Jazzbladet nr 1/11 - Classic Jazz Göteborg

Download Report

Transcript Jazzbladet nr 1/11 - Classic Jazz Göteborg

JazzblaDet
1/2011 årgång 33
Swing Brothers
Vinnare i årets jazztävling!
Foto: Lazze Grünberger, FKJ
2
2x55 år - jubileumsjazz på Nefertiti!
•
•
•
•
Swing Brothers 5 år
Peoria Jazz Band 50 år
Jazzin’ Jacks 30 år
Vintage Jazz Big Band
30 år
Jubileumsreferat inne i tidningen
Stilstudier av
Jazzin’ Jacks-medlemmarna Lasse
Karlsson, klarinett
och sång samt
Caesar, piano och
sång
Foto: Hans
Westerström
JazzblaDet
Organ för
Föreningen Classic Jazz
Göteborg
Redaktör och ansv utg:
Bosse Alftenius
Hovås Enebacke 7
436 58 Hovås
e-post:
[email protected]
web:
www.classicjazzgoteborg.se
Du är välkommen med bidrag
till Jazzbladet! Material (helst i
elektronisk form) bör vara red.
tillhanda före 110601
BLI MEDLEM, STÖD VÅR
MUSIK!
Årsavgift:
Senior:
200:Junior (under 30 år) 30:Pg 91 60 23 - 5
Classic Jazz Göteborg
Ange namn, adress, tel,
epost och om du spelar
något instrument!
3
Redaktörens
Redaktörens
spalt
Äntligen tycks fimbulvintern
vara till ända. Det våras för
oss alla, och inte minst för den
klassiska jazzen i Västsverige.
Som framgår på annan plats i
tidningen vann Swing Brothers
i hård konkurrens årets riksfinal i jazztävlingen. Jag hade
förmånen att få följa med som
juryrepresentant för Classic
Jazz Göteborg på finalkryssen,
som företogs med Viking Lines
Amorella – resan förtjänstfullt
arrangerad av vår systerförening i Stockholm.
Förutom den musikaliska behållningen resulterade resan
i att vi fick värdefulla kontakter – från båda håll såg vi flera
möjligheter till framtida samarbete mellan föreningarna, till
fromma för våra medlemmar.
Som jag nämnde i förra numret
förde den inställda jazztävlingen det goda med sig, att vi
fick bjuda till för att fylla det
uppkomna tomrummet i vårt
program med andra aktiviteter – jubileumskonserterna på
Nefertiti, som presenteras på
annan plats i tidningen, blev
mycket lyckade, och de två
”försöksheat” som vi hittills
Tryckt hos Lindgren & Söner, Mölndal
kört på s/s Marieholm har gett
mersmak. Ångbåtsmiljön passar bra för klassisk jazz - kom
ihåg att jazzen företog sin resa
norrut från New Orleans med
Mississippis flodbåtar, där bl a
Fate Marables orkester underhöll passagerarna. Mycket tack
vare Marieholms centrala läge
och det faktum att vi aktivt
marknadsfört det hela genom
att lägga ut broschyrer på hotell och restauranger i centrala
Göteborg har vi lyckats at dra
en ny och yngre publik – nog
så nödvändigt om vi ska få den
klassiska jazzen att överleva.
Utan publik ingen musik!
Kapellet befäster sin ställning
som vattenhål för musiker och
danlystna. På senare tid har
kursdeltagare från Nordiska
Hälsovårdshögskolan börjat leta
4
sig till Kapellet, vilket ju har
inneburit en kraftig och behövlig sänkning av medelåldern.
- Kapellet kör t o m 25 maj, då
vi kommer att ha våravslutning
med Vintage Jazz Big Band (om
dom får plats på scenen!)
I sommar blir det som vanligt
jazz i Slottsskogen - fr o m i
år på Villa Belparc, vilket ju är
bättre än Slottsskogsteatern,
där vi hittills hållit till.
Som sagt, det rör på sig.
Ryktet om jazzens nära förestående död verkar onekligen
överdrivet!
Bosse Alftenius
Du som inte betalt medlemsavgift:
Använd det bifogade inbetalningskortet, eller betala via nätet. På så sätt
kan du möta våren med ett rent samvete!
5
Återblicken
Bert Slättung presenterar glimtar ur Jazzbladet för
5 år sedan
… Vi var flera som inte hade
någonstans att spela, inte ens
någon replokal. Spelningarna
på Jazzhuset började ebba ut
av ekonomiska skäl. Det åts
och dracks för lite. Kjell Andås,
Ralph Henrikson och undertecknad tyckte att vi skulle
göra någonting åt det. Vi sökte
spelställen och ringde ihop folk
som spelade och hade spelat.
Vi jobbade och slet, inte minst
Ralph som körde sitt kammarpiano på släpkärran till olika
ställen. För 13 år sedan kom vi
till Restaurang Kapellet vid Nya
Varvet och bildade West Side
Jazz Club. Jazzklubben fick vara
där gratis på onsdagskvällarna
därför att vi drog folk, presumtiva kunder till restaurangen. Vi
blev jazzstället i stan! (Morgan
Rudolfson i en artikel under
rubriken West Side Jazz Club –
Kapellet)
10 år sedan
Gerhard Holmberg är en av de
stora profilerna i Göteborgs
jazzliv trots att han inte spelar.
Gerhard har hunnit bli 75 år
och hör trots sin ålder till de
allra flitigaste dansörerna när
det spelas tradjazz någonstans.
… Antalet besök på Jazzhuset
har blivit 366 och då är festivalkvällarna oräknade. Mest minnesvärd torde hans 70-årsdag
ha varit då han bjöd in de 40
damer han dansat flest gånger
med till en kväll på Jazzhuset
när hans favoritorkester Göta
River Jazzmen spelade. Man
kan vidare få reda på att han
besökt West Side Jazz Club 194
gånger … Inalles har Gerhard
haft förmånen att dansa med
inte mindre än 535 olika damer,
alla ”oerhört trevliga och charmerande”.
Som ni märker blir det mycket
statistik när man beskriver Gerhard och det är inte så konstigt
eftersom statistik och elektronik är Gerhards övriga fritidsintressen. (Hasse Anderson i en
artikel som presenterar ”Omslagspojken”, som faktiskt var
två i detta nummer, eftersom
även Gerhards lillebror Jan var
med på bild och i text.)
15 år sedan
Arbetsförmedlingen, som inte
visste vad den gjorde, hade
satt ihop en trio med mig,
nybörjare på piano, Janne på
bas och Erik på trummor … som
redan var proffs efter några
år som musiker. … Vi spelade
till dans i Åre. … Jag flängde i
backen från morgon till kväll
medan proffsen självklart aldrig
gick ut. De tillbringade nätterna
med att dricka upp gaget och
spela kort med diskerskorna
(och annat umgänge, vilket
skulle visa sig senare).
