Transcript Davvisámegiela giellaoahppa – hárjehusat

Davvisámegiela giellaoahppa –
hárjehusat
B gurssa čállinhárjehusat
Giron 6/3-2011
©Hanna Outakoski 2011
Sida 1
1. Innehåll
2.
Nomenat (substantiivvat), kásusat ja sojaheapmi....................................................................... 4
1. Dássemolsašupmi .......................................................................................... 4
2. Nomenjoavkkut sátnegirjjis .......................................................................... 4
3. Hárjehus - dássemolsašupmi ......................................................................... 5
4. Dássemolsašupmi – skovit ja ovdamearkkat ................................................ 6
Stadieväxling ......................................................................................................... 8
5. Nomensojahus – skovit ................................................................................. 9
6. K ásusgehčosat ja sojaheapmi ..................................................................... 11
3.
Vearbajoavkkut ............................................................................................................................. 14
7. Vearbbaid dássemolsašupmi ....................................................................... 14
8. Sojahangehčosat sierra áigehámiin ja sierra vearbajoavkkuin .................... 14
4.
Preseansa ja preterihtta, biehttaleapmi....................................................................................... 15
9. Hárjehus – Vuosttaš vearbajoavku (bárrastávvalvearbbat) -a- vearbbat ... 15
10. Hárjehus - mii áigehámiid lea jearaldagas? ................................................ 17
11. Hárjehus – oza buot –i- vearbbaid ja deavdde hámiid skoviide ................. 18
12. Hárjehus –u – vearbbat vuosttaš vearbajoavkkus ....................................... 19
13. Hárjehus – loga teavstta ja guorahala hámiid numo ovdamearkkas ........... 20
Sierra vearbajoavkkut ......................................................................................................... 21
14. Hárjehus – man jovkui dát vearbbat gullet? ............................................... 21
15. Hárjehus – vearbbat nubbi vearbajoavkkus ................................................ 22
16. Hárjehus – bija vearbbaid muitalussii ........................................................ 23
17. Hárjehus – goalmmát vearbajoavku – kontraktá vearbbat ......................... 24
18. Hárjehus – mii áigehámiid? ........................................................................ 25
Biehttaleaddji preseansa ja preterihtta ............................................................................. 26
19. Hárjehus – daga biehttaleaddji cealkagiid .................................................. 27
20. Hárjehus – čále sámegillii........................................................................... 28
21. Hárjehus – man jovkui dát vearbbat gullet? ............................................... 29
Imperatiiva – gohččun ja ávžžuhusat ................................................................................. 30
22. Hárjehus - imperatiivvat ............................................................................. 31
Biehttaleaddji IMPERATIIVA .............................................................................................. 32
23. Hárjehus – biehttaleaddji imperatiivvat ...................................................... 32
24. Hárjehus – guldal ja čále sámegillii ............................................................ 33
25. Hárjehus – čále sámegillii........................................................................... 34
5.
Perfeakta ja pluskvamperfeakta .................................................................................................. 35
Perfeavtta partisihppa ......................................................................................................... 36
26. Hárjehus – čále sámegillii........................................................................... 37
27. Hárjehus – guorahala vearbahámiid ........................................................... 38
Progressiiva hámit - aspeakta............................................................................................. 39
28. Hárjehus – čále progressiiva hámi sámegillii ............................................. 40
29. Biehttaleaddji progressiiva ......................................................................... 41
6.
Modaliteahtta ................................................................................................................................. 42
30. Kondišunála ja vuosttaš vearbajoavkku –a- vearbbat ................................. 43
31. Hárjehus – mii áiggiid dahje modus? ......................................................... 44
32. Vearbajoavku 1, –i- vearbbat kondišunálas ................................................ 45
33. Hárjehus: –u- vearbbat ja kondišunála ....................................................... 46
34. Čoahkkáigeassu – vuosttaš vearbajoavku (bárrastávvalvearbbat) .............. 47
35. Nubbi vearbajoavku kondišunálas .......................................................... 48
36. Goalmmát vearbajoavku kondišunálas ................................................... 49
37. Hárjehus – kondišunálas indikatiivii ....................................................... 50
©Hanna Outakoski 2011
Sida 2
Biehttaleaddji kondišunála ................................................................................................. 51
38. Hárjehus – čále sámegillii ......................................................................... 52
SKULLE HA GJORT – SKULLE INTE HA GJORT .................................................................. 53
7.
Potentialis - potensiála............................................................................................................. 54
8.
Passiiva – ruoŧagillii čilgejuvvon ................................................................................................. 56
9.
Adjektiv och komparation - ruoŧagillii ....................................................................................... 58
1. Adjektivattribut ......................................................................................... 58
2. Adjektiv som predikatsfyllnad – predikativ ............................................ 59
3. Komparation .............................................................................................. 60
10.
Refleksiva pronomen – paradigm ......................................................................................... 62
11.
Muhttin dábáleamos čállinmeattáhusat...................................................................................... 63
12.
Vástádusat oassái hárjehusain ..................................................................................................... 65
©Hanna Outakoski 2011
Sida 3
2. Nomenat (substantiivvat), kasusat ja sojaheapmi
1. Dássemolsašupmi
ruoksat = gievrras dássi ruoná = geahnohis dássi ránis= dássemolsašupmi váilu
Joavku 1
Joavku 2
(bárrastávvasánit)
ol
ml
ol
Joavku 3
(bárahisstávvalsánit)
ml
ol
ml
ol
(kontráktasánit)
ml
ol
nom
nom
nom
akk
akk
akk
gen
gen
gen
ill
ill
ill
lok
lok
lok
kom
kom
kom
ess
ess
ess
ml
guolli l
ohcci
beana beatnag- ustit ustibboazu bohccobiergu rgg girku
bierggas biergas- siepman siepmancuoppu cubboFuomáš ahte vuosttaš ja nubbi joavkkus leat nomenat main ii leat ollánge
dássemolsašupmi.
2. Nomenjoavkkut sátnegirjjis
Joavku 1 – bárrastávvalnomenat
heavdni vnn spindel
moarsi brud, fästmö
sápmelaš žž čč same
gonagas ss s kung
vuoddji chaufför
áddjá dj farfar,morfar, gubbe
Joavku 2 – bárahisstávvalnomenat
gievkkan kök
juoiggus juigos- jojk
beana beatnag- hund
hivsset hivsseg- toalett, badrum
Dáid sániid don gávnnat sátnegirjjis go oainnát
ahte sáni maŋis čuvvot guovddáškonsonánttat,
dahje go oainnát ahte sátni nohká vokálain muhto
dan maŋis ii boađe sojahanmátta. Dáin nomeniin
lea vuođđohápmi gievrras dásis dallš go sánis lea
dássemolsašupmi.
Dáid sániid maŋis oidno sojanmátta. Dát mátta nohká
konsonánttain. Muhtumin sojahanmátta lea
seammalágán go vuođđohápmi dahje nominatiivva
ovttaidlogu hápmi ja dalle don dovddat dán joavkku
das, ahte sátni nohká konsonánttain.
Joavku 3 - kontráktanomenat
boazu bohcco- ren
olmmái olbmá- man, vän
cuoppu cubbo- groda
sarvvis sarvá- hanren
olmmoš olbmo- människa
©Hanna Outakoski 2011
Dáid sániid don dovddat go geahčat sáni
sojahanmáddaga. Sojahanmátta nohká vokálain.
Dáin nomeniin lea vuođđohápmi geahnohis dásis.
Sida 4
3. Hárjehus - dássemolsašupmi
Dás vuolde don oainnát nomenbáraid sierra hámiin. Don galggat mearridit man
nomenjovkui dát sánit gullet ja gos leat gievrras dásit.
guollin (ess)
guliide (ill ml)
nieiddaide (ill ml)
niidii (ill ol)
oarri (nom ol)
oarris (lok ol)
sarvvis (nom ol)
sarvá (akk dahje gen ol)
váriin (lok ml dahje kom ol)
várrái (ill ol)
beatnaga (akk dahje gen ol)
beana (nom ol)
bohccuide (ill ml)
boazun (ess)
gonagassii (ill ol)
gonagasa (akk dahje gen ol)
goahtái (ill ol)
gođiin (lok ml dahje kom ol)
cuoppu (nom ol)
cubbo (akk dahje gen ol)
álddagasa (akk dahje gen ol)
álddagassii (ill ol)
suolu (nom ol)
sullos (lok ol)
láhttis (lok ol)
láhttin (ess)
ája (nom ol)
ádjaga (akk dahje gen ol)
eatnis (lok ol)
eadni ( nom ol)
fierpmi (akk dahje gen ol)
fierbmái (ill ol)
čázis (lok ol)
čáhci (nom ol)
Oza dál buot nomeniid ja mearrit daid joavkku.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 5
4. Dássemolsašupmi – skovit ja ovdamearkkat
Fuomáš ahte dáin minstariin lea álo gievrras dássi addojuvvon vuosttamužžan.
Muitte goittotge ahte fertet vuos diehtit man jovkui dihto nomen gullá, ovdalgo
dieđát makkár dássemolsašupmi das lea.
Skovvi 1
|x = { /v f ð θ s ʃ l l’=ɭ m n ɲ ŋ r/}
1 a) x:x ~ xx ss ~ss
guossi ~ guossi
llj ~ lj
beallji ~ bealji
1 b) xx ~ x
nn ~ n
monni ~ moni
ss ~ s
guossa ~ guosa
1 c) x:x ~ x
ll ~ l
sullo ~ suolu
ĎĎ – ĎĎ – Ď
nn – nn – n
ss – ss – s
llj -lj
(hll – hll – hl
ff – ff – f
nnj – nnj – nj
šš – šš – š
ll – ll – l
ŋŋ – ŋŋ – ŋ
ŧŧ – ŧŧ – ŧ
/kuos:si:/ ~ /kuossi:/
/peal΄:l΄i:/ ~ /peal΄l΄i:/
/monni/ ~ /moni:/
/kuossa/ ~ /kuosa/
/sul:lo/ ~ /suolu:/
mm – mm – m
rr – rr – r
vv – vv – v
hrr – hrr – hr)
Skovvi 2
|x = { /g b d k p t ts tʃ dz dʒ/}
2 a) x:z ~ xz
lg ~lgg
lk ~ lkk
x:Bz ~ xz lbm~ lmm
idn ~ inn
x:zw~
rbm~ rpm
xzw
nst ~ nstt
Ďb – Ďbb
id – idd
ihm – ihmm
iv – ivv
lf – lff
lš – lšš
mp – mpp
ns – nss
rb – rbb
rj – rjj
rv – rvv
sp – spp
tk – tkk
vl – vll
vž – vžž
Ďbm – Ďmm
lbm – lmm
rbm – rpm
isk – iskk
rsk – rskk
bealgi ~ bealggi
bálká ~ bálkká
čalbmi~ čálmmi
seaidni ~ seainni
fierbmi ~ fierpmi
goansta ~ goanstta
/peal:ki:/ ~ /pealki:/
/pa:l:h:ka:/ ~ /pa:lhka:/
/tʃal:pmi:/ ~ / tʃalmi:/
/seaj:tni:/ ~ /seajni:/
/fier:pmi:/ ~ /fierpmi:/
/koan:sta/ ~ /koansta/
Ďg – Ďgg
if – iff
ihn – ihnn
iz – izz
lg – lgg
lt – ltt
ms – mss
nt – ntt
rc – rcc
rk – rkk
rz – rzz
st – stt
tm – tmm
vhl – vhll
Ďj – Ďjj
ig – igg
ip – ipp
lb – lbb
lj – ljj
lv – lvv
mš – mšš
nz – nzz
rč – rčč
rp – rpp
rž – ržž
šk – škk
vd – vdd
vp – vpp
Ďv – Ďvv
ik – ikk
ir – irr
lc – lcc
lk – lkk
lž – lžž
nc – ncc
nž – nžž
rd – rdd
rs – rss
sk – skk
šm- šmm
vg – vgg
vr – vrr
ib – ibb
il – ill
is –iss
lč – lčč
lp – lpp
mb – mbb
nč – nčč
ŋg – ŋgg
rf – rff
rš – ršš
sm – smm
št – štt
vj – vjj
vt – vtt
Ďgŋ – Ďŋŋ
ldn – lnn
rdn – rtn
ist – istt
rst – rstt
ibm – imm
lgŋ – lŋŋ
rdnj – rtnj
mšk – mškk
vsk – vskk
idn – inn
vdn – vnn
rgŋ – rkŋ
nsk – nskk
igŋ – iŋŋ
vdnj – vnnj
©Hanna Outakoski 2011
ic – icc
ihl – ihll
it – itt
ld – ldd
ls – lss
nd – ndd
ŋk – ŋkk
rg – rgg
rt – rtt
šv – švv
vk – vkk
vz – vzz
nst – nstt
Sida 6
|x = { /k p t ts tʃ/}
2
h:x ~ hx
htt ~ ht
b)
hcc ~ hc
hcc – hc
hčč – hč
bihttá ~ bihtá
meahcci ~ meahci
hkk – hk
/pih:ta:/ ~/pihta:/
/meah:tsi:/ ~ /meahtsi:/
hpp – hp
htt – ht
Skovvi 3
|x = { /b d d’=ɖ g k p t t’=ʈ ts tʃ dz dʒ /}
3 a) xx ~ xx
dd ~ tt
loddi ~ lotti
zz ~ cc
gazza ~ gacca
ddj ~ dj
áddjá ~ ádjá
3
xz ~ xz
bm~ pm
biebmu~ biepmu
b)
bb – pp
bm – pm
dd – tt
dn – tn
ddj – dj
dnj – tnj
gg – kk
gŋ – kŋ
/loddi:/ ~ /lotti:/
/kaddza/ ~ /kattsa/
/a:d΄d΄a:/ ~/a:t΄t΄a:/
/piebmu:/ ~ /piepmu:/
zz – cc
žž – čč
Skovvi 4
4 a)
4
b)
4 c)
4
d)
4 e)
hx ~ x
h:x ~ x
hp ~ b
hcc ~ z
lohpi ~ lobi
bohcco ~ boazu
/lohpi:/ ~ /lopi:/
/poh:tso/ ~ /poatsu:/
xz ~ z
xx ~ z
pm ~ m
dj ~ j
sápmi ~ sámi
vuodja ~ vuoja
/sa:pmi:/ ~ /sa:mi:/
/vuo:t΄t΄a/ ~ /vuoja/
k:z ~ vz
kt ~ vtt
luokta ~ luovtta
/luok:hta/ ~ /luovhta/
hc(c) – z
dj – j
kc – vcc
hč(č) – ž
pm – m
kč – včč
©Hanna Outakoski 2011
hk(k) – g
tn – n
ks – vss
hp(p) – b
tnj – nj
kst – vsst
ht(t) – Ď
kŋ – ŋ
kš – všš
kt – vtt
Sida 7
Stadieväxling (čilgejuvvon ruoŧagillii)
1. har man en växling där två likadana konsonanter (xx) växlar med en likadan
konsonant (x) är det alltid dubbelkonsonanten som är det starka stadiet , ex.
guossa - guosa gran (starkt – svagt), borus - borrosa mat (svagt – starkt)..
Hittar ni en växling som ser ut som xx-xx i skrift så finns skillnaden endast i
uttalet. Ex: bussá - bussá katt (extra starkt – starkt),
2. finns det en växling mellan tonande (t.ex. bb, bm) mot tonlösa (pp, pm)
konsonanter så är det klustret med de tonande konsonanterna som är det
starka stadiet. Ex. loddi - lotti fågel (starkt – svagt) biebmu - biepmu mat
(starkt svagt), duottar - duoddara fjäll (svagt – starkt). Så är fallet även med
kluster där något tonande konsonant saknas i svagt stadium, lavdnji –
lavnnji torv, vdnj (starkt) vnnj (svagt).
3. finns det en konsonantkluster (grupp) som växlar mellan två olika
konsonanter (xz) och tre konsonanter (xzz) så är det den kortare gruppen
som är starkare (så länge vi inte har ett H i början på konsonantgruppen!)
