Transcript Fiatelisten nr. 3-10

# 3/2010
Utgåva 107
Tommy Anderssons 1100,
Jan Bertilssons 127:a och
Sigge Peterssons X1/9 var
några av många tjusiga
Fiat-bilar som deltog i
Älmhultsträffen i september.
1
Fiatelisten
utges av Fiat Classic Club. Utgåva 3/2010
är nummer 107 sedan 1976,
och den 96:e under namnet
.
Fiatelisten
FiatFöreningsFörnyelse
Till minne
Ansvarig utgivare:
Jan Bertilsson
Redaktör: Jean Christer Olsson
Postadress: Tidskriften Fiatelisten
c/o Jean Christer Olsson
Bolstad Torp 12
464 66 Mellerud
Fantastisk träff i Älmhult
Denna spalt skrivs när redaktör´n just är hemkommen
efter sin första Älmhults-träff. Det var en upplevelse
som han sent (= aldrig) skall glömma. Trevliga
träffdeltagare, fina Fiat-fordon och vackra vägar
tillsammans med mumsig mat och träffgeneralerna
Paul Österberg och Ammi Jonsson var bara några
av många positiva intryck. Nästa år är ordföranden/
redaktör´n där igen, förhoppningsvis med (ännu)
fler deltagare.
Fiatelisten
Telefon till
:
08–55030748 eller 0521–33122.
Fiatelisten
e-postadress till
:
[email protected]
Tryckt 2010 vid Trydells tryckeri, Laholm.
Styrelsen för Fiat Classic Club:
Ordförande: Jean Christer Olsson
Bolstad Torp 12
464 66 Mellerud
Telefon 08–55030748
eller 0521–33122.
Sekreterare: Åke Blomsterberg
Dammfrivägen 52 D
217 63 Malmö
Telefon 040–967296
eller 070–2891998.
Kassör:
Linda Forsberg
Snapphagestigen 34
285 34 Markaryd
Telefon 0433–16144.
Klubbmästare:
Birgit Canerstam
Vesslevägen 2
246 52 LÖDDEKÖPINGE
Telefon 046–771130
eller 0702–333829
Ledamot: Kent Larsson
Delbolund 124
733 91 SALA
Telefon 0224–52085
eller 070–3358260.
Suppleanter:Jan Bertilsson
Brinkabo
361 92 Emmaboda
Telefon 0471–22030
eller 070–6927028.
&
Erik Hedström
Gammelgården 38
783 92 STORA SKEDVI
Telefon 0225–44110
Web-master:Åke Blomsterberg
[email protected]
Unto Hakala åkte gärna till våra träffar, där trivdes
han och kom alltid väl till sin rätt. Som en glad
underhållare blev han vid dessa tillfällen ofta en
medelpunkt med sin eminenta förmåga att hålla låda
om allehanda saker och ting. Vem minns inte hans
monolog en sen kväll i Älmhult om hur man lyckas
fotografera utan film i kameran? Måhända som en
förundran över den modernaste kameratekniken.
Typiska Hakala-fadäser var de återkommande
bensinstoppen. Även på kortare träffrundor kunde
det uppstå tankproblem både en eller flera gånger.
Också under senare års mopedutflykter hemma i
Tranåstrakten blev detta något välkänt. Ty moppar,
och i synnerhet den egna gamla Husqvarna Roulet­
ten, var förutom Fiatarna ett kärt intresse hos Unto.
I slutet av sommaren valde han att lämna oss.
”Tråkigt för oss men på andra sidan blir det nu
mycket roligare”, är sedda efterord som vi gärna
delar.
Paul och Jan
Copyright till signerade artiklar och fotografier
tillhör respektive skribent/fotograf.
Postadress:
Fiat Classic Club
c/o Blomsterberg
Dammfrivägen 52 D
217 63 Malmö
e-postadress:[email protected]
Plusgiro:
49 34 28 – 7.
Hemsida:
www.fiatclassicclub.se
Nästa nummer av Fiatelisten
utkommer i december 2010.
Manus-stopp: 15 november.
2
Förträfflig Sommarträff i Rättvik
Jag är inte en person som brukar beklaga. Men jag
måste ändå tycka synd om alla dem som missade
Sommarträffen/Årsmötet i Rättvik. Olle Börjefors´
fantastiska fest-helg blev ett toppenarrangemang,
som vi alla som var där tackar honom minst 500
(cinquecento) gånger för !
Förnyad styrelse
Vid årsmötet valdes två damer till två av de viktigaste
(kanske de allra viktigaste...) posterna i styrelsen.
Linda Forsberg heter vår nya unga Kassör.
Många av er har mött henne på olika träffar, där hon
med bravur hanterar sin tjusiga 500F från 1969, sin
500 Nuova från 1958, eller (så småningom) sin 600
Multipla och sin Bianchina Cabriolet...
Birgit Canerstam heter vår nya Klubb­mästare.
Hon tillhör de allra flitigaste träffbesökarna såväl
i Sverige som hos utländska systerklubbar, där hon
och Börje stolt visar upp sin tjusiga Pininfarina
Volumex.
Minst lika roligt är att vi dessutom fått en
ny suppleant; Erik Hedström, som bidrar med
entusiasm, ungdom och kommer från en del av
Sverige som ej representerats i styrelsen på ett tag.
Detta nummer (med massor av träffbilder från
alla trevliga träffar) bevisar att vi har fantastiska
träffarrangörer och sympatiska och sociala träff­
deltagare.
Men samtidigt har redaktör´n ambitionen att
ha mer historia och mer teknik. Om Du och andra
medlemmar bidrar med ert kunnande..!
Fortsättningsvis införs bara annonser som
skickats DIREKT till Fiatelisten. Vi välkomnar
annonser från våra medlemmar, under rubrikerna
’Säljes’ och ’Köpes’.
Jean Christer
Fiatelisten håller stilen...
Det har förekommit kritik mot att Fiatelisten
innehåller för lite teknik och för mycket Träff­
reportage. Det är en motiverad kritik.
3
PS. Om Du får Påminnelse/inbetalningskort
har du nog glömt betala medlemsavgiften...
Gör det, så blir vår nya kassör glad och slipper
påminna dig fler gånger!
