Transcript Beslut Nro 93/2011/4 Dnro ESAVI/287/04.09/2010 Givet efter anslag

Beslut
Nro 93/2011/4
Dnro ESAVI/287/04.09/2010
Södra Finland
Givet efter anslag
16.6.2011
ÄRENDE
Byggande av Gunnarsforsens, Silvastforsens och Backforsens vattenkraftverk i Lappo å samt reglering av Lappo å i Nykarleby stad
SÖKANDE
Jeppo Kraft Andelslag
ANTECKNING
Västra Finlands miljötillståndsverk har upphört 31.12.2009. Enligt 4 § lagen
om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform
(903/2009) övergick de ärenden, som var anhängiga vid miljötillståndsverken vid lagens ikraftträdande 1.1.2010 till det motsvarande regionalt behöriga regionförvaltningsverket. Södra Finlands regionförvaltningsverk har
från och med 1.1.2010 fortsatt handläggningen av detta ärende som behörig myndighet, eftersom ärendet kungjorts vid syneförrättningen före
1.1.2010.
Ylihärmä och Alahärmä kommuner har 1.1.2009 sammanslagits med Kauhava stad.
ANSÖKAN
Jeppo Kraft Andelslag har med en ansökan som anhängiggjorts vid Västra
Finlands miljötillståndsverk 8.3.2002 och som sedermera kompletterats
och ändrats ansökt om tillstånd för byggande av Gunnarsforsens och Silvastforsens vattenkraftverk samt Keppo regleringsdamm i Lappo å och för
reglering av Lappo å i Nykarleby stad i enlighet med en av Oy Vesirakentaja uppgjord och 4.3.2002 daterad plan.
Redogörelse över projektet
Sökanden har för avsikt att bygga två vattenkraftverk vid Jeppoforsarna i
Lappo ås nedre lopp. Lappo å förgrenas vid Jeppo och kraftverken byggs
vid Gunnarsforsen och Silvastforsen i den östra grenen, den s.k. Jungarågrenen av Lappo å. Vid Keppoforsens nacke i den västra grenen, den s.k.
Keppogrenen nedströms förgreningsstället byggs en regleringsdamm.
Uppdämningshöjden vid Gunnarsforsens kraftverk samt Keppo regleringsdamm är N60 +21,50 m och vid Silvastforsens kraftverk N60 +15,00 m.
Kraftverkens volymflöde är 30 m3/s. Vattenföringen skall delas så att minimitappningen 2 m3/s leds till den västra fåran och resten via kraftverken i
REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I SÖDRA FINLAND
tfn +358 20 636 1040
fax +358 3 570 8002
[email protected]
www.rfv.fi/sodra
ANSVARSOMRÅDET FÖR MILJÖTILLSTÅND
Verksamhetsstället i Helsingfors
Bangårdsvägen 9, 00520 Helsingfors
PB 115, 00231 Helsingfors
[email protected]
2
den östra fåran. Vid stora (≥ 60 m3/s) och små (≤ 4 m3/s) vattenföringar delas vattnet såsom för närvarande jämnt mellan fårorna.
Planen innefattar inte rensningar i åfåran, utan arbetena består enbart av
byggandet av kraftverken och regleringsdammen inklusive för detta behövliga grävnings-, sprängnings- och jorddammarbeten.
Beskrivning av vattendraget
Allmänt
Lappo å, som är ca 170 km lång, rinner upp vid Sapsalampi i Alavus och
rinner via Alavus, Kuortane, Lappo, Kauhava, Ylihärmä, Alahärmä och Nykarleby till Bottenviken. Nurmo å förenas med Lappo å vid Lappo stad och
Kauhava å 10 km nedströms Lappo stad. Den 50 km långa sträckan mellan Lappo och Keppo är mycket svagt sluttande, fallet är i medeltal ca 5 m.
Vid Jeppo omedelbart nedströms Keppo pegel förgrenas Lappo å i två fåror, den östra och den västra. Den östra fåran är ca 6,7 km lång och den
västra ca 7,3 km. Nedströms Jeppo rinner ån vidare svagt sluttande mot
Stadsforsens kraftverk i Nykarleby stad. Åns avrinningsområde är vid dess
mynning ca 4 100 km2 och sjöprocenten är 2,9.
Lappo å är till sin hydrologi en typisk österbottnisk älv, i vilken vattenföringsvariationerna är stora. Avvikande från andra österbottniska vattendrag
finns det rikligt med sjöar vid det övre loppet. De mest betydande sjöarna
är Kuortaneenjärvi (16,4 km2) och Kuorasjärvi (12,2 km2) samt de konstgjorda sjöarna Hirvijärvi (15,5 km2) och Varpula (5,2 km2). Det finns totalt
27 sjöar, som är större än 1 km2.
Alltsedan 1700-talet har det tidvis utförts rensningar i Lappo å. Grundligare
rensningar har utförts år 1909–1936 mellan Keppoforsen och Lappo samt
år 1937–1940 nedströms Kuortaneenjärvis utlopp. Lappo ås vattenståndsreglering, som förverkligades åren 1958–1978, omfattade även invallningar
och rensningar samt byggandet av de konstgjorda sjöarna Hirvijärvi och
Varpula. Rensningarna och vattenståndsregleringarna som utförts på
1900-talet har märkbart ändrat åns vattenstånd i synnerhet i övre delen av
Keppogrenen och åfåran uppströms förgreningen. Vattenståndet vid Keppo pegel, som före rensningarna vid medelvattenföring varit ca N60 +23,20
m, är numera på nivån N60 +20,70 m.
Stadsforsens kraftverk byggdes år 1926 vid Lappo ås mynning. Dess uppdämningshöjd var på nivån N60 +5,5 m, men har höjts till N60 +9,15 m i
samband med en ombyggnad av kraftverket i mitten av 1980-talet. Vid
Lappo ås övre lopp finns Mäkelänkoski och Hourunkoski kraftverk, vilka
har byggts på 1920–1930-talen. Vid Nurmo å finns Hirvikoski kraftverk,
som färdigställdes på 1970-talet i samband med byggandet av Hirvijärvi
bassäng. Det gamla Jylhänkoski kraftverket vid Kauhava å har tagits i bruk
på nytt år 1996.
Jeppoforsarna utgör ett ca 2,5 km långt, till arealen ca 11,8 hektar stort
forsavsnitt inom det till Nykarleby hörande området av Lappo å, som i Jep-
3
po flyter fram i två grenar. Den översta forsen i den västra ågrenen, Keppogrenen, är Keppoforsen på ca 23,5 kilometers avstånd från åmynningen.
Efter Keppoforsen följer bl.a. Lavastforsen och Kiitolaforsen. Ca 1,5 km
nedströms Kiitolaforsen förenas ågrenarna igen. Den översta forsen i den
östra Jungarågrenen är Tollikkoforsen. Efter den följer Gunnarsforsen,
Kvarnforsen, Jungarsforsen, Bösas-stråkan och Silvastforsen. Efter det
ställe där den västra och östra grenen flyter samman finns ett nästan tre
km långt lugnvatten. Nedanför Hakola bro finns ett litet strömt ställe, som
följs av ett lugnvatten som sträcker sig till Stadsforsens kraftverk vid åmynningen. Den sammanlagda fallhöjden i Jeppoforsarnas båda ågrenar
är 20,7 m.
Vattenstånd och vattenföringar
Vattenstånds- och vattenföringsobservationer har gjorts vid Keppo pegel
från år 1931. Vattenstånden har även observerats regelbundet fram till år
1992 vid Pappilankari pegel ca 16,5 km uppströms Keppo pegel. De statistiska vattenståndsvärdena har vid Keppo pegel åren 1971–2000 och vid
Pappilankari pegel åren 1971–1992 varit följande:
HW
MHW
MW
MNW
NW
Keppo pegel
N60 +22,76 m
N60 +22,13 m
N60 +20,61 m
N60 +19,96 m
N60 +19,73 m
Pappilankari pegel
N60 +25,86 m
N60 +24,91 m
N60 +22,26 m
N60 +21,26 m
N60 +21,06 m
Vattenståndsobservationer har med undantag av Pappilankari pegel inte
utförts regelbundet uppströms Keppo pegel. Vid medelvattenföring (MQ 35
m3/s) är vattenståndet vid Keppo pegel ca N60 +20,7 m, vid Voltti bro ca
+21,2 m, vid Pappilankari ca +22,2 m, vid Piri bro ca +22,5 m och vid Liinamaa bro ca +23,2 m. Vattenstånds- och vattenföringsobservationer har
inte heller regelbundet utförts nedströms Keppo pegel förutom vid Stadsforsens kraftverk nära åmynningen. Fallhöjden mellan Keppo pegel och
stället, där åns grenar flyter samman, är 10,4 m fördelat på flere olika forsar. Vattenståndet vid sammanflödet är vid medelvattenföring ca N60 +10,2
m. I den västra grenen koncentreras fallet om 10,4 m huvudsakligen till
Keppo och Kiitola forsarna, då varderas fallhöjd är ca 3,5 m. I den östra
grenen finns flere forsar med mindre fallhöjd, såsom Tollikko och Silvast,
vilkas fallhöjd är 2–3 m.
Vattenföringarnas extrem- och medelvärden vid Keppo pegel har åren
1971–2000 varit följande:
Högvattenföring (HQ)
Medelhögvattenföring (MHQ)
Medelvattenföring (MQ)
Medellågvattenföring (MNQ)
Lågvattenföring (NQ)
320 m3/s
205 m3/s
35 m3/s
3,7 m3/s
0,8 m3/s
4
Vattenföringsvariationerna är mycket stora och långa torra perioder är typiska särskilt sommartid. Vid åns förgrening fördelas vattenföringen relativt
jämnt mellan grenarna.
Reglering av vattendraget
De mest betydande vattendragsarbetena inom Lappo ås vattendrag påbörjades under senare hälften av 1800-talet. Arbetena bestod närmast av sjösänkningar och forsrensningar. Inom vattendraget sänktes år 1850–1899
sammanlagt 31 sjöar. Invallningar och projekt som omfattade reglering av
sjöar och byggande av konstgjorda sjöar koncentrerades till 1950–1970talen. Regleringen äger rum i sjöar i åns övre lopp samt i konstgjorda sjöar
inom Nurmonjoki vattendrag.
Med hjälp av regleringen minskas Lappo ås högvattenflöde och lågvattenföringen ökas. Korttidsreglering utövas vid Hirvikoski (Nurmo å) och
Stadsforsens kraftverk och i någon mån även vid Mäkelänkoski och Hourunkoski kraftverk. Inverkan av korttidsregleringen vid Hirvikoski kraftverk
utjämnas med hjälp av Hippi bassäng (0,5 km2) nedströms från kraftverket.
Inverkan av korttidsregleringen vid Stadsforsens kraftverk begränsas till
den drygt 10 km långa åsträckan mellan kraftverket och Hakolaforsen.
Närmare Jeppo centrum kan inverkan från Stadsforsens reglering inte
mera iakttas.
Vattenkvalitet
På Lappo ås vattendragsområde bor ca 70 000 personer. Huvuddelen av
den till Lappo å inkommande belastningen består av diffus belastning från
avrinningsområdet. Då hela avrinningsområdet beaktas kommer ca 50 %
av fosforbelastningen och ca 75 % av kvävebelastningen från lantbruket. I
området finns även flere pälsdjursfarmer. Till ån kommer därtill avloppsvatten från 11 avloppsvattenreningsverk, av vilka 10 är belägna uppströms
Jeppo.
Belastningen från Nurmo å och Kauhava å samt de stora flödesvariationerna syns i vattenkvaliteten i Lappo ås nedre lopp. Åns surhet ökar särskilt nedströms Pouttu. Lappo ås vatten är mörkt och mycket näringsrikt.
Vattnet är tidvis surt och pH-värdet kan sjunka under 6. Vattnets syrehalt
har varit på god eller nöjaktig nivå. Mängden kolibakterier i vattnet har varit
hög. Vattenkvaliteten är tydligt försämrad, vilket minskar områdets rekreationsvärde. I vattenkvaliteten förekommer dock stora årliga variationer.
Fiskbestånd och fiske
Fiskbeståndet i Lappo å mellan Alahärmä och Hakolaforsen består huvudsakligen av gädda, abborre, mört, braxen, gärs och lake. Därtill har det lokala fiskelaget planterat ut regnbåge och öring i forsområdena. I denna del
av ån finns på grund av den dåliga vattenkvaliteten inga betydande lekom-
5
råden för fisk. De vårlekande fiskarna, som gäddan, abborren och mörtfiskarna kan föröka sig i åns långsamt strömmande områden eller i utfallsdiken, men vattnets tidvisa surhet tycks dock begränsa dessa arters förökning. Den dåliga vattenkvaliteten förhindrar de höstlekande laxfiskarnas
förökning i åns fors- och strömområden i Jeppo.
Stadsforsens kraftverksdamm har sedan år 1926 förhindrat fiskens vandring från havet till Lappo å. Uppströms Stadsforsen kan fisken hinderfritt
vandra ända upp till den i Lappo belägna Lankilaforsens damm 83 km från
åmynningen.
Fisket i Lappo ås nedre lopp består närmast av fritidsfiske. De mest fångade fiskarterna är gädda och abborre. De i ån utplanterade laxfiskarna fiskas ivrigt vid ström- och forsplatserna i ån. Det finns ca 150 hushåll i Alahärmä och ca 90 hushåll i Jeppo, vilka idkar fiske. Fångsten uppgick år
1996 i Alahärmä-området till ca 4 300 kg och i Jeppo-området till 700–900
kg. Fiskets ekonomiska betydelse är som en helhet bedömd ganska liten,
men utgör för många en trivselfaktor och en hobby. Åns dåliga vattenkvalitet begränsar fritidsfisket av lax i forsarna, eftersom laxfiskarna av den orsaken inte kan föröka sig i ån.
Byggnader och konstruktioner
Bosättningen på Lappo ås strandområden är spridd över kraftverksprojektets hela verkningsområde. Det finns dock inte bostäder i omedelbar närhet av stranden, utan byggnaderna är mestadels placerade vid vägar längs
åstranden. I områden där det finns bosättning i närheten av strandbanken,
rinner ån i en djup fåra. Fritidsbebyggelsen är huvudsakligen belägen i
Alahärmä.
Vid det ifrågavarande åavsnittet finns ett flertal broar av varierande kategorier. På Kiitolaforsens västra strand finns ett gammalt kraftverk, som varit
ur bruk flera årtionden. Kraftverkets konstruktioner och vattenvägar är till
en stor del obrukbara. På Silvastforsens östra strand finns Silvastforsens
gamla kvarnbyggnad som ägs av sökanden. Kvarnen är inte i drift.
Inom kraftverksprojektets verkningsområde finns inga nämnvärda fasta
bryggor eller råvattentäkter.
Anteckning
Eftersom ansökan senare har ändrats, beskrivs projektets inverkan på miljön enligt den ändrade planen nedan under rubrikerna Ändring och preciseringar av ansökan och Projektets verkningar.
Miljökonsekvensbedömning
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvenserna av projektet har utretts vid ett bedömningsförfarande
och över dessa har gjorts en 23.1.1998 daterad miljökonsekvensbeskriv-
6
ning. I samband med miljökonsekvensbedömningen har det utretts olika
möjligheter att utnyttja Jeppoforsarnas vattenkraft. Vid miljökonsekvensbedömningen utreddes fem alternativ för förverkligandet av målsättningen.
Den ifrågavarande ansökan motsvarar i huvuddrag alternativ 2 (VE 2). De
nedan beskrivna, i miljökonsekvensbeskrivningen framförda konsekvenserna var gemensamma för fyra av de fem alternativen, eftersom det femte
alternativet var att avstå från byggandet av vattenkraftverk.
På basis av miljökonsekvensbedömningen skulle kraftverksprojektet inte
inverka på den till Lappo å kommande belastningen. Vid användning av
kraftverken skulle vattenkvaliteten i åns västra gren kunna försämras om
vattenföringen i denna skulle bli mycket liten (0–1 m3/s), vilket inte sker vid
nuvarande minimivattenföringar (1,5–2 m3/s). Kraftverken skulle bedriva
dygnsreglering, vilket skulle orsaka variation i vattenståndet i åns östra
gren samt uppströms kraftverken. Kraftverken skulle i viss mån medföra
förändringar i isförhållandena, men menen som orsakas av isdammar har
inte bedömts öka.
Stränderna vid Lappo åns förgreningar i Jeppo är på sina ställen mycket
branta. Växtligheten på strandbankarna är för det mesta riklig genast från
och med vattenlinjen. På området har inte hittats sådana sällsynta växter,
vilka skulle vara föremål för särskilt skydd. På sådana områden på vilka
vattenståndet tydligt skulle stiga, måste strandbankarnas trädbestånd och
buskarna röjas och låglänta områden isoleras genom invallning. På dessa
områden skulle växtlighetszonerna bli smalare.
I samband med byggandet av kraftverken skulle arbetena i vattendraget
kunna inverka på det lokala fiskbeståndets förökning och trivsel, då den
fasta substansen som frigörs vid muddringarna kan täcka in rommen och
uppgrumlingen kan fördriva fisken. Vid användningen av kraftverken skulle
fiskens existensmöjligheter i åns västra gren, vars vattenföring blir liten,
försämras då vattenmängden och -området minskar. Förändringarna skulle
sannolikt ändå förbli små, eftersom situationen ungefär skulle motsvara perioder med undervattenföring. Om avtappningen skulle minskas till ca 0,5
m3/s och detta skulle orsaka en försämring av vattenkvaliteten, skulle även
fiskbeståndets existensmöjligheter försämras.
Dygnsregleringen och de snabba förändringarna i vattenföringen skulle orsaka stranderosion och utarmning av fiskens näringssituation samt minskning av lekområden. Vattenståndet skulle å andra sidan tack vare bottendammarna inte sjunka så lågt och det skulle därmed alltid finnas vatten i
fårorna. Jämfört med den nuvarande situationen skulle menen och nyttan
av projektet delvis kompensera varandra. Projektet skulle i någon mån försämra fiskemöjligheterna i och med att forsområdenas areal minskar.
Projektet skulle inverka på fåglarna främst genom att antalet forsområden
samt växtlighetszonerna på strandbankarna skulle förändras. Därtill skulle
vattenarealerna förändras på grund av uppdämningarna och avtappningsmängderna. De fåglar, som skaffar sin näring från forsarna skulle lida men
7
av förlusten av Keppoforsen och forsarna i Lappo ås östra gren. Vattenfåglarnas näringssituation skulle kunna försämras i uppdämningsbassängerna
till följd av strändernas erosion och utarmning.
Uttern behöver öppna forsområden för att klara sig på vintern. Då forsarna
i åns östra gren skulle försvinna, skulle uttern inte längre klara sig där. Uttern skulle eventuellt flytta till forsområdena som blir kvar i åns västra gren
eller försvinna ur djurbeståndet.
Landskapet skulle förändras mest i åns östra gren. I området finns dock
inte några på riksnivå betydande naturobjekt som borde skyddas. Beroende på byggalternativ varierar arealen landområden som skulle bli under
vatten mellan 21 och 33 ha. Kraftverksprojektets inverkan på lantbruket
skulle bestå i att de åkerområden som blir under vatten inte skulle kunna
odlas, användningen av maskiner skulle försvåras i zonen som blir våt och
skörden skulle minska. Som mest skulle 4–5 ha åker bli under vatten. De
av kraftverksprojektet orsakade verkningarna på lantbruket skulle dock bli
ganska små.
Höjningen av vattennivån skulle inte direkt inverka på något bostadshus,
eftersom husen huvudsakligen är belägna vid vägen som går längs ån.
Utlåtande med anledning av miljökonsekvensbeskrivningen
Västra Finlands miljöcentral har 17.6.1998 i egenskap av kontaktmyndighet avgett sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen. Miljöcentralen
har konstaterat att miljökonsekvensbeskrivningen i skälig utsträckning innefattar de uppgifter som lagen och förordningen föreskriver, men att utredningarna också varit bristfälliga till många delar. Tillräcklig utredning
saknades bl.a. beträffande naturtyperna vid Lappo å och Jeppoforsarna,
fågelbeståndet, flygekorren och uttern, projektets inverkan på nejonögonens levnadsmöjligheter i Lappo ås nedre lopp, projektets inverkan på områdets grundvatten och den planerade stamvattenledningen, vattennivåhöjningens inverkan på åkrarna och odlingen av dem samt strandbankarnas hållbarhet vid fortgående dygnsreglering. Miljöcentralen har ansett att
utredningarna till dessa delar bör kompletteras i samband med tillståndsförfarandet.
HANDLÄGGNING AV ÄRENDET
Handläggningens olika skeden
Miljötillståndsverket har 27.8.2003 med stöd av 16 kap. 5 § vattenlagen
förordnat att ärendet skulle handläggas vid en syneförrättning i enlighet
med 18 kap. vattenlagen. Miljötillståndsverket har 9.10.2003 på förslag av
Västra Finlands miljöcentral förordnat ingenjör AA från Norra Österbottens
miljöcentral till förrättningsingenjör för syneförrättningen. Syneförrättningen
skulle slutföras senast 31.12.2005.
8
Västra Finlands miljöcentral har 13.4.2004 förordnat specialplanerare
Tommi Seppälä till sakkunnig i naturhushållning att biträda vid förrättningen. Förrättningsingenjören AA har kallat BB från Alahärmä kommun och
CC från Nykarleby stad till gode män.
Sökanden har 31.3.2006 tillställt Västra Finlands miljötillståndsverk en ny
29.3.2006 daterad ändring av ansökan och 21.3.2006 daterad ändring av
planen. Miljötillståndsverket har 24.5.2006 förordnat att den ändrade planen skulle handläggas vid den syneförrättning som skulle förrättas i det
ifrågavarande kraftverksprojektet i enlighet med 18 kap. vattenlagen och till
vars förrättningsingenjör AA utsetts. I samband med syneförrättningen har
sökanden även tillställt förrättningsmännen tilläggsutredningar angående
vissa kompletterande åtgärder.
Synesammanträden har hållits i Alahärmä kommun och i Jeppo i Nykarleby stad 22.6.2004. Ett kompletterande synesammanträde, som gällde den
ändrade ansökan hölls 16.1.2007 i Jeppo i Nykarleby stad. Miljötillståndsverket har på förrättningsingenjörens begäran förlängt tiden för slutförandet av syneförrättningen först till 31.12.2008 och senare till 30.6.2009. Det
av förrättningsmännen uppsatta syneinstrumentet har färdigställts
5.3.2009. Efter att syneförrättningen har slutförts, har förrättningsmännen
tillkännagivit ansökan, ansökningshandlingarna och syneinstrumentet med
en kungörelse i Kauhava och Nykarleby städer och berett tillfälle att under
tiden 1.4–22.5.2009 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av dessa.
ÄNDRING OCH PRECISERINGAR AV ANSÖKAN
Den ändrade planen
Enligt den 21.3.2006 daterade ändrade planen skall det byggas kraftverk i
Gunnarsforsen och i Silvastforsen i den östra, den s.k. Jungarågrenen av
Lappo å som förgrenar sig i Jeppo. I den västra, den s.k. Keppogrenen
byggs ett kraftverk i Backforsen nedanför Keppoforsen. Alla kraftverkens
volymflöden är ca 20 m3/s. Kraftverken kan utrustas med två turbiner av
vilka den ena också lämpar sig för körning av små vattenföringar (1,5
m3/s). Vattenfördelningen vid Keppo förändras inte från nuläget då den är
nästan jämn mellan ågrenarna. Alla höjder i planen baserar sig på N60 höjdsystemet.
Kraftverken
Gunnarsforsens kraftverk
Kraftstationen och flodutskoven byggs på en liten udde vid Jungarågrenens västra strand utanför den egentliga åfåran vid påle 55+40. Kraftverkets inloppsöppning är 6,5 m bred och tröskelhöjden ca på nivån +12,5 m.
Åfåran uppströms kraftverket fördjupas på en sträcka om ca 40 m, så att
kanalens bottenhöjd blir ca +12,0 m framför kraftverket och den stiger sedan uppströms med en lutning om 1:7 till åns naturliga bottennivå. Nedströms kraftverket grävs en 50 m lång kanal till en bottenhöjd om +9,0 m
9
vid sugrörets mynning och den stiger sedan med en lutning om 1:7 till åns
naturliga bottennivå. Kanalernas bottenbredd är 7,0 m och sidoslänternas
lutning 1:2.
Vid kraftstationen på den östra sidan byggs två flodutskov, vilkas bredd är
6,25 m och tröskelhöjd på nivån +17,40 m. Vid vattennivån +21,00 m är
utskovens avbördningsförmåga 164 m3/s, vilket ungefär motsvarar den
högvattenföring som upprepas en gång per 20 år i Lappo ås ena gren
(hela Lappo å 324 m3/s). Dammens dimensionerade högvattenföring dvs.
den högvattenföring som upprepas en gång per 500 år är 245 m3/s, vilket
motsvarar utskovens avbördningsförmåga vid vattennivån +22,10 m.
Kraftverks- och utskovskonstruktionerna sammanfogas med de naturliga
strandbräddarna med jorddammar. Jorddammarnas krön blir på nivån
+23,50 m, krönets bredd blir 4,0 m och sidoslänternas lutning 1:2. På den
östra sidan blir jorddammens längd ca 45 m och på den västra sidan ca 50
m.
Silvastforsens kraftverk
Kraftstationen och flodutskoven byggs vid Jungarågrenens östra strand vid
påle 8+00. Kraftverkets inloppsöppning är 6,5 m bred och tröskelhöjden ca
på nivån +7,5 m. Åfåran uppströms kraftverket fördjupas på en sträcka om
ca 35 m, så att kanalens bottenhöjd är ca +7,0 m framför kraftverket och
den stiger sedan uppströms med en lutning om 1:7 till åns naturliga bottennivå. Nedströms kraftverket grävs en 40 m lång kanal till en bottenhöjd
om +4,0 m vid sugrörets mynning och den stiger sedan med en lutning om
1:7 till åns naturliga bottennivå. Kanalernas bottenbredd är 7,0 m och sidoslänternas lutning 1:2.
På västra sidan om kraftstationen byggs två flodutskov, vilkas bredd är
6,25 m och tröskelhöjd på nivån +11,00 m. Vid vattennivån +14,60 m är
utskovens avbördningsförmåga 164 m3/s, vilket ungefär motsvarar den
högvattenföring som upprepas en gång per 20 år i Lappo ås ena gren.
Dammens dimensionerade högvattenföring är 245 m3/s, vilket motsvarar
utskovens avbördningsförmåga vid vattennivån +15,70 m.
Kraftverks- och utskovskonstruktionerna sammanfogas med de naturliga
strandbräddarna med jorddammar. Jorddammarnas krön blir på nivån
+17,00 m, krönets bredd blir 4,0 m och sidoslänternas lutning 1:2. På den
östra sidan blir jorddammens längd ca 10 m och på den västra sidan ca 40
m.
Backforsens kraftverk
Kraftstationen och flodutskoven byggs vid Keppogrenens östra strand
utanför den egentliga åfåran vid påle 229+60. Kraftverkets inloppsöppning
är 6,5 m bred och tröskelhöjden ca på nivån +12,5 m. Åfåran uppströms
kraftverket fördjupas på en sträcka om ca 15 m, så att kanalens bottenhöjd
10
är ca +12,0 m framför kraftverket och den stiger sedan uppströms med en
lutning om 1:7 till åns naturliga bottennivå. Nedströms kraftverket grävs en
40 m lång kanal till en bottenhöjd om +9,0 m vid sugrörets mynning och
den stiger sedan med en lutning om 1:7 till åns rensningsnivå +14,50 m.
Kanalernas bottenbredd är 7,0 m och sidoslänternas lutning 1:2. Därtill
rensas åfåran nedströms kraftverket på en sträcka om ca 350 m. Rensningens bottenhöjd är på nivån +14,50 m, bottenbredden är 18 m och sidoslänternas lutning 1:2. Mängden massor uppgår till ca 6 000 m3.
Vid kraftstationen på den östra sidan byggs två flodutskov, vilkas bredd är
6,25 m och tröskelhöjd på nivån +17,40 m. Vid vattennivån +21,00 m är
utskovens avbördningsförmåga 164 m3/s, vilket ungefär motsvarar den
högvattenföring som upprepas en gång per 20 år i Lappo ås ena gren.
Dammens dimensionerade högvattenföring är 245 m3/s, vilket motsvarar
utskovens avbördningsförmåga vid vattennivån +22,10 m. Vattnet leds till
flodutskoven via en kanal som grävs i strandslänten. Kanalens bottenhöjd
blir på nivån +16,50 m och dess längd blir ca 80 m.
Kraftverks- och utskovskonstruktionerna sammanfogas med de naturliga
strandbräddarna med jorddammar. Jorddammarnas krön blir på nivån
+23,50 m, krönets bredd blir 4,0 m och sidoslänternas lutning 1:2. På den
östra sidan blir jorddammens längd ca 25 m och på den västra sidan ca 50
m.
Byggarbetena
Alla byggarbeten utförs som torrarbeten i skydd av arbetsdammar. Arbetsdammarna rivs efter att jorddammarna färdigställts. Den sammanlagda
mängden massor som behövs för arbetsdammarna är ca 9 700 m3. Flödesfördelningen i Keppo mellan ågrenarna förändras inte under arbetenas
gång.
Fiskvägen vid Backforsens kraftverk
Sökanden har enligt en 4.12.2007 daterad komplettering av ansökan för
avsikt att i samband med de övriga kraftverksarbetena bygga en fiskväg
förbi Backforsens kraftverk. Fiskvägen möjliggör fiskens vandring och lek
uppströms Backforsen. Fiskvägen blir ca 480 m lång och utgörs huvudsakligen av en naturenlig fåra i två delar om 370 m och 80 m med en 30 m
lång teknisk del bestående av en fisktrappa emellan. Då fiskvägens övre
ända är nära uppdämningsnivån +21,50 m och dess utlopp är vid Lavastforsens tröskel, vars bottenhöjd är +15,00 m, blir hela fiskvägens höjdskillnad ca 6,5 m. Fiskvägens medellutning blir då 1,4 %. Fiskvägens byggnadskostnader har uppskattats till 150 000–200 000 euro.
Den naturenliga fiskvägen följer älvens stigning förbi kraftverket. Fårans
bredd varierar mellan 0,5 och 1,5 m, men kan vid rikliga avtappningar vara
ännu större. Fårans ytbeläggning består av grus och naturstenar, vilkas diameter är 100–300 mm. Med hjälp av stenar och växtlighet skapas en
11
forsmiljö lik den i naturliga bäckar. Vid branta strandpartier måste fiskvägen stödas med stensättningar för att inte strandbanken ska rasa till följd
av den av vattnet orsakade erosionen. Längs fåran byggs fem vilobassänger för fisken på lämpliga platser i terrängen på ca 60–80 meters avstånd från varandra. Vilobassängerna är som mest 1,1 m djupa och 4–10
m breda. Bassängernas bottnar förses med stenar för att dämpa strömmen
och erbjuda viloställen för fiskarna.
Fiskvägens tekniska del byggs intill kraftverket. Där konstrueras en 30 m
lång och 1,0 m bred fisktrappa med vattenspringor. Bassängernas vattendjup är 1,2 m. Trappan byggs av trä och betong längs jorddammens sida.
Fisktrappan är indelad i sex bassänger, som var och en är ca 4,9 m lång.
Fisktrappans nedersta del blir på nivån +20,5 m och dess övre ända på nivån +21,2 m. Höjdskillnaden blir följaktligen 0,7 m och lutningen 2,3 %.
Ovanför fisktrappan fortsätter fiskvägen som en naturenlig fåra ca 80 m.
Fiskvägens övre tröskel måste hållas tillräckligt låg för att vattenföringen i
fåran skall hållas jämn. Den övre ändan av fiskvägen förses därför med en
justerbar lucka med vilken tröskelns höjd kan regleras enligt åns vattenföring, vattenstånd och fiskens vandringstider. Avtappningen i fiskvägen är
beroende av den naturliga vattenföringen, men anpassas till fiskens vandringstider. Avtappningen hålls högre under våren och sommaren än under
vintern. Vårens och sommarens minimiavtappning skulle vara 0,25 m3/s
och under övriga tider 0,10 m3/s.
Förslag till uppdämnings- och avtappningsstadga
Sökanden har med en 4.5.2007 och 25.5.2007 daterad komplettering av
ansökan ändrat sin plan av 21.3.2006 till den del det gällde förslaget till
uppdämnings- och avtappningsstadga. Nedan beskrivs det ändrade förslaget.
Avtappningen vid Gunnarsforsens kraftverk och Backforsens kraftverk ska
skötas så att vattenståndet vid Keppo pegel nr 4400610 inte överskrider
höjden +21,50 m och inte underskrider höjden +21,30 m när den totala vattenföringen i Lappo å är högst 120 m3/s. När den totala vattenföringen
överstiger 120 m3/s får vattenståndet vid Keppo pegel stiga i enlighet med
pegelns naturliga avbördningskurva. Genom kraftverken ska alltid tappas
minst 1,5 m3/s. När den totala vattenföringen i Lappo å vid förgreningsstället i Keppo är mindre än 3 m3/s, avtappas genom kraftverken ett tillflöde
som motsvarar flödesfördelningen. Fördelningen av vattenföringen mellan
Keppogrenen och Jungarågrenen förblir som i nuläget. Vid Gunnarsforsens och Backforsens kraftverk får korttidsreglering bedrivas så att vattenståndet vid Keppo pegel håller sig mellan ovannämnda övre och nedre
gräns för uppdämningen.
Avtappningen vid Silvastforsens kraftverk sköts så att vattenståndet ovanför kraftverket inte överskrider höjden +15,00 m och inte underskrider höjden +14,80 m. När tillflödet är större än 190 m3/s får vattenståndet stiga
12
motsvarande flodutskovens avbördningsförmåga. Genom kraftverket ska
alltid tappas minst 1,5 m3/s. När den totala vattenföringen i Lappo å vid
förgreningsstället i Keppo är mindre än 3 m3/s, avtappas genom kraftverket
tillflödet i den östra grenen. Vid kraftverket får korttidsreglering bedrivas så
att vattenståndet håller sig mellan ovannämnda övre och nedre gräns för
uppdämningen.
Ändringar i avtappningarna ska göras så att de inte orsakar skadliga flodvågor i vattendraget nedströms eller annan skada eller annat men.
Miljöanpassningsåtgärder
Ytmaterialet på Silvastforsens kraftverksbyggnad kommer att bestå av träpanel, vilket minskar kraftverkets synlighet i landskapet. På dammsluttningen nedströms planteras bergtallar och ängsväxter. Vid Gunnarsfors
görs kraftverksbyggnadens ytmaterial i trä av stående bräder som målas
röda. Nedströms kraftverket planteras bergtallar och dammen ytbeläggs
med naturstenar. Backforsens kraftverksbyggnad anpassas till landskapet
genom att brädbeslå väggarna med grånat virke. På slänten nedströms
planteras bergtallar och skapas förutsättningar för ängsartad vegetation.
Dammen ytbeläggs med naturstenar.
Nyttan med projektet
Den genomsnittliga fallhöjden är vid Gunnarsforsens kraftverk ca 5,5 m
och vid Silvastforsens kraftverk och Backforsens kraftverk ca 5,0 m. Den
genomsnittliga vattenföringen som utnyttjas vid kraftverken är 11,5 m 3/s.
Kraftverkens sammanlagda effekt är ca 2 540 kW och den årliga energiproduktionen är i medeltal ca 12,8 milj. kWh. Utgående från ett energipris
om 34 euro/MWh är den årliga nyttan 435 200 euro. Den enligt vattenlagen
kapitaliserade totalnyttan är ca 8,7 milj. euro.
Vattenkraften
Jeppo Kraft Andelslag har köpt alla Jeppo storskifteslags oskiftade vattenområden i Lappo å av delägarna i Jeppo storskifteslags oskiftade vattenområden med ett 18.10.1958 daterat köpebrev, av Finska staten/forststyrelsen med ett 29.4.1961 daterat köpebrev och av Finska staten/väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med ett 31.5.1969 daterat köpebrev. Av områdena har bildats fastigheterna Lappo å RNr 29:0 i Jungar by
i Nykarleby stad och Lapuan joki RNr 28:0 i Heikkilä by i Alahärmä kommun, fr.o.m. 1.1.2009 Kauhava kommun. Det av sökanden köpta vattenområdet börjar upptill från Vuoskivi i Vuoskoski och tar slut nedtill i Ytterjeppo, Bjons.
I samband med projektet tas vattenkraften mellan Gunnarsforsens uppdämningshöjd +21,50 m och Silvastforsens underfallsvatten på nivån ca
+10,00 m i bruk i Lappo ås östra gren och vattenkraften mellan Backforsens uppdämningshöjd +21,50 m och Backforsens underfallsvatten på nivån ca +16,00 m i bruk i Lappo ås västra gren. Vattenkraften är i sin helhet
belägen inom det av sökanden ägda vattenområdet. Sökanden äger sålunda i sin helhet den vattenkraft som tas i bruk i kraftverkena.
13
Fastigheterna och vattenområdena
Gunnarsfors kraftverk och de därtill hörande konstruktionerna byggs på
den i Nykarleby stad i Jungar by belägna fastigheten Forsvall Rnr 10:100,
som ägs av sökanden.
Silvastfors kraftverk och de därtill hörande konstruktionerna byggs på fastigheterna Mejeriet RNr 3:16 och Kraft RNr 3:63, som ägs av sökanden
samt på fastigheterna Elvbrant RNr 3:64, som ägs av DD och Kvarnbacken
RNr 3:140, som ägs av EE och FF. Samtliga fastigheter är belägna i Nykarleby stad i Jungar by. Sökanden har genom ett 3.9.1999 daterat avtal
fått bestående nyttjanderätt till ett område av fastigheten Elvbrant RNr
3:64.
Backfors kraftverk och de därtill hörande konstruktionerna byggs på fastigheterna Lund RNr 7:56, som ägs av GG och HH och Ribacken RNr 8:81,
som ägs av II:s dödsbo, JJ och KK. Båda fastigheterna är belägna i Nykarleby stad i Överjeppo by. Sökanden har genom ett 9.3.2006 ingått föravtal avtalat om köp av ett outbrutet område om ca 6 180 m 2 av fastigheten Lund RNr 7:56. Sökanden har genom ett 9.3.2006 ingått föravtal avtalat om köp av ett outbrutet område om ca 780 m2 av fastigheten Ribacken
RNr 8:81. Slutliga avtal om köp av områdena ingås då beslut om tillstånd
för utbyggnad av vattenkraften i Backforsen vunnit laga kraft. Båda föravtalen är i kraft 10 år efter undertecknandet av avtalen.
