalternativet på våren till skillnad för
nollalternativet då den inträffar på hösten. De lägsta nivåerna har höjts med 4 cm jämfört med
nollalternativet och ligger i huvudalternativet på 0,59 meter. Vattennivåerna under våren styrs
av Mälarens tillrinning vilket ger mer naturliga vårvattenstånd under mars-april än i
nollalternativet.
Antalet dagar då vattenståndet i Saltsjön (Ws) är högre än vattenståndet i Mälaren (Wm) ökar
från 0,1 i nollalternativet till 0,5 i huvudalternativet. Detta beror på att Mälarens vattenstånd
hålls nere vintertid och det är då dessa situationer inträffar.
Värden för medelvattenstånd vid olika årstider framgår av tabell 3.2. Det genomsnittliga
vårvattenståndet höjs något medan vintervattenståndet sjunker.
Tabell 3.2. Modellerat medelvattenstånd för de två alternativen perioden 1976-2005, vinter:
1/12-29/2, vår: 1/3-31/5, sommar: 1/6-31/8, höst: 1/9-30/11. Nivån avser meter i RH2000.
Beräknat av Tyréns ur data från SMHI 2011-12-21a.
Nollalternativ
Huvudalternativ
0,90
0,94
0,83
0,82
0,86
0,99
0,83
0,82
VINTER
VÅR
SOMMAR
HÖST
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
10 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
Statistik avseende nolltappning redovisas i tabell 3.3. Antalet dagar då ingen tappning sker
reduceras betydligt jämfört med nollalternativet och den längsta perioden med nolltappning
minskar med omkring en månad (från 185 dagar i nollalternativet till 154 dagar i
huvudalternativet). På årsbasis inträffar nolltappning vid färre tillfällen i huvudalternativet (2
tillfällen/år) än i nollalternativet (4 tillfällen/år).
Tabell 3.3. Statistik över tillfällen med helt stängda luckor för Nollalternativ och Huvudalternativ.
Ej påverkbara tappningar (läckage eller Maren) och fiskvandringsvägar är inte medräknade.
Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI 2011-12-21a)
Nolltappning
Nollalternativ Huvudalternativ
57
27
4
185
Antal dagar per år
Antal år
Antal tillfällen per år
Längsta period
37
21
3
154
Vattenstånd beräknade för extrema tillrinningar, vilket innebär flöden med 1000 års
återkomsttid (Q1000), med 10 000 års återkomsttid (Q10000) samt dimensionerande tillrinning
enligt flödeskommitténs riktlinjer (FLK1) redovisas i tabell 3.4. Nivån för FLK1 återkommer
ungefär vart 10 000:e år och används tillsammans med Q1000 i konsekvensbedömningen av
extrema händelser. Av tabellen framgår att vattenstånden har sänkts betydligt i
huvudalternativet för samtliga fall.
Tabell 3.4. Statistik över Mälarens högsta vattenstånd vid extrema statistiska flöden för
huvudalternativet samt nollalternativet. Resultaten gäller för ett statiskt Saltsjövattenstånd på
0,77. (efter SMHI 2011-12-21a)
Q1000
Q10000
FLK1
Nollalternativ
>2,7
>2,7
>2,7
Huvudalternativ
1,33
1,47
1,48
SMHI har av försiktighetsskäl utgått från att ett högt havsvattenstånd sammanfaller med en stor
tillrinning till Mälaren. Osäkerheten i nivåberäkningarna blir mycket stora då nivåerna
överstiger 1,7 meter (för Nollalternativet). Anledningen till detta är att det i modellen inte varit
möjligt att ta hänsyn till, eller bestämma, vilka vägar vattnet tar vid dessa höga
översvämningsnivåer. I tabell 3.4 anges därför att nivåerna hamnar över 2,7 meter, men inte de
exakta beräknade nivåerna. Nivåerna beräknade med dimensionerande flöde och 10 000 års
flöde är dock större än nivån beräknad med 1 000-årsflödet, vilket inte framgår av tabellen.
För Nollalternativet resulterar 1 000-årsflödet i nivån 2,88 meter om Saltsjön samtidigt skulle
stå högt (0,77 meter). Det dimensionerande flödet resulterar i nivåer som ligger 16 cm högre
(=3,04 meter). Osäkerheten i dessa nivåer är större än för beräknade nivåer som ligger närmre
upplevda vattenstånd, där vattenytans utbredning är mer känd (SMHI, 2011-12-21a).
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
11 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
Tabell 3.5. Frekvens då tappningen vid Söderström överskrider värdena 1000, 750, 500, 290,
250, 200, 150, 100, 50 respektive 0 m3/s. Statistiken avser perioden 1976-2005. (efter SMHI
2011-12-21a)
Tappning
Söderström större än 1300 1000 750 500 290
Huvudalternativ
Antal dagar/år
0
0
0
1,3 8,3
Antal år
0
0
0
5
17
Antal tillfällen/år
0
0
0
0,2 0,9
Längsta period
0
0
0
17 48
Nollalternativ
Antal dagar/år
Antal år
Antal tillfällen/år
Längsta period
-
250 200 150
100
50
0
=0
11,1 14,8 35,1 84,9 114,2 359,3
18
20
29
30
30
30
1,2 1,3 2,2 7,1
7,7
0,3
53
75
88
96
101 2964
5,9
9
0,5
90
6,5
9.0
0,6
44
302
30
3
614
9
12
1
49
10
12
1
49
39
27
2
112
63
29
4
127
63
29
4
127
Önskemålet om att eftersträva flöden lägre än 750 m3/s i Söderström uppnås under den
beräknade perioden 1976-2005, då den maximala tappningen genom Söderström för tappning
enligt Huvudalternativet är som mest 745 m3/s. I normaldrift inräknas även 100-årstillrinningen.
Vid detta tillfälle uppgår tappningen genom Söderström till som mest drygt 900 m3/s.
Tappningen överstiger då 750 m3/s under 11-12 dagar. Att tappningen under normaldrift
överstiger 700 m3/s är dock ovanligt och sker endast vid två tillfällen under perioden 19762005. Tappningen i Söderström överstiger 500 m3/s under 5 av 30 år och den längsta
sammansatta perioden, under hösten 2000, varar i 17 dygn.
