LLUnod – en nod för lokalt ledd utveckling

Slutrapport och förslag om hur lokalt ledd utveckling kan organiseras

Ett metodutvecklingsprojekt genomfört av LUNDALAND IDEELL FÖRENING

UTGIVARE: Lundaland Ideell Förening REDAKTÖR & TEXT: Anna Ranger GRAFISK FORM:

Mediamonstret, Lund FOTON FRAMSIDA: Kerstin Jakobsson för ARNA. Äng vid Kävlingeån i Flyinge/Wikimedia Commons.

Anna Ranger för Värpinge Grön Agroinkubator. Fredrik Liljegren för Lunds Filharmoniska Orkester.

Tryckt i

Lund 2014

Innehåll

Sammanfattning förslag 4 Inledning 6 Arbetssätt 7

Omvärldsbevakning: Strategier, styrdokument och FoU-perspektiv Omvärldsbevakning: Affärsutvecklingsstöd Omvärldsbevakning: Värdeskapande kedjor i ett rurbant perspektiv

Affärsutvecklingsstöd för entreprenörskap och social innovation i ett rurbant perspektiv 17

Identifiering av metoder för affärsutveckling

17

Matchning metod och verksamhet för affärsutveckling Verksamheter som deltagit i affärsutvecklingen och deras erfarenheter

20

Sammanfattning av projektens erfarenheter och behov

Förslag Lundaland 36 BILAGA 1 39

Sammanfattning resultat och förslag

LLUnod

projektet visar att samhällsentreprenörer i det rurbana landskapet har stor potential att bidra till värdeskapande kedjor både för boende och besökare i området. Dessa värdeskapan de kedjor inbegriper ofta områden som traditionellt handhas av offentliga aktörer med ansvar för förvaltning, planering och utveckling natur- eller kulturfrågor eller välfärdstjänster i området. Projektet visar dock också att svårigheterna och hindren är många för dessa aktörer och att de traditionella entreprenörs- och innovationsstöden inte innebär ett adekvat stöd för dessa aktörer.

Som ett resultat av

LLUnod

-projektet föreslås därför att ett prototypprojekt inleds i en samverkan mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne samt Lundalandkommunerna (Eslöv, Kävlinge, Lomma, Lund och Staffanstorp) i Lundaland från och med 2015.

Prototypen ska leverera ett mer adekvat stöd för det rurbana landskapets samhällsentreprenörer samt medverka till hur rurbana perspektiv kan uttvecklas i området genom ökat kunskapsutbyte mellan nivåerna entreprenör, kommun, region, nation samt EU.

LLUnod

-konceptet är en modell för hur rurban utveckling kan stimuleras även på andra platser i Skåne och Sverige.

LEADER Community Led Local Development (CLLD) – Lokalt Ledd Utveckling (LLU) Multifunding Den nationella innovationsstrategin Lunds Universitet, LU Open: Forsknings- och innovationsagenda för social innovation och samhällsentreprenörskap Urban–rural linkages, rurban Regionala utvecklingsstrategin Det Öppna Skåne 2030 TITA Strasbourgdeklarationen om socialt entreprenörskap European Landscape Convention (ELC) Europeiska Landskapskonventionen Överenskommelsen mellan offentlig och idéburen sektor MalmöLundRegionens Turistsamarbete Landskapsportal/landskapsobservatorium Krinova Mikrofond Skåne Centrum för Publikt Entreprenörskap Science Shop Incoming-byrå Lund Entreprenörskap för besöksmålsutveckling IIIEE, Internationella Miljöinstitutet Business Model Canvas, BMC Supplemental Instruction, SI Föreningslots 4 SAMMANFATTNING

Förord

LEADER Lundaland Ideell Förening har med stöd från Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne samt Lundalandkommunerna Eslöv, Kävlinge, Lomma, Lund och Staffanstorp genomfört projektet

Nod för Lokalt Ledd Utveckling i Lundaland – Vad, Hur och Varför?

(projektperiod 131001–140930).

Mot bakgrund av regeringens införande av Lokalt Ledd Utveckling genom LEADER metoden i och med programperioden 2014–2020, finns behov att visa exempel på vad Lokalt Ledd Utveckling kan innebära i praktiken. Lokalt Ledd Utveckling genom LEADERmetoden kan göra reell skillnad i en för samhället rad viktiga frågor, som stad-/landsbygdsfrågor, samverkan mellan aktörer och sektorer, samt entrepre nörskap och utveckling av värdeskapande kedjor utifrån ett platsperspektiv.

Projektet har haft ett metod- och modellutvecklande syfte och tar som utgångspunkt de strukturer och erfarenheter som byggts upp under programperioden 2007– 2013. Projektresultaten visar den presumtiva nyttan i vad som har gjorts och visar också hur detta på ett följsamt sätt kan vidareutvecklas för att skapa bra möjligheter för Lokalt Ledd Utveckling som redskap att nå strategiska mål på lokal, regional, nationellt och EU-nivå.

Arbetet har genomförts av verksamhetsledaren för LEADER Lundaland Annethe Yng och verksamhetsutvecklare Anna Ranger. I projektets styrgrupp har ingått Bo Polsten (Leader Lundaland), Tobias Dalhammar (Länsstyrelsen Skåne) och Ulf Kyrling (Region Skåne). I arbetet har också en lång rad aktörer från området Lundaland och Skåne deltagit (

se bilaga 1

). Ett varmt tack till er alla för ert engagemang och för många värdefulla bidrag i arbetet!

Inledning

Lundaland är ett område och en verksamhet. Området fick sina gränser och verksam heten startade i och med att Leader infördes i Skåne av Länsstyrelsen 2009 i samband med programperioden 2009–2014.

De leaderområden som etablerades i Skåne fick sina gränser utifrån hur människor verksamma och boende själva upplever en identitet till platsen, och hur olika platser genom historien och i nutida rörelsemönster relaterar till varandra. Detta sätt att lyfta fram betydelsen av människors upplevelse och vardagliga användning av platser och områden är något som Europeiska Landskapskonventionen betonar. Det medförde att de gränser som definierar Skånes åtta leaderområden inte per definition följer redan etablerade administrativa gränser, som tex kommungränser.

För Lundalands del innebar det att områdets gränser följer kommungränserna för Käv linge, Lomma, Lund och Staffanstorp. Norrut går gränsen dock inte i kommungränsen mot Eslöv, utan följer istället Kävlingeåns sträckning österut mot Vombsänkan.

Lundaland som verksamhet har formen av en ideell förening, precis som övriga leaderverksamheter. Den ideella föreningen bildades samtidigt som området definiera des och består av offentliga, privata och idéburna aktörer från området. Styrelsen kallas LAG.

Verksamheten för Leader Lundaland har inneburit att stödja lokala utvecklingsinitiativ. Det har man gjort genom att LAG tagit beslut om utbetalning av EU-medel som i Sverige administrerats av Länsstyrelsen genom jordbruksprogrammet. Leader kan alltså beskrivas som en form av delegation till lokal nivå på åtta ställen i Skåne, för beslut om hur dessa utvecklingsmedel ska användas. Som grund för dessa beslut har varje leaderområde en utvecklingsstrategi som tagits fram i samband med bildandet av området och verksam heten. Strategin är framtagen i dialog mellan offentliga, privata och idéburna aktörer i området.

Leader har av många upplevts som ett otympligt och alltför byråkratiskt och adminis trationstungt system, trots att syftet varit att underlätta och stimulera utveckling på lokal nivå. Många av de projekt som beviljats medel har inte heller förmått utvecklas på ett sätt som motsvarat förväntningar av vare sig inblandande eller utomstående. Samtidigt finns det fantastiska undantag och mycket som tyder på intressant och värdefull kun skapsutveckling bland den mängd initiativ som leadermedlen har kunnat realisera.

EU går nu vidare och utvecklar idén med att jobba i trepart och utgå från varje plats unika förutsättningar. I samband med programgramperioden 2015- 2020 introduceras begreppet Community Led Local Development (CLLD, på svenska Lokalt Ledd utveckling, LLU). Nytt för LLU är att även mindre tätorter omfattas i arbetet (EU lägger stor vikt vid ett rurbant perspektiv i allt utvecklingsarbete framöver), och dels att pengarna inte endast kommer från jordbruksfonden, utan även fiskerifonden, socialfonden och regionalfonden inkluderas i metodiken.

Lundaland har i sin leaderverksamhet valt att ha en tydlig utvecklingsprofil då pro jektansökningar beviljats. Medel har inte beviljats för underhåll eller förvaltning av redan etablerad verksamhet, byggnader eller liknande. Det gör att Leader Lundaland har en stor mängd verksamhetsinitiativ runt om i området. Dessa har man aktivt arbetet för att samordna så att synergier och spinoff-effekter uppstår till följd av mängden enskilda initiativ.

6 INLEDNING

Med erfarenheten från Leader ser Lundaland med förväntan och engagemang fram emot den nya programperioden och att ytterligare utveckla metoden att jobba i trepart, utgå från platsens möjligheter samt jobba med tvärsektoriellt tänkande som stöds av ett multifondsupplägg, för att skapa positiv utveckling i Lundaland.

Det är för att visa hur gjorda erfarenheter från Leader kan utvecklas genom LLU och bli ett bra komplement till kommunala och regionala ansvarsområden, för att skapa rurban utveckling, som Lundaland har drivit projektet Nod för Lokalt Ledd Utveckling. I den här rapporten vill vi dela med oss av de erfarenheter och förslag projektet har resulterat i.

Projektets syfte och mål

LLUnod-projektets syfte är att öka kunskapen om vilka erfarenheter som gjorts av aktörer som varit verksamma i, eller omfattats av Leader Lundalands arbete sedan starten 2009. Dessa erfarenheter tar vi som utgångspunkt för att presentera en modell för en Nod för Lokalt Ledd utveckling inför framtiden.

LLUnod-projetet har haft tre delmål, nämligen att: • • Utveckla ett koncept för vad en LLUnod kan vara och hur relationen till redan befintliga strukturer och aktiviteter på lokal, kommunal och regional nivå bör se ut.

Beskriva ur en LLUnod kan bildas, med exemplet Lundaland som förebild.

• Undersöka hur ett lämpligt affärsutvecklingsstöd ser ut för den typ av verksamheter som ser dagens ljus med hjälp av leadermedel.

Arbetssätt

Arbetet i LLUnod-projektet har utformats som tre olika spår. Spåren har löpt parallellt under arbetet och på olika sätt korsbefruktat var andra. De tre spåren har varit omvärldsbevakning; affärsutveckling av projekt, samt; en kollektiv lärprocess med fokus på vad en Nod för Lokalt Ledd utveckling bör leverera.

Omvärldsbevakningen har skett genom inläsning av material, deltaganden i seminarier och arbetsgrupper, samt möten med relevanta aktörer.

Affärsutveckling av projekt har skett genom att i samråd med mottagarna av leadermedel komma överens om ett upplägg för affärsutveckling som dessa ser kan vara relevant för deras och verksamhetens fortsatta utveckling. För varje projekt har en specifik metod/metodik använts. Efter avslutat samarbete har ett utvärde rande samtal förts med representanterna för projektet.

En kollektiv lärprocess har genomförts, uppbyggd kring fyra workshopar för ett 25-tal intressenter från privat, offentlig och idé buren sektor samt akademi, alla verksamma i området Lundaland (se bifogad deltagarlista). Fokus för det gemensamma lärandet har varit vad en LLUnod bör leverera.

Omvärldsbevakning

Omvärldsbevakningen har genomförts genom deltagande i arrangemang, seminarier, utvecklingsprojekt, studiebesök, inläsning samt uppsökande möten av informerande karaktär. Innehållet och bredden i omvärldsbevakningen beskrivs väl av den mängd av key words som presenteras inledningsvis i rapporten. Några av de tankekluster som omvärldsbevakningen resulterat i presenteras nedan.