De vattenområden som behövs för projektet hör till fastigheterna Lappo å
RNr 29:0 i Jungar by i Nykarleby stad och Lapuan joki RNr 28:0 i Heikkilä
by i Alahärmä kommun, fr.o.m. 1.1.2009 Kauhava stad, vilka ägs av sökanden. De nämnda fastigheternas gränser mot övriga fastigheter utgörs
av strandlinjen enligt den medelvattennivå, som var rådande under tiden
för storskiftet.
Tilläggsutredningar
Sökanden har i samband med den 21.3.2006 daterade ändringen av ansökan tillställt tilläggsutredningar om vatten- och strandväxtligheten i forsområdena i Jeppo, bottendjuren i forsområdena, eventuella svämskogar,
förekomsten av strömstare, flygekorre och utter, fiskbeståndet och behovet
av förstärkning av stränder. Sökanden har ytterligare kompletterat utredningarna i samband med syneförrättningen.
I samband med växtlighetsutredningarna i de undersökta områdena påträffades inte några växter eller naturtyper som kräver särskilt skydd. Vattenoch strandväxtligheten är knapp i åområdena. På många ställen utgör ån
en genom leran inskuren fåra med relativt branta stränder i vilken det
knappt finns någon vattenväxtlighet. Strandväxtligheten är rikligast i de delar av fåran där strändernas lövträdsbuskage inte når fram till stranden eller där det finns öppningar i dessa. Till exempel vid åkrar och bebyggelse
var stränderna ställvis öppnare och också växtbeståndet i strandzonen
mångsidigare. Strandväxtligheten vid Kiitolaforsen var tämligen mångsidig
och där påträffades också regionalt sällsynta mossor. Vid terrängunder-
14
sökningar år 2005 konstaterades det att det fanns tydliga tecken på översvämningar i skogsområdet norr om Kvarnforsen. Eftersom översvämningarna inte verkade ha stor betydelse för växtligheten, är skogens representativitet som svämskog dock inte betydande.
Artbeståndet av bottendjur i forsarna var fattigt i augusti 2005 och individantalen i allmänhet små. Bara vattengråsuggor och knottlarver finns det
rikligt av i vissa forsar. Blötdjuren representeras bara av dammsnäckor
som påträffades vid det nedre provtagningsstället i Keppoforsen. Detta tyder på att surheten i ån tidvis är stor. Organismerna i Jeppo-områdets forsar är långt ifrån populationerna i en naturlig strid fors beträffande både
artantal och sammansättning.
Strömstarar har observerats vintertid vid Tollikkoforsen, Gunnarsforsen,
Keppoforsen, Kiitolaforsen, Silvastforsen och Lassila-stråkan.
Flygekorre förekommer på två områden i en öster om Konttila belägen
brant sluttning, där det finns rikligt med aspar och granar. Vid Prästas nära
den mellan ågrenarna belägna öns södra ända förekommer flygekorre på
ett smalt område med blandskog. Det har inte utretts om flygekorre förekommer i öns mellersta delar men det är sannolikt, eftersom där verkar finnas lämpliga livsmiljöer.
På basis av utförda spårinventeringar och lokalbefolkningens iakttagelser
besöker uttrar vintertid forsarna i området. Det finns också en sommartida
observation av utter från kvarnen i Silvastforsen. Några observationer av
utterungar har veterligen inte gjorts. Åns grumliga vatten och den åtminstone tidvisa fiskbristen tyder på att området sommartid inte lämpar sig väl
för uttern. På vintern söker uttern eventuellt musslor eller grodor i forsområdena. Den rör sig sannolikt långa sträckor längs ån från ett isfritt ställe till
ett annat och byter ibland över till närområdets bäckar på sin jakt efter
föda.
Enligt en utredning om behovet av förstärkning av stränder daterad
2.10.2006 behöver sannolikt vissa strandpartier huvudsakligen uppströms
kraftverken förstärkas. Därtill finns strandområden på vilka regleringen kan
orsaka erosion. Det slutliga behovet av förstärkning avgörs på basis av vad
som händer i praktiken. Ca ett halvt år efter att regleringen inletts granskas
stränderna med avseende på deras hållbarhet, varefter nödvändiga åtgärder vidtas. Förstärkningen görs med användning av stenar, vilkas diameter
är 10–30 cm. Stenarna läggs i ett 30–40 cm tjockt lager på en filterduk.
Projektets verkningar
Inverkan på vattenföringar och vattenstånd
Kraftverksprojektet har betydande inverkan på vattenstånd och vattenföringar. Kraftverksplanen ändrar inte dygnsvärdena för vattenföringarna i
Lappo å. Korttidsregleringen som ska bedrivas vid kraftverken utgör dygns-
15
reglering, vid vilken en vattenmängd motsvarande tillflödet under dygnet
tappas under samma dygn. Korttidsreglering kan bedrivas bara när det råder vattenföringar under 40 m3/s (vid pegeln i Keppo). Under större tillflöden är tappningen vid kraftverken lika stor som tillflödet, dvs. 20 m3/s körs
genom maskinerna och resten genom flodutskoven och den fiskväg som
eventuellt ska byggas i Backforsen. Vid dygnsreglering kan den största
vattenföring som ska tappas genom kraftverken vara 20 m3/s och den
minsta ca 1,5 m3/s. Vattenföringen i Lappo å är över 40 m3/s ca 25 % av tiden.
För att utreda ändringarna i vattenstånd och vattenföringar har det upprättats en numerisk strömningsmodell över ån. Med modellen har Lappo å
beskrivits från Liinamaa bro (pl. 540+18) till Stadsforsens kraftverk (pl.
27+60), dvs. på en över 51 kilometers sträcka. Höjningen av vattenstånden
i olika vattenföringssituationer jämfört med nuläget i åfåran ovanför Keppo
pegel vid dämningshöjden N60 +21,50 m är:
Vattenföringssituation
Höjning av vattenytan på olika ställen i åfåran
Keppo
pegel
(cm)
15,5 m3/s
35 m3/s (MQ)
113 m3/s
Voltti
bro
(cm)
Pappilankari
pegel
(cm)
Liinamaa
bro
(cm)
115
92
17
2 cm
80
49
8
1
5
2
-
-
Vid vattenföringen 120 m3/s är vattenståndet vid Keppo pegel nuförtiden
+21,50 m, varför den planerade uppdämningen inte höjer de nuvarande
vattenstånden vid större vattenföringar. Vid Gunnarsforsens kraftverk vid
påle 55+40 i den östra grenen är vattenståndet nuförtiden vid medelvattenföring ca +16,2 m, vilket också har varit den gamla naturenliga vattennivån
på det stället. Vattenståndet stiger således 5,3 m vid kraftverket med anledning av uppdämningen. Det vattenstånd som motsvarar uppdämningshöjden +21,50 m har i naturtillståndet varit ungefär vid påle 62+50, varför
uppdämningen, jämfört med naturtillståndet, sträcker sig drygt 700 m uppströms från kraftverket.
Vid Backforsens kraftverk vid påle 229+60 i Lappo å är vattenståndet vid
medelvattenföring nuförtiden ca +16,9 m. En uppdämningshöjd i enlighet
med planen höjer det nuvarande vattenståndet ca 4,6 m vid medelvattenföring. Nedanför Backforsens kraftverk kommer vattenstånden att sjunka
beroende på rensningen (350 m) nedanför kraftverket. Omedelbart nedanför kraftverket sjunker vattenståndet ca 0,9 m vid medelvattenföring. Efter
16
det ställe där rensningen tar slut (pl. 226+00) i Lappo å kommer vattenstånden att förbli som i nuläget.
Vid Silvastforsens kraftverk vid påle 8+00 i den östra grenen är vattenståndet nuförtiden ca +11,0 m. Den planerade uppdämningen +15,00 m
höjer den nuvarande medelvattennivån ca 4,0 m. Vid medelvattenföring
sträcker sig uppdämningen ungefär till påle 45+40 dvs. ca 3,7 km uppströms.
Enligt den preciserade avtappningsstadgan är regleringsamplituden vid
pegeln i Keppo +21,50 m – +21,30 m dvs. variationen i vattenståndet får
vara högst 0,20 m. Ovanför Gunnarsforsens och Backforsens kraftverk är
variationen något större beroende på strömningsförluster särskilt på vintern. Vid Silvastforsens kraftverk tillämpas samma rytm i avtappningarna
som vid Gunnarsforsen. I uppdämningsbassängen mellan kraftverken
genomförs ingen egentlig dygnsreglering, utan vattenståndsvariationerna
beror närmast på storleken av den avtappning som använts och på de
strömningsförluster som därigenom uppkommit.
Vattenståndet nedanför Backforsens kraftverk varierar i huvudsak i enlighet med Kiitolaforsens och Lavastforsens avbördningsförmåga. Vattenståndsvariationen som beror på dygnsregleringen (dygnsmedelvärdet 7,75
m3/s i den västra grenen och vattenföringsvariationen 1,5–15 m3/s) är nedanför kraftverket ända till Lavastforsen som störst ca 0,70 m. Ovanför Kiitolaforsen är motsvarande värde ca 0,20–0,30 m. Vid normal reglering är
vattenståndsvariationerna i Backforsen och Lavastforsen klart mindre.
Ovanför Kiitolaforsen är variationen ca 0,10 m dvs. mycket liten.
Vattenståndsvariationen ovanför Silvastforsens kraftverk är i en normal situation ca 0,20 m och vattenståndet varierar som mest strax nedanför
kraftverket ca 0,70 m och jämnar ut sig mot Hakolaforsen till ca 0,30 m.
Vattenstånden i lugnvattnet nedanför Hakolaforsen beror på avtappningen
vid Stadsforsens kraftverk. Eftersom avtappningsrytmen för Stadsforsens
kraftverk i praktiken är ungefär densamma som vid kraftverken i Jeppoforsarna, kommer dygnsregleringen vid kraftverken i Jeppoforsarna i regel att
minska vattenståndsvariationerna i bassängen ovanför Stadsforsen. Enligt
kalkylen behålls vattenståndsvariationen i bassängen ovanför Stadsforsen
vid maximal dygnsreglering så som den nu är, dvs. maximivariationen är
ca 0,50 m.
I kalkylerna har man utgått från att minst 1,5 m3/s alltid borde strömma genom kraftverken för att utjämna vattenståndsvariationerna.
Inverkan på vattnets strömningshastigheter
I de utbyggda åavsnitten kommer vattenstånden att stiga jämfört med nuläget. Eftersom vattnets tvärsnittsyta ökar kommer strömningshastigheterna att minska i områdena i fråga. Korttidsregleringen höjer momentant
strömningshastigheterna så att de blir större än det värde som motsvarar
17
tillflödet. Vid vattenföringar om 40 m3/s (vid Keppo pegel) eller mer kan reglering inte bedrivas och avtappningen vid kraftverken är därvid lika stor
som tillflödet. Då kraftverkens volymflöde 20 m3/s/gren motsvarar utbyggnadsgraden 1,1 (volymflöde/medelvattenföring), är de största vattenföringarna under korttidsregleringen nära den naturenliga medelvattenföringssituationen i ån. Vid en sedvanlig korttidsreglering är den största
vattenföringen vid respektive kraftverk ca 15 m3/s, varvid verkningsgraden
är bäst hos maskineriet.
De på basis av en matematisk modell beräknade största strömningshastigheterna utanför forsområdena är beroende på observationsplatsen ca
0,2–0,6 m/s och i forsområdena 0,7–1,9 m/s. Vid en sedvanlig korttidsreglering är hastigheterna något mindre. De största strömningshastigheterna uppnås under högvattentappningarna. Ovanför Silvastforsen och
Gunnarsforsen nära pegeln i Keppo kommer strömningshastigheterna att
minska under högvattenperioderna beroende på tilläggsuppdämningen. I
den västra grenen kvarstår vattenstånden och således också strömningshastigheterna vid högvattenflöden som i nuläget.
Inverkan på jord- och vattenområden
Enligt en till ändringen av ansökan av 21.3.2006 bifogad utredning blir
sammanlagt 164 540 m2 jordområden under konstruktionerna och uppdämningen vid kraftverken i Silvastforsen, Gunnarsforsen och Backforsen.
Sökanden äger eller innehar nyttjanderätt till 108 080 m2 dvs. 65,7 % av
dessa områden och 56 460 m2 dvs. 34,3 % är i utomståendes ägo. Största
delen av de jordområden som är i andras än sökandens ägo blir under
uppdämningen dvs. sammanlagt 56 330 m2. Resten dvs. 130 m2, som blir
under konstruktionerna vid Silvastforsen, hör till fastigheten Kvarnbacken
RNr 3:140 i Jungar by. Under konstruktionerna blir sammanlagt 7 600 m2
vattenområde, som i sin helhet ägs av sökanden.
Under konstruktionerna och uppdämningen blir således sammanlagt
172 140 m2 jord- och vattenområden, varav sökanden äger eller innehar
nyttjanderätt till 115 680 m2, dvs. 67,2 %.
Verkningarna på jord- och skogsbruket förblir små. Strandområdena uppströms Backforsens kraftverk är som lägst på nivån ca +23,0 m dvs. 1,5 m
ovanom uppdämningshöjden. Vid Gunnarsforsens kraftverks uppdämningsområde är strandbrinken på nivån ca +24,0 m dvs. 2,5 m ovanom
uppdämningshöjden med undantag av stället just framför kraftverket. Under nivån +24,0 m är strandbrinken synnerligen brant och området har ingen ekonomisk betydelse. Strandbrinkarna är ställvis mycket buskiga. Uppströms Silvastforsen är strandbrinken huvudsakligen på nivån +18,0 –
+19,0 m. Vid Silvastforsens gamla kvarn är gårdsplanen på nivån +16,9
m. Då uppdämningshöjden är +15,00 m, inverkar höjningen av vattenytan
inte på de områden som är utnyttjade, utan inverkan begränsas till de nästan vertikala strandbrinkarna.
18
Byggandet av kraftverken inverkar inte på Lappo ås översvämningsnivåer.
Uppdämningshöjden +21,50 m vid Gunnarsforsen och Backforsen motsvarar vattenföringen ca 120 m3/s vid Keppo pegel. Vid större vattenföringar
kommer vattenstånden inte att förändras. Medelhögvattenföringen vid
Keppo pegel är 205 m3/s.
Sökanden har för avsikt att förstärka vissa fastigheters strandbankar med
stensättningar enligt en 2.10.2006 daterad, fastighetsvis uppgjord utredning så att vattenströmmen i ån inte får bankarna att rasa.
Inverkan på byggnader och konstruktioner
Regleringens inverkan sträcker sig nedanför kraftverken till Hakolaforsen
ungefär till påle 150+00 i Lappo å, från vilken vattenstånden neråt bestäms
enligt avtappningarna vid Stadsforsens kraftverk. Ovanför kraftverken
sträcker sig inverkan av uppdämningshöjden +21,50 m vid medelvattenföring ända till Piri bro till påle 438+00 i Lappo å, dvs. ca 20 km uppströms
från kraftverken i Gunnarsforsen och Backforsen. Kraftverkens verkningsområde är således sammanlagt ca 30 km långt.
Lappo å flyter fram i en tämligen djup fåra inom det område som påverkas
av den planerade uppdämningen. I nuläget skulle byggnader, konstruktioner och anordningar kunna vara i fara enbart under översvämningsperioder. Därför har man också på strandområdena i Lappo å vid placeringen av byggnader, konstruktioner och anordningar berett sig på att ån
svämmar över i synnerhet på våren, då vattenytan stiger avsevärt högre än
den planerade uppdämningen + 21,50 m.
På grund av uppdämningen måste en del av vatten- och avloppsvattenledningarnas utloppsrör förnyas. Däremot föreligger ingen fara för avloppsvattenbrunnarnas funktion. Nästan alla fasta bryggor och andra konstruktioner
som finns i åfåran, utom landsvägsbroarna, torde man bli tvungen att förnya eller åtminstone flytta. På Silvastforsens östra strand finns Silvastforsens gamla kvarnbyggnad, som till hälften är belägen på tillandning som
hör till den av sökanden ägda fastigheten RNr 29:0 och till hälften på fastigheten RNr 3:140. Kvarnen har senast varit i bruk på 1970-talet. Höjningen av vattenytan till nivån +15,00 m vid Silvastforsens kraftverk innebär att
den vid kraftverket befintliga gamla, kulturhistoriskt värdefulla kvarnbyggnadens lägre konstruktioner hamnar under vattnet.
Projektet medför behov av åtgärder beträffande en av broarna inom projektets verkningsområde. Landsvägsbron vid påle 12+35 i den östra ågrenen har locket på höjden +17,09 m och brobalkarnas nedre kant är på höjden +15,26 m. Enligt planen skulle brolockskonstruktionerna höjas med
1,0 m, varvid underfartshöjden blir ca 1,2 m vid uppdämningshöjden
+15,00 m. På förhand sett orsakar projektet inte sådana verkningar på de
övriga broarna som skulle förutsätta några åtgärder.
19
Inverkan på vattentrafik och flottning
Den trafik i vattendraget som sker inom regleringens verkningsområde är
lokal småbåtstrafik och paddling. Under tider då det finns lite vatten är
forsställena svårframkomliga. Uppdämningen av ån i Gunnarsforsen och
Backforsen skapar ett över 30 kilometer långt lugnvatten, där trafiken i vattendraget underlättas avsevärt. Likaså underlättas trafiken i vattendraget
mellan Silvastforsen och Gunnarsforsen.
I vattendraget har inte flottning bedrivits på tiotals år och kommer inte heller att bedrivas inom överskådlig framtid.
Inverkan på vattenkvaliteten
I de ovanför dammarna belägna vattenområdena, där vattenytan stiger och
strömningshastigheten minskar är det möjligt att de fasta ämnen som
kommer uppifrån ån sedimenteras i högre grad. På så sätt kan vattenkvaliteten förbättras något då kraftverken används. Å andra sidan kan korttidsregleringen pga. erosionseffekten lösgöra fasta ämnen från åstränderna så
att dessa hamnar i vattnet. Projektet kan därmed både förbättra och försämra vattenkvaliteten. Vattnets kvalitet bestäms i åns övre lopp och belastningen som kommer längs med ån försämrar ytterligare vattenkvaliteten.
Eventuella bygg- och rivningsarbeten för arbetsdammarna under byggnadstiden förorsakar tillfällig ökning i halten av suspenderade partiklar och
i grumligheten. Inverkan blir dock obetydlig och försämrar inte nämnvärt
användbarheten av vattenområdena nedanför arbetsområdena.
Inverkan på växtlighet och djur
Vatten- och strandväxtligheten i området är inte i den mån betydande att
den skulle utgöra ett hinder för byggandet av kraftverken. Projektet förändrar sannolikt inte det norr om Kvarnfors belägna skogsområdets karaktär
som svämskog, eftersom den normala våröversvämningen även i fortsättningen kan stiga till området.
Projektet minskar strömstararnas födoområden, men sannolikt inverkar
åns vattenkvalitet och mängden bottendjur lika mycket på antalet strömstarar och på förekomsten av strömstarar i forsarna i området.
Flygekorrens förekomstområde mellan Tollikkoforsen och Gunnarsforsen
är det enda området på vilket byggandet av kraftverken och höjningen av
vattenytan kommer att medföra förändringar i biotopen. Åtminstone de aspar som finns närmast stranden blir under vatten eller så måste de fällas.
Projektet kommer sannolikt inte att medföra mer omfattande verkningar för
flygekorrbeståndet i området. För att trygga beståndet borde man ändå vid
hanteringen av skogarna spara flygekorrens förekomstområden öster om
20
Konttila samt möjligen de små områdena med stora aspar och granar i den
mellan ågrenarna belägna öns mittersta del samt öster om ån.
Byggandet av kraftverken minskar forsarna i området och ökar lugnvattenområdena. På sommaren är detta ingen olägenhet för uttern, eftersom det
då finns fiskar som föda i lugnvattenområdena. På vintern är det viktigast
för uttern att hitta ett isfritt område där den kan komma under isen för att
jaga. Nedanför kraftverken torde det på vintern bildas isfria ställen såsom i
Lavastforsen, som uttrarna kan utnyttja.
Enligt ett av sökanden tillställt, av Kala- ja Vesitutkimus Oy 12.7.2007 givet
utlåtande är det omöjligt att förutsäga korttidsregleringens inverkan på
knotten. Korttidsregleringen borde dock begränsas i synnerhet under våren
och sommaren, eftersom en lindrigare regleringspraxis särskilt i början av
sommaren skulle ge knottens naturliga fiender bättre förutsättningar att
föröka sig. Drastiska sänkningar och höjningar av vattenföringarna samt
ofta upprepad variation borde minskas och lågvattenföringarna borde oberoende av årstiden hållas så stora som möjligt. Fastän den begränsade
korttidsregleringens verkningar på knottbeståndet sannolikt inte är stora är
det skäl att följa upp situationen i fråga om knotten.
Inverkan på fiskbestånd och fiske
Vattendragsarbetena kan under byggtiden i viss mån inverka på det lokala
fiskbeståndets förökning och trivsel. Suspenderade partiklar som frigörs vid
byggandet av arbetsdammarna kan täcka fiskens rom och den ökade
grumligheten kan fördriva fisken. Verkningarna på fiskens förökning beror
på hur arbetena tidsmässigt förläggs i förhållande till fiskens lektider. De
vårlekande fiskarnas viktigaste förökningsmånader är maj och delvis juni.
Om arbetsdammarna byggs under en tid med låg vattenföring, har byggarbetena åtminstone inte betydande verkningar på fiskens förökning.
De av kraftverkens användning orsakade verkningarna på de vårlekande
fiskarnas förökning beror på vattennivåns korttidsvariationer under fiskens
lek och romutvecklingen samt ett par veckor därefter. De nuvarande lekområdena försvinner från de områden, i vilka vattennivån stiger betydligt
men istället kan det uppstå nya lekområden. En förutsättning för yngelproduktion på dylika områden är att vattenytan inte ens tillfälligt sjunker så lågt
att rommen blir på torra land. Kontinuerliga variationer i vattennivån minskar strandvattenväxtligheten och de för småynglen behövliga skyddsplatserna. Som en helhet bedömd kommer projektets verkningar på fiskens lek
inte att vara betydande.
Då förhållandena förändras så att strömplatser blir vattenområden med
lägre strömningshastighet och djupare älvområden, som påminner om
dammbassänger, ändras också fiskens miljöförhållanden. Småningom
kommer fiskbeståndets sammansättning att anpassa sig till de nya förhållandena i viss mån förändrad. I Alahärmä, där det inte finns forsar, förvän-
21
tas det inte ske några större förändringar i fiskbeståndet jämfört med nuläget.
Projektet kommer sannolikt inte som helhet bedömt att inverka i någon
högre grad på fiskevattnets värde, även om fiskemöjligheterna ställvis
kommer att förändras. Möjligheterna att fiska utplanterad och annan fisk i
den östra grenens forsar samt i Keppoforsen försvinner. Fisket vid dessa
förändras till att påminna om fiske i en dammbassäng eller sjö.
Sökanden har gjort en utredning om huruvida det föreligger grunder för
fastställande av fiskerihushållningsavgift. Sökanden har ansett att man inte
på förhand kan säga om projektet uppenbart skadar fiskbeståndet och fisket. Forsområdena kommer att minska, men vattenytans areal blir större.
De lokala fiskarna torde kunna föröka sig i området och fiskvandring kan
ske, varvid fångstmängden inte borde förändras i någon större utsträckning. Fiskemetoderna måste dock ändras från forsfiske till insjöfiske. Beträffande storleken på en eventuell fiskerihushållningsavgift har sökanden
ansett att man kunde utgå från värdet på den årliga fångsten i området. På
basis av detta kunde fiskerihushållningsavgiften uppgå till högst 2 000
euro. Om sökanden avtalar med den lokala fiskeföreningen om vårdåtgärder och deltar i byggandet av en eventuell fiskväg kommer det enligt sökanden knappast att längre finnas någon grund för betalning av fiskerihushållningsavgift.
SYNEINSTRUMENTET
Förrättningsmännens utlåtande om projektets verkningar
Inverkan på vattenföringar och vattenstånd
Förrättningsmännen har anfört att kraftverksplanen inte ändrar dygnsmedelvärdena för vattenföringarna i Lappo å vid korttidsreglering, vilken enligt
förrättningsmännens förslag är tillåten under tiden 1.10–30.4. Sommartid
(1.5–30.9.) tappas tillflödet genom kraftverksdammarna, dvs. vattenföringen regleras inte alls.
Förrättningsmännen har anfört att vattenstånden under högvattenperioderna inte stiger. Vattenstånden under högvattenperioderna höjs inte heller av
de flodutskov som planerats vid kraftverken. De är dimensionerade för en
högvattenföring på 245 m3/s/ågren, som återkommer en gång per 500 år.
Denna dimensionerade vattenföring för flodutskoven är ca 1,5 gånger större än den hittills observerade största högvattenföringen 160 m3/s/ågren.
Således avbördar kraftverksdammarna i alla situationer inom överskådlig
framtid de vattenmängder som kommer från den övre sidan utan att orsaka
någon extra vattenstigning.
Höjningen av vattenståndet vid pegeln i Keppo till nivån +21,50 m höjer
vattenståndet ända fram till Liinamaa bro i Alahärmä. Höjningen vid bron är
liten, bara ca 2 cm. Mellan Keppo och Liinamaa bro kommer höjningen av
22
vattenytan i den djupt i fåran framflytande ån att märkas särskilt under låga
vattenföringar, t.ex. sommartid. Höjningen av vattenytan kan också anses
medföra nytta med tanke på användningen för rekreationsändamål särskilt
inom Alajärvi kommuns område, då vattenvolymen ökar och variationen i
vattenstånden minskar.
Ovanför och nedanför kraftverken varierar vattenföringarna och vattenstånden vid korttidsregleringen i enlighet med det ovan beskrivna. Strandområdena är emellertid redan anpassade till stora vattenstånds- och vattenföringsvariationer, eftersom den naturliga variationen är stor (minimivattenföringen 0,8 m3/s och maximivattenföringen 160 m3/s i ågrenarna).
En kortvarig variation i vattenföringar och vattenstånd orsakar emellertid
erosion särskilt i kraftverkens omedelbara närhet samt i åns yttersvängar.
Erosionspåverkan minskar ju längre bort från kraftverket stranden är belägen och ju mindre variationen i vattenståndet är. Syftet med de av förrättningsmännen föreslagna avtappningsstadgorna för kraftverken är att variationen i vattenföringar och vattenstånd skulle medföra så lite skada och
men som möjligt (i enlighet med 2 kap. 3 § 1 mom. vattenlagen).
Inverkan på vattnets strömningshastigheter
Förrättningsmännen har anfört att vattnets strömningshastighet blir långsammare i åavsnitten nedanför uppdämningen. Vid korttidsreglering 1.10–
30.4. varierar strömningshastigheterna enligt beräkningarna. Sommartid
ändrar strömningshastigheterna inte från nuvarande. Syftet med de av förrättningsmännen föreslagna avtappningsstadgorna för kraftverken är bl.a.
att minska variationen i vattenhastigheten och de men som den medför.
Inverkan på vattenkraften
Förrättningsmännen har anfört att sökanden i sin helhet äger den vattenkraft som ska tas i bruk i projektet. Under syneförrättningen har det inte
heller till förrättningsmännen med anledning av detta framställts några påminnelser eller yrkanden som skulle ge anledning till tilläggsutredningar
beträffande vattenkraften.
Inverkan på övriga kraftverk
Förrättningsmännen har anfört att enligt den föreslagna avtappningsstadgan skall avtappningarna vid kraftverken skötas så att de inte medför skada för Stadsforsens kraftverk och inte heller för Oy Herrfors Ab:s kraftverk,
som eventuellt ska byggas i Kiitolaforsen. Regleringens inverkan på avtappningarna vid Stadsforsen bör följas upp särskilt under regleringens
första tid i samarbete med ledningen för Stadsforsens kraftverk.
23
Inverkan på jord- och vattenområden
Förrättningsmännen har anfört att sökanden äger eller innehar nyttjanderätt till största delen dvs. 67,2 % av de jord- och vattenområden som hamnar under konstruktionerna och uppdämningen. De i strandbrinken belägna jordområden som inom Alahärmä kommuns område hamnar under
uppdämningen är i sin helhet i sökandens ägo.
Sökanden har ingått avtal om de jordområden som blir under kraftverkskonstruktionerna för alla andra fastigheters del utom för fastigheten Kvarnbacken RNr 3:140. Av fastigheten blir 130 m2 under konstruktionerna (jorddamm) för Silvastforsens kraftverk. Förrättningsmännen har föreslagit att
detta skall ersättas.
Förrättningsmännen har i övrigt anfört att de jordområden som inte är i sökandens ägo och som blir under uppdämningen är belägna i branta
strandbrinkar och de har ingen ekonomisk betydelse för fastighetsägarna.
Huvuddelen av dessa är också sökandens, dvs. Jeppo Kraft Andelslags
medlemmars. De under syneförrättningen konstaterade obetydliga skadorna av att marken blir vattendränkt ersätts genom vissa åtgärder såsom förstärkning av strandområden.
Eftersom det är möjligt att det efter att regleringen har inletts framkommer
jordområden, för vilka regleringen medför skada pga. att marken blir vattendränkt eller annan skada, har förrättningsmännen i tillståndsbestämmelserna föreslagit att tillståndshavaren efter att regleringen har inletts ska
göra en utredning fastighetsvis om eventuella skador och men på jordområden och ersätta markägaren dessa.
Inverkan på strändernas stabilitet
Förrättningsmännen har anfört att korttidsregleringen ökar förtjockningen
av isen i strandzonen ungefär lika mycket som den av korttidsregleringen
orsakade variationen i vattenståndet. Variationen i vattenståndet medför
att stranden eroderar närmast på grund av isens ”gångjärnsrörelse”.
Regleringen medför behov av att förstärka stränderna både vid kraftverken
samt ovanför och nedanför kraftverken. Strändernas stabilitet ska kontrolleras efter att regleringen har inletts inom hela det område som påverkas
av regleringen. Eventuella ras och eroderingar vid stränderna ska i första
hand kompenseras med åtgärder i samarbete med strandägarna.
Inverkan på byggnader och konstruktioner
Förrättningsmännen har anfört att vattenstånden under högvattenperioder
är avgörande vid bedömningen av projektets inverkan på byggnader, konstruktioner, anordningar och vägar. Vattenstånden under högvattenperioder kommer inte att stiga vid den planerade regleringen.
24
Vid Silvastforsens kraftverk höjs vattenytan i Lappo å till nivån +15,00 m.
Detta innebär att den vid kraftverket befintliga gamla, kulturhistoriskt värdefulla kvarnbyggnadens lägre konstruktioner hamnar under vattnet. Därför
har förrättningsmännen i tillståndsbestämmelserna föreslagit att kvarnbyggnaden skyddas genom att man bygger en vattentät skyddsdamm omkring den.
Under syneförrättningen har det inte framkommit några andra sådana
byggnader, konstruktioner eller anordningar, för vilkas del separata bestämmelser redan nu borde meddelas. Det är dock möjligt att sådant framkommer senare och därför har förrättningsmännen i tillståndsbestämmelserna föreslagit att tillståndshavaren efter att regleringen har inletts ska utreda regleringens inverkan fastighetsvis på bl.a. byggnader, konstruktioner
och andra anordningar. Vid behov ska skador och men förebyggas och ersättas i första hand med åtgärder.
Förrättningsmännen har föreslagit en tillståndsbestämmelse beträffande
broarna. Landsvägsbron vid påle 12+35 i den östra ågrenen ska höjas och
rättas till enligt en av vägverket uppgjord plan och i samarbete med vägverket. Projektets eventuella inverkan på den år 1911 byggda bron, som är
belägen omedelbart ovanför Silvastforsens kraftverk vid påle 9+00 i den
östra ågrenen, ska kontrolleras och vid behov ska bron förstärkas.
Enligt förhandsbedömning har projektet inte någon inverkan som förutsätter åtgärdande av andra broar. För att säkerställa situationen ska tillståndshavaren dock enligt tillståndsbestämmelserna efter att regleringen har inletts kontrollera projektets inverkan också på andra broar än de ovannämnda.
Inverkan på vattentrafik och flottning
Förrättningsmännen har anfört att projektet som en helhet bedömt kommer
att förbättra möjligheterna till trafik i vattendraget. Å andra sidan kommer
byggandet av kraftverken att lägga under sig de nuvarande forsarna som
har lockat dem som rör sig med kanot. Kraftverken kommer också att utgöra ett passagehinder för båtar och kanoter. När man beaktar att trafiken i
vattendraget är obetydlig och lokal samt att den inte i den nuvarande situationen har någon ekonomisk betydelse, har förrättningsmännen inte ansett
att det funnits behov att föreslå lösningar som underlättar trafiken i vattendraget vid kraftverken.
Eftersom flottning inte bedrivs och inte heller torde komma att bedrivas åtminstone inom en överskådlig framtid, har projektet ingen inverkan på
flottning.
Inverkan på vattenkvaliteten
Förrättningsmännen har anfört att enligt förhandsbedömning begränsar sig
kraftverksprojektets inverkan på vattenkvaliteten närmast till en ökning i
25
halten suspenderade partiklar och i grumligheten under arbetstiden. Under
korttidsregleringen kan belastningen av suspenderat material och vattnets
grumlighet tidvis öka något särskilt i situationer med plötsliga och stora förändringar i vattenföringen. För att precisera projektets inverkan på vattenkvaliteten har förrättningsmännen föreslagit en tillståndsbestämmelse som
gäller kontroll av vattenkvaliteten.
Inverkan på växtlighet och djur
En begränsning av korttidsregleringen till tiden 1.10–30.4. hindrar en ökning av knottbeståndet och således blir kraftverksprojektets inverkan på
knottbestånden obetydlig enligt förhandsbedömning. Projektets inverkan
på knottbestånden bör enligt förrättningsmännen kontrolleras enligt tillståndsbestämmelserna.
Förrättningsmännen har anfört att vid växtlighetsutredningarna påträffades
inte i de undersökta områdena några växter eller naturtyper som kräver
särskilt skydd. Bottendjurens artbestånd är i nuläget knappt och individantalen små. Förrättningsmännen har ansett att det bör utföras kontroll av
projektets inverkan på växtligheten, naturtyperna och bottenfaunan enligt
kontrolltillståndsbestämmelserna.
Angående uttern har förrättningsmännen hänvisat till ett utlåtande av FD
LL daterat 22.6.2008, enligt vilket varje fors i Lappo å hör till någon utterindivids revir liksom även de mindre bäckarna längs Lappo å. Eftersom uttern inte kan göra hål i is som är tjockare än 2–3 cm, är det nödvändigt för
uttern att det i vattendraget finns isfria områden, genom vilka uttern kan ta
sig under isen för att söka föda. Det finns inga forskningsresultat i Finland
om vattenkraftverkens direkta inverkan på uttrarna, men Sulkava har ansett det sannolikt att inverkan på uttern är menlig om kraftverket avlägsnar
en fors som tidigare hållits isfri på vintern. Å andra sidan kan uttrarna utnyttja tunnlar, som uppstår under isen till följd av regleringen.
Förrättningsmännen har konstaterat att utter har observerats i forsområdet
i Jeppo både sommar- och vintertid. Området kan därmed anses vara en
plats där uttern äter och vilar. Projektet ändrar forsområdena i den östra
grenen i huvudsak till lugnvattenområden. Nedanför kraftverken i Gunnarsforsen och Silvastforsen bildas ett isfritt område. Uttern har eventuellt också möjlighet att ta sig under isen ovanför Tollikkoforsen. I den västra grenen kvarstår Lavastforsen och forsarna nedanför den. På dessa ställen liksom omedelbart nedanför Backforsens kraftverk kan uttern söka föda i
vattnet. Enligt förhandsbedömning ändras inte näringssituationen i ån i den
mån att det skulle ha inverkan på utterns tillgång på föda.
Enligt förrättningsmännens uppfattning förstör eller försämrar inte det nu
granskade projektet, på det sätt som avses i lagen, på förhand bedömt de
områden där uttern förökar sig eller vilar. Således hindrar inte förekomsten
av utter i forsområdet i Jeppo beviljandet av tillstånd för projektet och miljöcentralens tillstånd till undantag behövs inte heller. Förrättningsmännen
26
har motiverat sin uppfattning bl.a. på följande sätt: 1) I området har inte
observerats bobyggande uttrar, utan man har gjort enstaka syn- och spårobservationer, 2) trots att forsområdena i Jeppo förändras i huvudsak till
lugnvattenområden kvarstår det tillräckligt med möjligheter för uttern att
komma under isen och söka föda, 3) för uttern lämplig föda finns fortfarande att tillgå i tillräcklig grad, 4) en gynnsam bevarandestatus för uttern
äventyras inte och 5) förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser är uppbyggt så att också skador och men för olika arter skulle kunna
minimeras.
Beträffande flygekorren har förrättningsmännen anfört att flygekorrens förekomstområde mellan Tollikkoforsen och Gunarsforsen är det enda där
byggandet av kraftverken och höjningen av vattenståndet kommer att medföra en del förändringar i biotopen. De aspar som finns närmast stranden
hamnar under vattnet eller man blir tvungen att fälla dem. Enligt förrättningsmännens uppfattning är verkningarna emellertid så obetydliga att projektet inte försämrar de områden där flygekorrarna bygger bo eller vilar.
Inverkan på fiskbestånd och fiske
Förrättningsmännen har anfört att utlåtandet från den sakkunnige i naturhushållning utgör en saklig grund för bedömningen av fiskeriekonomiska
skador och men. I förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser
har förrättningsmännen också till sakinnehållet beaktat de synpunkter som
den sakkunnige har framfört.
Inverkan på användning av vattendraget för rekreationsändamål
Förrättningsmännen har anfört att den mest betydande förändringen till
följd av projektet är förändringen av forsområdena till lugnvattenområden
och de förändringar detta medför i vattenmiljön. Förändringarna kan från
rekreationssynpunkt anses vara både positiva och negativa. Positiva förändringar torde vara ökningen av vattenvolymen i lugnvattenområdena och
det av uppdämningen föranledda vattenståndet i ån som hålls rätt så
jämnt, i synnerhet sommartid då korttidsreglering inte skulle få bedrivas.