I Nollalternativet används slussarna i Hammarby och Södertälje för att tappa vatten i genomsnitt
3 dygn per år, men i Huvudalternativet behöver slussarna aldrig användas för tappning under
normaldrift. Inte heller den nya slussen i Söderström som öppnas samtidigt som slussarna i
Hammarby och Södertälje används under normaldrift.
Tabell 3.6. Antal dagar per år för olika tappningar vid Riksbron. Statistiken avser perioden 19762005 (efter SMHI 2011-12-21a).
Tappning Riksbron
Dagar per år större än
Huvudalternativ
Nollalternativ
100 m3/s
102
119
50 m3/s
215
120
33 m3/s
269
307
15 m3/s
319
308
10 m3/s 2 m3/s
321
362
308
365
Den nya regleringen ger längre perioder med strömmande vatten vid Riksbron genom att
tappningen under torrare perioder begränsas till omkring 20 m3/s. I Tabell 3.6 ovan ses detta
som tillfällen då tappningen varit > 15 m3/s. Huvudalternativet uppnår detta under 318 dagar/år
jämfört med 308 för nollalternativet.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
12 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
4
Beskrivning av nuläge och förutsättningar
4.1
Fiske allmänt
Mälaren och Stockholms ström hyser cirka 35 olika fiskarter, varav gösen har störst ekonomiskt
värde. I Mälaren fiskas även ål, siklöja, gädda, abborre och kräftor. Sjöns västra del, där de
flesta vattendragen mynnar, är näringsrik och högproduktiv medan de östra delarna med stora
fjärdar är näringsfattigare (berörda länsstyrelser, 2005:49). Den vanligaste förekommande
fiskarten är nors som har stor betydelse som bytesfisk för andra arter. Tidigare var siklöja
vanligt förekommande men denna har minskat kraftigt under senare år. Det finns även
rödlistade hotade arter som flodnejonöga och asp i Mälaren. Något bestånd av betydelse av lax
och öring finns inte i Mälaren, däremot i dess utflöde vid Stockholms ström. Öring i Mälaren,
främst de västra delarna, kan även härstamma från utsättningar i vattendrag, exempelvis
Arbogaån.
Malen var den fisk som Mälaren var känd för förr i tiden (Degerman m.fl. 2004) Sannolikt har
sjön fått sitt namn efter denna, ibland mycket stora, fisk. Den sista naturligt förekommande
malen fångades i början av 1900-talet. Numera finns endast ett fåtal fridlysta inplanterade malar
i Mälaren.
I Mälaren gynnas värmekrävande arter som gös och abborre. Gös är den art som Mälaren
numera är mest känd för. Gösen är viktig för både yrkes- och fritidsfisket. Ål förkommer i
Mälaren, beståndet är till största delen resultatet av utsättning av ål från Engelska kanalen
(Sveriges Fiskares Riksförbund, föredrag av Roland Norlén, juni 2010). Ålen är en akut hotad
art. Sedan 2007 finns för ål ett generellt fiskeförbud, endast vissa licensierade yrkesfiskare har
tillstånd att fiska (Fiskeriverkets hemsida, 2010).
Undersökningar utförda 2001 av Mälarens vattenvårdsförbund visar att fisken från Mälaren
generellt sett har låga halter av miljögifter och därför kan anses vara av god kvalitet och kan
ätas utan restriktioner. (Mälarens vattenvårdsförbund, 2003).
Naturlig fisklek sker främst i grunda områden för gädda och abborre men även för gös till viss
del. Gösen är dock inte lika beroende av grunda lekområden som gäddan. Siklöjan är
höstlekande och då inte på grunt vatten. På våren går dock gärna fiskynglen in på grunt vatten.
Den nuvarande regleringen av Mälaren har minskat fluktuationen av Mälarens nivå vilket bland
annat lett till minskat antal våröversvämningar som bedöms vara av betydelse för naturmiljön
och biologisk mångfald (SOU, 2006:94, Calluna, 2012).
4.2
Fiskvandring
Något bestånd av betydelse av lax och öring finns inte i Mälaren, däremot i dess utflöde vid
Stockholms ström. En viss del av främst havsöringsbeståndet i Stockholms ström kan dock
vandra upp i Mälaren via ”fiskluckan” (bild 4.1) i Riksbrodammen (Norrström) och i begränsad
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
13 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
omfattning via slusskanalen i Söderström. Vid Hammarby sluss förekommer troligen ingen
fiskvandring av betydelse, information om sådan saknas. Fiskluckan är dock inte avgörande för
hur bra fisket efter lax och havsöring är Norrström men har däremot betydelse för fisket i den
östra delen av Mälaren, främst Riddarfjärden. För fisket i Norrström är det utsättningen av fisk
och vattnets strömning som är de betydelsefulla faktorerna . Fiskluckan är enkelt utformad som
ett urtag/jack i den stora luckan med måtten två meter (bredd) och en meter (höjd). Urtaget i
dammluckan är så konstruerat att det finns möjlighet att anpassa utskovsnivån med träsättar.
Det föreligger osäkerhet om det i dagsläget finns och i så fall hur många träsättar som är
applicerade i fiskluckan (muntligt Hans Bergström, Stockholms hamn, Håkan Sidh, KFS
Anläggningskonstruktörer AB, 2010-04-09, KFS 2002).
Fiskluckan skapades 2003 i samband med att dammluckan renoverades efter att ha varit i drift
cirka 60 år. Konstruktionen är godkänd av Länsstyrelsen i Stockholms län enligt beslut
2003-01-29. Från 1940-talet och fram till 2003 fanns därmed ingen konstruktion för att
underlätta fiskvandring vid Norrström. Utskovsnivån i nederkant fisklucka är cirka 1 meter
lägre än överkant dammlucka vilket således ger en liten avtappning även då dammluckan i
övrigt hindrar utflöde från Mälaren. SMHI bedömer att detta utflöde har betydelse vid perioder
då vattennivån i Mälaren är låg och vattenmagasinet i Mälaren är ansträngt. Fiskluckan behöver
då stängas (SMHI, 2011,e-post ). Fiskluckan utgör i dagsläget även ett riskmoment där ett
inflöde till Mälaren av saltvatten kan ske vid höga havsnivåer. Eftersom fiskluckan kan
modifieras (se ovan) bedöms inte en permanent igensättning vara nödvändig av detta skäl.