T.ex. lávka vkk väska (starkt – svagt), sarvvis sarvá- hanren, älg (svagt –
starkt). Märk att det är här som många känner att logiken faller sönder, det i
sig själv kan vara en bra minnesregel. Hittar ni en konsonant grupp på tre
konsonanter som växlar med en grupp som har fler än tre konsonanter så är
det den kortare konsonantgruppen som är starkare (de här är ytterst sällsynta
och jag har inga exempel att ge er).
4. för konsonantgrupper med H i början gäller följande, (hxx) är starkast, (hx)
är näst starkast och dessa kan växla med enkelkonsonanter som inte alls har
något med h att göra, i så fall vinner alltid det stadiet i styrka som har ett h i
början. Ett exempel på sådana växlingar: láhtti ht golv, htt starkt – ht svagt
jmf. goahti - goađi (kåta, ht starkt – đ svagt) Har ni en växling där vad som
helst som har fler konsonanter växlar med en ensamkonsonant så är det
större konsonant klustret det starka stadiet och ensam konsonanten det
svaga stadiet. T.ex. beana - beatnaga hund (tn starkt och n svagt), biedju bieju boet ( dj starkt – j svagt), suotna - suona brosk (också blodåder) (tn
starkt – n svagt).
5. KOM IHÅG att vad som är starkt och svagt är inte samma sak som hur
orden ska böjas. Olika stammar får olika mönster av stadier i sin böjning och
det syns även i exemplen här ovan!
©Hanna Outakoski 2011
Sida 8
5. Nomensojahus – skovit
NOMENAT
Joavku/Grupp 1
Joavku/Grupp 2
(jämnstaviga nomen)
nomen)
(bárrastávval nomenat)
nomenat)
(uddastaviga nomen)
Joavku/Grupp 3
(sammandragna
(bárahisstávval nomenat)
(kontrákta
Stadieväxling Ingen stadieväxling Stadieväxling Ingen stadieväxling
Stark:
Svag:
nom sg
nom sg
ill sg
ess
ess
Svag:
Stark:
alla andra former
i andra former
Stadieväxling
Svag:
nom sg
ess
Stark el. x-stark:
andra former
(Utjämnad) konsonant träder fram
(-idda ändelse i ill pl)
FORMER I ORDBOKEN
giella l
miessi s
biergu rgg
mánná n
gumpe mpp
báŋko ŋkk
ruhta Ď
eadni tn
mánnu n
oabbá pp
baste stt
-anom sg giella
ack sg giela
gen sg giela
ill sg
gillii
lok sg gielas
kom sg gielain
nom pl
ack pl
gen pl
ill pl
lok pl
kom pl
ess
gielat
gielaid
gielaid
gielaide
gielain
gielaiguin
giellan
lohkki
vázzi
bargi
oahppi
ohcci
gáma gápmagbeana beatnagfanas fatnasdieĎa diehtagnagir nahkár-
ustit ustibeallin eallimbuĎet buĎehmádjit mádjihorbbeš orbbež-
boazu bohccosuolu sullosarvvis sarvácuoppu cubbolakkis laggá-
-ámánná
máná
máná
mánnái
mánás
mánáin
gonagas ss s (gonagas nom sg - gonagasa gen/ack sg - gonagassii ill sg- gonagassan ess)
sápmelaš žž čč (sápmelaš - sápmelačča - sápmelažžii - sápmelažžan)
balddonas ss s (balddonas - balddonasa - balddonassii - balddonassan)
opmodat hk g (opmodat - opmodaga - opmodahkii - opmodahkan)
-i-e-u(-o-)
miessi
gumpe
biergu
(báŋko )
miesi
gumppe
bierggu
(báŋkko)
miesi
gumppe
bierggu
(báŋkko)
miessái
gumpii
birgui
(báŋkui)
miesis
gumppes bierggus
(báŋkkos)
misiin
gumppiin biergguin
(báŋkkuin)
mánát
mánáid
mánáid
mánáide
mánáin
mánáiguin
mánnán
miesit
misiid
misiid
misiide
misiin
misiiguin
miessin
©Hanna Outakoski 2011
gumppet bierggut
gumppiid biergguid
gumppiid biergguid
gumppiide biergguide
gumppiin biergguin
gumppiiguin biergguiguin
gumpen biergun
(báŋkkot )
(báŋkkuid)
(báŋkkuid)
(báŋkkuide)
(báŋkkuin)
(báŋkkuiguin)
(báŋkon)
Sida 9
Ett annat exempel
nom sg ruhta
oabbá
ack sg ruĎa
oappá
gen sg ruĎa
oappá
ill sg
ruhtii
oabbái
lok sg ruĎas
oappás
kom sg ruĎain
oappáin
ess
ruhtan
oabbán
ruĎat
ruĎaid
gen pl ruĎaid
ill pl
ruĎaide
lok pl ruĎain
kom pl ruĎaiguin
nom pl
ack pl
eadni
eatni
eatni
eadnái
eatnis
etniin
eadnin
oappát
basttet
oappáid
etniid
oappáid
etniid
oappáide etniide
oappáin
etniin
oappáiguin etniiguin
baste
bastte
bastte
bastii
basttes
basttiin
basten
mánnu
mánu
mánu
mánnui
mánus
mánuin
mánnun
eatnit
basttiid
basttiid
basttiide
basttiin
basttiiguin
mánut
mánuid
mánuid
mánuide
mánuin
mánuiguin
(njeallje/njealjet
njealje/njeljiid
njealje/njeljiid
njelljii/njeljiide
njealjes/njeljiin
njeljiin/njeljiiguin
njealljen)
©Hanna Outakoski 2011
Sida 10
6. K ásusgehčosat ja sojaheapmi
Joavku 1 - bárrastávvalnomenat
guolli
guoli+ t = guolit
guoli
guoli +id= guliid
guolli+i = guolláí
guoli + ide=guliide
vokaländring
guoli+s = guolis
guoli +in = guliin
guoli +in = guliin
guoli +iguin =
guliiguin
guolli+n = guollin
giella
giela
giela
gielaid
giella+i >giellii =
gielaide
gillii
vokaländring OCH
diftongförenkling
gielas
gielain
gielain
gielaiguin
giellan
mánná
máná
mánnái
mánás
mánáin
mánát
mánáid
mánáide
mánáin
mánáiguin
mánnán
Muitte ahte dán
nomenjoavkkus leat sihke
dakkár sánit main lea
dássemolsašupmi
(omd. guolli l ja miessi s) ja
sánit main dássemolsašupmi
váilu (omd. moarsi ja
vuoddji)!
©Hanna Outakoski 2011
eallu
ealut
ealu
ealuid
eallu +i> eallui =
ealuide
ellui !!!
diftongförenkling
ealus
ealuin
ealuin
ealuiguin
eallun
gumpe
gumppe
gumppet
gumppe+id=
gumppiid
gumpe+i = gumpii gumppe+ide =
vokaländring
gumppiide
gumppes
gumppe+in =
gumppiin
gumppe+in =
gumppe+iguin =
gumppiin
gumppiiguin
gumpen
gonagas
gonagasa
gonagaSSii
gonagasas
gonagasain
gonagasat
gonagasaid
gonagasaide
gonagasain
gonagasaiguin
gonagaSSan
nom ol/nom ml/ -t
gen dahje akk ol /- gen dahje akk ml
/-id
ill ol /-i
ill ml/ -ide
lok ol/ -s
lok ml/ -in
kom ol /-in
kom ml/ -iguin
essiv/-n
Sida 11
Joavku 2 – bárahisstávval nomenat (K= konsonánta mii boahtá oidnosii go sátni
sojahuvvo)
nom ol/ nom ml/ -Kat
gen dahje akk ol/ -Ka
gen dahje akk ml/ -KIid
ill ol/ -KIi
ill ml/ -KIidda
lok ol/ -KIs
lok ml/ -KIin
kom ol / -KIin
kom ml/ -KIiguin
essiv/ -n/ -KIn
nom ol/ gen dahje akk ol/ -Ka
ill ol/ -KIi
lok ol/ -KIs
kom ol / -KIin
nom ml/ -Kat
gen dahje akk ml/ -KIid
ill ml/ -KIidda
lok ml/ -KIin
kom ml/ -KIiguin
essiv/ -n/ -KIn
Ovdamearkkat
beana
beatnaGat
beatnaGa
beatnaGIid
beatnaGIi
beatnaGIidda
beatnaGIs
beatnaGIin
beatnaGIin
beatnaGIiguin
beanan
ája
ádjaGa
ádjaGIi
ádjaGIs
ádjaGIin
eaiggát
eaiggáDa
eaiggáDIi
eaiggáDIs
eaiggáDIin
ustit
ustiBa
ustiBIi
ustiBIs
ustiBIn
ádjaGat
ádjaGIid
ádjaGIidda
ádjaGIin
ádjaGIiguin
ájan
eaiggáDat
eaiggáDIid
eaiggáDIidda
eaiggáDIin
eaiggáDIiguin
eaiggáDIn
Muitte ahte dán
nomenjoavkkus leat sihke
dakkár sánit main lea
dássemolsašupmi (omd.
beana ja ája) ja sánit main
dássemolsašupmi váilu (omd.
eaiggát ja ustit). Sátnegirjjis
don sáhtát johtilit
dárkkilasttit leago sánis
dássemolsasupmi vai ii.
beana beatnagustit ustib-
ustiBat
ustiBIid
ustiBIidda
ustiBIin
ustiBIiguin
ustiBIn
©Hanna Outakoski 2011
Sida 12
Joavku 3 – kontrákta nomenat (K = máddaga maŋimuš konsonánta)
nom ol/ nom ml/ -t
gen dahje ackk ol/ - gen dahje akk ml/ -id
ill ol/ -i
ill ml/ -ide
lok ol/ -s
lok ml/ -in
kom ol / -in
kom ml/ -iguin
essiv/ -n/ -KIn
cuoppu
cubbo
cubbo+i = cubbui
cubbos
cubbo+in = cubbuin
cubbot
cubbo+id = cubbuid
cubbo+ide = cubbuide
cubbo+in = cubbuin
cubbo+iguin= cubbuiguin
cuoppun
sarvvis
sarvá
sarvái
sarvás
sarvát
sarváid
sarváide
sarváin
sarváin
sarváiguin
sarvviSIn
olmmoš
olbmo
olbmo+i = olbmui
olbmos
olbmot
olbmo+id = olbmuid
olbmo+ide = olbmuide
olbmo+in = olbmuin
olbmo+in =
olbmuin
olbmo+iguin = olbmuiguin
olmmoŽIn
suolu
sullo
sullo+i = sullui
sullos
sullo+in = sulluin
sullot
sullo+id = sulluid
sullo+ide = sulluide
sullo+in = sulluin
sullo+iguin = sulluiguin
suolun
©Hanna Outakoski 2011
Sida 13
3. Vearbajoavkkut
7. Vearbbaid dássemolsašupmi
1. Preseansa
JOAVKU 1
sg
du
JOAVKU 2
sg
du
pl
1
2
3
1
2
3
mannat n, boahtit đ, oaggut kk
JOAVKU 3
sg du
pl
pl
1
2
3
arvát, cegget, oidnot
muitalit, boradit, himihit, njuikkestit
2. Preterihtta
sg
du
pl
1
2
3
sg
du
pl
1
2
3
sg
du
pl
1
2
3
8. Sojahangehčosat sierra áigehámiin ja sierra vearbajoavkkuin
Bárrastávvalvearbbat – Joavku 1 Preseansa
1 s/ -n
1 d/ 2 s/ -t
2 d/ -beahtti
3 s/ 3 d/ -ba
Bárrastávvalvearbbat – Joavku 1 Preterihtta
1 s/ -n
1 d/ -ime
2 s/ -t
2 d/ -ide
3 s/ (-i)
3 d/- iga
1 p/ -t
2 p/ -behtet
3 p/ -t
1 p/ -imet
2 p/ -idet
3 p/ -
Bárahisstávvalvearbbain ja kontráktavearbbain ii leat dássemolsašupmi! Dás
vuolde oainnát sojahangehčosiid ja lassevokálaid sierra áigehámiin
Bárahisstávvalvearbbat – Joavku 2 preseansa/preterihtta
1 s/ pres. -an/pret. -in
1 d/ -e(tne)/ -eimme
2 s/ -at/-it
2 d/ -eahppi/ -eiddet
3 s/ (-a)/-(i)i
3 d/ -eaba/ -eigga
1 p/ -(i)t /- eimmet
2 p/ -ehpet/ -eiddet
3 p/ -(i)t/ -e(dje)
Kontráktavearbbat – Joavku 3 preseansa/preterihtta
1 s/ pres. -n/pret. -jin
1 d/ -je(tne)/ -ime
2 s/ -t/-jit
2 d/ -eahppi/ -eiddet
3 s/ -/-i
3 d/ -eaba/ -eigga
1 p/ -(i)t /- imet
2 p/ -ehpet/ -eiddet
3 p/ -jit/ -je(dje)
Fuomáš! Go mii sojahit vearbbaid, sáhttet vokálat vearbbaid siste rievdat. Dat rievdadusat eai
oidno dáin skoviin, muhto don fertet muitit gos dakkár rievdadusat dáhpáhuvvet.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 14
4. Preseansa ja preterihtta, biehttaleapmi
Mii sáhttit hupmat
dáhpáhusaid birra mat
dáhpáhuvvet juste dál dahje
mat leat dáhpáhuvvan ovdal
ságastandilálašvuoĎa.
áigi→
DOLOŠ – Preterihtta
Mun mannen olggos.
Dáláš – Preseansa
Boahttevuohta – Futurum
Mun manan olggos. davvisámegielas ii gávdno
sierra morfologiija dán
áigehámis
9. Hárjehus – Vuosttaš vearbajoavku (bárrastávvalvearbbat) -a- vearbbat
VERB: VIEHKAT g
1 pr
2 pr
3 pr
Sg
viegan
viegat
viehká
Dual
vihke
viehkabeahtti
viehkaba
Pl
viehkat
viehkabehtet
vihket
PRESEANSA
Sg
vihken
vihket
viegai
Dual
viegaime
viegaide
viegaiga
Pl
viegaimet
viegaidet
vihke
PRETERIHTTA
DINA VERB = LOHKAT g (läsa), JEARRAT r (fråga), STOAHKAT g (leka), SUHKAT g (ro
med åror eller gunga), MANNAT n ( gå), GÁHTAT đ (ångra sig)
Sg
Dual
Pl
Sg
Dual
Pl
1 pr
2 pr
3 pr
1 pr
2 pr
3 pr
©Hanna Outakoski 2011
Sida 15
1 pr
2 pr
3 pr
1 pr
2 pr
3 pr
1 pr
2 pr
3 pr
1 pr
2 pr
3 pr
Deavdde rivttes hámiid skoviide. Ivdne dasto skoviid nu, ahte gievrras dási
hámit leat ivdnejuvvon ruoksadin ja geahnohis dási hámit leat ivdnejuvvon
ruonán. Juohke vearbbas galggaše dalle leahkit logi (10) rukses ruvddu ja
gávcci (8) ruoná ruvddu.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 16
10. Hárjehus - mii áigehámiid lea jearaldagas?
Cealkka – mening
1.
Nieiddat stohket olgun.
2.
Boares olmmái logai aviissa.
3.
Don jerret ovtta jearaldaga.
4.
Mun viegan skuvlii.
5.
Mu ustit stoagai Márehiin.
6.
Soai viegaiga stobu lusa.
7.
Dii jearrabehtet gos girku
lea.
8.
Doai stoagaide olgun eske.
9.
Moai lohke girjji mánnái.
Tempus
10. Sii lohke girjji mánnái.
HUPMAT m (prata)
GEAHČČAT hč (titta)
Mun HUMAN - HUPMEN …
Mun GEAHČAN – GEHČČEN…
Don HUMAT – HUPMET…
Don GEAHČAT – GEHČČET…
Son HUPMÁ – HUMAI…
Son GEAHČČÁ – GEAHČAI…
Moai HUPME – HUMAIME…
Moai GEHČČE – GEAHČAIME…
Doai HUPMABEAHTTI – HUMAIDE…
Doai GEAHČČABEAHTTI – GEAHČAIDE...