Sommaren med 1100:an
Efter att inte ha varit med ute i svängen på 5-6 år har
1100:an blivit återuppväckt och fått vara med igen.
Nya bromsslangar och hjulcylindrar fixades
under vintern. Kopplingen var inte som den skulle
vara, varför en ny införskaffades och bilen lämnades
till en närliggande Fiatverkstad där man blir väl
mottagen. Förutom lån av en Fiat Bravo bjuds det på
kaffe vid både lämnande och vid avhämtning.
Nu uppförde sig bilen som ny igen. Iväg till avtalad
tid på besiktningen. Gossen som skulle utföra detta
erbjöd att jag skulle få åka med på provturen. Tur var
det för hans kunskap att få igång bilen var noll. Nåväl,
turen gick bra, signalen fungerade, bromsprovet var
också tillfyllest. Nästa huvudbry var att han trodde
jag byggt om elsystemet till 12 volt, det kunde ju inte
vara så på en så gammal bil. Det visade sig senare att
gossen ifråga var Jänkarbilsentusiast och då kan man
förstå.
lilla glada barnbarnet samt ett helt koppel bilar:
503:an, 124 och husbil och sist Ann-Christin och
undertecknad i 1100:an.
På lördagen var det gemensam färd till ett
närbeläget vägmuseum med maskiner från förr (som
till exempel grävmaskinen nere till vänster...) till nu
och illustrationer om hur vägnätet byggts ut.
Fram på eftermiddagen åkte vi i karavan till
Lillehammer. Meningen var att samlas på torget,
men det var svårt att hänga ihop i lördagstrafiken,
därför blev ledet något splittrat. Nåväl, alla hittade
till Norsk Kjøretøyhistorisk Museum som ligger
mitt i stan. Museet visar utvecklingen från ’förste
släder och vagnar med hjul till dagens bilar’. Muséet
presenterar också norsk bilhistoria från första bilen
från början av 1900-talet (som fick namnet FOSSUM
efter konstruktören) via diverse experiment fram till
TROLL (se bilden nedan).
Till Norgeträffen
Efter besiktningen, som gick bra, åkte jag hem för
att vi sedan skulle bege oss till Norgeträffen som i år
var belägen 2 mil norr om Lillehammer och på våran
midsommarhelg dessutom.
1100:an rullade på med god fart genom Dals­land
och via Kongsvinger till vår destination Hunder­
forssen (se bilden överst och nedan till vänster, på
högersidan).
Fredagskvällen bjöd på grillning och samvaro vid
platsen där de flesta bodde i hytter eller på hotell. Vi
var några svenskar som lämnat midsommarfirandet
för att istället ha det trevligt med våra norska
Fiatvänner, Bengt med fru och 500:a, Uno med
fru och 500:a, Lima-Olsson med dotter, måg och
4
Bilen är en plastbil och enda norska seriebyggda bil
i hela fyra exemplar.
Efter museibesöket åkte vi tillbaks för att vara
med om kvällens grillning.
Söndag middag tackade vi för oss och via Oslo och
Uddevalla begav vi oss hemåt i nästan motorvägsfart.
Det blev 135 mil avverkade utan problem.
Efter det har det blivit tur och retur Rättvik till
en av paret Borgefors väl genomförd och trevlig
sommarträff i fagra Siljans trakter (det läser du om
på sidorna 11–13).
Nästan 130 mil igen i 1100:an som går som en
klocka.
Holger vid Hornborgarsjön, en tipspromenad med
många Fiatrelaterade frågor så att Fiatfolket skulle
känna sig hemma.
12 Fiatbilar (varav många syns på bilden nedan)
hade sökt sig dit; 124 Sport Spider (ditrest norrman),
500:a, 850, 128, 1200, Barchetta, X1/9 och 1100 var
representerade (dagen efter fanns alla på ett collage
på deras hemsida www.sportvagn.com). En härlig
kväll med en massa engelska, tyska och amerikanska
sportbilar. Hemfärden i sommarkvällen gick på små
trevliga vägar via Falköping. Det är ett nöje att köra
1100:an på små kurviga vägar .
Får se hur vädret blir men man hinner kanske
med en torgträff till innan vinterdvalan. Norrmännen
har redan planerat klart sin sommarträff, men frågan
är vilken bil som jag kommer att vara där med.
Vi ses vid Verdens Ende.
Torgträffar i Borås
Två torgträffar i Borås har det blivit, en tisdag kväll
ihop med Skaraborgs sportvagnsklubb som FCC
var inbjudna till. Ett trevligt arrangemang vid Ateljé
Magnus Persson
5
Nostalgia Festival
för bilar och båtar
3 juli
bilar från alla håll. Vi behövde dock inte köa mer
är 20 minuter för att komma in på området. Fiat
Classic Clubs ruta var belägen nära scenen. Vid
klubbrutan fanns ett Fiatpartytält. Ansvarig för rutan
var S-O Larsson, som har ansvarat för klubbrutan
alla åren som festivalen ägt rum. Fiat Classic Club
representerades av 10 Fiatbilar. Allmänheten släpptes
in kl 10.
Solen lyste från en klarblå himmel. Vi började
med att gå runt parken och beskåda alla fina bilar
och motorcyklar. Det fanns flera klubbrutor. Alfa
Romeo­klubben hade några bilar, inte så många med
tanke på att märket firar hundraårsjubileum i år.
Porscheklubben hade ett flertal bilar nära scenen.
Vid elvatiden samlades vi vid scenen och kunde
under en halvtimme avnjuta Siw Malmkvist och
lite senare uppträdde Magnus Samuelsson. På
För nionde året i rad arrangerades Nostalgia Festival i
Ronneby Brunnspark lördagen den 3 juli och utanför
Marinmuséet i Karlskrona söndagen den 4 juli med
samtidigt veteranbåtsträff i Karlskrona. Två heldagar
med fokus på klassiker inom motor- och båtvärlden.
Båda dagarna bjöds det på uppvisningar, tävlingar,
mat och musik. Nostalgia Festival arrangeras av
Nostalgia Magazine och Marinmuseum i samarbete
med Blekinge Veteranbilsklubb och föreningen
Carlscrona Veteranbåtar m.m.
