Transcript 2 2012 - Välkommen till språkvetenskapliga fakulteten!

Språkröret
April 2012
Nr 2 Årgång 12
Informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.
Red. Gunilla Ransbo, tel. 471 14 37. Utg. fakultetens kansli, Box 256, 751 05 Uppsala.
Rectrix och doctrix
‒ en ”trixig” fråga
Av Gerd V. M. Haverling
Med anledning av att Uppsala universitet har fått sin första kvinnliga
rektor i och med Eva Åkessons tillträde, har Språkröret bett professorn i latin Gerd V. M. Haverling
om en kommentar till de nya böjningsformerna i titulaturen.
Valet av formen rectrix magnifica har givit upphov till en
del diskussioner. När Eva
Åkesson installerades som
Uppsala universitets nya rektor, valde den avgående rektorn Anders Hallberg att tilltala henne med rector magnifica. Troligtvis gjorde han så
därför att han inte tycker om
mitt och de övriga Uppsalalatinisternas förordande av formen rectrix magnifica.
En invändning som kan
framföras mot rectrix magnifica är att vi i de latinska ritualerna har brukat använda
formen doctor även när en
Forts. på sid. 2 Rectrix 
Språkligt
spännande
Eurovision
Song Contest
Av Raimo Raag
Kanske tillhör du, liksom jag
själv, den kategori av människor som tycker att Eurovisionen förlorade sin charm när
arrangörerna släppte kravet på
att bidragen skulle framföras
på modersmålet. Men i år har
varje språkvetare och språkintresserad skäl att spetsa öronen lite extra när Rysslands
bidrag framförs. Titeln är visserligen engelsk – ”Party for
everybody” – men låten framförs på två språk: udmurtiska
och engelska. Du kan redan
Forts. på sid. 2 Song 
Årets
Fulbrightprofessor
‒ en presentation
Ur promotionernas
historia
Av Erik Falk
Vid Vinterpromotionen höll Erik
Falk, Institutionen för nordiska
språk, de nypromoverade doktorernas tacktal. Han byggde
detta på en del av materialet
från sin avhandling
”Verbala
förolämpningar i
1630talets Uppsala”.
Talet sprids här till en vidare krets.
Rector magnifica,
kära akademiska lärare!
Vi läser i promotionsskriften i
rektors hälsningsord att den
första dokumenterade promotForts. på sid. 5 Promotionerna 
Aktuellt från
institutionerna
(fortsättning från nr 1)
Av Jonas Björk
Engelska institutionen
I am professor in the School
of Journalism at Indiana University-Indianapolis, where I
have been a member of the
faculty since 1988. A nativeborn Swede, I received a certificate from Journalisthögskolan in Stockholm and
worked as a journalist (in-
På Engelska institutionen är
registreringarna tämligen
normala; A-nivån: 76 studenter, B: 29, C: 11. Ämneslärare
(7-9 och gymnasiet) första
terminen 35, andra terminen
44 och tredje terminen 21.
Det enda som avviker från tidigare år är grundskolelärare
F-3 och 4-6. Eftersom det nya
Forts. på sid. 6 Fulbright 
Forts. på sid. 5 Institutionerna 
 Forts. från sid. 1 Rectrix
kvinnlig doktor tilltalas (t.ex.
doctor illustrissima). I vinterpromotionen 2012 har vi dock
ändrat detta: från och med nu
heter det i stället doctrix illustrissima. Däremot fortsätter vi att använda formen professor även när professorn är
en kvinna. Skälet är att det är
formerna på -tor (t.ex. doctor,
rector) som har feminina
former på -trix (t.ex. doctrix,
rectrix), medan motsvarande
former på -sor (t.ex. professor, cursor) inte har några
motsvarande former på -srix.
Både doctrix och rectrix är
alltså belagda i det antika latinet – rectrix hittar vi under
1:a årh. e. Kr. och doctrix dyker upp omkring 400 e. Kr.