En kväll upptäckte jag att
Janne svettades något fruktansvärt. … Från pannan rann
svetten så att han knappt
kunde se. Jag trodde knappt
mina ögon när jag vid fotlederna skymtade rejäla underställ.
Till min häpnad såg jag nu att
också Erik var klädd på samma
sätt. … Till slut måste jag ändå
fråga vad som stod på. Vid det
laget såg pojkarna ut som om
dom badat med kläderna på.
Skamset bekände de att det
nattliga umgänget avsatt sig i
små husdjur på skinnet. Den
lokala kloka gumman hade
meddelat att det bara fanns
en kur, pudra in hela kroppen
med kökets kackerlacksmedel
och sedan svettas ut under två
dygn, utan att tvätta sig. Det
här var bara första dagen… (Bo
Löfgren under rubriken ”Den
svettige basisten – galna stunder i musikens värld”)
20 år sedan
… Jag har roat mig med att
samla ihop de smeknamn jag
känner till på musiker med
6
tradjazzanknytning här i Göteborg och fått fram nedanstående lista …
Anton: Anders Ekström, kl,
Max Lager’s, Becke: Bengt
Hinnerson, ss, ts, Riverside
JB, Burdon: Lennart Magnusson, b, Gillestugans husband,
Dagge(n): Dag Söderberg, bj,
West Jazz m fl, Gibbe(n) Gilbert
Brodén, b, Peoria JB, Husse:
Tord Jerndal, kl, Husband
JB, Johan: Jan-Erik Johansson, kl, as, ss, Carnegie JB,
Linken: Lennart Carlsson, tr,
Husband JB m fl, Mysto: Lennart Werdell, bj, g, Mysto’s Hot
Lips, Pastorn: Thomas Wallin, tp, Pastorns Pojkar, Pax:
Per Axel Andrén, p, dragspel
(?), Rulle: Anders Rylander,
bj, Max Lager’s, Sacke: SvenErik Thörnberg, tb, Riverside
JB, Sluggo: Lars-Olof Eriksson,
tp, Vintage JBB m fl, Tummen:
Åke Larsson, tp, Swingbolaget,
Vecke: Sverker Hård, ko, Poseidon JB, 12-tåget: Peter Hallgren, kl, as, Vintage JBB m fl.
(Bert Slättung under rubriken
”Kärt barn har många namn”)
25 år sedan
Ett nytt band har sett dagens
ljus. Det är följande herrar som
under namnet DOWNTOWN
JAZZMEN flitigt har repeterat
och haft lite småspelningar enl
Leif Melldahl som lirar kontra-
bas, vidare noterar vi Jüri Perem på cl och ss, Bengt Fornäs
tp, Bo Anås på trb, den fine
ragtimepianisten Kjell Waltman
som också utbrister i sång samt
allas vår Dagge Söderberg på
banjo.
Jazzbladet önskar det nya
bandet lycka till. Tydligen har
bandet flera trummisar att välja
bland, ty man har ännu inte
utsett någon ordinarie. (Åke
”Tummen” Larsson under rubriken ”Jazzsnacks”)
30 år sedan
I början av mars månad nådde
oss den sorgliga nyheten att
stadens äldsta tradjazzställe,
Happy Jazz på restaurang Volrat Tham, tvingats lägga ner
fredagarnas levande jazzmusik,
som nu kunnat avnjutas i ett
tiotal år i sträck.
JB:s medarbetare vill framföra
ett tack till de eldsjälar – i första hand då Hans Åsberg, Sture
Bergström och Bo Dahlquist –
som drivit Happy Jazz och som
gett göteborgspubliken chans
att höra en lång rad av tradjazzens världsstjärnor.
7
Visdomsord
Klarläggande
från Vrångö
Ordförandes spalt
Hej alla jazzvänner. Vårens
första solstrålar har just visat
sig. Att äntligen få sätta sig
i solvärmen mot stugväggen
känns som ett slut på 30-åriga
kriget.
På bara några dagar har isen,
som omgivit vår ö i flera
månader, på något förunderligt sätt försvunnit. Man kan
återigen skåda ut över ett öppet hav och på måndag börjar skärgårdsbåtarna gå efter
normal turlista. Under fyra
månader har vi levt med en
is-turlista ”light”. Min gamla
flakmoppe har motvilligt tagit
mig och mina instrument till
diverse spelningar där jag har
fått möta ER kära lyssnare.
På något sätt har det även
skett en islossning inom jazzen i Göteborg. Jazzfestivalen
i Göteborg har återigen landat
på sin rätta datum i augusti
vilket vi tacksamt noterar.
Planerna på jazz i slottskogen
börjar falla på plats och det nya
”plejset” blir i år Villa Bel Park.
Kapellet rullar på och publiken
envisas med att komma och
njuta av våra föreningsband.
Stenaline fortsätter att ha onsdagsjazz en gång i månaden
året ut och har valt det bästa
8
bland Göteborgs jazzelit. I
övrigt blir det jazz på både S/S
Marieholm och några kryssningar me M/S Posiedon.
Själv har jag fått det ärofyllda
uppdraget att med mitt band,
Swingbrothers, försvara de
Göteborgska färgerna i årets
final i riksfinalen av den årliga
jazztävlingen. Vi får förmodligen finna oss i att få på nöten
av nästa generation musiker
från musikstuderande äggkläckningscentralen Sturup
i Skåne. Men sån´t får man
ta. Till alla jazzdiggare i Göteborg kommer som en försenad
julklapp Bengt Hallberg till stan
den 5 april. Inramad av sångerskan Karin Krog, vår egen
Klas Lindquist och ett knippe
duktiga musiker. Bengt var ju
den Göteborgska musiker som
spelade orgel till morgonbönen
på något av våra gymnasier i
sta´n och smög bland psalmerna in låtar som Stardust utan
att rektorn märkte något.
Kära vänner, detta och en
massa annat, gör att vi kan se
fram emot ett 2011 där jazzen
kommer att vara flitigt representerad på alla möjliga ställen.
Till exempel kommer ett antal
av våra orkestrar att medverka
i Göteborgs kulturkalas på
självaste Gustav Adolfs torg.
Blunda och njut.
Nu börjar solen gå ner och jag
skall jag gå in och sätta på en
platta med Zoot Sims. Hunden
gillar den inte men jag tycker
att den svänger grymt.
Ha det gött i den kommande
värmen.
