Transcript Pro Gradu Laura Lukka

Svenskar – hurdana är de?
En enkätundersökning av nordiska ungdomars uppfattningar om svenskar och Sverige
Laura Inkeri Lukka, 93337
Tammerfors universitet
Enheten för språk, litteratur och
översättning
Nordiska språk
Avhandling pro gradu
Juni 2011
Tampereen yliopisto
Pohjoismaiset kielet
Kieli-, käännös- ja kirjallisuustieteiden yksikkö
LUKKA, LAURA INKERI: Svenskar – hurdana är de? En enkätundersökning av nordiska
ungdomars uppfattningar om svenskar och Sverige
Pro gradu -tutkielma, 70 sivua + liitteet (4 kpl)
Kevät 2011
________________________________________________________________________
Pro gradu -tutkimukseni käsittelee suomalaisten, tanskalaisten ja norjalaisten nuorten
käsityksiä ja mielikuvia Ruotsista ja ruotsalaisista. Tutkimukseni metodina olen käyttänyt
kyselylomakkeita, jotka lähetettiin yhteen kouluun kussakin valitussa kaupungissa, jotka
olivat Oslo, Kööpenhamina, Helsinki ja Nurmijärvi. Helsingissä kyselylomakkeeseen
vastattiin ruotsinkielisessä koulussa, ja Nurmijärvellä lomakkeeseen vastanneet nuoret olivat
äidinkielenään suomea puhuvia.
Tutkimukseni tarkoitus on ottaa selvää, millaisia käsityksiä Ruotsin naapurimaissa asuvilla
14-16 –vuotiailla nuorilla on Ruotsista ja ruotsalaisista. Tutkimuksessani otan myös selvää,
onko käsityksissä maiden välisiä eroja, eli vallitseeko jossakin maassa sellainen stereotypia
ruotsalaisista, jota ei esiinny muissa tutkimukseen osallistuvissa maissa. Tutkielman
teoriaosuudessa esittelen tarkemmin mitä mm. stereotypiat, ennakkoluulot ja erilaiset
ryhmäjaot ovat, sekä kuinka ne syntyvät. Kaikki ihmiset kuuluvat useisiin ryhmiin, kuten
perhe, harrastusryhmä tai kansakunta. Ryhmät, joihin kuulumme, ovat niin sanottuja ingroupryhmiä, kun taas ryhmät, joihin emme kuulu ovat outgroup-ryhmiä. Voin siis todeta, että
tutkimuksessani on kyse ingroup-jäsenien (suomalaiset, norjalaiset, tanskalaiset) mielipiteistä
tietyn outgroup-ryhmän jäseniä kohtaan (ruotsalaiset). Ryhmien muodostaminen on ihmisille
luontainen ja universaali piirre. Myös käsitykset, joita luomme muista, perustuvat heidän
ryhmäjäsenyyksiinsä. Muodostamme siis käsityksiä muista heidän ryhmiensä perusteella ja
luomme kategorioita, joihin luokittelemme ihmisiä ja ilmiöitä. Koska kaikkea informaatiota
on mahdotan käsitellä itsenäisesti, ovat kategoriat välttämätön osa ihmisen ajattelua. Tämän
vuoksi olen myös tutkimuksessani olettanut, että kyselyyn vastanneilla nuorilla on
jonkinlaisia ennakkokäsityksiä, sekä positiivisia että negatiivisia, ruotsalaisia kohtaan.
Kyselytutkimukseni analyysissä esittelen tulokset lomakekysymys kerrallaan ja erittelen
vastaukset ryhmittäin (suomenruotsalaiset, suomenkieliset suomalaiset, tanskalaiset ja
norjalaiset) mahdollisten erojen löytämiseksi. Kyselylomake sisälsi sekä kysymyksiä
suljetuilla vastausvaihtoehdoilla, että muutamia avoimia kysymyksiä lomakkeen lopussa.
Suljettujen kysymysten avulla saadut tulokset olivat hyvin samankaltaisia ryhmien välillä,
mutta avoimien kysymysten avulla sain jokaisesta ryhmästä selville stereotypian tai muun
käsityksen, jota muissa ryhmissä ei esiintynyt. Yleisesti voin kuitenkin tulosten pohjalta
todeta, että kyselyyn vastanneiden nuorten ruotsikuva on positiivinen. Kyselylomakkeet
suomeksi, ruotsiksi, norjaksi ja tanskaksi ovat liitteenä.
Avainsanat: stereotyper, fördomar, enkätundersökning, svenskar
Innehåll
1 Inledning ...........................................................................................................................6
1.1 Syfte ..........................................................................................................................7
1.2 Metod ........................................................................................................................8
1.3 Material.....................................................................................................................9
2 Att utföra en enkätundersökning..................................................................................11
2.1 Vad är enkäter?........................................................................................................11
2.2 Metod och urval ......................................................................................................11
2.3 Standardisering och strukturering ...........................................................................13
2.4 Reliabilitet ..............................................................................................................14
2.5 Enkätfrågorna..........................................................................................................15
3 Kategoriserandets mekanismer ....................................................................................17
3.1 Stereotyper och schablonbilder...............................................................................17
3.2 Fördomar.................................................................................................................19
3.3 Grupptillhörighet: ingrupper respektive utgrupper.................................................20
3.4 Vitsar - nationella stereotyper i muntliga berättelser ..............................................22
4 Nationell och etnisk identitet.........................................................................................23
4.1 Definition av termerna ............................................................................................24
4.2 Nationell identitet ...................................................................................................25
4.3 Nationalism och den nationella identiteten i Sverige .............................................26
4.4 Den nordiska identiteten – ett slags etnisk identitet? ..............................................29
5 Sverigebilden i Norden ..................................................................................................32
5.1 Sverige sett med danska ögon – en historisk synpunkt ..........................................32
5.2 Sverige sett med norska ögon .................................................................................35
5.3 Sverige sett med finska ögon – en historisk synpunkt ...........................................36
6 Genomgång och resultat av enkätundersökningen .....................................................38
6.1 Analys av frågorna 1-9: Bakgrundsinformationer ..................................................38
6.2 Analys av frågorna 10-20: Påståenden ....................................................................42
6.3 Analys av frågorna 21-31: Påståenden ....................................................................53
6.4 Analys av de öppna frågorna 32-34 ........................................................................62
6.4.1 Fråga 32.........................................................................................................63
6.4.2 Fråga 33.........................................................................................................69
6.4.3 Fråga 34.........................................................................................................71
7 Sammanfattning och diskussion ...................................................................................72
Litteratur ...........................................................................................................................76
Bilagor ................................................................................................................................79
Bilaga 1 Enkätformuläret på svenska............................................................................79
Bilaga 2 Enkätformuläret på norska..............................................................................84
Bilaga 3 Enkätformuläret på danska .............................................................................89
Bilaga 4 Enkätformuläret på finska...............................................................................94
”Då man undersöker fördomar och etniska gruppers verkliga och inbillade egenskaper
kommer man vanligen rätt långt genom att analysera vardagliga erfarenheter och tänka på
den historiska utvecklingen.”
(Allardt 2000: 33.)
1
1 Inledning
De nordiska länderna är i många centrala avseenden mycket lika varandra: de är alla
välfärdsstater som samarbetar på många olika nivåer (som t.ex. Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet) och en del av länderna delar en gemensam historia. Staterna är rasligt och
religiöst homogena och språken som man talar i Norden, förutom finskan, är nära besläktade.
De nordiska ländernas gemensamma traditioner inom bland annat rättsystem och religion har
format våra värderingar och grunduppfattningar, samt skapat andra kulturella likheter. I mitt
arbete litar jag emellertid på att det finns flera skillnader mellan de nordiska ländernas kultur
än man vid första ögonkastet tror och antar att sådana skillnader förekommer i min
undersökning. I detta arbete kommer jag att redogöra för hur man i Sveriges nordiska
grannländer ser på det svenska folket och hurdan uppfattning av ”folket på andra sidan
gränsen” är. Jag förmodar att stereotypiserande schablonbilder och fördomar förekommer,
eftersom att beskriva andra är ett sätt att avgöra vad man själv är eller inte är.
I min undersökning vill jag ta reda på hurdana uppfattningar de nordiska unga har om
svenskar, inte beskriva hurdana svenskar i verkligheten är. I de följande kapitlen kommer jag
att presentera begrepp såsom schablonbilder, stereotyper och fördomar, som alla beskriver hur
vi människor kategoriserar varandra. Till forskningen hör också en enkätundersökning. Jag
inriktar mig på människor d.v.s. ländernas invånare och kultur, inte på institutioner eller
språken. Med kultur menar jag gemensamma regler, värden och symboler i en grupp
människor som känner gemenskap med varandra. Enligt Gaunt och Löfgren (1991) är
svenskhet för svenskar främst en tankekonstruktion: en längtan efter en gemenskap. I kapitel
4.3 kommer jag att redogöra för den nationella identiteten i Sverige, för att kort beskriva
hurdant läget är i det landet som jag annars utforskar ur grannländernas synvinkel.
Detta ämne valde jag eftersom jag är själv intresserad av nordiskt samarbete och känner stark
samhörighet med andra nordbor. Jag tycker att det viktigt och intressant att forska i hurdana
inställningar vi nordbor har om varandra, bl.a. för att se om samarbete i Norden känns
relevant idag. För att också få en liten inblick i huruvida dagens nordiska ungdomar känner
samhörighet i Norden, innehåller enkäten två mer allmänna frågor om Norden, annars handlar
2
enkätfrågorna om Sverige. I de följande kapitlen 1.1 samt 1.2 presenterar jag närmare
undersökningens syfte och metod.
1.1 Syfte
Syftet med min undersökning är att få fram rådande uppfattningar och stereotyper om
svenskar och Sverige bland unga i Sveriges grannländer, det vill säga Finland, Danmark och
Norge. I min enkätundersökning utforskar jag 14-16 åriga ungas uppfattningar om Sverige
och hurdan den allmänna inställningen av svenskar och Sverige är. För att komplettera
huvudsyftet finns ett delsyfte, vilket är att undersöka om det finns skillnader i Sverigebilden
mellan ungdomar i de olika länderna, speciellt om bilden av Sverige är betydligt mera
negativt eller positivt känsloladdad i något av de nordiska länderna. Jag kommer därmed att
jämföra resultaten och leta fram skillnader i uppfattningar mellan länderna. De stereotypier
som till exempel ungdomar i Oslo har om svenskar kan skilja sig avsevärt från de stereotypier
som gäller i Köpenhamn eller Helsingfors.
Med hjälp av enkätundersökningen söker jag svar på följande frågor:
• Hurdana uppfattningar, stereotyper och fördomar finns det om svenskar och Sverige bland
ungdomar i de andra nordiska länderna?
• Ser Sverige annorlunda ut till exempel i de danska ungdomarnas ögon, jämfört med
ungdomar från andra nordiska länder? Finns det en starkt rådande stereotyp om svenskar i
något land, som inte finns i de andra?
• Är bilden av Sverige och svenskar generellt mer positivt eller negativt laddad bland de
nordiska unga och finns det skillnader mellan länderna?
Undersökningens syfte är alltså att få fram de olika stereotypier och inställningar de unga i
Danmark, Norge och Finland har om det svenska folket och den vardagliga kulturen i Sverige.
Jag är också intresserad av att få veta om de rådande stereotypierna är avsevärt olika i de olika
städerna. Jag kommer ytterligare att lägga märke till hurdan överblick de svarande har om
Sverige: är deras bild av Sverige generellt mer positivt eller negativt laddad, och finns det
3
tydliga olikheter i den gängse uppfattningen av Sverige mellan ungdomar i de olika nordiska
länderna. Jag kommer också att utreda kortfattat, om bara möjligt, lite av fördomarnas
ursprung.
Meningen med min avhandling pro gradu är också att ge en allmän bild av olika begrepp som
är centrala vid undersökningen av människors fördomar och inställningar. Jag kommer att
presentera de begrepp jag anser är väsentliga i människans sätt att utvärdera andra, ytterligare
kommer jag att lyfta fram begrepp som har med människors egen identitet, sätt att se på sig
själv och känna samhörighet med sin omgivning att göra, varav viktigast säkert är teorin om
nationell identitet.
Det är värt att nämna att jag inte är intresserad att få fram fientlig respons eller resultat i min
undersökning. Det är så klart möjligt att sådana förekommer, men jag antar ändå att
människor i de nordiska länderna har relativt bra förhållanden till varandra och att det finns
någon slags känsla av gemenskap i Norden.
1.2 Metod
Som metod i min undersökning använder jag gruppenkäter. Enkäterna skickade jag först till
en kontaktperson (lärare eller motsvarande) i varje representerad nordisk huvudstad, vilka är
Oslo, Köpenhamn och Helsingfors. Ytterligare skickades enkäten till Nurmijärvi.
Kontaktpersonerna tog hand om distributionen av enkäterna till eleverna under lektionen,
samlade in enkäterna och skickade dem till mig. Jag valde att använda gruppenkäter i skolor
eftersom jag tror att på det sättet blir det lättare att få ett större material och därmed ökar
förhoppningsvis också mångfalden av svaren. Meningen är att ta reda på den nya
generationens attityder och uppfattningar och därför har jag valt ungdomar i åldern 14-16 som
mitt urval. Det är mycket möjligt att geografiska omständigheter, med andra ord skolans läge
och geografisk närhet till Sverige kan påverka elevernas erfarenheter och därmed också
åsikter om Sverige. Orsaken till att jag valde att sända enkäterna till skolor i huvudstäder
(förutom Nurmijärven yhteiskoulu), är för att huvudstäderna bildar en bestämd grupp städer
4
och på det sättet slipper jag ta hänsyn till stadens kontakter eller historia med Sverige. Till
exempel antar jag att jag skulle få ganska olika svar om jag skickade enkäten till en stad på
Finlands västkust, t.ex. Vasa eller om jag skulle utföra enkätundersökningen i Joensuu, som
ligger nära ryska gränsen. Folk i Vasa har ju genom tiderna haft mycket tätare kontakter till
Sverige än folk i Joensuutrakten. Undantaget är som sagt den finskspråkiga skolan
Nurmijärven yhteiskoulu i Nurmijärvi, som ligger ca 37km från Helsingfors. Orsaken är att
jag hade en kontaktperson där.
Jag skapade enkäten med alla dess frågor först på svenska, sedan översatt jag enkäten från
svenska till danska, norska och finska. Översättningarna blev till sist granskade av
modersmålstalare. Enkäterna på alla fyra språk finns i bilagor. Enkäten blev också testad på
en person i informanternas ålder, innan enkäterna skickades vidare till skolorna. Efter det
gjorde jag inga ändringar till enkäten, eftersom testpersonen kommenterade att alla frågor var
tydligt formulerade och lätt att förstå.