Den mest betydande negativa konsekvensen torde vara att de värden som
hör samman med användningen av forsarna för rekreationsändamål går
förlorade.
Förrättningsmännen har i tillståndsbestämmelserna föreslagit att de av sökanden uppgjorda planerna gällande principer för landskapsarbeten i vattenkraftverksomgivningarna och beträffande en rekreations- och fiskeriekonomisk restaurering av den västra ågrenen innefattande en fiskväg vid
Backforsens kraftverk ska genomföras. Avsikten med planerna är att kompensera de negativa verkningar för användningen av ån för rekreationsändamål som följer av förlusten av forsområdena och av den förändring i
landskapet som kraftverken medför.
27
Inverkan på kulturlandskapet och planläggningen
Projektet kommer att medföra betydande förändringar särskilt i vattenlandskapet. Kulturlandskapet i Jeppo-området, av vilket vattenlandskapet
utgör en del, har dock förändrats under årens lopp särskilt till följd av
mänsklig verksamhet. Åter är det fråga om mänsklig verksamhet, en önskan att utnyttja Jeppoforsarna för vattenkraftproduktion. Det är inte fråga
om någon exceptionell verksamhet utan om ett utnyttjande av vattenkraftpotentialen, en form av användning av ån som länge varit under planering.
Förrättningsmännen har anfört att varken planläggningssituationen i området eller något annat utgör något lagligt hinder för en ändring av kulturlandskapet i enlighet med den plan som nu är under behandling. I vattenlagen förutsätts inte heller att projektet inte får vara menligt för landskapets
del. Man ska emellertid försöka förhindra de menliga verkningarna och de
ska i mån av möjlighet kompenseras. Enligt förrättningsmännens uppfattning ställer inte projektets verkningar på kulturlandskapet (vattenlandskapet) något hinder för beviljande av tillstånd i enlighet med vattenlagen.
Tommi Seppäläs sakkunnigutlåtande om naturhushållningen
Den sakkunnige i naturhushållning MM har i sitt utlåtande av 19.12.2008
konstaterat att under tiden då kraftverken byggs och vid korttidsregleringen
lösgörs finfördelat material ut i vattnet från jordmassorna och från strandområdena vid fåran. Detta åstadkommer en puls av grumlighet och suspenderat material som rör sig framåt med strömningen. Också halterna av
näringsämnen och metaller som är bundna till det suspenderade materialet
stiger och det är möjligt att surheten ökar. Olägenheterna minskar nedströms som en följd av vattnets omblandning och sedimenteringen. Korttidsregleringen medför en ämnestransport längs bottnen, som rör sig framåt stötvis enligt förändringarna i vattenföringen och som försämrar bottnens
ekologiska tillstånd och fiskemöjligheterna när den till slut stannar upp. På
lång sikt kan man uppskatta att den ökning och variation som regleringen
medför i halten av suspenderat material och i grumligheten kommer att
minska och att tillståndet i fåran stabiliserar sig.
Till följd av höjningen av vattenytan och korttidsregleringen minskar mängden vattenväxtlighet inom hela det område som påverkas av kraftverksprojektet. En återetablering av vattenväxtligheten fördröjs av de onaturliga variationerna i vattenståndet och vattenföringen samt av erosionen vid stränderna. På vintern medför korttidsregleringen att islocket blir tjockare, vilket
förstärker stranderosionen. Den av korttidsregleringen orsakade nötningen
på stränderna leder ställvis till att det bildas en kal strandzon som tidvis blir
torr.
Bottenfaunan utarmas av habitatförändringar, som förorsakas av ständiga
förändringar i strömningshastigheten och vattenståndet, strändernas tidvisa uttorkning och tillfrysning, stranderosionen och den minskade vattenväxtligheten. Knottlarvens driftegenskaper (förmåga att hållas på plats i
28
strömmande vatten) och den tidiga övergången till vuxenstadiet är faktorer
som gör att knottlarverna bättre än sina naturliga fiender tolererar de extrema, snabbt föränderliga förhållanden som en korttidsreglering medför.
En korttidsreglering som tidsmässigt infaller på våren och i början av sommaren är särskilt menlig med tanke på uppkomsten av massförekomster
av knott.
Störningen på grund av byggarbetena, minskningen av forshabitaten och
den kraftiga förändringen av de återstående forsarna i Jeppo samt den försämrade och varierande vattenkvaliteten fördriver fisken från området.
Den höjda vattenytan och den till följd av korttidsregleringen försämrade
vattenkvaliteten, den tidvisa uttorkningen och tillfrysningen av grunda yngelområden, stranderosionen och habitatförändringar förorsakade av den
ökade sedimentationen, den ökade ämnestransporten längs bottnen och
den minskade vattenväxtligheten försämrar det fiskeriekonomiska tillståndet i Lappo ås nedre del. I den västra grenen nedanför Backforsens damm
går rensningsområdets fiskeriekonomiska värde förlorat på grund av fårans
morfologiska förändringar samt vattenregleringen. I steniga forsområden
med mera långsluttande stränder försämrar vattenföringsvariationerna vid
korttidsregleringen levnadsförhållandena för alla fiskarter, fisket och annan
användning av ån för rekreationsändamål. De forsområden som återstår
efter att kraftverken har byggts lämpar sig pga. korttidsregleringen dåligt
för ett forsfiske enligt principen utplantera och fiska. I den östra grenen begränsar dammarna, den bassängliknande livsmiljön och korttidsregleringen
återetableringen av fiskbestånden.
Användningen av stående fiskeredskap försvåras i lugnvattenområdena
och fångsteffektiviteten sjunker på grund av vattenförings- och vattenståndsvariationerna samt pga. ökningen av ämnestransporten längs bottnen. Lek- och yngelområden för stationär fisk förstörs och beskaffenheten
hos dem som återstår försämras till följd av höjningen av vattenytan och
vattenregleringen. De översvämningsområden och grunda områden som
bildas i och med höjningen av vattenytan fungerar dåligt som yngelområden pga. korttidsregleringen. Den av korttidsregleringen förorsakade erosionen försämrar yngelproduktionen genom att de strandnära habitaten
minskar i antal och försämras till sin beskaffenhet.
Den sakkunnige har utgående från den i Lappo å på projektets verkningsområde erhållna fiskfångstens värde och på beräkningsgrunder som framgår av hans utlåtande föreslagit en årlig fiskerihushållningsavgift om 1 100
euro. Fiskerihushållningsavgiften ska användas för åtgärder som ökar det
fiskeriekonomiska värdet i det område som påverkas av kraftverken. Den
sakkunnige har i sitt utlåtande föreslagit att en fiskväg borde byggas i
Stadsforsens kraftverksdamm för att trygga att de stationära fiskbestånden
i Lappo å ska kunna röra sig fritt och att nejonögon och vandringsfisk ska
kunna vandra upp. För de dammar som ska byggas i Jeppo ska ett villkorligt åliggande bestämmas för tryggandet av fiskens uppvandring, vilket ska
verkställas ifall Stadsforsens fiskväg byggs. Byggandet av fiskvägar skapar
förutsättningar att ytterligare utveckla den svagt utnyttjade fiskeriekono-
29
miska potentialen i Lappo å. Bland målen för åtgärdsprogrammet i EU:s
ramdirektiv för vattenvård och i planen för nyttjande och vård av Lappo å är
tryggandet av fiskens uppvandring i Lappo å ett av de centrala målen.
I slutet av sitt utlåtande framför den sakkunnige sin uppfattning om vilka
synpunkter som borde beaktas i tillståndsbestämmelserna.
Åtgärder och ersättningar
Åtgärder
Förrättningsmännen har föreslagit att skada, men och andra förluster av
förmåner som orsakas av projektet i första hand skall ersättas genom åtgärder, om inte kostnaderna för åtgärderna oskäligt överstiger beloppet av
den penningersättning som borde utgå för skadan.
Åtgärder som förrättningsmännen har ansett att borde vidtas är bl.a. höjande och reparation av den vid påle 12+35 i den östra grenen belägna
landsvägsbrons konstruktioner, förstärkande av stränder, behövliga reparations- och ändringsarbeten på täckdikesutlopp, el-, vatten-, avlopps- och
telefonlinjer och förflyttning av råmärken.
Ersättningar
Penningvärdet på de skador, men och andra förluster av förmåner som
skall ersättas i pengar och som redan avtalats om är ca 45 000 euro. Det
finns inget avtal om det vid Silvastforsens kraftverk belägna, till fastigheten
Kvarnbacken RNr 3:140 hörande tomtmarksområdet om 130 m2, vilket
hamnar under konstruktionerna. Förrättningsmännen har som ersättning
för detta område föreslagit 1,5 * 4 euro/m2 * 130 m2 = 780 euro. Det finns
inte heller avtal om den till fastigheterna Marcus RNr 11:50 och Kvarnen
RNr 11:20 hörande tomtmark om sammanlagt 200 m2, som blir under vatten. Förrättningsmännen har som ersättning för detta område föreslagit 1,5
* 4 euro/m2 * 200 m2 = 1 200 euro. Dessutom har förrättningsmännen föreslagit att förlusten av markområdet och trädbeståndet på fastigheten Forsgård RNr 8:51 ovanför Backforsens kraftverk ska ersättas. Ersättningens
storlek är 1 500 euro.
Sökanden har inte föreslagit någon ersättning för annan tillhörigt strandbrinksområde som blir under vatten och kommer i bestående bruk, och
ingen har heller under syneförrättningen yrkat det. Förrättningsmännen har
liksom också sökanden ansett att det område som blir under vatten är av
ringa betydelse och att det inte finns någon anledning till att ersätta det i
samband med detta projekt. Ifall yrkanden framställs och miljötillståndsverket är av annan åsikt än förrättningsmännen, har förrättningsmännen som
ersättningens storlek föreslagit 0,20 euro/m2.
Förrättningsmännen har i tillståndsbestämmelserna förslagit att de fiskeriekonomiska skadorna skall ersättas med en årlig fiskerihushållningsavgift
om 1 100 euro. Fiskerihushållningsavgiften skall användas så att den medför nytta för projektets hela verkningsområde.
30
Förrättningsmännens förslag till avgörande
Förrättningsmännen har anfört att byggandet i enlighet med planen inte
äventyrar det allmänna hälsotillståndet eller orsakar i 2 kap. 5 § i vattenlagen avsedda avsevärda skadliga förändringar i omgivningens naturförhållanden eller i vattennaturen och dess funktion eller försämrar bosättningsoch näringsförhållandena på orten.
Den enligt vattenlagen beräknade nyttan av projektet, som till storleken är
ca 11,6 milj. euro enligt den reviderade beräkning som gjordes 3.12.2008,
är betydlig i förhållande till de skador, men och andra förluster av förmåner
om ca 45 000 euro som projektet medför. Som nytta vilken är svår att uppskatta i pengar kan man också anse de förbättrade möjligheterna att använda vattenområdet för rekreationsändamål särskilt inom Kauhava stads
område. Med anledning av uppdämningen ökar åns vattenvolym och vattenståndet hålls jämnare än i nuläget.
En förlust av förmån som är svår att uppskatta i pengar är att Jeppoforsarna i huvudsak omvandlas till ett lugnvattenområde. Med beaktande av nyttjandehistorien för forsavsnittet i Jeppo, nuläget, sökandens samt förrättningsmännens förslag till kompensering av skador och men samt möjligheten att i framtiden i huvudsak återställa de forsar som nu blir under vatten,
har förrättningsmännen ansett att betydelsen av den förmån som går förlorad ur allmän synpunkt inte är så betydande att den skulle ändra på slutresultatet av intressejämförelsen.
Sökanden har enligt handlingarna i egenskap av ägare laglig rätt till all den
vattenkraft som ska tas i bruk i kraftverken. Sökanden äger eller besitter
67,2 % av de jord- och vattenområden som behövs för bestående bruk för
projektet, varför sökanden kan beviljas bestående nyttjanderätt till för projektet behövliga områden som tillhör utomstående. Nyttjanderätten ska ersättas om inte något annat följer av särskilda skäl.
Med stöd av det som har framförts ovan har förrättningsmännen ansett att
det föreligger förutsättningar enligt vattenlagen för att bevilja sökanden tillstånd att bygga de i ansökan nämnda kraftverken i Gunnarsforsen, Silvastforsen och Backforsen och att reglera Lappo å i enlighet med de av förrättningsmännen föreslagna, av syneinstrumentet närmare framgående tillståndsbestämmelserna, samt nyttjanderätt till de markområden som inte
ännu tillhör sökanden och som blir under konstruktionerna eller omvandlas
till vattenområden. Projektet är betydande för vattenmiljön och dess användning och därför har förrättningsmännen föreslagit att tillståndsbestämmelserna i det ifrågavarande regleringstillståndet med stöd av 8 kap.
10 a § vattenlagen skulle ses över efter tio år från det att regleringen inletts.
31
PÅMINNELSER, YRKANDEN OCH ÅSIKTER
1) Västra Finlands miljöcentral har, även som behörig dammsäkerhetsmyndighet, ansett att ansökan i första hand bör förkastas pga. konsekvenserna för landskapet och vattendraget samt direktivarterna utter och flygekorre och även för att forsarna i Keppo-området är jämförbara med de i
forsskyddslagen avsedda forsarna. Om ansökan dock inte förkastas måste
den ena åfåran i Keppo-området lämnas öppen och hälften av vattenflödet
ledas ut i fåran i syfte att garantera fiskarnas och övriga organismers födooch vandringsmöjligheter. Detta är också nödvändigt för att trygga utterns,
strömstarens och nejonögats levnadsförhållanden. Fiskens vandring bör
tryggas i alla förhållanden.
Om tillstånd beviljas bör i synnerhet följande beaktas i tillståndsbestämmelserna: Vid kraftverken bör fiskvägar byggas och tillräckligt vatten ledas
ut i dem (minst 1,5 m3/s) under alla förhållanden. Dygnsreglering bör inte
tillåtas, men om den tillåts måste vattenytans korttidsvariation begränsas i
området ovanför kraftverken till högst 20 cm och i området omedelbart nedanför kraftverken till högst 50 cm i syfte att undvika stranderosion och att
isen blir tjockare. Vattenståndsvariationen bör uppföljas med kontinuerligt
fungerande och registrerande mätare i områdena ovan- och nedanför
kraftverken samt rapporteras till myndigheterna. Tillståndshavaren bör
kontrollera projektets inverkan på vattendraget på ett av myndigheterna
godkänt sätt. Ett förslag till kontrollprogram bör tillställas Västra Finlands
miljöcentral för godkännande tre månader efter att beslutet vunnit laga
kraft och i god tid innan arbetet inleds. Kontrollprogrammet skall omfatta
kontroll av vattenmängder, vattenstånd, vattenkvalitet, försurning, bottenfauna, växtlighet, fiskbestånd och fiskeri, hotade arter och knott samt eventuella konsekvenser för trafiken (dimma och isbildning).
Miljöcentralen har ansett att det för dammbygget bör ansökas om tillstånd
enligt 49 § 3 mom. naturvårdslagen för avvikande från förbudet mot förstörande och försämrande av utterns föröknings- och rastplatser. Dammbygget skulle slutgiltigt förändra naturtillståndet i några av de forsar som anses
vara åtminstone rastplatser för uttern. Trots att de övriga forsarna lämnas i
naturtillstånd kan andra föröknings- och rastplatser inte förstöras eller försämras utan undantagslov av miljöcentralen. Det finns inte heller några
säkra bevis för att uttrarna använder isfria platser vid dammarna på samma sätt som forsar. Vid utterutredningen åren 2006 och 2007 har uttrar påträffats i åtta olika forsavsnitt, vilket enligt miljöcentralen betyder att Lappo
å och i synnerhet Jeppoforsarna har stor betydelse för den regionala förekomsten av utter. Forsarnas strömplatser är viktiga levnadsområden för uttern, eftersom arten är beroende av isfria strömplatser, där den kan fiska
på vintern. Eftersom kraftverksbygget och åns reglering försvagar områdets bottenfauna och fiskbestånd, blir också utterns levnadsförhållanden i
ån sämre.
Projektet torde inte ha någon betydande inverkan på flygekorrens föröknings- och rastplatser. Det är dock osäkert om projektet försämrar före-
32
komstplatsen mellan Tollikkoforsen och Gunnarsforsen. Detta bör därför
kontrolleras och om så är bör det ansökas om undantag i enlighet med 49
§ i naturvårdslagen. Byggandet av kraftverksdammarna minskar antalet
lämpliga födoområden för strömstaren och förlusten av Tollikkoforsen
medför de allvarligaste konsekvenserna för arten.
Vid handläggningen av ansökan bör även vattenramdirektivet och verkställandet av direktivet beaktas. Vid planeringen av vattenvården i Lappo å har
det konstaterats att god ekologisk status förutsätter att bl.a. vandringsfiskarna har möjlighet att röra sig åtminstone i Lappo ås huvudfåra och att
fiskarna har så många förökningsområden som möjligt. För att uppnå god
status strävar man dessutom till att minska närsalts- och försurningsbelastningen, skadliga lågvattenföringssituationer och stora flödesvariationer.
Vid planeringen av vattenvården för Lappo å fram till år 2015 har ett av de
viktigaste målen för Lappo ås huvudfåra varit vattenorganismernas möjligheter att röra sig fritt. Avsikten är att målet skulle nås år 2027 med nuvarande praxis och med tilläggsåtgärder. Målet är att garantera fisken obehindrad möjlighet till vandring förbi kraftverket i Nykarleby, Pouttu damm,
Hippi damm, Mäkelänkoski damm och Hourunkoski damm. I området
ovanför Nykarleby utreds dessutom möjligheterna att förbättra förutsättningarna för fiskarnas förökning.
2) Österbottens arbets- och näringscentrals fiskerienhet har konstaterat att enligt utkastet till åtgärdsprogram för Lappo å är det ekologiska tillståndet i den nedre delen av ån dålig och kraftfulla åtgärder behövs för att
uppnå den i vattenramdirektivet förutsatta goda nivån. Särskilt den dåliga
vattenkvaliteten med höga näringsämneshalter och årliga sura episoder
utgör en begränsande faktor för livet i ån. Kraftverksdammen i Nykarleby
centrum förhindrar den havslevande fiskens lekvandring i ån.
TE-centralens fiskerienhet har anfört att det förekommer 23 fiskarter i Lappo å varav ungefär hälften påträffas även i Jeppo. Förutom de stationära
arterna vandrar vandringssik och nejonöga årligen från havet i relativt stora
mängder till åns nedre lopp. I Jeppo-området fiskar ett hundratal personer
och enligt en enkät år 2004 består fångsten av abborre, regnbåge, öring,
gädda, braxen och mört. Fisket är till sin karaktär fritidsfiske, men i åns
nedre lopp och mynningsområde bedrivs också yrkesmässig fångstverksamhet. I det nu ifrågavarande åavsnittet har utplanterats regnbåge och
bäcköring. Årligen flyttas ca 4 000 nejonögon till området ovanför Stadsforsens kraftverksdamm.
Fiskerienheten har i första hand ansett att tillstånd inte bör beviljas för projektet, eftersom det orsakar i 2 kap. 5 § vattenlagen avsedda avsevärda
skadliga förändringar i omgivningens naturförhållanden och i vattennaturen
och dess funktion. Byggandet av vattenkraftverken medför att det sista
kvarvarande enhetliga forsavsnittet i Lappo ås nedre och mellersta del utplånas nästan helt. Efter byggandet kvarstår endast ca 0,8 km av det ifrågavarande områdets forsavsnitt, som för närvarande är ca 2,5 km långt.
33
Därmed förloras en betydande del av de forsar som till sina morfologiska
egenskaper lämpar sig som reproduktionsområde för strömlekande fisk.
Genom de förändringar som uppstår förstörs möjligheterna till fiskeriekonomisk utveckling av Lappo ås nedre lopp. De planerade rensningsarbetena leder till att även områden nedanför kraftverken påverkas negativt genom att åfåran blir ensidig och olämplig som livsmiljö för fisk.
De planerade anläggningarna bildar långsträckta dammbassänger med
svag och ensidig fiskproduktion, som inte erbjuder lika mångsidiga fiskemöjligheter som ett forsparti. Det är också sannolikt att bassängerna leder
till ökad igenslamning, eutrofiering med algtillväxt och för fisken skadligt låg
syrehalt i vattenskikten nära bottnen. Åarnas forsar syresätter vattnet och
genom att avlägsna de sista kvarvarande forsarna är det sannolikt att syresituationen försämras även i åns nedre lopp, vilket inverkar negativt på
bl.a. nejonögats och vandringssikens livsbetingelser.
Korttidsregleringen medför att förutsättningarna för fiskens lek begränsas
ovanför kraftverken då de lämpliga lekområdenas areal minskar. Nedanför
kraftverken leder flödesvariationerna till att områdets förutsättningar som
vistelseområde och lekområde för fisken försämras. Därigenom påverkar
regleringen förutsättningarna för fiskbestånden och fisket minskar både
ovanför och nedanför dammarna på ett större område än anläggningarnas
direkta verkningsområde.
Projektet är i strid med Nykarleby fiskeområdets plan för nyttjande och
vård av Lappo å. Enligt planen är avsikten att utveckla ån för ett aktivt fritids- och närturistfiske. Genom utbyggande av forsområdena omintetgörs
möjligheterna för utveckling av framförallt öring- och harrbestånd, vilka kan
anses vara ursprungliga arter i ån. Projektet minskar också utbytet av de
fiskevårdande åtgärder som redan vidtagits i området i form av utplantering
av fisk.
Nyttan av företaget är främst enskild och är inte betydlig i förhållande till de
skador, men och förluster av förmåner som byggandet medför. Kraftverksenheterna är små och den totala energiproduktionen är liten och har minimal betydelse ur ett nationellt perspektiv. Förlusten av naturliga forsar, vilka är delar av ett biologiskt fungerande älvlandsskaps natur, är en skada
som inte till alla delar går att uppskatta i pengar. Vid bedömningen av företagets nytta och skada bör man därför även beakta skador för den allmänna nyttan enligt 2 kap. 11 § 3 mom. vattenlagen. Lappo ås nedre lopp är
inte i god status och projektet försämras ytterligare dess status samt förhindrar uppnåendet av god status före 2015 i enlighet med 21 § lagen om
vattenvårdsförvaltningen.
Om tillstånd ändå beviljas har fiskerienheten ansett att dygnsreglering inte
skall tillåtas. Sökanden skall åläggas att i anslutning till samtliga kraftverk
bygga fiskvägar och leda minst 2 m3/s vatten till dem för att trygga fiskens
och negonögats vandring. Tillståndshavaren skall påföras en årlig fiskerihushållningsavgift om 10 000 euro, som skall användas för att planera och
34
vidta åtgärder som minskar de skador som projektet orsakar fiskerihushållningen på verkningsområdet. Det skall utföras kontroll av projektets fiskeriekonomiska verkningar såväl under byggnadstiden som under drifttiden på
ett sätt som godkänns av Österbottens TE-central. Ett förslag till kontrollprogram skall tillställas TE-centralen inom tre månader efter att beslutet
vunnit laga kraft. I beslutet skall intas en bestämmelse om att tillståndsbestämmelserna skall justeras senast 10 år efter att verksamheten inletts.
Fiskerienheten har angående den av förrättningsmännen föreslagna fiskerihushållningsavgiften om 1 100 euro konstaterat att med avgiften inte avses ersättning av förlorad fångst, utan avsikten med avgiften är enligt 2
kap. 22 § vattenlagen att bekosta åtgärder som behövs för att förhindra
skador på fiskbeståndet och fisket. Kostnaderna för ekologisk restaurering
av rinnande vatten har varierat mellan 6 000 och 50 000 euro per ha. Genom det planerade projektet utplånas minst 8 ha forsområden. Förutom
kostnaderna för restaureringen tillkommer ännu kostnaderna för fiskutplantering. Om kraftverken tillåts bedriva korttidsreglering påverkas strandnära
reproduktionsområden för vårlekande fisk på en åsträcka om flere km, vilket innebär avsevärda kompensationsutplanteringar. Fiskerienheten har
därmed ansett att den föreslagna fiskerihushållningsavgiften om 10 000
euro per år är rimlig åtminstone under perioden fram till översynen av tillståndsbestämmelserna.
3) Vägförvaltningens Vasa vägdistrikt har anfört att Silvastforsens bro
vid påle 12+35, Gunnarsbro vid påle 54+20, Kiitolaforsens bro vid påle
194+26, Keppobro vid påle 234+55, Volt bro vid påle 374+00, Mejeribron
vid påle 380+00 och Piri bro vid påle 438+00 är Vägförvaltningens broar.
Vägdistriktet har anfört att sökanden skall göra ett planeringsavtal om höjande av Silvastforsens bro i enlighet med förrättningsmännens förslag
samt göra upp en plan för höjande av bron och vägen. Vasa vägdistrikt
granskar och godkänner planen före inledandet av arbetena.
4) Kauhava stads miljönämnd har hänvisat till det av Alahärmä kommuns
miljönämnd 15.6.2004 givna utlåtandet, i vilket har konstaterats att även
om Lappo ås tillstånd inte för närvarande är lämpligt för vandringsfisk på
de planerade åtgärdernas verkningsområde, bör man bereda sig på att
strömlekande fisk ska ha vandringsmöjligheter då åns ekologiska och kemiska tillstånd blir bättre. Detta förutsätter byggande av en fisktrappa. Menen som orsakas fisken uppströms kraftverken borde ersättas genom att
ålägga sökanden fiskutplanteringsskyldigheter. Därtill borde sökanden
åläggas att utföra vattendrags- och fiskeriekonomisk kontroll av åtgärdernas verkningar på Lappo ås vattenkvalitet och fiskbestånd. Kauhava stads
miljönämnd har därtill anfört att fiskvägen som planerats i förbindelse med
Backforsens kraftverk bör byggas för att trygga vandringsfiskens vandring.
Kraftverksprojektet får inte inverka menligt på näringsverksamhet och boende i områdena ovanför dammen. Men som orsakas bör ersättas till fullt
belopp. Odlarna i Alahärmä-området samt Liinamaa-området i Ylihärmä
bör ersättas för att uppehållstiden för översvämningsflöden blir längre.
Fiskutplanteringsskyldigheterna bör riktas till områdena ovanför dammen.
35
5) NN har anfört att det vid planeringen av Backforsens fiskväg vore viktigt
att sörja för att fiskvägens nedre ända blir sådan att fisken hittar den. Den
nedre delen borde placeras möjligast nära kraftverkets turbinströmning, eftersom fisken sannolikt söker sig dit. Att fisken hittar den i planen presenterade fiskvägen som börjar 380 m nedanför kraftverket blir slumpmässigt.
Vid den noggrannare planeringen av fiskvägen kunde man också utreda
möjligheten att förverkliga den i planen presenterade tekniska fiskvägen
som en naturenlig fiskväg. För att fiskvägen i någon mån skulle kunna ersätta förlusten av forshabitaten i ågrenarna borde den ha åtminstone en liten vattenströmning hela året.
6) OO (Kvarnen RNr 11:20 och Marcus RNr 11:50, Jungar, Nykarleby) har
yrkat 1 milj. euro som ersättning för att de av honom ägda fastigheterna blir
under vatten och för att dessas värde sjunker då Tollikkoforsen försvinner.
7) Nykarleby fiskeområde har ansett att tillstånd inte bör beviljas för projektet, eftersom effekterna som uppstår i samband med kraftverken kommer att förstöra fiskeområdets fiskeriekonomiska planer för Nykarleby älv
och eftersom projektet strider mot målsättningarna för fiskeområdets nyttjande- och vårdplan. Den viktigaste målsättningen för fiskeområdets verksamhet är att öka möjligheterna till fritidsfiske, närturistfiske och rekreation
inom fiskeområdets olika delområden. Fiskeområdet har år 2006 inlett ett
projekt vars mål är en fiskväg förbi Stadsforsens kraftverk och att på sikt få
vandringsfiskar såsom öring och sik att vandra upp i älven för att leka. Vattenkvaliteten i Nykarleby älv har förbättrats sedan 1990-talet och kommer
ytterligare att förbättras i och med att vattenskyddsåtgärderna inom ramen
för EU:s vattenramdirektiv förverkligas i tillrinningsområdet. Om projektet
förverkligas kommer ett ekologiskt gott tillstånd inte att uppnås i Lappo å
då forsområdena går förlorade, lekområdena för lokala fiskarter försvinner
och fisket förhindras eller försvåras av korttidsreglering.
Om tillstånd ändå skulle beviljas har fiskeområdet yrkat att fiskens vandring upp längs ån förbi de tre planerade kraftverken måste tryggas genom
byggande av naturenliga fiskvägar förbi kraftverken och tryggande av tillräcklig vattenföring i fiskvägarna under tider för fiskvandring. Därtill har fiskeområdet yrkat att det inte får bedrivas korttidsreglering vid kraftverken,
eftersom detta har negativa effekter på fiskbeståndet och fisket.
8) PP och QQ har motsatt sig projektet, eftersom detta skulle orsaka extra
kostnader för områdets markägare, förluster av inkomster och nedgång i
markområdenas värde. Påminnarna har krävt att skadorna ersätts i sin
helhet om projektet förverkligas. En minskning av lutningen i en åsträcka
(Liinamaa–Laituri), som redan tidigare varit känslig för översvämningar gör
att en eventuell översvämning sjunker långsammare undan, vilket kan förstöra skörden. Förverkligande av projektet ökar översvämningsområdets
areal.
36
9) RR och SS (Solnäs RNr 16:0, Överjeppo, Nykarleby) samt TT och UU
(Kvarnbacken RNr 3:140), VV (Kvarnen RNr 11:20 och Marcus RNr
11:50), XX (Påjo RNr 11:51 och Koski RNr 11:52), samtliga fastigheter i
Jungar by i Nykarleby stad, YY och ZZ (Forsåker RNr 3:12, Överjeppo,
Nykarleby) samt ÅÅ och ÄÄ (Holmända RNr 1:95, Överjeppo, Nykarleby)
har yrkat att ansökan förkastas på den grunden att uttern och sannolikt
också strömstaren kommer att försvinna, vilket strider mot EU:s habitatdirektiv. Påminnarna har anfört att erfarna naturobservatörer i bygden har
gjort iakttagelser, vilka tyder på att flere uttrar regelbundet besöker de tretton forsarna i Lappo ås båda grenar och att ågrenarna hör till utterns revir.
Både den östra och den västra ågrenen i Jeppo är viktiga för utterns födoanskaffning under vinterhalvåret. Då fiskförekomsten är liten är det viktigt
med många öppna forsar där uttern kan söka föda. Påminnarna har betvivlat att området nedanför kraftverksdammen kommer att vara lämplig miljö
för fisk eller groddjur, som uttern kunde fånga. Om kraftverksbygget
genomförs utplånas minst tio av de totalt 13 forsarna. Påminnarna har ansett att utterns livsbetingelser inom reviret i Jeppo kommer att försämras
drastiskt och även den eventuella tillfälliga fiskdödligheten pga försämrad
vattenkvalitet under byggnadstiden bidrar till detta.
Regionförvaltningsverket har 23.2.2010 tillställts en komplettering av påminnelsen, som har undertecknats även av ÖÖ och AAA (Högfors RNr
4:47, Överjeppo, Nykarleby). I kompletteringen har framförts att även
strömstaren förekommer vid forsarna i Jeppo. Strömstaren är beroende av
öppna forsar för sin födoanskaffning under vintern och byggandet av kraftverken skulle förstöra strömstararnas möjligheter att hitta föda.
10) BBB och CCC (Påjo RNr 11:51 och Koski RNr 11:52, Jungar, Nykarleby) har anfört att deras fastigheter Påjo RNr 11:51 om ca 2 ha och Koski
RNr 11:52 om ca 1 ha, vilka har reserverats som tomtmark för påminnarnas barn, gränsar till Tollikkoforsen. Påminnarna har yrkat ersättning om
600 000 euro för fastigheten Påjo RNr 11:51 och 500 000 euro för Koski
RNr 11:52 på den grunden att fastigheterna delvis blir under vatten och för
att fastigheternas värde sjunker om Tollikkoforsen försvinner.
11) DDD (Forsgården Ab) och EEE (Forsgård RNr 8:51, Överjeppo, Nykarleby) har konstaterat att kraftverksprojektet, vilket medför att forsen försvinner, sänker den av bolaget ägda fastighetens värde. Påminnarna har
befarat att jorderosionen, som under årens lopp sakta pågått i synnerhet i
Backforsens övre hälft (västra sidan) och nedanför Bruksviken (östra
stranden), ökar i och med höjningen av vattennivån. Detta kan leda till att
odlings- och trädgårdsmark på västra sidan förstörs. Påminnarna har förutsatt att tillståndshavaren på sin bekostnad förbinder sig att vid behov förstärka hela västra stranden av Backforsens förlopp mitt framför fastigheten
Forsgård RNr 8:51 i tillägg till den branta delen av åbranten ovanför det
planerade kraftverket. Beträffande den av Kim Söderholm från Jeppo
Skogsvårdsförening gjorda värderingen av skogsbeståndet på fastigheten
Forsgård RNr 8:51 har påminnarna konstaterat att värdet på det strandområde om 0,2 ha, som blir under vatten har uppskattats till 45 euro. Påmin-
37
narna har ansett att de inte kan acceptera detta, utan har förutsatt en skälig engångsersättning för nyttjanderätten till området. Äganderätten till området bör kvarstå oförändrad oberoende av om området är täckt av vatten
eller inte. Eventuella skador på området bör åtgärdas i enlighet med syneinstrumentet.
Åstranden är mycket bördig och tillväxten av björk, al och annan energiskog är avsevärd. Enligt Kim Söderholms uppskattning är virkets värde
391 euro. Tillväxtförlusten beräknas uppgå till 404 euro under en 10årsperiod. Nyttan med kraftverksbygget beräknas sträcka sig decennier
framöver, medan tillväxtförlusten för virke och energiskog enbart ett par
decennier. Påminnarna har ansett att detta är inkonsekvent.
12) FFF har anfört att alltid då åns vattenföring överstiger maskinerivattenföringen bör flodutskoven öppnas så att vattnets strömning i ån inte onödigtvis förhindras då vattnet stiger i början av en översvämning eller då
översvämningen redan sjunker. Om höjningen av vattenståndet eller avtappningen genom kraftverken och flodutskoven ökar pumpningsbehovet
eller pumparnas lyfthöjd på torrläggningsområdena, bör de sex i Lappo ås
mellersta del belägna invallningsområdenas torrläggningsbolag ersättas
därav orsakade kostnader.
13) Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f. har yrkat att fiskvägen vid Backforsens kraftverk bör förverkligas samtidigt som kraftverket byggs och att den
årliga fiskerihushållningsavgiften bör uppgå till 6 030 euro. Fiskargillet har
anfört att en fri fiskväg förbi Backforsens kraftverk är en förutsättning för de
lokala fiskbestånden. Fiskargillet har ansett att den av förrättningsmännen
föreslagna fiskerihushållningsavgiften är för liten och har konstaterat att
sammanlagt 7,8 ha forsområden kommer att förstöras i samband med
kraftverksprojekten. Enligt den till ansökan bifogade utredningen är alla
dessa forsar sådana att de skulle vara lämpliga lek- eller yngelområden för
strömlekande fisk. Vattenkvaliteten i Nykarleby älv har förbättrats sedan
1990-talet och kommer ytterligare att förbättras i och med att vattenskyddsåtgärderna inom ramen för EU:s vattenramdirektiv förverkligas. Fiskargillet har hänvisat till restaureringsplanen för Perho å, enligt vilken forsarna i motsvarande österbottniska åar med höga närings- och humushalter har en potential att producera 200 st öringssmolt/ha och år. I den
nämnda planen har man utgått ifrån att priset för ett naturligt producerat
smolt skulle vara 2 x priset på ett inköpt odlat smolt. Sålunda skulle det årliga värdet på de förlorade forsarna i Jeppo, med avseende på potentialen
producerade öringssmolt, vara
7,8 ha x 200 smolt/ha = 1 560 smolt
1 560 smolt x 1,58 euro (medelpris för smolt/st från odling år 2008) x 2 =
4 929,60 euro/år.
Fiskargillet har ansett att Jeppoforsarna inom en snar framtid, då vattenkvaliteten förbättras, skulle ha kapacitet att naturligt producera bl.a. öring
och att detta bör tas i beaktande då fiskerihushållningsavgiften fastställs.
38
Fiskargillet har yrkat att den årliga avgiften skall vara 6 030 euro och att
avgiften skall indexjusteras varje år.
14) Oy Herrfors Ab har anfört att miljötillståndsverket vid fastställande av
avtappningsstadgan för kraftverken i Jeppo på ett ändamålsenligt sätt borde beakta samhällets växande behov av regleringskraft. I syneinstrumentet
och i utförda undersökningar har konstaterats att fiskbeståndet i verkningsområdet är begränsat till lokala icke-vandrande fiskarter och påminnaren har därför ansett att vandringshinder vid Jeppoforsarna inte påverkar fiskbeståndet. Bolaget har yrkat att miljötillståndsverket vid ett eventuellt fastställande av en skyldighet att bygga fiskväg beaktar bolagets rätt att
utnyttja hela västra ågrenens vattenflöde i Mjölnarsforsen och att de åtgärder som åläggs Jeppo Kraft Andelslag inte oskäligt beskär lönsamheten
vid Oy Herrfors Ab:s Kiitola kraftverk.
15) Jakobstadsnejdens Natur r.f. har yrkat att tillstånd inte beviljas för
projektet. För projektet bör göras en miljökonsekvensbedömning, vid vilken
effekterna av alla fyra aktuella kraftverksprojekt (inklusive det av Oy Herrfors Ab planerade kraftverket i Kiitolaforsen) på älven utreds och effekterna
på älvens nuvarande samt potentiella naturhushållning granskas. I detta
sammanhang bör utredningarna om uttern kompletteras. Som ett av alternativen bör möjligheten att ersätta de nu planerade vattenkraftverken med
vindkraftverk beaktas. Föreningen har ansett det kortsiktigt att offra ett för
Lappo å vitalt forsområde för vattenkraftverk, vilkas effekt knappt uppgår till
1 MW/st. Lokala och nationella målsättningar att uppnå ett gott ekologiskt
tillstånd i Lappo å kan inte negligeras för en nationellt sett obetydlig energiproduktion. Miljökonsekvensbedömningen som gjorts ger en missvisande
bild av helheten och medför att 49 § naturvårdslagen inte iakttas då det
gäller utterns föröknings- och rastplatser.