Omvärldsbevakning: Strategier, styrdokument och FoU-perspektiv

De perspektiv som ligger till grund för en LLUnod stöds av flera strategier och styrdoku ment. På EU-nivå bör framför allt Europeiska Landskapskonventionen (ELC) och Stras bourgkonventionen lyftas fram. På nationell nivå ligger Näringsdepartementets Sveriges nationella innovationsstrategi skrivningar i linje med de erfarenheter och förslag som LLUnod-projektet redovisar. På regional nivå bör den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030, TITA samt Överenskommelsen Skåne lyftas fram. På kommunal nivå bör LLUnod-konceptet inte förväxlas med verksamheter som Medborgarkontor och Turist byrå, utan ska ses som ett komplement till dessa med fokus på entreprenrösutveckling och besöksmålsutveckling. Ur ett FoU-perspektiv visar omvärldsbevakningen att LLUnod-kon ceptet är intressant för såväl Lunds Universitet som SLU i Alnarp.

Europeiska Landskapskonventionen, ELC

ELC har ratificerats av Sverige och trädde i kraft i maj 2011. Landskap definieras i konventionen som ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer”. Konventionens mål är en rikare livsmiljö, där landskapets roll i planeringen ska stärkas. Alla typer av landskap omfattas, både stad och landsbygd. Landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar; alla ska aktivt kunna delta i utformning, värdering och förvaltning. Allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i arbetet med landskapsfrågor ska stärkas; den demokratiska aspekten är därmed tydlig i konventionen. Konventionens målsättning ligger med andra ord helt i linje med LLUnod-konceptet. En LLUnod bör förstås som en aktör och aktivitet som bidrar till realisering av intentionen i ELC, som en nödvändig ”växellåda” mellan människors kreativitet utifrån ”sin” plats och hur denna kreativitet kan samordnas med erkända strategier och styrdokument på ”högre” nivå.

Strasbourgdeklarationen om socialt entreprenörskap

Strasbourgdeklarationen om socialt entreprenörskap togs fram i januari 2014. Dekla rationen slår fast att Europas ekonomiska och sociala modell behöver förnyas och att samhällsentreprenörskap är en motor för denna förändring. Samhällsentreprenörskapet medverkar till att bygga ett pluralistiskt och socialt hållbar ekonomiskt system. Samhällsen treprenörer bygger på lång tradition av social ekonomi och drivs av utmaningar och viljan att skapa innovativa lösningar för de stora utmaningarna i dagens samhälle. Med sitt fokus på samhällsnytta skapar de jobb och utvecklar innovativa produkter och tjänster 8 OMVÄRLDSBEVAKNING

och verkar för en mer hållbar ekonomi. De baserar sin verksamhet på värden som solidaritet och empowerment och skapar möjligheter och hopp för framtiden. Sociala företag erbjuder en modell för 2000-talet som balanserar finansiella, kulturella, sociala och miljömässiga behov.

Strasbourgdeklarationen beskriver vidare att sociala företag har många olika skepna der och storlekar och också olika juridisk form i olika delar av Europa. I Kommissionens Sociala Business Initiative karaktäriseras de på följande sätt: De genererar inkomster genom handel/affärsverksamhet; de har social- och samhällelig nytta som utgångspunkt för sin ekonomiska aktivitet, ofta i form av en hög nivå av social innovation; de återin vesterar i hög grad vinster för att på så sätt uppnå de social mål som eftersträvas; de använder en organisations- och ägarform som återspeglar syftet och använder demo- kratiska styrformer och participatoriska metoder och/eller fokuserar på social rättvisa.

Erfarenheterna som gjorts av Leader Lundaland visar att de flesta av de verksamheter som fått stöd genom leadermedel har karaktären av det som lyfts fram som eftersträ vansvärt i Strasbourgdeklarationen. Det har sin förklaring i att leadersystemet ställer krav på samverkan mellan offentlig, privat och idéburen sektor. Gjorda erfarenheter visar också att det är en typ av entreprenörskap som behöver en särskild typ av stöd för att utvecklas. Den genomförda omvärldsbevakningen visar i sin tur att stödet för denna typ av entreprenörskap behöver utvecklas i ett skåneperspektiv.

RURBAN (Partnership for sustainable urban-rural development)

EU har i sitt arbete satt fokus på ”urban-rural linkages” och lyfter fram betydelsen av att Europas utveckling styrs av ett rurbant perspektiv för att möta framtida utmaningar. Man vill se en utökad samverkan mellan urbana och rurala områden och efterfrågar ett ökat lärande kring hur sådana ”linkages” kan se ut. Man slår fast att utvecklingsfrågor inte bör betraktas enbart som en mellanurban fråga, utan att integration med omgivande områden också bör beaktas. Det innefattar frågor som mer effektiv markanvändning, bättre utbud av tjänster och bättre förvaltning av naturresurser. Partnership for sustainable urban-rural development syftar till att • Analysera hur territoriella partnerskap för urbana och rurala områden kan se ut.

• • Uppnå bättre samarbete mellan skilda aktörer för att utveckla och arbete med urbana-rurala initiativ.

Gynna territoriellt baserad flernivå-governance • • • Identifiera möjliga ekonomiska och sociala vinningar genom ökad ruralt-urbant samarbete Utforska potentialen i urbana-rurala partnerskap för att förbättra regional konkurrenskraft och regionala styrelsesätt Pröva hur Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och Europeiska Jordbruksfonden på bästa sätt kan användas för att stödja urban-rural samverkan.

Det LLUnod-koncept som presenteras i den här rapporten bör betraktas som ett verktyg/ en strukturell modell för att möjliggöra de effekter som Partnership for sustainable urban- rural development syftar till.

OMVÄRLDSBEVAKNING 9

Regeringens

Den nationella innovationsstrategin

Näringsdepartementet har tagit fram en strategi för hur Sverige ska stärka sin innovations kraft. I strategin slås fast att all innovation ytterst kommer från människor och att människors möjlighet att våga och kunna medverka till innovativa aktiviteter bör stärkas. Detta görs enligt strategin på flera olika sätt. Strategin betonar vikten av att identifiera och åtgärda områden där det idag finns hinder för innovation. Detta kan till exempel handla om ökad samordning mellan politikområden, mellan olika nivåer och samhällssektorer. Vidare lyfts betydelsen fram av tillgång till kunskaps och utvecklad samverkan med akademin, samt att öka omfattningen av svenskt deltagande inom relevanta EU-program. Strategin lyfter fram betydelsen av anpassat riskkapital och betydelsen av en acceptans att utvecklings- processen tar tid, tar omvägar och ibland misslyckas. Tillgång till lämpliga fysiska såväl som ICT-strukturer (Information and Communication Technology) är också avgörande.

Utifrån ett LLUnod-perspektiv ger följande citat ur

Den nationella innovationsstrategin

en bild av LLUnod-konceptets potential att bidra till ett verkställande av strategin.

Ett breddat deltagande i innovationsprocesser:

”Innovation kan hämmas av begränsande normer om vad som är innovation och om vem som kan bidra. Att synliggöra mångfalden av innovativa människor och de värden de skapar kan bidra till att göra innovation mer naturligt och angeläget för fler”, (

s 32).

Möjlighet att lära och innovera över horisontella och vertikala administrativa gränser:

”Social innovation och samhällsentreprenörskap handlar om processer som har som mål att lösa samhällsproblem på nya sätt och med innovativa idéer och metoder. Dessa processer sker ofta i gränslandet mellan näringsliv, offentliga verksamheter och det civila samhället.

Det är angeläget att bättre förstå och utveckla förutsättningarna för social innovation och samhällsentreprenörskap. Samhället som helhet liksom företag, organisationer i civilsam- hället och offentlig verksamhet har mycket att vinna på att finna nya sätt att utnyttja potenti alen i social innovation och samhällsentreprenörskap,

(s 40).

Platsperspektivet:

”I Sveriges regioner finns en mångfald av internationellt unika förutsättningar. Flera av dessa förutsättningar bygger på resurser som på olika sätt är platsberoende. De återfinns i såväl gles- och landsbygder som i små och medelstora städer samt i storstadsområden. Dessa förutsättningar präglar företagens möjligheter till innovation, liksom människors möj ligheter att utvecklas och leva ett gott liv”,

(s 49).

Det rurbana perspektivet: ”Det finns också flera synergier att uppnå genom att stärka länkarna mellan urbana områden och deras omland samt övriga nationella och internationella samarbeten. Det är betydelsefullt att ta tillvara potentialen i varje regions förutsättningar och att nyttja möjliga synergier,” (s 49).

Skånes utvecklingsstrategi

Det öppna Skåne 2030

Den skånska utvecklingsstrategin

Det öppna Skåne 2030

lyfter fram livskvalitet och fram tidstro som viktiga drivkrafter för en hållbar utveckling ”Genom att utgå från människan och hennes behov skapas attraktiva och levande miljöer, vilket i sin tur skapar attraktiva och dynamiska städer och därmed en attraktivare och mer konkurrenskraftig region. Utgå från 10 OMVÄRLDSBEVAKNING

ANGELÄGNA SAMHÄLLSUTMANINGAR I

Horisont 2020

EUROPA 2020

Med utgångspunkt i tillväxt- och sysselsättningsstrategin

Europa

– ramprogrammet för forskning och innovation (

2020

, som tydliggjorts av EU:s konkurrenskraftsråd i förordningen om inrättande av 2014–2020 ), har följande samhällsutmaningar lyfts fram som särskilt angelägna: • Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande • Utmaningar för europeisk bioekonomi: Livsmedelstrygghet, hållbart jord- och skogsbruk, havs-, sjöfarts- och inlandsvattenforskning • Säker, ren och effektiv energi • Smarta, gröna och integrerade transporter • Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror • Europa i en föränderlig värld: Inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen • Säkra samhällen: Att skydda Europas frihet, säkerhet och medborgare Ur

Den nationella innovationsstrategin,

sid 5 människans behov och skapa livskvalitet. Människan måste vara i fokus när vi utvecklar regionen, det är människorna som skapar tillväxt i det 20:e århundradet.

Genom att korsbefrukta detta ställningstagande med strategins ställningstagande om Global Innovation Leaders

”För att Skåne ska ta en plats bland de tio mest innovativa regionerna i världen krävs att vi blir en av de mest attraktiva platserna i världen, en plats dit entreprenörer, företag, kapital och idéer samlas – en plats där spännande globala utmaningar får sin lösning. För att idéer ska kunna växa till fullskaliga lösningar måste vi erbjuda grogrund, sammanhang och processer som matchar vår ambition – vi måste erbjuda en av de roligaste platserna i världen för skapande av nya värden och tillväxt. Detta måste vi göra i ett internationellt sammanhang, öppet för nya intryck och med en nyfiken attityd – Skåne måste vara en av de mest spännande platserna i världen för att förverkliga drömmar på.”

… och ställningstagandet Hälsans bestämningsfaktorer

”Vår hälsa är beroende av en mängd olika faktorer som på olika sätt och på olika nivåer samspelar med varandra. Hälsans bestämningsfaktorer handlar om strukturella faktorer i omgivningen, livsvillkor, levnadsvanor/livsstil, sociala nätverk, individen själv samt arv och kön. Sambandet mellan människors delaktighet och inflytande i samhället och deras hälsa är stark.”

…ringar vi på ett bra sätt in värdet med växellådefunktionen i en LLUnod. En LLUnod sammanför och katalyserar människors idéer för utveckling med samhälleliga behov. En LLUnod är en funktion som gynnar identitetsskapande, samverkan och tillväxt i ett rurbant sammanhang som det skånska.

OMVÄRLDSBEVAKNING 11

TITA

TITA är namnet på en satsning för att ta vara på de mervärden som kan skapas i Skåne som effekt av etableringen av ESS och MAX IV. Utgångspunkten är att utvecklingen av mer värden ska utgå från och värna Skånes unika kvaliteter. TITA slår fast att utvecklingsarbetet måste ske i samverkan både horisontellt och vertikalt mellan aktörer och intressenter runt om i Skåne. Några viktiga fokusområden att utveckla är användning av överskottsenergi, veten skapspedagogik samt att utveckla värdekedjor, vässa rutiner och utveckla processer när det gäller att ta emot människor och företag.