De fungerar då snarare som
adjektiv än som substantiv
och givetvis inte alls i de betydelser som vi använder dem
i idag.
Visserligen fanns det under
antikens senare del en sorts
anstalter för högre utbildning,
som kan sägas motsvara våra
dagars universitet, men den
universitetsorganisation som
vi har idag har inte något med
dessa att göra. Det moderna
universitet är, som Eva Åkesson påpekade i sitt installationstal, en företeelse som har
ca 1000 år på nacken och dess
organisation och terminologi
härstammar därför från medeltidens senare del.
Nu är som bekant formerna
doctrix och rectrix inte belagda i medeltida eller tidigmodern terminologi heller.
Det beror dock på att kvinnor
under dessa perioder, då latinet var det språk som användes vid universiteten, normalt
inte hade tillgång till högre
utbildning och därför inte
kunde komma ifråga som
doktorer eller universitetsrek-
torer. Om det under dessa århundraden hade förekommit
även kvinnliga doktorer och
universitetsrektorer, tror jag
dock att man hade föredragit
att använda formerna doctrix
och rectrix. Skälet är att det
helt enkelt är naturligt för latinet att göra en sådan skillnad på kvinnliga och manliga
former.
På latinets dotterspråk italienska kallas, för övrigt, en
kvinnlig universitetsrektor
”rettrice magnifica”: jag
googlade och hittade en sådan
person i Udine. Det torde finnas fler. På italienska används
även formerna professoressa
och dottoressa om kvinnliga
professorer och doktorer. Italienskan liknar i det här avseendet latinet mer än vad
franskan gör: på franska blir
man som kvinnlig professor
nämligen kallad ”Madame le
professeur”.
Den moderna svenskan har
ett mycket konstigt förhållande till sina feminina yrkesbeteckningar och nuförtiden
finns det rentav en del som
helst vill avskaffa dem som
fortfarande används (och som
t.ex. tycker att en kvinna som
spelar teater skall kallas skådespelare i stället för skådespelerska). Dessa beteckningar är besvärliga, eftersom
samma suffix i vårt språk kan
användas både i yrkesbeteckningar (lärarinna, skådespelerska, sjuksköterska) och om
damer som är gifta med utövare av ifrågavarande yrken
(biskopinna, generalska, professorska). I en tid då kvinnor
faktiskt kan bli både biskopar,
generaler och professorer
uppstår då en viss förvirring,
eftersom de feminina formerna i de fallen traditionellt har
en annan innebörd.
Att vi numera allt oftare talar om ”kvinnliga lärare” och
”kvinnliga biskopar” är därför
naturligt. Däremot tycker i
varje fall jag att vi bör respektera latinets regler i de fall då
vi fortfarande använder rent
latin: på svenska talar vi således om ”kvinnliga universitetsrektorer” och ”kvinnliga
pensionerade/emeriterade
professorer”, men på latin bör
det heta rectrix magnifica och
professor emerita.
Gerd V. M. Haverling
       
 Forts. från sid. 1 Song
nu höra den och se gruppen
som framför den, om du
klickar på följande länk:
http://mariuver.wordpress.co
m/2012/03/07/eurovision-bur/
Gruppen som framför Rysslands bidrag heter på udmurtiska Brangurt Pesjanaios (på
ryska: Buranovskije babusjki), vilket betyder Gummorna
från Brangurt/Buranovo.
Gruppen kommer från byn
Brangurt (ryska: Buranovo)
som ligger i södra Udmurtien
och har gjort sig känd för att
sjunga dels udmurtiska
folksånger, dels internationella pop- och rockhittar på
udmurtiska. Redan för tre år
sedan ställde de upp i den
ryska uttagningen till Eurovisionen och kom då trea. De
lyckades tydligen vinna tvtittarnas hjärtan i hela Ryssland, för i år gick det, som
synes, ännu bättre.