Mysto 2 x 55 år:
Jubileumskonserterna
på Nefertiti
En presentation av de jubilerande orkestrarna Peoria
Jazzband, Swing Brothers,
Jazzin’ Jacks och Vintage
Jazz Big Band
30 jan:
Tyvärr så fick vi ställa in årets
jazztävling, men eftersom
Nefertiti var bokat för uttagningstävlingarna, så beslutade vi, som en liten kompensation till alla som spetsat sig
på tävlingen, att genomföra två
jubileumskonserter med 4 jubilerande orkestrar. Så blev det
jubileumsjazz 2x55 år och först
ut den 30 januari var Peoria
Jazzband och Swing Brothers
och den 6 februari Jazzin Jacks
från Helsingborg och Vintage
Jazz Big band. (cyniskt nog så
brann Stenafärjan under ombyggnad på varvet varför vi
nu ändå kan genomföra några
jazzkryssningar till Kiel under
våren). Jag måste erkänna en
pinsam sak för er och det är att
de notat om låtar, arrangemang
och individuella prestationer
som noterats av mig under
konserterna med våra jubileumsorkestrar har förkommit.
Därför är min ”recension” eller
historiska betraktelse från
aftonen taget ur minnet med
hjälp av Sture och Johnny som
försett mig med låtlistorna. Så
det kan bli!
Peoria Jazzband har funnits
och glatt oss under 50 år med
grundaren av bandet Sture
Svarén under alla år som
ledare och banjoist. Visst är
det, lite slitet uttryckt, men
ett faktum, en mycket pigg 50
åring vi hade glädjen att njuta
av på Neff. Peoria har givetvis
under åren skiftat besättning
men den nuvarande har verkligen bibehållit orkestern i den
klassiska jazzens absoluta
framkant. Förutom Sture på
banjo och gitarr, så har man
på komp Gilbert Brodén på
kontrabas och denna kväll på
Nefertiti så ersatte Anders Winald den ordinarie batteristen
Gunnar Dalblad. Med den äran
måste man tillägga. Rosemarie
Simonsen underbar vokalissa
lyfter bandet med sina personliga tolkningar av jazzens
evergreens. Övriga musiker är
på trumpet och flygelhorn Martin Barkstedt, på trombon och
inte minst sång Magnus Bylund, som även dyker upp i den
andra jubilerande orkestern
denna kväll, Swing Brothers,
för att sedan även finnas med
nästföljande söndag i Vintage
9
Jazz Big band. Det är det som
kallas aktivt pensionärsliv. När
det sedan visar sig att Martin
inte alls är pensionär utan synnerligen yrkesverksam, så blir
man imponerad. Johan Johansson spelar klarinett och altsax
och har sina musikaliska rötter
djupt förankrade i den skånska myllan, närmare bestämt i
Vollsjö (Bombi Bitt …ni vet) och
har under många år spelat med
Carnegie. Sedan några år finns
Johan i klassiska och bokstavligt talat mycket harmoniska
Peoria Jazzband, där han med
sin erfarenhet och känslosamma spel verkligen är en stor
tillgång.
Peoria var i högform och bjöd
på en bländande tillställning,
med några av mina favoritlåtar, Canal Street Blues, My
Bucket´s Got a Hole in it och
Kansas City Man Blues. Rosemarie Simonsen sjöng sin vana
trogen med stor inlevelse och
känsla i bl.a. Smiles, There
Ain´t No Sweet Man och I´ve
Got A Feeling I´m Failing. Johan, Martin och Magnus bjöd
på såväl på härliga solon och
ett stämspel som gav rysningar
av välbehag i klassiska Savoy
Blues, Bohemia Rag och Just A
little While, som vi önskar vore
längre…. Publiken njöt av Peorias musikaliska kvaliteter och
lättsamma presentationer och
det var många som tyckte att
konserten kunde varit längre. Swing Brothers firar 5 år i
10
rampljuset och tillhör trots sin
unga ålder våra absolut mest
efterfrågade orkestrar. Nu har
de facto orkestermedlemmarna
några ytterligare år i musikens
värld. Mysto, Lennart Werdell,
gitarr och banjo hörde jag redan, när jag som 14 åring hängde på Katrinelunds ungdomsgård 1959, så det betyder att
han ensam har i varje fall minst
53 års erfarenhet. Plussar man
på de övriga så blir det säkert
några 100 års musicerande
som nu återfinns i underbara
Swing Brothers. Orkestern har
i en medlemsomröstning blivit
vald att representera Västsverige i Riksfinalen på Silja
Lines färja, Amorella, till Åbo
den 24-25 mars. På trummor har man en av Göteborgs
bästa batterister, Hasse Skoog.
Jonny Korner på olika saxar och
klarinett står tillsammans med
Magnus Bylund för de flesta
arrangemangen. Jonny, improvisationens mästare, spelar
för övrigt också med i Vintage
Jazz Big band och Foggy Bottom. På bas härligt drivande
Börje Moberg som är ett basistiskt fenomen med en stor
säkerhet och precision i sina
bassolon. Swing Brothers drog
med publiken under sin jubileumskonsert till ett musikaliskt
klimax. Något av det bästa jag
har hört. Man drog igång sin konsert
med Swing Brother, Swing,
(vad annars?) och blandade
sedan sin fint balanserade repertoar med klassiska kompositioner, som After You´ve Gone,
Bourbon Street Parade, Careless Love (i n för mig helt unik,
spännande tolkning) och It
Don´t mean a thing if it Ain´t
Got That Swing. Några låtar
som inte tillhör de man hör så
ofta var Nagasaki (Warren &
Dixon 1928), Crawfish Shuffle
(Bob Wilber, 1972) synonym
med Johnny och den underbara svängiga Stompin´at the
Woodside (Basie, 1938). Swing
Brothers blåsare har en unik
stämföring och man ser hur
Johnny och Magnus njuter av
varandras solon och den musikaliska kommunikationen dem
emellan. Kompet med Hasse
Skoog och hans trolleri med
stockar och vispar, svängaiga
och drivande basisten Börje
Moberg och i tillägg Mysto
Gitarr komp med ett och annat
solo skapar ett härligt sväng
som gjorde publiken extatisk. En kväll på Neff att minnas. I
skrivandets stund (9/3 fm) har
en ny snöstorm dragit in från
sydväst.
Hans Westerström
6 feb: Första band ut denna söndag
var Helsingborgsgänget Jazzin’
Jacks, som firar 30-årsjubileum i år. Bandet leds av Armstronginfluerade trumpetaren Jack
Andersson, och det är mycket
riktigt lätt att associera till
Armstrongs drömsextett från
50-talet både vad gäller repertoar och spelstil.
Lasse Karlsson spelar eminent
klarinett med reminiscenser
från både Barney Bigard och
Edmond Hall - båda klarinettister i Armstrongs sextetter.
