Transcript Berättelser från

Berättelser från
en
swe
d
karlstad
oslo
oslo
helsinki
stockholm
copenhagen
amsterdam
berlin
warsaw
brussel
fakta om värmland
torsby
hagfors
sunne
eda
munkfors
filiPstad
arvika
kil forshaga
årjäng
grums
karlstad
hammarö
säffle
2
storfors
Befolkning:___________________________________________ 273 500
Yta:______________________________________________ 17 586 km2
Invånare per km2:__________________________________________ 16
Största kommun:______________________ Karlstad (85 500 invånare)
Antal kommuner:__________________________________________ 16
Antal flygplatser:____________________________________________ 3
Avstånd:__________________________ Karlstad till Stockholm 300 km
Karlstad till Göteborg 250 km
Karlstad till Oslo 200 km
kristinehamn
Bilden på framsidan är tagen i Lerinmuseet på Laxholmen i Munkfors där konstnären
Lars Lerins mer eller mindre permanenta utställning finns. Personerna på bilden, Andreas
Johansson och Helén Williams, kan du läsa mer om på sidorna 6 och 18.
■ Landskapet hette värmland
och var rikt på naturtillgångar
som järnmalm, skog och vatten.
Många skulle nog säga att det
var ett vackert landskap. Vilt och
vackert, med en viss mystik. Här
fanns gott om påhittiga människor och en stark berättartradition med skalder som till exempel
Selma Lagerlöf, Nils Ferlin, Gustaf Fröding och Göran Tunström.
Berättartraditionen bär vi med oss och i den här broschyren finner
du några berättelser om Värmland av idag.
Men vad hände med våra naturtillgångar? Jo, det var utifrån
dem som det värmländska välståndet skapades. Tillgången på
järnmalm gjorde att vi med tiden blev bland de bästa i världen
på att göra verktygsstål. Skogen resulterade i en unik kunskap
kopplad till pappers- och massaindustrin. Och i förlängningen
av denna värdekedja är vi nu engagerade i att utveckla framtidens
förpackningslösningar.
Vi är bra på att se möjligheter och hitta nya vägar i Värmland. Här
finns skaparkraft och en stark vilja att samarbeta för att nå längre.
Och det mesta blir faktiskt både bättre och roligare om man jobbar
tillsammans.
Med hjälp av fantasi och kunskap skapar vi nu våra nya berättelser.
Varmt välkommen att vara med!
stora arbetsgivare i värmland (ej offentlig sektor)
Rolls-Royce • Wasabröd • Metso • Karlstads universitet • Branäs • Stora Enso • Tieto
• Uddeholm • Konsum Värmland • Billerud • Volvo Construction Equipment
fakta om Sverige
Befolkning:___________________________________________________9,3 miljoner
Yta:________________________________________________________ 450 295 km2
Invånare per km2:______________________________________________________23
Huvudstad:____________________________________________________Stockholm
Antal kommuner:____________________________________________________ 290
Medlemskap i EU:_____________________________________________ Sedan 1995
Producerad av Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland 2011.
Tryckt på papper Arctic Volume White, FSC Mixed Sources hos Tryckeri Knappen AB i Karlstad.
Upplaga: 5 800 exemplar på språken svenska, engelska och kinesiska.
3
– På tre låtar i Iphonen
cyklar jag hemifrån, till
dagis och vidare till jobbet!
■ Han var 23 år och redo att byta innebandyklubb. Det var då Christian Edwertz
fattade ett beslut som faktiskt kommit att
prägla hans liv sedan dess: Han f lyttade till
Karlstad. Huvudsyftet var att spela med innebandylaget NB87 och senare med Sjöstad,
båda lag som då i mitten av 1990-talet befann
sig i den absoluta Sverigetoppen. Dessutom
skulle han passa på att plugga ekonomi på
universitetet.
– Just då tänkte jag att ”ett år i Karlstad
får nog räcka”, berättar Christian Edwertz.
Men jag gillade ju värmlänningarna. Här var
livet lite enklare. Det var en skön stämning
och jag mötte en f lexibilitet som passade mig
som person.
4
Praktiken gav jobb
Studierna innehöll en kortare period av
praktik. Praktiken skulle vara i tio dagar men
chefen på dåvarande IT-företaget Benefit hade
uppfattat det som tio månader. Därför såg han
också till att den nye praktikanten från första
dagen togs väl emot, fick en egen dator och
arbetsuppgifter att utföra.
– När de tio dagarna hade gått gick jag inte
tillbaka till skolan utan fortsatte jobba som
om inget hade hänt. Till slut var jag tvungen
att berätta hur det låg till, och då fick jag fast
jobb istället och fick vara med och bygga upp
företagets webbavdelning.
Sedan dess har Christian Edwertz blivit
ett allt mer välkänt ansikte i Värmland, en
christian edwertz
valde karlstad för
karriär och familj
Christian Edwertz från Örebro tycker att Värmland är en perfekt arena för att skapa balans
mellan yrkeskarriär och familjeliv. Idag bidrar
han med sin erfarenhet och sin spaning
i den digitala världen som strateg och
projektledare hos Ord&Bild reklambyrå
i Karlstad.
uppskattad konsult och kollega. Efter det
första jobbet drev han under en period eget
tillsammans med en kompanjon och jobbade
som reporter på tidningen Värmlands Folkblad innan han gick vidare till organisationen
Communicare för att arbeta som projektledare.
Där fokuserade han på arbetsmarknadsfrågor
och skaffade sig erfarenheter att ta med sig
till nya jobb inom både Kristinehamns och
Karlstads kommun. Sedan svängde karriären
åter mot IT – och dagspress. År 2007 fick
Christian Edwertz tjänsten som affärsutvecklare på Värmlands Folkblad, men han började
med att vara föräldraledig.