Figur 4.1. Fiskluckan i dammluckan vid Riksbron. Här visas funktionen med i övrigt stängd
dammlucka och högt havsvattenstånd, dvs. liten nivåskillnad mellan Saltsjön och Mälaren.
(Foto, Stockholms hamn)
Hur andra fiskarter än laxfiskar rör sig mellan Mälaren och Saltsjön är oklar då inga
noggrannare studier har gjorts som behandlar denna fråga. I Stockholm möts dessa
vattenområden och gör Strömmen ovanligt artrik och ett i många avseenden unikt vattenområde
mitt i en storstad. Många fiskarter kommer periodvis till Strömmen för lek, nors och strömming
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
14 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
på våren och gös och abborre för vidare lekvandring till Mälaren. Sannolikt sker en viss
fiskvandring av dessa arter till och från Mälaren via fiskluckan och otätheter i konstruktionen
(Sverker Lovén, Henrik C Andersson, 2010) vid Riksbron. Denna fiskvandring är av större lokal
biologisk betydelse för fiskfaunan än vandringen av utsatt lax och havsöring (Henrik C.
Anderson, februari 2010). Omfattningen av uppströmsvandringen är dock inte känd i detalj.
Ålbeståndet i Mälaren är till största delen inte resultatet av vandring av ål från havet utan i
stället av utsättning av ål från Engelska kanalen (Sveriges Fiskares Riksförbund, föredrag av
Roland Norlén, juni 2010). Sannolikt förekommer endast en mycket liten vandring av naturligt
förekommande ål in i Mälaren. Vandringen ut är dock omfattande vilket är positivt för arten
eftersom leken inte sker på plats utan i Sargassohavet.
Möjligheten för olika fiskarter att vandra uppströms varierar (Fiskeriverket och
Naturvårdsverket, 2008). Lax och öring klarar att simma och även hoppa i starkt strömmande
vatten medan till exempel abborre och gös har sämre förmåga. Sämst förmåga har bottenlevande
arter som lake och sutare. Även ål har dålig förmåga att simma mot strömmen men detta
kompenseras till viss del av förmågan att kunna klättra och ta sig fram i skrymslen och bland
sten. Därför anordnas ofta speciella vandringsvägar för ål, så kallat ålledare vid sidan av övriga
vandringsvägar för fisk. Någon sådan finns dock inte mellan Saltsjön och Mälaren.
Fiskluckans funktion varierar beroende på vattenståndet i Mälaren och Saltsjön samt på vilken
nivå som dammluckan vid Riksbron ställts in på. När nivåskillnaden är sådan att fiskluckans
nedre del (utskovsnivån) ligger markant över Saltsjöns nivå kan huvudsakligen lax och
havsöring vandra upp i Mälaren. Åt motsatta hållet finns ingen motsvarande begränsning.
Ligger utskovsnivån en bit under Saltsjöns nivå kan teoretiskt sett alla fiskarter vandra upp i
Mälaren. Förutsättningen är dock att vattenhastigheten inte överstiger fiskens maximala
simförmåga som varierar från cirka 0,3 m/s för de sämsta simmarna upp till cirka åtta m/s (30
km/h) för lax (Fiskeriverket och Naturvårdsverket, 2008).
I de fall där dammluckan vid Riksbron har ett sådant läge i förhållande till Mälarens vattenstånd
att vattnet rinner över dammluckan och inte bara genom fiskluckan i dammkonstruktionen
tillkommer en lång sträcka strömmande vatten nedströms dammluckan. Detta försvårar
ytterligare för fisk med dålig simförmåga att nå fram till Mälaren, främst i de situationer då
stora mängder vatten släpps från Mälaren. Det finns dock platser i strömfåran där strömmen är
mindre stark och där fisken kan vila innan nästa etapp avklaras.
Sammantaget kan fiskluckans funktion för nedströmsvandring anses vara god för samtliga
fiskarter. Utan fiskluckan och med dammluckorna vid Riksbron, Stallmästarkanalen och
Söderström stängda återstår endast slussen i Söderström för vandring ut från Mälaren. För
uppströmsvandringen bedöms fiskluckan ha god funktion för lax och havsöring men mindre god
för övrig fisk. Funktionen varierar dock över året och kan periodvis, beroende på dammluckans
läge och nivåerna i Mälaren och Saltsjön, vara god även för övriga fiskarter, dock sannolikt inte
för ål.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
15 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
4.3
2011-12-21
Yrkesfiske
Mälaren är en av de större fiskesjöarna i Sverige med cirka 40 licensierade yrkesfiskare, de
flesta verksamma i sjöns centrala och västra delar. Fisket i Mälaren bedrivs året om med
bottengarn och nätfiske. Nätfisket dominerar under vintern då isen ligger. Antalet bottengarn
kan uppgå till cirka 200 stycken (berörda länsstyrelser, 2005:49) Något yrkesfiske i de inre
delarna av Saltsjön (Stockholms ström med närområde) förekommer inte. Av Mälarens fiskarter
är främst följande betydelsefulla för yrkesfisket:
· Gös
· Ål
· Abborre
· Gädda
· Siklöja
Även fisket efter Signalkräfta är av ekonomisk betydelse.
Figur 4.3.1. Yrkesfiske vintertid med nät. Vindskydd till vänster.
Under perioden 1990-2005 var den årliga genomsnittliga fångsten i Mälaren cirka 250 ton totalt
(exklusive husbehovsfiske). Gösen utgör den största delen av fångsten, cirka 130 ton. Gädda, ål
och abborre utgör vardera cirka 20-30 ton/år. Siklöjan minskade kraftigt i slutet av 1980-talet
och utgör en mindre andel, cirka 15 ton/år (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003:19). Lake,
laxfiskar och signalkräfta utgör en marginell del av fångsten (berörda länsstyrelser, 2005:49).
En stor del av fångsten går på export, främst gädda och ål, medan gösen också är efterfrågad av
svenska konsumenter. Tidigare fångades även vitfisk som braxen och sutare men dessa arter
efterfrågas inte längre av svenska konsumenter. I det öst- och centraleuropeiska köket är dock
dessa fiskar vanliga inslag. Därmed finns återigen en viss efterfrågan på grund av invandringen
till Sverige.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
16 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
Den kinesiska ullhandskrabban utgör ett udda och oftast oönskat inslag i yrkesfiskarnes
fångster. Krabborna säljs i vissa fall till kineser boende i Mälarregionen. I de flesta fall kasseras
dock fångsten. Antalet fångade krabbor har minskat de senaste två åren. Krabban kan inte
föröka sig i sötvatten utan kommer sannolikt in med ballastvatten i fartyg. Internationella regler
om hantering av ballastvatten kommer sannolikt att reducera antalet krabbor. Om krabban
etablerar sig i Skärgårdshavet finns dock risk för att den sprids kontinuerligt in i Mälaren
(Fauna och Flora, 2007).