Vad är udmurtiska för
språk?
Udmurtiska är ett finskugriskt språk, avlägset släkt
med estniska, finska, samiska
och ungerska. En modersForts. på sid. 3 Song 
Aktuella namn
Mats Eskhult har befordrats
till professor i semitiska språk
fr.o.m. den 1 februari.
Anna-Malin Karlsson har
anställts som professor i
svenska språket med inriktning mot sociolingvistik
fr.o.m. den 1 april.
Hans Kronning, professor i
romanska språk, ssk franska,
har utsetts till ledamot i Vetenskapsrådets beredningsgrupp för språkvetenskap.
Lena Rydholm har befordrats till professor i kinesiska
fr.o.m. den 1 mars.
Sigbrit Swahn, professor
emeritus i franska, ssk franskspråkig litteratur, har av
Kungl. Vitterhetsakademien
tilldelats Uno Lindgrens pris
2012 för att hon ”med forskning och litteraturkritik utmärkt av lärdom och skarpsinne har främjat svenskfranska kulturkontakter”. Hon
mottog priset ur H. M. Konungens hand den 20 mars.
Ur kalendariet
• Disputationer
27/4 Lina Nyroos, nordiska
språk: The Social Organization of Institutional Norms.
Interactional Management of
Knowledge, Entitlement and
Stance. Opponent: Prof. Camilla Wide, Åbo universitet.
28/4 Mats Eriksson,
grekiska: The Scholia by
Hesychius of Jerusalem on
the Minor Prophets. Opponent: Dr Timothy Janz,
Vatikanbiblioteket.
5/5 Christine Watson, slaviska språk: Maciej Stryjkowski’s Polish Chronicle in Seventeenth-Century Russian
Manuscripts. Opponent: Prof.
Dr. Michael Moser, Universität Wien.
28/5 Video Games and the
Humanities. Minisymposium
vid Engelska institutionen.
Kontakta Peter.Waites
@engelska.uu.se för information.
• Licentiatseminarium
 Forts. från sid. 2 Song
14/4 Anna Borgström, engelska: Dressing Up and the
Art of Jamaica Kincaid.
Opponent: Docent Bo G.
Ekelund, Stockholms universitet.
• 2012 års Fulbrightföreläsning
19/4 Ulf Jonas Björk,
Indiana UniversityIndianapolis, USA:
From Indian Books to Cable
TV Sex: The American Media
Presence in Sweden.
Torsdag 19 april kl. 16.15 i
sal IX, Universitetshuset.
Efter föreläsningen följer en
mottagning i trapphallen.
• Konferenser, symposier,
workshops
27-28/4 West SlavicScandinavian relations and
Jómsvíkinga saga. Internationell och tvärvetenskaplig
workshop vid Institutionen
för nordiska språk. Kontakta
Alexandra.Petrulevich@
nordiska.uu.se för information.
25-26/5 The United States
and China: Friends, Foes,
or Frenemies? Internationell
konferens om maktförhållandet mellan USA och Kina, organiserad av SINAS/Engelska
institutionen och Institutionen
för lingvistik och filologi. Information finns på länken:
http://www-conference.
slu.se/uschina2012/
       
målstalande est, finne, same
eller ungrare, som inte lärt sig
udmurtiska, förstår emellertid
udmurtiska lite lite som en
svensk förstår sitt släktspråk
persiska.
Udmurtiskans närmaste
språksläkting är komi. De
båda språken uppvisar många
lexikala överensstämmelser.
Öl heter sur på båda språken
och är ett av de ord som har
lite större spridning bland de
östliga finsk-ugriska språken;
på ungerska heter öl sör, men
uttalas med initialt sj-ljud:
sjör.
Udmurtiska ord har huvudtrycket på sista stavelsen,
utom för (främst) negerade
imperativer. I det avseendet
skiljer sig udmurtiska från de
flesta andra finsk-ugriska
språk, som har initial ordbetoning.