Soai HUPMABA – HUMAIGA…
Soai GEAHČČABA – GEAHČAIGA…
Mii HUPMAT – HUMAIMET…
Mii GEAHČČAT – GEAHČAIMET…
Dii HUPMABEHTET – HUMAIDET…
Dii GEAHČČABEHTET – GEAHČAIDET…
Sii HUPMET – HUPME…
Sii GEHČČET - GEHČČE
©Hanna Outakoski 2011
Sida 17
11. Hárjehus – oza buot –i- vearbbaid ja deavdde hámiid skoviide
Ikte go mun ledjen gávppis, mu ustibat oidne mu doppe ja bohte dan maŋŋá
mu lusa guossái. Mii vujiimet gili čaĎa mu viesu šilljui. Mun vudjen mu
biillain ja Ánde ja Piera vujiiga fas iežaska biillaiguin. Mis lei hui somás
eahket. Moai Pierain borddiime ovtta bihttábordima/bihttáspealu. Ánde boĎii
geahččat munno dan maŋŋá go son lei borran. Mun vuiten oktii koartaspealus
ja Piera vuittii golbmii. Ándde moarsi boĎii maiddái mu geahčái. Ánde ja su
moarsi vuittiiga mu ja Piera badjel diehtogilvvus. Diekkár gilvvu leage álkit
vuoitit juos dovdá bures iežas bára. Go diibmu lei juo okta ihkku, Piera
vulggii ruoktot. Manai vel vehá áigi ovdalgo Ánde ja Biret maiddái vulggiiga
ruoktot. Loahpas mun maid vulgen nohkkat.
VEARBA 1: OAIDNIT inn
sg
dual
1 pr oainnán oidne
pl
oaidnit
2 pr
oainnát
oaidnibeahtti oaidnibehtet
3 pr
oaidná
oaidniba
oidnet
PRESEANSA
VEARBA 2: BOAHTIT đ
sg
dual
1 pr boađán bohte
PRETERIHTTA
pl
boahtit
2 pr
boađát
boahtibeahtti boahtibehtet
3 pr
boahtá
boahtiba
PRESEANSA
bohtet
PRETERIHTTA
Vállje ovtta vearbba ja deavvde guktuit skoviid dien vearbba jelgii: VUOLGIT lgg dahje
VUODJIT j dahje VUOITIT itt
ol
gl
ml
ol
gl
ml
1
2
3
PRESEANSA
©Hanna Outakoski 2011
PRETERIHTTA
Sida 18
12. Hárjehus –u – vearbbat vuosttaš vearbajoavkkus
Dál don leat juo oaidnán maid galggat jurddašit go leat ohcamin vearbbaid mat gullet
vuosttaš vearbajovkui. Dán hárjehusas don oaččut buot gárvves vearbahámiid ja galggat
deavdit rivttes hámiid skoviide.
sg
dual
pl
sg
dual
pl
1
2
3
PRESEANS
PRETERIHTTA
oaggut kk (inf) meta
oggot
oggon
oagguba
oaggut
oakkuidet
oggo
oaggu
oaggubeahtti
oakkuiga
oakkut
oakkuimet
oakkuide
oggot
oggo
oaggubehtet oakkui
oakkuime
oakkun
1
2
3
PRESEANSA
oažžut čč (inf) få
ožžon
oažžut
oaččuidet oaččuime
PRETERIHTTA
ožžot
oaččuimet oažžu
oažžubeahtti
oaččut
oaččuide
ožžot
oaččui
oažžuba
oaččuiga
oažžubehtet
ožžo
oaččun
ožžo
1
2
3
PRESEANSA
PRETERIHTTA
orru r (inf) bo
orrot
orron
orruba
oruidet
orrut
orro
©Hanna Outakoski 2011
oruimet
orru
orrubeahtti
orut
oruide
orrot
orro
oruiga
orrubehtet
orui
oruime
orun
Sida 19
13. Hárjehus – loga teavstta ja guorahala hámiid numo ovdamearkkas
Go juovlabasit lahkonit, de olbmuide šaddá miella gávppašit. Sii ostet
närma sig.Pres.3pl
skeaŋkkaid alccesis ja olles bearrašii. Mii golahit hirbmat olu ruđa
skeaŋkkaide ovdal juovllaid. Ja go juovllat nohket, mii oastit velá eanet.
Gávvilis gávpeolmmái álgá loktet hattiid juo golggotmánus vai sáhttá dasto
vuolidit hattiid juovllaid maŋŋá. Ja mii jáhkkit ahte mii oastit hálbbes
gálvvuid. Dovddatgo don iehčat/iežat dán muitalusas? Luohtátgo hattiid
vuoládussii juovllaid maŋŋá? Mun in luohte. Ferte gávdnot buoret vuohki
oastit hálbbes gálvvuid. Piera ja Elle oastiba iežaska sabehiid geassemánus.
Máret-áhkku oastá juovlačiŋaid njukčamánus. Mun plánen oastit mu
skeaŋkkaid juo borgemánus. Muhto dat leage áidna maid mun lihkostuvan
dahkat, plánet. Loahppaloahpas mun čuoččun goittotge dien guhkes
olbmoráiddus juohke jagi dušše moadde beaivvi ovdal juovllaid. Inge mun
veaje beroštit vuoliduvvon hattiin dan maŋŋá.
Juohke jagi mun mearridan ahte in galgga oastit ovttage skeaŋkka juos in
juo daga dan ovdal golggotmánu. Mo son manná dán háve?
©Hanna Outakoski 2011
Sida 20
Sierra vearbajoavkkut
Sátneluohkká:
VEARBBAT
Joavku 1 – Bárrastávval
vearbbat
 dássemolsašupmi
 golbma máddaga
(a,i,u)
 siskkáldas rievdadusat:
vokálarievdadusat ja
diftoŋŋanjuolga
 omd. viehkat g, boahtit
Ď, oaggut kk
Joavku 3 – kontrákta
vearbbat
 dássemolsašupmi
váilu
 golbma máddaga
(á,e,o)
 muhttin hámiin
boahtá
lassekonsonánta
oidnosii ex. ceggeJit
 olus oĎĎasut
vearbbat ja
loatnasánit
Joavku 2 –
bárahisstávval vearbbat
 dássemolsašupmi
váilu
 mátta nohká
konsonánttain (mátta
boahtá oidnosii go
váldá eret infinitiivva
gehčosa -it)
 boradit > borad viehkalit>viehkal
14. Hárjehus – man jovkui dát vearbbat gullet?
diehtit Ď
luohttit ht
ráhkistit
nágodit
vášuhit
gullot
lávgodit
fertet
himihit
birget
dáhpet
ohcat z
dánset
galgat lgg
biĎget
basadit
©Hanna Outakoski 2011
čájehit
čohkkát
buĎaldit
Sida 21
15. Hárjehus – vearbbat nubbi vearbajoavkkus
VEARBA: JORGALIT
Vuosttaš lávki> váldde eret infinitiivva gehčosa > JORGAL- (mátta)
Nubbi lávki > lasit sojahangehčosiid, ale vajáldahte lassevokála
1 pr
2 pr
3 pr
sg
dual
pl
jorgalan jorgaletne
jorgalit
jorgalat
jorgaleahppi jorgalehpet
jorgala
jorgaleaba
jorgalit
Preseansa
sg
dual
pl
jorgalin jorgaleimme jorgaleimmet
jorgalit jorgaleidde jorgaleiddet
jorgalii
jorgaleigga
jorgaledje
Preterihtta
Du VEARBBAT
vášuhit
nágodit
ráhkistit
lávgodit
buĎaldit
čájehit
sg
dual
pl
sg
basadit
himihit
dual
pl
1 pr
2 pr
3 pr
©Hanna Outakoski 2011
Sida 22
16. Hárjehus – bija vearbbaid muitalussii
PRESEANSA
Áhkku čohkká dollagáttis ja ____________ (berätta) doložiid birra. Su
muitalusas __________ (vara) golbma vieljaža vuolgán johttit máilbmái.
Nuoramus viellja ___________ (sakna) vánhemiiddis hui sakka. Son ____________
(bestämmer) juo vuosttaš gilážis ahte galgá gávdnat alccesis moarssi ja
máhccat ruoktut. Ja nu son dahká maiddái ja su vánhemat __________ (glädja
sig). Boarráseamos bárdni _____________ (resa/färdas, inte johttit) ránnjariikii
ja báhcá dohko. Gaskkamus bárdni ii gávnna ráfi gostige. Son _____________
(vandra) agi beaivve birra máilmmi, iige ___________ (stanna, NEG FORM!)
goassige.
PRETERIHTTA
Áhkku čohkkái dollagáttis ja ____________ (berätta) doložiid birra. Su
muitalusas __________ (vara) golbma vieljaža vuolgán johttit máilbmái.
Nuoramus viellja ___________ (sakna) vánhemiiddis hui sakka. Son ____________
(bestämmer) juo vuosttaš gilážis ahte galggai gávdnat alccesis moarssi ja
máhccat ruoktut. Ja nu son dagai maiddái ja su vánhemat __________ (glädja
sig). Boarráseamos bárdni _____________ (resa/färdas, inte johttit) ránnjariikii
ja bázii dohko. Gaskkamus bárdni ii gávdnan ráfi gostige. Son _____________
(vandra) agi beaivve birra máilmmi, iige ___________ (stanna, NEG FORM I
DÅTID!) goassige.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 23
17. Hárjehus – goalmmát vearbajoavku – kontraktá vearbbat
VERBET: OIDNOT
Vuosttaš lávki> váldde eret infinitiivva gehčosa >OIDNO- (mátta)
Nubbi lávki > lasit sojahangehčosiid, muitte vokálarievdadusaid preterihtas
(ei>ii, oi>ui muhto ái>ái)
1 pr
2 pr
3 pr
sg
dual
pl
oidnon
oidnojetne
oidnot
oidnot
oidnobeahtti oidnobehtet
oidno
oidnoba
oidnojit
presens – nutid
sg
dual
oidnojin oidnuime
oidnojit oidnuide
oidnui
oidnuiga
preteritum - dåtid
pl
oidnuimet
oidnuidet
oidnojedje
DINA VERB
fertet
biĎget
birget
dáhpet
gullot
sg
čohkkát
dánset
dual
pl
sg
dual
pl
1 pr
2 pr
3 pr
Preseansa
©Hanna Outakoski 2011
Preterihtta
Sida 24
18. Hárjehus – mii áigehámiid?
Cealkka – mening
1.
Nieiddat ceggejit lávu beldui.
2.
Boares nisu vieččai aviissa.
3.
Don dánsejit olles ija.
4.
Mun vulgen skuvlii.
5.
Mu ustit berošta dus.
6.
Soai basadeaba eahkedis.
7.
Dii birgiidet dálvvi badjel.
8.
Doai dáhpebeahtti munnuide.
9.
Moai ohce suollemas geainnu.
Tempus
10. Sii borahit láibbi miessái.
11. Mun máhccen ruoktot.
12. Soai buvttiiga illusága.
13. Sii suoladedje bohccuid.
14. Olgun arvái.
15. Dii liikuidet čájálmassii.
16. Soai čohkkáiga gasku láhtti.
17. Don jeđđet mu.
18. Mii leimmet olgoriikkas dalle.
19. Don fitnet Gironis.
20. Don fidnet ruđa mus.
21. Don finat mu guossis.
22. Doai gullabeahtti lávlaga.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 25
Biehttaleaddji preseansa ja preterihtta
Pronomenat
Mun
Don
Son/Dat
Moai
Doai
Soai
Mii
Dii
Sii
Negašuvdna (persovdna ja lohku)
IN
IT
II
EAN
EAHPPI
EABA
+ VEARBA (ÁIGI)
EAT
EHPET
EAI
Biehttaleaddji vearbahámit preseanssas/preterihtas(perfekt particip)
Joavku 1 (inf)
geahnohis dássi gievrras dássi
juhkat g dricka
viehkat g springa
vázzit cc gå/promenera
boahtit đ komma
lávlut vll sjunga
oaggut kk meta
juga
viega
vácce
boađe
lávllo
oakko
juhkan
viehkan
vázzán
boahtán
lávlon
oggon
basat
buđal_
viehkal
basadan
buđaldan
viehkalan
čohkká
birge
oidno
čohkkán
birgen
oidnon
Grupp 2 (inf)
basadit tvätta sig
buđaldit syssla
viehkalit springa
kort/snabbt
Grupp 3 (inf)
čohkkát sitta
birget klara sig
oidnot synas
©Hanna Outakoski 2011
Sida 26
19. Hárjehus – daga biehttaleaddji cealkagiid
It galgga muhttit cealkaga áiggi!
Cealkka – mening
1.
Nieiddat ceggejit lávu beldui.
2.
Boares nisu vieččai aviissa.
3.
Don dánsejit olles ija.
4.
Mun vulgen skuvlii.
5.
Mu ustit berošta dus.
6.
Soai basadeaba eahkedis.
7.
Dii birgiidet dálvvi badjel.
8.
Doai dáhpebeahtti munnuide.
9.
Moai ohce suollemas geainnu.
Biehttaleaddji cealkka
10. Sii borahit láibbi miessái.
11. Mun máhccen ruoktot.
12. Soai buvttiiga illusága.
13. Sii suoladedje bohccuid.
14. Olgun arvái.
15. Dii liikuidet čájálmassii.
16. Soai čohkkáiga gasku láhtti.
17. Don jeđđet mu.
18. Mii leimmet olgoriikkas dalle.
19. Don fitnet Gironis.
20. Don fidnet ruđa mus.
21. Don finat mu guossis.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 27
20. Hárjehus – čále sámegillii
Översätt/skriv följande meningar på nordsamiska
Svenska
Samiska
Jag åt kött igår när du kom hem.
Min familj reser till Norge om det
är fint väder i juni.
Máret och Piera sjunger till
barnen.
Du sjunger inte.
Vi två tvättar oss varje kväll.
Du är inte lärare.
Han var inte hemma när vi kom
förbi.
Jag pratade med honom om den
saken.
Fåglarna flög till trädet bakom
huset.
Vi flög utomlands.
De två kan inte svenska.
Ni tyckte om filmen fast den var
lång.
Du tog inte väskan med dig.
Vi ljuger inte.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 28
21. Hárjehus – man jovkui dát vearbbat gullet?
Vearba
gullat l
nohkat g
nohkkat hk
njuiket
arvit rvv
oaidnit inn
muitalit
lahkonit
čuovvut v
heaitit itt
ballat l
ordnet
vilppastit
fuobmát
seastit stt
rohkadallat l
ráhkistit
liikot
luoikat ikk
joavku
Vearba
ruohttat ht
suorganit
heahpanit
bovret
sáhttit ht
duostat stt
buorránit
bivdit vdd
plánet
álgit lgg
dagahit
málestit
dáhttut ht
čatnat n
rievdat vdd
rievdadit
čahkat g
deaddit tt
stivret
joavku
Vállje dál logi vearbba ja daga cealkagiid. Vihtta cealkaga galget leat biehttaleaddjit.
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
©Hanna Outakoski 2011
Sida 29
Imperatiiva – gohččun ja ávžžuhusat
Vuosttaš joavkku vearbbat – bárrastávval vearbbat
-a- vearba (viehkat g/mannat n)
1ol
2ol
3ol
1gl
gl
3gl
1ml
2ml
3ml
vihkon/mannon
viega/mana
vihkos/mannos
vihkku/mannu
viehkki/manni
vihkoska/mannoska
vihkot/viehkkut/
mannot/mannut
vihket/viehkkit
mannet/mannit
vihkoset/mannoset
-i- verb (boahtit đ)
bohton
boađe
bohtos
boahttu
boahtti
bohtoska
-u- verb (čierrut r)
čirron
čiero
čirros
čierru
čierru
čirroska
bohtot/boahttut
čirrot/čierrut
bohtet/boahttit
čirrot/čierrut
bohtoset
čirroset
Nuppi joavkku vearbbat - bárahisstávvalvearbbat
1ol
2ol
3ol
1gl
2gl
3gl
1ml
2ml
3ml
LEAT
lehkon
leage
lehkos
leadnu/leahkku
leahkki
lehkoska
leadnot/lehkot
lehket
lehkoset
MUITALIT
muitalehkon
muital
muitalehkos
muitaleadnu
muitaleahkki
muitalehkoska
muitaleadnot/
muitalehkot
muitalehket
muitalehkoset
BASADIT
basadehkon
basat OBS!!!
basadehkos
basadeadnu
basadeahkki
basadehkoska
basadeadnot/
basadehkot
basadehket
basadehkoset
Goalmmát joavkku vearbbat – kontrákta vearbbat
1ol
2ol
3ol
1gl
2gl
3gl
1ml
2ml
3ml
-á- verb
čohkkájehkon
čohkká
čohkkájehkos
čohkkájeadnu/-jeahkku
čohkkájeahkki
čohkkájehkoska
čohkkájetnot/-jeahkkot
čohkkájehket
čohkkájehkoset
©Hanna Outakoski 2011
-e- verb
jeđđejehkon
jeđđe
jeđđejehkos
jeđđejeadnu/-jeahkku
jeđđejeahkki
jeđđejehkosKA
jeđđejetnot/-jeahkkot
jeđđejehket
jeđđejehkoset
-o- verb
liikojehkon
liiko
liikojehkos
liikojeadnu/-jeahkku
liikojeahkki
liikojehkoska
liikojetnot/-jeahkkot
liikojehket
liikojehkoset
Sida 30
22. Hárjehus - imperatiivvat
Nubbi persovdna – don válljet logu...