Figur 4.3.2. Vattenområden i Mälaren av störst betydelse för yrkesfisket, främst fiske efter gös
och ål.
4.4
Fritidsfiske
Fritidsfiske är definitionsmässigt allt fiske som sker utan yrkesfiskelicens. Till fritidsfisket
räknas både fiske med handredskap (spinnfiske, mete, flugfiske med mera) och fiske med
mängdfångande redskap som nät. Fritidsfiske, främst med handredskap förekommer allmänt
och i stor omfattning i hela Mälaren. Vintertid utövas pimpelfiske på Mälarens isar. Mer än
50 000 personer lägger i genomsnitt cirka 6 dagar på fiske i Mälaren där handredskapsfisket är
tillåtet för alla, så kallat fritt handredskapsfiske (Fiskeriverket, Finfo 2009:1).
Utökat fritt användande av fiskeredskap som nät, långrev och trolling (flera spön på båt som
körs) är tillåtet på så kallat enskilda frivatten: Hovgårdsfjärden, Prästfjärden samt norra och
södra Björkfjärden, i den östra delen av Mälaren (Länsstyrelserna runt Mälaren, 2010). Stora
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
17 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
fångster av gös, abborre och gädda görs inne i Mälaren (Länsstyrelsen i Stockholms län,
2007:05). Gös fiskas främst sommartid med trollingutrustning på fria vattenytor (Länsstyrelsen
i Stockholms län m.fl., 2008).
Fritidsfisket efter de traditionella arterna gädda och abborre är betydelsefullt i Mälaren, men
gösfisket är dock det fiske som Mälaren är speciellt känt för. De totala fiskfångsterna med
handredskap uppskattas till cirka 300 ton per år vilket därmed är i samma storleksordning som
för yrkesfisket i hela Mälaren (Fiskeriverket, Finfo 2009:1).
Fisket efter havsöring och lax vid Mälarens utflöde i Stockholms ström (Norrström,
”Strömmen”) är ett berömt och ofta uppmärksammat fritidsfiske (figur 4.4.1). Detta fiske är ett
resultat av årliga stora utsättningar som årligen genererar 2000 – 3000 spöfångade havsöringar
och laxar med en total vikt på upp till tio ton (Fiskeklubben Strömstararna, 2010).
Fiskeområdet sträcker sig från Riddarfjärdens yttre delar i Mälaren till vattenområdena i
Saltsjön kring Djurgården och bedrivs mestadels som spinnfiske men även mete förekommer.
Fisket förvaltas av Stockholms stad i samarbete med fiskeklubben Strömstararna.
Figur 4.4.1. Vattenområden (mörkblå områden) i centrala Stockholm av störst betydelse för
fritidsfisket, främst fiske efter havsöring och lax. (grundad på information från Fiskeklubben
Strömstararna, Peter Björklund, 2010).
Fisket i Strömmen har mycket gamla anor, till exempel omnämns fiske med så kallat håvbåtar
(figur 4.4.2) redan 1520. Detta fiske förekommer fortfarande från ett begränsat antal båtar. Även
fritidsfisket har varit betydande under lång tid då endast det yrkesmässiga fisket varit reglerat.
På grund av allt sämre vattenkvalitet orsakad av stadens tillväxt minskade tillgången på fisk
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
18 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
under 1800-talet för att åter öka efter 1970 då utsättning av laxfiskar kombinerat med insatser
för att åstadkomma bättre vattenkvalitet i Mälaren ledde till allt bättre fiske (Stockholm stad,
2010). Numera är Norrström och angränsande vattenområden ett av Sveriges bästa fiskevatten
för lax och havsöring och utgör även en turistattraktion.
Figur 4.4.2. Håvbåtar i Stockholm förtöjda vid Strömparterren nära utloppet från Stallkanalen.
Havsöringen i Stockholm fiskas främst då den går upp för lek i strömmande vatten under hösten
och fisket pågår fram till maj/juni. Laxen stiger upp för lek på sommaren vilket gör den mer
svårfångad då strömmande vatten, på grund av låga vattenstånd i Mälaren, ofta saknas under
sommaren. Utöver utsättningen av öring och lax är strömmande vatten vid Norrström den mest
betydelsefulla förutsättningen för ett bra havsörings- och laxfiske i centrala Stockholm
(Fiskeklubben Strömstararna, 2010).
Figur 4.4.3. Havsöring, (Salmo trutta). Källa: Sportfiske i Stockholms ström – upplev fiskelyckan i
storstadsmiljö, Stockholms stad 2010.
Dagens vattendom och avtappningsmöjligheter kan under torrår orsaka längre perioder utan
flöde ut från Mälaren. Tappning i Norrström via dammluckan vid Riksbron på den norra sidan
av Helgeandsholmen skapar goda förutsättningar för fritidsfiske eftersom laxfiskarna vandrar
upp i det strömmande vattnet och intar ståndplatser. För att skapa så bra förhållanden som
möjligt för detta har stora stenar placerats ut i Norrström. Perioder med dåligt eller inget flöde
på grund av stängda dammluckor har även betydelse för reproduktionen av lax och havsöring då
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
19 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
uteblivna vattenflöden missgynnar rom- och yngelutvecklingen. Reproduktionen bedöms därför
vara obetydlig i området (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2007:05).
Vid Stockholms ström förekommer, utöver fiske efter laxfisk, även fiske efter andra arter som
gädda och abborre. På våren/försommaren förekommer strömmingsfiske längs med Saltsjöns
stränder och kajer, bland annat vid Slussen som är en populär fiskeplats. Fisket efter strömming
varier dock från år till år, vissa år finns gott om fisk, vissa år uteblir strömmingen helt.
Eftersom vattenområden i centrala Stockholm är en del av hamnområdet med en stor mängd
dagliga passager av passagerarfartyg förekommer inte fiske från båt i någon större skala i
Strömmen. Däremot förekommer fiske från båt på Riddarfjärden efter främst havsöring som
vandrat upp i Norrström och vidare in i Mälaren.