Mångsidige Lasse behärskar
såväl det mjuka klarinettspelet
i det lägre registret som mer
rivigt spel i Edmond Halls och
Pee Wee Russells efterföljd.
Lasse är också en utmärkt
sångare och sympatisk presentatör.
Kapellmästare Jacks trumpetspel är kraftfullt och drivande.
Armstrong ler nog i sin himmel
och stampar takten när Jack
blåser på!
Hans Ingelstam är en gammal
bekant för Göteborgspubliken.
Hans trombonespel är alltid
smakfullt, vare sig han spelar New Orleans-trombone i
New Imperial Band eller som
här tidlös trombone i Trummy
Youngs och Vic Dickensons
anda.
I det drivande kompet lade vi
märke till den drivne pianisten
Caesar, som förutom underfundigt pianospel visade sig vara
en sångare/estradör av rang.
Kör på 30 år till, Jazzin’ Jacks,
11
och välkomna tillbaka!
Efter paus var det dags för
Vintage Jazz Big Band, denna
institution i Göteborgs jazzliv.
Det värmer att se, att man för
bortgångne Rolf Sundbys fana
vidare.
Man upphör aldrig att förvånas och förtjusas av VJBB:s
förmåga att spänna över ett
brett musikaliskt register - ena
stunden tunggungigt 20-tal
med tuba och banjo i kompet,
i nästa ögonblick 40-tal med
Basie-influerat komp.
Bandet innehåller ju ett stort
antal utmärkta solister - ingen
nämnd och ingen glömd, utom
möjligen trumpetinhopparen
Klas Nilsson som med bravur
fyllde Rolfs roll.
Som framgår av vårt aktivitetsprogram spelar VJBB på
Kapellets våravslutning den 25
maj. Ett besök rekommenderas
varmt!
Bosse Alftenius
12
Leifs skivtips 1/2011
Som jag sagt tidigare så blir
det svårare och svårare att
hitta ställen som har ett något
så när vettigt jazzutbud. Den
enda utvägen är att vända sig
till Internetutbudet, t.ex. eBay. Där finns det mesta. De CDskivor som jag nämner denna
gång är alla funna i Sverige.
Jag börjar med Dave Brubeck
(1920-) och ett album innehållande tre CD från perioden
1949-59. Det intressanta med
detta album är att det inte enbart innehåller kvartettinspelningar utan också lite annat,
t.ex. storband och kvintetter.
Albumet heter ”Dave Brubeck
The Absolutely Essential 3 CD
Collection”. Skivmärket verkar
vara BIG3. BT 3019.
På skivmärket Jazz Classics
hittade jag en trevlig Cab Calloway (1907-94)-CD från åren
1930-31. CD:n heter bara ”Cab
Calloway and his orchestra
1930-1931. Classics 516.
Alla kommer väl ihåg Glen Gray
and the Casa Loma Orchestra
från Leif “Smoke Rings” Anderssons gamla fina radioprogram. Tyvärr finns inte melodin
”Smoke Rings” med på just
denna CD. Vad gäller Glen Gray
kan jag bara hitta hans dödsår
som är 1963. När denna skiva
spelades in vet jag inte heller,
gissningsvis början på 50-talet.
CD:n heter ”Glen Gray and
the Casa Loma Orchestra, No
Name Jive”.Märke Past Perfect,
204362-203.
Det finns ett skivmärke som
heter Membran och som ger ut
en del album under beteckningen Quadromania. Dessa album
innehåller vardera 4 CD och där
kan man följa en artist under
en längre period. Den artist jag
närmast tänker på är trumpetaren Bobby Hacket (1915-76)
under åren 1938-52. Att man
kan följa en artist under så
pass många år i ett sammanhang ger inte bara artistens
utveckling utan också jazzens. I detta fall benämns skivorna
222437-444/A, B, C och D.
Äntligen något svenskt. Stan
Hasselgard (Åke Hasselgård)
(1922-48) upphör aldrig att
förvåna. Jag vet inte hur pass
nyutgiven denna CD är. Tyvärr
är en del samma Hasselgårdsinspelningar utgivna på flera
olika skivor (i och för sig inget
ovanligt när det gäller inspelningar över huvud taget). Denna
CD innehåller enbart amerikanska inspelningar och heter
”Stan Hasselgard, California
Sessions, Dragon DRCD 409.s
Nästa CD är en relativt tidig
Keith Jarrett (1945-). En trioCD
från 1968. Alla melodier utom
en är komponerade av Jarrett, en av Bob Dylan. CD:n
13
heter ”Somewhere Before,
Keith Jarrett Trio”. Atlantic,
8122765962.
Tenoristen Vido Mussso (191382) har nog spelat I de flesta
storband från slutet av 30-tal
fram till tidigt 50-tal. Själv
tycker jag att man kan associera till en slags ”Louis Prima”stil. Denna CD innehåller
inspelningar från 1953-57.
CD:n heter ”Vido Musso & his
orchestra, The Swingin’st”, Ace
CDCHD 1035.
Från storband till en kvartett ledd av den fine altsaxofonisten Art Pepper (1925-82).
CD:n är från 1960 och det
låter lite som västkustjazz.
Skivmärke Original Jazz Classics, OJCCD-387-2.
Ännu en svensk CD fast nästan
från nutid, dvs 2009. CD:n är
en hyllning till André Previn
(1929-). Det är en kvartett
med bl.a. Jan Lundgren plus en
vokalist. Kompositionerna som
spelas är i huvudsak skrivna
av Previn. CD:n heter ”We like
Previn, A Jazz Tribute to André
Previn”. Volenza, VMCD 101
Till sist ännu ett Quadromaniaalbum. Denna gång med västkusttrumpetaren Shorty Rogers
(1924-94). Albumet behandlar
bara fyraårsperioden 1951-54.
Han hade en fantastiskt fin
trumpetsektion som man framförallt kan höra på i CD nummer fyra. Skivmärke Membran,
222473-444/A, B, C och D.