Ur ett TITA-perspektiv är en Nod för Lokalt Ledd Utveckling intressant. En LLUnod kan beskrivas som en ”växellåda” mellan aktörer på strategisk nivå (regionalt och kommunalt) respektive lokala innovativa initiativ med syfte att tillmötesgå utveckling av produkter och tjänster. En LLUnod bidrar till att initiera och etablera värdekedjor både horisontellt och ver tikalt för att ta tillvara den dynamik som ESS och MAX IV ger upphov till. De fokusområden som lyfts fram som centrala kan LLUnod-projektet redan idag svara upp mot.

Överenskommelsen Skåne

Överenskommelsen Skåne syftar till att öka samverkan mellan offentlig och idéburen sektor för att ge idéburna aktörer bättre förutsättningar och möjlighet att vara en konstruktiv part i samhällsutvecklingen. Bakgrunden till Överenskommelsen är erfarenheter som visar en ova na och bristande kunskap inom respektive sektor om varandras förutsättningar och möjlighe ter, vilket försvårar ett konstruktivt samarbete.

En Nod för Lokalt Ledd Utveckling kan beskrivas som en mötesplats mellan privata, offentliga och idéburna aktörer, alla med verksamheter i samma geografiska område. Det skapar goda förutsättningar för ett gemensamt lärande och gemensamma initiativ för en hållbar samhällsutveckling.

Lunds Universitet, Forsknings- och innovationsagenda för social innovation

Lunds Universitet LUopen är huvudman för framtagandet av en Forsknings- och innovations agenda för social innovation. Rubriken för Agendan är An Ecosystem for Social Innovation in Sweden och slutrapporteras i november 2014. I Agendan beskrivs social innovation som ett övergripande begrepp för olika former av innovationsaktiviteter som strävar efter social förändring/förbättring. Aktiviteter för social innovation tar sig olika uttryck inom olika sektorer. Inom offentlig sektor handlar det om utveckling av lagar, regelverk, processer och strukturer. Inom idéburen sektor fokuseras civilsamhällesfrågor, medborgarengagemang, ide ella föreningar mm. Socialt företagande beskrivs i Agendan som social innovation som drivs på marknadsmässiga grunder, det vill säga med försäljning som huvudsaklig resurskälla.

En LLUnod kan med Agendans ord beskrivas som en social innovation inom offentlig sektor, närmare bestämt som ett sätt att utveckla arbetsprocesser mellan angränsande kom muner; mellan kommunal nivå och regional nivå; samt mellan olika kunskapssfärer/förvalt ningar inom den offentliga förvaltningen - för att skapa sociala förbättringar. Vad som gör LLUnod-konceptet intressant är dock att det även omfattar det som Agendan beskriver som social innovation inom idéburen samt aktiviteter på marknadsmässiga grunder. På så vis är LLUnod-konceptet ett uttryck för att underlätta social innovation i samhället genom att vara en ”växellåda” - en semilokal nod - för möte och dialog mellan olika sektorer och aktörer med fokus på sociala innovations-processer. 12 OMVÄRLDSBEVAKNING

Landskapsportal enligt Europeiska Landskapskonventionens syfte

SLU Alnarp har inom programmet FOMA gjort en förstudie kring vad en landskapsportal skulle innebära i en svensk kontext. Förebild är bland annat Landscape Observatory in Catalonia och ett flertal brittiska exempel. Bakgrund för förstudien är också det Land skapsobservatorium som sedan några år tillbaka drivs i regi av Länsstyrelsen Skåne, SLU Alnarp mfl.

Vid ett seminarium i april 2014 bjöd Länsstyrelsen och SLU Alnarp in till ett seminarium med syfte att förtydliga idén i dialog med ett flertal aktörer, däribland Region Skåne, LRF, Smaka på Skåne och Leader Lundaland. Från SLUs sida ser man med intresse på idén om en LLUnod och vad den skulle kunna innebära för att förverkliga intentionerna i Landskapskonventionen. Från SLUs sida skulle det vara intressant att i forskning använ da LLUnod Lundaland som case för att studera detta. Från ett LLUnod-perspektiv kan en landskapsportal vara ett möjligt svar på det behov av samordnad kommunikation mellan aktörer i området för att skapa affärssyftande värdeskapandekedjor såväl som samhälls planeringsmetodik som överensstämmer med intentionerna i Landskapskonventionen.

Omvärldsbevakning: Affärsutvecklingsstöd

Den form av verksamhets- och affärsutveckling som stimuleras av Leadermedlen präglas av att den uppstått med krav på sig att verka över sektorsgränserna samt knyta an till resurser unika för platsen. Verksamheterna har ofta likheter med samhällsentreprenörskap så som det lyfts fram i Strasbourgkonventionen. Verksamheterna kan därför sägas vara exempel på det som i samhället i stort lyfts fram som social innovation och beskrivs i Forsknings- och innovationsagendan för social innovation som tagits fram av Lunds Universietet LU Open. Region Skåne finansierar ett flerårigt försöksprojekt – Centrum för publikt entreprenör skap, CPE, vars verksamhet ligger väl i linje med idén om en LLUnod. Det som Krinova beskriver som Fjärde generationens inkubator överensstämmer väl med den metodik som bör ligga till grund för affärsutvecklingsinsatserna i en LLUnod. Krinova jobbar i nära samarbete med akademin, vilket är en viktig aspekt även för en LLUnod. Den modell - Science Shop - för samverkan mellan akademin och idéburen som utvecklats i Kanada erbjuder en möjligt modell för hur en sådan samverkan kan organiseras med en LLUnod som en part och kontaktyta mot det lokala livet i det geografiska området Lundaland.

Att bistå entreprenörerna med nätverk är en viktig del i den metodiken. LLUnod-pro jektet har iakttagit att Mid Sweden Science Park i Östersund kan inom ramen för sin verksamhet både erbjuda affärsutvecklingsstöd av mer traditionellt slag och specifikt stöd för samhällsentreprenörer. Något sådant har vi inte hittat i en skånsk kontext. Tvärtom uppger flertalet av de entreprenörer som fått stöd genom Leader Lundaland att de inte har hittat adekvat stöd hos aktörer inom det etablerade innovations- och inkubatorsyste met i Skåne. Ett konkret exempel är tillgången till riskkapital, där behoven i ett perspektiv av samhällsentreprenörskap ser helt annorlunda ut än traditionellt. Region Skåne har medverkat till att Mikrofonden Skåne har bildats i augusti 2014, vilket är positivt ur ett LLUnod-perspektiv.

OMVÄRLDSBEVAKNING 13

Centrum för publikt entreprenörskap, CPE

CPE har uppdrag av Region Skåne att utifrån redan befintliga embryon utveckla fem– sju inkubatorsmiljöer runt om i Skåne, med syfte att stödja samhällsentreprenörskap. Metoden ska baseras på folkbildningstraditionen och samverkan. CPE erbjuder stöd inom finansiering, organisering, samverkan, kommunikation/story telling samt delaktighet i nätverk både regionalt, nationellt och på EU-nivå.

Det affärsutvecklingsstöd som bedrivs av CPE motsvarar på många sätt de behov LLUnod-projektet identifierat. Utmaningen för CPE som ett LLUnod-koncept kan hjälpa till att lösa, är betydelsen av explicit lokal förankring runt om i Skåne, för att nå presumtiva ”kunder” för den stödjande verksamheten. En LLUnod kan med andra ord öka möjlig heten för att göra CPEs erbjudande mer synligt, samt hjälpa till att matcha ihop lokala entreprenörer med de tjänster som CPE kan hjälpa till med.

Mikrofonden Skåne

Mikrofonden Skåne grundades 2014. Syftet med Mikrofondens verksamhet är att ge möjlighet till mindre lån, summor vilka traditionellt inte behandlas av etablerade ban ker. En viktig aspekt i utlåningsverksamheten är att handläggningen ska vara enkel och handläggningstiden kort. Målgruppen är bland annat den typen av utvecklingsprojekt som många gånger har Leadermedel som startfinansiering, men som därefter kan ha svårigheter att växla upp på grund av brist på kapital. Mikrofonden Skånes verksamhet rimmar därför väldigt väl med idén om en LLUnod, på så sätt att LLUnoden utgör en lokal mötesplats för det Mikrofonden erbjuder och de entreprenörer som är behov av kapital.

Science Shop

Science Shops är små enheter som bedriver vetenskaplig forskning (av forskare och studenter) inom ett brett spektrum av discipliner, på uppdrag av medborgarna och det lokala civila samhället. Det finns mer än 60 aktiva Science Shops globalt idag.

Science Shop-konceptet svarar mycket bra mot de behov av ökad samverkan mellan samhällsentreprenörerna och akademin som LLUnod-projektet har identifierat. Samhällsen treprenörerna beskriver att de skulle vara hjälpta av att få aspekter av sin verksamhetsidé mer djuplodande undersökt eller presenterad utifrån ett annat perspektiv. En LLUnod kan här utgöra den faktiska förmedlande länken mellan dessa entreprenörer och akademin inom ramen för ett Science Shop-koncept.

Krinova

Krinova drivs av lantbrukssektorn och sex kommuner i nordöstra Skåne. Verksamheten bygger på samarbete mellan offentlig sektor, näringsliv och akademin. Krinova beskriver sin verksamhets om Fjärde generationens inkubator med fokus på mat, miljö och hälsa. Med det menar man att man i sin stöttning av entreprenörer tar på sig en medskapande roll - ”Jag vet inte, men vi tar reda på det!” - (i motsats till rådgivaren eller experten). Man har fokus på utmaningsdriven innovation (i motsats till tekniskt driven innovation). Man bäddar för en kollektiv skapandeprocess där Krinova kan bidra med att tillföra fler perspektiv och bredda den temporära utvecklingsgruppen genom sitt stora nätverk inom de teman man jobbar med. Man vill stimulera till ett erfarenhetsbaserat lärande hos entre prenören att konstruktivt utgå från de misslyckanden man gör på vägen – man modellerar affärsmodeller och adepten får stöta och blöta sin idé i ett kollektivt sammanhang tills 14 OMVÄRLDSBEVAKNING

adepten själv vågar ta steget. Varumärkesbyggandet är en viktig aspekt i Krinovas meto dik. Man letar aktivt utmaningsdrivna embryon och i vissa fall äger Krinova affärsidén tills man har hittat ett passande entreprenöriellt team. Man har en erfarenhet av att många av de entreprenörer man fångar upp har tidigare erfarenhet av att ha blivit refuserade i övriga innovationssystemet. Krinova servar även entreprenörer inom mat, hälsa och miljö över hela Sverige genom en helpdesk för matföretag från hela landet.

Utifrån ett LLUnod-perspektiv har Krinova ett arbetssätt som motsvarar den typ av affärsutvecklingsstöd som LLUnod-projektet identifierat behov av. En uttalad möjlighet från Krinova såväl som från LLUnod-projektet, är att LLUnod Lundaland etablerar ett nära samarbete med Krinova. För LLUnod Lundaland innebär det att få möjlighet att ta del av Krinovas metodik, erfarenheter och nätverk. För Krinova innebär det en möjlighet att bredda sin verksamhet till nya fler teman samt att förankra sin verksamhet på fler genmo grafiska platser i Skåne.