Enkäten ska mäta hurdana inställningar, fördomar, attityder och stereotypier de nordiska
ungdomarna har om svenskar, samt hurdan deras bild av Sverige är. Jag valde enkäter som
metod eftersom jag anser att enkäter är ett bra sätt att få reda på vad de unga i verkligheten
tycker och tänker, samt att höra de ungarnas röst utan några mellanhänder såsom böcker och
andra undersökningar. Metoden är kvantitativ, eftersom jag inte är intresserad av några
enskilda individers uppfattningar om svenskar utan vill hellre ha en överblick över de
vanligaste uppfattningarna och fördomarna i varje representerad land. Gruppenkäter är också
det enklaste sättet för mig att nå ungdomar i de nordiska länderna. Avsikten var att få ett
relativt stort antal svar för att få en bild av hurdana uppfattningar och fördomar om svenskar
det finns i Norden.
1.3 Material
Materialet i min undersökning består av 109 enkätsvar. Enkäten besvarades av elever i
Hovseter skole i Oslo, Christianshavns skole i Köpenhamn, Högstadieskolan Lönkan, som är
en svenskspråkig skola i Helsingfors samt Nurmijärven yhteiskoulu, som är en finskspråkig
5
skola i Nurmijärvi. I Finland skickades enkäten alltså till två skolor, en svenskspråkig och en
finskspråkig. Motivering till detta är att jag vill undersöka om det finns olikheter i
uppfattningarna av dessa två grupper, som bor i samma land men har olika modersmål.
Jag fick 30 svar från Högstadieskolan Lönkan, där enkäten besvarades av två olika klasser.
Likaså i Nurmijärven yhteiskoulu besvarades enkäten av två grupper: en grupp 9-klassare och
en grupp 8-klassare, allesammans 38 svar. Från Danmark är antalet enkäter lite mindre,
allesammans 16 enkäter. Från Hovseter skole i Norge fick jag 25 svar. Jag anmälde till lärarna
att klassen som svarar på enkäten helst inte ska vara en grupp som studerar svenska som
valfritt språk, eftersom jag antar att det säkert skulle påverka svaren. Eleverna som besvarade
enkäten var 14-16 år gamla.
Jag gjorde en slags pilotundersökning på ett norsk diskussionsforum, där jag frågade hurdana
stereotypier, fördomar och inställningar norrmän vanligen har om svenskar.
Diskussionskedjan blev fem sidor lång och den finns tillgänglig på http://vgd.no/samfunn/
aktuelt/tema/1623229/tittel/norrmans-stereotypier-om-svenskar/innlegg/30139030/. Jag fick
många väldigt grundliga och omfattande svar, som påverkade frågorna i enkäten (se till
exempel fråga nummer <25> Svenskar är snåla i kapitel 6.3). Denna förfrågan på ett norsk
diskussionsforum gjorde jag eftersom jag i början inte visste så mycket om norrmäns
uppfattningar om svenskar och ville ha frågor också om vanliga norska stereotypier med i
enkäten. Jag presenterar ett antal svar som jag fick på forumet närmare i kapitel ”5.2 Sverige
sett med norska ögon”.
Kontaktinformation till skolorna hittade jag på varje respektive stads nätsidor 1 . Det finns
ingen speciell orsak till att jag kontaktade just dessa skolor, utan skolorna blev valda helt
slumpmässigt. Jag försökte dock välja skolor, som verkade stora i antalet elever och som
ligger relativt centralt i staden.
Oslo: http://www.utdanningsetaten.oslo.kommune.no/skoleoversikt/, Köpenhamn: http://www.kk.dk/Borger/
PasningOgSkolegang/ISkole/AdresserPaaSkoler.aspx, Helsingfors: http://www.hel.fi/wps/portal/Opetusvirasto/
Artikkeli?WCM_GLOBAL_CONTEXT=/Opev/fi/Kouluhaku/Yl_asteen+koulut+%28luokat+7-9%29)
1
6
2 Att utföra en enkätundersökning
I detta kapitel presenterar jag termer, som är väsentliga i processen att planera en
enkätundersökning. Jag presenterar närmare vilken metod jag har valt för min undersökning,
hurdant urval i undersökningen kommer att vara samt hurdana frågor enkäten består av.
2.1 Vad är enkäter?
I det svenska språkbruket har termen enkät [av franskans enquête (medeltida latinets
inquesta), ’vittnesförhör m.m.’, ytterst av latinets inquirere, ’undersöka, efterfråga’] under
tidens lopp kommit att betyda frågor som besvaras genom att svaranden fyller i dem på egen
hand. Detta är den stora principiella skillnaden som skiljer enkäter från personliga intervjuer
och är typisk för alla enkäter. (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ 12.3.2008 kl. 18.31; Trost
2007: 9.)
Det finns många olika sätt att leverera enkäter till önskade svarande, såsom postenkäter och
enkäter i elektronisk form. Metoden som jag använder mig av är gruppenkäter som används
vanligen i skolor och i andra sammanhang då flera människor är samlade, vilket gör det lätt
att nå en större grupp svarande samtidigt. Vid sådana tillfällen finns det oftast en lärare eller
annan person som sköter om distributionen och insamlandet av de besvarade formulären.
(Trost 2007: 10.) Jag valde gruppenkäter som metod av praktiska skäl, delegering av
enkäterna i flera länder blir säkert lättare med hjälp av en kontaktperson (lärare) som kan se
till att alla elever fyller i blanketterna korrekt och komplett. Med hjälp av gruppenkäter är det
också betydligt lättare att nå en större grupp människor åt gången.
2.2 Metod och urval
Enligt Trost är skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa studier viktig att göra klar innan
man kan gå in på själva metodvalet. Förenklat kan man säga att om man använder sig av
siffror och vill göra jämförelser, är tänkandet mer kvantitativt. Tänkandet blir kvalitativt om
7
man däremot undviker jämförelser. Trost hävdar att enkäter alltid huvudsakligen är av
kvantitativ natur, i den meningen att genom att utföra en enkätundersökning vill man kunna
säga hur många procent som tycker på ett visst sätt och hur många som inte gör det. Således
om man vill kunna ange frekvenser eller är intresserad av att kunna ange en viss procentandel
av befolkningen som tycker på det ena eller det andra sättet, skall man göra en kvantitativ
studie. Om man däremot vill till exempel försöka förstå människors sätt att resonera eller
reagera, är en kvalitativ studie bäst för ens syfte. Trost framhäver att enkäter innehåller ett
antal kvalitativa element. (Trost 2007: 17f., 23.) Min undersökning är av kvantitativ natur,
eftersom jag inte är riktigt intresserad av enstaka personers attityder om svenskar. I min
undersökning vill jag hellre ange just procentandelar och ta reda på hurdana fördomar
ungdomar i de nordiska länderna i allmänhet har om svenskar. I kapitel 6.4 där jag behandlar
svaren till de öppna frågorna kommer jag emellertid att lyfta upp några svar av enskilda
elever, därför har analysen av de öppna frågorna några kvalitativa drag. De öppna frågorna
som sådana kan säkert också ses som mer kvalitativa.
När metodvalet är klart kommer man in på urval, alltså att välja vilken befolkningsgrupp man
vill kunna uttala sig om. Enligt Trost händer det ofta att forskaren, som samlar in data via
enkät säger sig vara intresserad av hela befolkningen och vill beskriva något om hela
populationen. Det skulle i alla fall bli för dyrt och komplicerat att samla in data från alla
medlemmar i den population man är intresserad av. Ett sådant urval skulle inte heller vara
riktigt realistisk: man är troligen inte intresserad av vad till exempel nyfödda svenskar tycker
och känner. För att lösa detta problem brukar man göra ett mer begränsat urval. (Trost 2007:
25-27, 29.)
Jag anser att i mitt fall är det bäst att fokusera på en begränsad åldersgrupp. Jag kommer
därför att undersöka uppfattningar om Sverige och svenskar bland de unga i Norden. Jag
valde grupper av danska, norska samt svenskspråkiga och finskspråkiga finländska
högstadieelever i åldern 14-16 som mitt urval, och jag skickade ut en enkätundersökning till
en eller två skolor i varje respektive land. Motivering för detta urval är att de unga är
framtidens röst och enligt min åsikt är det intressant att veta hur de unga i Norden förhåller
sig till sina nordiska grannländer och dess befolkning, samt ta reda på om gamla fördomar
finns kvar eller inte (gamla fördomar och dylika presenteras närmare i kapitel ”5
8
Sverigebilden i Norden”). Jag är intresserad av att få fram ärliga svar också om negativa
attityder mot svenskar och har den uppfattningen att i högstadieåldern har man lättare att
uttrycka även mer extrema åsikter utan att vara alltför diplomatisk. Enkätundersökningens
anonymitet bidrar säkert till detta mål om att få fram ärliga svar.
2.3 Standardisering och strukturering
Standardisering betyder graden till vilken frågorna och intervjusituationerna är desamma för
alla intervjuade. Standard innebär att det inte finns någon variation, utan allt är likadant för
alla. I kvantitativa studier använder man i de flesta fall hög grad av standardisering, vilket
innebär bland annat att man ger lika mycket förklaringar till alla svarande, att man ställer
frågorna i exakt samma ordning och så vidare. (Trost 2007: 59.)
Hög grad av standardisering är önskvärd vid enkätundersökningar. Med låg grad av
standardisering blir det mycket svårare att göra jämförelser, som är en viktig del i bearbetning
av resultaten. Hög grad av standardisering betyder att svarssituationen i alla avseenden är
densamma för alla svarande. Formuläret ska se likadant ut för alla, helst ska också
förhållandena under vilka svarandena svarar på enkäten vara likadana. Vid enkäter är det
emellertid svårt för forskaren att kontrollera svarssituationen. (Trost 2007: 60ff.) När eleverna
i de olika skolorna fyller i enkäten finns det alltid en lärare i klassrummet som möjligen ger
anvisningar och förklaringar till eleverna. Därmed är svarssituationen för alla i samma klass
likadan, men mellan länderna och skolorna kan det förekomma variation i viss grad. Det är
relativt hög grad av standardisering i min enkät och svaren kan lätt jämföras med varandra.
Den största delen av frågorna i mitt enkätformulär har också hög grad av strukturering, vilket
betyder att frågorna har fasta svarsalternativ. I slutet av enkäten finns det tre ostrukturerade
frågor, m.a.o. öppna frågor2.
2
Frågorna <32–34>
9
2.4 Reliabilitet
Begreppet reliabilitet hör samman med kvantitativa studier. Traditionellt menar man med
reliabilitet att en mätning är stabil och inte utsatt för t.ex. slumpinflytelser, svarssituationen
ska vara likadan för alla, helst skulle också alla svarande vara på samma goda humör när de
fyller i svaren och så vidare. I enkätstudier blir reliabilitet lätt låg om man använder sig av
negationer, krångliga ord eller ordvändningar i en fråga, eftersom antalet människor som
missuppfattar frågan eller en del av den blir stor. Det är därför viktigt att iaktta
reliabilitetsproblemen väl vid konstruktion av enkäter. (Trost 2007: 64f.) I min enkät har jag
försökt att använda klart och tydligt språk, korta meningar, så få negationer som möjligt och
ord som är lättförståeliga för tonåringar.
Man kan särskilja fyra komponenter hos det sammansatta begreppet reliabilitet. Den första
komponenten är kongruens, som rör sig om likhet mellan frågor som avses mäta samma sak.
Det betyder alltså att man ställer ett antal frågor om ungefär samma företeelse för att få med
alla dess nyanser. I min enkät mäter till exempel frågorna <15> Svenskar dricker mycket
alkohol och <16> Svenskar dricker mera alkohol än folk i mitt land egentligen samma
fördom, men ur lite olika synvinkel. Den andra komponenten hos reliabilitet är precision som
är viktig i samband med den typografiska utformningen av enkätformuläret. I
enkätundersökningar beskriver precision sättet hur svaranden kryssar i rutorna i en enkät: ju
lättare det är att fylla i svaren desto större precision. Den tredje är objektivitet som beskriver
skilda enkätgranskares sätt att uppfatta ett svar eller ett kryss. Det har inte riktigt någon
relevans i min undersökning, eftersom det bara är jag som läser in svaren i datorn. Den fjärde
och sista är konstans som förutsätter att fenomenet, attityden eller något annat som frågan
handlar om, inte ändrar sig tidsmässigt snabbt. Speciellt i kvantitativa studier är man inte
intresserad av alltför snabba förändringar i attityder och dylikt, utan endast av långsiktiga
förändringar. Till exempel det inte ska spela någon roll för hur svaret blir om svaranden svarar
på enkäten i dag eller i morgon. (Trost 2007: 64.) I min undersökning är jag intresserad av hur
en generation nordiska ungdomar ser på Sverige. Sådana uppfattningar ändrar sig knappast på
en dag, utan är mera bestående. Därför handlar det om långsiktiga förändringar i attityder om
människor i ett land.
10
2.5 Enkätfrågorna
Jag har indelat enkäten i tre delar enligt frågornas natur. Den första delen består av frågor som
ska klarlägga svarandens uppgifter och bakgrund, samt belysa hur svaranden förhåller sig till
Sverige, andra nordbor och nordiskt samarbete i allmänhet. Frågorna som utgör den första
delen är <1> Skola och stad, <2> Ålder, <3> Nationalitet och modersmål, <4> Jag är (Kön),
<5> Har du släkt i Sverige eller kommer någon av dina släktingar/familjemedlemmar från
Sverige, <6> Hur mycket känner du släktskap med svenskar, <7> Hur mycket känner du
samhörighet med andra nordbor, <8> Kunde du tänka dig att bo och/eller sommarjobba i
Sverige och <9> Hur viktigt tycker du att nordiskt samarbete är.
Den andra delen innehåller olika påståenden med avsikt att klarlägga svarandens inställningar
om svenskar samt klarlägga svarandens attityder mot Sverige och det svenska folket. I
frågeformuläret ber jag de svarande att ta ställning till ett antal påståenden och ange i vilken
utsträckning han/hon är enig eller oenig med påståendena. Till den andra delen hör 22
påståenden som svarandena ska svara på genom att använda en femgradig skala med
svarsalternativ ”Är helt enig”, ”Är delvis enig”, ”Vet inte/Har ingen åsikt”, ”Är delvis oenig”
och ”Är helt oenig” 3 . Den tredje och sista delen består av öppna frågor och ger svaranden
mer utrymme att skriftligt berätta om sina erfarenheter och sina åsikter om svenskar. Den sista
delen ger också svaranden chansen att med egna ord berätta vad han/hon tycker är svenskt
eller något annat som svaranden anser är väsentligt.
De öppna frågorna i slutet av enkäten är:
<32> Vad tänker du på när du tänker på Sverige? Nämn tio (10) saker som du tycker är
typiskt svenskt eller som du tycker symboliserar Sverige eller det svenska folket på något
sätt.