Figur 4.4.4. Glada laxfiskare vid Strömmen. Stockholms slott i bakgrunden (Foto: Sverker Lovén)
5
Bedömningsgrunder
Regionala miljömål har valts ut för Stockholms län, Uppsala län, Västmanlands län och
Södermanlands län. Lokala miljömål har valts ut för samtliga kommuner runt Mälaren samt för
Nacka och Lidingö kommuner nedströms Slussen.
Mälaren är av riksintresse för yrkesfisket (MB 3 kap § 5). För yrkesfisket är det mycket viktigt
att Mälarens vattenkvalitet inte försämras. Enligt Miljöbalken ska mark- och vattenområden
som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk skyddas mot åtgärder som påtagligt kan
försämra näringarnas bedrivande. Mälaren är även av riksintresse för friluftslivet (MB 4 kap §
1,2) vilket berör fritidsfisket.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
20 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
Utöver riksintressena berörs såväl yrkes- som fritidsfisket av ett flertal övergripande miljömål,
även delmål i vissa fall, på nationell, regional och lokal nivå (Mälarens Vattenvårdsförbund,
2004): Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö, Ingen övergödning.
Regionala miljömål med direkt koppling till fiske:
·
All matfisk som fångas i Stockholms län ska senast 2010 vara tjänlig som människoföda
(Giftfri miljö, länseget mål, Länsstyrelsen)
·
Yrkes- och fritidsfisket ska främjas (Levande sjöar och vattendrag, Mälarens
vattenvårdsförbund)
Lokala miljömål med direkt koppling till fiske:
·
Fiskemöjligheter ska bevaras och förbättras. (Rekreation, Stockholms stads vattenprogram)
·
Föroreningar ska inte tillåtas begränsa våra sjöars och vattendrags värde för fiske, friluftsliv
eller som vattentäkt (Levande sjöar och vattendrag, Upplands Bro kommun)
Bedömningsskala med avseende på konsekvenser av den nya regleringen
Påverkan som ger negativa konsekvenser sker genom extremt låga eller höga vattennivåer samt
långa perioder med statiska nivåer utan naturliga fluktuationer. De negativa konsekvenserna kan
vara av olika slag, bland annat praktiska problem vid låga och höga vattenstånd (framkomlighet,
svårt att sköta redskap och landa fångst). Stort näringsläckage från jordbruksmark, utläckage av
föroreningar från förorenad mark och utsläpp från avloppssystem kan förekomma vid extremt
höga vattenstånd och påverkar fisklek och levnadsbetingelser som på sikt ger tillgång på fisk.
Positiv påverkan sker främst när faktorer förbättras som påverkar fisklek, möjlighet till
fiskvandring och levnadsbetingelser som på sikt ger god tillgång på fisk. Exempel på sådan
faktor är en ökad vattenståndsvariation i samband med årstidsväxlingar, främst perioder med
högre vattenstånd på vårarna. Även frånvaro av extrema vattenstånd får positiva konsekvenser
då detta förenklar fisket. För det lokala fisket i Stockholm har utökad tappning vid Norrström
betydelse, främst sommartid.
Generellt bedöms stora konsekvenser uppstå för yrkes- och fritidsfisket i Mälaren då påverkan
berör stora delar av Mälaren under en längre tidperiod. Små konsekvenser uppstår då påverkan
är mindre eller kan avgränsas till ett mindre område.
För fritidsfisket i Stockholm bedöms stora konsekvenser uppstå då fisket väsentligen förändras i
Norrström och Riddarfjärden. Små konsekvenser uppstår när påverkan är mindre eller enbart
berör ett mindre område.
Konsekvensbeskrivningen av huvudalternativet är relativ vilket innebär att konsekvenserna av
den nya regleringen (huvudalternativet) är beskrivna i relation till nollalternativet.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
21 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
6
2011-12-21
Analys av normal drift
Normal drift för regleringen definieras som vattenstånd och flöden modellerade utifrån
indata från 1976-2005 samt vattenstånd och flöden vid ett 100-årsflöde.
6.1
Konsekvenser av nollalternativet
I normal drift för nollalternativet ingår högsta vattenstånd upp till 100-årsnivån som är 1,86
meter samt lägsta lågvatten ner till 0,55 m (RH 2000).
Den nuvarande regleringen av Mälaren bedöms generellt ha en liten till måttlig negativ inverkan
på fiskbeståndet i Mälaren. Regleringen kan dock medföra negativa konsekvenser för bland
annat gäddbeståndet då översvämningsperioderna på våren då gäddan leker har begränsats.
Därutöver ger regleringen ofta låga sommarnivåer vilket upplevs som måttligt negativt av
yrkesfisket, bland annat för fisket med fasta redskap. Enligt iakttagelser som gjorts av
verksamma fiskare blir dessutom fångsterna mindre vid mycket låga vattenstånd. Generellt är
dock vattenståndsförändringar sällan ett problem för yrkesfisket i Mälaren (Mälarens
fiskereförbund, Gustav Welin, 2009-06-04).
Fisket i Norrström och Stockholms ström bedöms i nollalternativet fungera på samma sätt som
idag. Den nuvarande regleringen ger dock vid torra och varma somrar lågt vattenstånd i Mälaren
vilket i sin tur leder till låga eller obefintliga flöden i Strömmen. Detta bedöms ge måttligt
negativa konsekvenser för fritidsfisket i Strömmen, främst för fisket efter lax som stiger upp för
lek på sommaren. Låga eller obefintliga flöden medför även dåliga förutsättningar för en
naturlig reproduktion av lax och havsöring. Detta medför dock inte några konsekvenser för
fisket eftersom det är utsättningen av fisk som styr tillgången. Fiskvandringen via fiskluckan i
Norrström bedöms fungera för hoppande fisk som lax och havsöring men sämre för andra arter,
bland annat ål som är en rödlistad art.
6.2
Konsekvenser av ny reglering
I normal drift vid ny reglering ingår högsta vattenstånd upp till 100-årsnivån som är 1,28 m
samt lägsta lågvatten ner till 0,59 m (RH 2000).