Omvärldsbevakning: Värdeskapan de kedjor i ett rurbant perspektiv

Besöksmålsutveckling och värdeskapande kedjor

Lundaland har fokus på lokala rekreationsmöjligheter för att gynna den urbana livskvali teten så väl som möjligheten att leva och verka i ett rurbant sammanhang. Besöksmåls utveckling kan i ett sådant perspektiv innebära ökade möjligheter för befolkningen i Lundaland att hitta nya smultronställen lokalt. Ur ett folkhälsoperspektiv är möjligheten till stråk för motion och rekreation viktiga, likaså upplevelse av naturens sinnliga kvali- teter. Flera aktörer i det rurbana landskapet har idéer om besöksmålsutveckling som kan fungera som hållpunkter längs sådana stråk. Dessa initiativ kan underlättas i genomför ande och förvaltning om samverkan utvecklas mellan dessa aktörer vilka representerar såväl privat, idéburen såväl som offentlig sektor. Detta gäller inte minst förvaltning av naturskyddade områden av olika slag. Att utveckla nya sätt att tänka kring användning, upplevelsevärden så väl som pedagogiska värden hos dessa områden är angeläget av förvaltningsekonomiska skäl. Det gäller också möjlighet till kulturupplevelser och spännan de och attraktiva möjligheter till fikapauser. Försäljning av lokalproducerade varor är en annan viktigt aspekt som både kan ses som ett mål och ett medel för att dessa attraktiva rurbana stråk ska utvecklas.

En LLUnod har utöver det lokala perspektivet även ett regionalt, nationellt och globalt perspektiv. Det finns i Lundaland potentiella besöksmål som kan attrahera besökare långt utanför områdets gränser. Denna typ av besökmålsutveckling ställer delvis andra krav än de lokala rurbana rörelsemönstrena för rekreation. Det gäller förutsägbarhet över tid, tillgång till faciliteter i större omfattning, tillräcklig information för fullgod planering med mera. Men den typ av besöksnäring som Graffman lyfter fram inför framtiden bör dessa två olika perspektiv – det lokala och det globala – inte särskiljas, utan kvaliteter i det småskaliga kan bli viktiga komplement till de attraktioner som kan bära större kvantiteter. En LLUnod kan ses som en viktigt växellåda för att länka samman aktörer på platsen för att utveckla värdeskapande kedjor samt att koppla dessa processer till strategier och poli cies på kommunal, regional och nationell nivå. Erfarenheten från Leader Lundaland är att OMVÄRLDSBEVAKNING 15

det finns en potential i de projekt som beviljats medel, att utvecklas till nya besöksmål av relevans för Skåne. Erfarenheten säger oss dock att det saknas anpassad affärsutveckling för dessa projekt, samt att det saknas etablerade strukturer för att skapa värdekedjor som når fram till kund. En LLUnod, med adekvat affärsutveckling och ett väl utbyggt nätverk svarar upp mot det behovet.

GRAFFMANS TIO UTVECKLINGSTRENDER I FRAMTIDENS BESÖKSNÄRING

1. Funktionella kluster – och landskapets infrastruktur 2. Naturnära boenden – mer än sova och äta 3. Outdoor events – maten flyttar ut 4. Landskapet – strategisk planeringsresurs 5. Det äkta vinner – kulturen i naturen 6. Ekoturism – nytt, hett, på internationell frammarsch 7. Platsvarumärken och destinationdesign – nya roller på arenan 8. Den hållbara destinationen – hur gör man?

9. Markägare – de nya turismentreprenörerna 10. Wildlife – det vilda och lönsamma

MalmöLundRegionens turismsamverkan

Flera kommuner i Malmö Lund-området har tagit initiativ till samverkan kring turismfrå gor. En av de aspekter som lyfts fram är behovet av produkt- och besöksmålsutveckling. Leader Lundaland kan tillsammans med Leader Söderslätt presentera ett flertal produk ter och besöksmål som utvecklats genom de möjligheter som Leader ger. Vad man är överens om för att stärka den trenden är adekvat affärsutvecklingsstöd till denna typ av entreprenörskap, samt tillhandahålla en struktur (som idag inte finns) så att värdekedjor skapas av dessa nya produkter och besöksmål, via etablerade försäljningskanaler, fram till kund. En LLU-nod har med sin struktur, sitt erbjudande och sina nätverk möjligheter att vara aktören som ansvarar för kontaktförmedling mellan entreprenörerna och de kommer siella etablerade maknadsföringskanalerna på kommunal och regional nivå.

Destinationsutveckling och incoming-byrå

Leader Lundaland har i projektet Se Lundaland etablerat varumärket Lundaland som kan ges som exempel på en åtgärd för att skapa verktyg för att underlätta utvecklingen av värdekedjor. Inom Leader Lundalands entreprenörsnätverk finns en aktör som nyligen startat incoming byrå – Destination Lund – för att skapa specialdesignade upplevelser för nischade kundgrupper. I ett internationellt perspektiv är det vanligt att denna typ av incomingbyråer drivs av privata aktörer.

16 OMVÄRLDSBEVAKNING AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD 17

Affärsutvecklingsstöd för entreprenörskap och social innovation i ett rurbant perspektiv

LLUnod-projektets uppdrag är att ”affärsutveckla” fem projekt som har haft finansiering genom Leader Lundaland. Bakgrunden till detta är tvåfaldig: 1) Gjorda erfarenheter i samband med projektfinansiering genom Leader, bör inventeras; vad är styrkan respekti ve svagheten för de entreprenörer som använt sig av dessa medel som startupp-kapital? 2) Det finns behov av att utveckla kunskap om hur den typ av verksamhet som initieras med hjälp av Leadermedel kan stödjas mot ekonomisk självständighet och överlevnad.

Identifiering av metoder för affärsutveckling

De projektidéer som utgör grunden för projekten som ska stödjas med ”affärsutveckling” är av olika karaktär. Det har inneburit att projekten utvecklats på olika sätt och mött olika typer av utmaningar för att etablera sig. Leaders nyskapande karaktär att jobba i trepart och utgå från platsens styrkor, påverkar naturligtvis hur starten för dessa projekt och verksamheter ser ut.

Med detta som utgångspunkt är valet av metod för affärsutveckling inte självskriven. Snarare har LLUnod-projektet valt en sökande hållning i övertygelsen av det är en bredd av metoder som behöver utvecklas, vilka alla påverkas av det perspektiv på innovation och entreprenörskap som genomsyrar upplägget av Leader: platsanknytning och trepart.

Metoden i affärsutvecklingen har därför varit inventering av utmaningar parallellt med inventering av tänkbara metoder för att möta dessa utmaningar. LLUnod-projektet har haft som mål att inte förenkla de komplexa sammanhang som detta handlar om, utan hellre visa den bredd av utmaningar som projekten ställs inför i olika skeden av sina respektive utvecklingsprocesser.

LLUnod-projektet har valt att fokusera på fem olika metoder/tillvägagångssätt för att affärsutveckla projekten:

Affärsnätverk och nätverkande

– att hitta de sammanhang där verksam hetsidén hittar sina kunder är avgörande för affärsutveckling.

Business Model Canvas, BMC

– att tillsammans i arbetsgruppen bygga upp en gemensam förståelse för affärsmodellen man ska jobba efter, är avgörande för att hushålla med tid och resurser. BMC är ett verktyg för att från en affärsidé utveck la en affärsmodell. Till BMC finns handbok – Business Model Generation – vilken AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD 17

är en produkt av co-creation mellan 470 praktiker från 45 olika länder. Verktyget och handboken har fått spridning i innovationssystemet i Sverige och används bland annat av Teknopol på Ideon, av Lunds Nyföretagarcentrum och vid affärsutveck lingsenheten vid SLU i Alnarp. Den kollaborativa möjligheten i verktyget och dess inneboende möjlighet att lära tillsammans genom att testa hur olika delar i det vär deskapande systemet kan länka till varandra för bästa resultat, gör att verktyget kan vara konstruktivt för projekt av LEADER-karaktär. Mid Sweden science Park använder BMC som redskap i utveckling av sociala företag.

Centrum för Publikt Entreprenörskap

projektidén ska överleva på sikt.

är ingen metod, utan ett flerårigt projekt med uppdrag att stödja initiativ av samhällsentreprenörkaraktär i Skåne. Projektet jobbar med coachning kring finansiering, organisering mm, under längre perioder, med hållning som har sin grund i folkbildningstraditionen. Att hitta de unika lösningarna och synergier med övrig utveckling i omvärlden, är avgörande för att

Interaktionsdesign och cocreation

är ingen metod utan ett kunskapsom råde som handlar om processer där aktörer tillsammans utvecklar en gemensam lärprocess kring hur analys och implementering bäst bör göras. Metoden bygger på att lärandet sker genom att man testar sin ”konstruktion” i en prototyp och låter de erfarenheter man gör modifiera och påverka vilka nästa steg som tas i det gemen samma utvecklingsarbetet. Som koordinator finns en oberoende processledare.

Samverkan med universitet och högskola

verksamhetsidén är avgörande för affärsutveckling.

– är inte en metod utan sna rare en strategi för att utveckla en bredare och fördjupad kunskap kring idéer som kan utvecklas till affärer. Att utveckla vägar för att skaffa kunskap för utveckling av

SUPPLEMENTAL INSTRUCTION

är en metod för självlärande i grupp som fokuserar och utvecklar hur vi tänker och agerar kring de utmaningar vi har. Att reflektera över det egna handlandet, förhållningssättet och tänkandet är avgörande för att lyckas med affärsutveckling. Nationellt centrum för SI-meto den finns LTH vid Lunds Universitet. LLUnod-projektet har identifierat SI-metoden som en intressant kompetensutvecklande metodik för sam hällsentreprenörskap, men har av tidslogistiska skäl inte kunna testa metoden inom ramen för projektet.

18 AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD

18 AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD

Matchning metod och verksamhet för affärsutveckling

Hypoteser kring projektens behov och vad metoderna kan ge

ARNA i Fågelriket

har flera embryon till affärsmässiga produkter, vilka väcker intresse globalt. Genom att använda

Business Model Canvas

förstärks föreningsmedlemmarnas gemensamma bild av hur systematiken mellan de olika aktiviteterna ser ut. På så vis kan man öka sin tydlighet mot presumtiva samverkande aktörer i den värdeskapande kedjan och nå längre i konkretisering av ”produkter” tillsammans med andra lokala aktörer – privata, ideella såväl som offentliga.

Lundaland Filharmoniska Orkester

Affärsnätverk och nätverkande

har etablerat sin verksamhet sedan några år, men har en utmaning i att utveckla en bärande ekonomi. Genom att utveckla förstärks verksamhetens möjligheter att bygga upp värde- kedjor tillsammans med andra aktörer för att skapa större volymer och bättre långsiktighet, så att ett hållbart ekonomiskt system kan utvecklas.

Hållbara Hardeberga

är i en fas där det handlar om att formulera strategi och metod för verksamhetsidén att överleva på sikt. Produktifiering är både ett mål och ett medel för detta arbete. Genom den typ av coachning som

Centrum för Publikt Entreprenör skap

erbjuder – där frågor om finansiering, produktutveckling, organisering ses som kom municerande kärl – ges projektdeltagarna stöd att utveckla en strategi som hela tiden är förankrad i här och nu och i samspelet med presumtiva kunder och partners i omvärlden.

Flyinge Utveckling

med projektet

Living Lab Green Valley

är i en fas där man behöver konkretisera vad olika delar i den visionära projektidén faktiskt kan resultera i. Genom att sammanföra projektet med universitet och högskola i syfte att avgränsa studentuppgifter som kan medföra fördjupade kunskap och förståelse för olika delar av projektidén, kan projektet förankras bland fler intressenter och säljas in för att utveckla affärer.

Värpinge Grön Agroinkubator

och ekonomisk bärighet.

har i hela sitt upplägg från idé till realisering byggt på en processmetodik byggd på interaktionsdesign och cocreation mellan deltagande aktörer från idéburen, privat och offentlig sektor. LLUnod-projektet har därigenom inte tillfört någon ytterligare metod för affärsutveckling. LLUnod-projetet lyfter fram och förtydligar vad man ser att detta metodologiska förhållningssätt har medfört i perspektiv av affärsutveckling AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD 19

Verksamheter som deltagit i affärsut vecklingen och deras erfarenheter

Kartan visar varifrån på jorden ARNAs besökare kommer.