Evenemanget startade i Ronneby Brunnspark
med över 1.200 utställda bilar, motorcyklar och
mopeder. Gäster var bland annat den kultförklarade
artisten Siw Malmkvist och världens starkaste man
och vinnare av Let’s Dance – Magnus Samuelsson.
På söndagen fortsatte festivalen med Veteran­
båtsdagen utanför Marinmuséet i Karls­krona. På
plats fanns bl.a. repliken av Ivar ’Tändstickskungen’
Kreugers snabba motorbåt m/y Svalan från 1928, en
klassisk värsting som toppar över 52 knop.
På kvällen fredagen den 2 juli körde vi (Lisa och
jag) till Festivalen med min Fiat 124 Sport Coupé
från Malmö till Karlskrona, där vi övernattade.
På morgonen dagen därpå for vi till Ronneby
Brunnspark. Vi var på plats redan strax efter kl 8.
Arrangörerna krävde att bilar som skulle ställas ut
i Ronneby Brunnspark skulle vara på plats i parken
före kl 9. När vi nalkades parken kom det klassiska
eftermiddagen följde vi Concourse de Charme, där
deltagarna tävlar med sin klädsel, sitt uppträdande
och sitt fordon. Klädsel och uppträdande skall matcha
fordonet. Utmärkelsen ’Bästa kvinnliga kreation’
utsågs av dagstidningen Sydöstran. Klockan 17.00
avslutades Festivalen i Ronneby och utställarna
lämnade området.
Länge var Ronneby en berömd kurort. Från
1700-talet och fram till 1920-talet åkte folk
till Ronneby brunn för dricka hälsobringande
mineralvatten och ta stärkande promenader. Efter
hand har brunnsepokens gamla trähus rustats upp.
Den vackra brunnsparken är restaurerad och förnyad.
Det tidigare brunnshotellet ersattes 1960 av ett nytt
kongress- och rekreationscenter. I dagens brunnspark
erbjuds många aktiviteter, särskilt under sommaren.
På kvällen var vi tillbaka i Karlskrona och gick
ner till Marinmuseet vid hamnen. Vid kajkanten
avnjöt vi en god middag och tittade på många fina
veteranbåtar.
På söndag förmiddag deltog vi i ett rally för
klassiska bilar. Rallyt gick i maklig fart på småvägar
genom byar och småsamhällen i ett sommarfagert
Blekinge. Efter några timmar var vi tillbaka vid
Marinmuseet. Under rallyt försökte vi lösa ett antal
kluriga kryssfrågor. Väl i mål bjöds vi på lunch i
Marinmuseets restaurang. Under lunchen och på
eftermiddagen kunde vi följa en parad av vackra
gamla träbåtar. En initierade konferencier berättade
om de paraderande båtarna. Vi lämnade Karlskrona
på slutet av eftermiddagen och körde hem till Malmö,
efter en underbar helg i strålande sommarväder.
Åke Blomsterberg
Visserligen ingen Fiat, men ädel ändå..!
Italiensk Bertone-kaross på engelskt chassi: Arnolt Bristol.
6
7
Träffsäsongen 2011
Calmar Classic
17 juli
Jaha, så var det roliga över för den här gången! Sommaren är slut, höstträffen i Älmhult är avverkad
och det är dags att gå in i vinterdvala, för att börja leva igen om något halvår...
... nej, inte alls. Nu är det dags att planera nästa sommar! Både om du tänker delta i nästa års
arrangemang eller/och om du funderar på att arrangera en egen träff, klubbruta eller rally/utfärd.
Ännu är det inte möjligt att ’spika’ ett slutligt program, men självfallet avser vi genomföra våra
traditionella träffar; Vinterträffar, Vårträffar, Sommarträff, Höstträff och övriga arrangemang.
OUN
R
LD
201
0
Med vänliga hälsningar från styrelsen
genom nyutnämnda Klubbmästaren
AR
THE WO
Klubbmästaren välkomnar initiativ till fler träffar.
Styrelsen hjälper naturligtvis till med tips och stöd!
Ring Birgit om du har idéer om nya träffar.
Telefonnummer finns på sidan 2 !
@K8C@8E;8P
G
D
Vår huvudambition är att vi skall försöka
erbjuda många och trevliga och kostnadseffektiva
träffar på olika platser, med inkvartering i
olika prislägen och med rimliga måltidspriser..!
RACIN
Nedan vill vi ändå nämna några av styrelsens idéer inför träffsäsongen 2011:
• Vi hoppas genomföra Vinterträffar inte bara i Mälardalen utan också i södra Sverige
(som vi lovade för några Fiatelister sedan!).
• Naturligtvis blir det någon eller några Vårträff (-ar).
• Det blir naturligtvis en Sommarträff (med Årsmöte) även 2011. Troligen runt Vecka 29.
• För att våra körglada medlemmar skall få lufta sina fyrhjuliga vänner hoppas vi kunna
genomföra åtminstone ett ’rally’. Möjligen i anslutning till Sommarträffen.
• Vi räknar naturligtvis med att det blir Höstträff, i Älmhult som vanligt!
• Och självklart kommer vi att informera om utländska Fiat-träffar, som arrangeras av
våra Systerklubbar. Kanske kan vi samordna resor till dessa internationella arrangemang?!
@K8C@<EJB;8>Gw>8CFGG<EJ{E;8><E;<E)+FBKF9<I(*%''
Vi har blivit inbjudna att medverka och visa upp
våra bilar på Jägersro 24/10. Denna dag
kommer att gå i Italienska förtecken.
=I@<EKIyF:?D8K={I={I8I<EGCLJPKK<IC@>8I<(G<IJFE%
;<EE8@E9AL;8E>vCC<IJFD<EKIy9@CA<KKF:?9PK<JDFK
<ED8K:?<:BEvI;LBFDD<IK@CC<EKIyEGwAv><IJIF
Vi kommer tillsammans med andra italienska motorklubbar
att få visa upp våra fordon. Anmälan görs genom att
skicka ett mail till [email protected] senast 15/10.
Tävlingarna börjar kl.13.20, men bilarna
bör vara på plats runt klockan 12.00.
Ta chansen och träffa andra
motorintresserade i en spännande
och annorlunda miljö.
VÄLKOMNA!
Birgit
PS. Träffsäsongen är inte riktigt över än.