<33> Kan du någon bra vits om svenskar?
Eller har du någon annan berättelse (till
exempel ur ditt eget liv) som du tycker skildrar svenskar eller Sverige väl?
3
För frågorna <10-31> se kapitlen 6.2-6.3 eller Bilaga 1
11
<34> Slutligen: Ordet är fritt! Vill du kommentera någon av frågorna eller något av dina
svar närmare? Har du ytterligare några tankar eller något annat som du vill berätta om dina
åsikter om svenskar/Sverige?
Jag ville ge svarandena chansen att mer fritt yttra sina tankar, eftersom det kan hända att det
finns en uppfattning eller stereotyp som jag inte har tagit hänsyn till i de påståendesatser som
jag har skapat. Jag är särskilt intresserad att få veta hurdana vitsar norrmän, danskar och
finländare berättar om svenskar, eftersom enligt min uppfattning är de grövsta stereotyper ofta
representerade i vitsar. Jag behandlar vitsar närmare i kapitel 3.4.
Det finns i princip två olika typers frågor i enkäten: en mängd bakgrundsfrågor och
påståenden som svaranden ska svara på genom att sätta ett kryss i rutan vid något av de
kontrollerade svarsalternativen, samt okontrollerade svarsalternativ eller de så kallade öppna
frågor i slutet av enkäten. Man brukar också skilja mellan olika slags variabler. I min enkät
finns det svarsalternativ som är variabler på ordinal- och nominalskalor. Frågorna från <6> till
<31> (förutom <8>) är baserade på ordinalskalor, eftersom de är attitydfrågor och det finns
inga givna lika stora intervall mellan skalstegen (svarsalternativen), utan svaranden uttalar sig
om hon är helt eller delvis enig, eller helt eller delvis oenig med påståendena. Det finns dock
en klar ordning mellan svarsalternativen, och dessa värden kan man lätt sätta i ordning och
jämföra. Den andra sortens variabel i enkäten är den som grundas på nominalskala, vilket
betyder att den inte finns någon given ordning mellan värdena på variabeln. Sådana värden är
till exempel kön och landet där svaranden är bosatt. Man kan alltså inte sätta värdena i någon
ordning från t.ex. större till mindre, eller jämföra värdena som faller i en nominalskala.
Frågorna i enkäten på nominalskala är <1>, <3> till <5> samt <8>. Det är viktigt att veta
vilka variabler frågorna är, då man börjar analysera samt forma tabeller och figurer av
resultaten. Analys av enkätformulären gör jag mestadels med hjälp av SPSS, som är ett
datorprogram for statistisk analys4 .
4
För mer information om SPSS se http://www.spss.com/se/software/statistics/ eller http://
www.spssakademin.hv.se/dynamaster/file_archive/101124/765bf4ea4b423c96c3b1bd068a243195/
SPSS_16_Intro.pdf
12
3 Kategoriserandets mekanismer
I de följande kapitlen introducerar jag ett antal begrepp som jag anser är centrala i
undersökning av människors sätt att förhålla sig till andra. Jag har med avsikt lämnat bort
termer och begrepp som har med invandring och rasism att göra, eftersom jag anser att det
skulle kräva sin egen undersökning. Rasistiska eller fientliga inställningar är heller inte direkt
något som jag är intresserad av i min undersökning.
3.1 Stereotyper och schablonbilder
”Gränsen mellan vad som är verklighet och vad som är föreställning är mycket diffus, många
uppfattar berättade bilder som konkreta sanningar och beter sig som om de vore det. På så sätt
blir de också lätt verkliga.” (Berglund et al. 1999.)
Schablonbilder växer fram från ett behov av att identifiera sig själv och sin omvärld. För att
skapa sig en bild av den egna personen speglar man sig i andra människor i omgivningen.
Genom att kategorisera och förtydliga kontraster mellan olika människor och deras
egenskaper blir det lättare att definiera vem man själv är. (Berglund et al. 1999.)
Det är inte möjligt för människor att hantera all den information som finns i omvärlden, därför
bildar vi fack där vi kan sortera in informationen. Vi placerar andra människor i de olika
kategorierna och vi lär oss känna de egenskaper som är utmärkande för varje mänsklig
kategori. Efter att sådana kategorier har blivit formade, är de en bas för människans fördomar.
Det går inte att undvika att sådana kategorier uppstår. Överkategorisering är troligen det
vanligaste och mest allmänna draget i människans tänkande. Med bara lite fakta som grund
gör man stora generaliseringar: på det sättet vet vi hur vi ska hantera var och en. Det är helt
enkelt inte möjligt att värdera allting individuellt. Kategoriserandet leder till att
schablonbilder uppkommer. Schablonbilder betyder att människor inom en viss kategori
beskrivs med specifika egenskaper som förenklar uppfattningen om dem. (Berglund et al.
1999; Allport 1995: 8 f., 20.)
13
På det globala planet sker detta kategoriserande när människor med samma etniska ursprung
beskrivs äga samma egenskaper. Detta betyder att människans härkomst inte bara står för ens
ursprung, utan också för specifika karaktärsdrag och mentaliteter. Genom medias inflytande
kan dessa bilder bli gemensamma för en hel befolkning. Schablonbilder kan också basera sig
primärt på fiktiva berättelser och osanningar. Det säger sig själv att de egenskaper man
tillskriver en befolkning sällan omfattar majoriteten på riktigt. (Berglund et al. 1999.)
Enligt Petersson (2006: 8) kan en stereotyp beskrivas på följande sätt:
En stereotyp innebär mycket förenklade antaganden om en individ utifrån dennes
tillskrivna grupptillhörighet 5; individen förutsätts per automatik vara sådan som
gruppen i stort anses vara. Det är en frusen bild som karakteriseras av sin stora
motståndskraft mot förändringar.
Ny information som inte stämmer överens med den stereotypa bilden sållas bort som
irrelevant, ovidkommande eller som tillfälligt avvikande. När stereotyper blir väl etablerade
blir de i hög grad självförstärkande. De konstrueras ofta på ett sådant sätt som gör dem
positiva för den egna gruppen och negativa för dem som man har bestämt att utmåla som
främmande. Somliga forskare menar att det inte finns någon likhet mellan stereotyperna och
fakta. Andra tycker att det kan finnas en kärna av sanning (eng. kernel of truth) i de stereotypa
föreställningarna, men att stereotyperna generaliserar och framhäver vissa egenskaper alltför
starkt. (Petersson 2006: 8f, Velure 1988: 183.) Själv håller jag mest med om tanken att bakom
stereotyperna finns en kärna av sanning, som t.ex. en riktig händelse, men som man sedan har
generaliserat och börjat tillämpa till alltför många människor och företeelser.
Petersson (2006: 9) konstaterar att det att man drar gränser och delar in andra människor i
kategorier tycks vara en nedärvt mänsklig egenskap. Man konstruerar också den egna
identiteten utifrån vad man själv inte anser sig vara. Individen kan välja vilket kollektiv hon
vill främst identifiera sig med: familjen, byn, regionen, nationen, idrottsklubben eller något
annat. Att människor tenderar att ständigt kategorisera, stereotypisera och agera utifrån dessa
indelningar, är ett kvarstående faktum. Fördomar och andra negativa bilder av andra föds lätt,
då människor favoriserar den egna gruppen och särbehandlar de andra negativt. Stereotyper
5
För grupptillhörighet se kapitel 3.3
14
formar medvetandet och i förlängningen agerandet. Att kategoriindela och stereotypisera
tycks vara en universell tendens. (Petersson 2006: 9.)
3.2 Fördomar
Enligt den amerikanska psykologen Gordon W. Allport (1995: 6) kan en fördom kort
beskrivas som ”att tänka illa om andra utan berättigande” (thinking ill of others without
sufficient warrant), även om denna definition är för kortfattad och därför kan inte skapa
klarhet i begreppet fördom i all sin mångfald. För det första hänvisar den ovan nämnda
definitionen enbart till negativa fördomar, fastän positiva fördomar, eller ‘positiva förutfattade
meningar’ som man också kan kalla dem, också förekommer: man kan tänka väl om någon
utan berättigande. Med ”utan berättigande” menar man att bedömningen inte baseras på fakta.
Det är härmed viktigt att bära i minnet att en fördom kan vara både för och emot. En fördom
innefattar två väsentliga beståndsdelar: det måste finnas ett förhållningssätt (eng. attitude)
eller attityd för eller emot, samt attityden ska höra ihop med en generaliserad (och därför
felaktig) föreställning (eng. belief). Velure (1988: 185) tolkar bruket av dessa två begrepp som
att Allport uppfattar stereotyper som ”föreställnings”-delen hos fördomar. Velure uttrycker
distinktionen mellan stereotyp och fördom på följande sätt:
En stereotyp kan karaktäriseras som en föreställning om att enskilda individer har
vissa inre och/eller yttre egenskaper därför att de tillhör bestämda etniska, sociala
eller religiösa grupper. Fördom blir då förhållningssätt gentemot medlemmar av
etniska, sociala eller religiösa grupper, förhållningssätt som dikteras utifrån
generella föreställningar om inre och/eller yttre egenskaper hos
gruppmedlemmarna.
Stereotyp kan förekomma utan fördomar, men fördomar bygger alltid på någon föreställning.
Velure tolkar vidare att Allport menar att stereotyper tjänar som rättfärdigande av våra
handlingar mot medlemmar av andra grupper. Ett förhandsomdöme (prejudgment) blir en
fördom (prejudice) enbart om man avslår ny, avvikande information och håller kvar sina
felaktiga föreställningar. (Allport 1995: 6 f., 9, 13; Velure 1988: 185.)
Svenska Akademiens ordbok definierar en fördom på följande sätt:
15
utan egen undersökning l. värklig eftertanke fattat förhandsomdöme, förutfattad
mening l. åsikt, vaneföreställning [...] ofta övergående i bet.: inrotad falsk l.
föråldrad l. vidskeplig föreställning [...]
a) (numera knappast br.) förutfattad (alltför) god l. fördelaktig tanke (om ngn l.
ngt), förkärlek (för ngn l. ngt) [...]
förutfattad (omotiverad o. orättvis) dålig l. ofördelaktig tanke (om ngn l. ngt); på
dylik mening beroende motvilja (för) l. ringaktning (av ngn l. ngt)
(http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ 31.1.2011)
Enligt SAOB kan en fördom alltså vara antingen positiv eller negativ, även om termen fördom
i modernt språkbruk används mestadels för att beskriva förutfattade dåliga tankar om någon
eller något. I min undersökning är jag dock öppen till tanken om positiva fördomar, alltså
omotiverade förutfattade goda tankar om någon eller något, och kommer att ta hänsyn till att
det säkert finns tankar om svenskar som är goda men inte så motiverade, alltså ”positiva
fördomar”. Ett exempel på de positiva fördomarna som frågas i enkäten är ”svenskar är
snygga”, alltså att yttre skönhet anses vara på något sätt ett allmänt drag hos den svenska
befolkningen. Se närmare kapitel 6.2 där jag behandlar enkätfrågorna <12> Svenskar klär sig
snyggt och har bra stil och <14> Svenskar är snygga.
När man tänker på andra nordbors uppfattningar om Sverige, handlar det enligt min åsikt
delvis om etniska fördomar. I sin bok The nature of prejudice definierar Allport (1995: 9)
negativa etniska fördomar som ”motvilja som baserar sig på felaktiga och oföränderliga
generaliseringar. De kan vara tankar eller handlingar. De kan vara riktade mot en grupp i sin
helhet eller en individ, eftersom hon är en medlem av denna grupp.” (min övers.) I min
undersökning är jag som sagt intresserad av både de negativa och de positiva tankar danskar,
norrmän och finländare har om Sverige och svenskar. Jag anser också man kan tycka att
svenskar formar en etnisk grupp. För definition av etnisk grupp se kapitel ”3.4.5 Den nordiska
identiteten – ett slags etnisk identitet?”.
3.3 Grupptillhörighet: ingrupper respektive utgrupper
De olika grupperna är en väsentlig och oskiljaktig del av människornas sätt att leva, och så
tidigt som i fem års ålder har barn förmåga att uppfatta att de hör till många olika grupper.
16
Människor bildar enhetliga (homogena) grupper med andra som de delar till exempel
gemensam kultur, språk eller utbildning med. Orsaken till det är att det kräver mindre
ansträngning att syssla med människor som man delar en gemensam tankevärld med. (Allport
1995: 17.)
Det finns dock flera grupper som man inte väljer, såsom familj, region, nation, religion, ras
och sociala traditioner – tillhörighet till dessa grupper får man per automatik vid födseln.
Anknytning till dessa grupper tas för givet och eftersom det inte går att ändra till exempel sin
nationalitet eller traditioner i sin kultur, godkänner man vanligen grupperna som goda.
Därmed börjar man redan som barn bilda en stark lojalitet mot dessa så kallade ingrupper (ingroups). (Allport 1995: 29 f.) Enligt Allport (1995: 31) kan man känna igen en ingrupp genom
att ”medlemmar i en ingrupp alla använder termen vi i huvudsakligen samma betydelse”. Med
andra ord om det går att applicera termen ”vi” såsom till exempel ”vi svenskar”, ”vi
göteborgare” eller ”vi norrmän” handlar det om en ingrupp.
Betyder då lojalitet mot ens egen ingrupp automatisk illojalitet eller till och med fientlighet
mot andra grupper som man inte själv tillhör (så kallade utgrupper, out-groups)? Enligt
Allport (1995: 42) är fientlighet mot utgrupper inte alls ett krav och bara sällan råkar in- och
utgrupper i konflikt. Det är dock ett obestridligt faktum att en gemensam fiende är väl ägnad
för att förstärka den sociala samhörigheten i en ingrupp. Ingrupper är psykologiskt primära för
oss och även om fientlighet mot utgrupper hjälper att förstärka förbindelserna mellan en
ingrupps medlemmar, är det inte alls nödvändigt. (Allport 1995: 41 f.)
Sammanfattningsvis kan man konstatera att medlemskap till olika ingrupp är livsviktiga för
människor. Dessa medlemskap bildar ett nätverk av seder och vanor: man känner igen en
utgrupp-medlem när den bryter mot de interna mönster och vanor som man själv är van vid.
Ingrupper som man tillhör, till exempel nationen med sina kollektiva handlingsvanor, är alltid
primära och när vanor i utgrupper bryter mot våra egna kan det kännas obehagligt. Allport
(1995: 46) förklarar att man alltid föredrar det bekanta. Enligt honom handlar detta om
ingenting annat än bekvämlighet.