ARNA i Fågelriket

Föreningen ARNA i Fågelriket har sin bas i Harlösa, en ort som har ungefär lika långt till centralorterna Eslöv, Sjöbo och Lund. Föreningens utvecklingsarbete tar sin utgångspunkt i de fina fågelmiljöerna som finns i området, särskilt runt Vombs ängar och Kranke sjön. Idag är det här Sveriges främsta fågelområde i inlandet med ett rikt fågelliv året om. Fågelriket är ca 20 x 20 km stort, och berör de tre kommunerna Sjöbo, Eslöv och Lund.

Den grupp människor som bildat ARNA är inspi rerade av och ser potentialen i dessa naturvärden. Föreningen är ansluten till ResArtis, som är ett globalt nätverk för verksamheter med residensverksamhet med syfte att tillhandahålla boende och arbetsplats för en längre tids vistelse. Varje sommarsäsong är ARNA sedan 2011 värd för en handfull etablerade konstnärer, många gånger med koppling till större universitet. Fågelriket -– The Avian Kingdom – blir alltmer känt globalt och de regelbundna besöken ger ARNA tankar om att tillsammans med andra lokala aktörer utveckla verksamheten på olika sätt med utgångspunkt i konceptet Art & Nature. ARNA stödjer visionen hos de tre kommunerna Sjöbo, Eslöv och Lund att bilda ett nytt UNESCO biosfärområde i Vombsänkan. Genom att verka genom lokalt ledd ut veckling har ARNA bidragit till att denna vision tagit viktiga steg framåt. ARNA har målet att ge biosfärs processen och ett framtida biosfärsområde en tydlig kulturprofil. Det skulle i så fall bli det första i världen.

Erfarenheter gjorda av ARNA i Fågelriket

Föreningen kallar själva sin utvecklingsmetod för sökande-bekräftande.

- Vi utgår från de resurser som den här platsen har, och sätter det i ett globalt sammanhang. Det ger ett 20 AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD

perspektiv som innehåller både rik historia och nutida utmaningar. Vi tror att betydelsen av människors förankring till en ”plats” kommer att öka i framtiden, och att skapa sammanhangen som sätter människor i relation till en plats kan bli en affärsidé samt bidra till ett respektfullt nyttjande av naturen. - Vår ”plats”, den resurs vi vill utveckla, sträcker sig över administrativa kommunala gränser. Den är vårt ”hemma”, oavsett om den ligger i vår bostadsorts kommun eller grannkommunen. Det har inte haft så stor betydelse då vi jobbat som ett ”LEADERprojekt”. Däremot har det visat sig ha betydelse för vårt arbete när vi vill fortsätta utveckla och omsätta våra idéer. Nu när vi har kommit några steg på vår utvecklings trappa, då säger alla att det är dags att börja sam verka med kommunen i större utsträckning. Men där halkar vi platt på ett bananskal, eftersom vårt arbete genomgående berör tre kommuner; vi blir någon slags vit fläck på kartan i de administrativa systemen. Efter ett intensivt lobbyarbete har vi (också med hjälp av LEADER-medel) öppnat vägar för dialog med de tre kommunerna och även med Lunds Universitet och med Länsstyrelsen om den unika möjligheten att bli det första biosfärsområdet som har en tydlig kultur profil i sitt arbete för en hållbar utveckling. Processen att bilda ett nytt biosfärsområde tar minst sex år, så det kräver uthållighet. Att vi fått positiv återkoppling för vårt arbete är givetvis är roligt. Men för oss som ideell föreningen är det tungrott att samarbeta med de kommunala ”systemen” som ju har helt andra förutsätt ningar och arbetssätt än vi. Men vi är övertygade om det här områdets potential, och det är vår drivkraft att jobba vidare. Med de internationella kontakter vi har känner vi ju också väl till Europeiska Landskapskon ventionen och hur man från EUs sida ser betydelsefullt på den här typen av utvecklingsarbete. Det är både inspirerande och stärkande.

- Föreningens arbete kan ses som två skilda spår, ett där man söker utveckla dialog med en rad aktörer för att lyfta fram och förtydliga de värden man ser i området. Detta kräver nära dialog med framför allt en rad offentliga aktörer där ”affären” i traditionell bemärkelse ligger bortom greppbarhet i nuläget. Det andra spåret handlar om att formulera affärsidéer av mer traditionell art. Men eftersom dessa affärsidéer har som resurs de värden som finns i området som ett resultat av offentliga aktörers verksamhet (som tex res taurering av naturmark), slungas diskussionen tillbaka till dialog-spåret med offentlig sektor. Lösningen på denna situation ser vi i ett närmare, mer kontinuerligt och förtroendefullt samarbete med offentliga aktörer på kommunal och regional nivå.

- LEADERpengarnas styrka är att de överskrider administrativa kommunala gränserna och förutsätter tvärsektoriellt samarbete. En idé skulle vara att skapa förvaltningspengar som är kopplade till markanvänd ning. Som det är nu finns det ju bara projektpengar för uppstart eller tidsbegränsade saker. Tänk om vi kunde utveckla ett sätt att koppla medel för arbetsliv och sociala frågor till sådana områdens om har t.ex. med markskötsel att göra.

- Vi jobbar med sådana saker som ofta har en ange lägenhet för offentlig sektor. Men som föreningsaktör upplever vi att det är svårt att få till möten med det offentliga, särskilt om föreningens säte är i en annan kommun.

- Hur gör man affärsutveckling av goda idéer som ligger i gränslandet mellan det offentliga och pri vata? Hur har andra föreningar gjort när de startat företag? Vi har provat Business Model Canvas, men ansåg att den mer lämpade sig för företag som redan hade en befintlig verksamhet. Men det som var givande var att få in nya perspektiv, att någon ställer frågan ”Hur kan ni utvecklas i riktningen mot ett hållbart företagande där ni är just nu?”. Ett sådant stöd är bra, inte bara som bollplank utan även som ifrågasättare. Det gav oss mycket värdefullt nytänkt som vi har kunnat formulera till våra nästa steg.

- LEADERprojekt är inte projekt, utan snarare avsikter. Det behövs stöd för projektledning, IT-stöd, kontakt skapande hjälp och uppdatering på strategiska samhällsmål, försäljningsstöd (som verksamhet och som tjänster) och redskap. Mentorsverksamhet helt en kelt. Det bästa skulle vara om man fick stöd i cykler, möjligheten att någon kommer utifrån och reflekterar med oss var vi står och ger inpass kring verksam hetsutvecklingen. Det behövs stöd i affärstänket och lättillgängligt finansieringsstöd, så att vi tar oss vidare på vår resa mot självfinansiering. Det är även viktigt att ta vara på och överföra kunskapen från ett projekt till ett annat – en ambassadörsverksamhet. AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD 21

Bilden illustrerar konceptet Green Trail framtaget av Flyinge Utveckling.

Flyinge Utveckling

Flyinge Utveckling är en väletablerad verksamhet i form av ideell förening som verkar i Flyingebyg den nordöst om Lund. Föreningen är dessutom huvudägare för utvecklingsbolaget FBGAB, Flyinge bygdegemenskapsaktiebolag (svb) med särskild vinstutdelningsbegränsning. Bolagets syfte är att öka bygdens värde, skapa lokala arbetstillfällen och hitta nya hållbara affärsidéer och man äger och förvaltar en fastighet i bygden. Utgångs punkten för Flyinge Utvecklings verksamhet är det geografiska området Flyingebygden och viljan att få vara med och bidra i samhällsutvecklingen så att platsen utvecklas på ett bra och hållbart sätt och i samspel med Lunds stad och omland. Man jobbar med en rad olika frågor, med hållbart fokus utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv.

Sedan något år arbetar man med visionen Green Valley Flyinge. Visionen innebär att använda överskottsvärme från ESS och MAX IV för att skapa ”Green Trail” en slinga med en kedja av testbädds-exempel på en sträcka mellan nordväs tra Lund och Flyingebygden. Man kan beskriva Green Trail som ett erbjudande till forskare och entreprenörer som en ”outdoor infrastruktur” motsvarande en gigantisk mässhall med all nöd vändig infrastruktur för att rigga och visa upp en mängd olika framkantsprojekt; en testbädd för kli matsmart teknik och hållbara system. Som en ”out door mässhall” på sträckningen Lund Northeast – Flyingebygden, genererar Green Valley Flyinge en rad attraktioner för rekreation, upplevelser och kunskapsturism. Även kommersiella verksamheter 22 AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD

22 AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD med anknytning till odling och energi (t ex för försäljning av jordbruksprodukter) kan ge nya möjligheter för fastighetsägarna utmed sträckan. I strukturen läggs även ledningar för transport av gas, fjärrvärme, bredband, el, för att försörja de olika anläggningarna. För att skapa ytterligare mervärde utnyttjas slingan som en transportled för elfordon, cykel och gång till de olika verksamhe terna utmed sträckan. Utgångsidén är i nuläget förarlösa elfordon som skall kunna anropas vid behov med kontantlös betalning. På lämpliga sträckor kan slingan utformas med tak av solceller så att man kan alstra stor del av den elenergi som de förarlösa fordonen behöver inom den egna strukturen och systemet blir därmed en testbädd i sig.

Området Lundaland präglas av närhet till uni versitetsvärlden. Det innebär en stor tillgång till kvalificerad vetenskaplig kompetens inom en rad områden. Samtidigt gör vardagliga strukturer det ofta svårt att etablera och utveckla konstruktiva kontakter mellan universitetsvärlden och praktiken i vardagen. Detta har varit utgångspunkten för LLUnod-projektet då vi valt att kalla Samverkan med universitet för en metod för affärsutveckling. Hypotesen är den att flera av de projektidéer som kommer igång i en utvecklingsprocess med hjälp av LEADERmedel, behöver resurser att de taljstudera vissa aspekter för att komma närmare affärsmässig realisering. Sådana detaljstudier kan ofta ges en karaktär och form som motsvarar behoven av karaktär och form i studenters uppsat ser och examensarbeten. Utmaningen består dels av att bistå projekten att identifiera och avgrän sa vilka fördjupningsstudier som skulle kunna innebära en öka affärsutveckling, och dels att matcha dessa case med lämpliga kurser, lärare och studenter på universitetet.

För att testa och upptäcka möjligheter och svårig heter i ett sådant sätt för att bidra till affärsutveck ling, medverkade LLUnod-projektet i utvecklandet av ett samarbete mellan Flyinge Utveckling och Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet. Flyinge Utveckling driver projektet Green Valley Flyinge som har kommit en bra bit på väg på konceptuell och visionär nivå. Projektägaren upplever dock svårigheter att komma vidare in i en realiseringsfas. Tanken är att genom att göra detaljstudier på avgränsade aspekter och delar av konceptet, och få tekniska och ekonomiska beräkningar gjorda som ökar begripligheten för presumtiva kunder, kan affärsmöjligheterna förtydligas. Internationella Miljöinstitutet använde projektet som case för en grupp studenter. Båda parter ser fördelar med att fortsätta att samverka på ett sådant sätt. LLUnod-projektet har i samma syfte sammanfört LTH Näringsliv och Flyinge Utveckling och även här ser parterna potential till samarbete.

Erfarenheter gjorda av Flyinge Utveckling

- Vi jobbar med många olika typer av finansie ringssätt för att driva vår verksamhet. Vad som är styrkan med LEADERmedlen är att de möjliggör att komma igång på ett enkelt sätt med utveck lingsidéer som man har.

- Vi är en så pass etablerad aktör att vi ofta jobbar med projekt som är för stora för att drivas med LEADERmedel. Därför är utvecklingen av en LLUnod intressant för det möjliggör för aktörer i området Lundaland att på ett enklare sätt ta del av samarbeten som kan finansieras genom multi funding, så att mer omfattande förändringsprojekt kan drivas.

- För oss handlar det ofta om att rigga nydanan de verksamheter och påverka offentliga system för ökad hållbarhet. Därför jobbar Flyinge utveck ling gärna tillsammans med offentliga aktörer eller med universitetet. Men det kan ofta vara svårt att i praktiken etablera en för ändamålet relevant kontakt.