Leif Wockatz
Alingsås Jazzfestival 8 - 10 april
“Jazz i tidig vår”
T. J. Johnson & His Band
UK (Fre-Sön)
Doc Houlind N O All Stars Danmark (Fre-Sön)
Odeon Jazz Quintet Norge (Fre-Lö)
Great Moments Of Swing Sthlm/Gbg/Dan (Fre-Lö)
Ulf Johansson Werre/Klas Lindquist/Ronald Andersen m fl
Brian Carrick,Derek Winters
UK (Fre-Sön)
Gumbo
Gbg (Lö)
Max Lager’s N O Stompers Gbg (Fre)
Sir Bourbon Dixieland Band Gbg (Lö)
Red Wing Band
Gbg (Lö-Sön)
Sounds Of Silence Alingsås (Lö)
Drill & Dans Alingsås (Fre-Lö)
Parader
Fre – Lö
Information:
0046 322 13307, 0046 706 11 33 07, 0046 703 99 90 45
www.alingsasjazzsallskap.org Logi: 0046 322 616 200
14
Aktiviteter
Datum
Tid
Plats
Aktivitet
To-Lö 07-09 apr
Se Stena
Stena Tyskland
Jazzkryssning
till Kiel på Stena
Scandinavica med
Sir Bourbon Dixieland Band och
Dixieland Rednecks
On 13 apr
Se Stena
Stena Danmark
Swing Brothers
On 13 apr
19 - 22
Rest. Kapellet Peoria Jazzband
On 20 apr
19 - 22
Rest. Kapellet Sôr Ossbonn’s
On 27 apr
19 - 22
Rest. Kapellet The Novelty Band
To 28 apr
19 - 22
S/S Marieholm Ångbåtsjazz och
prisvärd meny
(vid kaj) med
Tina Rahm Quintet
On 04 maj
19 - 22
Rest. Kapellet Red Wing Band
On 11 maj
Se Stena
Stena Danmark
On 11 maj
19 - 22
Rest. Kapellet Gothenburg
Swing Society
On 18 maj
19 - 22
Rest. Kapellet Tina Rahm Quintet
On 25 maj
19 - 22
Rest. Kapellet Säsongsavslutning med Vintage
Jazz Big Band
The Novelty Band
15
To 26 maj
19 - 22
S/S Marieholm Ångbåtsjazz och
prisvärd meny
(vid kaj) med
Dixieland Rednecks
On 08 jun
Se Stena
Stena Danmark
Tant Bertas Jasskapell
Ti 14 jun
Villa Belparc,
Slottsskogen
Tubasextetten
Ti 21 jun
Villa Belparc,
Slottsskogen
Öckerö Big Band
Ti 28 jun
Villa Belparc,
Slottsskogen
Foggy Bottom
Classic Jazzband
Ti 05 jul
Villa Belparc,
Slottsskogen
Papa Piders Jazzband
Ti 12 jul
Villa Belparc,
Slottsskogen
Tina Rahm Quintet
Ti 19 jul
Villa Belparc,
Slottsskogen
Swing Brothers
Ti 26 jul
Villa Belparc,
Slottsskogen
Sir Bourbon Dixieland Band
Ti 02 aug
Villa Belparc,
Slottsskogen
Red Wing Band
On 14 sep
Se Stena
Stena Danmark
Sir Bourbon Dixieland Band
On 12 okt
Se Stena
Stena Danmark
Gothenburg
Swing Society
On 16 nov
Se Stena
Stena Danmark
Swingsexan med
Lisbeth
On 14 dec
Se Stena
Stena Danmark
Peoria Jazzband
16
Down By The Riverside kompletteringar
NYTILLKOMNA BAND:
ANNE DAL STOMPERS: Klas
Gralén kornett, Ingmar Andréasson klarinett, Jan Lindahl
trombon, Pelle Uhlin banjo, Sven Fernlund bas och Jan G
Nilsson trummor.
DEEP WATER STOMPERS: I
Torslanda-Tidningen 27 oktober
2010 fanns en artikel om trumpetaren Ove Olsson, bl.a. aktiv
i Öckerö Storband. Där avslöjas
(med bildbevis) att han i mitten
av 1950-talet var med om en
långfärdskryssning med HMS
Älvsnabben. Ombord bildades
en orkester som spelade tradjazz. Åtminstone en av medlemmarna torde vara välkänd
för läsarna: Pianisten Hans
Brodén! De övriga musikanterna var Ulf Björnekull klarinett,
Bo Wahrolén banjo, Jan Gustavsson bas och Jan Bårman
trummor. Bandet gjorde reklam
för göteborgsk jazz i exotiska
hamnar som Santa Cruz och
Havanna…
SWEET SIX: Bandet deltog i
jazztävlingen 2010 med följande sättning: Ralph Henrikson trumpet/sång, Lasse Elf
klarinett/sax, Dag Söderberg
banjo, Walter Addison p, Peter
Browall stol/sång och Bert Slät-
tung sousafon/sång.
SWING TARTURO: Christoffer Alehed trombon, Julia
Johansson sång/kazoo, Anton
Stokes gitarr och Elin Engberg bas. Bandet bildades
på hösten 2009 och deltog i
jazztävlingen 2010. Läs mer:
http://www.myspace.com/
swingtarturo#ixzz127iajWz1
TINA RAHM QUINTET: ”Rutinerad orkester både för underhållning och dans. Intensivt
svängig musik från jazzens
standardrepertoar varvat med
ballader och folkvisor, som tilltalar en kräsen jazzpublik och
även lyssnare som uppskattar
gamla evergreens.” Förutom
vokalisten Tina Rahm består
bandet av Lasse Elf klarinett/
sax, Torsten Bååth piano, Bernt
Algelius bas och Erling Engström trummor.
RÄTTELSER OCH TILLÄGG
s. 109 BUMBLE BEE BRASS
BAND: En av grundarna var
trummisen Björn Frennberg. s. 114 CARNEVAL STOMPERS:
1963-1965 spelade kornettisten
Jörgen Zetterquist i bandet.
Detta kan man bl.a. läsa i den
utomordentligt vackra boken
om hela den Zetterquistska
konstnärssläkten, som kom i
höstas. Boken distribueras av
Rackstadmuseet http://www.
rackstadmuseet.se/aktuellt/
boken-zetterquist
17
s. 137 HALLELUJAZZ består f.n.
av Thomas Wallin, kornett, Lars
Elf, klarinett/sax, Stig Erixon
trombon, Anders Hultman gitarr, Dag Söderberg banjo, Bert
Slättung, tuba/sax och Jan G
Nilsson, trummor
.
S.148 THE JAZZMEN har f.n.
sättningen Roland Flood trumpet, Göran Sandberg trombon,
Stig Olsson tenorsax, Jan Ek gitarr, Jan Hvarfvén piano, Egon
Helgesson bas, Lasse Stoltz
trummor och Arne Roos sång.
Egon har av oförklarlig anledning kallats för Ivan på sid 148
och 246. Förlåt!
S.144 JAZZ PREACHERS: Jan Jurland korrigerar: ”Sista
stycket i beskrivningen av Jazz
Preachers är inte korrekt. Vår
signaturmelodi är The Theme
komponerad av Miles Davis.
The Preacher har vi bara spelat
ett par gånger, bland annat på
jazztävlingen 2003. Vad gäller
namnet så var det våra förebilder Jazz Messengers som
gjorde att namnet blev JAZZ
PREACHERS.”