Genom att möjligheten till en mer naturlig reglering av Mälaren ökar med föreslagen ny
reglering ges bättre förutsättningar för fiskreproduktion eftersom låglänta strandområden,
beroende på väderförhållanden (våtår, torrår), kommer att vara vattentäckta och därmed
tillgängliga för fisklek under längre tid på våren och mer frekvent än i nollalternativet. I
normalfallet bedöms vattnet börja dra sig tillbaka från översvämmade strandområden i mitten på
maj. Detta påverkar flera vårlekande arter positivt, bland annat gäddan. Även för siklöjan som
höstleker ges bättre förutsättningar med den nya regleringen eftersom årsyngeln gärna går in på
grunt vatten på våren. Detta bedöms på sikt ge små till måttliga positiva konsekvenser för både
yrkes- och fritidsfisket i Mälaren. Populationsutvecklingen är dock inte enbart beroende av
förbättrade förutsättningar för lek. Andra faktorer som inte beror på regleringen av vattenståndet
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
22 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
har också inverkan på utvecklingen av fiskbestånden. Gösens lek, som sker på djupare vatten,
påverkas inte varför en direkt effekt på göspopulationen inte uppkommer (Calluna, 2011).
Ett eventuellt ökat gäddbestånd påverkar sannolikt inte gösbeståndet som är starkt i Mälaren.
Eftersom rovfiskar inte är selektiva i sitt bytesval kommer bytet i de flesta fall vara vitfisk som
är betydligt vanligare än gös.
En större ökning av vitfiskbeståndet är inte positivt då detta kan bidra till eutrofiering av
Mälaren ( Gustav Welin, 2009-06-04). Troligen gynnas dock inte vitfisken av ett högre
vårvattenstånd i samma utsträckning som rovfiskarna gädda och abborre på grund av att
vitfisken leker sent, från maj till juni - juli. Vattenståndet på översvämmade områden hinner då
vanligen sjunka undan innan äggen läggs eller utvecklas. Sannolikheten för lågt vatten under
våren är dock större i nollalternativet än i huvudalternativet, den nya regleringen kan således ge
något bättre lekförutsättningar för vitfisk än i nollalternativet (Calluna, 2011). Några betydande
konsekvenser för yrkes- och fritidsfisket bedöms inte uppstå.
För ett flertal fiskarter, utöver gösen, bedöms ingen påverkan ske, bland dessa kan nämnas
signalkräfta, öring och lax. (Calluna, 2011). Några konsekvenser som berör yrkes- och
fritidsfisket avseende dessa arter uppstår därför inte.
Tabell 6.2.1. Sammanställning av förutsättningar för olika fiskarter vid en ny reglering.
Understrykning markerar arter av störst intresse för yrkesfisket, kursiv stil av störst intresse för
sportfisket (Calluna, 2011)
Gynnas
Gädda, Abborre, Mört, Nors,
Faren, Ål, Siklöja, Sik
Gynnas eventuellt
Sutare, Ruda, Benlöja, Sarv
och Björkna
Opåverkad
Gös, Braxen, Gers, Lake,
Flodnejonöga, Asp, Öring,
Lax, Signalkräfta, Mal,
Det högre vårvattenståndet i den nya regleringen bedöms generellt ge en liten positiv inverkan
på fiskfaunan i Mälaren, och därmed ge små positiva konsekvenser för såväl yrkes- som
fritidsfiske i Mälaren jämfört med nollalternativet. Storleken på inverkan av den nya regleringen
är dock svårbedömd.
Det finns en önskan från fritidsfisket att tillåta tappning under längre tidsperioder för att därmed
förbättra möjligheterna till fiske efter lax och havsöring i Strömmen. Den förändrade
regleringen innebär färre tillfällen utan tappning (SMHI, 2011) i Norrström sommartid vilket är
positivt för främst fisket efter lax. Samtidigt ökar antalet tillfällen med flöden kring 50 m3/s i
Norrström (se tabell 3.6). Flöden i denna storleksordning har vid provtappningar2 vid
Riksbrodammen (Norrström) i mars 2008 bedömts vara positivt för fisket (Stockholms stad,
2008). Vid lägre strömhastigheter beroende på minskad tappning minskar vandringen av lax och
öring till ståndplatser i Norrström. Därmed uppstår en liten till måttlig positiv konsekvens för
fritidsfisket avseende dessa arter.
Den befintliga avtappningskanalen vid Söderström saknar idag fiskvandringsmöjlighet. En ny
fiskvandringsväg planeras därför i samband med ombyggnaden i den gamla tappningskanalen
2
Vid provtappningarna bedömdes fiskeintresset påverkas positivt vid dessa flöden av Fiskeriverket,
Stockholms stads fiskekonsulent och fiskeklubben Strömstararna.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
23 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
(Nils Ericsonslussen). Denna kommer inte längre att användas som tappningskanal men bevaras
och ges på detta sätt en meningsfull funktion efter ombyggnad av Slussen.
Genom att förse Söderström med en fiskvandringsväg kan fiskvandringen upp till Mälaren
underlättas. Det är svårt att bedöma effekterna av en ny fiskvandringsväg men denna bedöms
initialt ge liten positiv konsekvens. Den positiva konsekvensen uppstår främst genom att en
allmän fiskvandring och rörlighet underlättas vilket generellt bör ge bättre fiske,
vandringsmöjligheterna har däremot inte en avgörande betydelse för fisket efter lax och
havsöring i Stockholm. Effekten av en fiskvandringsväg vid Söderström innebär dock sannolikt
ett förbättrat fiske i Riddarfjärden och på sikt även längre in Mälaren. En ny fiskvandringsväg
underlättar även vandringen för ål som är en rödlistad art. På sikt kan därför en utökad möjlighet
ge små till måttliga positiva konsekvenser för fisket i hela Mälaren. En fiskvandringsväg i
Söderström ska därför ses som ett bra komplement till den befintliga i Norrström.
Vid låga vattenstånd (< 0,69 meter, RH2000) är det inte önskvärt med avtappning vare sig via
fiskluckan vid Riksbron eller den planerade fiskvandringsvägen vid Söderström eftersom
tappning av Mälaren helt bör undvikas vid denna situation. Möjligheten till fiskvandring även
vid lågvatten står därför i konflikt med målet att hålla uppe Mälarens nivå vid låga vattenstånd.
Den föreslagna nya regleringen innebär dock ingen förändring i detta avseende jämfört med
nollalternativet och nuvarande reglering.