Ruoŧagillii
Sámegillii
Gå till affären!
Ge mig en bok!
Skicka brevet till mormor!
Visa mig ditt hus!
Tvätta dig!
Var min vän!
Kom hem!
Prata med henne!
Res till Italien!
Flytta härifrån!
Förklara det här ordet!
Vänd dig om!
Kom till mig!
Sitt ner!
©Hanna Outakoski 2011
Sida 31
Biehttaleaddji IMPERATIIVA
Persovdna
Negašuvda biehttalanhámis
1sg = Mun/Mon
ALLON
2sg = Don
ALE
3sg =
ALLOS
Son/Dat/Dát/Diet/Duot
1dual = Moai
ALLU
2dual = Doai
ALLI
3dual = Soai
ALLOSKA
1pl = Mii
ALLOT
2pl = Dii
ALLET
3pl = Sii/
ALLOSET
Dat/Dát/Diet/Duot
Vearba preseansas ja biehttalanhámis
t.ex.
mana
boađe
vuolgge
muital
boras
cegge
dánse
23. Hárjehus – biehttaleaddji imperatiivvat
Ruoŧagillii
Sámegillii
Ät(2sg) inte kött varje dag!
Res (2pl) inte till Norge.
Sjung (2dual) inte!
Må jag inte sjunga!
Tvätta er(2du) inte!
Låt de två inte vara lärare!
Kom(2sg) inte hem!
Sámegillii
Ruoŧagillii
Ale huma suinna!
Allet vuoje Gironii!
Allos oastte maŋimuš aviissa!
Alli ságas sámegillii!
Ale jorgal davás!
Ale váldde lávkka!
Allot gielis!
©Hanna Outakoski 2011
Sida 32
24. Hárjehus – guldal ja čále sámegillii
Cealkka
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 33
25. Hárjehus – čále sámegillii
Ruoŧagillii
1.
De två känner mig.
2.
Du köpte en ny tröja.
3.
Rök inte inomhus (siste)!
4.
Jag berättar en hemlighet.
5.
Bry dig inte om mig!
6.
Gå tvätta(inf) er nu!
7.
Ljug inte! (2sg)
8.
Ni såg oss.
9.
Ni två letar efter hästen.
Sámegillii
10. De (pl) matade renarna.
( mata biebmat pm inf)
11. Gå inte (2du) ut!
12. De två reste till utlandet.
13. Han stjäl renar.
14. Det regnar.
15. Igår snöade det.
16. Sitt inte (2pl) mitt på golvet!
17. Du tycker inte om mig.
18. Vi älskade tävlingar.
19. Du åkte till Umeå. (Ubmi)
20. Ta inte (2sg) min bil!
21. Du gick till kyrkan. (lusa=till)
©Hanna Outakoski 2011
Sida 34
5. Perfeakta ja pluskvamperfeakta
Perfeakta muitala ahte juoga LEA dáhpáhuvvan.
Pluskvamperfeakta muitala ahte juoga LEI dáhpáhuvvan vel
ovdalut.
PLUSKVAMPERFEAKTA
Mun ledjen mannan olggos.
PERFEAKTA
Mun lean mannan olggos.
LEAT
Preseansa (har)
1ol
2ol
3ol
1gl
2gl
3gl
1ml
2ml
3ml
lean
leat
lea
letne
leahppi
leaba
leat
lehpet
leat
©Hanna Outakoski 2011
áigi→
Preterihtta (hade)
ledjen
ledjet
lei/leai
leimme
leidde
leigga
leimmet
leiddet
ledje
Sida 35
Perfeavtta partisihppa
Partisihppa
Infinitiiva
Joavku 1
gievrras
dássi
Joavku 2
Joavku 3
Mun/mon
Don
Son
Moai
Doai
Soai
Mii
Dii
Sii
OBS!
viehkat g springa
gullat l höra
oaidnit inn se
sihtit đ vilja
čierrut r gråta
áigut igg ska
leat vara/ha
muitalit berätta
borgguhit röka
čohkkát sitta
cegget resa(upp)
oidnot synas
perfeavtta partisihppa
viehkan
gullan
oaidnán
sihtán
čirron
áigon
leamaš/leamašan
muitalan
borgguhan
čohkkán
ceggen
oidnon
Perfekt – lea dahkan
lean vuolgán – har farit
leat vuolgán
lea vuolgán
letne vuolgán
leahppi vuolgán
leaba vuolgán
leat vuolgán
lehpet vuolgán
leat vuolgán
Pluskvamperfekt – lei dahkan
Mun in leat vuolgán. Jag har inte...
Don it leat vuolgán.
Mun in lean vuolgán. Jag hade inte...
Don it lean vuolgán. osv.
©Hanna Outakoski 2011
ledjen vuolgán – hade farit
ledjet vuolgán
lei vuolgán
leimme vuolgán
leidde vuolgán
leigga vuolgán
leimmet vuolgán
leiddet vuolgán
ledje vuolgán
Sida 36
26. Hárjehus – čále sámegillii
Ruoŧagillii
1.
De två hade ätit allt
(buot/visot).
2.
Du har köpt en jacka.
3.
Vi hade läst boken.
4.
Jag har sagt ditt namn.
5.
Han har älskat mig.
6.
Ni två har skrattat i kyrkan.
7.
Jag hade inte åkt.
8.
Ni hade hört oss.
9.
Ni två hade sökt efter huset.
Sámegillii
10. De har matat renarna.
11. Du hade inte gått ut.
12. De två har rest till Finland.
13. Han har stulit pengar.
14. Det hade regnat ute.
15. Det har snöat.
16. Vi två har gått runt huset.
17. Ni två hade inte sålt kläder.
18. Vi hade tvättat bordet.
19. Ni har rest till Kiruna.
20. Hon hade tagit väskan.
21. Jag har skrivit meningar.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 37
27. Hárjehus – guorahala vearbahámiid
Háhčešeatni ja Njávešeatni
De leigga guokte oappážaga, nuppi namma leai Háhčešeatni ja nuppi namma leai
Njávešeatni ja soai oruiga muhtin vári nalde. Sudnos leai goahti goappásge ja sudnos leai
boazu goappásge, maid soai láviiga bohčit, mii leai sudno ealáhus. Dát bohccot leigga
dakkárat, ahte soai [=renarna] eaba dárbbašan gehččot, dat bođiiga ieža goađi lusa
juohke bohčináiggi iđedis ja eahkedis.
De go soai leigga ovtta geardde vuolgán meahccái, bohcco-guovttis namalassii
(nämligen), de álggiiga sártnodallat. Dadjá Háhčešeani boazu:
“De mon áiggun vuolgit eret ja guođđit eamidan ruoktot.”
Dadjá Njávešeani boazu:
“Manin don áiggut vuolgit?”
“Mon áiggun vuolgit dannego mu eamit lea nu bahá mu vuostá. Son láve mu čorbmat
ja čiekčat go mu bohčá ja dan dihte mon ferten vuolgit eret su luhtte.”
Dadjá Njávešeani boazu:
“In mon galle áiggo vuolgit. Mu eamit lea nu buorre munnje. Son njávkkada álo mu go
son bohčá mu, dan dihte mon in raske vuolgit su luhtte eret, vai son ii báze nealgut.”
Muhto Háhčešeani boazu dajai:
“Mon ferten galle vuolgit, dasgo in mon eambbo sáhte das orrut, dainna go mu eamit
lea nu garas munnje.”
Ja de son dajai dearvvuođaid guoibmásis ja de vulggii, ii ge boahtán šat goassege ruoktot.
Muhto Njávešeani boazu bázii eamidis lusa. Ja nu lea šaddan Háhčešeani boazu goddin ja
Njávešeani boazu fas lea šaddan olbmuide gehččoboazun.
(Friis, ur Mikael Svonnis Silbavárri samling från 1993)
Vearbahámiid guorahallan
ex. leigga vara.Pret.3du
leai
oruiga
láviiga
eaba dárbbašan gehččot
bođiiga
leigga vuolgán
álggiiga
dadjá
áiggun vuolgit/ áiggun guođđit
lea
láve čorbmat/ láve čiekčat
©Hanna Outakoski 2011
bohčá
ferten vuolgit
in áiggo vuolgit
njávkkada
in raske vuolgit
ii báze nealgut
dajai
in sáhte orrut
vulggii
ii ge boahtán
bázii
lea šaddan
Sida 38
Progressiiva hámit - aspeakta
Mun
Don
Son
Moai
Doai
Soai
Mii
Dii
Sii
Preseansa
lean
leat
lea
letne
leahppi
leaba
leat
lehpet
leat
Preterihtta
ledjen
ledjet
lei/leai
leimme
leidde
leigga
leimmet
leiddet
ledje
Ovdamearkkat:
Mun lean mannamin skuvlii.
Son lei oaggumin jávregáttis.
Soai leaba boradeamin.
progressiiva
viehkamin/viehkame
boahtimin/boahtime
oaggumin/oaggume
muitaleamin/muitaleame
boradeamin/boradeame
čohkkámin/čohkkáme
ceggemin/ceggeme
liikomin/liikome
Jag är på väg till skolan. (på gång)
Han var och metade vid sjöstranden.
De två håller på och äter en måltid.
Mii leimmet ceggemin lávu go don bohtet.
kom.
Vi höll på med att resa en tältkåta när du
Sii leat boahtime deike.
Moai leimme basadeamin.
Don ledjet lávlumin eske.
Son orru leamen gonagas.
De är på väg hit.
Vi två höll på med att tvätta oss.
Du höll på och sjöng nyss.
Han verkar vara en kung.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 39
28. Hárjehus – čále progressiiva hámi sámegillii
It galgga muhttit áiggi!
Cealkka – mening
Progressiiva
1.
Nieiddat mannet Váhčirii.
Flickorna far/åker till Gällivare.
Nieiddat leat mannamin Váhčirii.
Flickorna är på väg till Gällivare.
2.
Boares beana borai dávtti.
3.
Don jugat vuollaga odne.
4.
Mun bohten ruoktot ikte.
5.
Mu ustit vuovdá bierggu.
6.
Dii basadehpet juohke iđit.
7.
Doai logaide girjji.
8.
Mii čállit noveallaid.
9.
Moai ozaime luotta jávregáddái.
10. Dii boahtibehtet sisa.
11. Don nealggut.
12. Máret geahččala oahppat
sámegiela.
13. Soai dádjuba.
14. Son manná olggos.
15. Dii láibubehtet gáhkuid.
16. Soai čohkkába gasku láhtti.
17. Don jeđđejit mu.
18. Mii dánsiimet ruovttus ikte.
19. Don váccát várrái.
20. Doai váldibeahtti mu ruđaid.
21. Dii guođđibehtet mu okto.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 40
29. Biehttaleaddji progressiiva
Cealkka
Biehttaleaddji cealkka
Mun lean juhkamin gáfe.
Son lea mannamin gávpái.
Mii leimmet lávlume.
Soai leigga ohcame
bohcco.
Maid don fuomášat?
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________________
©Hanna Outakoski 2011
Sida 41
6. Modaliteahtta
Indikatiiva
Mun manan olggos.
Jag går ut.
Kondišunála
Son manašii olggos juos don
boađášit sisa.
Han skulle gå ut om du skulle
komma in.
©Hanna Outakoski 2011
Imperatiiva
Mana olggos!
Gå ut!
Potensiála
Bođežan go goassige ruoktot?
Undra om jag någonsin har
möjlighet att komma hem.
Sida 42
30. Kondišunála ja vuosttaš vearbajoavkku –a- vearbbat
VERB: VIEHKAT g (springa)
1
2
3
GULLAT l (höra)
Sg
Dual
Pl
viegašin viegašeimme viegašeimmet
viegašit viegašeidde viegašeiddet
viegašii viegašeigga
viegašedje/
viegaše
gulašin
gulašit
gulašii
gulašeimme gulašeimmet
gulašeidde gulašeiddet
gulašeigga
gulašedje/
gulaše
KONDIŠUNÁLA
DU VEARBBAT = LOHKAT g (läsa), JEARRAT r (fråga), STOAHKAT g (leka), SUHKAT g
(ro med åror eller gunga), MANNAT n ( gå), GÁHTAT đ (ångra sig)
ol
gl
ml
ol
gl
ml
1pr
2 pr
3 pr
1 pr
2 pr
3 pr
1 pr
2 pr
3 pr
©Hanna Outakoski 2011
Sida 43
31. Hárjehus – mii áiggiid dahje modus?
Cealkka – mening
MODUS
ÁIGI
11. Nieiddat vihke várrái.
12. Boares olmmái logašii aviissa juos son oččošii
(dan dahkat).
13. Geas don jearašit ovtta jearaldaga?
14. Mun mannen skuvlii.
15. Mu ustit sáhtášii álgit oahpaheaddjin.
16. Soai gulaiga giega.
17. Manašitgo don gávpái oastit mielkki?
18. Mii geahčašeimmet televišuvnna juos dat beare
doaimmašii.
19. Moai logašeimme mielas girjji mánnái.
20. Sii oste girjji mánnái.
HUPMAT m (prata)
GEAHČČAT hč (titta)
Mun HUMAŠIN…
Mun GEAHČAŠIN…
Don HUMAŠIT…
Don GEAHČAŠIT…
Son HUMAŠII…
Son GEAHČAŠII…
Moai HUMAŠEIMME…
Moai GEAHČAŠEIMME…
Doai HUMAŠEIDDE…
Doai GEAHČAŠEIDDE…
Soai HUMAŠEIGGA…
Soai GEAHČAŠEIGGA…
Mii HUMAŠEIMMET…
Mii GEAHČAŠEIMMET…
Dii HUMAŠEIDDET…
Dii GEAHČAŠEIDDET…
Sii HUMAŠEDJE/HUMAŠE…
Sii GEAHČAŠEDJE/ GEAHČAŠE…
JAG SKULLE ____ OM JAG ____.
MUN V+pot (och ev. komplement) JUOS MUN V+pot (och ev. komplement)
JAG SKULLE ____ OM JAG HADE ___.