17
När man undersöker andra nordbors åsikter om Sverige och svenskar handlar det om
förhållningar till en utgrupp, där varje respektive land (Norge, Danmark och Finland) bildar
en egen, enskild ingrupp. Hypotetiskt kan jag som forskare förmoda att dessa ingrupper
kommer att ha någorlunda negativ inställning till utgruppen (Sverige), för att människan har
en tendens att föredra de egna vanorna och förhålla sig negativt till de avvikande vanorna av
utgruppen. Vanor som de enkätsvarande lyfter fram som särskilt ”svenska” (se fråga <32> i
bilaga 1) kan också vara mycket annorlunda mellan de olika länderna, eftersom
utgångspunkten, alltså ingruppens egna vanor och seder, är principiellt olika. För analys av
fråga <32> se kapitel 6.4.1.
3.4 Vitsar - nationella stereotyper i muntliga berättelser
Vitsar är ett relevant och viktigt material för studiet av förhållandet mellan grupper. De
konkretiserar de aktuella stereotyperna på ett humoristiskt sätt. Både finländare, danskar och
norrmän har vitsar om svenskar. Vitsar är en form av muntliga berättande som nordbor
använder sinsemellan för att beskriva till exempel vad som är typiskt svenskt. Det handlar om
nationella stereotyper, som man uppenbarar genom dessa muntliga berättanden. I vitsar
karakteriserar man människor i utgruppen ofta på ett raljant eller nedsättande sätt. Detta beror
på att nationella stereotyper ofta är sådana där den andra nationen är ansedd som underlägsen
eller sämre. Den antropologiska termen joking relationship använder man för att beskriva
sociala relationer mellan medborgare i två (eller flera) nationer, där de retas eller driver med
varandra genom att använda sig av stereotyper. Ett joking relationship -förhållande kan finnas
bara mellan länder, som på något sätt är i kontakt eller besläktade med varandra. Detta är
fallet med nordbor: det finns starka kulturella och historiska förbindelser mellan länderna, och
därför är det naturligt att vi också skämtar om varandra. Eftersom våra kulturer och sociala
institutioner är så lika, är det också naturligt att vi skämtar mest om olikheterna mellan
länderna. (Velure 1988: 189, Gundelach: 2000: 113ff.,119.)
Av alla dessa vitsar om nordbors nationella egenskaper är det enligt Gundelach svenskar som
råkar mest illa ut. Ett intressant faktum är att både finländare, norrmän och danskar berättar
vitsar om svenskar, men det förekommer bara några få skämt om danskar i t.ex. Sverige. När
18
man berättar dessa vitsar vill man skratta åt en annan nations fånighet, men samtidigt som
man förlöjligar den andra gruppen, berättar man om det som viktigt för ens egen kultur och
identitet. När danskar berättar vitsar om svenskar, presenteras de ofta som att ha helt olika
värderingar än danskar, som dumma eller alltför formella. Danska vitsar om svenskar pekar
ofta på stereotypen om stela, tråkiga och olyckliga svenskar, men däremot ser danskarna sig
själva som sympatiska, anarkistiska och hedonistiska. Danskar har också många vitsar om
svenskarnas primitiva förhållningssätt mot alkohol, när danskar anser sig själva ha mer
kontinentala dryckesvanor. I norska vitsar framställs svenskar oftast som dumma. På mitten
av 1970-talet rådde det ett vitskrig mellan Sverige och Norge (se Kvideland, Reimund: Den
norsk-svenske vitsekrigen, 1983) i två populära tidningar, vilken började när en svensk
tidning publicerade ett antal vitsar om norrmän. (Gundelach 2000: 116-119, 121) Norrmän
svarade med hundratals vitsar om svenskar. Gundelach förklarar att ländernas gemensamma
historia, såsom krigen mellan Danmark och Sverige, har påverkat medborgarnas tankar om
varandra. För Danmark är Sverige en starkare storebror och för Norge är Sverige en
konkurrent. (Gundelach 2000: 121)
Sammanfattningsvis är vitsar ett sätt att beskriva stereotyper och de är en av de få former av
muntliga berättelser som innehåller stereotyper. Viktigt är att poängtera att man också kan
berätta vitsar som innehåller nationella stereotyper utan att tro på dem. Vitsar, särskilt de så
kallade joking relationships mellan länderna, är ett tecken för medborgarnas känsla av
vänskap och anknytning. Genom att studera hurdana vitsar vi nordbor berättar om varandra,
kan man samtidigt ta reda på hur man beskaffar och upprätthåller nationella stereotyper.
(Gundelach 2000: 122.)
4 Nationell och etnisk identitet
I detta kapitel redogör jag för begreppen nationell och etnisk identitet: vad de är och hur de
förekommer i Sverige och Norden.
19
4.1 Definition av termerna
SAOB definierar begreppet nation som följande: ”folk [...] i ett land; med tanken särskilt
riktad dels på gemensamhet i härstamning, språk, kultur o.d., dels. på bosättning i samma
land, gemensamhet i styrelse o.d.; i sht numera ofta med tanke på att de olika individerna
inom folket mera allmänt ha känsla av samhörighet.” (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
15.12.2010) Nationalencyklopedin förknippar begreppet nation med identitet:
nation, term som används i olika sammanhang som liktydigt med stat, t.ex. i
benämningen Förenta Nationerna. Egentligen avser begreppet nation inte stater
utan ’folk’, dvs. människor som knyts samman av en gemensam identitet. I början
av 1800-talet utvecklades två nationsdefinitioner. Enligt den ena, "statsnationella"
uppfattningen, består en nation av medborgarna inom en stat, oberoende av
härkomst. Den andra, "kultur-" eller "etnonationella" uppfattningen, hävdar att en
nation kännetecknas av gemensam härkomst och en särpräglad kultur. (http://
www.ne.se/nation/1087825 15.12.2010)
Det finns alltså flera olika sätt att förstå och definiera betydelsen av begreppet ‘nation’. I min
avhandling använder jag begreppet mest för att beskriva ett folk som delar bl.a. en gemensam
härstamning och kultur i en stat. Därför anser jag att Anthony Smiths teori, som betraktar
kultur som den väsentligaste delen i nationell identitet, passar bäst med min egen uppfattning
och det som jag vill forska i. För Smiths definition av nation och teori om nationell identitet,
se kapitel 4.2. Jag anser dock att medborgarna i en nation inte nödvändigtvis behöver ha en
gemensam härkomst eller språk för att vara en del av nationen eller dess kultur.
Begreppet identitet har definierats på flera olika sätt, men man brukar särskilt betona två
egenskaper eller krav hos identiteten. Det ena är kravet på förekomsten av en känsla av att
tillhöra en grupp eller en social form. Det räcker inte att bara betona identifikationen eller
känslan av att tillhöra en grupp och därför brukar man tillägga ett annat krav: viljan att också
göra någonting för det man identifierar sig med. Identiteten är alltså inte bara någonting man
känner utan också någonting man kan utöva. (Allardt 1991: 44.) Nationalencyklopedin (1992:
342) definierar begreppet identitet på följande sätt: ”[...] i kultur och socialantropologin:
personers eller gruppers egen identifikation som tillhörande en bestämd kultur, etnisk grupp
eller nation. Man talar således om kulturell identitet, etnisk identitet eller nationell identitet”.
20
4.2 Nationell identitet
Man kan konstatera att varje nation har en specifik identitet. Nationell identitet är
mångdimensionell och utesluter inte andra former av identitet, utan inbegriper snarare andra,
mera detaljerade identiteter. Sådana mera detaljerade kollektiva identiteter är till exempel
klass-, köns-, ras-, religionsidentitet. Av alla kollektiva identiteter är nationell identitet
troligen den mest grundläggande. (Pickering 2001: 88 f.; Smith 1991: 14, 143.)
Smith (1991: 14) sammanfattar betydelsen av ordet nation: en benämnd mänsklig befolkning
som delar ett historiskt område, gemensamma myter och historia, allmän kultur, gemensam
ekonomi och gemensamma lagliga rättigheter och plikter mellan alla medlemmar.
Medlemmarnas känsla av grupptillhörighet, gemensam identitet och kulturell släktskap
förstärks genom att man använder olika slags symboler såsom flaggor, nationalsånger,
uniformer, monument och högtidlighet. Genom dessa kulturupplevelser som vi delar med
andra i samma grupp, lär vi oss vilka vi är här i världen. (Smith 1991: 14, 16 f.)
Hemlandet blir förbundet med historiska minnen och en plats där ”våra” hjältar bodde och
kämpade. Hemlandets floder, kuster, ängar och sjöar får en egen, speciell betydelse, som bara
kan bli förstådd av nationens självmedvetna medlemmar. En nation måste ha någon
gemensam kultur och medborgerlig ideologi som binder befolkningen samman i deras
hemland. I den västländska modellen av nationell identitet är nationer betraktade som
kulturella samhällen. (Smith 1991: 9, 11.)
Som tidigare konstaterats är nationell identitet ett abstrakt och mångdimensionellt begrepp,
som omfattar flera områden i livet. (Smith 1991: 99, 144.) I min undersökning lyfter jag fram
enbart Anthony Smiths teori om nationell identitet, på grund av dess betoning på kultur och
etniska folkgrupper som början av en nation. För andra teorier om nationell identitet se till
exempel Gellner, Ernest (1983); Anderson, Benedict (1983).
I Smiths teori spelar olika kulturella symboler huvudroll och etniska symboler är ett medel att
skilja sin egen grupp från de andra. Smith uttrycker tydligt att han ser kulturen som både en
21
intergenerationell mängd seder och traditioner, samt som ett mer rörligt förråd av
värdeladdade gemensamma värden, myter och symboler, som finns för att förena en grupp av
människor och skilja dem från andra. (Edensor 2002: 8.)
Edensor kritiserar kraftigt Smiths alltför stor koncentration på myter, seder och gruppens
gemensamma kulturarv och historiska minnen, eftersom det enligt Edensor ger en
underskattande och otillräcklig syn på kulturen. Smiths historiska förhållningssätt till kulturen
som skapare av nationell identitet kan vara väl lämplig i vissa tillfällen, men kan knappast
inbegripa alla de mångtydiga delar och drag som nationell identitet består av. (Edensor 2002:
8f.)
Enligt Edensor (2002) är det dock möjligt att Smith är någorlunda medveten om denna brist i
sin teori, eftersom Smith också lyfter fram något som han kallar för ‘gemensam
masskultur’ (”common, mass public culture”). Förutom traditionella seder och symboler,
betonar Smith vikten av den vardagliga och mer folkliga kulturen. De symboler och ritualer
som hör till denna gemensamma masskultur tar man mestadels för givet. Delar av den
gemensamma masskulturen är till exempel huvudstäder och arkitektur, landsbygden,
etikettsregler samt utbildningspraxis och vanor (educational practices). Trots detta modernare
tillägg är tyngdpunkten i Smiths teori på det historiska, det traditionella och det offentliga,
och teorin förbigår vikten av sådana moderna kulturella faktorer som popstjärnor, mode,
filmer och sport osv. (Edensor 2002: 9; Smith 1991: 14, 77.)
Smiths teori är dock så vitt jag vet väldigt uppskattad inom forskningsvärlden. Jag valde att
koncentrera mig på hans sätt att definiera begreppet nationell identitet, eftersom jag tycker att
hans sätt att uppfatta det är något som passar bra med mina egna uppfattningar och därmed
stöder de mål som jag har ställt för min undersökning.
4.3 Nationalism och den nationella identiteten i Sverige
Enligt Linde-Laursen (1991: 7) är intresset för nationell identitet något som återkommer med
jämna mellanrum i de nordiska länderna. Detta betyder inte att omsorgen om nationella
22
egenskaper glöms bort mellan varven, utan debatten kring svenskhet kan vara livlig, men
enligt Linde-Laursens mening tas det kulturella fältet inte alltid med. Förhållningssätt till
nationell identitet och nationen står inte heller stilla, utan dessa två begrepp kan plockas fram
i de mest skiftande sammanhang – orsakerna därtill kan också vara mycket varierande. LindeLaursen (1991: 7) lyfter fram också de negativa sidorna som en fokusering vid nationell
identitet kan föra med sig, sidorna som till exempel slagordet ”Bevara Sverige svenskt”
vittnar om. Jag kommer emellertid inte att fokusera på den slags nationalism, utan är mer
intresserad av de delar av nationell identitet som bygger upp människans känsla av tillhörande
i en nation.
Stenroth (2005: 24) konstaterar att i Sverige fanns det naturliga förutsättningar för framväxten
av en nationalkänsla sedan 1700-talet. Orsakerna till det är att Sverige har en uråldrig historia,
ett gemensamt språk och kultur, samt de många krigsåren bidrog till känslan av samhörighet.
Den svenska nationalismen (ordets ursprung i latinet och kommer från nascor ”jag är född”)
fick till och med växa fram i en redan etablerad stat (jfr till exempel med Finland eller
Tyskland). Så småningom när känslan av en övergripande gemenskap växte i Sverige,
hamnade begreppet ”folk” i fokus och fick allt större betydelse. Man började också bilda nya
ord med ‘folk’ som förled: den svenska författaren och poeten Thomas Thorild talar om
folksägen år 1784 och år 1817 får böndernas klädsel namnet folkdräkt. År 1895 bildades
Folkpartiet, men den som på det effektivaste sättet utnyttjade ordet folk i all dess
suggestionskraft var socialdemokraten Per Albin Hansson, som etablerade idén om det
svenska folkhemmet. (Stenroth 2005: 21, 24f.)
Socialdemokraterna inledde ett nytt skede i försvenskningen av Sverige. I början av
folkhemsbygget kopplades tre centrala begrepp samman: demokrati, medborgarskap och
modernitet. Den traditionella fosterlandskärleken där dyrkan av konungen och konungariket
stod i centrum, skulle bytas ut mot en folkgemenskap, där nationen hölls samman av
individer, som delade samma kultur och var fria medborgare i samma stat. Senare i
mellankrigstidens folkhemsbygge skapades en grundläggande tanke om ett slags kontrakt
mellan individer och staten: individerna fick frihet och en mängd rättigheter mot en hel del
samhällsansvar inför staten. Individen skulle brytas loss ur gamla kollektiv och i detta
ombygge av nationell identitet blev vikten av att vara modern central. I detta skede sållades
23
föråldrade vanor och traditioner bort: en bra svensk medborgare måste vara en modern svensk
med fast framtidsblick6. (Löfgren 1991: 104f.)