Välkommen till Italian Day på Jägersro!
Information finns här till höger!
Och på hemsidan www.fiatclassicclub.se
Årets upplaga av Calmar Classic Motor Show
som genomfördes den 17 juli blev en riktigt våt
tillställning. På morgonen och vid infarten till
Christinelunds Gård var det ösregn och åska. Under
de publika timmarna mitt på dagen höll det sedan
upp men vid avslutningen öppnade sig himlen igen.
Markerna ville ha regn efter en hel månads torka
men varför skulle det komma just denna dag? Ändå
strömmade folk till nästan som vanligt och vi tror att
arrangören Kalmar-Ölands Fordonshistoriker fick
det att gå ihop.
Den musikaliska underhållningen håller alltid
hög klass här och man spisade gärna Calmare
Brass, White Socks Band, The Classic Rockets och
Mönsterås Blues Band. Ingen begränsning av antalet
fordon i klubbrutorna längre och Fredrik Mikkelä
hade samlat ett bra gäng. Mest kändisar förstås,
några tog inte ut bilen i morgonens regn. Som vanligt
saknades flera närboende som man tycker borde
passa på att besöka denna fina träffplats.
Jan Bertilsson
8
9
Östersjöfestivalen
24 juli
Östersjöfestivalen i Karls­
hamn med tillhörande träff
för Hobbyfordon hölls
den 24 juli. Det var 10:e
gången och i år flyttad till
hamnen från stadens torg
där det blivit alltför trångt.
Blekinge Classic Car Club
(alias BCCC) organiserade
träffen. Vår Fiatvän Stig
Martinsson med många
vältrimmade funktionärer
såg till att dagen föll
synnerligen väl ut. Fint att
stå på östra piren i hamnen
med havsluften i näsan och
full koll på sjötrafiken.
Ett 10-tal Fiatar fanns
på deltagarlistan med 124
Sport Spidrar i topp. Vi
blev därmed tredje största
märkesruta efter Volvo och
Ford.
Stort publikdrag, ingen
avgift och gångavstånd
till torget med alla gå­
gatorna och det verkliga
festivalvimlet. Flera mö­
ten och hågkomster av
besökare:
semesterresor
i Belvedere (Ivan från
Malmö), ”min 1100 hade
lykta mitt i grillen” sa en
annan. Roligast för min
egen del var mannen som
kom fram till min Topolino
och sa ”den här bilen åkte
jag i som barn”. Det var
sonen till förste ägaren!
Häng på och var med
om ett topparrangemang nästa år blir det fredagen
den 22 juli!
Sommarträffen i Rättvik
30 juli – 1 augusti
En sydsmålänning har faktiskt 60 mil, eller mer, att
åka till Rättvik. Men vi har varit på sommarträff
i Dalarna förr så det var ingen tvekan. Bjursås på
80-talet där det bl a gällde att klara av en brant,
regnblöt och gräsbevuxen uppförsbacke från
stillastående vilket kan vara nog så knepigt i en
elvahundra, 200-personersmötet i Sälen 95 under
högkonjunkturen och budgetträffen i Siljansnäs 97.
Hemma hos: 1
Hämtade upp ett par kollegor i Skaraborg för
samkörning och så väntade Bergslagen. Vi valde
så långt möjligt och rimligt mellanstora vägar.
Genom Degerfors och Karlskoga, besök i cafétäta
Nora. Sjönära vägsträckor till orter som Storå och
Ramsberg. Tänk att man på en tur som denna efter
modern bilkarta ändå kan hamna på ett par mils
grusväg (och utan möte) ty så var det fram till
Kloten. Nödvändiga urstigningar gjordes i, fick vi
veta senare, ett vargtätt område.
Giro di Siljan
Fredag kväll incheckning på Lerdalshöjden där BrittMarie och Olle Borgefors tog emot. Magnifik utsikt
från hotellet över Siljan med långa träbryggan och
i horisonten Gesundaberget. Lördagen började med
uppställning vid hotellets entré och uppfart. Giro di
Siljan skall starta! Faktum är att vi i samband med
tidigare träffar girat både runt Vänern och Vättern.
Och i betydligt mindre skala Möckeln och Åsnen (så
nyligen som i fjol) dock med missat namnstatus...
Först åkte vi i karavan till sång- och musikhålan
Dalhalla. Classic Car Week hade börjat, fullt av en
massa stora bilar som snurrade runt i samhället så
det gällde för oss att hålla kontakt. Trevlig guidning
från högsta punkten som gav oss hela historien från
meteoritens besök till operasångerskan Margareta
Dellefors ’upptäkt’ och idé. Därefter fri körning. Vi
Efter Malingsbo slank vi som av en händelse in
till Mona och Per Svensson som har en Topolino
-39 under uppbyggnad, märkligt nog på den
tillhörande korta ramen egentligen från de första
årsmodellerna. Bilen som alltid varit i familjens ägo
(eller närvaro…) har råkat ut för långa stillestånd.
Vi bestods med en komplett och fantastisk middag
och nu dök Gustafskorven upp på tallriken för första
gången.
Jan Bertilsson
10
11
Klockar Per Sandberg presenterade Midsommar­
bilen, en 132 GLS -77, dekormålad av amerikanske
konstnären under signaturen ’Preston’ med danspar
och resning av Midsommarstång. Vagnen ingick
på sin tid i en reklamkampanj som Fiat i Sverige
lanserade under ’Lev svenskt men kör italienskt’.
Det fanns nio bilar av olika modeller och med olika
landskapsmotiv, bara denna är kvar.
Kullorna Paulin Samuelsson i Leksandsdräkt och
Eva Ivares i Rättviksdräkt hade med denna bil just
avverkat ’Classic Lady’, en av upptakterna i Classic
Car Week. Dubbelt närvarande var kullan Kerstin
Tegth som berättade historien hur hon hamnade
på bilens baklucka efter att ha blivit fotograferad
på Skansen när hon sommarjobbade där 1973 (se
bilderna ovan till höger på denna sida, som visar
kullan ’förr’ och ’nu’..!).