– På alla mina arbetsplatser har jag haft
förmånen att få jobba tillsammans med otro-
ligt bra och kompetenta chefer, konstaterar
han. Jag har hela tiden upplevt stora möjligheter att utvecklas här i Värmland.
Nätverk en resurs
– Jag tror att vi kommer att upptäcka att de
nätverk vi bygger upp och bär med oss blir
allt viktigare i de lägen vi söker nya jobb och
utmaningar – inte minst för att de ses som
goda tillgångar av arbetsgivare.
Idag lever han sitt liv till stora delar i
centrala Karlstad. Enkelheten är inget han vill
byta bort.
– På tre låtar i Iphonen cyklar jag hemifrån,
till dagis och vidare till jobbet!
5
förpackningar med uppgift
att minska matsvinnet
En ofantligt stor del av vår mat kastas bort. Forskarna menar att det kanske
är så mycket som hälften av all den mat som produceras som aldrig hamnar
i någons mage. Helén Williams vid Karlstads universitet vill slå hål på myten att vi gör en god gärning bara genom att minska mängden förpackningar. Förpackningar som inte fyller sin skyddande funktion och vår ständiga
ovana att slänga mat är många gånger farligare för miljön.
6
■ – I 20 års tid har samhället ägnat
sig åt att studera förpackningarnas
miljöpåverkan som en isolerad fråga,
säger Helén Williams. Men vi får inte
glömma bort att de inte bara är av ondo.
De fyller flera viktiga funktioner.
Hennes eget forskningsområde är
miljö- och energisystem. I ett projekt
samarbetar hon och kollegan Fredrik Wikström med andra forskare inom Centrum
för Tjänsteforskning, CTF, som arbetar
tvärvetenskapligt och anses vara världsledande inom sina områden.
Förpackningen skyddar
Vår mat skyddas av förpackningen. Det
är också på förpackningen som vi får
information om produkten och är den
smart utformad är den dessutom användarvänlig.
– När man studerar en produkts miljö-
påverkan har man ofta gjort det enkelt för
sig och stoppat vid den tidpunkt då den är
färdigproducerad, konstaterar Helén Williams. Vad vi gör med produkten därefter
och hur vi använder den, kommer alltså
inte med i dessa beräkningar.
Därför tycker Helén Williams att det
har varit viktigt att formulera om den
grundläggande frågeställningen kring
förpackningsutveckling.
Vardagsprodukter
Att undersöka förpackningen som tjänst
istället för som produkt gör det lättare att
få en helhetssyn, något som är viktigt för
en mer hållbar förpackningsutveckling. I
det här sammanhanget har gruppen valt
ut just livsmedel eftersom det är en så
viktig produktgrupp för människor varje
dag och överallt. Livsmedel står också för
en betydande del av vår miljöpåverkan.
7
EN OSYNLIG UPPFINNING
– Det intressanta är hur vi kan minimera miljöpåverkan genom hela systemet, påpekar hon.
Vi måste följa produkten ända till slutet, mat
och förpackning tillsammans och var för sig.
Vad händer med förpackningen? Återvinns
den? Äter vi maten eller kastar vi den?
– Lösningen är inte alltid en mer materialsnål förpackning, utan istället en bättre
förpackning. Det finns en brytpunkt där förpackningarna riskerar att gå sönder och inte
längre uppfyller ett av sina främsta syften – att
skydda sitt innehåll.
Matsvinnet miljöbov
Faktum är att matsvinnet genom hela kedjan
är mycket värre för vår miljö än den klimatpåverkan användandet av förpackningar har.
Helén Williams väljer att illustrera detta med
ett av våra vanligaste och mest folkkära livsmedel – ost. Till sin hjälp har hon en gulmålad
träkloss.
– Vi kan säga att den här ostbiten motsvarar fem procent av den ost som slängs
inom EU, säger hon och placerar den framför
oss på bordet. Det här svinnet motsvarar en
klimatpåverkan på 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter*. Om vi fortsätter med det som
lagstiftningen på det här området vill, och
sparar in på fem procent av det förpackningsmaterial som används till våra ostar så har vi
8
minskat utsläppen med 18 000 ton koldioxidekvivalenter.
– Det är alltså över 200 gånger mer miljöeffektivt att se till att osten inte förfars. Något
av det viktigaste vi kan göra för vår miljö är att
inte kasta bort mat.
Upp på agendan
Forskarnas siffror för hur mycket mat som
kastas världen över varierar. Enligt Helén Williams kan det globalt vara så mycket som mellan 30 och 50 procent av all producerad mat
som aldrig når våra magar. I den tid vi just nu
lever, med höjda råvarupriser och matkriser i
olika delar av världen, så handlar fortfarande
de f lesta diskussionerna till exempel om hur
vi ska lyckas föda alla människor i världen,
hur jordbruket ska effektiviseras och grödorna
modifieras.
– Jag vill få upp på agendan hur vi tar hand
om den mat som redan är producerad, slår
Helén Williams fast. Det här är mycket intressant även för det värmländska näringslivet där
förpackningsutveckling och tillverkning av
förpackningsmaterial är av stor betydelse.
– Målsättningen är att skapa f ler gemensamma projekt i länet där forskare och företag
tillsammans utvecklar kunskap och idéer
kring hållbar förpackningsutveckling.
*Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO 2e)

karlstads universitet
Karlstads universitet är ett av landets yngsta. Ett lite
modernare, lite modigare universitet som utmanar det
etablerade och utforskar det okända. Genom öppenhet, nytänkande och mångvetenskap har universitetet
etablerat sig på en hög akademisk nivå. Utbildning
och forskning sker i nära dialog med näringsliv och
offentlig verksamhet. En fungerande samverkan med
det omgivande samhället är av stor betydelse för framtiden. En del av universitetets pågående samverkans-
projekt leder till innovationer och tillämpad forskning,
andra stärker utbildningarna och ger studenterna
möjligheter till praktik och intressanta uppdrag.
Karlstads universitet har cirka 12 000 studenter
och 1 200 anställda. Här finns omkring 50 utbildningsprogram på grundnivå, cirka 30 program på
avancerad nivå och 900 kurser inom områdena humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik,
undervisning och vård.
9
10
den osynliga
uppfinningen
Denna smarta men osynliga innovation föddes
i Karlstad och är idag en förutsättning för de
flesta moderna telefonitjänster. Men allt började som ett hemligt uppdrag.
■ Har det hänt att du ringt och röstat på någon
favoritartist i Idol eller Melodifestivalen? Brukar
du skicka SMS eller MMS? Har du haft telefonen
vidarekopplad eller ringt ett företags 020-nummer? I
så fall har du använt dig av en teknisk lösning som är
utvecklad i Karlstad, av Jörgen Tränk och hans kollega
Matti Drisin. Jörgen Tränk är idag verksam inom Tieto,
men det var när han och kollegan arbetade på Ericsson
Infotech i Karlstad under 90-talet som de fick idén att
vidareutveckla produkten Signaling System No 7, SS7.
Produkten består av en uppsättning så kallade
protokoll som gör det möjligt för olika system att
prata med varandra. Själva produkten är lite anonym,
eftersom den är placerad i digitala nätverk och växlar,
men den är en förutsättning för de flesta moderna
telefonitjänster. SS7 är en världsstandard inom
telekommunikation och i Karlstad utvecklades den
första kommersiella produkten för öppna plattformar i
slutet av 90-talet. Då fanns bara standardlösningar för
slutna plattformar vilket var begränsande för kunderna.
11
När vi kände att vi var en lösning på spåret var det
nästan så att håret på armarna reste sig.
12
hemligt uppdrag
OK, KÖR PÅ!
Som så ofta när det gäller idéarbete och
innovationer utgick Jörgen och hans kollega
Matti från ett problem. I detta fall den slutna
plattformen. Utan att ha fått något uppdrag
eller beställning började de fundera på en
lösning. De lyssnade också på kunderna för
att höra vilka behov och önskemål de hade.
– Det hela började som ett riktigt
skunkwork. Vi satt i hemlighet och spånade
idéer på mitt rum och snart var hela
whiteboarden fullklottrad med skisser och
anteckningar. När vi sedan kände att vi var
en lösning på spåret var det nästan så att
håret på armarna reste sig. En fantastisk
känsla,berättar Jörgen.
Efter månader av funderande och skissande
var det dags att sälja in idén till Ericssons
ledning i Stockholm. Eftersom produkten var
långt ifrån färdig skedde det med hjälp av en
enkel hemsnickrad presentation. Visst hade
de fjärilar i magen men presentationen gick
bra och produkten var precis vad Ericsson
behövde. De fick klartecken att fortsätta
utveckla produkten, som idag säljs till
telekommunikationsbolag över hela världen.
– Det som har hänt med SS7 på senare
år är att den utvecklats vidare och att
förädlingsgraden höjts. Det handlar till
exempel om gateway-lösningar och olika
applikationer och inte minst signalerings-
 Jörgen Tränk är produktansvarig för
signaleringslösningar inom Tieto i Karlstad. Han är en av
hjärnorna bakom innovationen Signaling System No 7, som
är en förutsättning för de flesta moderna telefonitjänster.
lösningar via ip, fortsätter Jörgen.
Han poängterar också att det är viktigt att
de nya lösningarna ska stödja både det gamla
och nya. Kunderna ska helt enkelt kunna
dra nytta av de tidigare investeringarna och
bygga vidare på ett klokt sätt. Nästa gång
du ringer och röstar på någon Jay, Minnah
eller vad nästa stjärna kan tänkas heta, så
vet du numera att du gör det med hjälp av
värmländsk teknik. Och att det handlar
om en smart liten produkt som möjliggör
kommunikation är kanske inte så konstigt.
Kommunikation är nämligen ett av våra
favoritämnen i Värmland.
kommunikation
Kommunikation i
alla dess former är
en stark gren i det
värmländska näringslivsträdet. Från gamla
tiders skalder och
historieberättare till
dagens moderna
och högteknologiska
kommunikationsföretag. Här finns
mängder av framstående it-företag
och vi är av tradition starka inom
tjänsteområdet. Många företag är
verksamma inom reklam, design, filmoch webbproduktion. Kanske är det så
att vårt intresse för kommunikation
har att göra med en viss herr Ericsson?
Världsföretaget Ericssons grundare
Lars Magnus Ericsson är född och uppvuxen i värmländska Värmskog.
13
värmlandsmodellen
ger resultat
Värmlandsmodellen bygger på aktiv samverkan mellan offentlighet, akademi och näringsliv. Och den ger konkreta resultat
tack vare våra framgångsrika kluster.
■ Värmlandsmodellen fokuserar på affärsutveckling, forskning, entreprenörskap och kompetensförsörjning. Modellen har skapat uppmärksamhet och nyfikenhet, både i Sverige och på andra håll i världen. Att
det är roligt och inspirerande att samarbeta är givet, men ger det något
resultat?