Ehn (1993: 16) förklarar att man kunde beskriva nationella identiteter som berättelser om en
gemenskap, som man jämför med andra berättelser om andra gemenskaper såsom danska,
norska och så vidare. De olika berättelsernas funktion är att bringa fram det som är
annorlunda i det andra landets vardag, jämfört med sin egen vardag, som jag tidigare
konstaterat i kapitel 3.1, att beskriva andra är att beskriva sig själv. Genom att beskriva andra
grupper blir det lättare att redogöra för vad man själv inte är. I den kulturella gemenskap som
stärker den egna identiteten och avgränsar den egna gruppen mot omvärlden spelar även
traditionerna en viktig roll. Att en grupp delar minnen, erfarenheter eller en viss historia
innebär att denna grupp, i detta fall svenskarna, har en kunskap som förenar medlemmarna
och stänger andra ute. Gemenskapskänslor hos medborgare är viktiga för nationen. Utan en
kollektiv känsla av samhörighet skulle nationen inte vara något annat än en juridisk eller
formell konstruktion. (Arnstberg 1991: 58; Ehn et al. 1993: 16; Gaunt & Löfgren 1991: 28;
Linde-Laursen 1991: 11.)
Ehn (1993: 14) skiljer på två nivåer av den nationella identiteten. Det finns skillnad mellan
det som är vardaglig praxis och det som är diskursen om den nationella identiteten. I vanor
och beteenden har svenskar ju alltid varit och kommer att vara svenska, men däremot de saker
svenskar väljer att plocka upp som symboler för ”typiskt svenskt” är en liten del av alla deras
vanor. Gaunt & Löfgren (1991: 36) framhäver också att kultur, som en del av nationell
identitet, kan delas i ”vardagskultur” och ”söndagskultur”. Söndagskultur är förklaringar om
hur livet borde vara, en mängd idealbilder och svenskhetsförskönande symboler som handlar
om bland annat maträtter, festtraditioner och olika stämningar, såsom fladdrande lucialjus, att
gå barfota på sommarängen eller att ha kräftskiva i augustimörkret. Som motsats till
söndagskultur är vardagskultur mer verklighet än ideal, och består av alldagliga rutiner, vanor
och hemmaritualer. Vardagskulturen handlar inte om hur världen borde vara utan om hur
världen är. (Ehn et al. 1993: 14, 16; Gaunt & Löfgren 1991: 36.)
6
Jfr med kapitel ”5.1 Sverige sett med danska ögon – en historisk synpunkt” (modernitet)
24
Efter att Sverige så småningom har blivit ett invandrarland, har intresset för att göra
vetenskapliga beskrivningar av den svenska kulturen och den nationella identiteten ökat i
Sverige. Man lär sig att vara svensk helt enkelt genom att leva i vardagen. Var och en hör till
flera så kallade nätverk7 genom vilka vi är i relationer till andra människor, till exempel på
arbetet, i hemmet och på fritiden. Bland annat definierar samhällets sociala och kulturella
organisationer samt familjestruktur och arbetsdelning människans vardag och avgör livets
cykler. Det kommer hela tiden att produceras nya definitioner av en svensk vardag och svensk
kultur, så länge som ett svenskt samhälle existerar. En nationell gemenskap bildas genom
dessa delade dagliga levnadsmönster mellan landets invånare. Det nationella är därmed inte
något urgammalt som alltid har existerat, utan man ska se det som en pågående process. Detta
betyder dock inte, att nationella identiteter är kännetecknade av snabba förändringar, utan de
präglas av kontinuitet över relativt långa perioder. Vardaglig praxis och symboler som i vissa
perioder kan anses vara delar av den nationella identiteten i Sverige, kan efter tiden tappa sin
betydelse som identitetsskapare. (Ehn et al. 1993: 14f., 127; Linde-Laursen 1991: 16f.;
Nielsen 1991: 334.)
För beskrivelser om svenskhet och svensk mentalitet se till exempel Arnstberg (1989), Daun
(1998), Ehn, Frykman & Löfgren (1993) och Gaunt & Löfgren (1991).
4.4 Den nordiska identiteten – ett slags etnisk identitet?
”Typiskt en nordbo är att han förnekar eller i varje fall förringar betydelsen av sin nordiska
identitet. Han anser det nordiska ha föga relevans vid beskrivningen av hans person. Ofta ser
han rent av den nordiska tillhörigheten som en belastning, som något provinsiellt som det
gäller att slipa bort om han skall kunna vinna framgång i den stora världen.” Så skrev
Svenolof Karlsson (1991: 9) i artikeln ”Den okända nordbon” år 1991. Han motiverar att
denna inställning beror på okunskap, och att nordbor ofta har svårt att förstå det nordiska. Han
förklarar vidare att nordbor inte har lärt sig att se vad som är nordiskt och de kan inte
identifiera det i sin vardag. (Karlsson 1991: 9.)
7
Se kapitel 3.3
25
År 1991 var utnämnt till året för den nordiska identiteten av Nordiska Rådet. I sin artikel
‘Mind map’ konstaterar Linde-Laursen (1991: 7) följande: ”Mycket talar för att vi i dag är
inne i en ny våg av intresse för nationella och regionala identiteter”. Detta kan jag märka
stämmer, eftersom mycket av mitt källmaterial angående svenskhet och den nationella
identiteten i Norden är skriven på 1990-talet. Även Gardberg (1991: 349.) beskriver i sin
artikel, hur både den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetets betydelse
diskuterades flitigt på 1990-talet, likaså även i dag (se till exempel Gunnar Wetterbergs artikel
i Dagens nyheter från år 2009 http://www.dn.se/debatt/de-fem-nordiska-landerna-bor-ga-ihopi-en-ny-union-1.982761 [3.11.2010], där han konstaterar att de fem nordiska länderna bör gå
ihop och bilda en förbundsstat). Som jag redogör i kapitel 3.3, har varje individ flera
grupptillhörigheter. Ju mera man identifierar sig med en grupp, desto större blir den
känslomässiga betydelsen av identifikationen. Gardberg (1991: 349) klargör hur man med
vissa förbehåll kan ”välja” sin identitet, och hur förutom en personlig sida, identiteten också
har en social sida. (Gardberg 1991: 349; Linde-Laursen 1991: 7.) I sin artikel ”Vår nordiska
identitet” definierar Gardberg social identitet som:
... den del av en individs självuppfattning som härstammar från hans/hennes
vetskap om sitt medlemskap i en social grupp (grupper) tillsammans med det
värde och den emotionella betydelse detta medlemskap har.
(Gardberg 1991: 349.)
Gardberg (1991: 349f.) beskriver att hon anser att upplevelsen av tillhörighet i Norden kan
anta samma form som upplevelsen av tillhörighet i en etnisk grupp. Enligt henne kan man
belysa begreppet nordisk identitet genom att beskriva innebörden av etnisk identitet (etnisk,
kommer från grekiskans ethnos = folk), som betecknar de sätt på vilket människor definierar
och positionerar sig själva i relation till föreställningar kring etnicitet. Det råder ingen enighet
i frågan om vad som utgör en etnisk grupp. Definitioner av etniska grupper har ofta baserats
på en kombination av sådana kriterier som språk, religion, plats eller region, släktskap och
gemensam härstamning. Därför tycker jag att nordbor kan ses som en etnisk grupp med också
en (mer eller mindre medvetet) etnisk identitet, i jämförelse till nationell identitet, som har
med stat och statsbyggande att göra och framför allt är en gemenskapskänsla som
medborgarna delar. Etniska identiteter växer fram ur historien, försvinner och kommer igen
vissa tillfällen, fast inte nödvändigtvis alltid, tillbaka. Identiteter befinner sig i en ständig
26
rörelse: de som existerar idag, behöver inte finnas i framtiden. (Gardberg 1991: 349f.; Allardt
1991: 44; Arnstberg 1991: 54.)
Man kan vara medlem i en etnisk grupp på flera olika sätt och av olika orsaker. En individ är
inte heller automatiskt utesluten ur en etnisk grupp bara för att hon inte talar samma språk
som de övriga medlemmarna. Flera teoretiker är eniga om, att etniska grupper kan existera
utan att medlemmarna själva är medvetna om det. (Arnstberg 1991: 52; Gardberg 1991: 350f.)
I sin artikel ”Nordisk identitet och andra identiteter” citerar Arnstberg (1991: 52) den svenske
socialantropologen Ulf Björklund, som ger följande ganska allmänt omfattande definition:
Att en befolkning kallats en etnisk grupp har i allmänhet betytt att den ansetts
uppfylla åtminstone följande kriterier:
att vara en i stor utsträckning (1) självproducerande befolkning, som tenderar att
(2) identifiera sig själv och identifieras av andra som en särskild kategori
människor, med primär hänvisning till (3) gemensamt ursprung och gemensam
härstamning, och som (4) uppvisar vissa kulturella och sociala särdrag i
förhållande till andra jämförbara kategorier.
I denna definition av en etnisk grupp är det någon form av ursprunglighet som särskild syftar
på etnicitet. Etnicitet är en form av kulturell identifikation, och i Norden bor ”etniska
nordbor” samt ytterligare ”nationella nordbor”, alltså bl.a. invandrare och flyktingar som ofta
blir medborgare i något nordiskt land och är därmed nordbor i nationell men inte i etnisk
mening. (Arnstberg 1991: 52.)
Det effektivaste sättet att skapa sig en nordisk identitet är enligt Gardberg (1991: 353) att
bland annat vistas en längre period i ett annat nordiskt land. När man träffar andra nordbor
upptäcker man kanske att man klarar sig med sitt modersmål eller åtminstone att vi har en
gemensam erfarenhetsvärld och en världsbild som förenar och gör det lättare att hitta en
gemensam ton i kommunikationen. Flera områden i Norden har dock en stark kulturell
särprägel, men trots olikheterna kan man påstå att i de nordiska ländernas kultur finns en
mängd gemensamma egenskaper och faktorer som bidrar till en gemensam identitet.
(Gardberg 1991: 353; Allardt, 1991, 43.) Arnstberg (1991: 62) föreslår, att kanske är det
nordiska en ambition, ett slags vilja till gemenskap, som är mer eller mindre stark under olika
perioder. Vi nordbor hör väl samman, eftersom vi ju bor tillsammans geografiskt sett.
27
Enligt min mening kan man konstatera att det nog finns en nordisk identitet, som kan
beskrivas som ett slags etnisk identitet bl.a. på grund av vår gemensamma härstamning. De
nordiska länderna uppvisar också kulturella och sociala särdrag (se Björklunds definition
ovan), till exempel när alla länder i Norden har korsflaggor och bara få andra länder i världen
har det. Etnisk identitet hör till människans primära identiteter, vilket betyder att vi föds med
dem och därför inte nödvändigtvis behöver göra något särskilt för att förvärva dem. Som
tidigare konstaterat kan man höra till en etnisk grupp utan att vara medveten om det. I kapitel
6.1 kommer jag att närmare granska frågorna som mätte om de nordiska unga känner
samhörighet med andra nordbor samt hur viktigt de tycker nordiskt samarbete är.
5 Sverigebilden i Norden
Identitetsforskare är eniga om att all identitetsbildning i hög grad är kontrastiv. Det innebär att
det ofta är svårt att säga hurdana ”vi själva” är, men att det är lättare och mer givande att
beskriva hurdana ”de andra” är. ”I synnerhet om det är grannar som vi tycker illa om”,
förklarar Arnstberg (1991: 62). I detta kapitel presenterar jag hurdan uppfattning av Sverige
har varit i Sveriges grannländer Danmark, Norge och Finland, samt hurdana stereotypier det
finns eller har funnits i dessa länder.
5.1 Sverige sett med danska ögon – en historisk synpunkt
Danskar har i det minsta i mera än hundra år haft åsikter och uppfattningar om svenskar och
Sverige – och de har uttryckt dem tydligt också. På 1800-talet såg danskarna på svenskar som
ett nordöstlig, nära grannland, men dess invånare betraktades som rätt ociviliserat och
oupplyst folk. (Linde-Laursen 1991: 40f.)
Linde-Laursen (1991: 41) citerar C.C. Christensen och A.M. Krogsgaards Geografi for
Folkeskolen från året 1909:
Svenskerne er flittige, og den svenske Almue er sparsommelig og langt
nøjsommere end den danske, men den er ikke saa oplyst og i Slagsmaal gribes der
28
altfor ofte til Kniven.8 Mange udvandrer til Amerika eller Danmark. Sverige er
ligesom Norge et tyndt befolket Land.
”Svenskarna är flitiga och den svenska allmogen (bondebefolkningen) är sparsam
och långt nöjsammare än de danske, men den (allmogen) är inte så upplyst och i
slagsmål tar de alltför ofta till kniven. Många utvandrar till Amerika eller
Danmark. Sverige är liksom Norge ett tunt befolkat land.” (Min övers.)
Ytterligare sägs det, att svenskarna dricker för mycket och att det svenska näringslivet
uppfattades som relativt outvecklat. Danskar, som själv identifierade sig starkt med
bondesamhället och såg den danske bonden som ett centralt element i danskheten sedan 1800talet, såg ner på det svenska jordbruket som hade problem med att föda landets invånare, när
bara 8 % av arealen var odlad. Bondebruket blev modell för i praktiskt taget alla grenar av
danskt yrkesliv och nationen Danmark blev landet där ”få har för mycket och färre för lite”.
Sverige kritiserades däremot för de stora ekonomiska ojämlikheterna, där en minoritet levde i
överflöd och prakt, medan många flera levde i fattigdom och elände. (Linde-Laursen 1991: 42
ff.)
Danskarnas bild av Sverige ändrade kraftigt på 1930-talet, då moderniteten blev betraktad
som en fast del och det egentliga innehållet i svenskheten. Därefter användes Sverige som en
bild av alla de olyckor som skulle drabba Danmark, om den antog modernitet som ideal.
Genom 1930- och 40-talen utkom flera danska beskrivningar av Sverige (se till exempel
Nyrop 1929, Kristensen 1938, Stangerup 1941 och Vogel-Jörgensen 1943). Det svenska
landsbruket hade gått starkt fram och industrin hade ökat med fart. Några av de i dag
världsberömda svenska storföretagen, såsom Saab och Volvo, blev etablerade under denna
period. Den samhällsmässiga bakgrunden till den kraftiga utvecklingen av den svenska
ekonomin beskrevs i Danmark som en särskild form av kontrollerad kapitalism (”kontrolleret
kapitalisme”, se Kristensen 1938, s. 221) (Linde-Laursen 1991: 47f., 57.)
I 1980-talets Danmark var bilden av Sverige splittrad i två delar. Å ena sidan såg danskar på
Sverige som ett land av oanade naturupplevelser med stora vidder och allemansrätt. Denna
bild blev också aktivt förstärkt av marknadsföringen av Sverige som turistland. Å andra sidan
Knivhuggandet blev sedan, då svenskar blev mer civiliserade, i stället betraktad som ett typiskt finskt drag
(Linde-Laursen 1991, 55.)