Vid lördagskvällens årsmöte och middag återsågs
de flesta och nog verkade det som om vi var några
fler i år. Kanske har trenden vänt, är vi på väg upp
ur svackan? Det fanns många namn på deltagarlistan
men visst ångrade sig en och annan när de såg det
trista vädret – fast vi hade skapligt fint och uppehåll
under hela Girot.
valde att, eller försökte, följa Mogens och Ingegärd i
deras bruksiga 131:a.
Lev svenskt men kör italienskt
Karavanen återsamlades i hantverkarbyn Tällberg
med Klockaregårdens kaffestuga och hotell. Girot
var nästan avklarat, bara sista etappen på turistvägen
in till Rättvik kvar. Olles bageri bjöd åkarna på kaffe
och tuttul (tunnbröd) – Gustafskorven kom igen, som
inbakad delikatess! Paul berättade om de framkörda
Fiatarna för en stor och intresserad publik.
Thord och Monica Damberg från Borlänge åkte 850 Special.
i Rättvik. Vi körde hemåt på söndagen och drogs
åter till gemytliga Nora. Kollade packningen, ut
trillade reselitteraturen Classic Motor med annons
på en intressant 1100 i Kristinehamn. Ligger längs
vår nästa etapp, ringde upp och vi var välkomna att
titta!
Familjen Marcusson tog emot utanför stan. Det
är en riktig lågmilare, endast 3.900 mil. Under en
tioårsperiod körde förste ägaren 350 mil! Modellen
är 1100/103 E -56, ny utstyrsel på (och i) den gamla
runda karossen. Bilen är nyligen uttagen efter att
ha stått sedan 1972 berättar Bengt Marcusson som
också hade flera andra fordon och många därmed
relaterade föremål att visa i garagen. Vi hoppas på
ett medlemskap i vår klubb, här eller hos ny ägare,
bilen vill gärna ut och röra på sig!
Torbjørn Moen (till höger) med Collin och Andrea och tidig 127:a.
Jan Bertilsson
Hemma hos: 2
I fortsättningen fanns förstås alla möjligheter att
hänga på aktiviteterna under Årets Stora Bilvecka
12
13
Årsmötesprotokoll
Tid:
2010-07-31 kl 19.00
Plats:
Lerdalshöjden, Rättvik
16.
Till revisorer för ett år omvaldes Uno Carlsson och Sigge Pettersson,
och till revisorssuppleant omvaldes Ammi Jonsson.
17.
Valberedningen beslutades bestå av två personer valda på två år, varav en sammankallande.
18.
Till valberedningen valdes Christina Lund som sammankallande.
Christina Lund och Stig-Ove Andersson valdes på två år.
19.
Inga motioner hade inkommit.
20.
Inga förslag till styrelsen.
21.
Fiatelisten: alla uppmanas bidra med artiklar eller underlag till artiklar.
22.
Hemsidan: arbetsgrupp för forumet bildas med Magnus Persson, Åke Blomsterberg och Robert Berg.
23.
Övriga frågor.
Beslöts på Paul Österbergs initiativ att återinföra titeln som ”klubbmästare” i en ”första läsning”,
samt att uppdra åt styrelsen att föreslå stadgelydelse i detta ärende inför ett slutligt andra beslut
på årsmötet 2011.
Synpunkter från årsmötet:
Antalet yngre medlemmar måste öka.
Medlemmarna bör ha med sina Fiatbilar till träffar i Fiat Classic Clubs regi.
Förslag: Arrangera ungdomliga aktiviteter på Fiatträffarna.
Förslag: Annonsera i lokalpressen och lokalt om Fiat Classic Clubs sommarträff.
Förslag: Bifoga värvningsfoldern till Fiatelisten.
Magnus Persson med fru och Lars Ryhnell med fru avtackades för sitt väl utförda arbete
i Fiat Classic Clubs styrelse.
1.
Klubbens ordförande Jean Christer Olsson hälsade de närvarande välkomna.
2.
Till mötesordförande valdes Jean Christer Olsson.
3.
Till sekreterare för mötet valdes Åke Blomsterberg.
4.
Till justeringsmän tillika rösträknare valdes Per Hagerup och Olle Olsson.
5.
Årsmötet hade utlysts på korrekt sätt enligt stadgarna.
6.
Den föreslagna föredragningslistan fastställdes.
7.
Ordförande redogjorde för det gångna årets (2009-2010) verksamhet (se bilaga 1).
8.
Kassören Lars Ryhnell redovisade klubbens ekonomi för 2009-2010.
9.
Ordförande läste upp revisionsberättelsen för 2009-2010. Godkändes.
10.
Årsmötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet.
11.
Kassören redogjorde för nästkommande års budget 2010-2011 (se bilaga 2). Godkändes.
12.
Medlemsavgiften för 2011-2012 diskuterades.
Kassören föreslog pga. av god ekonomi att ej ändra nuvarande 200/100 kr. Godkändes.
24. Ordförande avslutade årsmötet.
13.
Val av styrelse:
Till kassör framtill årsmötet 2012, nyval
Till ledamot framtill årsmötet 2012, nyval
Till suppleant framtill årsmötet 2011, nyval
14.
Ordförande presenterade verksamhetsplanen för 2010-2011 (se bilaga 3).
Verksamhetsplanen diskuterades och fastställdes som underlag för styrelsens arbete.
Linda Forsberg
Birgit Canerstam
Erik Hedström
15. Val av firmatecknare:
Sverige: Jean Christer Olsson och Linda Forsberg var för sig;
Norge: Niels-Kristian Storaker.
14
Malmö den 16 augusti 2010.
Åke Blomsterberg
Jean Christer Olsson
Årsmötessekreterare
Årsmötesordförande
Per Hagerup
Olle Olsson
Justerare
Justerare
15
Sportvagnsträff på Hofsnäs
28 augusti
Totalt räknade vi in ett tiotal Fiater som hade
hittat hit – var höll alla ni andra hus? Eftersom jag nu
också finns med i klubbstyrelsen som klubbmästare
så kommer jag att slå ett extra slag för att få hit Er till
nästa år,
På programmet fanns ’Italienska skönheter’
som skulle upp på podiet och presenteras av den
förträfflige speakern Jan Tromark. Utvalda blev en
Barchetta, en Dino Spider, en Ferarri och vi med vår
Volumex.
Här kunde man också se en Morgan i sin
hemstickade kostym. Såg varmt och gott ut inför den
stundade vinterförvaringen.