Om tillstånd ändå beviljas har föreningen yrkat att fiskens vandring upp
längs älven förbi de tre kraftverken måste tryggas genom byggande av naturenliga fiskvägar och tryggande av tillräcklig vattenföring i fiskvägarna
under tiden för fiskvandringen. Korttidsreglering bör inte tillåtas på grund
av de därav orsakade negativa effekterna på fisket och fiskstammen.
Föreningen har konstaterat att ett förverkligande av kraftverksprojektet innebär att det inte finns någon realistisk möjlighet att uppnå ett ekologiskt
gott tillstånd i Lappo å i enlighet med EU:s vattenramdirektiv. Kraftverksbygget förstör åns fiskeriekonomiska potential då alla forsar i den östra älvfåran och Keppoforsen i den västra fåran kommer att förvandlas från områden med hård botten till mjuka sedimentationsbottnar. Alla dessa forsområden skulle vara viktiga lekområden för vandringsfisken när den i framtiden förekommer i ån. Gäddans lekområden på översvämningsstränder går
förlorade när ån ovanför kraftverken förvandlas till vattenmagasin och abborrens lekområden vid vegetationsrika skyddade stränder förstörs pga.
korttidsregleringens inverkan. Föreningen har ansett det sannolikt att uttern har föröknings- och rastplatser i området och att de nu utförda undersökningarna om uttern är otillräckliga. Miljökonsekvensbedömningen har
39
inte utförts som en helhetsmässig granskning och detta leder till att naturvårdslagen inte iakttas.
16) GGG (Renfält RNr 10:99, Jungar, Nykarleby) har konstaterat att hans
marktäktsansökan förkastades pga. sökandens motstånd. Kraftverksprojektet har redan i planeringsstadiet orsakat men för påminnarens affärsverksamhet och hans förlust av inkomster bör därför ersättas i sin helhet.
Därtill bör de men som Gunnarsforsens kraftverk orsakar i framtiden beaktas. Marktäktsmassorna om 20 000 m3 skulle användas sommaren 2009
för samhällsbyggande och som pris hade avtalats 3 euro/m3.
17) Nykarleby stad/Nykarleby Kraftverk har yrkat att om man inom ramen för den ifrågavarande syneförrättningen inte kan ta ställning till det
fiskeriekonomiska åläggandet vid Nykarleby kraftverk vid Stadsforsen, bör
det i tillstånden för kraftverken i Jeppo medtas ett omnämnande om att fiskerifrågorna slutligt avgörs i en senare för alla kraftverk gemensam förrättning. Det är inte skäligt att Nykarleby Kraftverk kompenserar hela Lappo ås
bortfall av fiskreproduktion om vattenkraften byggs ut i Jeppo. Sökanden
bör även delta i kontrollen av Lappo å. I tillståndsbestämmelserna för kraftverken i Jeppo bör medtas bestämmelser om att kraftverken i efterhand
bör kompensera Nykarleby Kraftverk för utebliven regleringsnytta och att
regleringen i Jeppo bör anpassas till en för varje tidpunkt gällande regleringsplan vid Stadsforsen. Därmed kan maximal totalregleringsnytta
uppnås både i Jeppo och vid Stadsforsen samt fördelas rättvist.
Påminnaren har anfört att utredningar har inletts om möjligheterna att utöka produktionen vid Stadsforsens kraftverk. Samtidigt utreds möjligheterna att bygga en fisktrappa vid kraftverket. För att dessa projekt skall kunna
förverkligas måste en ny förrättning genomföras och i samband med denna
bör fiskerifrågorna för hela Lappo å hanteras som en helhet för att en fungerande helhetslösning skall uppnås.
18) Finlands naturskyddsförbunds Österbottens naturskyddsdistrikt
r.f. har yrkat att tillstånd inte beviljas, eftersom forsområdet i Jeppo är det
längsta och mest omfattande orörda forsområdet i gamla Vasa län och utbyggande av forsarna skulle förstöra också andra forsar och försvaga fiskbeståndet, vattenkvaliteten, naturens arter och primärproduktionen. De för
projektet gjorda utredningarna är bristfälliga och även det av Oy Herrfors
Ab planerade kraftverksprojektet i Kiitolaforsen borde handläggas samtidigt för att man skall kunna se helheten. Föreningen har anfört att Lappo
ås vattenkvalitet på många ställen är dålig, men att forsarna i åns nedre
del förbättrar vattenkvaliteten på ett naturligt sätt. Efter byggandet av
dammbassängerna sker naturlig rening endast nedanför kraftverken, då en
del av forsområdena blir under bassängerna. Den långsammare vattenföringen och regleringen försvagar ytterligare vattenkvaliteten och åns
ekologiska tillstånd. Till och med en liten reglering orsakar slitage och erosion på stränderna. Det syrefria och sura underskiktet i dammbassängerna
försämrar åvattnets kvalitet och alunjordens giftighet för vattenorganismerna ökar.
40
Invid Nykarleby kraftverk kommer det att byggas en fiskväg, som möjliggör
fiskens vandring, men endast upp till Jeppo. Sökanden har inte framställt
byggande av fiskvägar och därmed inte berett sig på att säkra fiskens
vandring då det byggs en fiskväg förbi Nykarleby kraftverk. Utbyggandet av
Jeppoforsarna höjer vattennivån ända upp till Liinamaa, som är ett översvämningskänsligt område. Det har dock inte framförts någon kompensation av menen som orsakas av eventuella översvämningar. Utterbeståndet
kommer att minska då det uppstår störningar i näringskedjan och många
arters förökning kommer att försvagas till följd av regleringen då strandlinjen varierar från dag till dag. Projektet har förändrats på ett så avgörande
sätt jämfört med det ursprungliga att tillstånd inte bör beviljas på basis av
de existerande utredningarna.
FÖRKLARING MED ANLEDNING AV PÅMINNELSERNA, YRKANDENA OCH ÅSIKTERNA
Sökanden har 31.8.2009 och 22.10.2009 tillställt miljötillståndsverket sina
förklaringar med anledning av påminnelserna, yrkandena och åsikterna.
Sökanden har med anledning av Västra Finlands miljöcentrals påminnelse konstaterat att det i Jeppo Kraft Andelslags och Oy Herrfors Ab:s ansökan inte är fråga om tagande i bruk av samma vattenkraft och att det
därför inte finns någon grund för att avgöra dessa ärenden samtidigt. Projekten är inte beroende av varandra och en gemensam handläggning av
ansökningarna skulle orsaka sökandens projekt oskäligt dröjsmål. Utredningarna som bifogats till ansökan och som gjorts i samband med syneförrättningen visar att det inte orsakas sådana verkningar av projektet som
skulle utgöra i 2 kap. 5 § vattenlagen avsett hinder för beviljande av tillstånd. Nyttan som fås av projektet beräknad enligt vattenlagen är betydlig
jämfört med skador, men eller andra förluster av förmåner och även till övriga delar föreligger förutsättningarna för beviljande av tillstånd. Miljöcentralens yrkanden om att ena ågrenen måste lämnas helt öppen och att till
den alltid måste ledas minst hälften av vattenföringen samt att dygnsregleringen bör förbjudas är grundlösa och oskäliga. Förverkligande av dessa yrkanden skulle innebära att hela projektet inhiberas. Projektet förstör
eller försvagar inte utterns eller flygekorrens föröknings- eller rastplatser på
ett i naturvårdslagen avsett sätt, så något undantagstillstånd enligt 49 § 3
mom. naturvårdslagen behövs inte. Vattenramdirektivet har beaktats i den
ändrade ansökan och förrättningsmännens framställning till tillståndsbestämmelser.
Sökanden har med anledning av Österbottens arbets- och näringscentrals fiskerienhets påminnelse hänvisat till sin förklaring med anledning
av Västra Finlands miljöcentrals påminnelse och har därtill konstaterat att
vid intressejämförelsen bör nyttan och menet fastställas enligt vattenlagen.
Vid intressejämförelsen spelar det ingen roll huruvida elproduktionen har
minimal betydelse på riksnivå eller huruvida anläggningens effekt är över
eller under 0,5 MW. Fiskerienhetens yrkanden om att dygnsreglering inte
skall tillåtas och att det bör byggas en fiskväg vid varje kraftverk samt le-
41
das minst 2 m3/s vatten till fiskvägarna är ogrundade. För närvarande kan
fisken inte stiga förbi Stadsforsens kraftverk och nejonögat har inte vandrat
upp längs ån trots stora årliga överflyttningar. Den föreslagna vattenföringen i fiskvägarna är oskäligt stor och skulle leda till en förlust om 50 000–
100 000 euro per år i form av utebliven elproduktion. Det av förrättningsmännen föreslagna fiskvägsåläggandet är med tanke på framtiden sakenligt. Projektet försvagar eller förhindrar inte uppnåendet av ett gott tillstånd
för ytvattnens del. Fiskerienhetens framställning till beräkningsgrunder för
fiskerihushållningsavgiften är ogrundade och den föreslagna avgiften står
inte i ett förnuftigt förhållande till den av projektet orsakade fiskeriekonomiska skadan. Den fiskeriekonomiska skadan och på denna baserade ersättningen och åtgärderna bör fastställas på basis av nuläget.
Sökanden har med anledning av Vägförvaltningens Vasa vägdistrikts
påminnelse konstaterat att yrkandet gällande höjning av Silvastforsens bro
redan sakenligt tagits i beaktande i förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser.
Sökanden har med anledning av Kauhava stads miljönämnds påminnelse konstaterat att såsom det framgår av syneinstrumentet har EU:s vattenramdirektiv beaktats i den ändrade ansökan och förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser. Detsamma gäller de i påminnelsen framförda fiskeriekonomiska aspekterna. Projektet har enligt utförda utredningar inga menliga verkningar på näringsverksamhet och boende i områdena
ovanför kraftverken och i Liinamaa-området orsakas inte att perioden under vilken men som orsakas av översvämningar blir längre.
Sökanden har med anledning av NN:s åsikt konstaterat att de i skrivelsen
framförda synpunkterna i mån av möjlighet kommer att beaktas då fiskvägen planeras noggrannare.
Sökanden har med anledning av OO:s påminnelse konstaterat att en areal
om ca 277 m2 av fastigheten Marcus RNr 11:50 blir under vatten efter
uppdämningen till nivån +21,50 m. Fastighetens Kvarnen RNr 11:20 fastighetsgräns är högt uppe på åkanten och uppdämningen orsakar bara
eventuellt strandras på den branta stranden. Sökanden ersätter förlorad
mark till markägaren och beloppet utgörs av gängse odlingsmark- och
tomtpris multiplicerat med 1,5. Ersättningen som föreslagits för markområdet som blir under vatten är i enlighet med det som förutsätts i vattenlagen
och till storleken riktig. Den i påminnelsen yrkade ersättningen om 1 milj.
euro är grundlös och oskälig. Behovet att förstärka fastigheternas Kvarnen
RNr 11:20 och Marcus RNr 11:50 stränder har beaktats i syneinstrumentet.
Forslandskapet kan inte bevaras pga. uppdämningen utan vattenområdet
och vattendjupet blir större. Sökanden strävar till att i samarbete med fastighetsägarna bevara rekreationsmöjligheterna genom olika konstruktioner.
Ovanför Tollikkoforsen uppstår ett sjöliknande vattenlandskap och vattenområdet kan användas bl.a. för simning, båtsport och paddling.
42
Sökanden har med anledning av Nykarleby fiskeområdes påminnelse
hänvisat till det med anledning av påminnelserna och yrkandena tidigare
anförda och har ansett att utgående från gjorda utredningar har de fiskeriekonomiska verkningarna och verkningarna på fisket beaktats i förrättningsmännens utlåtande. Sökanden har betonat att det i detta sammanhang inte är frågan om att bygga kraftverk och dammar i forsar som är i
naturligt tillstånd, utan i forsar som historiskt sett redan länge utnyttjats
också för kraftförsörjning.
Sökanden har med anledning av PP:s och QQ:s påminnelse konstaterat
att enligt den av förrättningsmännen föreslagna avtappningsstadgan kommer vattenföringens dygnsmedelvärden inte att förändras. Projektet orsakar inte heller att översvämningar sjunker långsammare undan och ökar
inte översvämningsområdet i Liinamaa-Laituri-området.
Sökanden har med anledning av RR och SS:s m.fl.:s påminnelse konstaterat att på basis av den information som står till förfogande förstör eller
försvagar projektet inte utterns föröknings- eller rastplatser på ett i naturvårdslagen avsett sätt och äventyrar inte en gynnsam skyddsnivå för uttern. Påminnarens yrkande om att ansökan skall förkastas pga. projektets
verkningar på uttern är därmed ogrundat.
Sökanden har med anledning av BBB och CCC:s påminnelse konstaterat
att fastigheten Påjo RNr 11:51 är i odlingsbruk och stranden är rätt brant.
Stranden skall förstärkas med stenar enligt behov. Om odlingsmark täcks
med vatten, ersätter sökanden förlorade markarealer. Ersättningsbeloppet
utgörs av gängse pris för odlingsmark multiplicerat med 1,5. Fastigheten
Koski RNr 11:52 odlas och på strandkanten finns lite träd. Området mellan
dikesmynningen och grannfastighetens fähus är delvis beläget under
+21,50 m. Sökanden betalar ersättning för förlorad mark till markägarna
och ersättningsbeloppet utgörs av gängse pris för odlingsmark multiplicerat
med 1,5. Sökanden har ansett att fastigheterna inte på förhand sett orsakas sådant men eller sådan skada som skulle förutsätta ersättning enligt
vattenlagen. Om det dock orsakas oförutsebara skador, men eller förluster
av förmåner kan påminnarna, oberoende av att tillståndsbeslutet vunnit
laga kraft, i enlighet med 2 kap. 27 § vattenlagen anhängiggöra ärendet
hos miljötillståndsverket för avgörande om man inte uppnår avtal med tillståndshavaren.
Sökanden har med anledning av DDD:s och EEE:s påminnelse ansett att
förrättningsmännens förslag gällande förstärkande av påminnarnas strand
är sakligt och förslaget till ersättning för förlusten av markområdet och
skogsbeståndet till storleken är riktigt.
Sökanden har med anledning av FFF:s påminnelse konstaterat att på basis av förrättningsmännens förslag till avtappningsstadga kommer avtappningarna i praktiken att skötas så som i påminnelsen framförts. Vattenföringarnas dygnsmedelvärden ändras inte från de nuvarande och invall-
43
ningsföretagen orsakas inte sådana kostnader som framlagts i påminnelsen.
Sökanden har med anledning av Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f.:s åsikt
konstaterat att yrkandet gällande Backforsens fiskväg redan tagits sakenligt i beaktande i syneinstrumentet. Det i påminnelsen framförda räknesättet för beräkning av fiskerihushållningsavgiften lämpar sig inte för detta
sammanhang, eftersom det inte nu är fråga om någon fiskeriekonomisk restaurering av forsarna. Yrkandet gällande indexbundenhet är ogrundat, eftersom det stadgas i 2 kap. 22 § och 22 b § vattenlagen om en eventuell
justering av fiskerihushållningsavgiften.
Sökanden har med anledning av Oy Herrfors Ab:s påminnelse konstaterat att sökandens projekt inte på något vis hindrar påminnaren att använda
den västra ågrenens hela vattenföring vid det planerade Kiitola kraftverket,
ifall miljötillståndsverket beviljar tillstånd för det.
Sökanden har med anledning av Jakobstadsnejdens Natur r.f.:s åsikt
konstaterat att det redan gjorts en miljökonsekvensbedömning beträffande
sökandens projekt och att inte ens kontaktmyndigheten har ansett det behövligt att göra en ny bedömning. Det kan inte vara sökandens skyldighet
att utreda de av en annan sökandes projekt orsakade verkningarna på miljön. Förslaget angående vindkraft har sökanden inte ansett vara realistiskt.
Yrkandet gällande fiskvägen har beaktats sakenligt i syneinstrumentet.
Korttidsreglering är i förrättningsmännens förslag tillåten endast vintertid
och även då mycket begränsat. I övrigt har sökanden hänvisat till det som
den anfört med anledning av andra påminnelser och yrkanden.
Sökanden har med anledning av GGG:s påminnelse ansett att påminnarens ersättningsyrkande är ogrundat. Sökanden har inte gett något negativt utlåtande om påminnarens marktäktsplaner, utan har endast uttryckt
oro för stabiliteten hos det planerade schaktets vall mot Lappo å.
Sökanden har med anledning av Nykarleby stads/Nykarleby Kraftverks
påminnelse anfört att en ändring av de fiskeriekonomiska åläggandena för
Stadsforsens kraftverk inte kan handläggas i samband med detta ärende.
Fiskvägen som eventuellt i framtiden byggs vid Stadsforsen har beaktats i
förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser. Enligt den föreslagna avtappningsstadgan skall regleringen skötas i samarbete med
Stadsforsens kraftverk och sålunda medför sökandens projekt snarare nytta än men för Stadsforsens kraftverk.
Sökanden har ansett att Finlands naturskyddsförbunds Österbottens
naturskyddsdistrikt r.f. anfört huvudsakligen åsikter och felaktiga påstående som grund för dess yrkande att tillstånd inte borde beviljas. Sökanden har konstaterat att Lappo å inte skyddats i forsskyddslagen. Föreningens påståenden om att det inte utförts utredningar gällande det aktuella alternativet för förverkligande av projektet, att sökanden inte skulle ha berett
sig på framtiden när det gäller byggande av fiskväg, att projektet skulle öka
44
risken för översvämning i området ovanför kraftverken och att vattnets
uppdämningshöjder inte omtalas i ansökan är felaktiga. Sökanden har
hänvisat till utlåtandet av den sakkunnige i naturhushållning, i vilket det
konstateras att Jeppoforsarna inte kan anses vara i naturligt tillstånd. Sökanden har ytterligare hänvisat till det med anledning av Västra Finlands
miljöcentrals och TE-centralens fiskerienhets påminnelser anförda.
Sökanden har ytterligare anfört att det i förrättningsmännens förslag till
uppdämnings- och avtappningsstadga efter "Beroende på väderleksförhållanden eller andra exeptionella orsaker får ovannämnda övre gräns
överskridas kortvarigt med 5 centimeter" antagligen borde stå "och ovannämnda nedre gräns likaså underskridas kortvarigt med 5 centimeter". Sökanden har därtill konstaterat att det i påminnelserna, yrkandena och åsikterna inte har framförts någonting sådant, som med stöd av vattenlagen
skulle utgöra hinder för beviljande av tillstånd för Gunnarsforsens, Silvastforsens och Backforsens kraftverk och som inte sakenligt skulle ha beaktats i syneförrättningsinstrumentet.
FÖRRÄTTNINGSINGENJÖRENS UTLÅTANDE MED ANLEDNING AV PÅMINNELSERNA, YRKANDENA OCH ÅSIKTERNA SAMT SÖKANDENS FÖRKLARING
Förrättningsingenjören har 28.12.2009 tillställt miljötillståndsverket sitt utlåtande med anledning av påminnelserna, yrkandena och åsikterna samt
sökandens förklaring med anledning av dessa. Förrättningsingenjören har
konstaterat att huvuddelen av de nu framförda påminnelserna, yrkandena
och åsikterna har varit i förrättningsmännens kännedom redan under syneförrättningen. Efter att förrättningsmännen har gett sitt utlåtande om dessa
i syneinstrumentet har det inte framgått något sådant nytt, som skulle ha
ändrat förrättningsingenjörens uppfattning.
Förrättningsingenjören har med anledning av Västra Finlands miljöcentrals påminnelse anfört att förrättningsmännen i syneinstrumentet uttalat
sig på följande sätt om miljöcentralens påminnelse och yrkanden: Efter att
regleringen inletts bör det utföras kontroll av projektets verkningar på vattenkvaliteten på ett av miljöcentralen godkänt sätt. De i tillståndsbestämmelserna förordnade kontrollerna och utredningarna preciserar projektets
olika verkningar på basis av vilka tillståndsbestämmelserna justeras tio år
efter att regleringen inletts. Enligt förrättningsmännens åsikt förstör eller
försvagar projektet inte utterns föröknings- eller rastplatser på ett i lagen
avsett sätt och utterns gynnsamma skyddsnivå är inte hotad. Därmed behövs inte ett undantagstillstånd. Förrättningsmännen har försökt minimera
de menliga verkningarna av korttidsregleringen i förslaget till avtappningsstadga och korttidsregleringen har begränsats till vintertid 1.10–30.4. Detta
främjar för sin del förverkligandet av vattenramdirektivets målsättningar.
Förrättningsingenjören har dessutom ansett att sökanden kan beviljas tillstånd med stöd av vattenlagen. Vattenramdirektivet har beaktats i tillståndsbestämmelserna sålunda att förverkligandet av projektet inte hindrar
förverkligandet av vattenramdirektivets målsättningar vid Lappo å. Vid kort-
45
tidsreglering under tiden 1.10–30.4. varierar den övre bassängens vattennivå högst 20 cm, vilket motsvarar miljöcentralens yrkande. Variationen
nedanför kraftverken är som högst i den av påminnaren framförda storleksklassen dvs. ca 50 cm. Enligt förrättningsingenjören har miljöcentralens yrkanden, för det fall att tillstånd beviljas, till stor del beaktats, vilket
framgår av förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser.
Förrättningsingenjören har med anledning av Österbottens TE-centrals
fiskerienhets påminnelse anfört att förrättningsmännen i syneinstrumentet
uttalat sig på följande sätt om fiskerienhetens påminnelse och yrkanden:
Utredningarna är tillräckliga för avgörande av ärendet och tillstånd kan beviljas med stöd av vattenlagen. För att förhindra och begränsa skador har
korttidsregleringen begränsats till tiden 1.10–30.4., avleds alltid minst 1,5
m3/s vatten till vardera ågrenen om vattentillståndet det tillåter, kan fiskvägen byggas samtidigt med kraftverken, utförs fiskeriekonomisk kontroll på
ett av TE-centralen godkänt sätt, åläggs sökanden erlägga en fiskerihushållningsavgift om 1 100 euro/år och justeras tillståndsbestämmelserna 10
år efter att regleringen inletts. Förrättningsmännen har i sitt förslag till tillståndsbestämmelserna framfört att den av sökanden uppgjorda planen
som betjänar rekreationsbruket och fiskerihushållningen i den västra ågrenen skulle förverkligas. Enligt förrättningsingenjören har fiskerienhetens yrkanden huvudsakligen beaktats i förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser.
Förrättningsingenjören har med anledning av Vägförvaltningens Vasa
vägdistrikts påminnelse anfört att vägförvaltningens yrkanden har beaktats i de av förrättningsmännen föreslagna tillståndsbestämmelserna.
Förrättningsingenjören har med anledning av det av Alahärmä kommuns
miljönämnd 15.6.2004 givna utlåtandet, som Kauhava stads miljönämnd
hänvisat till, anfört att förrättningsmännen i syneinstrumentet med anledning av utlåtandet konstaterat att EU:s vattenramdirektiv har beaktats i den
ändrade ansökningsplanen och i förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser. Vid syneförrättningen har det inte framgått att den föreslagna regleringen skulle orsaka skada eller men för odlingarna nedanför Volt.
Förrättningsmännen har föreslagit kontroller och utredningar i tillståndsbestämmelserna för utredning av eventuella oförutsebara skador och men.
Förrättningsingenjören har konstaterat att Kauhava stads (tidigare Alahärmä kommuns) miljönämnds påminnelser och yrkanden har beaktats i förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser. Därtill har förrättningsingenjören hänvisat till det med anledning av Marko Porres och Seppo Sorvistos påminnelse anförda nedan.
Förrättningsingenjören har med anledning av NN:s åsikt konstaterat att
Jormolas resonemang utan tvekan är bra och värt att undersöka. Den av
förrättningsmännen föreslagna tillståndsbestämmelsen om fiskvägen möjliggör beaktande av Jormolas resonemang i tillämpliga delar då fiskvägen
planeras och förverkligas. Fiskerihushållningsmyndigheten bedömer i sinom tid behovet av en fiskväg, men tillståndshavaren måste tillställa miljö-
46
tillståndsverket en ansökan om byggande av en fiskväg. Till denna del
kunde tillståndsbestämmelsen preciseras i miljötillståndsverkets beslut.
Förrättningsingenjören har med anledning av OO:s påminnelse konstaterat att OO bor vid stranden av Tollikkoforsen ovanför det planerade kraftverket vid Gunnarsforsen. Till följd av projektet skulle en del av OO:s
tomtmark gå förlorad liksom även Tollikkoforsen. Förrättningsmännen har i
syneinstrumentet konstaterat att Tollikkoforsen i den östra ågrenen i och
med vattennivåhöjningen förvandlas till ett lugnvattenområde. Huvuddelen
av det område, på vilket OO byggt stigar och andra konstruktioner som betjänar rekreationsbruket och vilket blir under vatten, ägs dock av sökanden.
Åstranden är hög och brant vid påminnarens fastighet. Byggnaderna är belägna på den höga strandbrinken och vattennivåhöjningen har ingen inverkan på dessa. Den del av tomtmarken som blir under vatten ersätts. Enligt
de av förrättningsmännen föreslagna tillståndsbestämmelserna skall fastighetens gångförbindelse till vattenområdet, möjligheten till användning av
stranden och de nuvarande konstruktionerna som betjänar rekreationsbruket i mån av möjlighet bevaras i motsvarande skick som förut. Åtgärderna
som skall utföras bör planeras och förverkligas i samarbete med strandägaren. Tollikkoforsen har känslovärde, som är omöjligt att mäta i pengar.
Saken bör dock också betraktas ur vatten- och vattenkraftsägarens synvinkel. Projektet är inte möjligt utan utbyggande av Tollikkoforsen. Ärendet
bör avgöras enligt stadgandena i vattenlagen och inte enbart på basis av
Tollikkoforsens natur- och andra värden. Förrättningsmännen har i tillståndsbestämmelserna för fastigheternas Kvarnen RNr 11:20 och Marcus
RNr 11:50 del föreslagit en ersättning om 1,5 x 200 m2 x 4 euro/m2 = 1 200
euro. Förrättningsingenjören har konstaterat att med de nämnda åtgärderna och den föreslagna ersättningen kan skadorna och menen som orsakas
påminnarens fastigheter kompenseras. Ersättningsyrkandet om 1 milj. euro
för nedgången i fastigheternas värde är enligt förrättningsingenjörens uppfattning ogrundat.
Förrättningsingenjören har med anledning av Nykarleby fiskeområdes
påminnelse anfört att förrättningsmännen i syneinstrumentet uttalat sig på
följande sätt om fiskeområdets påminnelse och yrkanden: Korttidsregleringen har begränsats till tiden 1.10–30.4, fiskens vandring upp förbi
kraftverken har säkerställts, sikens lekplats förstörs inte och nejonögats
yngelproduktion har utretts i den mån det för avgörande av detta ärende
har varit behövligt. För kompensering av de fiskeriekonomiska skadorna
och menen innehåller tillståndsbestämmelserna dessutom ålägganden gällande fiskerihushållningsavgift samt förverkligandet av en av sökanden
uppgjord plan som betjänar rekreationsbruket och fiskerihushållningen och
som kan betraktas som en fiskevårdsskyldighet. Förrättningsingenjören har
anfört att sökanden kan beviljas tillstånd med stöd av vattenlagen. Enligt
förrättningsingenjörens uppfattning förstör projektet, då det förverkligas på
det av förrättningsmännen föreslagna sättet, inte fiskeområdets fiskeriekonomiska målsättningar gällande Nykarleby älv (Lappo ås nedre lopp). Den
mest centrala målsättningen torde vara möjliggörandet av fiskens vandring
förbi Stadsforsens och Jeppoforsarnas kraftverk.
47
Förrättningsingenjören har med anledning av PP:s och QQ:s påminnelse
anfört att förrättningsmännen i syneinstrumentet uttalat sig på följande sätt
angående projektets inverkan på översvämningar: Vattennivåerna vid
översvämningsflöden ökar inte och flodutskoven, som planerats för kraftverken höjer inte heller dessa vattennivåer. Flodutskoven har dimensionerats för ett högvattenflöde som upprepas en gång per 500 år och som
uppgår till 245 m3/s per ågren. Flodutskovens dimensioneringsflöde är ca
1,5 gånger större än det största hittills iakttagna översvämningsflödet om
160 m3/s per ågren. Kraftverksdammarna avbördar således i framtiden i
alla situationer de ovanifrån kommande vattenmängderna utan att orsaka
extra vattenförhöjning. Enligt den av förrättningsmännen föreslagna tillståndsbestämmelsen skall tillståndshavaren efter inledandet av regleringen utreda eventuella skador och men som orsakas av höjningen av vattennivån på markområden, byggnader, broar, fasta bryggor och övriga
konstruktioner. Om det konstateras uppstå skador pga. vattendränkning
bör tillståndshavaren utan dröjsmål ersätta skadan eller menet på det mest
ändamålsenliga sättet antingen genom åtgärder eller pengar. Om det inte
uppnås avtal om ersättningen skall tillståndshavaren särskilt anhängiggöra
ärendet hos miljötillståndsverket för avgörande.
Förrättningsingenjören har med anledning av RR mfl.:s påminnelse hänvisat till det som förrättningsmännen har anfört i syneinstrumentet om uttern
(ovan under rubrikerna Syneinstrumentet, Förrättningsmännens utlåtande
om projektets verkningar och Inverkan på vattenkvaliteten och Inverkan på
växtlighet och djur). Förrättningsingenjören har ansett att påminnelsen inte
har givit orsak till ytterligare utlåtanden.
Förrättningsingenjören har med anledning av BBB och CCC:s påminnelse
konstaterat att enbart ett meddelande om att ett område reserverats som
tomtmark inte räcker för klassificering av de ifrågavarande stränderna som
tomtmark. Enligt förrättningsingenjörens uppfattning är de yrkade ersättningarna för nedgång i fastigheternas värden ogrundade.
Förrättningsingenjören har med anledning av DDD:s (Forsgården Ab) och
EEE:s påminnelse konstaterat att förrättningsmännen har föreslagit en ersättning om sammanlagt 1 250 euro för fastigheten Forsgård RNr 8:51 för
förlust av markområde och skogsbestånd. Dessutom har förrättningsmännen i tillståndsbestämmelserna föreslagit förstärkande av stranden. Förrättningsingenjören har konstaterat att fastigheten är belägen ovanför
Backforsens kraftverk vid stranden av Bruksviken. Enligt förrättningsingenjörens uppfattning är den föreslagna 1,5-faldiga ersättningen tillräcklig för
förlusten av markområdet, som utgörs av en brant strandbrink och för förlusten av skogsbeståndet. Förrättningsingenjören har ansett att det också
beträffande denna fastighet är frågan om beviljande av bestående nyttjanderätt till markområdet som blir under vatten, medan äganderätten till området kvarstår hos fastighetens ägare. Yrkandet gällande nedgången i fastighetens värde är ogrundat.
48
Förrättningsingenjören har med anledning av FFF:s påminnelse framfört
samma sak, som med anledning av PP:s och QQ:s påminnelse.
Förrättningsingenjören har med anledning av Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f:s åsikt hänvisat till det som den sakkunnige i naturhushållning framfört om en fiskväg och om fiskerihushållningsavgiftens storlek (ovan under
rubrikerna Syneinstrumentet, Förrättningsmännens utlåtande om projektets
verkningar, Inverkan på fiskerihushållningen och MM:s sakkunnigutlåtande
om naturhushållningen) samt till förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser. Förrättningsingenjören har ansett att det inte är motiverat
att höja fiskerihushållningsavgiften. Miljötillståndsverket kan på ansökan
ändra bestämmelserna om fiskevårdsskyldigheten och fiskerihushållningsavgiften om förhållandena väsentligt har förändrats.
Förrättningsingenjören har med anledning av Oy Herrfors Ab:s påminnelse hänvisat till det som han tidigare anfört om fiskvägarna och har konstaterat att förrättningsmännen i syneinstrumentet för påminnarens kraftverk
vid Kiitolaforsen har föreslagit byggande av en fiskväg förbi kraftverket om
det senare visar sig vara behövligt.
Förrättningsingenjören har med anledning av Jakobstadsnejdens Natur
r.f.:s åsikt hänvisat till syneinstrumentet, i vilket det angående den yrkade
miljökonsekvensbedömningen har konstaterats att det enligt Västra Finlands miljöcentrals beslut av 9.1.2008 inte behövs en ny miljökonsekvensbedömning. Vissa privatpersoner har besvärat sig över beslutet och Vasa
förvaltningsdomstol har genom sitt beslut av 30.4.2008 lämnat besväret
utan prövning. Förrättningsingenjören har anfört att tillstånd kan beviljas
med stöd av vattenlagen. Ersättande av vattenkraftverken med vindkraft är
inte en sådan fråga som handläggs i samband med detta ärende. I övrigt
har förrättningsingenjören hänvisat till det han anfört med anledning av Österbottens TE-centrals fiskerienhets påminnelse och Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r:f:s åsikt.
Förrättningsingenjören har med anledning av GGG:s påminnelse konstaterat att på basis av sökandens förklaring med anledning av påminnelsen
samt vattenförings- och vattenståndsuppgifterna för Lappo å har påminnarens marktäktsansökan inte förkastats pga. sökandens utlåtande. Påminnarens ersättningsyrkande är därmed ogrundat.
Förrättningsingenjören har med anledning av Nykarleby stads/Nykarleby
Kraftverks påminnelse anfört att förrättningsmännen i syneinstrumentet
uttalat sig på följande sätt om Nykarleby stads/Nykarleby kraftverks påminnelse och yrkanden: Förrättningsmännen har i tillståndsbestämmelserna föreslagit att kraftverkens reglering bör skötas i samarbete med Stadsforsens kraftverk och så att Stadsforsens kraftverk inte orsakas skada eller
men. Även om yrkandet om en översyn av Stadsforsens fiskevårdsskyldighet verkar vara motiverat, kan de i tillståndet som gäller Stadsforsens
kraftverk fastställda förpliktelsernas ändamålsenlighet och eventuella ändringar av förpliktelserna inte avgöras vid den ifrågavarande förrättningen.
49
Förrättningsingenjören har med anledning av Finlands naturskyddsförbunds Österbottens naturskyddsdistrikts r.f.:s åsikt hänvisat till det
med anledning av övriga påminnelser och yrkanden anförda och har konstaterat att utredningarna är tillräckliga för avgörande av ärendet. Enligt
förrättningsingenjörens uppfattning kommer sökandens och Oy Herrfors
Ab:s ansökningar om byggande av vattenkraftverk att handläggas och avgöras samtidigt i miljötillståndsverket.
Förrättningsingenjören har konstaterat att det inte finns någon orsak att ge
utlåtande om sökandens förklaring med anledning av påminnelserna och
yrkandena förutom då det gäller en precisering av uppdämnings- och avtappningsstadgan. Till stadgan bör det göras ett tillägg så att den senare
delen av den ifrågavarande meningen lyder "och ovannämnda nedre gräns
likaså underskridas kortvarigt med 5 centimeter".
Beträffande vattenvårdens mål har förrättningsingenjören slutligen konstaterat att Lappo å hör till Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområde, beträffande vilket statsrådet har godkänt en förvaltningsplan 10.12.2009. Enligt förvaltningsplanen varierar vattnens
ekologiska tillstånd i Lappo å från nöjaktigt till dåligt. En god status för
vattnen i åns övre lopp kan uppnås vid utgången av år 2015. För uppnående av statusmålet i Lappo ås nedre lopp behövs tilläggstid till år 2027
pga. men som orsakas av jordmånens surhet och pga. strukturella omständigheter, såsom vandringshindret i Nykarleby. De centrala målen för
Lappo ås vattenvård är förbättrande av vattenkvaliteten och möjliggörande
av fiskens vandring.
Enligt förrättningsingenjören inverkar projekten som gäller byggande av
vattenkraftverk i Jeppoforsarna och den till dessa hörande regleringen av
Lappo å förverkligade på det av förrättningsmännen framförda sättet inte
på Lappo ås vattenkvalitet på ett sådant sätt att de skulle förhindra uppnående av de i förvaltningsplanen för Lappo å uppställda målen. Enligt förrättningsingenjören kan man motiverat bedöma att en höjning av vattennivån ovanför kraftverken till nivån N60 +21,50 m till och med minskar surhetsbelastningen från strandområdena. Vattenytans nivåvariation om ca
20 cm, som sker med korta intervaller ökar inte heller surhetsbelastningen.
Bestämmelserna gällande kontroll av vattenkvaliteten preciserar projektens
verkningar på vattenkvaliteten och kontrollresultaten skall kunna beaktas
vid översyn av tillståndsbestämmelserna. En ansökan om översyn av tillståndsbestämmelserna bör tillställas regionförvaltningsverket inom 10 år
från inledandet av regleringen. Fiskens vandring möjliggörs med de föreslagna tillståndsbestämmelserna.
TILLÄGGSUTREDNING
Förrättningsingenjören har 15.11.2010 tillställt Södra Finlands regionförvaltningsverk ett korrigerat förslag till tillståndsbestämmelser och en
50
25.11.2010 tillställd, 3.12.2008 daterad utredning över men och den kraftekonomiska nyttan.
ANTECKNING
Regionförvaltningsverket har 16.6.2011 med sitt beslut nr 94/2011/4 beviljat Oy Herrfors Ab tillstånd att i Lappo ås västra fåra bygga ett nytt vattenkraftverk i Kiitolaforsen inklusive tillhörande byggarbeten och deponeringar, att rensa Lappo å uppströms och nedströms kraftverket och att riva
konstruktionerna till det gamla vattenkraftverket i Kiitolaforsen på Lappo ås
vattenområde samt att reglera Lappo å i Överjeppo by i Nykarleby stad.
REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE
Tillståndsavgörande
Regionförvaltningsverket i Södra Finland beviljar Jeppo Kraft Andelslag
tillstånd att i Lappo å bygga Gunnarsforsens, Silvastforsens och Backforsens vattenkraftverk inklusive tillhörande byggarbeten och deponeringar,
att rensa Lappo å nedströms Backforsens kraftverk och att reglera Lappo å
i Jungar och Överjeppo byar i Nykarleby stad i enlighet med planen daterad 21.3.2006, dock så ändrad som framgår av tillståndsbestämmelserna.