Sammantaget ger en ny reglering och en ny fiskvandringsväg vid Söderström små-måttliga
positiva konsekvenser för yrkes- och fritidsfisket i Mälaren och små till måttliga positiva
konsekvenser för fritidsfisket i Stockholm.
7
Analys av extrema händelser
Extrema händelser för regleringen definieras som vattenstånd som uppkommer vart
1 000:e år och vart 10 000:e år (dimensionerande). För flödet ut ur Mälaren är riskscenariot att
maximal tappning sker med lång varaktighet. Analysen avser det högsta möjliga vattenståndet
som kan ske i Mälaren, det vill säga det dimensionerande vattenståndet. Detta är >2,7 meter
(nollalternativet) och 1,48 m (föreslagen ny reglering) i höjdsystem RH2000. Se avsnitt 6.2 för
närmare beskrivning av påverkansfaktorer.
7.1
Konsekvenser av nollalternativet
Vid extremt höga vattenstånd kan yrkesfisket få problem vid i- och urlastning av materiel och
fångst samt med att hantera sina redskap (SOU, 2006:94). Dessa förhållanden är dock sällsynta,
därmed uppkommer endast små negativa konsekvenser. Därutöver kan bräddning från
avloppsinstallationer, näringsläckage, spridning av slam och föroreningar påverka fisket
negativt både i Mälaren i Stockholm. Kraftigt förhöjda nivåer vid höga flöden bedöms därför
kunna ge små till måttliga negativa konsekvenser för yrkes- och fritidsfisket.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
24 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
7.2
2011-12-21
Konsekvenser av ny reglering
Maximal avtappning via Söderström bedöms inte påverka yrkesfisket i Mälaren eftersom
påverkan i form av starka strömmar endast är lokalt begränsad till Riddarfjärden och utanför
Söderström i Saltsjön. Det lokala fritidsfisket i Stockholm påverkas därför endast av att
möjligheten att fiska i närheten av Söderström, i Riddarfjärden och Saltsjön försämras under en
kort tid. Tappningen har ingen inverkan på förhållandena vid Norrström som endast påverkas av
tappningen vid Riksbron och Stallkanalen. Endast små negativa konsekvenser bedöms därmed
uppstå för fritidsfisket i Stockholm.
De problem som extremt höga vattenstånd medför minskar, vilket gynnar yrkesfisket. Därmed
uppstår små positiva konsekvenser för yrkesfisket i Mälaren.
8
Byggskede
I samband med rivning av befintliga konstruktioner vid Söderström, muddring och andra
aktiviteter i samband med ombyggnaden av Slussen, kan spridning av slam och förorenade
sediment ske lokalt i de östra delarna av Riddarfjärden närmast Söderström samt utanför
Söderström i Saltsjön. De viktiga fiskelokalerna kring Norrström berörs inte. Eftersom
strömmen från tappningen vid Söderström går ut i Saltsjön längs med Stadsgårdskajen på
Södermalmssidan (SMHI b, 2011-12-21) berörs inte heller de vattenområden kring
Kastellholmen och Skeppsholmen som fisken vid vandring mot Norrström passerar.
Då inget yrkesfiske berörs och fritidsfisket, utöver strömmingsfiske vissa år, är begränsat i
området kring Söderström bedöms konsekvenserna bli obetydliga och snabbt övergående för
fiskeintresset. Vid Hammarby sluss bedöms inga negativa konsekvenser uppstå då inget
fritidsfiske av betydelse bedrivs här.
9
Måluppfyllelse
För de flesta miljömål med anknytning till fiske bidrar den nya regleringen till att det blir lättare
att uppnå målen och/eller upprätthålla goda befintliga förhållanden. Som framgår av tabell 9.1
nedan bidrar den nya regleringsstrategin till att Stockholms rekreationsmål avseende fiske
uppfylls.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
25 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
Tabell 9.1. Måluppfyllelse för de viktigaste målen avseende fiske vid förslagen ny reglering av
Mälaren.
Miljömål
Riksintresset
yrkesfiske i Mälaren
Måluppfyllelse
Regleringen och ny
fiskvandringsväg bidrar
till måluppfyllelse.
Levande sjöar och
vattendrag – fiske
Norrström
Levande sjöar och
vattendrag - fiske
Mälaren
Regleringen bidrar till
måluppfyllelse
Stockholms
rekreationsmål,
fiskemöjligheter
Regleringen och ny
fiskvandringsväg bidrar
till måluppfyllelse
10
Regleringen och ny
fiskvandringsväg bidrar
till måluppfyllelse
Konsekvens av förändrad avtappning och reglering
Bättre eller oförändrade förutsättningar för fisklek på
vårarna inne i Mälaren bland arter som är attraktiva för
fisket. Utökad möjlighet för fiskvandring från Saltsjön till
Mälaren genom ny fiskvandringsväg.
Minskat antal tillfällen med 0-tappning sommartid i
Norrström ger bättre förutsättningar för fiske.
Bättre eller oförändrade förutsättningar för fisklek på
vårarna i Mälaren bland arter som är attraktiva för
fisket. Utökad möjlighet för fiskvandring från Saltsjön till
Mälaren genom ny fiskvandringsväg.
3
Ökat antal tillfällen med flöden kring 50 m /s i Norrström
ger bättre förutsättningar för fritidsfiske efter laxfiskar.
Minskat antal tillfällen med 0-tappning sommartid i
Norrström ger bättre förutsättningar för fritidsfiske.
Utökad möjlighet för fiskvandring från Saltsjön till
Mälaren genom ny fiskvandringsväg.
Övriga påverkansfaktorer
Andra faktorer som påverkar fisket men som inte har direkt koppling till reglering och
avtappning av Mälaren är till exempel övergödning på grund av näringsläckage från
jordbruksmark, reningsverk och enskilda avlopp samt utsläpp av miljöfarliga ämnen från
samma verksamheter och via dagvatten från vägar, industrier och tätbebyggda områden. Även
det intensiva fritidsbåtsanvändandet i Mälaren samt den kommersiella sjöfarten bidrar med stora
mängder näringsämnen, olje- och bensinspill samt utsläpp av andra miljöfarliga ämnen
(Stockholm Vatten/Norrvatten, 2007-02-09; KSL/VAS-rådet, 2008). De generella
konsekvenserna som dessa utsläpp kan få för fiskemöjligheterna i Mälaren bedöms på sikt
kunna få lika stor eller större betydelse som en ändrad reglering. Hur utsläpp och övrig påverkan
inverkar på sikt är dock svårbedömt eftersom denna påverkan styrs av befolkningstrycket i
regionen och de åtgärder som kommer att genomföras för att dämpa effekterna av utsläppen.