En ångbåtstur i Torpasjön för ett pris av vuxen
20:- (barn gratis), var det många som passade på att
ta denna sensommardag! Såg alldeles ljuvligt ut på
den blanka sjön.
Som publikens val vann i år en Austin Healey
3000 och bland alla som hade röstat fanns det tio
vinster av en helårsprenumeration på Nostalgia.
Kan tala om att en av prenumerationerna gick till
undertecknad. Bland de deltagande bilarna lottades
finfina priser ut, så ibland kan det verkligen löna sig
att åka på bilträff.
Då var det åter igen sportvagnsträff vid Hofsnäs
Herrgård, utanför Länghem, 30 km sydost om
Borås, denna underbart vackra plats vid Torpasjön.
Arrangemanget startade 2006, så i år var det 5:e
gången och i år med Italienskt som huvudtema. Alfa
fyller 100 år och detta ville man fira.
Vi Fiatägare fick en framskjuten position på
gräsmattan nedanför herrgården att parkera på. Dagen
bjöd på varierande väder, mest sol men även stora
moln varav många mörka. Några kraftiga regnskurar
och något mullrande inslag lite längre bort hördes
även under dagen!
Hälsningar,
Birgit Canerstam
Klubbmästare,
Fiat Classic Club
16
17
Varför inte skapa ett Fiat- Classic-Regularity-team?!
Lika säkert som ’vardagstrafik’ !
Eftersom man kör vettigt istället för som dårar är
denna form av umgänge/tävlingar (minst) lika säker
som vanlig vardagstrafik.
Det finns ibland även en ’Fortåkarklass’ med
Fartsträckor, om du har bråttom...
Redaktör´n var strax innan pressläggningen i
Vänersborg och studerade en delsträcka i Sveriges
andra klassiska Regularity-rally; ’Grenserallyt’,
arrangerat av Mölndals Motorklubb.
Han (= jag) kunde inte låta bli att gripas av
entusiasm. Till nästa år (eller 2012, om jag inte
hinner) funderar jag på att försöka ställa i ordning en
klassisk automobil för att delta i Regularity-rallyn.
Alla bilar passar !
Samtliga Fiat-bilar passar för att köra Regularity.
Även Din (Dina)! Och kom ihåg att det viktiga är inte
att vinna! Det viktigaste är inte ens att deltaga! Det
viktigaste är att trivas! Säkert har du förutsättningar
att komma högt upp i prislistan på kommande
Regularity-rallyn. Själv siktar jag på Jumboplatsen!
Trevligt och rätt billigt!
’Regularity’ är (tycker jag) den trevligaste
formen av bilrallyn. Istället för att köra som dårar
gäller det att försöka hålla en i förväg bestämd
genomsnittshastighet på bestämda sträckor (i regel
högst 50 km i timmen).
Det viktigaste är säkert inte (i varje fall inte för
de flesta...) att besegra medtävlarna, utan att ha
trevligt i glada (bil-) vänners lag, träffas, diskutera
oväsentligheter och äta gott!
Till skillnad från en hel del andra exklusiva
’tävlingar’ är kostnaderna överkomliga. Det handlar
oftast om någon eller några övernattningar på
’vanliga’ hotell, om att äta några goda måltider och
om att betala en (rimligt hög) deltagaravgift.
Vi ses kanske vid Regularity-starten!
Hoppas;
Jean Christer
PS.
Mer PR (= information) om att köra Regularityrallyn kommer i Julnumret av Fiatelisten..!
Bland det häftigaste att köra i Regularity är Fiat 131 Abarth. Här som deltagare i årets Midnattssolsrally (i ’Fortåkarklassen’)...
18
...men en ’vanlig’ Fiat går lika bra! Här vår medlem Alf Lönngren från Uddevalla, i årets Grenserally.
19
Benito berättar
Likt alla seriösa antipersoner, humanoida eller
annorledes, var Benitos vardag uppfylld av en lång
rad fixa idéer. Den allra senaste ur hans personliga
fatabur inrymde hans inbillade innehav av en
förmåga till flykt. Som den dedicerade pragmatiker
han onekligen alltid varit, hade han raskt kunnat
komma fram till insikten av att han inte skulle kunna
ta sig en endaste ångström ut från sitt garage utan att
en Homo Sapiens suttit bakom hans ratt.
inte hört till ovanligheterna att en lastbil inte blivit
äldre än 6-7 år innan den tagits ur drift.
På morgonen denna dag hade Benitos Husse
varit oförsynt nog ge sig till att binda fast en större
fogsvans på hans tak, samt även kasta in en fil och
ett hemmagjort skränkningsverktyg för fogsvansen
bakom hans förarsäte. Husse hade dessutom tvingat
Benito att inmundiga någon typ av obeskrivbar
häxbrygd som den brutale envisats med att kalla
bränsle. Benitos stackars förgasare hade ömmat av
irritation redan några minuter efter start. Saken hade
varit den att det redan åren förut utgått ett påbud om
att alla civila fordon på grund av orostiderna skulle
drivas av gengas. Undantagen hade varit ytterligt
få, vilket bidragit till att Benitos Husse högtidligen
givit självaste Greve Fan i det hela. En annan, större
anledning, till olydnaden hade varit att Benito, som
var så liten och motorsvag, skulle utrustas med ett
gengasaggregat som med all säkerhet skulle bli lika
stort som Benito själv. Med tanke på detta var faran
att aggregatets blotta vikt skulle ha förmågan att
välta Benito på plan mark.
Visst var det så att Husse med säkerhet skulle
besitta förmågan att knåpa ihop något mer smidigt
och användbart än det av myndigheterna utiliserade
aggregatet, men så långt Benito förstått fattades
viljan till detta. Däremot hade Husses håg legat åt
kemi, och därav det idoga experimenterandet med
olika bränslen.
En stor tröst för Benito hade varit de eder och
djupt oheliga galdrar som Husse med regelbundenhet
reciterat upp högt och ljudligt, då virket i träden visat
sig vara minst sagt kvistigt och dant.
Benitos nyfunna hjälte hade varit en Dodgelastbil
emanerande ur tidigt tjugotal, vilken efter avslutat
yrkesliv ramkapats och byggts om till Epatraktor.