Den allmänna hälsningsfrasen Hej! heter på udmurtiska Dźećbur! där ź betecknar en tonande frikativa och ć
är tecknet för ett språkljud
som uttalas som svenskt tjljud. Därmed är också en
egenhet hos udmurtiska avslöjad: språket har inte mindre
än sex affrikator, både
tonande och tonlösa.
Udmurtiska skrivs med kyrilliskt alfabet som kompletterats med fem tecken som
ryskan inte använder: Ӧ, Ӥ,
Ӝ, Ӟ, Ӵ. Hälsningsfrasen ger
oss ett exempel på ett sådant
tecken: Dźećbur! skrivs i
udmurtisk text Ӟечбур!
Forts. på sid. 4 Song 
 Forts. från sid. 3 Song
Det moderna udmurtiska
alfabetet har 38 tecken: 10
vokaler och 28 konsonanter.
Fyra av tecknen används bara
i ryska lånord, som övertas
utan ortografisk anpassning:
Ф (=f), Х (=h), Ц (=ts) och Щ
(=sjtj).
Böjningsläran är tydligt agglutinerande och suffixen
många. Nomen böjs i 15 kasus – som i finska (estniska
har bara 14 kasus, nordsamiska futtiga 7, medan ungerskan leder den finsk-ugriska
kasusligan med 22 kasus). De
udmurtiska kasusändelserna
är lika i singularis och pluralis. I pluralis föregås ändelsen
av pluralismarkören -oc (=os)
eller -öc (=os). Vi finner suffixet i namnet på sånggummorna: (Brangurt) Pesjanaios:
pesjanai betyder ”gumma”, +
-os (pluralis). Tecknet ö anger
å-ljud, samma vokal som med
det internationella fonetiska
tecknet betecknas med [ʌ].
Verben böjs i person, numerus och dessutom tre modus:
indikativ, imperativ och konditionalis. Verbböjningen är
annars okomplicerad: Det
finns bara två konjugationer. I
indikativ böjs verben i fyra
enkla tempus: presens, första
och andra imperfekt (andra
imperfekt kallas av en del
forskare perfekt) och futurum.
Andra imperfekt uttrycker att
talaren själv inte varit med
om händelsen, utan återger
vad en tredje person sagt:
första imperfekt – верад =
verad ’du sade/berättade’;
andra imperfekt - верамед =
veramed ’du ska ha sagt/
berättat, det sägs att du har
sagt/berättat’. Andra imperfekt är med andra ord något
av en skvallerform.
En första grammatika över
udmurtiska gavs ut i Sankt
Petersburg 1775. Det ligger
nära till hands att förknippa
utgivandet av språkläran med
den kampanj som strax innan
inletts för att sprida den ortodoxa tron bland udmurterna.
Udmurterna höll nämligen
länge fast vid sina förfäders
förkristna trosuppfattningar
och motsatte sig kristnandet
så till den milda grad att de
anslöt sig till det stora Pugatjovupproret 1773–1775.
Upproret slogs ned av trupper
som leddes av generalen
Johann von Michelson
(Michelsohnen) som var född
i Väinjärve i Estland.
Under 1800-talet växte ett
udmurtiskt litteraturspråk
fram. I mitten av 1920-talet
utarbetades ett standardspråk
som skrevs med latinsk skrift
och som började användas för
den framväxande udmurtiska
litteraturen, men som man
tvingades överge i slutet av
1930-talet, då den nuvarande
skriften påbjöds.
Udmurtien – var ligger det?