S. 173: PAPA PIDER´S JAZZ
BAND har återuppstått ännu en
gång med följande bemanning:
Klas Nilsson trumpet, Sverker
Nyström klarinett, Pider Åvall
trombon, Anders Hultman
banjo, Claes Nordborg bas och
Bosse Lindgren trummor.
S.178: RED ONION JAZZ BAND
ordnade en ”reunion” då bandet spelade Petite Fleur för Roy
Andersson i TV-programmet
”Här är ditt liv” den 9 oktober 2010 med Ole Bundgaard
trumpet, Björn Samuelsson
klarinett, Hans Taremark piano,
Juha Plunt bas och Urmas Plunt
trummor. Den ordinarie banjoisten Sture Olofsson kunde
inte spåras utan ersattes av Jan
Börjesson (gitarrist i 60-talspopbandet Supermen!)
S. 222 ÖCKERÖ BIG BAND.
Bertil Börjesson trombon,
Staffan Malm och Willy Nord
sax samt Sven-Erik Andersson
piano har tillkommit.
JAZZKLUBBAR m.m:
MARIEHOLM och AVENUE JAZZ
CLUB är de senaste tillskotten
i listan över jazzställen. Ett par
äldre klubbar har också tillkommit:
THE JAZZ BOX: Från Olle Ridelius i Smedjebacken har jag fått
information om denna klubb
som helt undgått mig! Klubben ordnade bl.a. konserter
på Atelierteatern våren 1964.
18
Den 4 februari spelade Landala
med Jörgen Zetterqvist kornett,
Christer Bothén klarinett, Sture
Westlund trombon, Åke Grahm
banjo, Ingvar Karlsson (Betz)
bas och Claes Lake trummor.
Inte nog med det: Papa Piders
deltog också: Jan Steneby
trumpet, Eskil Winnberg klarinett, Pider Åvall trombon,
Lennart Johansson (Werdell)
banjo, Pelle Strandman bas och
Bosse Lindgren trummor.
Den 22 mars var Landala åter i
farten, denna gång i Stenhammarsalen tillsammans med
Storyville Creepers från Stockholm.
På hösten återupptogs konsertverksamheten. Förutom Landala och Papa Piders framträdde
bl.a. Charles Mobergs Traditional Jazz Quartet. Den nybildade
föreningen JAZZ GÖTEBORG,
(senare JAZZ I GÖTEBORG),
med Olle Ridelius som ordförande var arrangör. Man hade
också samarbete med La Celeste i Malmö, bl.a. hade man
en stor konsert i Konserthuset
med Acker Bilk, Papa Bue,
Champion Jack Dupree m.fl.
KNOXVILLE låg enligt uppgift i hörnet Majorsgatan
– Sveagatan, i slutet av1950talet.
STONEHOUSE JAZZ CLUB
startades av Harald Alvers
och Urban Preusler i början av
1960-talet. F.n. har jag inga yt-
terligare uppgifter.
SÖDERLINGSKA UNGDOMSKLUBBEN: Lars Olson har
skickat ett klipp från Göteborgspostens lördagsbilaga 8
oktober 1949. Artikeln av Nils
Bohlin har rubriken ”Muntra
musikanter i majkåk”. Författaren / tecknaren hade under
en promenad i Majorna stannat vid Gamla Koopmansgatan
för att rita av de små kåkarna
som då fortfarande fanns kvar.
När det började skymma kom
några ”unga män” och gick
in i en av kåkarna, som såg
helt obebodd ut. Strax efteråt
hördes trumvirvlar och en gäll
trumpetsignal. När författaren
gick in i huset möttes han av
”en hejdundrande jazzmelodi”. Jag citerar:
”Ljudsensationen var fantastisk
i denna miljö. Men när jag kom
in i rummet innanför farstun
mötte mig en ännu mer fantastisk syn. Rummet var ganska
sparsamt möblerat och även
sparsamt belyst. Men i fonden
skymtade blanka blåsinstrument, en färgglad jättetrumma
och en mindre av metall,
slagverksgrejor av mässing
och allt annat som tillhör en
orkester. (---)
Det mäktigaste instrumentet
var dock basfiolen. Den kunde
inte stå rak mellan golv och tak
utan gossen, som skötte den,
måste hålla den rätt mycket på
lut.”
19
Trumslagaren berättade att det
var ”Söderlingska ungdomsklubben” som repeterade i denna
lokal. Klubben hade funnits i fem
år och bestod av 15 medlemmar som bodde i närheten av
Söderlingska området. Alla utom
två spelade något instrument.
Orkestern spelade då och då
på danstillstälningar och fester. Förutom musik sysslade man
med teknik och hade planer på
att bygga en motor!
På de två teckningar som illustrerar artikeln syns sex musikanter med trumpet, klarinett,
tenorsax, gitarr bas och trummor. Vilka de sex ynglingarna
var är okänt. Kanske finns det
någon i läsekretsen som har
information? Fler kompletteringar mottas
med tacksamhet till
[email protected]
eller per post till Ingemar
Wågerman, Klova Backe 5,
475 42 HÖNÖ.
20
Återigen en ny CD med Jörgen
Zetterquist och vänner
I´M CONFESSIN, Jörgen
Zetterquist & hans vänner.
Back in your own Backyard /
I`m Confessin / Medley / I´m
in the mood for love / I`ve got
a feeling I`m fallin / My foolish
heart / Nestors Gift / A Ballad
for my friends / Oh Baby / Willow weep for me / Blues for two
/ What`s new? / What a difference a day made / Georgia
on my mind / Never the less
/ Nuage /Tea for two / Rose
Room / Lover man.
I JB nr 4, 2010 uppmärksammades den unika CD-utgivningen av The Original Landala Red
Hot Stompers. Inspelningar
från enstaka 78-varvsplattor
från 1950-talet. Men nu, c:a
55 år senare utkom Jörgen
med en färsk CD: I´m Confessiné inspelad under fyra kvällar
hösten 2009 i hans vardagsrum
i Anneberg, Racksta, Arvika.
Utöver Zetterquist, kornett, är
medmusikanterna, till största
del dem han spelat med de
senaste dryga 20 åren: ”Lollo”
Berndalen –piano (och utmärkt
sång), dennes son Erik –kornett, ”Larsa” Erikson –trummor
och Robert Henriksson –bas.
Men på spåren 1-9 tillkommer den fine tenoristen Håkan
Werling. Lyssna gärna på hans
feature-nr. balladen ”My Foolish Heart”.