Konstruktören/ägaren hade placerat en svartmålad
pinnsoffa som förarsäte, och i denna placerat ett
svårt folkilsket hunddjur som åksällskap. Benito var
vanligvis ointresserad av de olika däggdjurstyperna
som förekommit i hans direkta omgivning. Både
släktena Canis och Homo Sapiens tillhörde
onekligen just dessa, men Hunddjuret ifråga hade
Bara detta faktum såsom sådant hade varit en källa
till irritation för honom, men också tanken på att ge
en individ ur detta släkte tillfälle att mästra honom.
Tankekombinatet gav honom svåra karossvibrationer
av avsmak.
Mot allt detta stod blotta tanken på Husses och
Mattes uppsyn efter att de upptäckt den tomma
garageplatsen. Tanken hade med med råge räckt för
att bli en formidabel tröst för honom. Dessutom hade
bilden av Husse och Matte givande porträttet av ett
par bättre fågelholkar förlett honom till att fnittra
långvarigt och elakt. Efter att omsorgsfullt avnjutit
både bild och tanke ur alla tänkbara och otänkbara
vinklar, hade Benito lämnat denna ofruktbara
tankelinje.
Istället hade han tagit tankesprånget att dra sig
till minne den förebild och mästare han kommit att
välja för alla dessa år sedan. Även om detta inneburit
en närmast fysisk ansträngning för hans del att för
en gångs skull inte enbart tänka på sig själv, hade
Benito erinrat sig själva situationen med välbehag
och klart som kristall.
Det beramade mötet hade avlöpt långt uppe i
Lapphelvetet några år in på fyrtiotalet, och Benito
hade också haft svaga minnen av funderingar över
om platsen kallats Lappträsk eller Glappträsk.
Oavsett detta hade han mints dagen som svinkall!
Fordon slets mycket hårt mycket fort på den tiden,
till största delen beroende på den låga kvalitén på
tidens bränslen och smörjmedel. Inte minst hade
detta senare gällt arbetsfordonen. Deras livslängd
hade därför varit högst begränsad. Det hade definitivt
20
varit så anskrämligt till utseendet att Benito blivit
intresserad bara just därför. Kräket hade i Benitos
ögon mest liknat en Hyena eller Schakal. Han
visste inte vilken benämning som hört till vilket
hunddjur, men hans omdöme gällde varianten med
längre framben än bakben. Hunddjuret i pinnsoffan
verkade dessutom inneha hela den av Benito
avsedda karaktären vad gäller rörelsemönster och
personlighet. Fascinerande!
Det hade roat honom att reflektera över Epans
framåtlutning, medan Hunddjuret långa framben
gjort att den lutat bakåt. Värre gatukorsning var svår
att tänka sig, vare sig omdömet nu gällt Epan eller
Hundkräket!
Husse hade å sin sida instinktivt blivit knäpptyst
under mötets gång, eftersom varken den långskäggiga
människan eller Schakal/Hyenan uppvisat några
som helst igenkännbara sociala färdigheter. Epan å
sin sida hade varit ännu vrångare till sättet. Benito
hade nästan gått i trans av beundran av dess attityd.
Vidare hade ekipaget också begåvats med ett närmast
museivärdigt kättingspel samt en lyftkorg med
glidbana som fästs vid åkdonets bakstam. När både
spel och lyftkorg väl säkrats för vidare transport,
hade en timmerkälke, konstruerad av resterna
av lastbilsramen, kunnat hakas på via en krok i
bakstammen. Det hela hade varit en förstudie till
gaffeltrucken kombinerat med en mycket användbar
skogsmaskin/semitrailer. Att döma av den stank
som bägge fordonen utsöndrat via sina respektive
sönderrostade avgassystem, hade de båda använt
sig av samma typ av bränsle. Odören som spritts
lovade definitivt inte ge några som helst positiva
efterverkningar efter sig.
De ondsinta blickar som Hyena/Schakalen gett
Benitos Husse hade till slut gett att de båda rullat
iväg mot nästa påhugg. Benito hade visat sig vara
mycket inlärningsvillig genom att svära vilt och hett
över att inte längre kunna vila blicken på Mästarens
uppenbarelse. Han lovade sig själv att hämnas
gruveligen på Husse, samtidigt som han skulle bli
ett föredöme enligt sin nyfunna Mästares linjer.
Beroende på att mötet varit så kort men intensivt,
gav det givetvis att sagda linjer varit Benitos egna
sedan lång tid. Detta var ointressant enligt Benitos
parametrar, och han skulle ändå komma att sträva till
att uppfylla dem med råge!
21
Leif Falk
Höstträffen i Älmhult
3 – 5 september
En bild säger ju som bekant mer än tusen ord. Så här
är berättelsen om årets Älmhults-träff, som förutom
denna spalt med bokstäver, alltså omfattar lite drygt
5.000 ord – i form av bilder...
Vår klubbs i särklass mest legendariska träff
var även i år suveränt arrangerad av ambitiöse Paul
Österberg – som var lite missnöjd med att det ’bara’
kom något 40-tal ekipage från såväl Sverige, Norge
som Danmark. Vi andra tyckte att det som vanligt
var en fantastiskt trevlig träff, med sympatiska
deltagare, många och fina bilar, tjusiga utflyktsvägar,
vackert väder och god mat (och dryck...)! Och som
vanligt bjöd Ammi Jonsson med syster Gunilla på
fredagens kvällsmat. Heder åt dem!
Lokalpressen visade stort intresse. Flera
halvsidesartiklar inflöt efter helgen, plus stort
omslagsfoto på Smålandsposten föreställande vår
nya kassör (se bilden längst upp på nästa sida!)
Att vi fick ett halvdussin nya medlemmar var
inte helt fel! Och inte heller att denna exklusiva träff
dessutom är praktiskt taget (= nästan...) gratis är
säkert ingen nackdel..?!
Paul Österberg hade Morgan Andreasson som privatchaufför.
... för övrigt finns det ingen anledning att berätta
om träffen i andra hand. Kom dit nästa år och upplev
detta fantastiska arrangemang själv, förslagsvis med
så många familjemedlemmar som möjligt!
Jean Christer
Norskt gemyt i fräsig 500..!