MUN V+pot (och ev. komplement) JUOS MUS LEA+pot (komplement)
©Hanna Outakoski 2011
Sida 44
32. Vearbajoavku 1, –i- vearbbat kondišunálas
VERB 1: OAIDNIT inn (se)
sg
dual
pl
1 pr
oainnán
oidne
oaidnit
oainnášin
oainnášeimme
oainnášeimmet
2 pr
oainnát
oaidnibeahtti
oaidnibehtet
oainnášit
oainnášeidde
oainnášeiddet
3 pr
oaidná
oaidniba
oidnet
oainnášii
oainnášeigga
oainnášedje/
oainnáše
NUTID
VERB 2: BOAHTIT đ (se)
sg
dual
konditionalis
pl
1 pr
boađán
bohte
boahtit
boađášin
boađášeimme
boađášeimmet
2 pr
boađát
boahtibeahtti
boahtibehtet
boađášit
boađášeidde
boađášeiddet
3 pr
boahtá
boahtiba
bohtet
boađášii
boađášeigga
boađášedje/
boađáše
NUTID
konditionalis
ATTE KONDIŠUNÁLA HÁMIID ČUOVVOVAŠ VEARBBAIDE:
VUOLGIT lgg (se), VUODJIT j (köra), VUOITIT itt (vinna) och DIEHTIT đ (veta)
Sg
Dual
Pl
Sg
Dual
1 pr
Pl
2 pr
3 pr
1 pr
2 pr
3 pr
©Hanna Outakoski 2011
Sida 45
33. Hárjehus: –u- vearbbat ja kondišunála
sg
pr
2 pr
dual
pl
sg
dual
pl
1
3 pr
Preseansa
okkošeimmet
okkošedje/-še
okkošit
KONDIŠUNÁLA
oagguba
oaggut
okkošeiddet
oggo
sg
okkošeidde
dual
okkošeimme
oggot
pl
okkošii
oaggubehtet
oaggu
oaggubeahtti
okkošeigga
oakkut
sg
okkošin
oakkun
dual
pl
1 pr
2 pr
3 pr
Preseansa
KONDIŠUNÁLA
oččošedje/oččoše
oažžut
oaččut
oažžu
oččošeidde
oččošeimme oččošeimmet
oččošeiddet
oččošii
oažžubeahtti ožžot
oččošin
sg
dual
pl
sg
oažžuba
oččošeigga
ožžo
oažžubehtet
oaččun
oččošit
dual
pl
1 pr
2 pr
3 pr
Preseansa
orošit
orrot
orošin
KONDIŠUNÁLA
orrut
oruošeiddet
orošedje/oroše
orru
orošeidde
orruba
orro
©Hanna Outakoski 2011
orrubeahtti
orut
orošeimmet
orošeigga
orrubehtet
orošii
orošeimme orun
Sida 46
34. Čoahkkáigeassu – vuosttaš vearbajoavku (bárrastávvalvearbbat)
JOAVKU1 –
Bárrastávvalvearbbat kondišunálas
BUOT HÁMIT GEAHNOHIS DÁSIS
-A- vearbbat
-I- vearbbat
-U- vearbbat
svag stam, u→o→
diftongförenkling +
Š+
eventuella ändelser
svag stam + Š
+ eventuella
ändelser
svag stam, i →á + Š
+ eventuella ändelser
gulaŠviegaŠmanaŠboraŠ-
boađáŠdieđáŠvuolggáŠsáhtáŠ-
čiroŠokkoŠlávlloŠ-
-eimme
-eidde
-eigga
-eimmet
-eiddet
-edje/-e
persovdnagehčosat KONDIŠUNÁLAS
-in
-it
-ii
©Hanna Outakoski 2011
Sida 47
35. Nubbi vearbajoavku kondišunálas
VEARBA: JORGALIT
Vuosttaš lávki> váldde eret infinitiivva gehčosa > JORGAL- (mátta)
Nubbi lávki > lasit sojahangehčosiid
sg
dual
1 pr jorgalivččen
2 pr
jorgalivččet
3 pr
jorgalivččii
pl
jorgalivččiime
jorgalivččiide
jorgalivččiiga
jorgalivččiimet
jorgalivččiidet
jorgalivčče
VERBET: LEAT (vara)
1 pr
2 pr
3 pr
livččen
livččet
livččii
livččiime
livččiide
livččiiga
livččiimet
livččiidet
livčče
DU VEARBBAT
Vállje muhttin vearbbaid ja daga cealkagiid numo ovdamearkkas.
vášuhit
nágodit
ráhkistit
lávgodit
čájehit
SUBJEAKTA V kondišunálas
Mun
lávgodivččen
Jag
skulle bada
©Hanna Outakoski 2011
buĎaldit
komplemeanttat
liegga čázis
i varmt vatten
basadit
himihit
oalgecealkka
juos/jus mus livččii ruhta.
om jag hade pengar.
Sida 48
36. Goalmmát vearbajoavku kondišunálas
VEARBA: OIDNOT (synas)
Vuosttaš lávki> váldde eret infinitiivva gehčosa > OIDNO- (mátta)
Nubbi lávki > lasit sojahangehčosiid
1 pr
2 pr
3 pr
oidnošin
oidnošit
oidnošii
oidnošeimme
oidnošeidde
oidnošeigga
oidnošeimmet
oidnošeiddet
oidnošedje/oidnoše
DU VEARBBAT
Vállje guhtta vearbba vuolit gássas ja sojat daid kondišunálas.
liikot
gullot
Sg
jeĎĎet
fertet
biĎget
Dual
dánset
Pl
birget
dáhpet
Sg
čohkkát
bovret
Dual
Pl
1 pr
2 pr
3 pr
1 pr
2 pr
3 pr
1 pr
2 pr
3 pr
©Hanna Outakoski 2011
Sida 49
37. Hárjehus – kondišunálas indikatiivii
Cealkka kondišunálas
Cealkka indikatiivvas
23. Nieiddat ceggeše lávu beldui juos don
veahkehivččet sin.
24. Boares nisu vieččaše aviissa go beare
poastaolmmái buvttášii dan.
25. Don dánsešit olles ija juos dus livččii
luopmu.
26. Mun vuolggašin skuvlii go skuvlasáhttu
boađášii.
27. Mu ustit beroštivččii dus juos don it livčče
nu čeavlái.
28. Soai basadivččiiga go beare mis livččii
čáhci.
29. Dii birgešeiddet dálvvi badjel juos ii
muohtášii nu ollu.
30. Doai dáhpešeidde munnje juos mus livččii
áigi speallat/spillet.
31. Moai ozašeimme gal suollemas geainnu
juos dieđášeimme gos galgá álgit ohcat.
32. Sii borahivčče láibbi miessái juos miessi
duosttašii boahtit sin lusa.
33. Soai čohkkášeigga gasku láhtti juos mu
beana ii livčče das.
34. Don jeđđešit mu juos don livččet dáppe.
ORD: lávvu – tältkåta, bealdu – åker, buktit – bringa, luopmu – semester, skuvlasáhttu –
skolskjuts, beroštit – bry sig (styr lokativ), čeavlái – stolt/högfärdig, muohttit – snöa,
speallat/spillet– spela, suollemas – hemlig, diehtit – veta, álgit – börja, ohcat – leta,
duostat – våga, jeđđet - trösta
©Hanna Outakoski 2011
Sida 50
Biehttaleaddji kondišunála
Pronomenat
Mun
Don
Son/Dat
Moai
Doai
Soai
Mii
Dii
Sii
Negašuvdna (persovdna ja lohku)
IN
IT
II
EAN
EAHPPI
EABA
+ VEARBA (kondišunála)
EAT
EHPET
EAI
Biehttaleaddji vearbahámit
JOAVKU 1 (inf)
juhkat g dricka
viehkat g springa
vázzit cc gå/promenera
boahtit đ komma
lávlut vll sjunga
oaggut kk meta
čierrut r gråta
kondišunálas
jugaše
viegaše
váccáše
boađáše
lávlloše
okkoše
čiroše
JOAVKU 2 (inf)
leat vara
basadit tvätta sig
buđaldit syssla
viehkalit springa kort/snabbt
livčče
basadivčče
buđaldivčče
viehkalivčče
JOAVKU 3 (inf)
čohkkát sitta
birget klara sig
oidnot synas
©Hanna Outakoski 2011
čohkkáše
birgeše
oidnoše
Sida 51
38. Hárjehus – čále sámegillii
Jorgal sámegillii
Cealkka – mening
Sámegillii
22. Jag skulle komma till dig om du
ville (kond. även här) det.
23. Jag skulle inte sjunga om jag hade
likadan röst som (hos) Rambo.
24. Vi skulle inte åka om vi inte var
tvungna (samiska: om vi inte
hade tvång = bággu).
25. Du skulle inte äta godis om du
visste vad det innehåller
(sisttisdoallat).
26. Han skulle åka skidor om han
inte vore så tjock/tung.
27. Ni två skulle inte se på TV om det
fanns något annat att göra. (juoga
eará/iežá maid dahkat)
28. Hon skulle inte köpa en hund om
hon var allergisk. (om det fanns
allergi hos henne)
29. Du skulle få min dotter om du
dödade (goddit) draken
(dollalakkis).
30. Livet vore en lek om det inte
fanns (några) regler.
31. Den här övningen skulle ta slut
snabbare (jođáneapput) om du
kunde alla (buot)
konditionalisformerna (-hámiid).
©Hanna Outakoski 2011
Sida 52
SKULLE HA GJORT – SKULLE INTE HA GJORT
Mun
Don
Son
Moai
Doai
Soai
Mii
Dii
Sii
LEAT i konditionalis
livččen
livččet
livččii
livččiime
livččiide
livččiiga
livččiimet
livččiidet
livčče
Mun
Don
Son
Moai
Doai
Soai
Mii
Dii
Sii
NEGATION
in
it
ii
ean
eahppi
eaba
eat
ehpet
eai
prefekt particip
viehkan
boahtán
oggon
muitalan
boradan
leamaš (lean)
čohkkán
ceggen
liikon
LEAT i konditionalis
livčče
prefekt particip
viehkan
boahtán
oggon
muitalan
boradan
leamaš (lean)
čohkkán
ceggen
liikon
Exempel meningar:
Mun livččen viehkan skuvlii juos...
Jag skulle ha sprungit till skolan om...
Son livččii oggon doppe juos ...
Han skulle ha metat där om...
Soai eaba livčče borran bierggu juos...
De två skulle inte ha ätit kött om...
Moai ean livčče oastán dien stobu juos...
Vi två skulle inte ha köpt den stugan om...
Doai livččiide galgan muitalit dan birra.
Ni två borde ha berättat om det... (för er två skulle det varit så att
ni borde ha berättat om det)
Don livččet galgan guldalit mu.
Du skulle ha lyssnat på mig. (du skulle ha behövt lyssna på mig)
Son ii livčče galgan mannat dohko.
Han/hon borde inte ha gått dit bort.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 53
7. Potentialis - potensiala
Joavku 1 – bárrastávval vearbbat
A-VEARBA: VIEHKAT g (springa)
1
2
3
GULLAT l (höra)
Sg
Dual
Pl
viegažan viegažetne
viegažit
viegažat viegažeahppi viegažehpet
viegaža/ viegažeaba
viegažit
viegaš
gulažan
gulažat
gulaža
gulažetne
gulažit
gulažeahppi gulažehpet
gulažeaba
gulažit
GEAHNOHIS DÁSSI + gehčosat
I-VEARBA: BOAHTIT đ (komma)
1
2
3
bođežan bođežetne
bođežit
bođežat bođežeahppi bođežehpet
bođeža/ bođežeaba
bođežit
bođeš
SEASTIT stt (spara)
sesttežan
sesttežat
sestteža
sesttežetne
sesttežit
sesttežeahppi sesttežehpet
sesttežeaba
sesttežit
GEAHNOHIS MÁTTA + i→e→diftoŋŋanjuolgan + gehčosat
U-VERB: OAGGUT kk (meta)
1
2
3
ÁIGUT igg (skola/ska)
okkožan okkožetne
okkožit
okkožat okkožeahppi okkožehpet
okkoža/ okkožeaba
okkožit
okkoš
áiggožan
áiggožat
áiggoža/
áiggoš
áiggožetne
áiggožit
áiggožeahppi áiggožehpet
áiggožeaba
áiggožit
GEAHNOHIS MÁTTA + u→o→diftoŋŋanjuolgan + gehčosat
JOAVKU 2 – bárahisstávvalvearbbat
mun
don
son
moai
doai
soai
mii
dii
sii
LEAT
leaččan
leaččat
leažžá, leaš, leš
ležže
leažžabeahtti
leažžaba
leažžat
leažžabehtet
ležžet
©Hanna Outakoski 2011
MUITALIT
muitaleaččan
muitaleaččat
muitaleažžá, muitaleaš, muitaleš
muitaležže
muitaleažžabeahtti
muitaleažžaba
muitaleažžat
muitaleažžabehtet
muitaležžet
Sida 54
JOAVKU 3 – “kontrákta” vearbbat
mun
don
son
moai
doai
soai
mii
dii
sii
CEGGET
ceggežan
ceggežat
ceggeža, ceggeš
ceggežetne
ceggežeahppi
ceggežeaba
ceggežit
ceggežehpet
ceggežit
OIDNOT
oidnožan
oidnožat
oidnoža, oidnoš
oidnožetne
oidnožeahppi
oidnožeaba
oidnožit
oidnožehpet
oidnožit
OVDAMEARKKAT:
Mun in dieđe gos son leš.
Jag vet inte var hon (kan) vara.
Duosttažango mun vuodjit du mohtorsihkkeliin?
Undra om jag egentligen vågar köra med din motorcykel?
Oidnošgo gummehus du lanjas de it galgga čájehit dasa ahte balat.
Om det möjligen blir så att ett spöke syns i ditt rum så då ska du
inte visa den att du är rädd.
Bođešgo geassi deike davás ollánge dán jagi?
Undra om det ens är möjligt att sommaren kommer hit till norr i
år.
Nagodeaččango mun juhkat ná ollu vuollaga?
Undra om det ens är möjligt att jag orkar dricka så här mycket öl.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 55
8. Passiiva – ruoŧagillii cilgejuvvon
Vi kommer inte att använda mycket tid till att diskutera skillnader mellan passiva och
aktiva meningar, men inför läsningsmomentet ska ni kunna identifiera verb som har
passivmorfologi och ni ska också känna till vad som händer med satser när de görs till
passiver. Här nedan ser du två meningar, den första har ”active voice” och den andra har
”passive voice”. Passiven döljer den satsdelen som i den aktiva meningen är subjektet,
den som gör något eller som utför en handling. I 1) ser du att i den passiva satsen står
SÅNGEN som subjekt och därmed har nominativ som kasus.
1) AKTIV
MUN
PASSIV
GULAN LÁVLAGA.
SUBJ(nom)
V
Jag hör en sång.
OBJ(ack)
LÁVLLA GULLO.
SUBJ (nom)
Sången hörs.
V
I nordsamiskan finns ingen agentkonstruktion vilket i sin tur har orsakat en hel del
bekymmer för översättare som översätter t.ex. svenska lagtexter till nordsamiska. En
stor del av sådant material är vanligtvis skrivet i passiv. I 2) ser du hur man på svenska
kan använda en agentkonstruktion medan på samiska måste man använda en aktiv sats
istället.
2) svenska
Huset
SUBJ(nom)
nordsamiska
målades av Peter.
V
Agent
Peter
málejii viesu.
SUBJ (nom) V
OBJ
Peter målade huset.
Men även på samiska finns det sätt att dölja subjektets identitet genom att använda
tredjeperson böjning och tolkning i stil med svenskans MAN. Tidigare på kursen har vi
dock sagt att man inte gärna utelämnar subjekt som är tredje person. Då har vi främst
pratat om isolerade grammatiska meningar. När man har en större textkontext kan man
dock leka mer med olika subjektsdöljande effekter. Detta är väldigt vanligt i berättelser
som har sin ursprung i muntlig tradition.
3) Pro-drop av tredjeperson subjekt i kontext > Man tolkning
Min gilis leat vihtta viesu main ain orrot olbmot. Dan dálus, mii lea lagamuš geainnu,
lávejit olbmot čorget šilju ja viesu aŋkke oktii mánus. Nubbi viesus gal eai nu olus beroš
čorgatvuođas, baicce huksejit ođđa vuorkká álo go sadji nohká. Min viessu lea goalmmát
viessu. Min luhtte gal sihke čorgejuvvo ahte huksejuvvo, muhto ii nu dávjá. Njealját
viesus orru okta boares olmmái, gii ii nu olu beroš masge. Viđát dálus gal bálkáhit
bálvaleddjiid čorget viesu. Jáhkán ahte diet viessu čorgejuvvo juohke vahkku.
I vår by finns det fem hus där det fortfarande bor folk. I det huset, som finns närmast vägen, brukar man
städa gården och huset minst en gång i månaden. I det andra huset bryr man sig inte så mycket om
renlighet/renhållning, utan man bygger ett nytt förråd alltid när utrymmet tar slut. Vårt hur är det tredje
huset. Hos oss både städas det och byggs, men inte så ofta. I det fjärde huset bor en gammal man, som inte
bryr sig så mycket om något. I det femte huset anställer man betjänter till att städa huset. Jag tror att det
huset städas varje vecka.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 56
Du kan hitta passiva satser genom att leta efter verb som har passivmorfologi och du ska
också tänka på vad meningen betyder. Om du har en mening där något som har en
tolkning som objekt i en aktivsats står som subjektet och du har ett verb med
passivmorfologi, kan du vara säker på att det är en passiv sats du ser på.