Regionförvaltningsverket beviljar Jeppo Kraft Andelslag bestående nyttjanderätt till det för projektet nödvändiga markområdet som hamnar under
kraftverkskonstruktionerna och markområdet, som förvandlas till vattenområde till följd av uppdämningen tillhörande fastigheterna som nämns i tillståndsbestämmelse 32) och till strandbrinkarna vid Lappo å vilka till följd
av uppdämningen förvandlas till vattenområde.
Ersättningarna för de bestående nyttjanderätterna till markområdena som
behövs för projektet samt för markområde och trädbestånd som går förlorade har fastställts i tillståndsbestämmelse 32). På förhand bedömt orsakar
projektet ingen annan skada, men eller förlust av förmån, som enligt vattenlagen borde ersättas.
Tillståndshavaren bör följa stadgandena i vattenlagen och följande tillståndsbestämmelser.
Tillståndsbestämmelser
Konstruktioner för Gunnarsforsens kraftverk (östra grenen dvs. Jungarågrenen)
1) Kraftstationen med tillhörande flodutskov, över- och underfallskanalen
samt jorddammarna placeras vid påle 55+40 i Jungarågrenen i Lappo å i
enlighet med den 9.1.2002 daterade ritningen nr 1006-8 Gunnarsforsens
kraftverk, planritning 1:1000. Förbindelseväg till kraftstationen ordnas från
åns västra strand.
Kraftstationen och flodutskoven görs i enlighet med den 9.1.2002 daterade
ritningen nr 1006-9 Gunnarsforsens kraftverk, plan- och längdsnitt 1:200.
Inloppsöppningen till kraftstationen är ca 6,5 m bred och tröskelhöjden ca
N60 +12,5 m. Inloppsöppningen förses med galler. Vattenvägarna till kraft-
51
stationen måste kunna stängas från nedströms- och uppströmssidan.
Kraftverkets volymflöde är ca 20 m3/s och kraftverket kan förses med två
turbiner.
2) Uppströms fördjupas åfåran på en ca 40 meters sträcka på så sätt att
kanalens bottennivå framför kraftstationen är N60 +12,0 m. Härifrån uppströms stiger bottnen med lutningen 1:7 till åns naturliga bottennivå. Bottenbredden på kanalen är 7,0 m och lutningen på sidoslänterna 1:2.
Nedströms grävs en kanal vars bottennivå är N60 +9,0 m vid sugrörsöppningen, bottenbredden 7,0 m och lutningen på sidoslänterna 1:2. Botten på
kanalen stiger nedströms på en sträcka av ca 50 m med lutningen 1:7 till
åns naturliga bottennivå.
3) Två flodutskov byggs i samband med kraftstationen på dess östra sida.
Flodutskoven har en bredd på minst 6,25 m och en tröskelhöjd på högst
N60 +17,4 m. Utskoven förses med maskindrivna stängningsluckor.
Kraftstationen och flodutskovskonstruktionerna sammanfogas med åfårans
strandbräddar med jorddammar. Jorddammarnas krönhöjd är minst N60
+23,5 m, krönbredd minst 4,0 m och slänternas lutning 1:2.
Innan dammkonstruktionerna tas i bruk måste dammsäkerhetsmyndigheten tillställas de planer och utredningar som avses i dammsäkerhetslagen
och dammsäkerhetsförordningen.
Konstruktioner för Silvastforsens kraftverk (östra grenen dvs. Jungarågrenen)
4) Kraftstationen med tillhörande flodutskov, över- och underfallskanalen
samt jorddammarna placeras vid påle 8+00 i Jungarågrenen i Lappo å i
enlighet med den 9.1.2002 daterade ritningen nr 1006-10 Silvastforsens
kraftverk, planritning 1:1000. Förbindelseväg till kraftstationen ordnas från
åns östra strand.
Kraftstationen och flodutskoven görs i enlighet med den 9.1.2002 daterade
ritningen nr 1006-11 Silvastforsens kraftverk, plan- och längdsnitt 1:200.
Inloppsöppningen till kraftstationen är ca 6,5 m bred och tröskelhöjden ca
N60 +7,5 m. Inloppsöppningen förses med galler. Vattenvägarna till kraftstationen måste kunna stängas från nedströms- och uppströmssidan.
Kraftverkets volymflöde är ca 20 m3/s och kraftverket kan förses med två
turbiner.
5) Uppströms fördjupas åfåran på en ca 35 meters sträcka på så sätt att
kanalens bottennivå framför kraftstationen är N60 +7,0 m. Härifrån uppströms stiger bottnen med lutningen 1:7 till åns naturliga bottennivå. Bottenbredden på kanalen är 7,0 m och lutningen på sidoslänterna 1:2.
Nedströms grävs en kanal vars bottennivå är N60 +4,0 m vid sugrörsöppningen, bottenbredden 7,0 m och lutningen på sidoslänterna 1:2. Botten på
52
kanalen stiger nedströms på en sträcka av ca 40 m med lutningen 1:7 till
åns naturliga bottennivå.
6) Två flodutskov byggs i samband med kraftstationen på dess västra sida.
Flodutskoven har en bredd på minst 6,25 m och en tröskelhöjd på högst
N60 +11,0 m. Utskoven förses med maskindrivna stängningsluckor.
Kraftstationen och flodutskovskonstruktionerna sammanfogas med åfårans
strandbräddar med jorddammar. Jorddammarnas krönhöjd är minst N60
+17,0 m, krönbredd minst 4,0 m och slänternas lutning 1:2.
Innan dammkonstruktionerna tas i bruk måste dammsäkerhetsmyndigheten tillställas de planer och utredningar som avses i dammsäkerhetslagen
och dammsäkerhetsförordningen.
Konstruktioner för Backforsens kraftverk (västra grenen dvs. Keppogrenen)
7) Kraftstationen med tillhörande flodutskov, över- och underfallskanalen
samt jorddammarna placeras vid påle 229+60 i Keppogrenen i Lappo å i
enlighet med den 19.12.2005 daterade ritningen nr 1006-12-M1 Backforsens kraftverk, planritning 1:2000. Förbindelseväg till kraftstationen ordnas
från åns västra strand.
Kraftstationen och flodutskoven görs i enlighet med den 19.12.2005 daterade ritningen nr 1006-12-M1 Backforsens kraftverk, planritning 1:2000. Inloppsöppningen till kraftstationen är ca 6,5 m bred och tröskelhöjden ca
N60 +12,5 m. Inloppsöppningen förses med galler. Vattenvägarna till kraftstationen måste kunna stängas från nedströms- och uppströmssidan.
Kraftverkets volymflöde är ca 20 m3/s och kraftverket kan förses med två
turbiner.
8) Uppströms fördjupas åfåran framför kraftverket på en ca 15 meters
sträcka på så sätt att kanalens bottennivå framför kraftstationen är N60
+12,0 m. Härifrån uppströms stiger bottnen med lutningen 1:7 till åns naturliga bottennivå. Bottenbredden på kanalen är 7,0 m och lutningen på sidoslänterna 1:2.
Nedströms grävs en kanal vars bottennivå är N60 +9,0 m vid sugrörsöppningen, bottenbredden 7,0 m och lutningen på sidoslänterna 1:2. Botten på
kanalen stiger nedströms på en sträcka av ca 40 m med lutningen 1:7 till
åns rensningsdjup N60 +14,5 m.
Åfåran nedströms kraftverket rensas mellan pålarna 226+00 och 229+50
på så sätt att bottennivån på rensningen är N60 +14,5 m, bottenbredden 18
m och lutningen på sidoslänterna 1:2.
9) Två flodutskov byggs i samband med kraftstationen på dess östra sida.
Flodutskoven har en bredd på minst 6,25 m och en tröskelhöjd på högst
N60 +17,4 m. Utskoven förses med maskindrivna stängningsluckor.
53
Uppströms flodutskoven grävs en ca 80 m lång inloppskanal, vars bottennivå är minst N60 +16,5 m. På åfårans sida sammanfogas kanalbottnen
med åns naturliga bottennivå och vid stranden är lutningen på sidoslänten
10:1 i bergskärningen och 1:2 i jordskärningen.
Kraftstationen och utskovskonstruktionerna sammanfogas med åfårans
strandbräddar med jorddammar. Jorddammarnas krönhöjd är minst N60
+23,5 m, krönbredd minst 4,0 m och slänternas lutning 1:2. Förbindelseväg
till kraftverket ordnas från åns västra strand.
Innan dammkonstruktionerna tas i bruk måste dammsäkerhetsmyndigheten tillställas de planer och utredningar som avses i dammsäkerhetslagen
och dammsäkerhetsförordningen.
Stadga om uppdämning och avtappning vid kraftverken
10) Avtappningen vid Gunnarsforsens och Backforsens kraftverk ska skötas så att vattenståndet vid Keppo pegel nr 4400610 inte överskrider höjden N60 +21,50 m och inte underskrider höjden N60 +21,30 m när totalvattenföringen i Lappo å är högst 120 m3/s. På grund av väderförhållanden eller andra exceptionella orsaker får nämnda maximigräns under kort tid
överskridas med högst 5 cm och nämnda minimigräns under kort tid underskridas med högst 5 cm. När totalvattenföringen i Lappo å överstiger
120 m3/s får vattenståndet vid Keppo pegel stiga i enlighet med pegelns
naturliga avbördningskurva.
Avtappningen vid Silvastforsens kraftverk ska skötas så att vattenståndet
uppströms kraftverket inte överskrider höjden N60 +15,00 m och inte underskrider höjden N60 +14,80 m. På grund av väderförhållanden eller andra
exceptionella orsaker får nämnda maximigräns under kort tid överskridas
med högst 5 cm och nämnda minimigräns under kort tid underskridas med
högst 5 cm. Om tillflödet i Jungarågrenen är större än 190 m3/s får vattenståndet uppströms kraftverket stiga så mycket som motsvarar utskovens
avbördningsförmåga.
11) Avtappningen genom Gunnarsforsens kraftverk ska alltid uppgå till
minst 1,5 m3/s. Avtappningen genom Backforsens kraftverk och fiskvägen
som eventuellt byggs i samband med kraftverket bör alltid sammanlagt
uppgå till minst 1,5 m3/s. När totalvattenföringen i Lappo å underskrider 3
m3/s vid förgreningsstället i Keppo, avtappas tillflödet genom dessa kraftverk och fiskvägen dock i enlighet med flödesfördelningen.
Fördelningen av vattenföringen mellan Keppogrenen och Jungarågrenen
förblir oförändrad. Fördelningen av vattenföringen framgår av fördelningskurvan som uppgjorts av vatten- och miljöstyrelsen och som finns med på
ritning nr 1006-7 daterad 9.1.2002.
54
Avtappningen genom Silvastforsens kraftverk bör alltid uppgå till minst 1,5
m3/s. När totalvattenföringen i Lappo å underskrider 3 m3/s vid förgreningsstället i Keppo, avtappas dock tillflödet från Jungarågrenen genom
kraftverket.
12) Vid Gunnarsforsens och Backforsens kraftverk får man utöva korttidsreglering under tiden 1.10–30.4. på så sätt att vattenståndet vid Keppo pegel hålls inom maximi- och minimigränserna för uppdämningshöjderna i
tillståndsbestämmelse 10). Vid Silvastforsens kraftverk får man utöva korttidsreglering under tiden 1.10–30.4. på så sätt att vattenståndet uppströms
från kraftverket hålls inom maximi- och minimigränserna för uppdämningshöjderna i tillståndsbestämmelse 10). Under tiden 1.5–30.9. är korttidsreglering förbjuden.
Avtappningarna och ändringar i dem ska göras på det sätt som beskrivs i
den 25.5.2007 daterade tilläggsutredningen "Precisering av avtappningsstadgan" och 30.10.2007 daterade tilläggstutredningen "Korttidsregleringens inverkan på vattenområdena nedströms" och även annars ska dessa
göras så att de orsakar så litet skada eller men som möjligt i vattendraget.
Under tiden som islocket bildas i ån ska avtappningarna skötas så att ett
bestående istäcke bildas så snabbt som det bara under rådande omständigheter är möjligt.
13) Avtappningarna vid ovan nämnda kraftverk ska skötas så att de inte
orsakar minskad vattenkraftproduktion eller annan skada vid nedströms
belägna Stadsforsens kraftverk ägt av Nykarleby stad eller Kiitolaforsens
kraftverk som eventuellt byggs av Oy Herrfors Ab. Ägarna till nämnda
kraftverk ska meddelas när regleringen inleds. Särskilt under tiden som
man bygger upp en regleringspraxis bör man följa med vilka effekter regleringen medför för Stadsforsens kraftverk och för det planerade Kiitolaforsens kraftverk. Detta ska göras i samarbete med representanter som
ägarna till nämnda kraftverk utser.
Peglar
14) För kontroll av vattenståndet ska man i anslutning till kraftverksdammarna som byggs, uppströms på lämplig och lättillgänglig plats montera en
fast pegel med en centimeterskala. För dammarna vid Gunnarsforsen och
Backforsen ska måttskalan förses med en klar angivelse av höjderna N60
+21,30 m och +21,50 m samt vid Silvastforsens damm höjderna N60
+14,80 m och +15,00 m.
För kontroll av vattenståndet i Jungarågrenen i Lappo å ska man i anslutning till bron vid Gunnarsforsen samt bron vid Silvastforsen ovanför Silvastforsens kraftverk och nedströms vid Hakolaforsen på lättillgänglig plats
montera en fast pegel med en centimeterskala.
För kontroll av vattenståndet i Keppogrenen i Lappo å ska man nedströms
från Backforsens kraftverk vid fiskestället invid Lavastforsen på lättillgänglig plats montera en fast pegel med en centimeterskala.
55
Utförande av arbeten
15) Byggnadsarbetena ska utföras på sådant sätt och vid sådan tidpunkt
att de ger upphov till minsta möjliga skada och störning av vattendraget
och dess användning samt så att inte näringslivs- och annan verksamhet i
omgivningen störs. Gräv- och byggarbeten som gör vattnet grumligt får inte
utföras under fiskarnas lektid. Rensningsarbetena ska göras vid en tidpunkt när vattenföringen är som minst.
16) Kraftverken ska anpassas så bra som möjligt till miljön i enlighet med
tilläggsutredningen "Planeringsprinciper samt kostnadsberäkning för miljöanpassning av tre vattenkraftverk i Jeppo, Nykarleby" från år 2009 och
tilläggsutredningen daterad 4.12.2007 "Principiell plan över fiskväg vid
Backforsens kraftverk samt andra rekreationsmöjligheter vid Jeppo Kraft
Andelslag vattenkraftverkprojekt".
17) För att kunna utföra byggarbetena får man bygga tillfälliga arbetsdammar och arbetsplatsvägar. Byggarbetena ska utföras så att det inte orsakar
mer skada eller men än vad ett genomförande av planen utan orimliga
kostnader kräver.
18) Massorna från rensningen och grävningen ska deponeras på område
som tillståndshavaren äger eller på markområde där man med markägaren
kommit överens om att man får deponera massor. Massorna som deponeras ska formas så att de smälter in i miljön och de får inte heller orsaka
skada eller men för allmänt eller enskilt intresse. Massorna ska deponeras
så att de inte kan rinna tillbaka i vattendraget.
19) Tillståndshavaren ska på egen bekostnad avlägsna träd och buskar
från områden som hamnar under vatten och konstruktioner i samarbete
med områdets ägare, ifall inte ägaren själv vill göra det. De stora asparna
och granarna som finns närmast stranden på flygekorrens utbredningsområde mellan Tollikkoforsen och Gunnarsforsen ska i mån av möjlighet bevaras.
20) Efter avslutade byggarbeten ska byggavfallet avlägsnas från byggplatserna, deras omgivningar och från områdena som hamnar under vatten.
Även arbetstida dammar och vägar ska avlägsnas, om man inte för vägarnas del kommer överens om annat med fastighetsägaren. Spåren efter
byggarbetena och jord- och stenhögarna som uppstått till följd av grävarbeten samt slänterna till brinkar, vägar och schakt ska jämnas ut och anpassas till det omgivande landskapet. Speciell uppmärksamhet ska fästas
vid de deponeringsområden som finns på synliga platser.
Underhåll
21) Tillståndshavaren ska hålla de i detta tillstånd nämnda kraftverkskonstruktionerna, jorddammarna, strandförstärkningarna, servicevägarna,
rensningarna, deponeringarna, den eventuella fiskvägen och övriga konstruktioner i erforderligt skick. Det för bevarandet av gångförbindelsen och
möjligheten att nyttja stranden behövliga underhållet av konstruktionerna
56
åligger fastighetsägaren efter att tillståndshavaren har återställt dem i ursprungligt skick.
Åtgärder för att förhindra skador och men
22) Tillståndshavaren ska skydda den kulturhistoriskt värdefulla kvarnbyggnaden vid Silvastforsens kraftverk i enlighet med den år 2009 gjorda
tilläggsutredningen "Planeringsprinciper samt kostnadsberäkning för miljöanpassning av tre vattenkraftverk i Jeppo, Nykarleby".
23) Tillståndshavaren ska höja brolockets konstruktioner på Silvastforsens
landsvägsbro vid påle 12+35 i Jungarågrenen med minst 1,0 m och till behövliga delar även annars reparera brokonstruktionerna och vägen på
båda sidor om bron. Tillståndshavaren ska göra upp en plan för höjningen
och reparationen av bron och vägen och tillställa vägmyndigheten planen
för godkännande samt utföra arbetet i samarbete med vägmyndigheten.
24) Tillståndshavaren ska under kraftverkets byggtid och efter att regleringen inletts utföra kontroll av kraftverksprojektets eventuella verkningar på den kulturhistoriskt värdefulla gamla Silvast landsvägsbron belägen
vid påle 9+00 i Jungarågrenen. Vid behov ska tillståndshavaren förstärka
bron till behövliga delar för att säkerställa dess hållbarhet på så sätt att
brons kulturhistoriska betydelse bevaras.
25) Tillståndshavaren ska på egen bekostnad innan regleringen inleds i
samarbete med fastighetsägaren förstärka den del av stranden som är i
särskilt bruk åtminstone på följande fastigheter om man inte kommer överens om annat med fastighetsägaren:
Uppströms Backforsen och kraftverksområdet, Överjeppo by
Forsgård RNr 8:51
Norråker V RNr 9:22
Lund RNr 7:56
Nedströms Backforsen, Överjeppo by
Tallbacken RNr 8:97
Hietamäki RNr 8:96
Astridas RNr 8:84
Rönnqvist RNr 7:61
Samfällda kvarnplatser RNr 878:4 (Lavastforsen, gamla kvarnområdet)
Uppströms Gunnarsforsen och kraftverksområdet, Jungar by
Renfält RNr 10:99
Kvarnen RNr 11:20
Holmback RNr 11:35
Tollikko RNr 11:47
Marcus RNr 11:50
Påjo RNr 11:51
57
Nedströms Gunnarsforsen, Jungar by
Åbrink RNr 10:74
Dahlkvist RNr 10:82
Alfors RNr 10:97
Uppströms Silvastforsen och kraftverksområdet, Jungar by
Åbrant RNr 3:45
Älvbo RNr 3:102
Forsgård RNr 3:121
Åbacka RNr 3:46
Kvarnbacken RNr 3:140
Broända RNr 3:141
Nedströms Silvastforsen, Överjeppo by
Holmända RNr 1:95
Ifall kontroller som görs efter att regleringen inletts eller andra utredningar
så visar, ska tillståndshavaren förstärka strandbankarna för att förhindra
skador och men även på andra stränder som är i särskilt bruk eller kommer
att tas i särskilt bruk och som påverkas av regleringen, ifall man inte kommer överens om annat med fastighetsägaren. Stranden ska förstärkas i
samarbete med fastighetsägaren. Stränder som tagits eller kommer att tas
i särskilt bruk anses vara stränder vid byggplatser, lagerområden, tomtmark, trädgård, åker, simstrand eller annat motsvarande område.
I samband med att stranden förstärks ska tillståndshavaren i samarbete
med fastighetsägaren se till så att det finns gångförbindelse till vattenområdet och möjlighet att nyttja stranden åtminstone på samma sätt som innan projektet. Tillståndshavaren ska se till att alla strandfastigheter som
påverkas av regleringen har gångförbindelse till vattenområdet och möjlighet att nyttja stranden åtminstone på samma sätt som innan projektet.
26) Tillståndshavaren ska genomföra återställandet av landskapet i kraftverksomgivningarna i enlighet med den år 2009 gjorda tilläggsutredningen
"Planeringsprinciper samt kostnadsberäkning för miljöanpassning av tre
vattenkraftverk i Jeppo, Nykarleby".
Tillståndshavaren ska i samarbete med fastighetsägaren planera och
genomföra detaljerade åtgärder för fastigheterna i Jungar by vilka ingår i
nämnda tilläggsutredning: Kvarnbacken RNr 3:140, Broända RNr 3:141,
Mellanåkern RNr 4:196, Marcus RNr 11:50, Kvarnen RNr 11:20 och Elenius RNr 11:19.
27) Ifall de åtgärder som avses i detta beslut medför att tillgången till vatten
från åfåran, brunn, källa eller annan vattentäkt förhindras eller försvåras
avsevärt för någon fastighet, ska tillståndshavaren ersätta skadan eller om
fastighetsägaren eller den som med stöd av annan särskild rätt tar vatten
därifrån så kräver, ska tillståndshavaren i stället för ekonomisk ersättning
vidta nödvändiga åtgärder för att trygga fastighetens tillgång till vatten på
58
det sätt som stadgas i 11 kap. 12 § 1 mom. vattenlagen. Ifall man inte
kommer överens om ersättningen eller de åtgärder som ska utföras i stället, kan den som lidit skada, i den ordning som stadgas om ansökningsärenden i vattenlagen, föra ärendet för avgörande till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland utan hinder av att tillståndsbeslutet vunnit
laga kraft.
28) Tillståndshavaren ska på egen bekostnad, om man inte kommer överens om annat, utföra till följd av genomförandet av projektet nödvändiga
reparations- och ändringsarbeten på täckdikningars utloppsöppningar samt
på vatten-, avlopps-, el- och telefonledningar samt ombesörja flyttningar av
råmärken.
Bestämmelser för fiskerihushållning
29) Tillståndshavaren ska årligen inom januari månad från det att byggandet av kraftverken inleds betala en fiskerihushållningsavgift på 3 000 euro
till fiskerihushållningsenheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten att användas till åtgärder som ska minska fiskeriekonomiska skador och men inom kraftverkens och regleringens verkningsområde. Den
första fiskerihushållningsavgiften ska betalas innan arbetena inleds det år
som byggandet i enlighet med detta beslut börjar. Angående planen för hur
avgiften kommer att användas ska man inom verkningsområdet höra fiskelagen, fiskeområdena och Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f.
30) Tillståndshavaren ska anlägga en fiskeplats i Lavastforsens forsområde i enlighet med tilläggsutredningen daterad 4.12.2007 "Principiell plan
över fiskväg vid Backforsen kraftverk samt andra rekreationsmöjligheter vid
Jeppo Kraft Andelslag vattenkraftverkprojekt".
31) Tillståndshavaren kan samtidigt med byggandet av kraftverket bygga
fiskvägen i samband med Backforsens kraftverk. Den preliminära planen
för fiskvägen framgår av tilläggsutredningen som nämndes i föregående
tillståndsbestämmelse. Planen för fiskvägen, som även innehåller de flöden som ska ledas in i fiskvägen under olika årstider, ska justeras och förverkligas i samarbete med fiskerihushållningsenheten vid Närings-, trafikoch miljöcentralen i Österbotten samt Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f. Man
bör kontrollera att fiskvägen fungerar och säkerställa detta genom att vid
behov göra ändringar i fiskvägen. Ansökan och den justerade planen för
byggandet av fiskvägen ska tillställas Regionförvaltningsverket i Västra och
Inre Finland i god tid innan byggarbetena med kraftverken inleds.
Om fiskvägen vid Backforsens kraftverk inte byggs i samband med byggandet av kraftverket, ska tillståndshavaren planera och bygga en fiskväg
eller fiskvägar i samband med vattenkraftverken, ifall det senare ur fiskerihushållningssynvinkel visar sig vara behövligt. Fiskerihushållningsmyndigheten dvs. fiskerihushållningsenheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten bedömer om fiskvägen eller fiskvägarna är behövliga.
Fiskvägen eller fiskvägarna ska planeras och byggas i samarbete med fis-
59
kerihushållningsmyndigheten och Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f. Man bör
kontrollera att fiskvägen eller fiskvägarna fungerar och säkerställa detta
genom att vid behov göra ändringar i fiskvägen eller fiskvägarna. Ansökan
och planen för byggande av fiskvägen eller fiskvägarna, som även innehåller de flöden som ska ledas in i fiskvägen under olika årstider, ska tillställas
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland före en tidpunkt som
bestäms av fiskerihushållningsmyndigheten och baserar sig på behovet
inom fiskerihushållningen.
Ersättningar 32) Tillståndshavaren ska, om inget annat överenskommits, betala ersättningar i ett för allt för de bestående nyttjanderätterna till det markområde
som hamnar under kraftverkskonstruktionerna och det markområde som
ändras till vattenområde till följd av uppdämningen, vilka är belägna på
nedanstående fastigheter i Jungar by i Nykarleby stad. Ersättningarna beräknas utgå till halvannan gång värdet i enlighet med 11 kap. 6 § vattenlagen: Ägasuppgifter och ersättningssummar har tagits bort nätupplagans beslut.
Fastighetens namn och RNr
Kvarnbacken RNr 3:140
Marcus RNr 11:50
Grunder för ersättning
Under konstruktioner 130 m2
Under vatten 277 m2
Ägare
EE och FF
OO
Ersättning €
Tillståndshavaren ska, om inget annat överenskommits, dessutom betala
en ersättning i ett för allt uppgående till 1 250 euro åt Forsgården Ab som
äger fastigheten Forsgård RNr 8:51 belägen i Jungar by i Nykarleby stad
för förlusten av markområde och trädbestånd. Ersättningen för markområdet utgår till halvannan gång värdet i enlighet med 11 kap. 6 § vattenlagen.
Ersättningarna i ett för allt ska betalas innan arbetena inleds, men dock
senast inom två månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. På det
försenade beloppet ska i enlighet med 4 § 1 mom. räntelagen betalas en
årlig dröjsmålsränta som är sju procentenheter högre än den i 12 § avsedda referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga. Deponering som avses i
11 kap. 15 § vattenlagen ska inte göras på grund av att de förmåner som
ska ersättas är obetydliga.
33) Tillståndshavaren ska utan dröjsmål ersätta de skador som uppstår av
arbetenas utförande och som omedelbart framträder åt den som lidit skada
om inget annat överenskommits.
Tillståndshavaren ska i pengar ersätta stranderosion som regleringen orsakar på annan än i särskilt bruk tagen strand, ifall det inte finns särskilda
skäl till förstärkning av stranden eller den som lider skada kräver annat.
Ifall projektet som avses i detta beslut orsakar sådan skada, men eller förlust av förmån, som när tillståndet meddelas inte har förutsetts och som
tillståndshavaren enligt stadgandena i vattenlagen är ansvarig för, men
som man inte kommer överens om, ska tillståndshavaren tillställa Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland ärendet för avgörande. Den
som lidit förlust av förmån eller om allmänt intresse så kräver kan vederbö-
60
rande myndighet även tillställa regionförvaltningsverket ett sådant här
ärende för avgörande enligt det förfaringssätt som stadgas om ansökningsärenden i vattenlagen utan hinder av att tillståndsbeslutet vunnit laga
kraft.
Kontroll
34) Tillståndshavaren ska dagligen kontrollera högsta och lägsta vattenstånd på de fasta peglar som monterats i samband med kraftverksdammarna. Över vattenståndsobservationerna bör föras bok och i den bör noteras nämnda vattenstånd och vattenmängderna som samtidigt släpps
igenom turbinerna och flodutskoven och deras dygnsmedelvärden samt
förändringar i avtappningssätt inklusive tidpunkter. Uppgifterna om vattenstånden, den avtappade vattenmängden och de beräkningar som utförts
ska uppbevaras och tillställas ansvarsområdet för miljö och naturresurser
vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten samt miljövårdsmyndigheterna i såväl Nykarleby som Kauhava stad på de tidpunkter
som de bestämmer och om så yrkas ges till påseende åt dem vilkas förmån eller rättighet kan vara beroende av uppgifterna.
35) Tillståndshavaren ska kontrollera hur regleringen påverkar strandzonen inom regleringens verkningsområde i Lappo å mellan pålarna 150+00
(Hakolaforsen) - 438+00 (Piri bro) på det sätt som godkänts av ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i
Södra Österbotten under en period av minst fem år. Kontrollen ska inledas
innan regleringen påbörjas. Kontrollresultaten ska tillställas nämnda ansvarsområde samt fiskerihushållningsenheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten.
36) Tillståndshavaren ska kontrollera projektets verkningar på vattendragets isförhållanden, vattenkvalitet, djurliv och växtlighet under arbetstiden
och under tiden som regleringen pågår på det sätt som godkänts av ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Kontrollen av vattenkvaliteten ska innehålla
uppföljning av surheten, metallhalterna (speciellt Cd), syresituationen i
åområdet uppströms dammarna och eutrofieringen. I kontrollen ska man
även beakta hur projektet inverkar på utterns, flygekorrens och strömstarens levnadsförhållanden. Kontrollen kan utföras som en del av samkontrollen av Lappo å. Kontrollplanen ska tillställas nämnda ansvarsområde
för godkännande inom tre månader efter att detta beslut vunnit laga kraft
och i god tid innan byggnadsarbetet inleds. Kontrollresultaten ska tillställas nämnda ansvarsområde samt fiskerihushållningsenheten vid Närings-,
trafik- och miljöcentralen i Österbotten.
37) Tillståndshavaren ska kontrollera projektets verkningar på fiskerihushållningen inklusive den eventuella fiskvägens funktion på det sätt som
godkänts av fiskerihushållningsenheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten. Kontrollen kan utföras som en del av samkontrollen av
Lappo å. Kontrollplanen ska tillställas nämnda fiskerihushållningsenhet för
godkännande inom tre månader efter att detta beslut vunnit laga kraft och i
god tid innan byggnadsarbetet inleds. Kontrollresultaten ska tillställas
61
nämnda fiskerihushållningsenhet samt ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten.
38) Tillståndshavaren ska genom kontroller och mätningar i terrängen inom
regleringens verkningsområde utreda eventuella skador och men som en
höjning av vattenytan kan orsaka markområden, byggnader, broar, fasta
bryggor och andra konstruktioner. Ifall det konstateras att projektet orsakat
vattensjuk mark eller annan skada eller men, ska tillståndshavaren utan
dröjsmål vidta åtgärder för att reparera skadorna eller ersätta orsakade
skador och men. Vid behov är förfaringssättet det som sägs i tillståndsbestämmelse 33).
Tid för utförande av arbetena
39) De byggnadsarbeten som avses i detta beslut ska inledas inom fyra år
och slutföras till väsentliga delar inom åtta år från det att detta beslut vunnit
laga kraft vid äventyr att tillståndet och de beviljade nyttjanderätterna annars förfaller.
Meddelanden
40) Tillståndshavaren ska innan byggarbetena och regleringen inleds
skriftligen på förhand meddela om detta till ansvarsområdet för miljö och
naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten,
fiskerihushållningsenheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten samt till miljövårdsmyndigheterna i Nykarleby och Kauhava stad.
Vederbörande markägare ska meddelas på ändamålsenligt sätt.
41) Tillståndshavaren ska inom 60 dagar från det att byggarbetena blivit
färdiga skriftligen meddela om detta till Regionförvaltningsverket i Västra
och Inre Finland, ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-,
trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, fiskerihushållningsenheten
vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten samt till miljövårdsmyndigheterna i Nykarleby och Kauhava stad.
Ansökan om översyn
42) Tillståndshavaren ska gällande projektet tillställa Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland en ansökan om översyn av de för vattenmiljön och dess användning betydande tillståndsbestämmelserna för avgörande inom tio år från det att kraftverken har tagits i bruk och regleringen
har inletts. Till ansökan ska bifogas tillståndshavarens framställning om
översyn av tillståndsbestämmelserna inklusive motiveringar samt resultat
och rapporter enligt kontrollskyldigheterna som bestämts i de tidigare
nämnda tillståndsbestämmelserna samt uppskattningar av hur projektet
har påverkat vattenmiljön och dess användning. Regionförvaltningsverket
kan i sitt avgörande vid behov bestämma att en ny ansökan om översyn av
tillståndsbestämmelserna ska göras.
62
Motiveringar
Syftet med projektet
Syftet med projektet är att bygga tre vattenkraftverk i Lappo ås nedre lopp i
Jungarå och Keppo ågrenar i Jeppoforsarna i Nykarleby stad och att reglera Lappo å för att utnyttja vattenkraften i denna del av vattendraget och
öka produktionen av vattenkraften.
Vattenkraft
I projektet tar man i bruk vattenkraften som uppstår mellan uppdämningshöjden N60 +21,50 m för Gunnarsforsens kraftverk i Lappo ås östra gren
dvs. Jungarågrenen och underfallsvattnet ca N60 +10,00 m vid Silvastforsens kraftverk samt mellan uppdämningshöjden N60 +21,50 m för Backforsens kraftverk i västra grenen dvs. Keppogrenen och dess underfallsvatten
på ca N60 +16,00 m. Denna vattenkraft är helt och hållet belägen på de
vattenområden som ägs av sökanden Jeppo Kraft Andelslag på fastigheten Lappo å RNr 29:0 (Jungar, Nykarleby) och Lapuan joki RNr 28:0 (Heikkilä, Kauhava). Sökanden har sålunda såsom ägare rätt i enlighet med 3
kap. 3 § vattenlagen till all vattenkraft som genom projektet tas i bruk. Under syneförrättningen framfördes till denna del inga påminnelser eller yrkanden.
Nyttan av projektet
Den kapitaliserade nyttan, som projektet medför genom ibruktagandet av
vattenkraften beräknat enligt vattenlagen är enligt den 3.12.2008 reviderade beräkningen ca 11,6 miljoner euro. Dessutom uppstår en betydande
ekonomisk nytta genom den korttidsreglering som för kraftverken enligt tillståndsbestämmelserna är tillåten vintertid 1.10–30.4., då man snabbt kan
reglera effekt och frekvens i enlighet med förbrukningen i elnätet. Nytta
som är svår att uppskatta i pengar är att vattenområdet, speciellt inom
Kauhava stads område, blir bättre för rekreationsanvändning i och med att
uppdämningen gör åns vattendjup större och vattenståndet mera stabilt än
i dagens läge. Projektet är även ur allmän synvinkel sett gynnsamt för miljön, eftersom det ökar den inhemska, förnybara och utsläppsfria elproduktionen, vilket gör att samma energimängd inte behöver produceras på något annat sätt som belastar miljön mer.
Skador och men av projektet samt minskning av dessa
Den största förändringen i vattendraget kommer projektet att orsaka i Jeppo. Forsområdena som i dag dominerar vattenlandskapet i Jungarågrenen
av Lappo å förvandlas i sin helhet till lugnvattenområden och i Keppogrenen blir endast Lavastforsens forsområde kvar, ifall Kiitolaforsens kraftverksprojekt som är separat anhängigt förverkligas. Vattenstånden vid
översvämningstider stiger inte efter att projektet genomförts. Projektets inverkan på vattenkvaliteten begränsas närmast till att mängden suspenderat material och grumligheten ökar under byggnadstiden. Belastningen av
63
suspenderade ämnen och vattnets grumlighet kan tidvis öka något vintertid
1.10–30.4. under perioden med korttidsreglering, speciellt vid plötsliga och
stora ändringar i vattenföringen. Genom att begränsa korttidsregleringen
enligt tillståndsbestämmelserna till vintertiden kan man förhindra att knottbeståndet växer, och då blir projektets inverkan på knottbestånden liten
enligt vad man på förhand kan uppskatta.
Man har försökt begränsa projektets verkningar på vattenkvaliteten, växtligheten och djurlivet till ett minimum genom de ändringar som gjorts i ansökningsplanen vid syneförrättningen och genom tidigare nämnda tillståndsbestämmelser. Enligt tillståndsbestämmelserna ska avtappningen
vid kraftverken alltid vara minst 1,5 m3/s när vattenföringssituationen så tilllåter. Kraftverken ska landskapsmässigt på bästa möjliga sätt anpassas till
miljön. De erosionskänsliga stränderna som är i särskilt bruk och byggnaderna ska skyddas innan kraftverken tas i bruk. Gräv- och byggarbeten
som gör vattnet grumligt får inte utföras under fiskarnas lektid och rensningsarbetena ska utföras under en tidpunkt när vattenföringen är så liten
som möjligt.
Det höjda vattenståndet och den obetydliga korttidsregleringen vintertid
orsakar en variation i vattenståndet (20 cm) i åfåran uppströms vid Keppo,
vilken varken ökar översvämningarna eller orsakar annan på förhand förutsägbar skada, men eller förlust av förmån inom Kauhava stads område.
Korttidsregleringen vintertid minskar variationerna i vattenstånden nedströms i Stadsforsens kraftverks övre bassäng inom Nykarleby stads område. På de områden som undersöktes i utredningen av vegetationen hittades inga växter eller naturtyper som kräver särskilt skydd. De i naturvårdslagen och habitatdirektivet skyddade djurarterna utterns och flygekorrens föröknings- och rastplatser varken förstörs eller försämras och inte
heller riskeras dessa djurarters gynnsamma skyddsnivå då projektet
genomförs i enlighet med tillståndsbestämmelserna. Således behövs inget
undantagstillstånd i enlighet med 49 § naturvårdslagen.
I förslaget till landskapsplan för Österbotten har ådalen i Jeppo reserverats
som kulturlandskapsområde. I mån av möjlighet ska åtgärder vidtas för att
förhindra och minska den skadliga inverkan projektet har på landskapet.
Projektets inverkan på vattenlandskapet och därigenom på kulturlandskapet utgör inte hinder för att tillståndet ska kunna beviljas, då projektet
genomförs i enlighet med tillståndsbestämmelserna ovan. Projektet försvårar inte heller avsevärt planläggningen av området.