- Det är viktigt med en platsanknytning för att driva den typen av utvecklingsarbete som vi gör.

AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD 23

Hållbara Hardeberga

Samhällsentreprenörskap är en typ av entrepre nörskap om inte följer en mer traditionell, linjär affärsutveckling, utan söker sig fram för att hitta lösningar på sådant man menar bör förändras för att det affärsproducerande systemet ska bli verklighet. För Hållbara Hardeberga handlar detta till exempel om att utveckla samarbete med grannen Sydsten så att vattenflödena i området förändras och vattentillgången i området kan återställas/utvecklas så att en ökad odling blir möjlig. Odlingen ser man som en potential för självförsörjning för den skolverksamhet man driver, men också och framför allt som en resurs för den närbelägna urbana miljön och dess befolkning.

Det är strukturförändring man adresserar, vilket av naturliga skäl tar tid. Utmaningen för samhällsen treprenörerna är att överleva resursmässigt (tid, pengar, drivkraft, kompetens) genom aktiviteter som både har ett värde för avnämarna här och nu, men också innebär tydliga steg i riktning mot det strukturförändrande målet som ligga många år framåt i tiden.

I ett sådant sammanhang erbjuder Centrum för Publikt Entreprenörskap stöd för att se hur finan siering kan lösas under hand - att söka utveck lingspengar, men också att hjälpa projekten att titta på sin verksamhet med affärsmässiga ögon: vad kan vi faktiskt göra affärer av redan idag. Samtidigt som man ställer de finansiella frågorna ställs frågan hur en ändamålsenlig organisering kan se ut, vilka skeenden i omvärlden projektet kan bli del av för att lyfta fram sig själv, ”så fort man visar så sätter det igång – men vi har hittills inte haft så mycket att visa.” Hållbara Hardeber ga behöver en plan som ger en överblick över mål och delmål på fem års sikt så att de som är engagerade upplever en kontinuitet i den vardag som ofta tenderar att kantrar åt olika håll.

foto : Concrete Farming/Hållbara Hardeberga.

Erfarenheter gjorda av Hållbara Hardeberga

Hållbara Hardeberga är en idé av några av lärarna på waldorfskolan i Hardeberga. Pro jektet vill utveckla Hardeberga som en plats för ekologisk odling och använda odlingen för flera syften: som pedagogisk redskap att folkbilda om miljö och hållbarhet genom att synliggöra samband mellan resurser och mänskliga kon sumtionsmönster, som ett mångsidigt besöksmål för närområdet (där man inbegriper den urbana miljön i Dalby, Södra Sandby och Lund) och också för produktion av råvaror till skolans kök samt för extern försäljning. I en framtida förläng ning av den utveckling som projektet och andra aktiviteter resulterar i, ser man från skolans sida en möjlighet att starta en gymnasieutbildning med fokus på odling. Projektet har med andra ord ett nära samarbete med skolan, som drivs som en stiftelse.

Till projektet har knutits två projektledare som är professionellt förankrade inom stadsodling, vilka tillsammans med en senior lantbrukare med mångårig erfarenhet av ekologisk odling utgör den operativa gruppen. Arbetet sker i nära dialog med lärarna och ledningen från skolan. Drivkraften är att visa och utveckla hur odling kan vara en verksamhet för att utveckla sociala struk turer och samtidigt påverkar för en miljömässigt hållbar utveckling. Det är de sociala systemen som kan utvecklas runt odlingen som man vill utveckla affärsidéer kring. Man säljer också till skolan kök, och naturligtvis är försäljning en viktig aspekt för att skapa ekonomisk bärighet i hela den här idén. Men man vill att försäljningen inte bara ska vara en ekonomisk transaktion, utan också innebära att sociala strukturer etableras. Man har utvecklat ett samarbete med Sularpsfar men som ligger längs Sandbyvägen, och säljer produkter dit. - Och deras kunder blir nyfikna på våra odling ar. Det är ett sätt att skapa sociala strukturer i närområdet.

AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD 25

- Vi har ett perspektiv på fem år och mer för att ut veckla den socialt levande och ekologiskt hållbara plats som är visionen. Vi vill att detta ska vara en plats för lärande och därför har vi en dialog med Holma Folkhögskola som driver stadsodlingskurser på Brunnshög i Lund. En av kursdeltagarna har varit praktikant hos oss i projektet. Vi har också deltagit i LEADERprojektet Vandra i Skåne och varit ett rastställe för dem som vandrar längs leden. Det gjorde vi tillsammans med Malmö högskola på temat Eateble Art. Det är så vi vill jobba: vara öppna för att haka på initiativ i vår närhet som ligger i linje med det vi vill skapa. Samtidigt är det viktigt att ha blicken fäst lite längre bort för att hålla balansen i en vardag där det gäller att se möjligheter och haka på. Det är viktigt att ha en grundläggande strategi med delmål för att behålla styrfart. Det är helt klart kommunicerande kärl mellan att ha en plan å ena sidan och att ta vara på tillfällen å andra sidan.

- LEADER har inneburit en möjlighet till finansiering för oss så att vi kan komma från planeringsfasen till att faktiskt sätta igång och odla och göra suc cessiva erfarenheter för hur vi kan utveckla sociala system kring odlingen.

- Utmaningen med det projektstöd vi får från LEADER är att systemet som det är riggat gör det mycket svårt att komma på banan ekonomiskt. Vi var till exempel tvungna att flytta huvudmannaska pet för projektet från skolan (som är en stiftelse) till en ideell förening som vi uppmanades att bilda. Så det har vi gjort. Men den ideella föreningen har inga finansiella tillgångar, och utbetalningen av LEADERmedel sker i efterhand, vilket innebär att vi inte har någon kassa under projektets gång. Vi har löst det genom att skolan lånar projektet peng ar tills utbetalningar sker. Det finns fler svårigheter av ekonomisk karaktär inbyggt i LEADERsystemet, projektet får till exempel inte göra överskott. Hur ska vi då kunna jobba proaktivt för en verksam hetsutveckling som blir ekonomiskt självbärande? De investeringar som vi behöver göra för att få igång verksamheten, till exempel ett växthus, bedöms som företagsinvesteringar, så det får vi inte använda LEADERpengarna till. Reglerna är riggade på ett sätt så att vi från projektets perspek tiv lätt hamnar i situationer av moment 22. Det gör det väldigt tungrott. Så är det också så att det är svårt att få råd och stöd av dem som jobbar med hanteringen och utbetalningarna. De verkar helt överbelastade av arbete.

- Vi säljer inte för att tjäna pengar. Vi tjänar pengar på försäljning för att producera. Det är ”produk tionen” av sociala och miljömässiga värden som är det väsentliga för oss. Men vi måste utveckla sätt att skapa en hållbar ekonomi i det vi utvecklar. Den största utmaningen i det är att komma upp i belopp som kan bära en halvtidstjänst. Det behövs åtminstone en halvtidstjänst i detta för att det ska finnas tillräckligt med bensin i tanken att driva arbetet dagligdags. Och vi kan inte ta in personer på olika typer av subventionerade tjänster, för vi behöver först ha någon som kan stå för basen och stabiliteten i verksamheten. Tills vi har kommit upp i en verksamhetsvolym som kan finansiera en an ställning, så är det olika typer av utvecklingsbidrag som gäller för oss. - Det är en värld i sig att hela tiden rigga pro jekt som kan fungera som delprojekt och länkar framåt i den utveckling vi vill ha. Vi lär oss hela tiden genom att göra praktiska erfarenheter. Det samarbete med CPE som LLUnod-projektet har bidragit till, är värdefullt i det perspektivet: att ha möjlighet till stödjande samtal med personer som har erfarenhet av den situation vi befinner oss i och hur man kan hantera den strategiskt. Vi har till exempel insett att det passar oss bättre att utveckla samarbete kring produktion med förskolor och inte med skolor. Förskolor innebär 40–50 personer medan skolor innebär 200 barn samt lärare. Det blir för stora kvantiteter för oss. Vi tänker också i termer av Community Supported Agriculture, CSA och ser framför oss att våra odlingar ur ett samar betsperspektiv blir ett hopplock av olika delar som servar olika avnämare som till exempel förskola, waldorfskolan här, allmänheten m m.

26 AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD

26 AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD Lundalands Filharmoniska Orkester. FOTO : Nicklas Rudfell.

Lundaland Filharmoniska Orkester

Lundaland Filharmoniska Orkester är en verksamhet som tillsammans med professionella och internatio nellt erkända musiker sätter upp en årlig operagala. Detta gör man i för ändamålet otippade lokaler i Lun daland, lokaler som är byggda för andra ändamål än musik, men vilka visar sig ha en utmärkt akustik för opera. Man gör också mindre produktioner under året, bland annat har man återkommande konserter för barn.

LFO strävar efter att vara en rörelse förankrad i om rådet i bemärkelsen att man utöver sin affärsmässiga verksamhet med professionella musiker från Lunda land också vill vara en resurs för samarbete med till exempel lokala idrottsklubbar som mot ersättning kan hjälpa till med praktiska uppgifter i samband med galakonserterna. I förlängningen av detta sätt att se på verksamheten önskar man också utveckla system för att riggning av ljud och ljus som ett sätt att skapa möjlighet för intresserade ungdomar att lära sig mer kring dessa områden genom att praktisera i arbetet.

AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD 27

Arbetssättet kräver nätverk för samverkan som man önskar utveckla på ett mer strukturerat sätt. Även ur finansiell synvinkel är nätverkande avgörande för verksamheten.

Verksamheten bygger på idéellt arbete. Det ska vara en rörelse med proffs/business-inslag. Detta är ett nytt sätt att bedriva verksamhet och hur detta ska organiseras så att det blir attraktivt för alla par ter är ett utvecklingsarbete. Strategin är att använ da de möjligheter som inte är alldeles uppenbara. LFO har inte varit i kontakt med traditionell innova tions- eller affärsutveckling.

Erfarenheter gjorda av Lundaland Filharmoniska Orkester

Det riskkapital som LFO har fått tillgång till genom LEADER har möjliggjort en uppstart av verksam heten. Men i likhet med flera andra är LFO kritiska till att denna typ av riskkapital inte tillåter att vinster görs i verksamheten. Det gör det svårt att passera det skede i verksamhetsutvecklingen som uppstår då riskkapitalet är slut och verksamheten förväntas börja stå på egna finansiella ben.

- Utan möjlighet att bygga upp en kassa har man inte heller möjlighet att jobba upp verksamheten med hjälp av Arbetsförmedlingens förmånliga er bjudanden. Det är förvisso också så att det är svårt att bygga upp en verksamhet med hjälp av denna typ av anställningar där människor snabbt försvin ner bort till mer etablerade anställningsformer.

- Den typ av kulturell verksamhet som LFO bedriver kräver sponsorer. Att hitta dessa är en avgörande faktor för framgång. Detta arbete tar mycket tid och konkurrerar med utvecklingen av kärnverksamheten. I detta arbete behövs någon form av omvärldsbe vakning. Det hade varit till stor hjälp att ha någon form av stöd i detta arbete, genom att bygga och utveckla nätverk avsedda för ändamålet.

- Det är viktigt för oss att kontinuerligt hamna i sammanhang som ger nya uppdrag. Vi behöver nätverk specialgjort för landsort, eller kanske rurbana nätverk… LFO har gått med i Business Network International i centrala Malmö och det har gett kontakt med flera sponsorer. Men vi skulle önska ett BNI för landsbygden. Vi vill associera oss .

.

.

.

.