Passiva verb finns både i kortare version och i längre version. Den kortare versionen har
du redan stött på när du lärt dig indentifiera olika verbgrupper. Passiva verb hamnar i
den tredje verbgruppen. Och därmed följer de naturligtvis böjningsmöstret för den
tredje verbgruppen.
Några exempel:
-o- verb i grupp 3
oidnot synas
gullot höras
dihttot uppenbaras
gávdnot finnas
dovdot kännas
verb med –uvvomuitaluvvot berättas
goikaduvvot torkas
čállojuvvot skrivs
dieđihuvvot anmäls/meddelas
árviduvvot gissas
Inte alla verb går att passivisera av naturliga skäl. Morfologin kan finnas tillgänglig för
vissa existentiella tolkningar, men regeln är den att bara verb som är transitiva (kan ta
objekt i aktiv sats) kan passiviseras. Så det går t.ex. inte att säga *Mun ođđon – Jag sovs.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 57
9. Adjektiv och komparation - ruoŧagillii
Hittills har vi sett att adjektiv kan delas i tre grupper på samma sätt som man delar
verben och nomen i tre grupper. Vi känner igen olika grupper enligt samma kriterier i
ordboken och för den som lär sig samiska är därför ordboken ett av de mest värdefulla
hjälpmedlen som finns. Ordboken hjälper oss inte bara att hitta olika grupper utan ger
också adjektivernas attributformer som oftast skiljer sig från den predikativa formen.
Här kommer en kort repetition av hur det fungerar och vad menas med attribut och
predikativ och efter det finns paradigmen för komparation av vanliga adjektiv.
1. Adjektivattribut
Adjektivattribut är beskrivande ord som är EN DEL av en hel nominalfras och därmed
finns i omedelbar närhet av det nomenet de beskriver och också flyttas tillsammans med
hela nominalfrasen, som i (1). Ett adjektivattribut kan inte skiljas från sitt huvudord
med ett verb eller t.ex. på grund av en grammatisk flytt av huvudordet till en
fokusposition, som i (2).
(1)
Mun
osten [boares girjji]NP.
SUBJ(nom) V
OBJ(ack)
Jag köpte [en gammal bok].
(2)
Mun
osten [boares girjji]NP.
SUBJ(nom) V
OBJ(ack)
Jag köpte [en gammal bok].
[Boares girji]NP lea hilddus.
SUBJ (nom)
Predikat
[En gammal bok] finns/är i/på hyllan.
*[Girjji]NP mun osten boares__.
[Boken] köpte jag gammal _.
I ordboken står predikativet först och sedan följer attributsformen efter en förkortning
attr.. Många adjektiv har särskilda attributsformer (3), men det finns också adjektiv
vilkas attribut liknar den predikativa singularisformen (4). I fall då attributet är likt
predikativen står det likhetstecken efter förkortningen attr. . Attributet kongruerar inte
med sitt huvudord (förutom BUORRE)!
(3)
gárži ržž attr. gáržžes trång, snäv/smal
garas garras- attr. garra hård/häftig/sträng
čáppis el. čáppat čábbá- attr. čáppa vacker
(4)
duhtavaš žž čč attr. = nöjd, belåten
erenoamáš erenoamáž- attr. = speciell, särskild
fadnil attr. = som lätt tänjer ut sig
Uppgift: skriv ner några attributformer av vanliga adjektiver. Leta i ordboken och kom
ihåg att skriva även den svenska motsvarigheten. Skriv sedan några meningar där du har
adjektivattribut i nominalfraser.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 58
2. Adjektiv som predikatsfyllnad – predikativ
För att lättare förstå varför vi kallar denna form av adjektivet för predikativ eller
predikatsfyllnad kan vi ta en titt på följande mening i (1).
(1)
Girji
lea
[boaris]AP.
SUBJ(nom) Hj.V. Predikat
Boken är gammal.
Om vi inte fyller predikatet med ett adjektiv (eller en verbfras eller nominalfras)
kommer predikatet inte att finnas och satsen blir inte grammatisk (annat än i någon
särskild existentiell betydelse), som i (2).
(2)
*Girji
lea
[---].
SUBJ(nom) Hj.V
Boken är ---.
Vi fyller alltså ut predikatet med innehåll och satsen blir grammatisk när vi har med
adjektiv som predikatsfyllnad.
I nordsamiskan kongruerar dessutom predikativet med det ordet som den beskriver,
precis som i svenskan (men så är inte fallet med nordsamiska attribut). Detta betyder att
om man har EN BIL så då är den GAMMAL (se (3)) men om man har MÅNGA BILAR så då
är de GAMLA (se (4)).
(3)
Girji
lea
[boaris] AP.
SUBJ(nom) Hj.V Predikat
bok.nom.sg vara.Pres.3sg gammal.sg
Boken är gammal.
(4)
Girjjit
leat
[boarrásat]AP.
SUBJ(nom) Hj.V
Predikat
bok.nom.pl vara.Pres.3pl gammal.pl
Böckerna är gamla.
Uppgift: Skriv några meningar där du fyller ut predikatet med adjektiver. Du väljer själv
numerus på dina subjekt.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 59
3. Komparation
Komparation av adjektiv följer samma regler som nämnts ovan. Och ordboken är igen en
mycket viktig hjälpreda för båda nybörjare och alla som är lite osäkra på t.ex.
stadieväxling och komparationformer. Vi ska tillämpa reglerna på tre olika nivåer av
komparation som kallas för POSITIV, KOMPARATIV och SUPERLATIV. Här ska vi inte
titta på adverbialernas komparation utan bara på komparation av adjektiv.
HUR SKA VI LÄSA ORDBOKEN
Den första delen ger oss formerna i
positiv. Först ser vi predikativet och
sedan ser vi attributsformen.
Den andra delen i det här fallet ger
oss formerna i komparativ och här
ser vi att attributet liknar den
predikativa formen.
fasti stt attr. fasttes ful | komp. fasttit
fasttibu- attr. = ||superl. fasttimus
ss s attr. =
Den sista delen ger oss de superlativa formerna.
Även här är attributet likt predikativet i sg.
Exempel i POSITIV:
Predikativ i sg
Su hápmi lei fasti.
Hans skepnad var ful.
Predikativ i pl
Su čalmmit ledje fasttit.
Hans/hennes ögon var fula.
Attribut
Diet lei fasttes dahku.
Det var en ond/ful handling.
Seainnis heaŋgájit fasttes govat.
På väggen hänger det fula bilder.
Exempel i KOMPARATIV:
Predikativ i sg
Predikativ i pl
Don leat fasttit go Su čalmmit ledje fasttibut
mun.
go geasge earás.
Du är fulare än jag.
Hans/hennes ögon var fulare
än hos någon annan.
Attribut
Diet lei fasttit dahku (go...).
Det var en fulare handling (än)...
Stobus heaŋgájit fasttit govat go
gievkkanis.
I vardagsrummet hänger det
fulare bilder än i köket.
Exempel i SUPERLATIV:
Predikativ i sg
Predikativ i pl
Don leat buot fasttimus. Su
čalmmit
ledje
Du är allra fulast.
fasttimusat.
Hans/hennes ögon var de
fulaste.
©Hanna Outakoski 2011
Attribut
Diet lei fasttimus dahku.
Det var den fulaste handlingen.
Fasttimus
govat
heaŋgájit
stobus.
De fulaste bilderna hänger i
vardagsrummet.
Sida 60
BUORRE
Du kanske minns att just adjektivet BUORRE fungerar inte helt som väntat. Här ska du få
se några meningar med adjektivet BUORRE.
buorre r attr. = god, snäll; bra
| komp. buoret buorebu- attr. =
superl. buoremus ss s attr. =
||
Exempel i POSITIV:
Predikativ i sg
Predikativ i pl
Dát sátta lei buorre.
Dát sáddagat ledje buorit.
Den här sändningen var Dessa sändningar var bra.
bra.
Attribut
Mun gullen buorre sáddaga.
Jag hörde en bra sändning.
Mun
gullen
buorre/buori/buriid sáddagiid.
Jag hörde bra sändningar.
Exempel i KOMPARATIV:
Predikativ i sg
Dát sátta lei buoret (go diet
ovddit).
Den här sändningen var
bättre (än den förra).
Predikativ i pl
Dát
sáddagat
ledje
buorebut go ovdal.
Dessa sändningar var bättre
än förr.
Attribut
Mun gullen buoret sáddaga.
Jag
hörde
en
bättre
sändning.
Mun
gullen
buoret
sáddagiid.
Jag hörde bättre sändningar.
Predikativ i sg
Predikativ i pl
Dát sátta lei buoremus.
Dát
sáddagat
ledje
Den här sändningen var buoremusat.
(den) bäst(a).
Dessa sändningar var (de)
bästa.
Attribut
Mun
gullen
buoremus
sáddaga.
Jag hörde den bästa
sändningen.
Mun
gullen
buoremus
sáddagiid.
Jag
hörde
de
bästa
sändningarna.
Exempel i SUPERLATIV:
©Hanna Outakoski 2011
Sida 61
10. Refleksiva pronomen – paradigm
SINGULARIS
nominativ
ackusativ
genetiv
illativ
lokativ
komitativ
essiv
DUALIS
nominativ
ackusativ
genetiv
illativ
lokativ
komitativ
essiv
PLURALIS
nominativ
ackusativ
genetiv
illativ
lokativ
komitativ
essiv
MUN
ieš
iežan/iehčan
iežan/iehčan
alccesan (alccen)
alddán
iežainan
iehčanan / iehčanassii
MOAI
ieža
iežame/iežaideame
iežame/iežaideame
alcceseame
alddáme
iežaineame
iehčaneame/
iehčanassii
MII
ieža
iežamet/iežaideamet
iežamet/iežaideamet
alcceseamet
alddámet
iežaineamet
iehčaneamet/
iehčanassii
©Hanna Outakoski 2011
DON
ieš
iežat
iežat
alccesat (alccet)
alddát
iežainat
iehčanat/ iehčanassii
DOAI
ieža
iežade/iežaideatte
iežade/iežaideatte
alcceseatte
alddáde
iežaineatte
iehčaneatte/
iehčanassii
DII
ieža
iežadet/iežaideattet
iežadet/iežaideattet
alcceseatte
alddáde
iežaineatte
iehčaneattet/
iehčanassii
SON
ieš
iežas
iežas
alccesis (alcces)
alddis/alddes
iežainis
iehčanis/
iehčanassii
SOAI
ieža
iežaska/iežaideaskka
iežaska/iežaideaskka
alcceseaskka
alddiska/alddeska
iežaineaskka
iehčaneaskka/ iehčanassii
SII
ieža
iežaset/iežaideaset
iežaset/iežaideaset
alcceseaset
alddiset/alddeset
iežaineaset
iehčaneaset/
iehčanassii
Sida 62
11. Muhttin dabaleamos callinmeattahusat
Čállinmeattáhusat lávejit leat čatnon čálli suopmanii ja vuohkái mainna son hupmá
juohkebeaivválaš eallimis. Dás mii galgat sirret meattáhusaid maid sivvan lea báikkálaš
sániid váldin čállingillii ja meattáhusat mat oidnojit omd. nomensojahusas dasgo dihto
guovlluin geavahuvvojit eará kásusat go čállingielas.
Dán gurssas ii daga maidige juos báikkálaš sánit bohtet oidnosii teavsttas, dat dušše
riggodahttá giela ja lea velá buoret juos sátni lea čilgejuvvon teavsttas dahje dasa lea
addojuvvon synonyma. Doaivagin leage, ahte mii sáhttit boahttevuođas lasihit ođđa
sániid sátnegirjjiide ja min čállingiela vejolašvuođat buorránit. Juos sátnegirjjis leat
addojuvvon sierra molssaeavttut, galggat dieđušge válljet dan sáni dahje dadjanvuogi
mii lea lagamus du suopmana.
Meattáhusat maid vuođđun lea suopmana dadjanvuohki ja mii sáhttá dagahit, ahte
lohkkit eai ipmir teavstta, fertet mii goittotge iskat oažžut eret min teavsttain. B gurssa
maŋimuš momeantta áigge galget studeanttat lohkat buotlágan teavsttaid sierra
teakstatiippain ja dan maŋŋá sii galget guorahallat teavsttaid sisdoalu, giela ja
ráhkadusa ja veardádallat earuid sierra teavsttaid gaskkas. Ieš guorahallama giella galgá
leahkit dieđalaččat dohkkehahtti ja giellaoahpalaččat riekta. Dalle leage hui dehálaš go
muitá buot giellaoahpalaš njuolggadusaid, máhttá garvit meattáhusaid mat bohtet
suopmangielas ja go dasa lassin velá diehtá gos galgá gavdnat veahkki go darvána dihto
báikkiide teavsttas.
Dás vuolde oainnát muhttin dábálaš meattáhusaid, muhto dasa lassin galggat velá
geardduhit giellaoahpa njuolggadusaid ovdalgo álggát čállit iežat barggu. JA MUITTE,
VAIKKO DON GALGGATGE ČÁLLIT NÁ, DE LEA DIEĐUŠGE ÁIBBAS NJUOLGA AHTE
HUMAT IEŽAT SUOPMANA JUSTE NU MO LEAT OAHPPAN!
1a) Lokatiiva mii sehkkejuvvo lok ml dahje essiiva hápmái teavsttas:
-
Mun orun Váhčiriin/Váhčirin. → Mun orun Váhčiris.
fuomáš ahte olbmot eará guovlluin sáhttet dulkot dán nu, ahte gávdnojit olus
Váhčirat dahje ahte don leat dego Váhčir...
1b) Dihto vearbbat ja lokatiiva
-
mannat: Mun manan gávpogiin/gávppiin. – Mun manan gávpogii/gávpái.
fitnat ja mannat: Mun manan Gironis – Mun finan Gironis. > muitte ahte dihto
suopmanguovlluin ii leat vejolaš geavahit vearbba mannat go meidne ahte dahká
mohki dihto báikái ja ruovttoluotta. Lokatiiva sáhttá dulkojuvvot gáldun (mannat
Gironis = vuolgit eret Gironis)
2a) Suopmana diftoŋŋat sehkkejuvvojit čállinvuohkái
-
stuohkat = stoahkat
guelli = guolli
biessi = beassi
giessi = geassi
Viehčir / Veahčir/Vaahcir = Váhčir
2b) Suopmanis gahččet eret konsonanttat dahje dat rivdet
-
beana – beatnaga - *beatna
johka – joga - *jova
©Hanna Outakoski 2011
Sida 63
3) Postposišuvdnagihput ja gáldogiela preposišuvnnat
-
Jag sprang genom skogen. – Mun vihken čađa meahci. – Mun vihken meahci čađa.
Han reste runt Sverige. – Son jođii birra Ruoŧa. – Son jođii Ruoŧa birra.
4) Vearbbat ja kásusat (dása leat sierra njuolggadusat sierra riikkain)
-
LIIKOT: Mun liikon duntje (ill). – Mun liikon dus (lok).
HEAITIT: Mun heiten borgguheamis (lok). – Mun heiten borgguhemiin (kom).
HUPMAT: Mun human duinna. Mun human dutnje. (guktot ok, sierra
mearkkašumit!)
5) Nominatiiva ml ja akkusatiiva dahje genetiiva ml
-
Mus leat girjjit. - *Mus leat girjjid. NOMINATIIVA
Mun logan girjjiid. – *Mun logan girjjit. AKKUSATIIVA
Girjjiid namat ledje hui buorit. - *Girjjit namat ledje hui buorit. GENETIIVA
6) Nominatiiva ja akkusatiiva (dássemolsašupmi)
-
Doppe lea biila. – *Doppe lea biilla.
Mun oainnán biilla. - *Mun oainnán biila.
7) Vokálarievdadusat
-
eallu – ellui (*elloi)
miessi – misiide (*miesiide)
8) Oaivesátni nomengihpus mas lea kvantifikáhttor/numerála
-
Mus leat [golbma máná]. - *Mus leat [golbma mánát].
Mus lea [okta mánná]. - *Mus lea [okta máná].
[Guhtta sáhpána] borret siepmaniid. - *[Guhtta sáhpánat] borret siepmaniid.