Arbetet enligt Värmlandsmodellen skapar god utväxling för
företagen och bidrar bland annat till fler jobb, nya produkter och ökad
försäljning. En investering i Värmland är helt enkelt en god affär. De
värmländska klusterorganisationerna samlar idag cirka 300 företag
med 30 000 anställda. Företagen omsätter omkring 30 miljarder kronor
varav 80 procent på export. Genom samarbete med Karlstads universitet skapas förutsättningar för samhandling, innovation och förnyelse i
klusterföretagen.
the paper province
Ingen annanstans i världen finns det så mycket kompetens och
erfarenhet samlad kring pappers- och massateknologin som i Värmland.
I klustret The Paper Province finns ett 90-tal medlemsföretag, som
representerar hela värdekedjan med forskning och utveckling, konsulter,
utrustnings- och processleverantörer, pappers- och massabruk.
The Paper Province har av European Cluster Observatory utsetts
till Ett europeiskt kluster i världsklass och fått stor uppmärksamhet
internationellt.
The Paper Province driver The Energy Square – ett internationellt
center för energieffektiviseringar inom pappers- och massaindustrin.
Centrets viktigaste uppgift är att fungera som en mötesplats för företag
som arbetar med energifrågor.
The Paper Province äger också The Packaging Greenhouse AB, som
är en av Skandinaviens ledande och oberoende miljöer för industriforskning, utveckling och utbildning inom pappers- och massateknik.
14
EN OSYNLIG UPPFINNING
VÄRMLANDSMODELLEN
SAMVERKAN
Akademi
Näringsliv
Offentlighet
+ FOKUSOMRÅDEN
Forskning och utveckling
Affärsutveckling
Entreprenörskap
Kompetensförsörjning
= RESULTAT
Innovation
och
tillväxt
Kluster=Geografiska koncentrationer av relaterade företag och aktörer (som präglas av ett ömsesidigt beroende) som konkurrerar men även samarbetar med varandra. Källa: Nutek.
15
 Pernilla Uddh, vd för Sätterstrand och Torbjörn Wiger
från Compare. Sätterstrand är
ett samarbete mellan Hammarö
kommun och Stiftelsen Compare
Karlstad, för att inbjuda till företagsetableringar, forskningsprojekt
och utvecklingsvilja i en miljö som
stimulerar innovation, entreprenörskap och samverkan.
 Susanne Öhman är vd för The
Packaging Greenhouse som är en
fristående industriforskningsmiljö
inom pappers- och massateknik. Här
kan företag bland annat provköra olika pappersmaterial i en pilotmaskin
eller vässa sin kompetens med hjälp
av skräddarsydda och processnära
utbildningar.
the packaging arena
Klustret The Packaging Arena är en neutral
plattform för företag, organisationer och
forskare från hela världen som har en
gemensam utgångspunkt i konsumentdriven
förpackningsutveckling. The Packaging Arena
En av de mest
spännande innovationerna
på senare tid...
bildades för att ta tillvara två av regionens
styrkeområden: pappers- och massaindustrin
och den grafiska industrin. Idag fungerar
klustret som en mötesplats där partners och
specialister från alla delar av utvecklings16
processen samlas för att utveckla framtidens
förpackningar. Här växer ny kunskap och
nya innovationer fram, vilket innebär en
större konkurrenskraft för företagen och
därigenom en större attraktion för Värmland.
En av de mest spännande innovationerna
på senare tid kommer från Stora Enso.
Controlled Delemination Material (cdm)
kallas den nya tekniken. Med hjälp av ett
speciallim och elektriska impulser kan man
öppna förpackningar på ett helt nytt sätt.
Ett annat lyckat exempel på samverkan är
Packaging Media Lab. En miljö där man testar
förpackningars säljande egenskaper. Detta
har gjorts möjligt genom samverkan mellan
Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads
universitet och företagen.
samver
k an
Är de t t
ypisk t v
ärmlän
samarb
dsk t at t
eta? De
t är mö
kan i all
jlig t. Vi
a fall ko
nstater
har må
a at t v i
nga fra
mgång
ter och
srika klu
at t vi är
sbr a på
n ä t ve r k
a t t b yg g
. Samve
a
rkanskli
är myck
matet
e t go t t
o
ch vi hjä
för at t k
lps åt
o mm a
längre o
större u
ch skap
t växling
a
.
stål & verkstad
compare
Järnmalm har i många hundra år varit en
viktig naturtillgång för Värmland och vi har
utvecklats till en av Europas ledande stål- och
verkstadsregioner. Inom Stål & Verkstad
har man nu fullt fokus på framtiden. Det
handlar bland annat om entreprenörskap,
affärsutveckling, forskning och utveckling
samt utbildning i samverkan med företagen
och offentliga aktörer. Målet är stärkt
konkurrenskraft genom ett framsynt
förnyelsearbete.
Ett bra exempel på samverkan mellan
näringsliv, akademi och offentliga aktörer
är Material- och konstruktionscentrum vid
Karlstads universitet. Här ges såväl små som
stora företag möjlighet att samverka med
varandra och universitetet.
Compare, som står
för Competence Area,
driver affärs- och
kompetensutveckling
inom it och telekom
(ict). De cirka 100 intressentföretagen
samverkar för att stärka regionens
konkurrenskraft på en global marknad.
Och man gör det med stor framgång. Ett
utmärkt exempel på vad som kan skapas
genom samverkan mellan Compareföretagen,
Karlstads universitet och det omgivande
samhället är Compare Testlab. Ett
högteknologiskt center för oberoende test av
programvaror. Målet är att utveckla testlabbet
till ett europeiskt centrum för utveckling av
komplexa produkter och tjänster.