8
29
hade danskar bevarat bilden av det svenska samhället som präglades av modernitet och som
fortfarande fungerade som skräckbild av det dåliga inflytandet modernitet kan ha på
vardagslivet. På 1990-talet kändes denna ”förskräckelse” om modernitet inte längre aktuell
och Sverige fungerade inte heller längre som skräckbild för danskar. Linde-Laursen (1991:
51f.) redogör för att detta berodde på förändringar i den danska nationella identiteten,
bönderna tappade sin ställning som det danska idealet och så småningom började man i
yrkeslivet acceptera trenden om få stora bolag i stället för många små familjeföretag. (LindeLaursen 1991: 48, 51-54.)
Anders Linde-Laursen har forskat mycket i förhållandena mellan Sverige och Danmark. Hans
doktorsavhandling heter Det nationales natur (1995) och i den undersöker han de dansksvenska relationerna. År 1992 utförde Anders Linde-Laursen en undersökning i form av en
arrangerad stilskrivning i gymnasieklasser i Danmark och Sverige. Eleverna i Odder, Virum,
Malmö och Stockholm bads att beskriva sina kunskaper om och intryck av folket på andra
sidan Öresund. Som inspiration fick eleverna först läsa en text om relationer mellan Sverige
och Danmark, sedan sammanlagt 42 danska elever skrev om sina intryck av svenskar. För
dem representerade Sverige storslagen natur, tråkiga människor, märkliga alkoholvanor,
industri och en avskräckande modernitet. En elev i Virum, Danmark skrev ”Kort sagt är
Sveriges rikedom naturen och inte deras kultur och människor” (min övers.) Linde-Laursen
sammanfattar undersökningen så att eleverna hade överblick över de förekommande
berättelserna om relationer mellan dansk och svensk, men eleverna lade mindre värde på
samhällena och politik och mera på människorna och kultur. (Linde-Laursen 1995: 154.) För
andra intressanta studier om förhållandena mellan Sverige och Danmark se t.ex. Hanne
Sanders bok Nyfiken på Danmark - klokare på Sverige, som kom ut år 2006 och Uffe
Østergårds artikel ”Hvorfor hader vi svenskerne?” (1991).
I kapitlen 6.2 och 6.3 behandlar jag frågorna <11> Sverige är ett modernt land, <23>
Svenskar är disciplinerade och lyder alltid regler och <24> Svenskar är gammalmodiga.
Dessa frågor är speciellt utvalda till att mäta om dagens danska unga har bevarat de gamla
danska fördomarna om svenskar.
30
5.2 Sverige sett med norska ögon
I min preliminärundersökning på ett norskt diskussionsforum var det flera användare som tog
upp begreppet ‘partysvensk’. Med partysvensk menar man en ung, svensk medborgare som
bor och arbetar i Oslo för att tjäna pengar och sedan använder dessa pengar för att leva lyxigt.
Nedan följer några utvalda kommentarer:
”Partysvensken: glætte prettyboys, OVER-metroseksuelle karer som glider inn på
utesteder og steker i seg mohito og champange på høykant. Disse møter du i hele
verden fra Stureplan, Oslo, St. Tropez via Magaluf til Thailand!
Jenteversjonen synes jeg enda mindre om, utrolige overfladiske berter som
oppfattes som utrolig "billige" på byen. Kler seg veldig utfordrene etc.
Sverige er ikke akkuratt morales høyborg kan man si”
”Partysvensken - med vannkjemmet hår, trange bukser og skjorten kneppet opp til
magen. Ofte bråkete og frekk i trynet.”
”I Oslo er det nok "partysvensken" de fleste tenker på. Dette er strengt tatt ikke en
fordom eller stereotyp eller ettersom det er mange tusen unge svensker i byen som
oppfyller stereotypen til punkt å prikke.
Partysvensken: Lever i bunn og grunn et nøkternt liv på Oslos østkant i kollektiv
sammen med et titalls andre svenske ungdommer. De bor billig og spiser enda
billigere (spagetti med ketchup).
De jobber på enten på en kiosk, resturant eller et utested. Serviceyrker er dermed
et fellestrekk for "de norske svenskene".
Ved å jobbe i disse yrkene i Norge tjener de mange ganger så mye som sine
svenske jevnaldrene (som kanskje ikke en gang har en jobb). De norske
lønningene er vesentlig høyere enn de svenske og svenskene som kommer ut får
dessuten en vesentlig gunstigere beskatning enn nordmenn slik at de kommer
svært godt ut av det.
Pengene de tjener brukes på å leve ut partysvenske-rollen på byen med høy
sigarføring, dyre klær og hyppige besøk på utesteder. Alternativt tar de å jobber et
år og bruker det neste året på å reise, eller så sparer de til å komme tilbake til
Sverige som ‘rike’.”
31
Här är ytterligare några andra intressanta stereotypier som togs upp på forumet:
”Jeg har alltid ment at Svenske menn er litt bedre kledt enn nordmenn. De pynter
seg mer. Svenskene er gjerne mer blonde enn nordmennene, og så drikker de
mindre enn oss. De er litt mer formelle. De er veldig politisk korrekte, og er
livredde for å bli stemplet som rasister. Derfor er halve landet overdrevent glad i
multikultur, mens den andre halvdelen er nazister.” (Alla dessa stereotypier testar
jag i enkäten, se kapitlen 6.2 och 6.3 för frågorna som <12> Svenskar klär sig
snyggt och har bra stil, <16> Svenskar dricker mera alkohol än folk i mitt land,
<18> Svenskar vågar säga vad de tycker och yttrar sina åsikter öppet samt <21>
Svenskar är rasistiska.)
”Kan være enig i at svensker generelt sett er litt mer "urbane" enn oss, nå har jo
urbaniseringen gått mye lenger i Sverige enn i Norge også med fraflytting fra
bygd til by.”
”Nordmenn synes svensker er gjerrige, først og fremst.” (no. gjerrig = sv. snål,
detta var en stereotypi som nämndes ofta på forumet)
”Svensker og Sverige er for meg noe utelukkende positivt. Jeg anser svensker
som mer åpne, mer fordomsfrie og generelt hyggeligere enn nordmenn. Tummeln
upp!”
Se kapitlen 6.2 och 6.3 där jag behandlar bland annat frågorna <13> Svenskar använder
mycket pengar på kläder och utseende, <19> Svenskar är rädda för att sticka ut och <25>
Svenskar är snåla. Inspiration för dessa frågor fick jag av norrmän, som svarade på min fråga
om vanliga norska stereotyper om svenskar på ett norsk diskussionsforum (se kapitel 1.2).
Speciellt fråga <25> är avsedd att mäta de norska ungdomarnas inställningar.
5.3 Sverige sett med finska ögon – en historisk synpunkt
Som Sveriges östra rikshalva, var Finland styrt av en svensk överhet fram till 1808-09 års krig
mellan Sverige och Ryssland. Trots att Finland inte tillhörde Sverige efter krigen var svenskan
i mitten av 1800-talet dominerande i den högre undervisningen och den tidens överklass
32
kände sig rikssvensk. Sedan 1820-talet började den nationalromantiska andan strömma in till
Finland och det uppstod en fosterländsk romantik som hyllade ”det finska”. Till och med en
del av den svenskspråkiga befolkningen i Finland deltog i denna ”fennomani”, som till
exempel Johan Vilhelm Snellman som förde in tanken på en finsk nationalstat, och G.Z.
Forsman (adlad Yrjö-Koskinen), som var av rent svensk familj men känd för sitt hat mot allt
svenskt. Fennomanernas krav fick sin mest provokativa formulering i uttrycket ”ett språk – ett
sinne” och de svenskspråkiga kallades för ”kolonister”. På hundraårsdagen av Snellmans
födelse, den 12 maj 1906, bytte nästan hundratusen finska medborgare ut sina svenska
släktnamn mot finska. Finlandssvenskarnas utmaning var att bibehålla sin svenskhet och
samtidigt legitimera sin existens i Finland. Under andra världskriget kylnade relationerna
mellan Finland och Sverige, bland annat eftersom under vinterkriget (1939-40) fanns det
många finländare som önskade mer stöd från Sverige. Efter andra världskriget ökade
samarbetet mellan länderna och Sverige blev ett modelland för många finländare. På grund av
högre levnadsstandard i Sverige under 1960- och 70-talen skedde det en stor
arbetskraftsinvandring från Finland till Sverige. På 1990-talet blev dessa två länder återigen
förenade i en politisk union, fast denna gång som självständiga medlemmar i EU. Finland och
Sverige delar en lång historia från samhörighet till åtskillnad till slutligen ny samhörighet –
den som vi har idag. (Arnstberg 1989: 215f; Elmgren 2008: 89.)
Enligt Ainur Elmgren, som har undersökt Sverigebild i finländska medier i olika decennier på
1900-talet, är finländarnas relation till Sverige något som fortfarande väcker stora känslor i
vardagliga konversationer, tidningar och internets diskussionsforum i Finland. Idag framställs
Sverige i finländsk media som den nation som, både kulturellt och politiskt, ligger Finland
närmast. (Elmgren 2008: 9f.; Pettersson & Nurmela 2007: 11f., 14.)
Finländarnas inställning till och stereotyper om svenskar har så vitt jag vet inte forskats så
mycket, vilket är något överraskande. Även Ainur Elmgren kommenterar i sin
doktorsavhandling (2008: 11) att föreställningar och stereotyper om svenskar i Finland är ett
relativt outforskat ämne. Enligt Elmgren (2008: 21) kan detta bero på att relationen till det
svenska överskuggats av forskningen om finskt kontra finlandssvenskt. I min undersökning
utforskar jag hurdana uppfattningar de finska och finlandssvenska ungdomarna har om
svenskar idag, se följande kapitel 6. För andra intressanta studier se t.ex. forskningsrapporten
33
Om olika sätt att möta en stor elefant. En jämförande studie av finländsk och svensk kultur
(2007) av Pettersson & Nurmela.
6 Genomgång och resultat av enkätundersökningen
”Varje definition av svenskheten innebär att man renodlar och uppförstorar vissa drag och
ignorerar andra. Det intressanta är inte om bilden är sann, utan varför den ser ut som den
gör.” (Gaunt & Löfgren 1991: 124.)
Gaunt och Löfgren (1991: 124) anmärker att idag är svenskar kända för sin fredsvilja och sin
neutralitet, men på 1600-talet var bilden av svenskarna helt annan. Som jag har visat i kapitel
5 har bilden av Sverige och det svenska folket ändrats mycket i Sveriges grannländer genom
tiderna. Genom att gå igenom resultaten av min enkätundersökning ämnar jag bringa klarhet i
hur dagens unga generation i Norden ser på Sverige.
6.1 Analys av frågorna 1-9: Bakgrundsinformationer
I undersökningen deltog totalt 109 enkätsvar från fyra olika skolor. Från den svenskspråkiga
högstadieskolan Lönkan i Helsingfors fick jag totalt 30 svar, varav 16 svarande var flickor
(dvs. 53 %) och 14 var pojkar (47 %). De svarande i högstadieskolan Lönkan var 14-åringar
(57 %) och 15-åringar (43 %). Från den finskspråkiga skolan Nurmijärven yhteiskoulu eller
kortare NYK fick jag totalt 38 svar, varav 17 svarande var flickor (45 %) och 21 var pojkar
(55 %). Åldersfördelningen av de svarande på NYK var 14-åringar (32 %), 15-åringar (55 %)
och 16-åringar (13 %). Från Christianshavns skole i Danmark fick jag totalt 16 svar, varav 6
flickor (37,5%) och 10 pojkar (62,5%). Åldersfördelningen av de danska svarande var 15åringar 44 % och 16-åringar 56 %. Från Hovseter skole i Norge deltog 25 enkätsvarande i
undersökningen, varav 13 flickor (52 %) och 12 pojkar (48 %). De svarande var i åldrar 14
(68 %) och 15 (32 %). Man kan därmed konstatera att könsfördelningen var relativt jämn i
alla grupper.
34
Av gruppen FISV (finlandssvenska svarande i Lönkan) hade hälften, m.a.o. 50 % släkt i
Sverige eller en familjemedlem som kommer från Sverige. 36,7% svarade att de inte har släkt
eller familjemedlemmar från Sverige och 13,3% kunde inte svara på frågan. I gruppen FI
(finskspråkiga svarande i NYK) hade majoriteten, 65,8% inte släkt eller familjemedlemmar
från Sverige. 26,3% svarade jakande och 7,9 % visste inte. I gruppen DN (danska svarande i
Christianshavns skole i Köpenhamn) hade majoriteten (56,2%) inte släkt eller
familjemedlemmar från Sverige. 37,5% svarade ”Ja” och 6,2 % visste inte. I gruppen NO
(norska svarande i Hovseter skole i Oslo) hade 68 % inte släkt eller familjemedlemmar från
Sverige, däremot resten, alltså 32 % hade det.
Figur 1 Resultat av fråga 6
Släktskapskänslan med svenskar var inte så stor i någon av grupperna. Av gruppen FISV
svarade majoriteten, 36,7% att de känner släktskap måttligt. Också majoriteten av gruppen
NO svarade ‘Måttligt’, dvs. 40 %. Släktskapskänslan i grupperna FI och DN var tämligen
liten, i båda grupper svarade majoriteten ‘Inte alls’ (42,1% i FI resp. 43,8% i DN). I gruppen
FISV var antalet svarande som svarade ‘Ganska mycket’ eller ‘Väldigt mycket’ 26,7%, i FI
23,7, i DN 6,2 % och i NO 28 %. Alltså en lite större procent i grupp NO kände släktskap med
svenskar, jämfört med grupp FISV, även om en mycket större procent av FISV anmälde att de
har släkt eller familjemedlemmar i eller från Sverige. Merparten av svarande i alla grupper
anmälde att de inte känner mycket släktskap med svenskar.
35
Figur 2 Resultat av fråga 7
Samhörighetskänslan med andra nordbor var i alla grupper något större än släktskapskänslan
med svenskar. I grupp FISV är resultaten exakt samma, majoriteten kryssade rutan ‘Måttligt’,
36,7%. I grupp FI fick ‘Lite grann’ och ‘Måttligt’ lika många svar, båda 34,2%. Hälften (50
%) av grupp DN svarade ‘Lite grann’, och bara 6,2 % svarade ‘Ganska mycket’ eller ‘Väldigt
mycket’. De danska eleverna hade därmed inte så stor samhörighetskänsla med andra
nordbor, lägst av alla grupper. 44 % av grupp NO svarade ‘Måttligt’ och 36 % ‘Lite grann’.
Samhörighetskänslan var tämligen låg i alla grupper, men jämförelsevis högre än
släktskapskänslan med bara svenskar. Som jag konstaterade i kapitel 4.4 kan etnisk identitet
vara stark under en viss period, sedan försvinna och möjligen komma tillbaka igen. På basis
av dessa resultat kan jag konstatera att just nu, år 2011, är vi under en period av ganska låg
intresse för nordisk samhörighet, m.a.o. nordisk identitet.