Mun osten [bealle láibbi]. - *Mun osten [bealle láibi].
9) Relatiivapronomenat oalgecealkaga álggus
-
*Mun oidnen áhku, mii borai bierggu. olmmoš=GII
Mun lohken dien girjji, man/maid don ostet ikte. (Suomas MAN, Ruoŧas dávjá
MAID)
Son lei čoahkkimis, mas olbmot ságastedje gieldda ruhtadili birra. (ii GOS)
Son lea eret dakkár gávpogis, gos leat muhtun doalut juohke beaivvi.
Mun čohkkán togas, [man namma] lea Boares Ivvár. (genetiiva nomengihpu
attribuhtta, ii MAS)
10) Dábálaš boastut čállimat (ii nu stuorra váttisvuohta dasgo dát sáhttet leat oktonas
meattáhusat):
-
bohtet njuolgga suopmanis: *geargi – geađgi, *ciekcat - čiekčat
dássemolsašupmi: *fiermpi – fierpmi
á: *avki – ávki
11) Ruoŧagiela passiivvat dagahit váttisvuođaid
- Huset köptes av föräldrarna. – *Viessu ostojuvvui vánhemiidda.
- Vánhemat osttiiga/oste viesu.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 64
12. Vastadusat oassai harjehusain
ÖVNING 1
DINA VERB = LOHKAT g (läsa), JEARRAT r (fråga), STOAHKAT g (leka), SUHKAT g (ro
med åror eller gunga), MANNAT n ( gå), GÁHTAT đ (ångra sig)
Sg
1 pr logan
Dual
lohke
2 pr
logat
3 pr
Sg
lohken
Dual
logaime
Pl
logaimet
lohkabeahtti lohkabehtet
lohket
logaide
logaidet
lohká
lohkaba
lohket
logai
logaiga
lohke
1 pr
jearan
jerre
jearrat
jerren
jearaime
jearaimet
2 pr
jearat
jearrabeahtti jearrabehtet
jerret
jearaide
jearaidet
3 pr
jearrá
jearraba
jerret
jearai
jearaiga
jerre
stoahkat
stohken
stoagaime
stoagaimet
1
pr
2
pr
3
pr
Pl
lohkat
stoagan
stohke
stoagat
stoahkabeahtti stoahkabehtet
stohket
stoagaide
stoagaidet
stoahká
stoahkaba
stohket
stoagai
stoagaiga
stohke
1 pr
sugan
suhke
suhkat
suhken
sugaime
sugaimet
2 pr
sugat
suhkabeahtti suhkabehtet
suhket
sugaide
sugaidet
3 pr
suhká
suhkaba
suhket
sugai
sugaiga
suhke
1 pr manan
manne
mannat
mannen
manaime
manaimet
2 pr manat
mannabeahtti mannabehtet
mannet
manaide
manaidet
3 pr manná
mannaba
mannet
manai
manaiga
manne
1 pr
gáđan
gáhte
gáhtat
gáhten
gáđaime
gáđaimet
2 pr
gáđat
gáhtabeahtti gáhtabehtet
gáhtet
gáđaide
gáđaidet
3 pr
gáhtá
gáhtaba
gáđai
gáđaiga
gáhte
©Hanna Outakoski 2011
gáhtet
Sida 65
ÖVNING 2
Cealkka – mening
21. Nieiddat stohket olgun.
Jorgalus - översättning
Tempus
Flickorna leker ute.
Pres
22. Boares olmmái logai aviissa. Den gamla mannen läste tidningen. Pret
En gammal man läste tidningen.
23. Don jerret ovtta jearaldaga.
Du frågade en fråga.
Pret
24. Mun viegan skuvlii.
Jag springer till skolan.
Pres
25. Mu ustit stoagai Márehiin.
Min vän lekte med Maret.
Pret
26. Soai viegaiga stobu lusa.
De två sprang till huset. (inte in i)
Pret
27. Dii jearrabehtet gos girku
lea.
Ni frågar var kyrkan är.
Pres
28. Doai stoagaide olgun eske.
Ni två lekte ute nyss.
Pret
29. Moai lohke girjji mánnái.
Vi två läser boken för barnen.
Pres
30. Sii lohke girjji mánnái.
De läste boken för barnen.
Pret
ÖVNING 3
VERB 1: OAIDNIT inn (se)
sg
dual
1 pr oainnán oidne
pl
oaidnit
oidnen
oinniime
oinniimet
2 pr
oainnát
oaidnibeahtti oaidnibehtet
oidnet
oinniide
oinniidet
3 pr
oaidná
oaidniba
oinnii
oinniiga
oidne
bohten
bođiime
bođiimet
NUTID
VERB 2: BOAHTIT đ (se)
sg
dual
1 pr boađán bohte
oidnet
DÅTID
pl
boahtit
2 pr
boađát
boahtibeahtti boahtibehtet
bohtet
bođiide
bođiidet
3 pr
boahtá
boahtiba
bođii
bođiiga
bohte
NUTID
©Hanna Outakoski 2011
bohtet
DÅTID
Sida 66
VUOLGIT lgg (se) eller VUODJIT j (köra) eller VUOITIT itt (vinna)
sg
dual
pl
1
vuolggán vulge
vuolgit
vulgen
vulggiime
vuoján
vudje
vuodjit
vudjen
vujiime
vuoittán
vuite
vuoitit
vuiten
vuittiime
2
vuolggát
vuolgibeahtti vuolgibehtet
vulget
vulggiide
vuoját
vuodjibeahtti vuodjibehtet
vudjet
vujiide
vuoittát
vuoitibeahtti vuoitibehtet
vuitet
vuittiide
3
vuolgá
vuolgiba
vulget
vulggii
vulggiiga
vuodjá
vuodjiba
vudjet
vujii
vujiiga
vuoitá
vuoitiba
vuitet
vuittii
vuittiiga
vulggiimet
vujiimet
vuittiimet
vulggiidet
vujiidet
vuittiidet
vulge
vudje
vuite
ÖVNING 4
1
pl
oakkun
oggo
2
oakkut
3
oaggu
oaggut
oggon
oakkuime
oakkuimet
oaggubeahtti oaggubehtet
oggot
oakkuide
oakkuidet
oagguba
oakkui
oakkuiga
oggo
ožžon
oaččuime
oaččuimet
oggot
1 oaččun
ožžo
oažžut
2 oaččut
oažžubeahtti oažžubehtet
ožžot
oaččuide
oaččuidet
3 oažžu
oažžuba
oaččui
oaččuiga
ožžo
ožžot
1
orun
orro
orrut
orron
oruime
oruimet
2
orut
orrubeahtti
orrubehtet
orrot
oruide
oruidet
3
orru
orruba
orrot
orui
oruiga
orro
NUTID
©Hanna Outakoski 2011
DÅTID
Sida 67
Övning 5 – läs texten och analysera verbformerna
Go juovlabasit lahkonit, de olbmuide šaddá miella gávppašit. Sii ostet
närma sig.Pres.3pl
uppstå/bli.Pres.3sg
köpa.Pres.3pl
skeaŋkkaid alccesis ja olles bearrašii. Mii golahit hirbmat olu ruđa skeaŋkkaide
spendera.Pres.1pl
ovdal juovllaid. Ja go juovllat nohket, mii oastit velá eanet. Gávvilis
ta slut.Pres.3pl
köpa.Pres.1pl
gávpeolmmái álgá loktet hattiid juo golggotmánus vai sáhttá dasto vuolidit
börja.Pres.3sg
kunna.Pres.3sg
hattiid juovllaid maŋŋá. Ja mii jáhkkit ahte mii oastit hálbbes gálvvuid.
tro.Pres.1pl
köpa.Pres.1pl
Dovddatgo don iehčat/iežat dán muitalusas? Luohtátgo hattiid vuoládussii
känna (igen).Pres.2sg+frågepartikkel
lita på.Pres.2sg+frågepartikkel
juovllaid maŋŋá? Mun in luohte. Ferte gávdnot buoret vuohki oastit hálbbes
neg.1sg lite på.Pres måste.Pres.3sg
gálvvuid. Piera ja Elle oastiba iežaska sabehiid geassemánus. Máret-áhkku oastá
köpa.Pres.3du
köpa.Pres.3sg
juovlačiŋaid njukčamánus. Mun plánen oastit mu skeaŋkkaid juo borgemánus.
planera.Pres.1sg
Muhto dat leage áidna maid mun lihkostuvan dahkat, plánet. Loahppaloahpas
vara.Pres.3sg
lyckas.Pres.1sg
mun čuoččun goittotge dien guhkes olbmoráiddus juohke jagi dušše moadde
stå.Pres.1sg
beaivvi ovdal juovllaid. Inge mun veaje beroštit vuoliduvvon hattiin dan maŋŋá.
neg.1sg
orka.Pres
Juohke jagi mun mearridan ahte in galgga oastit ovttage skeaŋkka juos in
besluta.Pres.1sg
neg.1sg ska.Pres
neg.1sg
juo daga dan ovdal golggotmánu. Mo son manná dán háve?
göra.Pres
©Hanna Outakoski 2011
gå.Pres.3sg
Sida 68
diehtit Ď
luohttit ht
ráhkistit
nágodit
vášuhit
gullot
birget
lávgodit
fertet
dáhpet
himihit
ohcat z
dánset
galgat lgg
biĎget
basadit
Grupp 1
diehtit đ veta
luohttit ht lita på
galgat lgg ska/bör
ohcat z söka/leta
©Hanna Outakoski 2011
čájehit
Grupp 2
ráhkistit älska
vášuhit hata
nágodit nå/kunna
basadit tvätta sig
himihit skratta lite
čájehit visa
lávgodit bada (i badkar)
buđaldit syssla
čohkkát
buĎaldit
Grupp 3
biđget slå sönder/”he”
sönder
fertet måste
gullot höras
dánset dansa
čohkkát sitta
birget klara sig
dáhpet förlora
Sida 69
9 ÖVNING – Verb i grupp 2
1 pr
2 pr
3 pr
sg
dual
pl
jorgalan jorgaletne
jorgalit
jorgalat
jorgaleahppi jorgalehpet
jorgala
jorgaleaba
jorgalit
presens – nutid
vášuhit
nágodit
ráhkistit
lávgodit
buĎaldit
čájehit
sg
1 ráhkistan
pr nágodan
čájehan
lávgodan
vášuhan
buđaldan
basadan
himihan
2 ráhkistat
pr nágodat
čájehat
lávgodat
vášuhat
buđaldat
basadat
himihat
3 ráhkista
pr nágoda
čájeha
lávgoda
vášuha
buđalda
basada
himiha
sg
dual
pl
jorgalin jorgaleimme jorgaleimmet
jorgalit jorgaleidde jorgaleiddet
jorgalii
jorgaleigga
jorgaledje
preteritum - dåtid
dual
ráhkistetne
nágodetne
čájehetne
lávgodetne
vášuhetne
buđaldetne
basadetne
himihetne
ráhkisteahppi
nágodeahppi
čájeheahppi
lávgodeahppi
vášuheahppi
buđaldeahppi
basadeahppi
himiheahppi
ráhkisteaba
nágodeaba
čájeheaba
lávgodeaba
vášuheaba
buđaldeaba
basadeaba
himiheaba
©Hanna Outakoski 2011
pl
ráhkistit
nágodit
čájehit
lávgodit
vášuhit
buđaldit
basadit
himihit
ráhkistehpet
nágodehpet
čájehehpet
lávgodehpet
vášuhehpet
buđaldehpet
basadehpet
himihehpet
ráhkistit
nágodit
čájehit
lávgodit
vášuhit
buđaldit
basadit
himihit
sg
ráhkistin
nágodin
čájehin
lávgodin
vášuhin
buđaldin
basadin
himihin
ráhkistit
nágodit
čájehit
lávgodit
vášuhit
buđaldit
basadit
himihit
ráhkistii
nágodii
čájehii
lávgodii
vášuhii
buđaldii
basadii
himihii
basadit
himihit
dual
ráhkisteimme
nágodeimme
čájeheimme
lávgodeimme
vášuheimme
buđaldeimme
basadeimme
himiheimme
ráhkisteidde
nágodeidde
čájeheidde
lávgodeidde
vášuheidde
buđaldeidde
basadeidde
himiheidde
ráhkisteigga
nágodeigga
čájeheigga
lávgodeigga
vášuheigga
buđaldeigga
basadeigga
himiheigga
pl
ráhkisteimmet
nágodeimmet
čájeheimmet
lávgodeimmet
vášuheimmet
buđaldeimmet
basadeimmet
himiheimmet
ráhkisteiddet
nágodeiddet
čájeheiddet
lávgodeiddet
vášuheiddet
buđaldeiddet
basadeiddet
himiheiddet
ráhkistedje
nágodedje
čájehedje
lávgodedje
vášuhedje
buđaldedje
basadedje
himihedje
Sida 70
PRESENS – NUTID
Áhkku čohkká dollagáttis ja muitala (berätta) doložiid birra. Su muitalusas
leat (vara) golbma vieljaža vuolgán johttit máilbmái. Nuoramus viellja
áibbaša (sakna) vánhemiiddis hui sakka. Son mearrida (bestämmer) juo
vuosttaš gilážis ahte galgá gávdnat alccesis moarssi ja máhccat ruoktut. Ja
nu son dahká maiddái ja su vánhemat illudit (glädja sig). Boarráseamos
bárdni mátkkošta (resa/färdas, inte johttit) ránnjariikii ja báhcá dohko.
Gaskkamus bárdni ii gávnna ráfi gostige. Son vánddarda (vandra) agi
beaivve birra máilmmi, iige bisán (stanna, NEG FORM!) goassige.
PRETERITUM - DÅTID
Áhkku čohkkái dollagáttis ja muitalii (berätta) doložiid birra. Su muitalusas
ledje (vara) golbma vieljaža vuolgán johttit máilbmái. Nuoramus viellja
áibbašii (sakna) vánhemiiddis hui sakka. Son mearriidii (bestämmer) juo
vuosttaš gilážis ahte galggai gávdnat alccesis moarssi ja máhccat ruoktut. Ja
nu son dagai maiddái ja su vánhemat illudedje (glädja sig). Boarráseamos
bárdni mátkkoštii (resa/färdas, inte johttit) ránnjariikii ja bázii dohko.
Gaskkamus bárdni ii gávdnan ráfi gostige. Son vánddardii (vandra) agi
beaivve birra máilmmi, iige bisánan (stanna, NEG FORM I DÅTID!) goassige.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 71
11 Joavku 3
1 pr
2 pr
3 pr
sg
dual
pl
oidnon
oidnojetne
oidnot
oidnot
oidnobeahtti oidnobehtet
oidno
oidnoba
oidnojit
presens – nutid
fertet
biĎget
1
pr
2
pr
3
pr
čohkkát
dánset
dual
biđgejetne
fertejetne
gullojetne
dánsejetne
birgejetne
dáhpejetne
čohkkájetne
biđgebeahtti
fertebeahtti
gullobeahtti
dánsebeahtti
birgebeahtti
dáhpebeahtti
čohkkábeahtti
biđgeba
ferteba
gulloba
dánseba
birgeba
dáhpeba
čohkkába
©Hanna Outakoski 2011
pl
oidnuimet
oidnuidet
oidnojedje
birget
dáhpet
gullot
sg
biđgen
ferten
gullon
dánsen
birgen
dáhpen
čohkkán
biđget
fertet
gullot
dánset
birget
dáhpet
čohkkát
biđge
ferte
gullo
dánse
birge
dáhpe
čohkká
sg
dual
oidnojin oidnuime
oidnojit oidnuide
oidnui
oidnuiga
preteritum - dåtid
pl
biđget
fertet
gullot
dánset
birget
dáhpet
čohkkát
biđgebehtet
fertebehtet
gullobehtet
dánsebehtet
birgebehtet
dáhpebehtet
čohkkábehtet
biđgejit
fertejit
gullojit
dánsejit
birgejit
dáhpejit
čohkkájit
sg
biđgejin
fertejin
gullojin
dánsejin
birgejin
dáhpejin
čohkkájin
biđgejit
fertejit
gullojit
dánsejit
birgejit
dáhpejit
čohkkájit
biđgii
fertii
gullui
dánsii
birgii
dáhpii
čohkkái
dual
biđgiime
fertiime
gulluime
dánsiime
birgiime
dáhpiime
čohkkáime
biđgiide
fertiide
gulluide
dánsiide
birgiide
dáhpiide
čohkkáide
biđgiiga
fertiiga
gulluiga
dánsiiga
birgiiga
dáhpiiga
čohkkáiga
pl
biđgiimet
fertiimet
gulluimet
dánsiimet
birgiimet
dáhpiimet
čohkkáimet
biđgiidet
fertiidet
gulluidet
dánsiidet
birgiidet
dáhpiidet
čohkkáidet
biđgejedje
fertejedje
gullojedje
dánsejedje
birgejedje
dáhpejedje
čohkkájedje
Sida 72
Cealkka – mening
35. Nieiddat ceggejit lávu beldui.
Jorgalus översättning
Tempus
37. Don dánsejit olles ija.
Flickorna reser upp en
NUTID - pres
kåta.