Strängare regler bedöms ge förbättringar på många områden men nya hot kan uppstå. Ett
exempel på påverkan som tidigare inte kunnat förutses men som uppmärksammats på senare tid
är inverkan på den akvatiska faunan av läkemedelsrester som via reningsverken når
recipienterna. Dessa utsläpp har bland annat visat sig kunna påverka reproduktionsförmågan hos
fisk.
Invandring av främmande oönskade arter som den kinesiska ullhandskrabban (se avsnitt 4.3)
kan öka vilket i framtiden skulle kunna utgöra ett allvarligt hot mot fisket i Mälaren. Ett
varmare klimat kan underlätta denna process.
För havsörings- och laxfisket i och kring Stockholms Ström samt ålfisket i Mälaren är den
viktigaste faktorn för ett bra fiske fortsatta utsättningar av smolt och glasål. Förändringar av
Mälarens vattenkvalitet och ändring av regleringen bedöms i nuläget vara av underordnad
betydelse för detta fiske. I takt med att eventuella naturliga bestånd utvecklas, främst för ål,
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
26 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
bedöms dock dessa faktorer bli allt viktigare. Även möjligheten för ål att vandra upp till
Mälaren via den planerade fiskvandringsvägen i Söderström kommer då att få allt större
betydelse. Under förutsättning att fiskbestånden hanteras på ett långsiktigt hållbart vis genom att
utfiskning undviks, och avseende ålbeståndet, att utsättningen fortsätter, bedöms det framtida
fisket i Mälaren kunna bibehållas på nuvarande eller förbättrad nivå.
11
Åtgärdsförslag och skyddsåtgärder
Rutiner och skyddsanordningar för att förhindra spridning av föroreningar till vatten i
byggskedet beskrivs i den samlade miljökonsekvensbeskrivningen.
Under byggskedet är det en fördel att tappning kan ske vid Norrström för att fisken ska lockas
dit och inte mot Söderström, om tappning sker där.
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
27 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
12
2011-12-21
Referenser
Calluna AB, 2012-12-21. Projekt Slussen - Strandnära naturmiljöer,
Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren
Degerman E. Ekman T. Gullers förlag, 2004. De stora blå – Vänern, Vättern, Mälaren och
Hjälmaren
Fauna och Flora, 2007. Ullhandskrabba – en art på frammarsch i Sverige. Årgång 102:3
Fiskeriverket, 2009. Fem studier av fritidsfiske 2002-2007. Finfo 2009:1
Fiskeriverket och Naturvårdsverket, 2008. Ekologisk restaurering av vattendrag.
KSL (Kommunförbundet Stockholms län)/Vas-rådet (regional VA-samverkan), VAS-rådets
rapporter nr 4 ISSN 1653-8870, 2008. Dag- och bräddvattenpåverkan i Östra Mälaren.
KFS anläggningskonstruktörer, 2002-03-22. Bygghandlingar, riksbrofördämningen.
Revision och ombyggnad – Ny Fisktrappa måttsättningsritning. K337-005, 006
Länsstyrelsen, Stockholms stad, Sportfiskarna 2008. Fiskeguide Stockholms län
Länsstyrelsen, rapport 2007:05. Fiskevårdsplan 2007-2010 för Stockholms län
Länsstyrelsen rapport 2003:19. Fiskar och fiskare i Stockholms län – läget 2002
Berörda Länsstyrelser, rapport 2005:49. Fiskets framtid i de stora sjöarna
Länsstyrelserna runt Mälaren, informationsbroschyr, 2010. Mälaren – Fritt
handredskapsfiske och andra viktiga fiskeregler.
Mälarens Vattenvårdsförbund, 2004. Mälaren – en sjö för miljoner, miljömål för Mälaren
Mälarens Vattenvårdsförbund, 2003. Fisk från Mälaren – bra mat
SMHI a, 2011-12-21. Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren. SMHI rapport
2011-64.
SMHI b, 2011-12-21. Projekt Slussen - Hydromodellering ny reglering av Mälaren
SOU 2006:94, Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Översvämningshot –
Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern
Stockholms stad, 2010 a. Sportfiske i Stockholms ström – upplev fiskelyckan i
storstadsmiljö, informationsbroschyr,
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc
28 (28)
Projekt Slussen
Yrkes- och fritidsfisket - Konsekvensbedömning ny
reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
Johan Ekvall 08-566 411 96
2011-12-21
Stockholms stad, 2010 b. PM med gemensamma förutsättningar för konsekvensanalyser av
ombyggnad av Slussen samt ändrad avtappning och reglering av Mälaren (VV1). Internt
arbetsmaterial 2009-2010, Regleringen fas3.
Stockholms stad, 2008-06-02. Rapport från provtappning vid Riksbron
Stockholm Vatten/Norrvatten, 2007-02-09. Östra mälaren – Riskbedömning av akuta
händelser som kan orsaka råvattenförsämring
WSP, 2011-12-21. Projekt Slussen - Vattenmiljön, Konsekvensbedömning ny reglering av
Mälaren och ombyggnad av Slussen
Internetreferenser
Fiskeklubben Strömstararna, (februari 2010) http://www.fiske.nu/fks/
Stockholms stad, (februari 2010) http://www.stockholm.se/idrott/fiske
Sveriges Fiskares Riksförbund, föredrag av Roland Norlén, (juni 2009)
http://www.yrkesfiskarna.se/rwdx/bilder/aalfisket.pdf
Fiskeriverket, (februari 2010), www.fiskeriverket.se
Muntliga referenser
Gustav Welin, Mälarens fiskereförbund
Sverker Lovén, fiskekonsulent, Stockholms stad
Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent, Länsstyrelsen i Stockholms län
Peter Björklund, Fiskeklubben Strömstararna
Hans Bergström, Stockholms hamn
Håkan Sidh, KFS Anläggningskonstruktörer AB
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784
J:\_uppdrag\220784\Teknik\N\_Text\Fiske\PM\Slussen_fiskePM_120228.doc