17
18
klässbols linneväveri
erövrar världen
År 1891 blir sjuårige Hjalmar Johansson springpojke på Stafnäs Ullspinneri i Klässbol. Hans
intresse för vävning växer och ha beger
sig senare till Borås och en utbildning till
vävmästare. Tillbaka i Värmland lägger han bit
för bit grunden till familjeföretaget Klässbols
Linneväveri som nu firat sitt 90-årsjubileum.
■ År 1918 återvänder Hjalmar till Värmland för att ta över det då
nedgångna ullspinneriet. Parallellt med sitt arbete börjar han privat att
jobba med ett material som odlas av bönderna runt om i Klässbol – lin.
Hjalmar är driftig och bygger tillsammans med en snickare från trakten
en vävstol som tar plats i köket. Där väver han linnelakan och dukar på
kvällar och nätter. Intresset för att köpa Hjalmars alster ökar och 1921
köper han sin första mekaniska vävstol. För att få plats med den tar man
ut alla möbler ur vardagsrummet och sågar upp ett hål i taket för den
så kallade jacquarden som sitter ovanför. Den hamnar i sovrummet hos
de åtta barnen som varje kväll vaggas till sömns av vävstolens rytmiska
dunkande. År 1924 har Hjalmar tjänat ihop så pass mycket pengar att
han kan köpa ett soldattorp och fyra vävstolar. Klässbols Linneväveri var
grundat.
kvalitet som ledstjärna
– För farfar var ju kvaliteten nummer ett. Och likadant var det sedan
när min pappa Vitalis tog över företaget när farfar dog, säger Dick
Johansson, vice vd på företaget idag.
 Klässbols Linneväveri tillverkade Värmlands gåva till kronprinsessan Victoria
och Daniel Westling i samband med deras bröllop den 19 juni 2010.
Andreas Johansson tog 2003 över vd-posten från sin far Dick Johansson.
Företaget har därmed gått vidare till fjärde generationen efter grundaren
Hjalmar Johansson.
19
Vi ska bli bäst
i världen!
Man tummade aldrig på kvaliteten, trots
att tiderna ibland var dåliga. Dick nämner
trettiotalets enorma fattigdom och sextiotalet
när alla syntetmaterial kom och de flesta
linneväverier lades ner.
– Men det var pappa alldeles för stolt för.
Han skulle aldrig ha gett upp farfars dröm, utan
kämpade på.
värmländsk världskändis
Dick, som själv började som vävare vid 14 års
ålder, minns det stora genombrottet 1979 när de
fick en förfrågan om att ställa ut hos galleristen
Märta Österdahl i Stockholm.
Dick säger att de brukar prata om tiden
före och efter Märta. ”Alla” kom och såg utställningen; kulturskribenter, kungliga slottets
husfru, folk från ud. Succén var ett faktum.
– Det ringde hela tiden så vi fick börja med
att bygga en telefonväxel, säger han och skrattar.
Hela organisationen fick struktureras om
och nya mönster togs i produktion. Från
1984 levererar företaget linne till alla svenska
ambassader i hela världen.
– Vi hade väl lite flyt, säger Dick blygsamt
20
om alla kända formgivare som plötsligt ville
samarbeta med dem. Och designpriserna har
inte låtit vänta på sig.
stora visioner
Allt lin som används på Klässbols Linneväveri
idag odlas i Frankrike och Belgien och spinns
i Italien.
– För att de är bäst helt enkelt. Lin är som
vin, det påverkas av väder och vind, så det gäller
att ha pålitliga leverantörer som vet vad de
sysslar med.
Idag sysselsätter företaget 25 personer och
är ett av Värmlands största turistmål med
80 000 besökare varje år. Sedan 1991 har de
också det mycket prestigefyllda uppdraget
att varje år leverera dukar och servetter till
Nobelfesten. Dick är själv med och dukar inför
festen där det vimlar av världspress, något som
hjälpt företaget väsentligt i marknadsföringen.
Under 2003 blev Dicks son Andreas den fjärde
generationen Johansson på vd-posten i företaget.
Han har framtidens målsättning glasklar för
sig:
– Vi ska bli bäst i världen, säger han.
Turismen viktig för värmland
Det värmländska näringslivet samarbetar med det
offentliga Värmland för att utveckla besöksnäringen i
regionen – en viktig näring som generar många jobb.
Dessutom pågår en rad samarbeten med Norge för att
utveckla gränsturismen.
Allt fler väljer att turista i Värmland. Branäs lockar
årligen omkring 250 000 skidåkare till sin vintersportanläggning och till Mariebergsskogen i Karlstad kommer
varje år cirka 500 000 besökare. För den som vill uppleva vintern på sommaren erbjuder skidtunneln i Torsby
minusgrader och preparerade skidspår året runt. Många
kommer till Värmland för naturens skull. Glaskogen med
sina vandrings- och kanotleder är ett populärt turistmål.
Klarälven virvlar sig genom Värmland till Vänern, så här
är det alltid nära till båtliv, kanoting, fiske och forsränning. Världens första kvinna att få Nobelpriset var författaren Selma Lagerlöf. Hennes hem Mårbacka tar årligen
emot ungefär 50 000 besökare. Rally Sweden är både ett
VM-rally och ett svenskt mästerskap som lockar hundratusentals besökare till de värmländska skogarna.