36
Figur 3 Resultat av fråga 9
Jag behandlar fråga <9> före fråga <8>. Även om samhörighetskänslan med andra nordbor
inte var så stor bland de svarande, uppskattar de nordiska unga som svarade på enkäten
nordiskt samarbete nästan överraskande mycket. Av gruppen FISV svarade 53,3% ‘Ganska
viktigt’ och 36,7% ‘Mycket viktigt’, alltså t.o.m. 90 % av de finlandssvenska eleverna anser
att nordiskt samarbete är viktigt. 60,5% av gruppen FI anser nordiskt samarbete är ganska
viktigt, när jämfört med FISV lite större procent anser att de inte är särskilt viktigt (26,3%).
Majoriteten 68,8% av DN svarade ‘Ganska viktigt’, likaså i grupp NO där motsvarande
procentantalet var 76 %. Det är svårt att säga hur abstrakt termen ”nordiskt samarbete” känns
för dessa ungdomar, men de verkade i alla fall uppskatta det och tycka att det är något viktigt.
Intressant är, att även många enskilda elever som svarade i fråga <7> att de känner lite eller
inte alls samhörighet med andra nordbor, svarade på denna fråga att de tycker nordiskt
samarbete är viktigt. Detta var en tydlig tendens i alla grupper.
På basis av resultaten till frågorna <7> och <9> kan man konstatera att i år 2011 är känslan av
samhörighet bland ungdomar i Norden inte så stor och därmed inte nordisk identitet heller,
men trots det uppskattas nordiskt samarbete.
37
Figur 4 Resultat av fråga 8
Tydlig majoritet av grupp FISV förhöll sig positivt till att bo eller sommarjobba i Sverige (Ja
70 %, Nej 6,7 %, Kan inte säga 23,3%). Däremot majoriteten av FI och DN svarade ‘Nej’ till
frågan. Procentantalen för gruppen FI var ’Ja’ 28,9%, ‘Nej’ 39,5% och ‘Kan inte säga’ 31,6%,
och grupp DN ’Ja’ 25 %, ‘Nej’ 68,8% och ‘Kan inte säga’ 6,2 %. För grupp NO var det lite
mer jämt, majoritet svarade ’Ja’ 48 %, resten ‘Nej’ 32 % och ‘Kan inte säga’ 20 %. Språkliga
faktorer kan medverka resultaten, alltså de finlandssvenska skulle ju kunna tala sitt
modersmål i Sverige, när de språkliga hindren antagligen skulle vara lite större speciellt för de
finsk- och danskspråkiga. Observera att i figuren motsvarar 100 % summan bara för svaren
’Ja’ och ‘Nej’, svarsalternativet ‘Kan inte säga’ har inte räknats med.
6.2 Analys av frågorna 10-20: Påståenden
I denna och följande kapitel presenterar och analyserar jag resultaten som jag fick till frågorna
<10-31>, m.a.o. påståenden. I procentantalen har inte räknats med svarsalternativ ”Vet inte/
Har ingen åsikt”, alltså i figurerna nedan är 100 % summan för svaren Helt enig, Delvis enig,
Delvis oenig och Helt oenig. Svarsmöjligheten ”Vet inte” var i vissa frågor ganska populär
bland eleverna i alla grupper, m.a.o. procenten var hög för det svarsalternativet och den giltiga
38
svarsprocenten låg. ”Vet inte” är inte ett svar som går att jämföra och jag har därför inte
räknat sådana svar med.
Figur 5 Resultat av fråga 10
Enligt Daun är det en välkänd stereotypi om svenskar att de är blyga, reserverade och inte
riktigt utåtriktade. Stereotypier som denna kan träffa rätt, men också vara osanna, framför allt
i sin egenskap av generalisering: alla svenskar är ju inte alltid blyga i alla situationer. (Daun
1998, 46-48). Denna fråga var en av dem som fick lägst svarsprocent, alltså det var många
som svarade ’Vet inte/Har ingen åsikt’, i grupp DN var det t.o.m. 12 av 16 svarande som
kryssade svarsmöjligheten ‘Vet inte’. Sammanlagt 80 % av gruppen FISV var helt eller delvis
oeniga med påståendet och på motsvarande sätt sammanlagt 90 % av FI var oeniga. Delvis
oeniga i grupp NO var 41,7%, men antalet delvis eniga var mycket större än i andra grupper
(33,3%). Man kan därmed konstatera att de nordiska unga inte ser svenskar som blyga. Även
om Daun (1998) konstaterar att blyghet är en välkänd stereotypi om svenskar, verkar den inte
vara så giltig bland ungdomar i Norden idag.
39
Figur 6 Resultat av fråga 11
Med denna fråga ville jag testa den gamla danska stereotypen om ”svensk modernitet” (se
kapitel 5.1) och p.g.a. dessa resultat kan man konstatera att det är möjligt att den stereotypen
är fortfarande livskraftig: sammanlagt 87,6% av de danska eleverna var helt eller delvis eniga
med påståendet. Antalet eniga var hög också i de andra grupperna: FISV 91,3%, FI 71,4%
resp. NO 94,1% helt eller delvis eniga. Därför kan man inte säga att resultaten för gruppen
DN skulle direkt stödja den gamla stereotypen, eftersom antalet eniga var lika hög också i de
andra grupperna. Som redan konstaterats i kapitel 5.1 började denna skräckbild av svensk
modernitet tappa sin ställning i Danmark på 1990-talet. Därmed kan jag anta att den gamla
danska stereotypen finns inte längre till, utan svarandena i grupp DN ser Sverige som ett
modernt och framåtskridande land, såsom svarandena i de övriga grupperna.
40
Figur 7 Resultat av fråga 12
De svarande i alla länder, speciellt i grupperna FISV och NO, var eniga med detta påstående.
Sammanlagt 86,3% av de svarande i gruppen FISV var helt eller delvis eniga med påståendet.
I gruppen FI var antalet delvis oeniga större än i gruppen FISV (38,1% i FI resp. 9,1 % i
FISV), men sammanlagt 61,9% av gruppen FI var eniga med påståendet. I gruppen DN var
majoriteten också enig med påståendet, sammanlagt 63,7%. Av de norska eleverna i gruppen
NO var så många som 85,2% eniga. Man kan därmed dra slutsatsen att de nordiska unga ser
svenskar som stiliga och välklädda.
41
Figur 8 Resultat av fråga 13
Ingen av de svarande var helt oenig med detta påstående och därför syns den svarsalternativen
inte i figuren ovan. Merparten av svarande i alla länder var eniga med påståendet. I gruppen
FISV är antalet eniga 84,6% och i FI är antalet eniga ännu större 95,4%. Antalet eniga är lika
hög i de övriga grupperna, 86,7% i DN och 90,9% i NO.
På basis av fråga <12> kunde man konstatera att de nordiska unga ser svenskar som stiliga
och välklädda. På basis av resultaten i denna fråga kan man också säga att de unga har den
uppfattningen att kläder och utseende är något som svenskar satsar och sätter mycket pengar
på.
42
Figur 9 Resultat av fråga 14
Merparten av eleverna var eniga med påståendet att svenskar är snygga. Till och med 84,2%
av FISV, 75 % av FI, 86,7% av DN och 92.3% av NO var eniga med påståendet. Tendensen är
tydlig och man kan dra slutsatsen att dessa ungdomar i Sveriges nordiska grannländer har den
uppfattningen att skönhet är ett allmänt drag bland svenskar. I den öppna frågan <32> var det
också många som nämnde ”heta flickor” eller ”snygga killar” (se kapitel 6.4.1).
Som jag förklarade i kapitel 3.2 var denna fråga, tillsammans med frågorna <12> och <13>
(se Figur 7 och Figur 8), avsiktad att mäta de så kallade positiva fördomar som svarandena
kan tänkas ha. Jag ville vara öppen till förekomsten av positiva fördomar eller förutfattade
meningar, och resultaten av denna fråga står som ett bevis för att sådana finns. Det är tydligt
att de nordiska unga som svarade på enkäten har omotiverade fördelaktiga tankar om
svenskarnas skönhet, vilket motsvarar helt SAOB:s definition för fördom (se kapitel 3.2). Det
är dock omöjligt att säga på basis av dessa resultat är det fråga om en stereotyp eller en
fördom. En stereotyp kan beskrivas som en föreställning om något, när fördom är ett
förhållningssätt gentemot något. Närmare definitioner och jämförelse av stereotyp och fördom
hittar man i kapitlen 3.1 och 3.2.
43
Figur 10 Resultat av fråga 15
För analys av fråga <15> se Figur 11 Resultat av fråga 16.
Figur 11 Resultat av fråga 16
Resultaten av frågorna <15> och <16> behandlas tillsammans, eftersom det råder en
kongruens mellan dessa två frågor, d.v.s. de mäter olika nyanser av samma företeelse (se
kapitel 2.4, där detta presenteras närmare). En relativt hög procent av eleverna i alla länder
hade lämnat fråga 15 obesvarad (kryss i rutan ”Vet inte”). Antalet elever som inte svarade på
fråga <15> var i FISV 16 av 30 elever, i FI 22 av 38, i DN 9 av 16 och i NO 16 av 25, alltså
mer än hälften av eleverna i alla grupper svarade inte på den frågan. Däremot hade många av
44
de svarande som hade lämnat fråga <15> obesvarad, valt att svara till fråga <16>. Detta var
en tydlig tendens bland svarande i alla grupper och oftast hade eleverna anmält att de tycker
svenskarna inte dricker mera än folk i sitt eget land. I fråga <15> är det bara svaren av
grupperna FISV och FI därav kan man dra några slutsatser. Närmare 80 % av grupp FISV var
helt eller delvis eniga med påståendet att svenskar dricker mycket alkohol. Bland FI var 50 %
delvis oeniga och sammanlagt 50 % helt eller delvis eniga. Resultaten för DN och NO är så
jämna att man inte kan dra några giltiga slutsatser.
Som tidigare nämnt var svarsprocenten till fråga <16> mycket högre. Intressant är att eleverna
i Finland (FISV 94,1% oeniga, FI 90,6% oeniga) såväl som i Danmark och Norge (100 %
resp. 85,7% oeniga) har den uppfattningen att folk i deras eget land dricker mera jämfört med
svenskar. Tyvärr kan man inte dra så mycket slutsatser av de nordiska ungdomars åsikter om
svenskarnas drickande, p.g.a. det låga svarsprocenten till fråga <15>. Man kan däremot
konstatera att överväldigande majoritet av de svarande inte tycker svenskar dricker mera än
folk i sin egen ingrupp (nation).
Figur 12 Resultat av fråga 17
Detta påstående bygger inte på någon fast och väldefinierad stereotypi utan är mer en
uppfattningsfråga, därför är spridningen mellan svaren ganska stor. Man kan egentligen dra
tydliga slutsatser bara av de finlandssvenska och danska svaren, som båda verkar ha positiv
45
inställning till svenskarnas ärlighet och pålitlighet (93,4% av FISV och 85,7% av DN delvis
eller helt eniga). Bara 6,7 % av FISV var oeniga med detta påstående. I gruppen NO var
69,3% eniga med påståendet och antalet helt eniga och delvis oeniga var samma, 30,8%.
Figur 13 Resultat av fråga 18
Det råder tydlig enighet med detta påstående blad de svarande i alla grupper (FISV 92,9%, FI
90,9%, DN 85,7% och NO 92,3% eniga). Man kan därför inte säga att de ungdomar som
svarade på undersökningen ser svenskar som alltför diplomatiska, utan svarande i alla grupper
var eniga att svenskar vågar nog yttra sina åsikter. Se också följande fråga <19> som hör ihop
med denna fråga, m.a.o. undersöker olika sidor av egentligen samma stereotyp. Resultaten av
fråga <19> stödjer mestadels resultaten av denna fråga, och det råder en koherens mellan
resultaten av grupperna FI och NO.
46
Figur 14 Resultat av fråga 19
Denna fråga hör ihop med fråga <18> och dessa två frågor mäter olika sidor av samma
attityder. Statistiskt sett är skillnaderna i resultat av denna fråga mestadels för små för att dra
slutsatser. Bara om gruppen FI och NO kan man säga att tydlig majoritet av eleverna var
oeniga med påståendet (92,3% av FI och 66,7% av NO). Man kan emellertid konstatera att
tyngden ligger något på oenighetens sida också i de övriga grupperna FISV och DN, även om
i gruppen DN var svarsalternativen ”Delvis enig” mest populär, 37,5%.
47
Figur 15 Resultat av fråga 20
Med detta påstående ville jag mäta om ungdomar i Norden tycker svenskar är behagliga och
trevliga människor och sådana som de gärna skulle umgås med. Avsikten med denna fråga var
att få svar till en av frågorna i mitt syfte (se kapitel 1.1), alltså om bilden av Sverige och
svenskar är generellt mer positiv eller negativ bland de nordiska unga. Uppfattningen av
svenskar på basis av denna fråga är positiv, och majoriteten av svarande i alla grupper var
oeniga med påståendet att svenskar är tråkiga människor. Av de finskspråkiga finska och
danska elever var antalet eniga något större än i de övriga grupperna. I gruppen FISV var
procentantalet oeniga 91 % och eniga bara 9 %. I gruppen FI oeniga 68,8% och eniga 31,3%,
alltså mycket mera än i FISV. I gruppen DN antalet oeniga 77,8% och eniga 22,2%, varav
inga helt eniga. I gruppen NO inga helt eniga heller och bara 11,8% delvis eniga. Oeniga i den
sistnämnda gruppen totalt 88,3%.
48
6.3 Analys av frågorna 21-31: Påståenden
I detta kapitel behandlar jag resten av påståendesatserna, m.a.o. frågorna <21-31> i enkäten.
Figur 16 Resultat av fråga 21
Med denna fråga ville jag testa om de nordiska unga ser svenskar som rasistiska, bl.a. efter
riksdagsvalet i Sverige år 2010 och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna som
upprörde och skapade debatt också utanför Sverige. Alla grupper var i alla fall tydligt oeniga
med detta påstående. I gruppen FISV var 66,7% oeniga, och i de andra grupperna var
procentantalet oeniga följande: FI 73,7%, DN 88,8% och NO 63,7%. I gruppen DN var man
mest oenig med påståendet om svenskar som rasistiska och i gruppen NO var antalet delvis
oeniga och delvis eniga samma (27,3%), alltså lite högre enighet med påståendet än i de
övriga grupperna. Merparten av de svarande ser svenskar i alla fall inte som rasistiska.