Nyttjanderätterna
Sökanden äger alla vattenområden som behövs för projektet. Av de för
projektet nödvändiga markområden som hamnar under kraftverkskonstruktionerna eller vattnet äger sökanden ca 61 % och har dessutom via överlåtelseavtal erhållit bestående nyttjanderätt eller gjort föravtal om fastighetsköp gällande ca 4 % av andelen markområden. Sökanden kan således
med stöd av 2 kap. 7 § 1 mom. vattenlagen beviljas bestående nyttjande-
64
rätt till för projektet behövligt markområde, som tillhör annan och som
hamnar under kraftverkskonstruktionerna och till markområde som till följd
av att vattenytan stiger förändras till vattenområde samt till strandbrinkarna
vid Lappo å vilka förändras till vattenområden till följd av att vattenytan stiger.
Fiskevårdsskyldigheter
Tillståndshavaren ska i enlighet med tillståndsbestämmelse 29) årligen till
fiskerihushållningsmyndigheten betala en 3 000 euros fiskerihushållningsavgift som regionförvaltningsverket funnit skälig för att användas till åtgärder som syftar till att minska de skador och men som uppstår inom kraftverkens och regleringens verkningsområde. För att minska de skador som
projektet medför för fisket ska tillståndshavaren i enlighet med tillståndsbestämmelse 30) anlägga en fiskeplats vid forsområdet i Lavastforsen.
Tillståndshavaren har i tillståndsbestämmelse 31) getts möjlighet att samtidigt med byggandet av kraftverket i samband med Backforsens kraftverk
bygga en fiskväg, vilken i huvudsak består av en naturenlig fåra. Det är
möjligt att förverkliga en sådan fiskväg i samband med ifrågavarande kraftverk. Om fiskvägen inte byggs i samband med byggandet av Backforsens
kraftverk, ska tillståndshavaren enligt tillståndsbestämmelsen planera och
bygga en fiskväg eller flera i samband med kraftverken, ifall det senare ur
fiskerihushållningssynvinkel visar sig vara behövligt.
Skyldigheterna i tillståndsbestämmelserna gällande fiskerihushållningen är
i enlighet med vad den vid syneförrättningen utsedda sakkunnige i naturhushållning och förrättningsmännen framställt, med undantag för höjningen
av fiskerihushållningsavgiften.
Ersättningar Tillståndshavaren har ålagts att enligt vad som sägs i tillståndsbestämmelse 32) erlägga en ersättning i ett för allt för den bestående nyttjanderätten
som beviljats till på två fastigheter belägna markområden som behövs för
projektet samt för förlorat markområde och trädbestånd på en fastighet.
Regionförvaltningsverket godkänner till övriga delar de ersättningsförslag
som syneförrättningens förrättningsmän har gjort, men höjer ersättningen
till fastigheten Marcus RNr 11:50 för den beviljade bestående nyttjanderätten i enlighet med den justerade arealen som sökanden meddelat i sin förklaring.
I enlighet med förslaget som syneförrättningens förrättningsmän har gjort
ålägger inte regionförvaltningsverket tillståndshavaren någon ersättningsskyldighet för den bestående nyttjanderätten till strandbrinkarna vid Lappo
å, vilka förändras till vattenområden till följd av att vattenytan stiger. Detta
motiveras med att strandbrinkarna är branta och har endast litet bruksvärde, vilket gör att den beviljade nyttjanderätten inte orsakar någon förmånsförlust för fastighetsägarna. Till vissa delar kan man också anse att ägarna
till dessa strandfastigheter får nytta av projektet i och med att vattendjupet i
ån ökar och variationerna i vattenståndet minskar.
65
Vad man på förhand kan uppskatta orsakar projektet ingen annan skada,
men eller förlust av förmån, vilken enligt vattenlagen borde ersättas. I tillståndsbestämmelse 33) förordnas om ersättning av skador som uppstår till
följd av att arbetena utförs och skador som inte kan förutses.
Kontroll
Enligt tillståndsbestämmelserna ska tillståndshavaren kontrollera vattenstånden på de fasta peglar som monterats i samband med kraftverksdammarna och kontrollera vattenmängderna som släpps igenom turbinerna
och flodutskoven. Tillståndshavaren ska kontrollera regleringens verkningar på strandzonen inom regleringens verkningsområde under en period av
minst fem år. Tillståndshavaren ska på det sätt som godkänts av vederbörande myndigheter kontrollera hur arbetet med projektet och regleringen
påverkar vattendragets isförhållanden, vattenkvalitet, djurliv och växtlighet
samt projektets verkningar på fiskerihushållningen.
Miljökonsekvensbedömning
En miljökonsekvensbeskrivning för projektet färdigställdes 23.1.1998 i enlighet med gällande lagstiftning. Västra Finlands miljöcentral har 17.6.1998
i egenskap av kontaktmyndighet avgett sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen. Enligt Västra Finlands miljöcentrals beslut 9.1.2008, som
vunnit laga kraft, behöver ingen ny miljökonsekvensbedömning göras såsom yrkades vid synesammanträdet 16.1.2007. Den ändrade ansökningsplanen daterad 21.3.2006 motsvarar i huvuddrag alternativ 2 i miljökonsekvensbeskrivningen.
Kontaktmyndigheten konstaterade i sitt utlåtande att projektets miljökonsekvensbedömning trots sina många brister är tillräcklig under förutsättning
att bristerna som konstaterats korrigeras senast i samband med tillståndsförfarandet. I samband med att ansökningsplanen sammanställdes och
under syneförrättningen gjordes flera tilläggsutredningar särskilt om projektets inverkan på naturhushållningen. Vid beslutandet om behovet av
tilläggsutredningar och deras innehåll, har man beaktat bristerna som kontaktmyndigheten konstaterat i sitt utlåtande. Regionförvaltningsverket har i
tillståndsbeslutet och tillståndsbestämmelserna beaktat miljökonsekvensbedömningen och de gjorda tilläggsutredningarna på sådant sätt att de
skador, men och andra förmånsförluster som projektet orsakar ska bli så
små som möjligt.
Vattenförvaltningsplan
Lappo å hör till vattenförvaltningsområdet Kumo älv - Skärgårdshavet Bottenhavet, vars vattenförvaltningsplan statsrådet godkände 10.12.2009.
Enligt vattenförvaltningsplanen varierar vattnets ekologiska status i Lappo
å mellan måttlig och dålig. En god status på vattnet i Lappo ås övre lopp
kan uppnås fram till och med år 2015. För att uppnå målet för Lappo ås
nedersta del och nedre lopp behövs tilläggstid fram till år 2027 på grund av
problem med sura jordar och strukturhinder i vattendraget (vandringshind-
66
ret i Nykarleby). De centrala målen för vattenvården för Lappo å är att förbättra vattenkvaliteten och göra det möjligt för fiskar att vandra upp i ån.
Då projektet med att bygga ifrågavarande vattenkraftverk i Jeppoforsarna
och reglera Lappo å genomförs på det sätt som sägs i de ovan nämnda
tillståndsbestämmelserna utgör det inte ett hinder för uppnående av målen
som ställts för Lappo å i vattenförvaltningsplanen. Tillståndsbestämmelsen
gällande kontrollen av vattenkvaliteten preciserar projektets verkningar på
vattenkvaliteten och dessa kontrollresultat kan tas i beaktande när tillståndshavaren för projektets del ska anhängiggöra ansökan om översyn
av de tillståndsbestämmelser som ur vattenmiljösynpunkt och dess användning är betydande. Detta måste ske inom tio år från det att kraftverken
har tagits i bruk och regleringen inletts. Åtgärderna i tillståndsbestämmelserna gör det möjligt för fiskar att vandra förbi projektområdet.
Intressejämförelse
Regionförvaltningsverket anser att förverkligandet av projektet i enlighet
med planen som ändrades under syneförrättningen och ovannämnda tillståndsbestämmelser inte äventyrar det allmänna hälsotillståndet eller orsakar i 2 kap. 5 § vattenlagen avsedda avsevärda skadliga förändringar i
omgivningens naturförhållanden eller i vattennaturen och dess funktion eller i hög grad försämrar bosättnings- eller näringsförhållandena på orten.
Den kapitaliserade nyttan, som projektet medför av ibruktagandet av vattenkraften beräknat enligt vattenlagen är ca 11,6 miljoner euro och dessutom uppstår en betydande ekonomisk nytta genom den korttidsreglering
som för kraftverken är tillåten vintertid. Ekonomiskt mätbara skador, men
och andra förmånsförluster till följd av projektet uppgår till ca 45 000 euro
och från det bör man dra av kostnaderna för de skadehindrande åtgärderna. Nyttan av att vattenområdet kommer att lämpa sig bättre för rekreationsbruk särskilt på Kauhava stads område är svår att uppskatta i pengar.
Projektet är ur allmänt intresse sett även gynnsamt för miljön, eftersom det
ökar andelen inhemsk, förnybar och utsläppsfri elproduktion. En förmånsförlust vars penningbelopp är svårt att uppskatta är att Jeppoforsarna till
största delen förvandlas till lugnvatten, men ur allmänt intresse är inte betydelsen av den förlorade förmånen så stor att den skulle ändra slutresultatet av intressejämförelsen.
Då projektet genomförs i enlighet med tillståndsbestämmelserna så som
sagts ovan är nyttan av projektet betydande jämfört med de skador, men
och andra förmånsförluster det orsakar. Sålunda föreligger det förutsättningar för att med stöd av 2 kap. 6 § 2 mom. vattenlagen bevilja tillstånd.
Lagrum
2 kap. 3 §, 4 §, 6 § 2 mom., 7 § 1 mom., 11 §, 11 a §, 12 §, 14 a § och 22
§, 3 kap. 3 §, 8 kap. 9 § och 10 a §, 11 kap. 3 §, 5 §, 6 §, 8 §, 12 §, 14 §
och 14 a § samt 16 kap. 23 a § vattenlagen
3 § och 9 § dammsäkerhetslagen
67
Utlåtande om påminnelserna, yrkandena och åsikterna
Beviljande av tillstånd för byggande av vattenkraftverken och reglering av
Lappo å
Förutsättningarna för att bevilja tillstånd i enlighet med tillståndsbestämmelserna föreligger i enlighet med vad som sagts i motiveringarna till avgörandet.
Korttidsreglering
Eftersom korttidsregleringen är obetydlig och skadorna av den har minskats genom att i tillståndsbestämmelse 12) begränsa korttidsregleringen till
perioden 1.10–30.4., föreligger det förutsättningar till dessa delar för att
bevilja tillstånd.
Utredningar som bifogats ansökan och miljökonsekvensbedömningen
Utredningarna som bifogats ansökan och utredningarna som sökanden
lämnat in under syneförrättningen är tillräckliga för att avgöra ärendet. Beträffande yrkandena gällande miljökonsekvensbedömningen hänvisar regionförvaltningsverket till det som framförts under rubriken "Miljökonsekvensbedömning" i motiveringarna till avgörandet.
Kontroll av vattenståndet
Tillståndshavaren är enligt tillståndsbestämmelse 14) skyldig att montera
fasta peglar i samband med de kraftverksdammar som byggs samt på
nödvändiga ställen upp- och nedströms kraftverken. Enligt tillståndsbestämmelse 34) är tillståndshavaren skyldig att kontrollera vattenstånden
och tillställa bl.a. ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-,
trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten uppgifterna om dessa.
Vattenstånd vid översvämningstider
Projektet leder inte till att översvämningsperioden förlängs såsom miljönämnden i Kauhava stad har framfört i sin påminnelse, eftersom vattenståndet under översvämningstider inte stiger efter att projektet förverkligats.
Bron vid Silvastforsen
Bestämmelserna om landsvägsbron vid Silvastforsen ingår i tillståndsbestämmelse 23).
68
Förstärkning av stränderna
För att förhindra stranderosionen är tillståndshavaren enligt tillståndsbestämmelse 25) skyldig att på egen bekostnad förstärka de stränder som
tagits i särskild användning.
Vattenvård
Gällande yrkanden på ekologisk status för vattnet i Lappo å, vilka framställts i påminnelserna, hänvisar regionförvaltningsverket till vad som sägs
under rubriken "Vattenförvaltningsplan" i motiveringarna till avgörandet.
Projektets verkningar på Stadsforsens och Kiitolaforsens kraftverk
Regionförvaltningsverket har i tillståndsbestämmelse 13) beaktat Nykarleby stads/Nykarleby Kraftverks och Oy Herrfors Ab:s påminnelser genom att bestämma att avtappningen vid kraftverken ska skötas så att den
inte orsakar det nedströms belägna Stadsforsens kraftverk eller det planerade Kiitolaforsens kraftverk någon förlorad vattenkraftproduktion och ej
heller annan skada. Tillståndshavaren är också skyldig att följa upp regleringens verkningar på ifrågavarande kraftverk.
Projektets verkningar på fiskbestånden och fisket
Byggnadsarbetena medför att vattnet grumlas, vilket kan inverka menligt
på fiskarnas lek samt driva bort fiskarna. Denna skada är dock kortvarig
och den kan mildras genom att utföra gräv- och byggarbetena som gör
vattnet grumligt utanför fiskarnas lektid i enlighet med tillståndsbestämmelse 15). Byggandet av dammar inverkar i nuläget inte på förökningen hos
de strömlekande fiskarna, eftersom Stadsforsens damm vid Nykarleby
Kraftverk hindrar dessa fiskars vandring upp i Lappo å. Om fiskvägen inte
byggs i samband med byggandet av Backforsens kraftverk, är tillståndshavaren enligt tillståndsbestämmelse 31) skyldig att planera och bygga en
fiskväg eller flera fiskvägar förbi kraftverken, ifall det senare ur fiskerihushållningssynvinkel visar sig vara behövligt. För att bedöma om en fiskväg
eller fiskvägar är behövliga och för att planera och bygga denna eller dessa samt säkerställa att de fungerar, hänvisar regionförvaltningsverket till
nämnda tillståndsbestämmelse.
Beträffande andra yrkanden gällande fiskbestånden och fisket hänvisar regionförvaltningsverket till vad som sägs under rubriken "Fiskevårdsskyldighet" i motiveringarna till avgörandet.
Fiskerihushållningsavgift
Den fiskerihushållningsavgift på 3 000 euro årligen som fastställts i tillståndsbestämmelse 29) är tillräcklig för att minska de skador som projektet
medför för fiskbeståndet och fisket.
69
Verkningar på uttern och flygekorren
Beträffande yrkandena gällande uttern och flygekorren hänvisar regionförvaltningsverket till vad som sägs under rubriken "Skador och men av projektet samt minskning av dessa" i motiveringarna till avgörandet.
Ersättningsyrkanden
Tillståndshavaren har i tillståndsbestämmelse 32) ålagts att betala ersättningar till två fastighetsägare för den bestående nyttjanderätten av markområden och för övriga skador till en fastighetsägare. Regionförvaltningsverket konstaterar gällande BBB och CCC:s ersättningsyrkanden att tillståndshavaren enligt tillståndsbestämmelse 25) i stället för att betala ersättning har ålagts att förstärka stranden i särskild användning, belägen på
fastigheten Påjo RNr 11:51 som ägs av påminnarna.
Beträffande övriga ersättningsyrkanden hänvisar regionförvaltningsverket
till vad som sägs under rubriken "Ersättningar" i motiveringarna till avgörandet.
Kontroller
Tillståndshavaren har ålagts att kontrollera projektets inverkan i enlighet
med tillståndsbestämmelserna 34)–38).
Övriga påminnelser, yrkanden och åsikter
Regionförvaltningsverket har beaktat övriga påminnelser, yrkanden och
åsikter på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna.
HANDLÄGGNINGSAVGIFT
Handläggningsavgiften för detta beslut är 11 340 euro.
Fakturan skickas separat från Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning.
Motivering
Enligt 7 § 2 mom. i statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009) ska för en prestation, om den gäller ett ärende
som blivit anhängigt innan förordningen trädde ikraft, tas ut en avgift enligt
de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Enligt 2 § i miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer
(1416/2001), som var ikraft då ansökan blev anhängig och avgiftstabellen i
bilagan till nämnda förordning, ska för beslutet uppbäras den avgift som
stadgats för ett kraftverk och reglering av ett vattenområde under 10 km 2.
Avgiften uppbärs till ett 35 procent högre belopp, eftersom arbetsinsatsen
har varit större än vad tabellen i bilagan till förordningen anger.
70
MEDDELANDE OM TILLSTÅNDSBESLUT
Beslut
Jeppo Kraft Andelslag
Kopia av beslutet
Nykarleby stad
Kauhava stad
Miljövårdsmyndigheten i Nykarleby stad
Miljövårdsmyndigheten i Kauhava stad
Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/
ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (per e-post)
Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, ansvarsområdet för näringarna, arbetskraften, kompetensen och kulturen/fiskerienheten (per e-post)
Finlands miljöcentral (per e-post)
Oy Herrfors Ab
Förrättningsingenjör AA
Meddelande om beslut
Enligt dpoESAVI-287-04-09-2010
Annonsering på anslagstavlor
Beslutet kungörs på de officiella anslagstavlorna vid Södra Finlands regionförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånd samt i Nykarleby och
Kauhava städer.
71
SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.
Bilaga
Besvärsanvisning
Esko Vähäsöyrinki
Hannu Kokko
Birgitta Vauhkonen
Nina Engberg
Ärendet har avgjorts av miljöråden Esko Vähäsöyrinki (ordförande), Hannu
Kokko och Birgitta Vauhkonen. Ärendet har föredragits av miljöjurist Nina
Engberg. I ärendet har röstats. Votumet har bifogats beslutet.
NE/tv
Bilaga
BESVÄRSANVISNING
Besvärsmyndighet
Ändring i Södra Finlands regionförvaltningsverks beslut får sökas genom besvär hos
Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av
ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken.
Besvärstid
Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs,
dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 18.7.2011.
Besvärsrätt
Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan
beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd,
hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas,
av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet.
Besvärsskriftens innehåll
I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges
- det beslut i vilket ändring söks
- ändringssökandens namn och hemkommun
- den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under
vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress
[email protected], underrättas)
- till vilka delar ändring söks i beslutet
- vilka ändringar som yrkas i beslutet
- de grunder på vilka ändring yrkas
- ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte
besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post)
Bilagor till besvärsskriften
Till besvärsskriften skall fogas
- de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten
- fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning
över ombudets behörighet.
Hur besvärsskriften skall tillställas regionförvaltningsverket
Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Södra Finlands
regionförvaltningsverk. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens
sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per
post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller epost) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller
datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut.
Södra Finlands regionförvaltningsverks kontaktinformation
besöksadress:
postadress:
telefon:
telefax:
e-post:
öppettid:
Rättegångsavgift
Bangårdsvägen 9, 00520 Helsingfors
PB 115, 00231 Helsingfors
(växel) 020 636 1040
09 6150 0533
[email protected]
kl. 8 – 16.15
För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden
ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms s ärskilt om vissa fall i vilka avgift
inte uppbärs.
Bilaga till beslutet
Nro 93/2011/4
Dnro ESAVI/287/04.09/2010
VOTUM
Miljörådet Hannu Kokko
Tillståndsavgörande
Jag förkastar ansökan.
Motiveringar
Jeppoforsarna bildar ett 7 km långt forsavsnitt av Lappo å i Nykarleby stad
såväl i åns västra som östra gren. Forsarnas längd är sammanlagt 2,5 km
och de har en totalareal på 11,8 ha. Den översta forsen i västra fåran eller
Keppofåran är Keppoforsen och nedströms den finns Lavastforsen, Finskasforsen, Mjölnarsforsen. Kiitolaforsen utgörs av Finskas- och Mjölnarsforsen som bildar ett enhetligt forsavsnitt. Den översta forsen i östra eller
Jungaråfåran är Tollikkoforsen som nedströms följs av Gunnarsforsen, Mietasforsen, Jungarforsen, Bösas stråkan och Silvastforsen. Fårorna går
samman efter forsarna.
Nedströms 3 km från forsavsnittet i Jeppo ligger Hakolaforsen (0,4 ha). Efter forsen börjar ett 13 km långt avsnitt med lugnvatten, som samtidigt fungerar som övre bassäng för Stadsforsens kraftverk som avstänger fåran i
Lappo å. Kraftverket ligger 3 km från åmynningen. Följande damm som
avstänger åfåran uppströms forsavsnittet i Jeppo är kraftverket i Hourunkoski som ligger 87 km från åmynningen och därefter kommer Mäkelänkoski kraftverksdamm som ligger 98 km från åmynningen. Det nuvarande tillståndet för Stadsforsens kraftverk omfattar skyldighet att utplantera sik och
flytta nejonögon. En fiskväg planeras i samband med kraftverket.
Lappo å har varit en bra å för vandringsfisk. Lax och öring har vandrat
ända upp till ovanför Mäkelänkoski och vandringssiken i rikliga mängder till
forsarna i åns nedre del. Det har även funnits harr, nejonögon och kräftor i
ån. Stadsforsens kraftverksdamm, årensningar, regleringar och en dålig
vattenkvalitet har lett till att fiskbestånden i ån har försvagats och åns rekreationsvärde minskat. Vattnet i ån är mörkt, näringsrikt och tidvis surt.
Vattenkvaliteten har småningom blivit bättre.
Jeppo Kraft Andelslag ansöker om tillstånd att få bygga tre kraftverk i Jeppoforsarna. Åfåran vid Gunnarsforsens kraftverk, som är beläget högst upp
i åns östra fåra rensas 40 m uppströms och 50 m nedströms. Åfåran vid
det nedersta kraftverket, Silvastforsens kraftverk, rensas 35 m uppströms
och 40 m nedströms kraftverket. Vid Backforsens kraftverk i åns västra
fåra rensas åfåran uppströms 15 m och åfåran nedströms 390 m.
2
Vid medelvattenföring höjer uppdämningen vid Gunnarsforsens och Backforsens kraftverk vattenståndet med 5 m och vid Silvastforsens kraftverk
med 4 m. Uppströms kraftverken vid Keppo pegel stiger vattenståndet med
0,80 m och vid åbron i Voltti med 0,49 m. En förhöjd vattennivå kan noteras ännu vid bron i Liinamaa, 30 km från kraftverken. Nedströms Backforsens kraftverk sjunker vattennivån med 0,9 m på området som ska rensas.
Vid kraftverken kommer man att dygnsreglera Lappo å. Enligt ansökan är
variationen av regleringen uppströms kraftverken 0,20 m vid Keppo pegel.
I undantagsfall kan regleringens maximi- och minimigräns över/underskridas med 0,05 m under en kort tid. Nedströms kraftverken varierar vattennivån med som mest 0,70 m och nedanför forsavsnittet i Jeppo
vid Hakolaforsens nacke med 0,30 m. Vid syneförrättningen har förrättningsmännen föreslagit att dygnsreglering ska tillåtas endast under tiden
1.10 - 30.4.
Som en följd av att kraftverken byggs försvinner forsarna i den östra fåran.
Den totala forsarealen som går förlorad med dessa forsar är 6,7 ha. I den
västra fåran försvinner Keppoforsen med en areal om 1,1 ha. Den totala
forsarealen som går förlorad är 7,8 ha. I den västra fåran uppgår arealen
av de forsar som blir kvar till sammanlagt 3,6 ha (Lavastforsen och Kiitolaforsen). Om Oy Herrfors Ab:s projekt Kiitolaforsens vattenkraftverk, vars
ansökan behandlas som bäst, förverkligas försvinner ytterligare 1,5 ha
forsområden. Forsarna som blir kvar i Jeppo påverkas alla av dygnsregleringen. Regleringen har verkningar på en nästan 30 km lång sträcka i
Lappo å från Pappilankari till Hakolaforsen.
Miljön kring Jeppoforsarna och längs Lappo å är en mångsidigt uppbyggd
kulturmiljö där det förekommer rikligt med objekt som ansluter till industrioch trafikhistorien. Forsarna är en väsentlig del av områdets å- och kulturlandskap. I regionplanen och förslaget till landskapsplan för Österbotten
har ådalen i Jeppo reserverats som kulturlandskapsområde.
Forsarna i Jeppo lämpar sig fortfarande till sin struktur som plats för vandringsfiskarnas förökning och yngelproduktion. Av vandringsfiskarna stiger
lax, öring och sik upp i åarna från mitten av sommaren och leker i forsarna
i slutet av hösten. Rommen ligger under vintern i grusbäddar som gjorts till
lekplats för fisken. Fiskynglen kläcks under våren och under yngelstadiet
lever de i forsområdena innan de tar sig ut till havet.
Nejonögonen vandrar upp i åarna i slutet av sommaren. Nejonögonen tillbringar vintern på områden med forsar och strömt vatten där de suger sig
fast på stenytor. Nejonögonen leker på våren i forsarnas sand- och grusbottnar. Efter kläckningen söker sig nejonögonlarven (linål) till åarnas
mjukbottnade grunda strandområden, där den lever nedgrävd i bottnen
några år innan den genomgår metamorfos och vandrar ut till havet för vuxenstadiet.
3
I åarna finns lokala fiskarter, av vilka en del vandrar upp i åarna på våren
för att leka. Vårlekande fiskarter som vandrar uppåt är bl.a. abborre, gädda, mört och id. Iden leker där det är strömt och de andra på grunt vatten
med strandvegetation. Flodkräftan och signalkräftan lever i forsarnas stensamlingar och på grunda strandområden med lämpliga ställen att gräva
ner sig på.
Forsområdet i Jeppo är en del av uttrarnas livsmiljö. Uttern äter och vilar i
forsarna. I området har man inte observerat några uttrar som byggt bo. En
förutsättning för att uttern ska trivas är att det på vintern finns isfria områden där den hittar mat. Vintertid hittar man även den övervintrande strömstaren vid isfria områden. Strandområdena och miljön kring forsarna utgör
hemvist för flygekorren. Uttern och flygekorren är arter som i habitatdirektivet (bilaga IV(a)) och naturvårdsförordningen (bilaga 4) avsetts bli föremål
för särskilt skydd. Det är förbjudet att förstöra och försämra föröknings- och
rastplatser för individer av dessa arter. Strömstaren hör enligt klassificeringen över utrotningshotade arter till de nära hotade arterna. Artens bestånd har minskat i Finland.
I enlighet med ramdirektivet för vatten har en förvaltningsplan gjorts för
Lappo å. För att uppnå en god ekologisk status för ån och kunna bibehålla
den, förutsätts bl.a. att vandringsfiskarna har möjlighet att vandra upp i
Lappo ås huvudfåra och att det finns så många förökningsområden för fiskar som möjligt. Dessutom är målet att reducera näringsbelastningen på
ån, den försurande belastningen från sulfatmarker, skadlig lågvattenföring
och stora variationer i vattenflödet i ån.
Längs Lappo ås nedre del verkar Nykarleby fiskeområde. Målet för fiskeområdets plan för nyttjande och vård i enlighet med fiskelagen är att utveckla ett mångsidigt fiske och en mångsidig fisketurism samt förbättra fiskerihushållningen för Lappo å.
Byggandet av de kraftverk som Jeppo Kraft Andelslag planerar förstör
största delen av Jeppoforsarna och förändrar dem och ån uppströms till en
nästan 30 km lång uppdämningsbassäng. Ifall även Kiitolaforsens kraftverk
som planeras av Oy Herrfors Ab genomförs, försvinner nästan alla forsar i
området. Förlusten av forsområden strider mot målen i vattenramdirektivets åtgärdsprogram och planen för fiskeområdets nyttjande och vård. Utvecklingen av fiskerihushållningen i området för att möjliggöra vandringen
för vandringsfiskarna förlorar sin betydelse, eftersom de kvarvarande potentiella förökningsområdena i Lappo å försvinner nästan helt. Vandringsfiskarnas vandring upp i Lappo å och byggandet av fiskvägar i Jeppoforsarna skulle närmast möjliggöra enbart fiske men inte fiskarnas naturliga
förökning.
Det till naturförhållandena välbevarade kulturhistoriska landskapet i Jeppoområdet förändras väsentligt. Utterns revir i forsområdena krymper i den
mån att det förutsätter ansökan om undantagstillstånd enligt 49 § 3 mom.
4
naturvårdslagen. Antalet strömstarar i området minskar sannolikt. Byggandet har ingen betydande inverkan på flygekorrens utbredningsområde.
I planen ingår dygnsreglering och även förrättningsmännen har föreslagit
en dygnsreglering, vilket kommer att öka erosionen av strandområdena.
På vintern blir isen tjockare än tidigare och dess mekaniska inverkan nöter
strandzonen så att vattenvegetationen minskar väsentligt. När vattenvegetationen förändras och ställvis försvinner helt, försvagas de lokala fiskarternas bestånd. Erosionen av strandområdena och en ökad mängd suspenderat material gör bottenfaunan ensidigare och ändrar konkurrensfaktorerna mellan arterna så att antalet knott sannolikt ökar och fiske med
stående fångstredskap försvåras. Dygnsregleringen gör att de forsområden som inte byggs får mindre betydelse för förökning och yngelproduktion
hos vandringsfiskar. Det blir svårare att uppnå målen att förbättra vattenkvaliteten i ån, eftersom mängden suspenderade partiklar och övergödningen till följd av nötningen av fåran ökar. Det blir betydligt svårare att
uppnå en god ekologisk status för Lappo ås nedre del.
Byggandet av kraftverken och dygnsregleringen av dem är inte möjlig att
genomföra i enlighet med 2 kap. 3 § i vattenlagen när man tar i beaktande
utvecklingsmålen för Lappo å.
Enligt ansökan är kraftverkens effekt sammanlagt 2,54 MW och den årliga
energiproduktionen i genomsnitt 12 800 MWh. Med ett energipris på 45
€/MWh uppgår värdet på elektriciteten till 580 000 euro per år och kapitaliserat i enlighet med vattenlagen till 11,6 milj. euro. Korttidsregleringen enligt planen och som föreslagits av förrättningsmännen är möjlig endast i
form av dygnsreglering, eftersom den åfåra som fungerar som kraftverkets
övre bassäng är liten till volymen och endast 30 km lång. Nyttan av regleringen är liten i jämförelse med dess vittgående verkningar.
Enligt 2 kap. 6 § 2 mom. vattenlagen är en förutsättning för att tillstånd ska
beviljas att nyttan är betydlig i förhållande till de skador, men eller andra
förluster av förmåner som byggandet medför. I 2 kap. 11 § 3 mom. vattenlagen stadgas att då penningvärdet av nytta eller skada, men och annan
förlust av förmån är svårt att uppskatta eller företaget eller förmån som går
förlorad, utöver penningvärdet, även har annan betydelse, skall vid prövningen av förutsättningarna för tillståndet betydelsen av företaget och den
förmån som går förlorad jämföras ur allmän synpunkt.
Med beaktande av målen i förvaltningsplanen för Lappo å i enlighet med
ramdirektivet, projekten för att utveckla fiskeri- och naturhushållningen och
den regionala ekonomin samt tryggandet av de kulturhistoriska faktorer i
Jeppoområdet, vilkas penningvärde är svårt att uppskatta, ger projektet,
speciellt ur allmän synpunkt sett, ingen betydande nytta under hela sin
livscykel jämfört med den skada, men och annan förlust av förmån det orsakar. Således föreligger det inte förutsättningar för att bevilja tillstånd i enlighet med vattenlagen, varför ansökan bör förkastas.
5
Lagrum
2 kap, 3 §, 6 § 2 mom., 11 §, 11 a §, 22 § 2 mom. och 16 kap. 23 a § vattenlagen
Hannu Kokko
KÄÄNNÖS
Lyhennysote
Etelä-Suomi
Päätös
Nro 93/2011/4
Dnro ESAVI/287/04.09/2010
Annettu julkipanon jälkeen
16.6.2011
ASIA
Gunnarsforsenin, Silvastforsenin ja Backforsenin vesivoimalaitosten rakentaminen Lapuanjokeen sekä Lapuanjoen säännöstely Uudenkaarlepyyn
kaupungissa
HAKIJA
Jeppo Kraft Andelslag
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
ALUEHALLINTOVIRASTON RATKAISU
Luparatkaisu
Etelä-Suomen aluehallintovirasto myöntää Jeppo Kraft Andelslagille luvan
Gunnarsforsenin, Silvastforsenin ja Backforsenin vesivoimalaitosten rakentamiseen Lapuanjokeen niihin kuuluvine rakentamistöineen ja läjittämisineen, Lapuanjoen perkaamiseen Backforsenin voimalaitoksen alapuolella
sekä Lapuanjoen säännöstelemiseen Uudenkaarlepyyn kaupungin Jungarin ja Överjepon kylissä 21.3.2006 päivätyn suunnitelman mukaisesti kuitenkin siten muutettuna, kuin lupamääräyksistä ilmenee.
Aluehallintovirasto myöntää Jeppo Kraft Andelslagille pysyvän käyttöoikeuden hanketta varten tarvittaviin voimalaitosrakenteiden alle jäävään
maa-alueeseen ja vedenpinnan nousun seurauksena vesialueeksi muuttuvaan maa-alueeseen kiinteistöistä, jotka ilmenevät lupamääräyksestä 32),
ja vedenpinnan nousun seurauksena vesialueeksi muuttuviin Lapuanjoen
rantatörmien maa-alueisiin.
Lupamääräyksessä 32) on määrätty korvaukset pysyvistä käyttöoikeuksista hanketta varten tarvittaviin maa-alueisiin sekä maa-alueen ja puuston
menetyksestä. Hankkeesta ei ennalta arvioiden aiheudu muuta vesilain
mukaan korvattavaa vahinkoa, haittaa tai edunmenetystä.
ETELÄ-SUOMEN ALUEHALLINTOVIRASTO
puh. 020 636 1040
fax 03 570 8002
[email protected]
www.avi.fi/etela
YMPÄRISTÖLUPAVASTUUALUE
Helsingin toimipaikka
Ratapihantie 9, 00520 Helsinki
PL 115, 00231 Helsinki
[email protected]
2
Luvan saajan on noudatettava vesilain säännöksiä ja seuraavia lupamääräyksiä.
Lupamääräykset
Gunnarsforsenin voimalaitoksen rakenteet (itähaara eli Jungarån haara)
1) Koneasema siihen liittyvine tulva-aukkoineen, ylä- ja alakanava sekä
maapadot sijoitetaan 9.1.2002 päivätyn piirustuksen nro 1006-8 Gunnarsforsenin voimalaitos, asemakartta 1:1000 mukaisesti Lapuanjoen Jungarån
haaran paalulle 55+40. Kulkuyhteys koneasemalle järjestetään joen länsirannalta.
Koneasema ja tulva-aukot tehdään 9.1.2002 päivätyn piirustuksen nro
1006-9 Gunnarsforsenin voimalaitos, taso- ja pituusleikkaus 1:200 mukaisesti. Koneaseman tuloaukon leveys on noin 6,5 m ja kynnyskorkeus noin
N60 +12,5 m. Tuloaukko varustetaan välpällä. Koneaseman vesitiet on voitava sulkea ala- ja ylävirran puolelta. Voimalaitoksen rakennusvirtaama on
noin 20 m3/s ja voimalaitos voidaan varustaa kahdella turbiinilla.
2) Ylävirran puolella syvennetään jokiuomaa noin 40 m:n matkalla siten,
että kanavan pohjan korkeus koneaseman edessä on N60 +12,0 m. Pohja
nousee ylävirtaan päin kaltevuudessa 1:7 joen luonnollisen pohjan tasoon.
Kanavan pohjan leveys on 7,0 m ja sivuluiskien kaltevuus 1:2.
Alavirran puolelle kaivetaan kanava, jonka pohjan korkeus imuputken suulla on N60 +9,0 m, pohjan leveys 7,0 m ja sivuluiskien kaltevuus 1:2. Kanavan pohja nousee alavirtaan päin noin 50 metrin matkan kaltevuudessa 1:7
joen luonnollisen pohjan tasoon.
3) Koneaseman yhteyteen, sen itäpuolelle rakennetaan kaksi tulvaaukkoa. Tulva-aukkojen leveys on vähintään 6,25 m ja kynnyskorkeus
enintään N60 +17,4 m. Aukot varustetaan koneellisilla sulkuluukuilla.
Koneasema ja tulva-aukkorakenteet yhdistetään jokiuoman rantapenkereisiin maapadoilla. Maapatojen harjan korkeus on vähintään N60 +23,5 m,
harjan leveys vähintään 4,0 m ja luiskien kaltevuus 1:2.
Patorakenteista on ennen niiden käyttöönottoa toimitettava patoturvallisuuslain ja -asetuksen mukaiset suunnitelmat ja selvitykset patoturvallisuusviranomaiselle.
Silvastforsenin voimalaitoksen rakenteet (itähaara eli Jungarån haara)
4) Koneasema siihen liittyvine tulva-aukkoineen, ylä- ja alakanava sekä
maapadot sijoitetaan 9.1.2002 päivätyn piirustuksen nro 1006-10 Silvastforsenin voimalaitos, asemakartta 1:1000 mukaisesti Lapuanjoen Jungarån
3
haaran paalulle 8+00. Kulkuyhteys koneasemalle järjestetään joen itärannalta.
Koneasema ja tulva-aukot tehdään 9.1.2002 päivätyn piirustuksen nro
1006-11 Silvastforsenin voimalaitos, taso- ja pituusleikkaus 1:200 mukaisesti. Koneaseman tuloaukon leveys on noin 6,5 m ja kynnyskorkeus noin
N60 +7,5 m. Tuloaukko varustetaan välpällä. Koneaseman vesitiet on voitava sulkea ala- ja ylävirran puolelta. Voimalaitoksen rakennusvirtaama on
noin 20 m3/s ja voimalaitos voidaan varustaa kahdella turbiinilla.
5) Ylävirran puolella syvennetään jokiuomaa noin 35 m:n matkalla siten,
että kanavan pohjan korkeus koneaseman edessä on N60 +7,0 m. Pohja
nousee ylävirtaan päin kaltevuudessa 1:7 joen luonnollisen pohjan tasoon.
Kanavan pohjan leveys on 7,0 m ja sivuluiskien kaltevuus 1:2.
Alavirran puolelle kaivetaan kanava, jonka pohjan korkeus imuputken suulla on N60 +4,0 m, pohjan leveys 7,0 m ja sivuluiskien kaltevuus 1:2. Kanavan pohja nousee alavirtaan päin noin 40 metrin matkan kaltevuudessa 1:7
joen luonnollisen pohjan tasoon.