Udmurtien är en republik i
Ryska federationen. Den
ligger ungefär hundra mil
nordost om Moskva, mellan
Volgas mellersta lopp och
södra Uralbergen. Med sina
42 100 kvadratkilometer är
landet lika stort som Danmark
(eller något mindre än Estland) och bebos – liksom
Estland – av ungefär 1,5
miljoner människor. Av befolkningen i Udmurtien är
endast 28 procent udmurter
(62 procent ryssar, knappt 7
procent tatarer), men landsbygden och småstäderna
domineras av udmurter. I
sånggummornas hembygd,
räjongen Pitji Purga (ryska:
Malopurga eller Malopurginskij rajon) är udmurternas
andel 78 procent av befolkningen. (Adjektivet pitji betyder ’liten’ och hänger etymologiskt troligen samman med
estniskans pisi och pisike,
som också betyder ’liten’.)
Udmurtiens huvudstad heter
Izjkar (ryska: Izjevsk). Staden
har sitt namn efter floden Izj
(-kar betyder ’näste, bo; stad’
på udmurtiska, så namnet
betyder ’staden vid Izj’) och
uppstod på 1760-talet i samband med att metallindustrier
anlades i området. Staden har
gjort sig känd som vapensmedja. Under senare hälften
av 1900-talet tillverkades där
det berömda sovjetiska automatiska handeldvapnet
Kalasjnikov. Dess konstruktör, Michail Kalasjnikov (f.
1919), bor för övrigt fortfarande i staden.
En annan av de större
industristäderna i Udmurtien
är Votka (ryska: Votkinsk).
Även den uppstod tack vare
metallindustrin. Där tillverkades ursprungligen flodbåtar,
ankare och dylikt, senare
ångpannor och varmvattenberedare, numera tvättmaskiner, mikrovågsugnar
och de interkontinentala
ballistiska robotarna Topol-M
(NATO-beteckning: SS-27
Sickle B). Mest känd torde
emellertid Votka/Votkinsk
vara för Pjotr Tjajkovskij,
som jag skulle vilja beteckna
som stadens store son. Han
föddes där 1840 och framlevde de första åtta åren av
sitt liv i staden.
Udmurtiska kändisar
Udmurternas antal är enligt
den senaste folkräkningen i
Ryssland 552 000. Därmed är
de ett av de större finsk-ugriska folken i Ryssland. Två
Forts. på sid. 6 Song 
 Forts. från s. 1 Institutionerna
lärarprogrammet nu börjat
gälla har dessa studenter en
obligatorisk termin (30 hp)
engelska. Istället för att som
tidigare terminer ha ca 8-25
studenter har vi nu 90 studenter på denna kurs. Detta är
något vi förväntar oss kommer att fortsätta så länge det
lärarprogrammet gäller.
Masterprogrammet är fortsatt något lägre sedan avgifter
införts: 14 studenter. Keltiska
har 49 registrerade studenter,
varav 40 på distanskurser.
Pia Norell
Institutionen för nordiska
språk
Vårterminen 2012 har vi inga
stora förändringar när det gäller kurser och antal studenter.
Totalt 1035 studenter var registrerade den 2 april (253
HSTK), varav 505 studenter
på Basic Swedish (63 HSTK)
och 58 studenter på avancerad
nivå (23 HSTK).
En nyhet är att vi ger en
kurs i gotiska på avancerad
nivå med Christiane Schaefer
från Institutionen för lingvistik och filologi som lärare
och 15‒20 studenter. En annan nyhet är att Skolverket
har upphandlat kursen
Svenska som andraspråk för
lärare åk 7-9 15 hp inom Lärarlyftet II i både omgång 1
och 2. Just nu läser 13 studenter kursen som går på distans.
På våra A-kurser har vi fortfarande inte så bra söktryck,
och institutionsstyrelsen har
beslutat att göra en tillfällig
satsning på marknadsföring
för att vända denna trend. Vi
kommer även att ändra på
våra A-kurser inför läsåret
2013/14. På Professionell
svenska A har vi dock så
mycket som 21 studenter vilket är en liten förbättring. På
C-nivå har vi rekordmånga
studenter (24) – en bra tröst;
de studenter som väl kommer
till institutionen verkar alltså
till stor del stanna kvar.