Malmö Turisms Produktkatalog

Malmö Turism har utvecklat en produktkatalog för att nå turismarrangörer i större skala och beskriver att det finns ett stort behov av produkter utanför Malmö. Manu alen kan ur ett LLUnod-perspektiv beskrivas som en av flera kanaler för marknads föring och försäljning som LLUnoden kan introducera för besöksmålsutvecklarna. Några av de aspekter som måste uppfyllas är: Definierad målgrupp, förstå målgrupp, paketera ett erbjudande Affärsidén måste sticka ut Långsiktighet måste garanteras Faciliteter som toaletter och andra förnödenheter måste garanteras Professionell, flerspråkig hemsida 28 AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD

28 AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD med landsbygden. Hur kan vi utveckla professio nella nätverk för oss som vill vara professionella på landsbygden? Jämför till exempel Lantmännen som låter lantligt i mångas öron. Därför jobbar de också under andra varumärken. LFO vill komma i kontakt med Lantmännen och andra mer etable rade och storskaliga aktörer som har landsbygd skoppling. De har vi inte hittat på BNI-nätverket i Malmö. Fundraising är inte heltid men kräver systematik och uthållighet och i det arbetet skulle en LLUnod kanske kunna vara en resurs, för att samordna resurser och bygga nätverk.

- LFO behöver också utveckla kontakt med resear rangörer och bussbolag. Det har varit spännande att LLUnod-projektet kunde ordna med en träff med Malmö Turism så att vi kommer med i deras produktkatalog.

- En komplikation med riskkapital genom LEADER är att verksamheten måste drivas som en idéell förening. Det medför bland annat att moms inte kan dras av. Vi har haft en ganska bra utgångs punkt eftersom Kävlinge kommun inledningsvis var projektägare till LFO. Nu har vi bildat en idéell förening men samarbetet med kommunen är värdefullt eftersom det är en annan typ av organisation och därför bland annat kan öppna upp andra ingångar för samarbete än vi skulle kunna gjort enbart som idéell förening.

Värpinge Grön Agroinkubator

Projektet Värpinge Grön Agroinkubator började som en visionär idé hos en lantbrukare i Lunds västra utkant. Idén fokuserar att lantbrukare/lant brukssektorn i det stadsnära landskapet kan vara en resurs för att skapa social välfärd för staden genom aktiviteter knutna till odling. Dessa (sociala och arbetstränande) aktiviteter skulle kunna gynna möjligheterna för människor som lever i socialt utanförskap eller långt från arbetsmarknaden, att förändra sin situation. Aktiviteterna skulle också kunna vara en utgångspunkt för träning av språk och entreprenörskap inom hortikultur. Idén förutsät ter att formerna utvecklas för hur idéburna, offentli ga och privata aktörer kan arbeta tillsammans.

Runt idén samlades en grupp personer verksamma inom Fontänhuset Lund, Röda Korset Internationella Huset i Lund, Socialförvaltningens arbetsenhet i Lund, FINSAM Lund, Hushållningssällskapet samt lantbrukaren Håkan Rasmusson. Håkan driver företaget Värpinge Grön LivsCultur AB (svb). AB (svb) är en företagsform där i princip allt överskott ska återinvesteras i verksamheten.

Då gruppen av aktörer samlats runt den visio nära idén kontaktade lantbrukaren en extern processledare som har hjälpt gruppen att ta sig från gemensam magkänsla och visionär idé, till hur ett konkret samarbete kan organiseras och finansieras som en prototyp, det vill säga en modell för hur aktörerna kan och bör samarbeta. Prototypprojektet planeras resultera i ett flerårigt försöksprojekt.

Projektet arbetar uttalat metodutvecklande med målet att ta fram en modell för hur aktörerna kan samarbeta; en modell som ska kunna använ das även på andra platser i Sverige. För att utveckla denna modell präglas arbetet av ett cocreation-perspektiv som både administrativt och finansiellt konstrueras som en trestegsraket (förstudie, prototyp samt flerårigt försök) och leds av processledaren. Processledaren är obero ende i sak och har som uppgift att facilitera de gränssnittssituationer där friktion uppstår mellan olika aktörers skilda systemtänk och kunskapskul turer, för att tillsammans med gruppen identifiera framkomliga vägar.

AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD 29

Från LLUnod-projektets sida och uppdraget om affärsutveckling är arbetssättet och upplägget intres sant och visar en tydlig och kontinuerlig progression i vad de samverkande aktörerna åstadkommer. LLUnod-projektet vill därför lyfta fram modellen som en metod för affärsutveckling, men har inte gått in i aktivt samarbete med projektet för att testa någon affärsutvecklingsmetod, så som skett med övriga projektexempel.

Co-creation

Co-creation är en arbetsmetodik som syftar till att ta fram nya produkter, tjänster eller system för samverkan mellan aktörer. Arbetet leds av en extern processledare som fungerar som facilitator för att stärka och guida deltagarnas egen förmåga att hitta lösningar tillsammans.

Erfarenheter gjorda av Värpinge Grön Agroinkubator

- LEADER har varit ett sätt för oss att finansiera den cocreation-process som är nödvändig för att vi som kommer från så olika håll ska skapa en tillräckligt god förståelse för varandras förutsättningar; för att vi ska kunna systemförändra tillsammans.

- LEADER har inte varit lätt att arbeta med eftersom vi hela tiden har haft fokus på att utveckla självbärande ekonomiska strukturer, och där har LEADERs förbud mot överskott i projektet inneburit påtagliga svårighe ter för oss. Vi har löst det så att jag, som i egenskap av privat näringsidkare är det största röda skynket för LEADERvärlden, har bildat ett så kallat socialt fö retag i formen av ett AB (svb). Men det har verkligen inte varit en lätt resa, eftersom banken, LEADER och även Tillväxtverket har haft låg eller ingen kännedom om denna bolagsform, trots att den funnits i Sverige i snart tio år. Det är bara min revisor som har känt till formen. Alla andra har jag fått lägga tid och kraft på att ”utbilda” trots att man kan tycka att de borde kunna detta. Så vi kan verkligen tala om metodutvecklingsprojekt – världen är inte gjord för att det ska vara lätt att samverka mellan sektorer na, trots att vi ju alla kan ana att det skulle skapa mervärde för samhället om vi gjorde det i större utsträckning.

-Vi är alla professionella aktörer i våra respektive sektorer, så en förståelse för att de system vi vill ut veckla måste vara ekonomiskt självbärande är en utgångspunkt för oss alla. Men som olika sektorer fungera vi ekonomiskt på väldigt olika sätt, vilket gör att vi kontinuerligt i våra utvecklande samtal identifierar nya faktorer att ta hänsyn till, som vi inte visste tidigare. Inte minst hur vi ska få ekono misk bärighet i den här typen av samverkande ambitioner. Där har det visat sig vettigt att jobba i en trestegsraket för det tar sin tid att gemensamt lära vilka de ekonomiska faktorerna i detta är.

- Men då är det bara att landa tillbaka till att det är metodutveckling vi håller på med och att vi måste vara öppna med det; att detta inte ska uppfattas som traditionella ekonomiska system som drivs av vinstmaximering, utan istället samhällelig mänsklig vinning i ett bredare perspektiv. Det kan vi prata om i perspektiv av folkhälsa, arbetsmark nadspolitik, integrationspolitik, markanvändning och inte minst att vilja att individer ska må bra och få utvecklas. Då kan vi prata om en hållbar stad.

- Det är lärorikt att arbeta tillsamman över sektors gränser. Vi inser att vi fungerar väldigt olika, både vad som är vår drivkraft, vilka begränsningar vi har, hur vi förankrar vår verksamhet och hur vi kan ta beslut. Det kan skapa frustration ibland, och då är det bra att ha en oberoende processledare som ser till att vi tar oss vidare tillsammans.

foto : Anna Ranger.

30 AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD

Sammanfattning av projektens erfarenheter och behov

Sammanfattningsvis har de LEADERfinansierade projekt som deltagit i LLUnod-projektet gjort följande erfarenheter.

.

Det är generellt svårt att överbrygga urbana/rurala gränser för att bygga värdeska pande kedjor – en LLUnod medför en rurban kompetens och ett rurbant handlingsutrym me som är värdefullt.

.

Det är generellt svårt att överbrygga etablerade administrativa gränser – en LLUnod medför ett perspektiv som utgår från landskapliga resurser och hittar lösningar som över bryggar administrativa gränser och gränser mellan sakfrågeområden. Det är ett stöd för utveckling av värdeskapande kedjor i samarbete mellan olika sektorer och administrativa gränser.

.

Det är generellt svårt att etablera kontakt med offentliga aktörer som är relevanta för affärsidéns utveckling – en LLUnod kan beskrivas som en växellåda mellan enskilda människors entreprenöriella initiativ och offentliga strukturer, strategier och policys på kommunal och regional nivå, en växellåda som gör skillnad för att etablera kontakter.

.

.

Svårt att hitta riskkapital som är avpassat för den här typen av verksamhet – en LLUnod tillhandhåller kompetens att hitta och söka riskkapital, allt från mindre ”sätt igång-pengar” till större fondansökningar i samarbete mellan flera aktörer. Det är värde fullt för att överleva från idéfrö till självgående verksamhet.

Svårt att arbeta efter traditionella affärsutvecklingsmodeller – en LLUnod medför på ett effektivt sätt tillgång till fjärde generationens affärsutvecklingsstöd (mindre modell och mer cocreation) som är avpassat för den typ av utvecklingsprocesser som detta rör sig om.

.

.

Det är svårt att nå kompanjoner/sponsorer för utveckling av värdeskapande kedjor – en LLUnod medför en struktur för sådana möten.

Det är svårt att klara sig utan strukturerade nätverk för affärsmöten som har grund i trepartsamarbete – en LLUnod är värd för sådana nätverk.

.

.

Det är generellt svårt att nå adekvata samarbetspartners inom akademin för samarbe te kring fördjupad kunskapsutveckling kring aspekter av affärsidén – en LLUnod tillhanda håller kompetens för att underlätta sådana matchningar.

Det är ett hårt arbete att nå kunder med de erbjudanden man tagit fram – en LLUnod medför en länk till etablerade turism- och destinationsaktörer.

.

Upplägget av projektet Värpinge Agroinkubator har kontinuerligt fokus på självbä rande ekonomi och affärsutveckling. Man skulle kunna kalla arbetsformen för ”öppen innovation” i ett samhällsplaneringsperspektiv. Eller innovationsdriven upphandling av ”strukturer för samverkan” – en LLUnod tillhandahåller oberoende processledare för den na typ av utvecklingsarbete.

32 AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD

32 AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD

”

LEADERpengarnas styrka är att de överskrider administrativa kommunala gränserna och förutsätter tvärsektoriellt samarbete. En idé skulle vara att skapa för valtningspengar som är kopplade till markanvändning. Som det är nu finns det ju bara projektpengar för uppstart eller tidsbegränsade saker. Tänk om vi kunde utveckla ett sätt att koppla medel för arbetsliv och sociala frågor till sådana områden som har med markskötsel och sånt att göra.”

”

LEADERprojekt är inte projekt, utan snarare avsikter. Det behövs stöd för projektledning, it-stöd, kontaktskapande hjälp och uppdatering på strategiska samhällsmål, försäljning (som verksamhet och som tjänster), redskap och mentorsverk samhet helt enkelt. Det bästa skulle vara om man fick stöd i cykler, att någon utifrån kommer och är med och reflekterar kring verksamheten. Det behövs lättillgängligt finansierings stöd så att vi tar oss vidare på vår resa mot självfinansiering och affärstänk. Det är viktigt att ta vara på kunskapen från ett projekt till ett annat – en ambassadörsverksamhet.”

AFFÄRSUTVECKLINGSSTÖD 33

En kollektiv lärprocess

Under våren och sommaren 2014 genomfördes fyra halvdagsworskhops för aktörer från privat, offentlig och idéburen sektor samt akademi, alla på olika sätt verksamma i Lunda land (f

ör deltagarlista se Bilaga 1

).

Workshoparna fokuserade två frågeställningar:

.

Vad är unikt för området Lundaland och hur kan vi ta det som utgångspunkt för vår gemensamma satsning i en LLUnod Lundaland?

.

Vad ska en LLUnod leverera för att motsvara identifierade behov?