6) Koneaseman yhteyteen, sen länsipuolelle rakennetaan kaksi tulvaaukkoa. Tulva-aukkojen leveys on vähintään 6,25 m ja kynnyskorkeus
enintään N60 +11,0 m. Aukot varustetaan koneellisilla sulkuluukuilla.
Koneasema ja tulva-aukkorakenteet yhdistetään jokiuoman rantapenkereisiin maapadoilla. Maapatojen harjan korkeus on vähintään N60 +17,0 m,
harjan leveys vähintään 4,0 m ja luiskien kaltevuus 1:2.
Patorakenteista on ennen niiden käyttöönottoa toimitettava patoturvallisuuslain ja -asetuksen mukaiset suunnitelmat ja selvitykset patoturvallisuusviranomaiselle.
Backforsenin voimalaitoksen rakenteet (länsihaara eli Kepon haara)
7) Koneasema siihen liittyvine tulva-aukkoineen, ylä- ja alakanava sekä
maapadot sijoitetaan 19.12.2005 päivätyn piirustuksen nro 1006-12-M1
Backforsenin voimalaitos, asemakartta 1:2000 mukaisesti Lapuanjoen Kepon haaran paalulle 229+60. Kulkuyhteys koneasemalle järjestetään joen
länsirannalta.
Koneasema ja tulva-aukot tehdään 19.12.2005 päivätyn piirustuksen nro
1006-12-M1 Backforsenin voimalaitos, asemakartta 1:2000 mukaisesti.
Koneaseman tuloaukon leveys on noin 6,5 m ja kynnyskorkeus noin N60
+12,5 m. Tuloaukko varustetaan välpällä. Koneaseman vesitiet on voitava
sulkea ala- ja ylävirran puolelta. Voimalaitoksen rakennusvirtaama on noin
20 m3/s ja voimalaitos voidaan varustaa kahdella turbiinilla.
8) Ylävirran puolella syvennetään jokiuomaa voimalaitoksen edustalla noin
15 m:n matkalla siten, että kanavan pohjan korkeus koneaseman edessä
4
on N60 +12,0 m. Pohja nousee ylävirtaan päin kaltevuudessa 1:7 joen
luonnollisen pohjan tasoon. Kanavan pohjan leveys on 7,0 m ja sivuluiskien kaltevuus 1:2.
Alavirran puolelle kaivetaan kanava, jonka pohjan korkeus imuputken suulla on N60 +9,0 m, pohjan leveys 7,0 m ja sivuluiskien kaltevuus 1:2. Kanavan pohja nousee alavirtaan päin noin 40 metrin matkan kaltevuudessa 1:7
joen perkaustasoon N60 +14,5 m.
Voimalaitoksen alapuolista uomaa perataan paaluvälillä 226+00–229+50
siten, että perkauksen pohjan korkeus on N60 +14,5 m, pohjan leveys 18 m
ja sivuluiskien kaltevuus 1:2.
9) Koneaseman yhteyteen, sen itäpuolelle rakennetaan kaksi tulvaaukkoa. Tulva-aukkojen leveys on vähintään 6,25 m ja kynnyskorkeus
enintään N60 +17,4 m. Aukot varustetaan koneellisilla sulkuluukuilla.
Tulva-aukkojen ylävirran puolelle kaivetaan noin 80 m pitkä tulokanava,
jonka pohjan korkeus on vähintään N60 +16,5 m. Uoman puolella kanavan
pohja yhtyy joen luonnollisen pohjan tasoon ja rannan puolella sivuluiskan
kaltevuus on kallioleikkauksessa 10:1 ja maaleikkauksessa 1:2.
Koneasema ja tulva-aukkorakenteet yhdistetään jokiuoman rantapenkereisiin maapadoilla. Maapatojen harjan korkeus on vähintään N60 +23,5 m,
harjan leveys vähintään 4,0 m ja luiskien kaltevuus 1:2. Kulkuyhteys voimalaitokselle tehdään länsirannan puolelta.
Patorakenteista on ennen niiden käyttöönottoa toimitettava patoturvallisuuslain ja -asetuksen mukaiset suunnitelmat ja selvitykset patoturvallisuusviranomaiselle.
Voimalaitosten padotus- ja juoksutussäännöt
10) Juoksutus Gunnarsforsenin ja Backforsenin voimalaitoksilla on hoidettava niin, että vedenkorkeus Kepon asteikolla nro 4400610 ei ylitä korkeutta N60 +21,50 m eikä alita korkeutta N60 +21,30 m Lapuanjoen kokonaisvirtaaman ollessa enintään 120 m3/s. Sääoloista tai muista poikkeuksellisista
syistä johtuen edellä mainittu yläraja saadaan ylittää lyhytaikaisesti enintään 5 cm ja edellä mainittu alaraja samoin alittaa lyhytaikaisesti enintään
5 cm. Lapuanjoen kokonaisvirtaaman ylittäessä 120 m3/s saa vedenkorkeus Kepon asteikolla nousta asteikon luonnonmukaisen purkauskäyrän mukaisesti.
Juoksutus Silvastforsenin voimalaitoksella on hoidettava niin, että vedenkorkeus voimalaitoksen yläpuolella ei ylitä korkeutta N60 +15,00 m eikä alita korkeutta N60 +14,80 m. Sääoloista tai muista poikkeuksellisista syistä
johtuen edellä mainittu yläraja saadaan ylittää lyhytaikaisesti enintään
5 cm ja edellä mainittu alaraja samoin alittaa lyhytaikaisesti enintään 5 cm.
Jungarån haaran tulovirtaaman ollessa suurempi kuin 190 m3/s saa ve-
5
denkorkeus voimalaitoksen yläpuolella nousta tulva-aukkojen purkukykyä
vastaavasti.
11) Gunnarsforsenin voimalaitoksen kautta on juoksutettava aina vähintään 1,5 m3/s. Backforsenin voimalaitoksen ja sen yhteyteen mahdollisesti
rakennettavan kalatien kautta on juoksutettava aina yhteensä vähintään
1,5 m3/s. Kun Lapuanjoen kokonaisvirtaama Kepon haarautumispaikassa
on alle 3 m3/s, näiltä voimalaitoksilta ja kalatien kautta juoksutetaan kuitenkin virtaamajaon mukaista tulovirtaamaa.
Virtaamajako Kepon haaran ja Jungarån haaran kesken säilytetään entisellään. Virtaamajako ilmenee vesi- ja ympäristöhallituksessa laaditusta jakokäyrästä, joka on esitetty 9.1.2002 päivätyssä piirustuksessa nro 1006-7.
Silvastforsenin voimalaitoksen kautta on juoksutettava aina vähintään
1,5 m3/s. Kun Lapuanjoen kokonaisvirtaama Kepon haarautumispaikassa
on pienempi kuin 3 m3/s, voimalaitoksella juoksutetaan kuitenkin Jungarån
haaran tulovirtaamaa.
12) Gunnarsforsenin ja Backforsenin voimalaitoksilla saadaan harjoittaa
lyhytaikaissäännöstelyä aikavälillä 1.10.–30.4. niin, että vedenkorkeus Kepon asteikolla pysyy lupamääräyksessä 10) mainittujen padotuksen ylä- ja
alarajan välissä. Silvastforsenin voimalaitoksella saadaan harjoittaa lyhytaikaissäännöstelyä aikavälillä 1.10.–30.4. niin, että vedenkorkeus voimalaitoksen yläpuolella pysyy lupamääräyksessä 10) mainittujen padotuksen
ylä- ja alarajan välissä. Aikavälillä 1.5.–30.9. lyhytaikaissäännöstely on
kielletty.
Juoksutukset ja niiden muutokset on tehtävä 25.5.2007 päivätyssä lisäselvityksessä "Juoksutussäännön tarkennus" ja 30.10.2007 päivätyssä lisäselvityksessä "Lyhytaikaissäännöstelyn vaikutukset alapuolisessa vesistössä" esitetyllä tavalla ja muutoinkin niin, että niistä aiheutuu mahdollisimman vähän vahinkoa tai haittaa vesistössä. Jääkannen muodostumisvaiheen aikana juoksutukset on suoritettava niin, että pysyvä jääpeite saadaan aikaiseksi niin nopeasti, kuin se on vallitsevissa olosuhteissa mahdollista.
13) Edellä mainittujen voimalaitosten juoksutukset on hoidettava niin, että
alapuolella sijaitsevalle Uudenkaarlepyyn kaupungin Stadsforsenin voimalaitokselle tai mahdollisesti rakennettavalle Oy Herrfors Ab:n Kiitolankosken voimalaitokselle ei aiheuteta vesivoimatuotannon menetyksiä tai muutakaan vahinkoa. Säännöstelyn aloittamisesta on ilmoitettava mainituille
voimalaitosten omistajille. Säännöstelyn vaikutuksia Stadsforsenin voimalaitokseen ja mahdollisesti rakennettavaan Kiitolankosken voimalaitokseen
on seurattava erityisesti säännöstelykäytännön muotoutumisen aikana yhteistyössä näiden voimalaitosten omistajien määräämien edustajien kanssa.
6
Vedenkorkeusasteikot
14) Rakennettavien voimalaitospatojen yhteyteen ylävirranpuolelle sopivaan ja helposti päästävään paikkaan on asetettava senttimetrijaotuksella
varustettu vedenkorkeusasteikko vedenkorkeuksien tarkkailemista varten.
Gunnarsforsenin ja Backforsenin padoilla asteikkoon on erikseen selvästi
merkittävä korkeudet N60 +21,30 m ja +21,50 m sekä Silvastforsenin padolla korkeudet N60 +14,80 m ja +15,00 m.
Lapuanjoen Jungarån haaraan Gunnarsforsenin sillan yhteyteen sekä Silvastforsenin voimalaitoksen yläpuolelle Silvastforsenin sillan yhteyteen ja
alapuolelle Hakolankosken kohdalle helposti päästävään paikkaan on asetettava senttimetrijaotuksella varustettu vedenkorkeusasteikko vedenkorkeuksien tarkkailemista varten.
Lapuanjoen Kepon haaraan Backforsenin voimalaitoksen alapuolelle Lavastforsenin kalastuspaikan kohdalle helposti päästävään paikkaan on
asetettava senttimetrijaotuksella varustettu vedenkorkeusasteikko vedenkorkeuksien tarkkailemista varten.
Töiden suorittaminen
15) Rakennustyöt on tehtävä siten ja sellaiseen aikaan, että vesistölle ja
sen käytölle aiheutuu mahdollisimman vähän haittaa ja häiriötä sekä ettei
ympäristössä tapahtuvalle elinkeino- ym. toiminnalle aiheudu häiriöitä. Veden samentumista aiheuttavia kaivu- ja rakennustöitä ei saa suorittaa kalojen kutuaikana. Perkaustyöt on tehtävä mahdollisimman vähävetisenä aikana.
16) Voimalaitokset on sopeutettava mahdollisimman hyvin ympäristöön
vuonna 2009 laaditun lisäselvityksen "Suunnittelun periaatteita sekä kustannusarvio kolmen vesivoimalaitoksen ympäristöönsovittamiselle Jepualla
Uudessakaarlepyyssä" ja 4.12.2007 päivätyn lisäselvityksen "Suunnitelma
Backforsenin voimalaitoksen kalatiestä sekä muista virkistystoiminnoista
Jeppo Kraft Andelslag'n vesivoimalaitoshankkeen yhteydessä" mukaisesti.
17) Rakennustöiden suorittamiseksi saadaan rakentaa tilapäisiä työpatoja
ja työmaateitä. Rakennustyöt on tehtävä niin, ettei aiheuteta enempää vahinkoa tai haittaa, kuin työn suunnitelman mukainen toteuttaminen ilman
kohtuuttomia kustannuksia vaatii.
18) Perattavat ja kaivettavat massat on läjitettävä luvan saajan omistamalle alueelle tai maanomistajan kanssa erikseen sovitulle maa-alueelle. Läjitettävät massat on muotoiltava ympäristöön sopeutuviksi eikä niistä saa
aiheutua yleiseen tai yksityiseen etuun kohdistuvaa vahinkoa tai haittaa.
Massat on läjitettävä siten, etteivät ne pääse valumaan takaisin vesistöön.
19) Luvan saajan on omalla kustannuksellaan poistettava veden ja rakenteiden alle jääviltä alueilta puut ja pensaat yhteistyössä alueen omistajan
7
kanssa, ellei omistaja itse halua tehdä sitä. Tollikkoforsenin ja Gunnarsforsenin välillä olevalla liito-oravan elinalueella rantaviivalla sijaitsevat isot
haavat ja kuuset on mahdollisuuksien mukaan säilytettävä.
20) Rakennustöiden päätyttyä on rakennuspaikoilta, niiden ympäristöstä ja
veden alle jäävältä alueelta poistettava rakennusjätteet sekä työnaikaiset
padot ja tiet, ellei tien osalta kiinteistönomistajan kanssa toisin sovita. Rakennustöiden jäljet ja kaivutöiden yhteydessä syntyneet maa- ja kivikasat
sekä penkereiden, teiden ja kaivantojen luiskat on tasoitettava ja saatettava ympäröivään maastoon sopeutuviksi. Erityistä huomiota on kiinnitettävä
näkyvillä paikoilla oleviin läjitysalueisiin.
Kunnossapito
21) Luvan saajan on pidettävä asianmukaisessa kunnossa tämän päätöksen mukaiset voimalaitosrakenteet, maapadot, rantavahvistusrakenteet,
huoltotiet, perkaukset, läjitykset, mahdollinen kalatie ja muut rakenteet.
Kulkuyhteyden ja rannankäyttömahdollisuuden säilyttämiseksi tehtävien
rakennelmien kunnossapito kuuluu kiinteistönomistajalle luvan saajan ennallistettua ne.
Toimenpiteet vahinkojen ja haittojen estämiseksi
22) Luvan saajan on suojattava Silvastforsenin voimalaitoksen kohdalla
sijaitseva kulttuurihistoriallisesti arvokas myllyrakennus vuonna 2009 laaditun lisäselvityksen "Suunnittelun periaatteita sekä kustannusarvio kolmen
vesivoimalaitoksen ympäristöönsovittamiselle Jepualla Uudessakaarlepyyssä" mukaisesti.
23) Luvan saajan on korotettava Jungarån haaran paalulla 12+35 olevan
Silvastforsenin maantiesillan kansirakenteita vähintään 1,0 m ja korjattava
tarpeellisilta osin muutoinkin sillan rakenteet ja tie sillan molemmin puolin.
Luvan saajan on laadittava sillan ja tien korottamista ja korjaamista koskeva suunnitelma ja hyväksytettävä se tieviranomaisella sekä tehtävä työ yhteistyössä tieviranomaisen kanssa.
24) Luvan saajan on tarkkailtava voimalaitoshankkeen mahdollisia vaikutuksia Jungarån haaran paalulla 9+00 olevaan kulttuurihistoriallisesti arvokkaaseen vanhaan Silvastin maantiesiltaan voimalaitoksen rakentamisen aikana ja säännöstelyn aloittamisen jälkeen. Tarvittaessa luvan saajan
on vahvistettava siltaa tarpeellisilta osin sen kestävyyden varmistamiseksi
siten, että sillan kulttuurihistoriallinen merkitys säilyy.
25) Luvan saajan on kustannuksellaan ennen säännöstelyn aloittamista
vahvistettava erityisessä käytössä oleva ranta yhteistyössä kiinteistönomistajan kanssa ainakin seuraavilla kiinteistöillä, ellei kiinteistönomistajan
kanssa toisin sovita:
8
Backforsenin yläpuoli ja voimalaitosalue, Överjepon kylä
Forsgård RN:o 8:51
Norråker V RN:o 9:22
Lund RN:o 7:56
Backforsenin alapuoli, Överjepon kylä
Tallbacken RN:o 8:97
Hietamäki RN:o 8:96
Astridas RN:o 8:84
Rönnqvist RN:o 7:61
Samfällda kvarnplatser RN:o 878:4 (Lavastforsen, vanhan myllyn alue)
Gunnarsforsenin yläpuoli ja voimalaitosalue, Jungarin kylä
Renfält RN:o 10:99
Kvarnen RN:o 11:20
Holmback RN:o 11:35
Tollikko RN:o 11:47
Marcus RN:o 11:50
Påjo RN:o 11:51
Gunnarsforsenin alapuoli, Jungarin kylä
Åbrink RN:o 10:74
Dahlkvist RN:o 10:82
Alfors RN:o 10:97
Silvastforsenin yläpuoli ja voimalaitosalue, Jungarin kylä
Åbrant RN:o 3:45
Älvbo RN:o 3:102
Forsgård RN:o 3:121
Åbacka RN:o 3:46
Kvarnbacken RN:o 3:140
Broända RN:o 3:141
Silvastforsenin alapuoli, Överjepon kylä
Holmända RN:o 1:95
Mikäli säännöstelyn aloittamisen jälkeen suoritettavat tarkkailut tai muut
selvitykset sitä edellyttävät, luvan saajan on vahvistettava rantatörmät vahinkojen ja haittojen estämiseksi myös muilla erityisessä käytössä olevilla
tai erityiseen käyttöön tulevilla ja säännöstelyn vaikutuspiirissä olevilla rannoilla, ellei kiinteistönomistajan kanssa toisin sovita. Ranta on vahvistettava yhteistyössä kiinteistönomistajan kanssa. Erityiseen käyttöön otetuiksi
tai otettaviksi rannoiksi katsotaan rakennuspaikkojen, varastoalueen, tonttimaan, puutarhan, pellon, uimarannan tai muun vastaavan alueen kohdalla olevat rannat.
Rannanvahvistustyön yhteydessä luvan saajan on järjestettävä vähintään
entisenveroinen kulkuyhteys vesialueelle ja vähintään entisenveroinen
rannan käyttömahdollisuus yhteistyössä kiinteistönomistajan kanssa. Lu-
9
van saajan on huolehdittava siitä, että kaikkien säännöstelyn vaikutuspiirissä olevien rantakiinteistöjen kulkuyhteys vesialueelle ja rannankäyttömahdollisuus säilyvät vähintään entisenveroisina.
26) Luvan saajan on toteutettava voimalaitosympäristöjen maisemointityöt
vuonna 2009 laaditun lisäselvityksen "Suunnittelun periaatteita sekä kustannusarvio kolmen vesivoimalaitoksen ympäristöönsovittamiselle Jepualla
Uudessakaarlepyyssä" mukaisesti.
Mainittuun lisäselvitykseen sisältyviä Jungarin kylän kiinteistöjä Kvarnbacken RN:o 3:140, Broända RN:o 3:141, Mellanåkern RN:o 4:196, Marcus RN:o 11:50, Kvarnen RN:o 11:20 ja Elenius RN:o 11:19 koskevat yksityiskohtaiset toimenpiteet luvan saajan on suunniteltava ja toteutettava yhteistyössä kiinteistönomistajan kanssa.
27) Mikäli jonkin kiinteistön veden saanti tässä päätöksessä tarkoitettujen
toimenpiteiden johdosta jokiuomasta, kaivosta, lähteestä tai muusta vedenottamosta estyy tai huomattavasti vaikeutuu, on luvan saajan korvattava vahinko tai, jos kiinteistönomistaja tai vettä muun erityisen oikeuden nojalla ottava niin vaatii, luvan saajan on rahalla korvaamisen sijasta tarvittavin toimenpitein turvattava kiinteistön veden saanti vesilain 11 luvun 12 §:n
1 momentissa säädetyllä tavalla. Mikäli korvauksesta tai sen sijaan suoritettavista toimenpiteistä ei sovita, voi vahinkoa kärsinyt saattaa asian lupapäätöksen lainvoiman estämättä Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintoviraston ratkaistavaksi siinä järjestyksessä, kuin hakemusasioista on vesilaissa
säädetty.
28) Luvan saajan on kustannuksellaan, ellei toisin sovita, tehtävä hankkeen toteuttamisen vuoksi tarpeelliset salaojien laskuaukkojen sekä vesi-,
viemäri-, sähkö- ja puhelinlinjojen korjaus- ja muutostyöt sekä rajamerkkien
siirrot.
Kalatalousmääräykset
29) Luvan saajan on maksettava voimalaitosten rakentamistöiden aloittamisesta lähtien vuosittain tammikuun loppuun mennessä Pohjanmaan
elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousyksikölle kalatalousmaksua 3 000 euroa käytettäväksi voimalaitosten ja säännöstelyn vaikutusalueen kalataloudellisia vahinkoja ja haittoja vähentäviin toimenpiteisiin.
Ensimmäinen kalatalousmaksu on maksettava ennen töiden aloittamista
sinä vuonna, kun tämän päätöksen mukainen rakentaminen alkaa. Maksun
käyttösuunnitelmasta on kuultava vaikutusalueen kalastuskuntia, kalastusalueita ja Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f.:ää.
30) Luvan saajan on tehtävä 4.12.2007 päivätyn lisäselvityksen "Suunnitelma Backforsenin voimalaitoksen kalatiestä sekä muista virkistystoiminnoista Jeppo Kraft Andelslag'n vesivoimalaitoshankkeen yhteydessä" mukainen kalastuspaikka Lavastforsenin koskialueelle.
10
31) Luvan saaja voi rakentaa samanaikaisesti voimalaitoksen rakentamisen kanssa Backforsenin voimalaitoksen yhteyteen kalatien, jota koskeva
alustava suunnitelma ilmenee edellisessä lupamääräyksessä mainitusta lisäselvityksestä. Kalatiesuunnitelma, joka sisältää myös kalatiehen eri vuodenaikoina johdettavat virtaamat, on tarkistettava ja toteutettava yhteistyössä Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousyksikön sekä Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f.:n kanssa. Kalatien toimivuutta
on tarkkailtava ja toimivuus on varmistettava tekemällä tarvittaessa muutoksia kalatiehen. Kalatien rakentamista koskeva hakemus ja tarkistettu
suunnitelma on toimitettava Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirastolle
hyvissä ajoin ennen voimalaitosten rakennustöiden aloittamista.
Mikäli kalatietä Backforsenin voimalaitoksen yhteyteen ei rakenneta voimalaitosrakentamisen yhteydessä, luvan saajan on suunniteltava ja rakennettava voimalaitosten yhteyteen kalatie tai kalatiet, mikäli se myöhemmin
osoittautuu kalatalouden kannalta tarpeelliseksi. Kalatien tai kalateiden
tarpeellisuuden arvioi kalatalousviranomainen eli Pohjanmaan elinkeino-,
liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousyksikkö. Kalatie tai kalatiet on
suunniteltava ja rakennettava yhteistyössä kalatalousviranomaisen ja Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f.:n kanssa. Kalatien tai kalateiden toimivuutta on
tarkkailtava ja toimivuus on varmistettava tekemällä tarvittaessa muutoksia
kalatiehen tai kalateihin. Kalatien tai kalateiden rakentamista koskeva hakemus ja suunnitelma, joka sisältää myös kalatiehen eri vuodenaikoina
johdettavat virtaamat, on toimitettava Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirastolle kalatalousviranomaisen määräämään ja kalataloudelliseen tarpeeseen perustuvaan ajankohtaan mennessä.
Korvaukset 32) Luvan saajan on maksettava, ellei toisin sovita, Jungarin kylässä Uudenkaarlepyyn kaupungissa sijaitsevien kiinteistöjen voimalaitosrakenteiden alle jäävän maa-alueen ja vedenpinnan nousun seurauksena vesialueeksi muuttuvan maa-alueen pysyvistä käyttöoikeuksista seuraavat kertakaikkiset korvaukset, joissa on otettu huomioon vesilain 11 luvun 6 §:n mukainen puolitoistakertaisuus: Tietoverkossa olevasta päätöksestä on poistettu
omistajatiedot ja korvaussummat.
Kiinteistön nimi ja RN:o
Korvausperuste
Omistajat
Kvarnbacken RN:o 3:140 Rakenteiden alle 130 m2 EE ja FF
Marcus RN:o 11:50
Veden alle 277 m2
OO
Korvaus €
Luvan saajan on lisäksi maksettava, ellei toisin sovita, Överjepon kylässä
Uudenkaarlepyyn kaupungissa sijaitsevan kiinteistön Forsgård RN:o 8:51
omistajalle Forsgården Ab:lle maa-alueen ja puuston menetyksestä kertakaikkisena korvauksena 1 250 euroa, jossa on otettu maa-alueen osalta
huomioon vesilain 11 luvun 6 §:n mukainen puolitoistakertaisuus.
Kertakaikkiset korvaukset on maksettava ennen töiden aloittamista mutta
kuitenkin viimeistään kahden kuukauden kuluttua siitä, kun tämä päätös on
saanut lainvoiman. Viivästyneelle määrälle on korkolain 4 §:n 1 momentin
mukaisesti maksettava vuotuista viivästyskorkoa, jonka määrä on seitse-
11
män prosenttiyksikköä korkeampi, kuin kulloinkin voimassa oleva 12 §:ssä
tarkoitettu viitekorko. Vesilain 11 luvun 15 §:ssä tarkoitettua tallettamista ei
ole toimitettava korvattavien etujen vähäisyyden vuoksi.
33) Luvan saajan on viivytyksettä korvattava töiden suorittamisesta välittömästi aiheutuvat vahingot asianomaiselle vahingonkärsijälle, ellei toisin
sovita.
Luvan saajan on korvattava rahalla muulla kuin erityiseen käyttöön otetulla
rannalla säännöstelyn johdosta tapahtuva rannan syöpyminen, ellei rannan
vahvistamiseen ole erityistä syytä tai vahingonkärsijä muuta vaadi.
Mikäli tässä päätöksessä tarkoitetusta hankkeesta aiheutuu sellaista vahinkoa, haittaa tai muuta edunmenetystä, jota lupapäätöstä annettaessa ei
ole edellytetty ja josta luvan saaja on vesilain säännösten mukaisesti vastuussa, eikä asiasta päästä sopimukseen, luvan saajan on saatettava asia
Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintoviraston ratkaistavaksi. Edunmenetyksen kärsinyt tai yleisen edun niin vaatiessa asianomainen viranomainen
voi myös saattaa tällaisen asian lupapäätöksen lainvoiman estämättä mainitun aluehallintoviraston ratkaistavaksi siinä järjestyksessä, kuin hakemusasioista on vesilaissa säädetty.
Tarkkailu
34) Luvan saajan on päivittäin tarkkailtava ylintä ja alinta vedenkorkeutta
voimalaitospatojen yhteyteen asetetuilta vedenkorkeusasteikoilta. Vedenkorkeushavainnoista on pidettävä kirjaa, johon on merkittävä mainitut vedenkorkeudet ja samanaikaisesti turbiinien ja tulva-aukkojen kautta purkautuvat vesimäärät ja niiden vuorokausikeskiarvot sekä juoksutustavassa
tapahtuneet muutokset ajankohtineen. Tiedot vedenkorkeuksista, purkautuvista vesimääristä ja suoritetuista laskelmista on säilytettävä ja toimitettava Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueelle sekä Uudenkaarlepyyn ja Kauhavan
kaupunkien ympäristönsuojeluviranomaisille niiden määrääminä ajankohtina ja vaadittaessa annettava niiden nähtäväksi, joiden etu tai oikeus saattaa olla tiedoista riippuvainen.
35) Luvan saajan on tarkkailtava säännöstelyn vaikutuksia rantavyöhykkeeseen säännöstelyn vaikutusalueella Lapuanjoen paaluvälillä 150+00
(Hakolankoski) – 438+00 (Pirin silta) Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueen hyväksymällä tavalla vähintään viiden vuoden ajan. Tarkkailu on aloitettava
ennen säännöstelyn aloittamista. Tarkkailun tulokset on toimitettava mainitulle vastuualueelle sekä Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousyksikölle.
36) Luvan saajan on tarkkailtava hankkeen työnaikaisia ja säännöstelynaikaisia vaikutuksia vesistön jääoloihin, vedenlaatuun, eläimistöön ja kasvillisuuteen Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen
ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueen hyväksymällä tavalla. Vedenlaadun osalta tarkkailuun on sisällyttävä happamuuden, metallipitoisuuksien
12
(erityisesti Cd), patojen yläpuolisen jokialueen happitilanteen ja rehevyyden seuranta. Tarkkailussa on myös otettava huomioon hankkeen vaikutus
saukon, liito-oravan ja koskikaran elinolosuhteisiin. Tarkkailu voidaan toteuttaa osana Lapuanjoen yhteistarkkailua. Tarkkailusuunnitelma on toimitettava mainitulle vastuualueelle hyväksyttäväksi kolmen kuukauden kuluessa tämän päätöksen lainvoimaiseksi tulemisesta ja hyvissä ajoin ennen
rakennustöiden aloittamista. Tarkkailun tulokset on toimitettava mainitulle
vastuualueelle sekä Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousyksikölle.
37) Luvan saajan on tarkkailtava hankkeen kalataloudellisia vaikutuksia
mukaan lukien mahdollisen kalatien toimivuus Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousyksikön hyväksymällä tavalla.
Tarkkailu voidaan toteuttaa osana Lapuanjoen yhteistarkkailua. Tarkkailusuunnitelma on toimitettava mainitulle kalatalousyksikölle hyväksyttäväksi
kolmen kuukauden kuluessa tämän päätöksen lainvoimaiseksi tulemisesta
ja hyvissä ajoin ennen rakennustöiden aloittamista. Tarkkailun tulokset on
toimitettava mainitulle kalatalousyksikölle sekä Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueelle.
38) Luvan saajan on maastossa suoritettavin tarkastuksin ja mittauksin
selvitettävä säännöstelyn vaikutusalueella vedenpinnan nostosta mahdollisesti aiheutuvat maa-alueisiin, rakennuksiin, siltoihin, kiinteisiin laitureihin
ja muihin rakenteisiin kohdistuvat vahingot ja haitat. Mikäli vettymis- tai
muuta vahinkoa tai haittaa todetaan aiheutuvan, luvan saajan on viipymättä korjattava vauriot toimenpitein tai korvattava aiheutuneet vahingot ja haitat. Tarvittaessa menetellään siten, kuin lupamääräyksessä 33) on sanottu.
Töiden suorittamisaika
39) Tässä päätöksessä tarkoitetut rakennustyöt on aloitettava neljän vuoden kuluessa ja saatettava olennaisilta osiltaan loppuun kahdeksan vuoden kuluessa siitä, kun tämä päätös on saanut lainvoiman uhalla, että lupa
ja myönnetyt käyttöoikeudet muutoin raukeavat.
Ilmoitukset
40) Rakennustöiden ja säännöstelyn aloittamisesta on etukäteen ilmoitettava kirjallisesti Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueelle, Pohjanmaan elinkeino-,
liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousyksikölle sekä Uudenkaarlepyyn
ja Kauhavan kaupunkien ympäristönsuojeluviranomaisille ja tarkoituksenmukaisella tavalla asianomaisille maanomistajille.
41) Rakennustöiden valmistumisesta on 60 päivän kuluessa ilmoitettava
kirjallisesti Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirastolle, Etelä-Pohjanmaan
elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueelle, Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousyksikölle sekä Uudenkaarlepyyn ja Kauhavan kaupunkien ympäristönsuojeluviranomaisille.
13
Tarkistamishakemus
42) Luvan saajan on saatettava hanketta koskeva vesiympäristön ja sen
käytön kannalta merkittävien lupamääräysten tarkistamishakemus Länsi- ja
Sisä-Suomen aluehallintoviraston ratkaistavaksi kymmenen vuoden kuluttua siitä, kun voimalaitokset on otettu käyttöön ja säännöstely aloitettu.
Hakemukseen on liitettävä luvan saajan esitys lupamääräyksien tarkistamisesta perusteluineen sekä edellä olevissa lupamääräyksissä määrättyjen tarkkailuvelvoitteiden tulokset ja raportit sekä arviot hankkeen vaikutuksista vesiympäristöön ja sen käyttöön. Aluehallintovirasto voi ratkaisussaan
tarvittaessa määrätä uuden lupamääräysten tarkistamishakemuksen tekemisestä.
Perustelut
Hankkeen tarkoitus
Hankkeen tarkoituksena on rakentaa Lapuanjoen alajuoksulla Jungarån ja
Kepon jokihaaroissa Uudenkaarlepyyn kaupungissa sijaitseviin Jepuan
koskiin kolme vesivoimalaitosta ja säännöstellä Lapuanjokea vesistönosan
vesivoiman hyväksi käyttämiseksi ja vesivoimantuotannon lisäämiseksi.
Vesivoima
Hankkeessa otetaan käyttöön Lapuanjoen itähaarassa eli Jungarån haarassa Gunnarsforsenin voimalaitoksen padotuskorkeuden N60 +21,50 m ja
Silvastforsenin voimalaitoksen alaveden noin N60 +10,00 m välinen vesivoima sekä länsihaarassa eli Kepon haarassa Backforsenin voimalaitoksen padotuskorkeuden N60 +21,50 m ja alaveden noin N60 +16,00 m välinen vesivoima. Tämä vesivoima sijoittuu kokonaisuudessaan hakijan Jeppo Kraft Andelslagin omistamille vesialueille kiinteistöillä Lappo å
RN:o 29:0 (Jungar, Uuusikaarlepyy) ja Lapuan joki RN:o 28:0 (Heikkilä,
Kauhava). Hakijalla on siten omistajana vesilain 3 luvun 3 §:n mukainen
oikeus kaikkeen hankkeessa käyttöön otettavaan vesivoimaan. Katselmustoimituksen aikana ei ole esitetty tältä osin muistutuksia tai vaatimuksia.
Hankkeesta saatava hyöty
Hankkeesta saatava vesilain mukaan laskettu vesivoiman käyttöön ottamisen pääomitettu hyöty on 3.12.2008 tarkistetun laskelman mukaan noin
11,6 miljoonaa euroa. Lisäksi lupamääräysten mukaan talviaikana 1.10.–
30.4. sallitusta voimalaitosten suorittamasta lyhytaikaissäännöstelystä syntyy merkittävää rahallista hyötyä sähköverkon vaatiman kulutuksen mukaisen tehon ja taajuuden nopeassa säädössä. Rahassa vaikeasti arvioitava
hyöty on vesialueen virkistyskäyttömahdollisuuksien paraneminen erityisesti Kauhavan kaupungin alueella, koska padotuksen johdosta joen vesisyvyys lisääntyy ja vedenkorkeus pysyy tasaisempana kuin nykytilanteessa. Hanke on yleiseltä kannalta katsottuna myös ympäristölle hyödyllinen,
koska se lisää kotimaista, uusiutuvaa ja päästötöntä sähköntuotantoa, jol-
14
loin samaa energiamäärää ei jouduta tuottamaan jollakin muulla enemmän
ympäristöä kuormittavalla tavalla.
Hankkeen vahingot ja haitat sekä niiden vähentäminen
Hankkeen aiheuttama suurin muutos vesistössä tapahtuu Jepualla. Lapuanjoen Jungarån haaran vesimaisemaa nykyisin hallitsevat koskialueet
muuttuvat kokonaisuudessaan suvantoalueiksi ja Kepon haaraan jää vain
Lavastforsenin koskialue, jos erikseen vireillä oleva Kiitolankosken voimalaitoshanke toteutuu. Tulva-aikaiset vedenkorkeudet eivät nouse hankkeen
toteuttamisen jälkeen. Hankkeen vaikutukset vedenlaatuun rajoittuvat lähinnä työnaikaiseen kiintoainepitoisuuden ja sameuden lisääntymiseen.
Talviajan 1.10.–30.4. lyhytaikaissäännöstelyn aikana kiintoainekuormitus ja
veden sameus voivat ajoittain hieman lisääntyä erityisesti äkillisissä ja suurissa virtaamamuutostilanteissa. Lyhytaikaissäännöstelyn rajoittaminen lupamääräysten mukaisesti talviaikaan estää mäkäräkannan kasvua ja ennalta arvioiden hankkeen vaikutukset mäkäräkantoihin jäävät vähäisiksi.
Hankkeen vaikutukset vedenlaatuun, kasvillisuuteen ja eläimistöön on pyritty rajoittamaan mahdollisimman vähäisiksi hakemussuunnitelmaan katselmustoimituksessa tehdyin muutoksin ja edellä olevilla lupamääräyksillä.
Lupamääräysten mukaan voimalaitoksilta on aina juoksutettava vettä vähintään 1,5 m3/s virtaamatilanteen niin salliessa. Voimalaitokset on maisemoitava ympäristöön mahdollisimman hyvin sopiviksi. Eroosiolle alttiit
erityisessä käytössä olevat rannat ja rakennukset on suojattava ennen
voimalaitosten käyttöönottoa. Veden samentumista aiheuttavia kaivu- ja
rakennustöitä ei saa suorittaa kalojen kutuaikana ja perkaustyöt on tehtävä
mahdollisimman vähävetisenä aikana.
Vedenkorkeuden nosto ja vähäinen talviaikaisen lyhytaikaissäännöstelyn
aiheuttama vedenkorkeuden vaihtelu (20 cm) Kepon yläpuolisessa jokiuomassa eivät lisää tulvia eivätkä aiheuta muutakaan ennalta arvioitavaa vahinkoa, haittaa tai edunmenetystä Kauhavan kaupungin alueella. Talviaikainen lyhytaikaissäännöstely pienentää alapuolella sijaitsevan Stadsforsenin voimalaitoksen yläaltaan vedenkorkeuden vaihteluja Uudenkaarlepyyn kaupungin alueella. Kasvillisuusselvityksissä tutkituilta alueilta ei löytynyt erityisesti suojeltavia kasveja eikä luontotyyppejä. Luonnonsuojelulailla ja luontodirektiivillä suojeltujen eläinlajien saukon ja liito-oravan lisääntymis- ja levähdyspaikkoja ei hävitetä eikä heikennetä eikä näiden
eläinlajien suotuisan suojelun taso vaarannu, kun hanke toteutetaan lupamääräysten mukaisesti. Luonnonsuojelulain 49 §:n mukaista poikkeamislupaa ei siten tarvita.
Pohjanmaan maakuntakaavaehdotuksessa Jepuan jokilaaksoalue on varattu kulttuurimaisema-alueeksi. Hankkeen haitallisia maisemavaikutuksia
on mahdollisuuksien mukaan estettävä ja vähennettävä toimenpitein.
Hankkeen vaikutukset vesimaisemaan ja sitä kautta kulttuurimaisemaan
eivät ole luvan myöntämisen esteenä, kun hanke toteutetaan edellä olevi-
15
en lupamääräysten mukaisesti. Hanke ei myöskään vaikeuta merkittävästi
alueen kaavoitusta.