Vi har nyss haft kursstart på
kursen Presentationsteknik
som ges för Språkvetarprogrammet. Kursen har uppdaterats på olika sätt och det ser
lovande ut med 18 studenter
och engagerade lärare.
Ett bekymmer är att vi har
få studenter på lärarutbildningens första termin inom
ämnesstudier i svenska. Bara
en grupp läser Svenska 1 nu
jämfört med tre i höstas. Nya
lärarprogrammet (Ämneslärarprogrammet) har med
andra ord inte riktigt gett det
förväntade ökade söktrycket.
Till slut en rolig sak: Just nu
jobbar vi tillsammans med
Litteraturvetenskapliga institutionen för fullt för att bli
klara med ett förslag till inrättande av ett gemensamt masterprogram i skandinavistik.
Lise Horneman Hansen
Besök av
Rumäniens
ambassadör
Rumäniens ambassadör i Sverige Răduţa Matache mottogs
vid Institutionen för moderna
språk den 2 mars av Hans
Kronning och Lars-Göran
Sundell. Bl.a. diskuterades
anordnandet av ett kollokvium till minne av Alf Lombard (1902‒1996).
Alf Lombard, som disputerade i Uppsala 1930 på en avhandling om nominala konstruktioner i franska och sedermera blev professor i romanska språk i Lund, betraktas som den främsta expert på
rumänska som funnits utanför
Rumänien.
 Forts. från s. 1 Promotionerna
ionen ägde rum i januari år
1600. 1600. Tanken svindlar.
Vi är alltså länkar i en 412 år
lång kedja av promotioner i
Uppsala. Materialet för min
egen forskning har varit universitetets konsistorieprotokoll från 1630-talet, som kan
berätta om hur rektor och de
akademiska lärarna förberedde en promotion på den tiden.
Universitetskanslern Johan
Skytte ställde frågan till dem i
april 1638 om de examinerat
några skickliga personer som
vore dugliga. ”Här bliver ingen admitterad till graden som
icke är duglig och tjänlig”,
svarade professorerna. En
kvalitetssäkring på 1600-talet
var att inte anordna promotioner alltför ofta, men till
sommaren 1638 är det dags,
enligt Skytte och professorerna i konsistoriet. Och så
följer en rysare, en lång akademisk debatt under hela året
i sammanträdesprotokollen
om hur man ska gå till väga.
En gammal regel att dekanen alltid ska vara promotor
har lett till det orimliga att någon professor har fått promovera två eller tre gånger medan andra förbigåtts helt och
hållet. Därför har filosofiska
fakulteten kommit överens
om att den äldste professorn i
fakulteten ska vara promotor
och så följer man åldersordningen därefter. Den regeln
gäller än idag. Problemet är
bara det att Erik Emporagrius
har gjort kometkarriär och
blivit fysikprofessor vid 31
års ålder och sitter redan som
dekan. Han kan inte tänka sig
att en annan är promotor när
han själv är dekan. Det vore
en alltför stor förolämpning.
Den som ska vara promotor
enligt de nya reglerna är ett på
Forts. på sid. 6 Promotionerna 
 Forts. från s. 5 Promotionerna
sin tid annat stjärnskott, Martin Stenius som tjänstgjort
som professor i astronomi vid
universitetet under hela Emporagrius livstid.
Efter överläggningar med
ärkebiskopen följer man till
sist den nya regeln och skjuter
upp promotionen till januari
1639 då den gamle Stenius
ska vara dekan. Men då kommer universitetskanslern
Skytte återigen till Uppsala
med ett oväntat krav som slår
ned som en bomb. Alla promovendi ska lämna in flera
lärdomsprov: ett om grammatik, logik och retorik i Ciceros
brev, ett annat om aritmetik
och geometri. Och några till.