Jörgen hyllar sina spelkompisar
i en egen komposition: ”Ballad for my Friends” I spåren
10-19 blir det en lite ”Djangobetonad” sättning med hela tre
gitarrer. Christer Andersson får
alltså sällskap med två kollegor
: Martin och Jonatan Hultén,
och Fredrik Kaudern fyller i
med sin bas (lite för dåligt uppmickad, enligt min mening).
Dessutom tillkommer den unge
sopransaxofonisten Ulf Dreber
med intressant och vackert spel
och kompletterar Jörgens kornett. Lyssna t.ex på deras samspel i ”Georgia on my mind”
och den fina tolkningen av
Django´s ”Nuages”. Vad skall
man nu säga om Zetterquist,
som inte sagts tidigare? Jo, jag
försöker: Lågmäld, harmonisk
och alltid hörvärd ! Innerligheten och kärleken till jazzen går
alltid över rampen!
21
Att den ännu unge Erik Berndalen utvecklats som musiker och
mognat är helt klart! Att han
ännu låter påfallande lik Jörgen
i sin frasering, är inte att förvånas över. De två har lirat ihop
sedan Erik var sådär 11 -12 år
(!) och självklart har han tagit
intryck av sin läromästare som
han hedrar med en egen låt :
”Nestors Gift”.
Om man försöker särskilja kornetterna (vilket alltså inte är så
lätt) kan man bl.a tänka på att
de ljusaste (klaraste) tonerna
spelas av Erik och de lägsta
(och lite ”grooviga”) av Jörgen. Men i spåren 10-19 är det
alltså endast den senare som
trakterar kornetten. En högst
rekommendabel CD , som bör
kunna köpas på ”Pennies from
heaven”. Annars går det väl
an att kontakta vår förenings
förste hedersmedlem.
Becke Hinnerson
22
Nyutgivningar och
återutgivningar på CD
Robert Josephson, eldsjälen
som bl.a. låg bakom stödplattan för Katrinas offer, har (hittills) producerat sju CD med
outgivna inspelningar eller
återutgivningar från LP, EP och
kassetter. Den historiska CDn
med LANDALA recenserades i
förra Jazzbladet, men det är
inte den enda med göteborgsband:
MYSTO´s HOT LIPS har givit
ut ett femtontal MC, EP, LP och
CD. Material från tre av dessa
har Robert nu samlat ihop och
resultatet heter ”Mysto´s Hot
Lips – Nostalgi”. Här finner vi
ett urval från Brötigt men bra
(1985), Läppglans (1987) och
Läpparnas bekännelse (1990):
Jamaica March, Delia Gone,
Creole Belles, Bourbon Street
Parade, See See Rider Blues,
Camp Meeting Blues, Isabell,
Beale Street Blues, Just a Little
While, Chimes Blues, Higher
Ground, Precious Lord, Trog’s
Blues, Sigfried Line och We’ll
Meet Again.
På de flesta spåren hör vi den
den ursprungliga sättningen
med Mats Hanson, Sverker Nyström, Pider Åvall, Mysto Werdell, Tomas Ekström och Bengt
Carlsson, men den senare
uppställningen med Per Ewards
och Janne Karlsson finns också
med. Nostalgi är en adekvat
titel – det är väldigt roligt att
förflyttas tillbaka några decennier och minnas hur det lät på
Jazzhuset…
Bland Roberts övriga CD finns
en konsertupptagning från
Långholmens fängelse med IMPERIAL BAND, dock utan Lasse
Edegran som redan flyttat
till USA. Plattan heter Bakom
Galler och trummisen Krister
Ohlsson skriver i följetexten
att publiken tydligen upplevde
musiken som fängslande… För
att fortsätta med interna skämt
kan man väl lugnt påstå att det
är både gripande och sällsamt
att unga pojkar kunde sitta
inne med en sådan känsla för
New Orleansjazz. Man blir riktigt tagen.
IMPERIAL BAND och ORIGINAL OPTIMUS ORCHESTRA var
de två ledande New Orleansbanden i Sverige i början av
1960-talet. Imperials första
inspelningar har tidigare återutgivits av George Buck. Mer om
detta (och mycket annat) finns
på Christer Fellers´ fantastiska
hemsida http://web.me.com/
fellan//fellan/fellers.html
23
På Robert Josephsons hemsida
www.jazzarkivet.se finns information om de övriga utgivningarna: BARFOTA JAZZMEN,
BLACK BOTTOM STOMPERS,
ECCENTRIC DIXIELAND BAND
och ORIGINAL OPTIMUS ORCHESTRA.
Skivorna kostar 100:- + porto
och kan beställas på info@
jazarkivet.se eller JAZZarkivet,
Tullhusgatan 11, 652 27 KARLSTAD.
Ingemar Wågerman
Vårt email-register är kass hjälp till att uppdatera!
Vi får väldigt många returer på våra epostutskick! Det kan
finnas olika orsaker till detta, såsom felaktigheter vid inläggning i registret (s.k. Shit Behind Keyboard, förkortat SBK)
samt att många efterhand bytt epostadress. Dessutom misstänker vi att en hel del medlemmar inte uppgett sin epostadress.
Därför ber vi alla medlemmar att
SKICKA NAMN OCH AKTUELL EPOSTADRESS TILL
[email protected]
På det sättet kan du få fortlöpande och aktuell information
om våra aktiviteter! Tack på förhand!
24
Lyckad riksfinal i jazztävlingen
på m/s Amorella
Torsdag morgon 24 mars 2011.
Tyngd av hedersuppdraget
att representera Västsverige
i riksfinalens jury embarkerar
jag bussen som skall föra en
tapper skara, med tävlingsbandet Swing Brothers i spetsen,
mot Stockholm. Trots skämt
och glam i bussen är alla tagna
av stundens allvar. Ska Göteborg med omnejd förnedras av
musiker jämnåriga med våra
hjältars barn? Ska Swing Brothers få njuta av den festliga
segerpokalen, eller skall nederlagets bittra kalk bli deras lott?
Frågorna hopade sig.
Vi angjorde metropolen Borås.
Här ljusnade läget - hrr Bylund
och Moberg embarkerade bussen. Orkestern var därmed fulltalig, vilket förbättrade oddsen
radikalt.
Efter en behaglig bussresa var
vi så framme i Stockholm och
Viking Lines färjeterminal i
Stadsgården, där ett antal vänligt sinnade 08:or mötte oss.
Det visade sig att de var medlemmar i vår systerförening
Föreningen Klassisk Jazz.
Vi togs mycket väl om hand av
våra stockholmska värdar.
Dags att embarkera m/s Amo-
rella, som stävade ut genom
Stockholms skärgård med kurs
Åbo. Utmärkt buffé och soundcheck under kvällen.