21
VÄSTANÅ TEATER FÖRUNDRAR
MED NORDISK FOLKKULTUR
Regissören Leif Stinnerbom är historieberättare. Genom att väcka liv i sagor, sägner,
skrönor och människor från förr vill han få oss att förundras. Berättelserna får liv vid
Västanå Teater som varje sommar fyller Berättarladan i Rottneros med en publik på
över 22 000 personer.
■ Berättarladan är Värmlands största lada
ombyggd till teater. Det är här vid Frykens
strand som Västanå Teater sedan 1999 har sin
hemmascen. Den speciella miljön i byggnaden
bidrar starkt till upplevelsen. Det är svårt att
tänka sig en bättre plats att bjuda på berättelser
som hämtar sin näring ur folkkulturen.
Teatersällskapet har sitt ursprung i dockteatern Sprattelgubbarna som startades 1972
vid dåvarande Högskolan i Karlstad. Under
22
1980-talet flyttade man till Ransäter, bytte
namn och blev en mer traditionell barnteater
som turnerade i skolor och på dagis.
En ny inriktning
År 1990 började paret Leif Stinnerbom och
Inger Hallström Stinnerbom arbeta hos
Västanå Teater. Då startade också resan mot
de unika teaterupplevelser som Västanå idag
erbjuder sin publik. Den lada där man först
Foto: Lars J. Jakobsson
BERÄTTELSER från VÄRMLAND
spelade teaterföreställningarna låg vid Selma
Lagerlöfs Mårbacka. Den första uppsättningen
var Bäringa, en version av Göran Tunströms
pjäs Bördan som handlar om Selma Lagerlöf
och författaren själv. Några år senare kom det
stora genombrottet.
– Med uppsättningen av Gösta Berlings Saga
1992 var det allt fler som fick upp ögonen för
vad vi höll på med, berättar Leif Stinnerbom.
Det här var något helt nytt i svenskt teaterliv.
Berättarladan ny hemvist
De riktigt stora publikströmmarna började
sommartid gå mot Värmland först efter att
Västanå Teater 1999 flyttat sin verksamhet till
Sunne och intagit Berättarladan.
– Det finns så mycket spännande i folkkulturen. Den är oerhört funktionell samtidigt
som den är estetiskt utbroderad och strävar
efter skönhet. Det vore synd om det skulle gå
förlorat.
23
Han fortsätter genom att citera Selma Lagerlöf.
– ”Jag har inget nytt att berätta, endast det
som är gammalt och nästan glömt”. Jag kanske
är lite motvalls som inte hela tiden söker efter
nyhetens behag och storstadens puls, där bara
det nya räknas. Men jag representerar hellre
en rural kulturinstitution, där det nya och
traditionerna blandas. Det är ett medvetet ställningstagande att verka på landsbygden, därmed
inte sagt att vi strävar bakåt. Även vi som bor på
landet vill framåt och gillar utveckling.
Fördel för näringslivet
Merparten av besökarna, cirka 70 procent,
reser hit från andra delar av landet och från
Norge. Det har naturligtvis stor betydelse för
näringslivet i Sunne. Besökarna vill även bo
bra, äta gott och göra andra spännande upptäckter i kulturens anda. Västanå Teater är en
magnet för turismen. Redan före premiären,
det vill säga innan några recensioner ens publicerats, brukar hälften av biljetterna vara sålda.
– Efter ett par år fyllde vi i stort sett ladan
värmland har ett rikt kulturliv
Värmland har ett rikt utbud av musik, teater och konst. Värmlandsoperan
bjuder på opera och musikal på flera scener. Värmlands Museum speglar
landskapets historia.
På Mårbacka möter man Selma Lagerlöf, i Munkfors Lars Lerin och i
Arvika finns Rackstadmuseet. Kristinehamns Konstmuseum visar spännande samtidskonst.
Sommartid är det dragspelsstämma och spelmansstämma i Ransäter,
Arvikafestivalen, Packmopedsturnén och massor av andra konserter, festivaler och kulturkvällar runtom i Värmland.
24
 Leif Stinnerbom och Västanå Teater vill
hålla folkkulturen levande. Det gillas av de
22 000 personer som varje sommar ser
teaterns uppsättningar i Berättarladan.
vid varje föreställning, fortsätter han. Det är
väldigt roligt att få ett sånt gensvar från publiken. Jag känner mig ödmjuk, men blir också
ibland tyngd av alla krav och förväntningar.
En stor del av publiken återkommer år efter år.
Man är aldrig bättre än sin senaste föreställning.
– Mitt mål är inte 98 procents beläggning.
Jag gör teater för att jag vill berätta bra historier.
Jag vill – liksom en av Torgny Lindgrens romanfigurer – få folk att förundras. Regissörens
uppgift är att fundera ut den gåta som författaren har gömt i sin historia. För mig är det att
likna vid ett detektivarbete, jag vänder på varje
sten som finns.
Västanå Teater är en ideell förening och har
tio fast anställda. Verksamheten finansieras
till lika delar av biljettintäkter och offentliga
medel. Årets stora uppsättning repeteras under
våren och spelas med cirka 50 föreställningar
under några månader på sommaren. Under
vinterhalvåret turnerar teatern i Sverige, Norge
och Danmark.
25
svensk brödtradition
med världsstatus
I ena änden av bageriet finns kvarnen som mal det egna rågmjölet. I den andra fylls
järnvägsvagnar och långtradare med en halv miljon paket varje dygn. Det är längesedan Wasa knäckebröd blev en världskändis, och även italienarna börjar nu så smått
förstå vilken delikatess som gift in sig i företagsfamiljen Barilla.
26
Familjen Barilla som idag äger Wasabröd satsar
för framtiden. Under 2010 investerades totalt
100 miljoner kronor i fabriken i Filipstad.