”Att anordna prov vid promotionen är vid andra universitet mestadels ovanligt”, förklarade professorerna och
menade att man väl ändå
kunde frångå lärdomsproven
denna gång för att inte fördröja promotionsakten ytterligare. De påpekade också
att Stenius redan hade förberett gästabudet. Men Skytte
ville inte veta av någon
slapphet. Han tillade att promovendi skulle disputera från
7 till 11 på morgonen samt
från 2 till 5 på eftermiddagen.
Bland dem skulle inga opponenter och respondenter utses
i förväg eftersom de annars
skulle kunna kommunicera
med varandra om lämpliga argument mot den givna tesen i
debattövningen som givetvis
genomfördes på latin. 14
promovendi genomgick provet det året.
Mot den kärva historiska
bakgrunden vill vi alla doctores iuvenes uttrycka vår tacksamhet till Uppsala universitet som har anordnat promotionsakten till utsatt tid utan
extra prövningar, och som har
förberett ett alldeles enastående gästabud. Vi tackar
också våra handledare som
med framsynta, pålitliga och
moderna metoder säkrar kvaliteten på den forskning som
bedrivs inom alla fakulteters
forskarutbildning. Till handledarna räknar vi självfallet
också de akademiska lärare
som enligt den turordningsregel som sjösattes i januari
1639 har fått hedersuppdraget
att vara promotorer i januari
2012 och som har lett oss vid
handen över parnassen.
Jag ber promoti/doctores
iuvenes att resa sig och vi
utbringar gemensamt en skål
för Uppsala universitet, våra
handledare och promotorer.
Erik Falk
 Forts. från s. 1 Fulbright
cluding a stint as an intern at
Radio Uppland in Uppsala) in
Sweden before traveling to
the United States to study
journalism at the University
of Washington in Seattle. I
completed my Ph.D. at the
U.W. in 1987. At Indiana, I
teach media law, mass media
history, and international
communication as well as the
introductory courses in writing, reporting and editing and
computer applications for
journalists.
The topic of my doctoral
dissertation was the Swedish
immigrant press in America,
and I have continued to do research in that area, looking at
news content, reader letters,
serialized novels and conflicts
between editors and publishers. My other main area of interest when it comes to research is a historical perspective on the presence of U.S.
media and media forms in
Sweden and Swedish reactions to that presence. Begin-
ning my examination in the
mid-1800s and ending it 150
years later, I have looked at
“Indian books,” dime novels,
jazz music, journalism, advertising, film, comic books and
television. In addition to these
two main areas of interest, I
have published articles about
the coverage of foreign news
in early mass-circulation
newspapers in New York City
and efforts by journalists in
different countries to form international professional associations in the late 1800s and
early 1900s.
Jonas Björk
 Forts. från s. 4 Song
tredjedelar av udmurterna bor
i sin titulärrepublik.
Två udmurter torde vara
världsberömda, åtminstone
bland idrottsintresserade:
skidlöperskorna Galina Kulakova och Tamara Tichonova
(-Volkova). Kulakova vann
två guldmedaljer på korta distanser i Sapporo 1972 och
spädde på med ytterligare två
guld vid OS i Innsbruck 1976.
Hon är dessutom niofaldig
världsmästarinna. Tichonova
vann två guldmedaljer och en
silvermedalj vid OS i Calgary
1988 och är även hon flerfaldig världsmästarinna.
I slutet av maj i år kommer
av allt att döma sånggummorna från Brangurt/Buranovo att
ansluta sig den lätt räknade
skaran av udmurtiska internationella kändisar. För egen
del tror jag att de kan gå långt
med sitt ”Party for everybody”, det är en så annorlunda
låt i dessa sammanhang. Under alla förhållanden skulle
jag vilja tilltala sånggummorna på deras modersmål med
frasen Шудбур cїзисько
(=sjudbur siziśko; ś är ett
muljerat s) – jag önskar (er)
framgång!
Raimo Raag