Birgit och Börje Canerstam fotograferades av lokalpressen.
Försystring och förbrödring bland Fiatbilarna i den tjusiga parkmiljön...
22
Nya kassören Linda Forsberg demonstrerade och sålde klubbprylar till bl.a. Morgan Andreasson, Börje Canerstam och
Lars-Ola Forsberg (vildänderna köpte inget...)
23
Klubbutik
2-cylindriga 500:an
är tillbaka !
Snål nästan som en Diesel !
Fler och fler personbilar säljs med dieselmotorer i
Sverige, precis som länge varit fallet i Centraleuropa.
Troligen kommer den här utvecklingen att brytas, så
att lättare bensinmotorer ersätter dieslar åtminstone i
mindre och medelstora bilar.
Visserligen heter vi Fiat Classic Club. Men Fiatelisten
rapporterar också om nya Fiat:ar. De blir ju klassiska
så småningom..!
500 Nuova är den för tillfället mest upp­
märksammade Fiat-modellen, tillverkad 1957–75.
Och moderna 500:an (2007–) är den mest beundrade
’nya’ Fiat-modellen. De är släkt till det yttre, men
inte riktigt till det inre.
Nya 500:an är en säker, bekväm och snabb
bil. Gamla 500:an är inte riktigt jämförbar i dessa
händseenden. Däremot är nog ’gamla’ 500:an
roligare, men mycket svårare att hitta.
Nu blir gamla och nya 500:an närmare släkt i
åtminstone ett avseende. Efterföljaren får äntligen (!)
en revolutionerande 2-cylindrig motor. ’TwinAir’motorn började säljas i Centraleuropa i mitten av
september, som alternativ (och snart ersättare) till
den starkare 100-hästars-500:an.
’Grönare’ !
Nya 500 Twin Air visar att det går att minska
miljöstörningarna även med ’vanliga’ bensinbilar;
koldioxidutsläppen är bara 95 g/km (92 g med
Robotic Dualogic-växellåda!).
Som huvudfärg för PR- och reklambudskap har
dock den miljögrönaste bensin-Fiaten hittills visats i
en baby-blå färg!
Roligare !
I provkörningsrapporterna har journalister berättat
att den 2-cylindriga motorn i ’normala’ hastigheter
är tyst och känns som en vanlig 4-cylindrig motor,
men att den vid högre varvtal känns mycket pigg och
får ett motorljud à la motorcykel. Även 500 Nuova
lät ju lite som en motorcykel (eller möjligen som en
gräsklippare...) så den nya arvtagaren med TwinAirmotor förvaltar sitt arv mycket väl.
Lättare och mindre !
Nya TwinAir-motorn är extremt lätt, och utvecklar
tack vare ny teknik 84 hästkrafter ur bara 875
kubilcentimeter. Om något år kommer en ännu
lättare (och billigare) TwinAir-motor på 65 ’hästar’,
men då utan turbo.
Om du har bråttom så hav tröst; snart kommer en
105-hästarsversion!
Jean Christer
Föreningen ger medlemmarna tillgång
till kläder, porslin/glas och märken som
ger dig möjlighet att stolt markera ditt
medlemskap i Sveriges bästa bilklubb!
Kepsen skyddar mot bländande sol och låter dig
spana efter Fiatbilar utan risk för ögonskador. Kepsen
kostar 60 kr/st.
Vårt tjusiga vagnmärke (till vänster ovan) sätter
du längst fram på din Dyrgrip från Turin (eller från
annan Fiat-fabrik). Det kostar 80 kronor.
Tygmärket (till höger ovan, diam 7 cm) placerar
du på dina tjusiga plagg! Tygmärket kostar 30 kr/st.
T-shirten är av hög kvalité. Den finns i två färger,
svart och vit. Finns i fem storlekar: Small/liten (S),
Medium/medelstor (M), Large/stor (L), Extra large/
extra stor (XL), samt Extra extra large/ännu större
(XXL). T-shirten kostar 100 kr/st.
Vad whiskyglaset skall innehålla får du själv
bestämma! Glaset kostar 40 kr/st. För en hel kartong
med sex glas betalar du 200 kr.
Klistermärken (pris 10:-/st.) sätter du på din Fiat-bil
(eller på allt annat!). Finns att applicera på insidan
av rutan (då blir det rättvänt...), eller på utsidan av
bilen (det högra och det nedre märket).
Klubbprylarna beställs från nya
kassören Linda Forsborg, tel. 0433–
16144 eller via [email protected]
OBSERVERA att porto tillkommer på
alla priser!
Kaffemuggen är ett måste såväl i garaget som i ännu
festligare sammanhang. Muggen kostar 50 kr/st.
24
25
1100-fynd på Tradera
Hela bilar på auktionssajten Tradera som man hittar
bakom Fiatfönstret är ganska ofta rejält tilltufsade
Punto:ar eller andra samtida modeller. Mera sällan
förekommer äldre Fiat:ar.
I slutet av sommaren kom det dock upp en
1100 -56 som redan på de små bilderna såg ut att
vara riktigt fin och original. I kofferten skymtade
ett troligen oanvänt reservhjul på sin, enligt
försäljningsbroschyren, nya och patenterade plats.
Jag blev nyfiken och ’ställde en fråga till säljaren’
som det heter på sajten. Ole Örum i Kolsva svarade
och berättade lite om den gamla bilen. Registrerad
den 1/1 1956 som U 18616.
Hälsovårdsdirektör Holger Lindelöv i Köping
var förste ägaren och det blev två till. Holger förde
noggrann körjournal och den finns bevarad. Att han
var rädd om sin bil förstår vi av följande anteckning:
’den dagen regnade det, då tog jag cykeln’.
Idag har bilen gått 4.200 mil. Det är en 1100/103
utan bokstav, alltså första typen i den nya serien
(nästa var 103 E, kom också som 56:or, se slutstycket
i Rättviksrapporten, på sidan 13).
Bilen ser ut att ha den diskreta och då vanliga
duvblå färgen. På framsoffan ligger en filt över den
gamla klädseln. Allting ser helt rätt ut!
Men... en 24 meters biltransport hann före en
obeslutsam och velig spekulant, färden gick sedan
långt söderut i landet.
Jan Bertilsson
26
27
Annons.