■ Kanske satte du tänderna i en skiva knäckebröd från Wasabröd redan till frukost. Annars
är chansen stor att du åt ett par till lunch eller
eftermiddagsfikan på jobbet. Majoriteten av allt
knäckebröd vi äter kommer nämligen från bageriet i Filipstad eller den tyska systerfabriken i
Celle utanför Hannover.
Sedan 1999 är Wasabröd en del av storkoncernen Barilla, som förutom att vara en
av världens främsta pastatillverkare även äger
bagerier över hela Europa.
– Vi tar till oss varandras matvanor, konstaterar Ulf Elmér, manager warehouse & support
för Barilla Sverige AB. Barilla är duktiga på
att lära oss i norra Europa att äta mer pasta.
Samtidigt ökar försäljningen av Wasa knäckebröd i Italien och andra europeiska länder som
Holland och Frankrike.
Svenskt, gott
och hälsosamt
Bagerier tar över
Att det överhuvudtaget finns ett knäckebrödsbageri i Filipstad kan vi tacka bagaren Karl
Edvard Lundström för. År 1919 startade han
Skellefteå Spisbrödsfabrik. Liknande bagerier
växte upp på många håll i landet under en
tid då hushållen började tröttna på de årliga
storbaken i hemmet. Det var enklare att lämna
bort rågmjölet, betala en slant och få hjälp
med bakningen. Efterhand började bagerierna
27
 Det första bröd som bakades enligt
löpandebandprincipen i Filipstad kallades Husmansbröd. Det är fortfarande en av favoriterna i
sortimentet.
baka bröd till försäljning.
– Spisbrödsfabriken i Skellefteå var bland de
första som började prova sig fram och ersatte
de vedeldade ugnarna med elektriska, konstaterar Ulf Elmér. Möjligheterna till stordrift ökade.
Filipstad bästa läget
I början av 1930-talet gjorde så Karl Edvard
Lundström verklighet av sina planer på en ny
och helt mekaniserad spisbrödsfabrik. Han
köpte Filipstads Bageri med perfekt centralt läge
som skulle underlätta för transporter med tåg
i olika riktningar. Här i östra Värmland fanns
också god tillgång på elkraft och arbetskraft.
– Det första bröd som bakades i den nya
28
fabriken enligt löpandebandsprincipen kallades
Husmansbröd, fortsätter Ulf Elmér.
Efterfrågan på Wasa Husmans ökade
snabbt. Antalet medarbetare i bageriet blev fler
och vid fabriken infördes först tvåskift, som
bara ett par månader senare fick utökas till treskift. Husmans är en klassiker som lever kvar
och har firat både sitt 60- och 75-årsjubileum
i Filipstad. Samtidigt har knäckebrödsfamiljen
stadigt växt med nya produkter och varumärken. Wasa Rågi, Sport, Delikatess och Frukost.
Rutiga Falu Rågrut, runda Gammelgården och
nya luftiga Solruta.
Knäckebröd står sig gott i konkurrensen.
Idag bakas det dygnet runt i femskift i Filip-
stadsfabriken. Antalet medarbetare är 450 personer. Hälsotrenden ger medvind. Huvudingrediensen i de flesta produkter är fortfarande råg.
Hundra procent fullkorn betyder att hela kornet
används. Varje skiva knäckebröd innehåller
alltså massor av välgörande fibrer.
– När Oprah Winfrey visade upp ett
knäckebrödspaket i amerikansk TV med orden
”svenskt, gott och hälsosamt” kunde vi skeppa
ytterligare 1 000 ton till USA, berättar Ulf Elmér.
Nyinvesterar och satsar
Att Wasabröd lyckats hålla ställningarna genom
åren har också sin förklaring i att företaget
successivt investerat för att möta marknadens
krav. Redan i början av 1980-talet investerades
(i dåvarande penningvärde) 250 miljoner kronor
i en ny produktlinje, 1988 investerades 67 miljoner kronor i ett helautomatiserat höglager, 1993
byggdes ännu en produktlinje för 175 miljoner
kronor.
Även familjen Barilla väljer att satsa för
framtiden i Filipstad. Under år 2010 har företaget gjort investeringar för totalt 100 miljoner
kronor i fabriken – renoveringar av produktionslinjer och lager samt en ny kvarn.
Gör gärna ett eget besök på knäckebrödsfabriken i Filipstad. Här finns både museum
och egen butik. Historien om Wasabröd är
spännande.
29
TORFOLK GÅRD
VISAR VÄGEN
TILL EKOLOGISK
PRODUKTION
30
Förebilden för många av dagens ekologiska
odlare och livsmedelsproducenter finns i
Östra Skymnäs i Värmland.
■ Torfolk Gård startades redan 1977 och omsätter
idag upp emot tio miljoner kronor per år i de olika
verksamheterna. Mottot är detsamma som då: ”Vi
gör mat som vi själva vill äta”. Vi på Torfolk Gård är
de tre ägarna Kari Örjavik, Marica Möller och Olle
Göransson.
– När vi startade fanns inget samlat eller vedertaget begrepp för det vi gjorde, konstaterar Marica.
Vi producerade utan gifter, utan konstgödsel och
kemiska bekämpningsmedel. Alternativodlat var ett
begrepp som dök upp först på 1980-talet. Idag talar
vi om ekologisk produktion.
Initierade kravmärkning
Torfolk Gård fick tidigt ögonen på sig. De värderingar som verksamheten vid gården vilade på intresserade allt fler. År 1984 var ägarna drivande på det
möte som lade grunden till Samodlarna i Värmland
och senare även Ekologiska lantbrukarna i Sverige
och Samodlarna Sverige (SAMS). Torfolk gård var
1985 med och initierade KRAV, kontrollorganisationen för ekologisk produktion i Sverige.