Hur ska en sådan LLUnod vara organiserad för att kvaliteten på verksamheten ska bli hög?

2. Hur kan vi beskriva en LLUnod – hur man skapar den och vad den levererar – så att andra kan ha nytta av det LLUnod-koncept som vi skapat?

Vad en LLUnod ska leverera för att motsvara identifierade behov

Syfte med en LLUnod

En LLUnod syftar till att underlätta rurban utveckling och framväxt av värdeskapande kedjor, byggd på social innovation och samhällsentreprenörskap.

En LLUnod är en funktion

En LLUnod ska ha funktionen av en ”växellåda” som överbryggar stuprör på horisontell nivå och också överbryggar glapp som uppstår på vertikal nivå i samhällsutvecklingen. En LLUnod beskrivs på följande sätt:

.

En rurban kompetens och ett rurbant handlingsutrymme.

Ett perspektiv som utgår från landskapliga resurser och hittar lösningar som över bryggar administrativa gränser och gränser mellan sakfrågeområden.

. .

En växellåda mellan människors entreprenöriella initiativ och offentliga strukturer, strategier och policys på kommunal och regional nivå.

Kompetens att hitta och söka riskkapital, allt från mindre ”sätt igång-pengar” till större fondansökningar i samarbete mellan flera aktörer.

.

Tillgång till fjärde generationens affärsutvecklingsstöd (mindre modell och mer co creation) som är avpassat för den typ av utvecklingsprocesser som detta rör sig om.

.

En struktur för möten mellan presumtiva kompanjoner/sponsorer för utveckling av värdeskapande kedjor.

.

Värdskap för nätverk för affärsmöten i penta helix-perspektiv, som har platsens värden som utgångspunkt för samarbeten 34 EN KOLLEKTIV LÄRPROCESS EN KOLLEKTIV LÄRPROCESS 35

. .

Kompetens för att underlätta matchningar mellan affärsidéer som behöver vetenskaplig belysning, och universitetsvärldens forskare och studenter.

En länk till etablerade turism- och destinationsaktörer.

.

Kompetens för oberoende processledning för affärsutveckling i fyrpart Vara affärsutvecklingsstöd för sociala innovatörer och entreprenörer i Lundaland, vars syften överensstämmer med föreningens strategi.

.

Drivande och samordnande vad gäller större utvecklingssatsningar i Lundaland finan sierade av olika former av EU-stöd

.

Ansvara för nätverkande som gynnar hållbar affärsutveckling av de initiativ som tas av sociala innovatörer och entreprenörer i Lundaland.

.

Relatera verksamheten till strategiska mål vad gäller arbetsmarknad, innovation och entreprenörskap, integration, demografiska förändringar, folkhälsa, mänskliga rättigheter och demokrati.

OFFENTLIG SEKTOR PRIVAT SEKTOR INDIVID IDÉBUREN SEKTOR AKADEMI

EN KOLLEKTIV LÄRPROCESS 35

Förslag: LLUnod i Lundaland

Med den kunskap som LLUnod-projektet resulterat i, föreslår vi att ett flerårigt prototypförsök för en LLUnod genomförs i Lundaland. Som resultat av LLUnod-projektet har vi en grund för vad en LLUnod ska leverera. Ett prototypprojekt syftar till att utforma en för ändamålet lämp lig organisationsstruktur för att uppnå syftet med LLUnodens verksamhet (

se ovan

).

LLUnodens grundverksamhet beskriver vi som en ”växellåda” där vi överbryggar stuprör på horisontell nivå och också överbryggar glapp som uppstår på vertikal nivå i samhällsut vecklingen.

.

.

.

.

.

.

.

Prototyp LLUnod Lundaland samverkar därmed med följande aktörer/aktiviteter/initiativ Mikrofond Skåne Centrum för Publikt Entreprenörskap Science Shop Krinova Professionell kompetens för att söka och rekvirera EU-medel Näringslivslots Föreningslots Visionen för en LLUnod utgår alltid från platsens specifika kvaliteter, i det här fallet området Lundaland. Missionen/uppdraget för en LLUnod är generellt och kan gälla för vilket område som helst som önskar införa det arbetssätt som LLUnod-modellen ger prov på. Prototypen kan beskrivas på följande sätt:

Visionen

Lundaland är ett område som lever och frodas som ett resultat av samarbete mellan områ dets många och skiftande parter: entreprenöriella, vetenskapliga, offentliga, folkliga i alla storlekar. Här kan individens drivkrafter och etablerade system mötas för att utveckla och förändra platsen Lundland till en öppen, välkomnande, spännande och inkluderande plats.

.

.

.

.

.

Området Lundaland präglas av: Närheten stadsbygd-landsbygd – avstånden är korta Mycket stor tillgång till kunskap Spännande mix av naturvärden och kulturvärden Magneter som ESS och MAX IV och den internationella atmosfär som de medför Människor med en mängd skiftande erfarenheter, kontakter och nätverk, vana vid att ta initiativ

Missionen

.

.

.

Resurs för tvärsektoriell innovation i rurbant perspektiv Resurs för produktutveckling och utveckling av nya värdekedjor som inbegriper så väl större som mindre aktörer från privat, offentlig, ideell och akademisk sektor. Produk- terna riktar sig till boende i området samt till turister regionalt, nationellt och globalt Resurs för att söka och rekvirerar EU-medel och andra finansiella resurser för utveckling av området.

36 FÖRSLAG

36 FÖRSLAG

.

.

.

.

.

Resurs för ge koncept och verksamheter som Centrum för Publikt Entreprenörskap, Mikrofonden Skåne och Science Shop en lokal förankring och sociogeografisk kontakt.

Resurs för att länka samman strategier från lokal, regional, nationell och EU-nivå med entreprenöriella initiativ i området och omvänt.

Resurs för att länka samman aktörer från näringsliv, civilsammahället, offentlig sektor samt akademi i området, för entreprenöriella initiativ och innovation.

Resurs för att föra samman agrara/hortikulturella näringen med kultur/natur besöksnäringen Resurs för att föra samman agrara och hortikulturella näringen med samhälls entreprenörer och social innovation

Varför kommer man till en LLUnod?

En LLUnod är mer av en funktion än av en plats. Individer och aktörer kan söka upp LLUno den för att få hjälp att utveckla en idé som gynnas bäst av ett rurbant perspektiv och sam verkan mellan olika aktörer från privat, offentlig, idéburen sektor eller akademi. Idéerna är företrädesvis av karaktären social innovation och kan innebära affärsutveckling och/eller samverkansutveckling. Man kan få råd och stöd vad gäller utveckling av nätverk, affärs skapande, värdeskapande kedjor samt finansieringsmöjligheter.

Vad gör man på en LLUnod?

En LLUnod är en utvecklingsaktör. En LLUnod arrangerar aktiviteter efter efterfrågan av ak törer för att stärka innovationsprocesser i ett rurbant perspektiv, med social innovation och samhällsentreprenörskap som utgångspunkter.

Vägledande principer för arbetet

Vägledande principer för arbetet att ta fram en modell för Nod för Lokalt Ledd Utveckling är: att den geografiska platsens och dess förutsättningar påverkar hur man bäst bör jobba; att processen för utvecklingsarbete har en iterativ karaktär, dvs ett kontinuerligt lärande och modifierande av tillvägagångssätt; att organiseringen av verksamheten bygger på samver kan mellan sektorerna samt akademin; att arbetet kräver för ändamålet avsedd kompetens och struktur.

De vägledande principerna kan beskrivas på följande sätt:

Plats

.

.

Områdsperspektivet bidrar till att fånga upp nya utvecklingsidéer som traditionellt faller ”mellan stolar”, idéer som gror i de administrativa mellanrummen och som inte plockas upp eller växer till i de befintliga innovationssystemen Områdesperspektivet bidrar till kritisk massa av utvecklingsidéer, intressenter, resurser, partners och presumtiva kunder/marknad. Alla nödvändiga faktorer för framgångsrikt innovativt utvecklingsarbete.

FÖRSLAG 37

.

.

Områdesperspektivet är en viktig förutsättning för att avgränsa och samla organisa tioner kring en gemensam vision.

Områdesperspektivet möjliggör att landskapets infrastruktur och funktionella kluster kan fås att samverka

.

.

.

LEADER-metodens styrka är att organisationer tillsammans identifierar och prövar gemensamma ”samverkansidéer” i form av förstudier, analyser och piloter.

LEADER-metoden kan användas för att facilitera lokalt ledd utveckling.

Lokalt ledd utveckling är nytt som begrepp och kommer att behöva definieras gemensamt av de organisationer som bestämmer sig för att bedriva lokalt ledd utveckling tillsammans.

.

.

Lokalt ledd utveckling i området Lundaland innebär att organisationer verksamma i området samverkar för att utveckla den egna verksamheten, löser gemensamma behov, och/eller utvecklar något nytt/gemensamt (metod, process, produkt, tjänst, aktivitet) som är bra för många.

För att vidareutveckla gemensamma ”samverkansidéer”/LLU-idéer till hållbara verk samheter behövs en speciellt anpassad affärsutveckling.

.

.

.

Organisationer, verksamma i Området Lundaland, som är intresserade av att aktivt medverka till lokalt ledd utveckling finns representerade inom alla sektorer (offentlig, privat, ideell, akademin).

Organisationen Lundaland Ideell Förening kan verka som en utvecklingsmotor för lokalt ledd utveckling i Lundaland Organisationen Lundaland Ideell Förening kan verka som en växellåda för lokalt ledd utveckling i Lundaland

.

.

.

Lokalt ledd utveckling i Lundaland kommer att behöva stöd i form av gemensam informationsplattform.

Söka pengar Affärsutvecklingsstöd

Organisering av arbetet

För att LLUnoden ska uppnå den effekt av ”växellåda” som beskrivs ovan, är huvud- mannaskap och organisering av en LLUnod en kärnfråga. Hur dessa frågor bäst ska lösas bör vara fokus för ett prototypprojekt med start 2015. Äng vid Kävlingeån i Flyinge.

foto : Wikimedia Commons.

38 FÖRSLAG

BILAGA 1

Deltagarlista

Under våren och sommaren 2014 genomfördes fyra halvdagsworskhops för aktörer från privat, offentlig och idéburen sektor samt akademi, alla på olika sätt verksamma i Lundaland.

Workshoparna fokuserade två frågeställningar:

1.

.

Vad är unikt för området Lundaland och hur kan vi ta det som utgångspunkt för

.

.

vår gemensamma satsning i en LLUnod Lundaland?

Vad ska en LLUnod leverera för att motsvara identifierade behov?

Hur ska en sådan LLUnod vara organiserad för att kvaliteten på verksamheten ska bli hög?

2.

Hur kan vi beskriva en LLUnod – hur man skapar den och vad den levererar – så att andra kan ha nytta av det LLUnod-koncept som vi skapat?

Medverkande aktörer

ARNA i Fågelriket Centrum för Publikt Entreprenörskap Dalby Kulturkvadranten destinationLund Eslövs kommun, näringsliv Flyinge Utveckling Hela Sverige ska Leva Hållbara Hardeberga Kävlinge kommun, näringsliv Kävlinge ån – den blå leden Lantmästaren på Rinnebäcks Gård, Lund LEADER Lundaland, presidiet Lomma kommun, plan LRF Lundaland Filharmoniska Orkester Lunds Universitet, Ekonomihögskolan Lunds Universitet, LTH näringsliv Lunds Universitet, Lusic/LU Open Lunds kommun, turism Länsstyrelsen Skåne, LEADER och landsbygdsutveckling Länsstyrelsen, reservatförvaltningen Mikrofonden Skåne Nätverket idéburen sektor Skåne Regions Skåne, näringsliv och landsbygdsutveckling Se Lundaland Skåneidrotten Staffanstorps kommun SLU Alnarp, landskapsplanering Uppåkra Arkeologiska Stiftelse Vandra i Skåne Värpinge Grön LivsCultur AB (svb) 40 BILAGA

Lund 2014