En gammal gumma hämtade DÅTID - pret
tidningen.
Du dansade hela natten.
DÅTID - pret
38. Mun vulgen skuvlii.
Jag åkte till skolan.
DÅTID - pret
39. Mu ustit berošta dus.
Min kompis bryr sig om dig.
NUTID - pres
40. Soai basadeaba eahkedis.
De två tvättar sig på kvällen.
NUTID - pres
41. Dii birgiidet dálvvi badjel.
Ni klarade er över vintern.
DÅTID - pret
36. Boares nisu vieččai aviissa.
42. Doai dáhpebeahtti munnuide. Ni två förlorar mot oss.
NUTID - pres
43. Moai ohce suollemas
geainnu.
Vi två söker en hemlig väg.
NUTID - pres
44. Sii borahit láibbi miessái.
De matar bröd till
renkalven.
Jag återvände hem.
NUTID - pres
DÅTID - pret
47. Sii suoladedje bohccuid.
De två kom med ett
glädjebesked.
De stal renar.
48. Olgun arvái.
Det började regna ute.
DÅTID - pret
49. Dii liikuidet čájálmassii.
Ni tyckte om pjäsen.
DÅTID - pret
50. Soai čohkkáiga gasku láhtti.
De två satt mitt på golvet.
DÅTID - pret
51. Don jeđđet mu.
Du tröstar mig.
NUTID - pres
45. Mun máhccen ruoktot.
46. Soai buvttiiga illusága.
DÅTID - pret
DÅTID - pret
52. Mii leimmet olgoriikkas dalle. Vi var utomlands då.
DÅTID - pret
53. Don fitnet Gironis.
Du besökte Kiruna.
DÅTID - pret
54. Don fidnet ruđa mus.
Du får pengar av mig.
NUTID - pres
55. Don finat mu guossis.
Du besöker mig.
NUTID - pres
56. Doai gullabeahtti lávlaga.
Ni två hör sången.
NUTID - pres
©Hanna Outakoski 2011
Sida 73
Cealkka – mening
Negerad mening
32. Nieiddat ceggejit lávu beldui.
Här ser du bara den negerade verbformen
eai cegge
33. Boares nisu vieččai aviissa.
ii viežžan
34. Don dánsejit olles ija.
it dánsen
35. Mun vulgen skuvlii.
in vuolgán
36. Mu ustit berošta dus.
ii beroš
37. Soai basadeaba eahkedis.
eaba basat (kan ej sluta på B)
38. Dii birgiidet dálvvi badjel.
ehpet birgen
39. Doai dáhpebeahtti munnuide.
eahppi dáhpe
40. Moai ohce suollemas geainnu.
ean oza
41. Sii borahit láibbi miessái.
eai borat (kan ej sluta på H)
42. Mun máhccen ruoktot.
in máhccan
43. Soai buvttiiga illusága.
eaba buktán
44. Sii suoladedje bohccuid.
eai suoladan
45. Olgun arvái.
ii arván
46. Dii liikuidet čájálmassii.
ehpet liikon
47. Soai čohkkáiga gasku láhtti.
eaba čohkkán
48. Don jeđđet mu.
it jeđđen
49. Mii leimmet olgoriikkas dalle.
eat lean
50. Don fitnet Gironis.
it fitnan
51. Don fidnet ruđa mus.
it fidne
52. Don finat mu guossis.
it fina
©Hanna Outakoski 2011
Sida 74
Verb
gullat l
grupp betydelse
1
höra
Verb
ruohttat ht
grupp
1
nohkat g
nohkkat hk
njuiket
1
1
3
suorganit
heahpanit
bovret
2
2
3
arvit rvv
oaidnit inn
muitalit
1
1
2
ta slut
somna
hoppa (en
gång)
regna
se
berätta
sáhttit ht
duostat stt
buorránit
1
1
2
lahkonit
čuovvut v
heaitit itt
ballat l
ordnet
vilppastit
fuobmát
2
1
1
1
3
2
3
bivdit vdd
plánet
álgit lgg
dagahit
málestit
dáhttut ht
čatnat n
1
3
1
2
2
1
1
seastit stt
rohkadallat l
ráhkistit
liikot
luoikat ikk
1
1
2
3
1
närma sig
följa
sluta med ngt
vara rädd för
ordna
kasta en blick
märka,
upptäcka
spara
be (bön)
älska
tycka om
låna
kunna
våga
bli bättre, bli
frisk
jaga
planera
börja
orsaka
laga mat
be/önska sig
binda
rievdat vdd
rievdadit
čahkat g
deaddit tt
stivret
1
2
1
1
3
ändras
ändra på ngt
rymmas
trycka
styra
©Hanna Outakoski 2011
betydelse
springa (av
djur)
bli skrämd
skämmas
borra
Sida 75
21 Guldal ja čále
Cealkka
21. Mun in oađe.
Jag sover inte.
22. Heaika vuolgá ruoktot.
Heaika åker hem.
23. Mii osttiimet dien beavddi.
Vi köpte det där bordet.
24. Dát báidi lea vielgat.
Den här skjortan är vit.
25. Don orut gealláris.
Du bor i källaren.
26. Soai muitiba buot muitalusaid.
De två minns alla berättelser.
27. Moai ean bora njálgáid.
Vi två äter inte godis.
28. Son oaidná balvvaid almmis.
Han/hon ser moln på himmlen.
29. Mun in oainne almmi.
Jag ser inte himmlen.
30. Dii bođiidet gávppis.
Ni kom från butiken.
31. Doai jeđđebeahtti munno.
Ni två tröstar oss två.
32. Heasta ruohttá meahccái.
Hästen springer till skogen.
33. Gusat livvadit jávregáttis.
Kor ligger och vilar vid sjöstranden.
34. Boares olmmái sáddii reivve
dutnje.
35. Don borret olu bohccobierggu.
En gammal man skickade brevet till dig.
36. Ale váldde mu biktasiid!
Ta inte mina kläder!
37. Boahtti mu guossái!
Kom på besök hos mig!
38. Diet olbmot jáhkket
gummehusaide (spöken).
39. Dii fillebehtet min.
De människorna tror på spöken.
40. Mun in jáhke du ságaide.
Jag tror inte på det du säger/dina
berättelser.
©Hanna Outakoski 2011
Du åt mycket renkött.
Ni lurar oss.
Sida 76
Mening
Översättning - Jorgalus
22. De två känner mig.
Soai dovdaba mu.
23. Du köpte en ny tröja.
Don ostet ođđa báiddi.
24. Rök inte inomhus (siste)!
Ale borggut siste!
25. Jag berättar en hemlighet.
Mun muitalan suollemasvuođa.
26. Bry dig inte om mig!
Ale beroš mus!
27. Gå tvätta(inf) er nu!
Manni basadit dál!
28. Ljug inte! (2sg)
Ale gielis!
29. Ni såg oss.
Dii oinniidet min.
30. Ni två letar efter hästen.
Doai ohcabeahtti heastta.
31. De (pl) matade renarna.
( mata biebmat pm inf)
Sii bibme bohccuid.
32. Gå inte (2du) ut!
Alli mana olggos!
33. De två reste till utlandet.
Soai mátkkošteigga olgoriikii.
34. Han stjäl renar.
Son suolada bohccuid.
35. Det regnar.
Arvá.
36. Igår snöade det.
Ikte muhtii. (vearba muohttit ht)
37. Sitt inte (2pl) mitt på golvet!
Ale čohkká gasku láhtti!
38. Du tycker inte om mig.
Don it liiko munnje.
39. Vi älskade tävlingar.
Mii ráhkisteimmet gilvvuid.
40. Du åkte till Umeå. (Ubmi)
Don vulget/mannet/mátkkoštit Ubmái.
41. Ta inte (2sg) min bil!
Ale váldde mu biilla!
42. Du gick till kyrkan. (lusa=till)
Don mannet girku lusa.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 77
Mening
Översättning - Jorgalus
22.De två hade ätit allt
(buot/visot).
Soai leigga borran visot.
23.Du har köpt en jacka.
Don leat oastán jáhka.
24.Vi hade läst boken.
Mii leimmet lohkan girjji.
25.Jag har sagt ditt namn.
Mun lean dadjan du nama.
26.Han har älskat mig.
Son lea ráhkistan mu.
27.Ni två har skrattat i kyrkan.
Doai leahppi čaibman girkus.
28.Jag hade inte åkt.
Mun in lean vuolgán.
29.Ni hade hört oss.
Dii leiddet gullan min.
30.Ni två hade sökt efter huset.
Doai leidde ohcan viesu/dálu.
31.De har matat renarna.
Sii leat biebman bohccuid.
32.Du hade inte gått ut.
Don it lean mannan olggos.
33.De två har rest till Finland.
Soai leaba mátkkoštan Supmii.
34.Han har stulit pengar.
Son lea suoladan ruđa.
35.Det hade regnat ute.
Olgun lei arván.
36.Det har snöat.
Lea muohttán.
37.Vi två har gått runt huset.
Moai letne mannan/vázzán viesu birra.
38.Ni två hade inte sålt kläder.
Doai eahppi lean vuovdán biktasiid.
39.Vi hade tvättat bordet.
Moai leimme bassan beavddi.
40.Ni har rest till Kiruna.
Dii lehpet johttán Gironii.
41.Hon hade tagit väskan.
Son lei váldán lávkka.
42.Jag har skrivit meningar.
Mun lean čállán cealkagiid.
©Hanna Outakoski 2011
Sida 78
Háhčešeatni ja Njávešeatni (finns som ljudfil i materialmappen)
De leigga guokte oappážaga, nuppi namma leai Háhčešeatni ja nuppi
namma leai Njávešeatni ja soai oruiga muhtin vári nalde. Sudnos leai goahti
goappásge ja sudnos leai boazu goappásge, maid soai láviiga bohčit, mii leai
sudno ealáhus. Dát bohccot leigga dakkárat, ahte soai [=renarna] eaba
dárbbašan gehččot, dat bođiiga ieža goađi lusa juohke bohčináiggi iđedis ja
eahkedis.
De go soai leigga ovtta geardde vuolgán meahccái, bohcco-guovttis
namalassii (nämligen), de álggiiga sártnodallat. Dadjá Háhčešeani boazu:
“De mon áiggun vuolgit eret ja guođđit eamidan ruoktot.”
Dadjá Njávešeani boazu:
“Manin don áiggut vuolgit?”
“Mon áiggun vuolgit dannego mu eamit lea nu bahá mu vuostá. Son láve
mu čorbmat ja čiekčat go mu bohčá ja dan dihte mon ferten vuolgit eret su
luhtte.”
Dadjá Njávešeani boazu:
“In mon galle áiggo vuolgit. Mu eamit lea nu buorre munnje. Son
njávkkada álo mu go son bohčá mu, dan dihte mon in raske vuolgit su luhtte
eret, vai son ii báze nealgut.”
Muhto Háhčešeani boazu dajai:
“Mon ferten galle vuolgit, dasgo in mon eambbo sáhte das orrut, dainna
go mu eamit lea nu garas munnje.”
Ja de son dajai dearvvuođaid guoibmásis ja de vulggii, ii ge boahtán šat
goassege ruoktot. Muhto Njávešeani boazu bázii eamidis lusa. Ja nu lea
šaddan Háhčešeani boazu goddin ja Njávešeani boazu fas lea šaddan
olbmuide gehččoboazun.
(Friis, ur Mikael Svonnis Silbavárri samling från 1993)
ex. leigga vara.Pret.3du
leai vara.Pret.3sg
oruiga bo.Pret.3du
láviiga bruka.Pret.3du
eaba dárbbašan gehččot neg.3du
behöva.pret vaktas.inf
bođiiga komma.Pret.3du
leigga vuolgán vara.Pret.3du + particip av
åka/fara
álggiiga börja.Pret.3du
dadjá säga.Pres.3sg
áiggun vuolgit/ áiggun guođđit ska.Pres.1sg
INF(av åka/lämna)
lea vara.Pres.3sg
láve čorbmat/ láve čiekčat bruka.Pres.3sg
INF (av slå /sparka)
©Hanna Outakoski 2011
bohčá mjölka.Pres.3sg
ferten vuolgit måste.Pres.1sg INF (fara)
in áiggo vuolgit neg.1sg ska.Pres fara(inf)
njávkkada smeka.Pres.3sg
in raske vuolgit neg.1sg ha-hjärta-att.Pres
fara(inf)
ii báze nealgut neg.3sg stanna.Pres
hungra(inf)
dajai säga.Pret.3sg
in sáhte orrut neg.1sg kunna.Pres bo(inf)
vulggii fara.Pret.2sg
ii ge boahtán neg.1sg + partikkel
komma.Pret
bázii stanna.Pret.3sg
lea šaddan vara.Pres.3sg bli(particip)
Sida 79
Nordsamiska nybörjarkurs, steg 3
Cealkka – mening
Progressiiva
22. Nieiddat mannet Váhčirii.
Flickorna far/åker till Gällivare.
Nieiddat leat mannamin Váhčirii.
Flickorna är på väg till Gällivare.
23. Boares beana borai dávtti.
Boares beana lei borramin dávtti.
24. Don jugat vuollaga odne.
Don leat juhkamin vuollaga odne.
25. Mun bohten ruoktot ikte.
Mun ledjen boahtimin ruoktot ikte.
26. Mu ustit vuovdá bierggu.
Mu ustit lea vuovdimin bierggu.
27. Dii basadehpet juohke iđit.
Dii lehpet basadeamin juohke iđit.
28. Doai logaide girjji.
Doai leidde lohkamin girjji.
29. Mii čállit noveallaid.
Mii leat čállimin noveallaid.
30. Moai ozaime luotta jávregáddái.
Moai leimme ohcamin luotta jávregáddái.
31. Dii boahtibehtet sisa.
Dii lehpet boahtimin sisa.
32. Don nealggut.
Don leat nealgumin.
33. Máret geahččala oahppat
sámegiela.
Máret lea geahččaleamin oahppat
sámegiela.
34. Soai dádjuba.
Soai leaba dádjumin.
35. Son manná olggos.
Son lea mannamin olggos.
36. Dii láibubehtet gáhkuid.
Dii lehpet láibumin gáhkuid.
37. Soai čohkkába gasku láhtti.
Soai leaba čohkkámin gasku láhtti.
38. Don jeđđejit mu.
Don ledjet jeđđemin mu.
39. Mii dánsiimet ruovttus ikte.
Mii leimmet dánsemin ruovttus ikte.
40. Don váccát várrái.
Don leat vázzimin várrái.
41. Doai váldibeahtti mu ruđaid.
Doai leahppi váldimin mu ruđaid.
42. Dii guođđibehtet mu okto.
Dii lehpet guoääimin mu okto.
© Hanna Outakoski 2011
80
Nordsamiska nybörjarkurs, steg 3
Mening
Negerad mening
Mun lean juhkamin gáfe.
Son lea mannamin gávpái.
Mii leimmet lávlume.
Soai leigga ohcame
bohcco.
Mun in leat juhkamin ...
Son ii leat mannamin ...
Mii eat lean lávlumin...
Soai eaba lean ohcamin...
Vad ska man tänka på?
Negationen bär person och numerus även här. Vara-verbet meddelar tempus och har
bara två former (LEAT i presens, LEAN i preteritum) och huvudverbet står i den
progressiva formen.
© Hanna Outakoski 2011
81