Idag jobbar ett tiotal personer i företaget. Verksamheten vilar på tre ben. Sylt och saft, grönsaker
och gårdsbutik – alltid ekologiskt och KRAV-godkänt.
Syltburkar och saftflaskor hittar sin väg ut till
konsumenterna via de stora livsmedelskedjorna
Coop, ICA och Bergendahls, samt via mindre grossister som har specialiserat sig på ekologiskt producerade produkter. Årligen produceras cirka 300 000
burkar sylt på Torfolk Gård.
– Råvarorna har total spårbarhet, ända ner till
i vilket skogsområde bären plockats, berättar Kari.
Citrusfrukterna köper vi från ett utvalt kooperativ
på Sicilien och sockret kommer från en miljövänlig
odling i Brasilien.
Flera försäljningskanaler
Grönsaksodlingen sköts sedan sju år tillbaka av
ägarna tillsammans med Andrzej och Maria Kula
som växelbor i hemlandet Polen och i Värmland.
De flesta grönsaker hamnar i grytorna på nära håll.
Förutom i den egna gårdsbutiken säljs
de bland annat hos Konsum Värmland, de flesta ICA-butiker och
på torget i Karlstad. Gårdsbutiken har ett brett sortiment
även av andra ekologiska
produkter.
– Nu håller vi öppet
tre dagar i veckan och
här kan du köpa allt
från våra egna produkter,
andra livsmedel och godis
till städ- och hygienprodukter och böcker om ekologisk
produktion, säger Marica.
31
32
Skönt livstempo
för hela familjen
För några år sedan tog sig tyska Kerstin Uffhausen och hennes man Felix en
ordentlig funderare på hur de skulle göra för att ge hela familjen en bättre livssituation. Var sitt läkarjobb på Torsby sjukhus och en flytt till norra Värmland
var det mest lockande alternativet.
■ Storstaden Berlin, två barn, krävande
arbeten och svårighet att lösa barnomsorgen när båda hade jobb med oregelbundna
arbetstider. Det var ett livspussel som
inte gick ihop för familjen Uffhausen. De
behövde en rejäl förändring för att alla i
familjen skulle må bra.
Flytten gick från Berlin till Torsby
hösten 2008.
– Vi funderade naturligtvis på flera olika alternativ, berättar Kerstin. Att flytta
till en mindre ort och stanna kvar i
Tyskland var ett av dem. Målet var
att hitta en fungerande lösning
för både barn och jobb.
– Vi hade vänner som emigrerat till Sverige och för dem
hade det fungerat bra. Vi hade
också varit här tidigare som turister.
Tidpunkten kändes rätt.
På anslagstavlan i
akutmottagningens reception på Torsby
sjukhus syns namnen på den personal
som jobbar här och man förstår att det är
fler än Kerstin som har flyttat hit från ett
annat land.
– Föräldraförsäkringen är till exempel
mycket mer flexibel och ger möjlighet att
varva jobb och lediga dagar med barnen
under flera års tid, konstaterar Kerstin.
Hon tycker att det har varit relativt
enkelt att flytta och
byta livsstil.
Vi gillar natur
och skidåkning
jättemycket
Beslutet att emigrera känns rätt.
– Vi sparar så mycket tid genom att bo och
jobba här, säger Kerstin. Tid som vi kan använda för att vara tillsammans. Visst innebär
det nya livet en del kompromisser, men just nu
är detta det bästa för oss.
Bätttre än vi trodde
Svenska språket rinner ur henne helt f lytande.
– Jag känner att jag förstår mina patienter,
och jag upplever att de förstår mig. Vi fick gå
en svenskkurs på sjukhuset och jag pratar ju
svenska med mina arbetskompisar.
– Här uppe i norra Värmland är det ju inte
alltid att varje ord uttalas i sin helhet och för
vissa saker används dialektala ord. Om det
behövs frågar jag mig fram. Hemma pratar vi
tyska.
34
– Det var egentligen en slump att vi hamnade just här. Natur och friluftsliv var inte
något vi sökte oss till aktivt. Men nu gillar vi
naturen och skidåkning jättemycket.
Värmland erbjuder både jobb, boende och
villkor som attraherar. Det finns många landsmän till familjen i norra Värmland. Kontaktytorna med svenska familjer är också många.
– Livet här uppfyller inte bara våra
förväntningar, det har faktiskt blivit ännu
bättre!
35
OM berättelser från värmland
Värmland är berättarnas landskap. Denna tradition bär vi med
oss och i den här broschyren kan du läsa några berättelser om
dagens moderna Värmland.
Visste du till exempel att Klässbols Linneväveri väver alla
linnedukar och servetter till Nobelbanketten i Blå Hallen i
Stockholm?
Eller att vi är bra på att samarbeta i Värmland? Offentlighet,
akademi och näringsliv samverkar aktivt – och det ger konkreta
resultat.
Ingen annanstans i världen finns det så mycket kompetens och
erfarenhet samlad kring pappers- och massateknologin som i
Värmland.
Värmland är känt för sitt rika kulturliv. Här finns opera, teater
och folkmusik. Många konstnärer och författare har valt att leva
och verka här.
Du kan beställa fler exemplar av den här broschyren på
varmland.se/varumarket.
Region Värmland, 054-701 10 00, regionvarmland.se
Länsstyrelsen Värmland, 054-19 70 00, lansstyrelsen.se/varmland
– www.varmland.se –