På nattkröken blev det försöksheat för tre av de fyra orkestrarna (de finska deltagarna
skulle ansluta i Åbo på fredagsmorgonen.) samt underhållning av Jelly Babies Jazz Band, där
ett flera nuvarande och tidigare
styrelseledamöter i FKJ ingår.
Det visade sig att både Linns
Orkester från Skåne och Thai
Queen and the Kings of Swing
från Stockholm hade sitt ursprung på den ryktbara folkhögskolan i Skurup - de var t o
m klasskamrater!
Vid 7-tiden siktade vi land i
vårt östra grannland. Vi lade
band på vårt kulturintresse och
avstod från ett besök på Åbo
slott under den timme som
stod till buds till förmån för en
stärkande frukost.
Kl 10.15 började allvaret - final
i 2011 års jazztävling! Först
ut var det finska bandet Alvi’s
Dixie Stompers. Kompetent,
om än till en början lite stel,
dixieland av ett gäng värdiga
farbröder i skotskrutiga västar. Deras repertoar låg åt det
konventionella hållet, med låtar
som Bourbon Street Parade,
25
Closer Walk With Thee etc.
Kompetenta musiker med plus
i kanten för kornettisten Cajus
Lindroth och basisten Jorma
Katrama - den senare professor i kontrabas i Helsingfors.
Så dags för våra hjältar Swing
Brothers. Sammanbitna intog
de scenen. Min kollega Hans
W har på annan plats i den här
tidningen redan på ett utmärkt
sätt redogjort för bandets
förtjänster. Låt mig bara konstatera att detta utmärkta band
verkligen hade prickat formtoppen denna dag!
Efter den avslutande låten, en
fräck version av gamla Nagasaki fick de ärrade veteranerna stora ovationer.
Plats på scen så för Linns Orkester, representerande Skåne.
Som alltid när det är fråga om
Sturup-alumni mycket kompetenta musiker, tyvärr med en
faiblesse för att briljera med
sitt instrumentala kunnande.
Jag har lite svårt för den pressade sångstill som kapellmästarinnan Linn delar med så
många yngre sångerskor.
Behållningen här var den
utmärkta tenoristen Signe
Dahlgren, som har en underbar ton och en förbluffande
mognad i sitt spel, vilket renderade henne ett välförtjänt
solistpris. Enligt min trångsynta
uppfattning var hon den enda
som kvalade in i klassisk jazz i
denna konstellation.
Sist ut på banan var Thai
Queen and the Kings of Swing.
Förutom kapellmästarinnans
avspända och rytmiska sång i
Billie Holidays efterföljd noterade vi välarrangerade duetter
för sax och trombone och en
duktig basist som kunde spela
både slapbas och modern bas
med sväng och känsla. Tippan
och hennes gossar anknöt på
ett helt annat sätt till jazztraditionen än Linns band.
Dags så för avgörande i juryn,
som var överens om följande
motivering för sitt beslut:
Mystos Jazzorkester vann
välförtjänt jazztävlingen
2005. Sex år senare, under
det nya namnet Swing Brothers, är bandet ännu bättre,
med täta välarrangerade
ensembler, lyhört samspel,
en utmärkt rytmsektion,
solister av hög klass, en intressant repertoar, avspänt
sväng och en trevlig presentation.
Andra pris går till Thai
Queen and The Kings of
Swing
Individuellt pris: Signe
Dahlgren, tenorsax i Linns
Orkester.
Tack FKJ för en väl genomförd
final!
Bosse Alftenius
26
MORGAN RUDOLFSON 1932-2011
En av de verkliga entusiasterna
inom det göteborgska tradjazzlivet, trumpetaren, skribenten
och klubbarrangören Morgan
Rudolfsson, avled i fredags
efter lång tids sjukdom. Han
vårdades den sista tiden på
Morängatans äldreboende och
hade nyligen fyllt 79 år.
Det var Morgan som tillsammans med ett par likasinnade
drog igång jazzen på Kapellet,
det gamla f d soldathemmet
vid Nya Varvet, för snart 15 år
sedan. Då hade han i ett par år
letat efter ett ställe som skulle
kunna ta över efter Jazzhuset,
när detta mer och mer blev ett
tillhåll för blues och 60-talsrock. Han och hans duktiga
kompisar startade den ena
klubben efter den andra som de
av olika anledningar fick lägga
ner ganska snart. Men Kapellet
visade sig vara ett lyckokast,
musiker, spisare och danslystna
strömmade dit och där kunde
man år efter år varje onsdagskväll se Morgan som biljett- och
lottförsäljare, jam-musiker och
allt-i-allo.
Hans andra stora insats för
tradjazzen i Göteborg var som
flitig och åsiktsrik skribent, effektiv redaktör för och ansvarig
utgivare för vår medlemstidning Jazzbladet. Jag tillhörde
själv redaktionen i många
år och minns med glädje de
många eftermiddagar och kvällar vi satt på Morgans firma i V.
Frölunda (den hette och heter
TV-man och var/är inriktad på
antenner, paraboler mm) där
vi hade gott om arbetsytor för
texter och bilder och där vi
hade tillgång till tidiga varianter
av datorer med enkla ordbehandlingsprogram (en otrolig
hjälp, tyckte man, när de kom).
Morgans organisatoriska förmåga och hans kontaktnät kom
också till pass i de orkestrar
han startade och drev, med
växlande framgång måste väl
dock sägas. På rak arm kan
jag räkna upp fyra: Himlatoner, Blueberries, West Side
Jazz Band och HalleluJazz, och
som några av namnen antyder
bestod repertoaren förutom
av gammeljazz till rätt stor del
27
av religiös musik, gospels och
liknande - Morgan hade vuxit
upp i frireligiös miljö och kände
starkt för många av de gamla
läsarsångerna. Av de fyra banden är det bara HalleluJazz som
lever vidare, jag spelar själv
tuba där och Morgan har sedan
en tid ersatts av Thomas ”Pastorn” Wallin.
Morgan fick inte den lyckliga
ålderdom han hade hoppats på
- när firman var överlåten, radhuset sålt och den nya lägenheten just färdiginredd, omkom
hans älskade hustru Inger i en
trafikolycka. Morgan försökta
bearbeta sin sorg på olika sätt,
men det stod klart för alla som
kände honom, att han aldrig
hämtade sig från detta dråpslag.
Vi kommer att minnas och
sakna den färgstarke, företagsamme och entusiastiske
Morgan sådan som han var i sin
krafts dagar.
Bert Slättung
Thai Queen and The Kings Of Swing
- bejublad tvåa i riksfinalen
Signe Dahlgren i Linns orkester vann
solistpriset - moget spel och underbar ton!
Foto: Lazze Grünberger, FKJ