Käyttöoikeudet
Hakija omistaa kaikki hanketta varten tarvittavat vesialueet. Hakija omistaa
noin 61 % hanketta varten tarvittavista voimalaitosrakenteiden tai veden alle jäävistä maa-alueista ja on lisäksi saanut luovutussopimuksella pysyvän
käyttöoikeuden tai tehnyt esisopimuksen kiinteistökaupasta yhteensä noin
4 %:n maa-alueosuudesta. Hakijalle voidaan siten vesilain 2 luvun 7 §:n 1
momentin nojalla myöntää pysyvä käyttöoikeus muille kuuluviin ja hanketta
varten tarvittaviin voimalaitosrakenteiden alle jäävään maa-alueeseen ja
vedenpinnan nousun seurauksena vesialueeksi muuttuvaan maa-alueeseen sekä vedenpinnan nousun seurauksena vesialueeksi muuttuviin Lapuanjoen rantatörmien maa-alueisiin.
Kalatalousvelvoitteet
Luvan saajan on lupamääräyksen 29) mukaisesti maksettava vuosittain
kalatalousviranomaiselle kalatalousmaksua aluehallintoviraston kohtuulliseksi harkitsema 3 000 euroa käytettäväksi voimalaitosten ja säännöstelyn
vaikutusalueen kalataloudellisia vahinkoja ja haittoja vähentäviin toimenpiteisiin. Hankkeesta kalastukselle aiheutuvien vahinkojen vähentämiseksi
luvan saajan on lupamääräyksen 30) mukaisesti tehtävä kalastuspaikka
Lavastforsenin koskialueelle.
Luvan saajalle on lupamääräyksessä 31) annettu mahdollisuus rakentaa
samanaikaisesti voimalaitoksen rakentamisen kanssa Backforsenin voimalaitoksen yhteyteen kalatie, joka on pääasiassa luonnonmukaista uomaa.
Tällainen kalatie on mahdollista toteuttaa kyseisen voimalaitoksen yhteyteen. Jos kalatietä ei rakenneta Backforsenin voimalaitoksen rakentamisen
yhteydessä, luvan saajan on lupamääräyksen mukaan suunniteltava ja rakennettava voimalaitosten yhteyteen kalatie tai kalatiet, mikäli se myöhemmin osoittautuu kalatalouden kannalta tarpeelliseksi.
Kalataloutta koskevat lupamääräysten velvoitteet ovat katselmustoimituksen luonnontaloudellisen asiantuntijan ja toimitusmiesten esitysten mukaisia kalatalousmaksun korotusta lukuun ottamatta.
Korvaukset Luvan saajalle myönnetyistä pysyvistä käyttöoikeuksista hanketta varten
tarvittaviin maa-alueisiin kahden kiinteistön osalta sekä maa-alueen ja
puuston menetyksestä yhden kiinteistön osalta on lupamääräyksessä 32)
määrätty kertakaikkiset korvaukset. Aluehallintovirasto hyväksyy muuten
katselmustoimituksen toimitusmiesten korvausesitykset, mutta korottaa
korvauksen kiinteistöön Marcus RN:o 11:50 myönnetystä pysyvästä käyttöoikeudesta hakijan selityksessään ilmoittaman tarkistetun pinta-alan mukaiseksi.
16
Vedenpinnan nousun seurauksena vesialueeksi muuttuviin Lapuanjoen
rantatörmien maa-alueisiin luvan saajalle myönnetyistä pysyvistä käyttöoikeuksista aluehallintovirasto ei katselmustoimituksen toimitusmiesten esityksen mukaisesti määrää korvauksia, koska rantatörmät ovat jyrkkärantaisia ja niillä on vain vähäinen käyttöarvo, joten käyttöoikeuden myöntämisestä ei aiheudu edunmenetyksiä kiinteistöjen omistajille. Joiltain osin näiden rantakiinteistöjen omistajien voidaan myös katsoa saavan hankkeesta
hyötyä joen vesisyvyyden lisääntymisen ja vedenkorkeuden vaihtelun vähenemisen vuoksi.
Hankkeesta ei ennalta arvioiden aiheudu muuta vesilain mukaan korvattavaa vahinkoa, haittaa tai edunmenetystä. Töiden suorittamisesta aiheutuvien vahinkojen ja ennakoimattomien vahinkojen korvaamisesta on annettu
lupamääräys 33).
Tarkkailu
Luvan saajan on lupamääräysten mukaan tarkkailtava vedenkorkeuksia
voimalaitospatojen yhteyteen asetetuilta vedenkorkeusasteikoilta sekä turbiinien ja tulva-aukkojen kautta purkautuvia vesimääriä. Säännöstelyn vaikutuksia rantavyöhykkeeseen on tarkkailtava säännöstelyn vaikutusalueella vähintään viiden vuoden ajan. Hankkeen työnaikaisia ja säännöstelynaikaisia vaikutuksia vesistön jääoloihin, vedenlaatuun, eläimistöön ja kasvillisuuteen sekä hankkeen kalataloudellisia vaikutuksia on tarkkailtava
asianomaisten viranomaisten hyväksymällä tavalla.
Ympäristövaikutusten arviointi
Hankkeesta valmistui voimassa olevan lainsäädännön mukainen ympäristövaikutusten arviointiselostus 23.1.1998. Länsi-Suomen ympäristökeskuksen yhteysviranomaisen lausunto ympäristövaikutusten arviointiselostuksesta annettiin 17.6.1998. Länsi-Suomen ympäristökeskuksen 9.1.2008
antaman lainvoimaisen päätöksen mukaan katselmuskokouksessa
16.1.2007 vaadittua uutta ympäristövaikutusten arviointimenettelyä ei tarvita. Muutettu 21.3.2006 päivätty hakemussuunnitelma vastaa pääpiirteissään arviointiselostuksen vaihtoehtoa 2.
Yhteysviranomainen totesi lausunnossaan, että hankkeen ympäristövaikutusten arviointi on monista puutteistaan huolimatta riittävä edellyttäen, että
todetut puutteet korjataan viimeistään lupamenettelyn yhteydessä. Hakemussuunnitelman laadinnan yhteydessä ja katselmustoimituksen aikana
tehtiin useita lisäselvityksiä erityisesti hankkeen luonnontaloudellisista vaikutuksista. Lisäselvitysten tarpeesta ja sisällöstä päätettäessä on otettu
huomioon yhteysviranomaisen lausunnossaan toteamat puutteet. Aluehallintovirasto on ottanut ympäristövaikutusten arvioinnin ja tehdyt lisäselvitykset huomioon luparatkaisussa ja lupamääräyksissä siten, että hankkeesta aiheutuvat vahingot, haitat ja muut edunmenetykset jäävät mahdollisimman vähäisiksi.
17
Vesienhoitosuunnitelma
Lapuanjoki kuuluu Kokemäenjoen - Saaristomeren - Selkämeren vesienhoitoalueeseen, jota koskevan vesienhoitosuunnitelman valtioneuvosto
hyväksyi 10.12.2009. Vesienhoitosuunnitelman mukaan vesien ekologinen
tila Lapuanjoella vaihtelee tyydyttävästä huonoon. Lapuanjoen yläosalla
vesien hyvä tila voidaan saavuttaa vuoteen 2015 menneessä. Tavoitetilan
saavuttamiseksi Lapuanjoen alimmalla osalla ja alaosalla tarvitaan maaperän happamuudesta johtuvien haittojen ja vesistön rakenteellisten seikkojen vuoksi (Uudenkaarlepyyn vaelluseste) jatkoaikaa vuoteen 2027
saakka. Lapuanjoen vesienhoidon keskeiset tavoitteet ovat vedenlaadun
parantaminen ja kalojen vaelluksen mahdollistaminen.
Nyt kyseessä oleva vesivoimalaitosten rakentamista Jepuankoskiin ja Lapuanjoen säännöstelyä koskeva hanke toteutettuna edellä olevissa lupamääräyksissä sanotulla tavalla ei estä vesienhoitosuunnitelmassa Lapuanjoelle esitettyjen tavoitteiden saavuttamista. Vedenlaadun tarkkailua koskeva lupamääräys täsmentää hankkeen vaikutuksia vedenlaatuun ja tarkkailutulokset voidaan ottaa huomioon, kun luvan saajan on saatettava
hanketta koskeva vesiympäristön ja sen käytön kannalta merkittävien lupamääräysten tarkistamishakemus vireille kymmenen vuoden kuluttua siitä, kun voimalaitokset on otettu käyttöön ja säännöstely aloitettu. Kalojen
vaellus hankealueen ohi mahdollistetaan lupamääräyksillä.
Intressivertailu
Aluehallintovirasto katsoo, että hankkeen toteuttaminen katselmustoimituksen aikana muutetun suunnitelman ja edellä olevien lupamääräysten mukaisesti ei vaaranna yleistä terveydentilaa tai aiheuta vesilain 2 luvun 5
§:ssä tarkoitettuja huomattavia vahingollisia muutoksia ympäristön luonnonsuhteissa tai vesiluonnossa ja sen toiminnassa eikä suuresti huononna
paikkakunnan asutus- ja elinkeino-oloja.
Hankkeesta saatava vesilain mukaan laskettu vesivoiman käyttöön ottamisen pääomitettu hyöty on noin 11,6 miljoonaa euroa ja lisäksi talviaikana
sallitusta voimalaitosten suorittamasta lyhytaikaissäännöstelystä syntyy
merkittävää rahallista hyötyä. Hankkeesta aiheutuvat rahassa mitattavat
vahingot, haitat ja muut edunmenetykset ovat noin 45 000 euroa, josta on
vähennettävä vahinkoja estävien toimenpiteiden kustannukset. Rahassa
vaikeasti arvioitava hyöty on vesialueen virkistyskäyttömahdollisuuksien
paraneminen erityisesti Kauhavan kaupungin alueella. Hanke on yleiseltä
kannalta katsottuna myös ympäristölle hyödyllinen, koska se lisää kotimaista, uusiutuvaa ja päästötöntä sähköntuotantoa. Rahassa vaikeasti arvioitava edunmenetys on Jepuan koskien muuttuminen pääosin suvantoalueeksi, mutta menetettävän edun merkitys yleiseltä kannalta katsottuna
ei ole niin merkittävä, että se muuttaisi intressivertailun lopputuloksen.
Edellä sanotun perusteella hankkeesta lupamääräysten mukaisesti toteutettuna saatava hyöty on siitä johtuvaan vahinkoon, haittaan ja muuhun
18
edunmenetykseen verrattuna huomattava. Edellytykset luvan myöntämiselle vesilain 2 luvun 6 §:n 2 momentin nojalla ovat siten olemassa.
Lainkohdat
Vesilain 2 luvun 3 §, 4 §, 6 §:n 2 momentti, 7 §:n 1 momentti, 11 §, 11 a §,
12 §, 14 a § ja 22 §, 3 luvun 3 §, 8 luvun 9 § ja 10 a §, 11 luvun 3 §, 5 §,
6 §, 8 §, 12 §, 14 § ja 14 a § sekä 16 luvun 23 a §
Patoturvallisuuslain 3 § ja 9 §
Lausunto muistutuksista, vaatimuksista ja mielipiteistä
Luvan myöntäminen vesivoimalaitosten rakentamiseen ja Lapuanjoen
säännöstelemiseen
Edellytykset luvan myöntämiselle lupamääräysten mukaisesti ovat olemassa ratkaisun perusteluissa sanotun mukaisesti.
Lyhytaikaissäännöstely
Koska lyhytaikaissäännöstely on vähäistä ja siitä aiheutuvia haitallisia vaikutuksia on pienennetty rajoittamalla lyhytaikaissäännöstelyä lupamääräyksessä 12) 1.10.–30.4. väliseen aikaan, edellytykset luvan myöntämiselle
ovat tältä osin olemassa.
Hakemukseen liitetyt selvitykset ja ympäristövaikutusten arviointi
Hakemukseen liitetyt sekä hakijan katselmustoimituksen aikana toimittamat selvitykset ovat riittävät asian ratkaisemiseksi. Ympäristövaikutusten
arviointia koskevien vaatimusten osalta aluehallintovirasto viittaa ratkaisun
perusteluissa otsikon "Ympäristövaikutusten arviointi" alla esitettyyn.
Vedenkorkeuksien tarkkailu
Luvan saaja on lupamääräyksessä 14) velvoitettu asettamaan vedenkorkeusasteikot rakennettavien voimalaitospatojen yhteyteen sekä tarvittaviin
paikkoihin voimalaitosten ylä- ja alapuolille. Lupamääräyksessä 34) luvan
saaja on velvoitettu tarkkailemaan vedenkorkeuksia sekä toimittamaan niitä koskevat tiedot muun muassa Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja
ympäristökeskuksen ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueelle.
Tulva-aikaiset vedenkorkeudet
Hanke ei johda Kauhavan kaupungin ympäristölautakunnan muistutuksessaan esittämään tulvahaitan viipymän pidentymiseen, koska tulvaaikaiset vedenkorkeudet eivät nouse hankkeen toteuttamisen jälkeen.
Silvastforsenin silta
Silvastforsenin maantiesiltaa koskevat määräykset sisältyvät lupamääräykseen 23).
19
Rantojen vahvistaminen
Luvan saaja on lupamääräyksessä 25) rantojen syöpymisen estämiseksi
velvoitettu kustannuksellaan vahvistamaan erityisessä käytössä olevat
rannat.
Vesienhoito
Muistutuksissa esitettyjen Lapuanjoen vesien ekologista tilaa koskevien
vaatimusten osalta aluehallintovirasto viittaa luparatkaisun perusteluissa
olevan otsikon "Vesienhoitosuunnitelma" alla esitettyyn.
Hankkeen vaikutus Stadsforsenin ja Kiitolankosken voimalaitoksiin
Aluehallintovirasto on lupamääräyksessä 13) ottanut Uudenkaarlepyyn
kaupungin/Uudenkaarlepyyn Voimalaitoksen ja Oy Herrfors Ab:n
muistutukset huomioon määräämällä, että voimalaitosten juoksutukset on
hoidettava niin, että alapuolella sijaitsevalle Stadsforsenin voimalaitokselle
tai mahdollisesti rakennettavalle Kiitolankosken voimalaitokselle ei aiheuteta vesivoimatuotannon menetyksiä tai muutakaan vahinkoa. Luvan saaja
on myös velvoitettu seuraamaan säännöstelyn vaikutuksia kyseisiin voimalaitoksiin.
Hankkeen vaikutukset kalakantoihin ja kalastukseen
Rakennustyöt aiheuttavat veden samentumista, mikä saattaa vaikuttaa haitallisesti kalojen kutuun sekä karkottaa kaloja. Tämä haitta on kuitenkin lyhytaikainen ja sitä voidaan vähentää suorittamalla veden samentumista aiheuttavat kaivu- ja rakennustyöt lupamääräyksen 15) mukaisesti kalojen
kutuajan ulkopuolella. Patojen rakentaminen ei nykyisellään vaikuta virtakutuisten kalojen lisääntymiseen, koska Uudenkaarlepyyn Voimalaitoksen
Stadsforsenin pato estää näiden kalojen nousun Lapuanjokeen. Jos kalatietä ei rakenneta Backforsenin voimalaitoksen rakentamisen yhteydessä,
luvan saaja on lupamääräyksessä 31) velvoitettu suunnittelemaan ja rakentamaan kalatie tai kalatiet voimalaitosten ohi, mikäli se myöhemmin
osoittautuu kalatalouden kannalta tarpeelliseksi. Kalatien tai kalateiden
tarpeellisuuden arvioinnin, suunnittelun ja rakentamisen sekä toimivuuden
varmistamisen osalta aluehallintovirasto viittaa edellä mainittuun lupamääräykseen.
Muiden kalastoa ja kalastusta koskevien vaatimusten osalta aluehallintovirasto viittaa ratkaisun perusteluissa otsikon "Kalatalousvelvoitteet" alla esitettyyn.
Kalatalousmaksu
Lupamääräyksessä 29) määrätty kalatalousmaksu 3 000 euroa vuodessa
on riittävä hankkeesta kalakannoille ja kalastukselle aiheutuvien vahinkojen vähentämiseksi.
20
Vaikutukset saukkoon ja liito-oravaan
Saukkoa ja liito-oravaa koskevien vaatimusten osalta aluehallintovirasto
viittaa ratkaisun perusteluissa otsikon "Hankkeen vahingot ja haitat sekä
niiden vähentäminen" alla esitettyyn.
Korvausvaatimukset
Luvan saaja on lupamääräyksessä 32) määrätty maksamaan korvauksia
pysyvästä käyttöoikeudesta maa-alueisiin kahden kiinteistön omistajille ja
muista vahingoista yhden kiinteistön omistajalle. Aluehallintovirasto toteaa
BBB ja CCC:n korvausvaatimusten osalta, että luvan saaja on korvauksen
maksamisen sijasta lupamääräyksessä 25) määrätty vahvistamaan erityisessä käytössä oleva ranta muistuttajien omistamalla kiinteistöllä Påjo
RN:o 11:51.
Muiden korvausvaatimusten osalta aluehallintovirasto viittaa ratkaisun perusteluissa otsikon "Korvaukset" alla esitettyyn.
Tarkkailut
Luvan saaja on määrätty tarkkailemaan hankkeen vaikutuksia lupamääräyksissä 34)–38).
Muut muistutukset, vaatimukset ja mielipiteet
Aluehallintovirasto on ottanut muut muistutukset, vaatimukset ja mielipiteet
huomioon lupamääräyksistä ilmenevällä tavalla.
KÄSITTELYMAKSU
Tämän päätöksen käsittelymaksu on 11 340 euroa.
Lasku lähetetään erikseen Valtion talous- ja henkilöstöhallinnon palvelukeskuksesta.
Perustelut
Aluehallintoviraston maksuja koskevan valtioneuvoston asetuksen
(1145/2009) 7 §:n 2 momentin mukaan suoritteesta, jota koskeva asia on
tullut vireille ennen 1.1.2010, peritään maksu asetuksen voimaan tullessa
voimassa olleiden säännösten mukaan. Tämän hakemuksen vireille tullessa voimassa olleen ympäristölupaviraston maksullisia suoritteita koskevan
ympäristöministeriön asetuksen (1416/2001) 2 §:n ja asetuksen liitteenä
olevan maksutaulukon mukaan päätöksestä on perittävä maksu, joka on
säädetty voimalaitoksesta ja alle 10 km2:n vesialueen säännöstelystä korotettuna 35 prosentilla, koska asian käsittelyn vaatima työmäärä on ollut
taulukossa mainittua työmäärää suurempi.
LUPAPÄÄTÖKSESTÄ TIEDOTTAMINEN
Päätös
Jeppo Kraft Andelslag
21
Jäljennös päätöksestä
Uudenkaarlepyyn kaupunki
Uudenkaarlepyyn kaupungin ympäristönsuojeluviranomainen
Kauhavan kaupunki
Kauhavan kaupungin ympäristönsuojeluviranomainen
Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus / ympäristö ja
luonnonvarat (sähköisesti)
Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus / elinkeinot, työvoima,
osaaminen ja kulttuuri / kalatalous (sähköisesti)
Suomen ympäristökeskus (sähköisesti)
Oy Herrfors Ab
Ilmoitus päätöksestä
Listan dpoESAVI/287/04.09/2010 mukaan
Ilmoittaminen ilmoitustauluilla
Päätöksestä kuulutetaan Etelä-Suomen aluehallintoviraston ympäristölupavastuualueen ja Uudenkaarlepyyn sekä Kauhavan kaupunkien ilmoitustauluilla.
22
MUUTOKSENHAKU
Päätökseen saa hakea muutosta Vaasan hallinto-oikeudelta valittamalla.
Liite
Valitusosoitus
ESKO VÄHÄSÖYRINKI
Esko Vähäsöyrinki
HANNU KOKKO
Hannu Kokko
BIRGITTA VAUHKONEN
Birgitta Vauhkonen
NINA ENGBERG
Nina Engberg
Käännöksen oikeaksi todistaa:
Ympäristölakimies
Nina Engberg
Asian ratkaisemiseen ovat osallistuneet ympäristöneuvokset Esko Vähäsöyrinki (puheenjohtaja), Hannu Kokko ja Birgitta Vauhkonen. Asian on esitellyt ympäristölakimies Nina Engberg. Asiassa on äänestetty. Äänestyslausunto on liitetty päätökseen.
NE/tv
Liite
VALITUSOSOITUS
Valitusviranomainen
Etelä-Suomen aluehallintoviraston päätökseen saa hakea valittamalla muutosta
Vaasan hallinto-oikeudelta. Asian käsittelystä perittävästä maksusta valitetaan samassa järjestyksessä kuin pääasiasta.
Valitusaika
Määräaika valituksen tekemiseen on kolmekymmentä (30) päivää tämän päätöksen antopäivästä sitä määräaikaan lukematta. Valitusaika päättyy
18.7.2011.
Valitusoikeus
Päätöksestä voivat valittaa ne, joiden oikeutta tai etua asia saattaa koskea,
sekä vaikutusalueella ympäristön-, terveyden- tai luonnonsuojelun tai asuinympäristön viihtyisyyden edistämiseksi toimivat rekisteröidyt yhdistykset tai säätiöt, asianomaiset kunnat, elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukset, kuntien
ympäristönsuojeluviranomaiset ja muut asiassa yleistä etua valvovat viranomaiset.
Valituksen sisältö
Valituskirjelmässä, joka osoitetaan Vaasan hallinto-oikeudelle, on ilmoitettava
- päätös, johon haetaan muutosta
- valittajan nimi ja kotikunta
- postiosoite ja puhelinnumero ja mahdollinen sähköpostiosoite, joihin asiaa
koskevat ilmoitukset valittajalle voidaan toimittaa (mikäli yhteystiedot muuttuvat, on niistä ilmoitettava Vaasan hallinto-oikeudelle, PL 204, 65101 Vaasa, sähköposti [email protected])
- miltä kohdin päätökseen haetaan muutosta
- mitä muutoksia päätökseen vaaditaan tehtäväksi
- perusteet, joilla muutosta vaaditaan
- valittajan, laillisen edustajan tai asiamiehen allekirjoitus, ellei valituskirjelmää
toimiteta sähköisesti (faxilla tai sähköpostilla)
Valituksen liitteet
Valituskirjelmään on liitettävä
- asiakirjat, joihin valittaja vetoaa vaatimuksensa tueksi, jollei niitä ole jo aikaisemmin toimitettu viranomaiselle
- mahdollisen asiamiehen valtakirja tai toimitettaessa valitus sähköisesti selvitys asiamiehen toimivallasta
Valituksen toimittaminen Etelä-Suomen aluehallintovirastolle
Valituskirjelmä liitteineen on toimitettava kaksin kappalein Etelä-Suomen
aluehallintovirastolle. Valituskirjelmän on oltava perillä määräajan viimeisenä päivänä ennen virka-ajan päättymistä. Valituskirjelmä liitteineen voidaan myös lähettää postitse, faxina tai sähköpostilla. Sähköisesti (faxina tai
sähköpostilla) toimitetun valituskirjelmän on oltava toimitettu niin, että se on
käytettävissä vastaanottolaitteessa tai tietojärjestelmässä määräajan viimeisenä päivänä ennen virka-ajan päättymistä.
Etelä-Suomen aluehallintoviraston yhteystiedot
käyntiosoite:
postiosoite:
puhelin:
fax:
sähköposti:
aukioloaika:
Ratapihantie 9, 00520 Helsinki
PL 115, 00231 Helsinki
(vaihde) 020 636 1040
09 6150 0533
[email protected]
klo 8 - 16.15
Oikeudenkäyntimaksu
Valittajalta peritään asian käsittelystä Vaasan hallinto-oikeudessa oikeudenkäyntimaksu 90 euroa. Tuomioistuinten ja eräiden oikeushallintoviranomaisten suoritteista perittävistä
maksuista annetussa laissa on erikseen säädetty eräistä tapauksista, joissa maksua ei peritä.
KÄÄNNÖS
Liite päätökseen
Nro 93/2011/4
Dnro ESAVI/287/04.09/2010
ÄÄNESTYSLAUSUNTO
Ympäristöneuvos Hannu Kokko
Luparatkaisu
Hylkään hakemuksen.
Perustelut
Uudenkaarlepyyn kaupungissa sijaitsevat Lapuanjoen Jepuan kosket
muodostavat 7 km pituisen koskijakson sekä joen länsi- että itähaarassa.
Koskia on yhteensä 2,5 km ja niiden kokonaispinta-ala 11,8 ha. Läntisen,
Kepon haaran ylin koski on Keponkoski ja sen alapuolella ovat Lavastinkoski, Finskasinkoski, Mjölnarinkoski. Peräkkäisistä Finskasin- ja Mjölnarinkoskista käytetään nimitystä Kiitolankoski. Itäisen, Jungarån haaran ylin
koski on Tollinkoski ja sitä seuraavat Gunnarinkoski, Mietolankoski, Jungarinkoski, Bösasinvirta ja Silvastinkoski. Koskien jälkeen haarat yhtyvät.
Jepuan koskijakson alapuolella 3 km päässä on Hakolankoski (0,4 ha).
Koskesta alkaa 13 km pituinen suvantojakso, joka toimii samalla Lapuanjoen uoman sulkevan Stadsforsin voimalaitoksen yläaltaana. Voimalaitokselta on matkaa merelle 3 km. Jepuan koskijakson yläpuolella seuraava
uoman sulkeva pato on Hourunkosken voimalaitos 87 km ja sen jälkeen
Mäkelänkosken voimalaitospato 98 km jokisuulta. Stadsforsin voimalaitoksen nykyisessä luvassa on siian istutus- ja nahkiaisen ylisiirtovelvoite.
Voimalaitoksen yhteyteen on suunnitteilla kalatie.
Lapuanjoki on ollut hyvä vaelluskalajoki. Lohi ja taimen ovat nousseet aina
Mäkelänkosken yläpuolelle saakka ja vaellussiikaa runsaasti joen alaosan
koskiin. Joessa on ollut myös harjusta, nahkiaista ja rapua. Stadsforsin
voimalaitospato, joen perkaukset, säännöstelyt ja heikko veden laatu ovat
aiheuttaneet joen kalakantojen heikkenemisen ja vähentäneet joen virkistyskäyttöä. Joen vesi on tummaa, rehevää ja ajoittain hapanta. Veden laatu on vähitellen parantunut.
Jeppo Kraft Andelslag hakee lupaa kolmen voimalaitoksen rakentamiseksi
Jepuan koskiin. Joen itähaaran ylimmän, Gunnarsforsin voimalaitoksen
yläpuolista jokiuomaa perataan 40 m ja alapuolista uomaa 50 m sekä
alimman, Silvastforsin voimalaitoksen yläpuolista jokiuoma 35 m ja alapuolista uomaa 40 m. Joen länsihaaran Backforsin voimalaitoksen yläpuolista
jokiuomaa perataan 15 m ja alapuolista uomaa 390 m.
Keskivirtaamatilanteessa Gunnarsforsin ja Backforsin voimalaitosten padotus nostaa veden korkeutta 5 m ja Silvastforsin voimalaitos 4 m. Voimalai-
2
tosten yläpuolella Kepon asteikon kohdalla veden korkeus nousee 0,80 m
ja Voltin sillan kohdalla 0,49 m. Veden korkeuden nosto ulottuu Liinamaansillalle saakka 30 km etäisyydelle voimalaitoksista. Backforsin voimalaitoksen alapuolella veden korkeus laskee perattavalla alueella 0,9 m.
Voimalaitoksilla vuorokausisäännöstellään Lapuanjokea. Hakemuksen
mukaan säännöstelyväli voimalaitosten yläpuolella Kepon asteikon kohdalla on 0,20 m. Poikkeustilanteissa säännöstelyn ylä- ja alarajan ylitys/alitus
voi lyhytaikaisesti olla 0,05 m. Voimalaitosten alapuolella veden korkeuden
vaihtelu on suurimmillaan 0,70 m ja Jepuan koskijakson alapuolella Hakolankosken niskalla 0,30 m. Katselmustoimituksessa toimitusmiehet esittävät vuorokausisäännöstelyn sallimista vain aikavälillä 1.10.–30.4.
Voimalaitosten rakentamisen seurauksena itähaaran kosket häviävät. Näiden koskipinta-alan menetys on 6,7 ha. Länsihaarasta häviää pintaalaltaan 1,1 ha:n Keppofors. Kaikkiaan koskipinta-alan menetys on 7,8 ha.
Länsihaaraan jää jäljelle koskialuetta yhteensä 3,6 ha (Lavastinkoski ja Kiitolankoski). Jos Oy Herrfors Ab:n vireillä oleva Kiitolankosken voimalaitoshanke toteutuu, länsihaarasta häviää lisäksi 1,5 ha koskialuetta. Jepuan
jäljelle jäävät kosket ovat kokonaisuudessaan vuorokausisäännöstelyn
vaikutuksen alaisia. Säännöstely vaikuttaa lähes 30 km matkalla Lapuanjoessa Pappilankarilta Hakolankoskelle saakka.
Jepuan koskien ympäristö ja Lapuanjoen varsi on monipuolista rakennettua kulttuuriympäristöä, jossa on runsaasti teollisuus- ja liikennehistoriaan
liittyviä kohteita. Kosket kuuluvat olennaisena osana alueen joki- ja kulttuurimaisemaan. Seutukaavassa ja Pohjanmaan maakuntakaavaehdotuksessa Jepuan jokilaaksoalue on varattu kulttuurimaisema-alueeksi.
Jepuan kosket soveltuvat rakenteellisesti edelleen vaelluskalojen lisääntymis- ja poikastuotantoalueiksi. Vaelluskaloista lohi, taimen ja siika nousevat jokiin keskikesästä lähtien ja kutevat koskialueilla loppusyksyllä. Mäti
on talven kutusoraikossa. Poikaset kuorituvat keväällä ja ne elävät poikasvaiheen ajan koskialueilla ennen laskeutumistaan mereen.
Nahkiainen nousee jokiin loppukesästä alkaen. Nahkiaiset viettävät talven
koski- ja virta-alueilla kiinnittyneinä kivipintoihin. Nahkiainen kutee keväällä
koskien hiekka- ja sorapohjilla. Poikasen kuoriuduttua nahkiaistoukka (likomato) hakeutuu jokialueiden pehmeäpohjaisille matalille ranta-alueille,
joissa se elää pohjaan kaivautuneena muutaman vuoden ennen muodonvaihdosta ja laskeutumistaan aikuisvaiheen ajaksi mereen.
Joissa on paikalliskalalajeja, joista osa myös nousee keväällä jokiin kudulle. Nousevia kevätkutuisia kalalajeja ovat mm. ahven, hauki, särki ja säyne. Säyne kutee virtapaikoissa ja muut matalilla kasvillisuusrannoilla. Jokirapu ja täplärapu elävät koskien kivikoissa ja matalilla ranta-alueilla, jossa
on niille suojapaikkojen kaivamiseen sopivia ranta-alueita.
3
Jepuan koskialue on osa saukkojen elinympäristöä. Kosket ovat saukkojen
syönnös- ja levähdysalueita. Pesivistä saukoista alueella ei ole tehty havaintoja. Edellytyksenä saukkojen viihtymiselle on talvella sulana pysyvät
alueet ja niiltä saatava ravinto. Talvella sulana pysyvillä alueilla on myös
talvehtivia koskikaroja. Koskien ranta-alue ja ympäristö on liito-oravan elinpiiriä. Saukko ja liito-orava ovat luontodirektiivissä (liite IV(a)) ja luonnonsuojeluasetuksessa (liite 4) erityisesti suojeltaviksi tarkoitettuja lajeja. Näiden lajien yksilöiden lisääntymis- ja levähdyspaikkojen hävittäminen ja heikentäminen on kielletty. Koskikara kuuluu uhanalaisluokituksen mukaan
silmälläpidettäviin lajeihin. Lajin kanta Suomessa on taantunut.
Lapuanjoelle on tehty vesipuitedirektiivin mukainen vesienhoitosuunnitelma. Joen hyvän ekologisen tilan saavuttaminen ja sen ylläpitäminen edellyttää mm. sitä, että vaelluskalojen nousu Lapuanjoen pääuomaan on
mahdollista ja kaloilla on mahdollisimman paljon lisääntymisalueita. Lisäksi
tavoitteena on vähentää jokeen kohdistuvaa ravinnekuormitusta, sulfaattimailta tulevaa veden happamuutta aiheuttavaa kuormitusta, haitallisia alivirtaamia ja suuria virtaamavaihteluita.
Lapuanjoen alaosalla toimivan Nykarleby fiskeområdet -kalastusalueen kalastuslain mukaisen käyttö- ja hoitosuunnitelman tavoitteena on kehittää
monipuolista kalastusta ja kalastusmatkailua sekä parantaa Lapuanjoen
kalataloudellista tilaa.
Jeppo Kraft Andelslagin suunnitteleman mukaisten voimalaitosten rakentaminen tuhoaa suurimman osan Jepuan koskista sekä muuttaa ne ja yläpuolisen joen lähes 30 km matkalta patoaltaaksi. Mikäli myös Oy Herrfors
Ab:n suunnitelman mukainen Kiitolankosken voimalaitos toteutuu, alueen
lähes kaikki kosket häviävät. Koskialueiden menetys on ristiriidassa vesipuitedirektiivin toimenpideohjelman ja kalastusalueen käyttö- ja hoitosuunnitelman tavoitteiden kanssa. Alueen kalatalouden kehittäminen vaelluskalojen nousun mahdollistamiseksi menettää merkityksensä, koska Lapuanjoen jäljellä olevat potentiaaliset lisääntymisalueen menetetään lähes kokonaan. Vaelluskalojen nousu Lapuanjokeen ja Jepuan koskiin rakennettavat kalatiet mahdollistaisivat lähinnä vain kalastuksen, mutta eivät kalojen luonnonmukaista lisääntymistä.
Jepuan alueen luonnonolosuhteiltaan hyvin säilynyt kulttuurihistoriallinen
maisema muuttuu oleellisesti. Saukon elinpiiri koskialueella kaventuu siinä
määrin, että se edellyttää luonnonsuojelulain 49 §:n 3 momentin mukaista
poikkeusluvan hakemista ympäristönsuojeluviranomaiselta. Koskikarojen
määrä alueella todennäköisesti vähenee. Liito-oravan elinalueeseen rakentamisella ei ole merkittävää vaikutusta.
Suunnitelman mukainen ja myös toimitusmiesten esittämä vuorokausisäännöstely aiheuttaa ranta-alueiden eroosion lisääntymistä. Talvella jään
paksuuntuminen ja sen mekaaninen vaikutus kuluttavat rantavyöhykettä siten, että vesikasvillisuuden määrä vähenee merkittävästi. Vesikasvillisuuden muuttuminen ja paikoitellen vesikasvittomuus heikentää paikallisten
4
kalalajien kantoja. Ranta-alueiden eroosio ja lisääntyvä kiintoainevirtaama
yksipuolistavat pohjaeläimistöä ja muuttavat lajien välisiä kilpailutekijöitä siten, että mäkärien määrä todennäköisesti kasvaa sekä kalastus seisovilla
pyydyksillä vaikeutuu. Vuorokausisäännöstely heikentää rakentamiselta
säästyvien koskialueiden merkitystä vaelluskalojen lisääntymis- ja poikastuotantoalueina. Tavoitteet joen veden laadun parantamiseksi vaikeutuvat,
koska kiintoainemäärät ja rehevöityminen uoman kulumisen takia lisääntyvät. Lapuanjoen alaosan hyvän ekologisen tilan saavuttaminen vaikeutuu
merkittävästi.
Voimalaitosten rakentamista ja niiden vuorokausisäännöstelyä ei ole mahdollista toteuttaa vesilain 2 luvun 3 §:n mukaisesti kun otetaan huomioon
Lapuanjoen kehittämistavoitteet.
Hakemuksen mukaan voimalaitosten teho on yhteensä 2,54 MW ja energiantuotanto keskimäärin vuodessa 12 800 MWh. Energian hinnan 45
€/MWh mukaan laskien sähkön arvo vuodessa on 580 000 euroa ja vesilain mukaisesti pääomitettuna 11,6 milj. euroa. Voimalaitosten suunnitelman mukainen ja toimitusmiesten esittämä lyhytaikaissäännöstely on
mahdollista vain vuorokausisäännöstelynä, koska voimalaitosten yläaltaana toimii vesitilavuudeltaan pieni 30 km pituinen jokiuoma. Säännöstelystä
saatava hyöty, verrattuna sen laajalle ulottuviin vaikutuksiin nähden, on
vähäinen.
Vesilain 2 luvun 6 §:n 2 momentin mukaan luvan myöntämisen edellytyksenä on, että rakentamisesta saatava hyöty on siitä johtuvaan vahinkoon,
haittaan ja muuhun edunmenetykseen verrattuna huomattava. Vesilain 2
luvun 11 §:n 3 momentin mukaan milloin hyödyn taikka vahingon, haitan ja
muun edunmenetyksen raha-arvo on vaikeasti määrättävissä taikka yrityksellä tai menetettävällä edulla on raha-arvon lisäksi muutakin merkitystä,
on luvan edellytyksiä harkittaessa verrattava yrityksen ja menetettävän
edun menetystä yleiseltä kannalta katsottuna.
Lapuanjoen vesipuitedirektiivin mukaisen vesienhoitosuunnitelman tavoitteet, joen kala-, luonnon- ja aluetalouden kehittämishankkeet sekä Jepuan
alueen kulttuurihistoriallisten tekijöiden turvaaminen ja niiden vaikeasti rahassa arvioitavat tekijät huomioon ottaen hankkeesta koko sen elinkaaren
aikana saatava hyöty ei ole siitä johtuvaan vahinkoon, haittaan ja muuhun
edunmenetykseen verrattuna huomattava varsinkin yleiseltä kannalta katsottuna. Luvan myöntämisen edellytyksiä vesilain mukaisesti ei siten ole,
joten hakemus on hylättävä.
Lainkohdat
Vesilain 2 luvun 3 §, 6 §:n 2 momentti, 11 §, 11 a §, 22 §:n 2 momentti ja
16 luvun 23 a §
5
HANNU KOKKO
Hannu Kokko
Käännöksen oikeaksi todistaa:
Ympäristölakimies
Nina Engberg