49
Figur 17 Resultat av fråga 22
Med denna fråga ville jag mäta om de svarande har en uppfattning om den svenska
utgruppens människor som glada och trevliga. Delvis hör detta påstående samman med
påstående <20> Svenskar är tråkiga människor / tråkiga att umgås med, och mäter egentligen
samma attityder. Såsom med fråga <20>, söker jag med denna fråga svar till en av mina
syftesfrågor, alltså den om bilden av Sverige och svenskar är generellt mer positiv eller
negativ. Inställningen om den svenska mentaliteten på basis av denna fråga är positiv bland
ungdomar i alla grupper, vilket betyder att de svarande har en kategori för hurdan en typisk
svensk personalitet är (se kapitel ”3.1 Stereotyper och schablonbilder”). Antalet eniga, alltså
svarande som hade en uppfattning om svenskar som glada och ofta på gott humör, var i tydlig
majoritet i alla grupper. I gruppen FISV var antalet eniga 87,5%, i FI t.o.m. 100 % var helt
eller delvis eniga, och märkvärdigt är att det inte beror på låg svarsprocent (27 av 38 elever i
gruppen FI svarade på denna fråga). Likaså i gruppen DN var enigheten stor, 90 % och i NO
100 % (17 av 25 i gruppen NO svarade på frågan).
50
Figur 18 Resultat av fråga 23
Med denna fråga ville jag testa om de nordiska unga ser svenskar som byråkratiska och
auktoritetstro. Denna fråga bygger inte på någon specifik stereotyp, men jag förmodade att
majoriteten av de danska svarande skulle vara eniga med påståendet, eftersom enligt min
uppfattning ser danskar sig själva som avspända och lite anarkistiska. Min förmodan är i alla
fall vederlagt, eftersom majoriteten (66,7%) av de danska svarande var oeniga med
påståendet. Däremot tvärtom som jag hade förväntat mig, var majoriteten i de övriga
grupperna enig med påståendet. I gruppen FISV var antalet eniga bara lite över hälften
(54,6%) likaså i NO (54,5%), men i gruppen FI var antalet eniga lite större (60 %).
51
Figur 19 Resultat av fråga 24
Med denna fråga ville jag testa om det råder en koherens med detta påstående och påstående
nummer <11> Sverige är ett modernt land. Resultaten var i gruppen FISV 73,4% oeniga och
26,7% eniga, i FI 64 % oeniga och 36 % eniga, i DN var 50 % oeniga och 50 % eniga, samt i
NO 64,3% oeniga och 35,7% eniga. I fråga <11> var majoriteten enig att Sverige är ett
modernt land och i denna fråga var majoriteten i alla länder oenig med påståendet att svenskar
är gammalmodiga. Man kan därmed konstatera att det råder en koherens mellan resultaten av
dessa två frågor och att de unga som svarade på enkäten har en uppfattning om Sverige och
svenskar som moderna och nutida.
52
Figur 20 Resultat av fråga 25
Denna fråga var en av dem som var speciellt avsiktad att mäta de norska svarandens
stereotypier och uppfattningar, eftersom som jag har tidigare presenterat i kapitel 5.2 är
stereotypen om svenskar som snåla en populär stereotyp i Norge. Tydlig majoritet av de
norska svarande var eniga med detta påstående (72,7%). Man kan därmed konstatera att den
norska stereotypen om svenskar som snåla är fortfarande livskraftig. Spridningen av svaren i
de andra grupperna var ganska stor och det är svårt att dra slutsatser. Man kan därför dra en
slutsats att stereotypen om svenskar som snåla förekommer enbart i Norge.
53
Figur 21 Resultat av fråga 26
Resultaten av denna fråga är ganska jämna, speciellt i grupper FISV och FI är antalet oeniga
och eniga ganska nära varandra. Majoriteten av svaren i alla grupper lutar nog mot
oenighetens sida. Det är också tydligt att 88,9% av gruppen DN är oeniga med påståendet. Av
det norska svarande var det bara 9 av 25 som svarade på denna fråga, vilket förklarar varför
svaren i den gruppen är så jämna. På grund av dessa resultat kan man säga att de svarande
tycker att det finns inkomstskillnader eller kanske till och med en inkomstklyfta mellan rika
och fattiga i Sverige.
54
Figur 22 Resultat av fråga 27
Ganska tydlig majoritet av de svarande var enig med detta påstående. På basis av denna fråga
kan man konstatera att de nordiska unga har en positiv bild av jämlikheten mellan könen i
Sverige. I gruppen FISV var antalet eniga 80 %, i FI 83,3% eniga, samt i DN 87,5% och i NO
95,3%.
Figur 23 Resultat av fråga 28
För de flesta av de nordiska ungdomarna som svarade på enkäten är Sverige ett lockande
turistmål, speciellt de finska enkätsvarade förhåller sig positivt till att åka till Sverige för
55
semester (FISV 96,3% och FI 85,7% eniga med påståendet). Detta beror möjligen på att
kryssa till Sverige är ganska populärt i Finland (det var också många som nämnde kryssningar
i den öppna frågan <32>, se kapitel 6.4.1). Intressant är att till och med 46,6% av de danska
svarande anmälde att de är oeniga med påståendet, även om Sverige har marknadsförts i
Danmark som ett turistland med vacker natur (se kapitel 5.1). Det var också många danska
svarande som nämnde Sveriges natur i den öppna frågan <32> (se kapitel 6.4.1). Merparten
av de norska svarande hade en positiv inställning till att åka till Sverige på semester, 71,4%
var eniga med påståendet.
Figur 24 Resultat av fråga 29
Jag inser nu att frågeställningen för fråga <29> inte var så fungerande, eftersom jag borde ha
definierat i den svenskspråkiga enkäten att frågan gäller rikssvenska, inte direkt
finlandssvenska som är ju de flesta finlandssvenska enkätsvarandes modersmål. Det kan nog
hända att läraren som delegerade enkäten förklarade att frågan handlar om språket i Sverige.
Speciellt de finskspråkiga finska och de danska svarande hade en negativ inställning till det
svenska språket, sammanlagt 80,6% av FI och 80 % av DN var helt eller delvis oeniga med
påståendet alltså tycker inte att svenska är ett vackert språk. I gruppen NO och FISV hade de
svarande en mer positiv inställning till svenskan, 61,6% av FISV och 60 % av NO var eniga
med påståendet, alltså tycker svenska är att vackert språk.
56
Figur 25 Resultat av fråga 30
Med denna och följande fråga ville jag testa om de svarande har en känsla om svenskar eller
Sverige som på något sätt bättre jämfört med deras eget land. Resultaten av denna och
följande fråga visar att de nordiska unga som svarade på enkäten inte ser Sverige som en
”större och bättre storebror”. Oenigheten med påståendet var särskild tydligt i grupperna FI
och DN, 94,1% av FI och 87,5% av DN var oeniga med påståendet. I grupperna FISV och
NO var antalet eniga mycket större, 40,9% delvis eniga i gruppen FISV respektive 50 % helt
eller delvis eniga i gruppen NO. Detta är en av de största skillnaderna mellan grupperna av
alla enkätundersökningens resultat.
57
Figur 26 Resultat av fråga 31
I resultaten syns tydligt att varken FISV, FI eller DN känner någon slags
mindervärdeskomplex i förhållande till svenskar (till och med 62,5% av FISV, 73,3% av FI
och 66,7% av DN helt oeniga med påståendet). Resultaten av gruppen NO är lite olika, antalet
delvis oeniga och delvis eniga båda 42,9% av svaren. Resultaten av denna fråga stödjer
resultaten av fråga <30>, men inte så mycket när det gäller gruppen FISV: lite över 40 % av
de finlandssvenska svarande svarade att de avundas svenskar ibland, men i denna fråga
anmäler majoriteten att de inte känner mindervärdighet mot svenskar. Bland de norska
svarande var antalet eniga störst, vilket stödjer resultaten i fråga <30>. Det behöver så klart
inte ens finnas tydlig koherens mellan resultaten i <30> och <31> eftersom man kan känna
avundsjuka utan mindervärdeskomplex, men jag tycker att dessa två frågor mäter olika sidor
av egentligen samma företeelser.
6.4 Analys av de öppna frågorna 32-34
I detta kapitel behandlar jag svaren som jag fick till de öppna frågorna i slutet av enkäten.
58
6.4.1 Fråga 32
I fråga nummer <32> bad jag enkätsvaradena att ange 10 begrepp, som de tycker beskriver
Sverige eller det svenska folket på något sätt. Jag fick ett rejält antal svar, eftersom de flesta
elever hade fyllt i alla tio rader. Allt som allt kan man säga att det finns stor variation mellan
svaren av de olika grupperna. Saker som de finlandssvenska och de finska eleverna nämnde
liknar sig i någon mån, speciellt jämfört med svaren av de danska och norska eleverna, som
var generellt sett mycket annorlunda.
Själv tycker jag att svaren som jag fick till denna fråga är speciellt intressanta, eftersom
antalet svar är stor och eleverna fick fritt yttra sig, vilket ledde till stora olikheter mellan
grupper. Dessa svar verkligen belyser de rådande stereotypierna och visar hur olika saker
eleverna i de olika grupperna och länderna valde att lyfta upp.
Tabell 1 Svaren av eleverna i Högstadieskolan Lönkan (FISV)
Personer och bränder
Personlighetsdrag och
utseende
Natur, sevärdheter,
geografi och stadsliv
Seder, vanor, traditioner
och symboler
Kungen/Karl Gustav 9
Blont hår 8
Mycket invandrare 4
(mer än i Fi)
Snus 16
IKEA 7
Utåtriktade 5
Stockholm 3
Melodifestivalen 4
Drottningen 4
Fjortis 5
Grönalund 3
Gul och Blå 3
Gallerian 4
Glada 4
Mode 2
Midsommarstång 3
Astrid Lindgren 3
Gay/Bögar 4
Gamla stan 2
Allsång på Skansen 3
Prinsessan 3
Kristna 3
Båtar 2
Monarki 3
ABBA 3
Blåa ögon 3
Fina hus
Krona 3
H&M 3
Brun utan sol 3
Har bättre butiker
Rasism 3
NK 2
Stora bröst 2
(povipommin)
Vacker natur
Bra levnadsvanor/
förhållanden 2
Sångerskor 2
Positiva 2
Bra ekonomi
Svea 2
Björn Borg 2
Snygga killar 2
Invandrar fientlighet
Jantelagen
Zlatan 2
Bra på att diskutera
Tunnelbana
Moderater
Prinsen 2
Vänlighet
Sveriges lappland
Dalahäst
Kungafamiljen
Heta flickor
Öar
Kalle Anka på julen
Kungahuset
svenskar
Många folk
Fester
Åhléns
Klädesstilen
Nordeuropa
ekologiskt
Gina Tricot
Stilen överlag
Nacka
Vasa-båten
Mina kusiner
Flummiga
Kor på fält
Kissie (bloggaren)
Fruittare
Sommar
Bloggare
Utseende
Göteborg
Prinsessans man
Falska
Moderna museet
Silja Line
Viktigt hur man ser ut
Kungsgatan
Beck (filmer)
Fake
Drottningsgatan
59
Isakson
Smink
Prydliga gårdar
Elmander
Plastik
Invandraren
(på ett positivt sätt)
Larson
Nördar
Höga fjäll
Bellman
Speden
Hot dog kiosker
Mat och dryck
Sport
Språk
Annat
Köttbullar 6
Åre 4
skånska 2
Sverigebåten 4
Kötbullar och potatismos
4
Ishockey 2
Rikssvenska 2
Spelmaskin 2
Falukorv 2
Slalom 2
Avvikelse av
finlandssvenska
Många vaatekauppan
kommer därifrån
Alkohol
Tre kronor
Trevlig accent
Trevliga tidningar
”fika”
Handboll
Namnet Glen
Media i t.ex. USA
Julmust
Tärnaby
”astjysst”
Grova stöld
Hallonbåtar
Smörig talsätt
Möbler
Festis
Dialekter
Shopping
I tabell 1 kan man se att de finlandssvenska eleverna valde att beskriva mestadels personer,
personlighetsdrag och vardagliga företeelser i Sverige. Många av de nämnda
personlighetsdrag var positiva (utåtriktade, glada, positiva, vänlighet), men det fanns också
många enskilda elever som nämnde mer negativa personlighetsdrag såsom falska, fake, smink
och plastik som egentligen beskriver samma stereotypi om onaturlig och för genomtänkt
utseende eller uppförande. Sådana begrepp som speden, nördar och fruittare (en tonårskille
som använder märkeskläder och kosmetik) är också negativa, t.o.m. fientliga.
De fem mest nämnda sakerna bland eleverna i den svenskspråkig skolan Lönkan i Helsingfors
var följande: på tydlig första plats snus (16), kungen (9), blont hår (8), IKEA (7) och
köttbullar (6). Finlandssvenska ungdomar verkar förknippa Sverige starkt med snus.
Intressant är att snus blev nämnd så många gånger och var det allmännaste begreppet i denna
grupp, men bara två gånger i gruppen av de finskspråkiga svarande och inte alls i de danska
och norska grupperna. Många hade också tagit upp idrott och nämnt olika sport eller t.ex.
fotbollsspelare. Lite kritik mot Sverige fanns det också, när tre svarande nämnde ‘rasism’.
Tabell 2 Svaren av eleverna i Nurmijärven yhteiskoulu (FI)
Personer och bränder
Personlighetsdrag och
utseende
Natur, sevärdheter,
geografi och stadsliv
Seder, vanor, traditioner
och symboler
Kungen 11
Blondiner/Människor med
ljust hår 12
Stockholm 10
Gul och Blå 7
ABBA 6
Bögar/Homosexuella 10
Mode 3
Monarki 2
Kungafamiljen 5
Glada människor 5
Skärgården 2
Kronan 2
IKEA 4
Kvinnliga män 4
Fina hus 2
Svenskaflaggan 2
60
Mats Sundin 3
Pigga 3
Gamla hus 2
Kronor 2
Svenska hollywoodfruar 2
Välbärgade 3
Stora städer 2
Snus 2
Pippi Långstrumpa 2
Tokiga 3
Stora shopping centrum
Fester 2
Peter Forsberg 2
Töntar/nördar 3
Kungliga slottet
Tre kronor
Astrid Lindgren 2
Vackra kvinnor/Snygga
brudar 3
Muséer
Midsommarstång
H&M 2
Noga med sitt utseende 2
Grannland
Midsommar
DinSko
Bögighet 2
Dekorativa hus
Björn Borg
Artiga/vänliga 2
Björk-träd
Peter
Gillar inte finländare 2
Sergels torg
Alexander Lukas
Märkliga 2
Klara färger
Magnus Svensson
Dricker mycket alkohol 2
Nöjesfält
Ronnie Peterson
Blåa ögon 2
Djurpark i Göteborg
Henrik Zetterberg
Troende 2
Landsbygden
Emil i Lönneberga
”Ernut” 2
Göteborg
Gustav Vasa
Alltför stolta över sitt land/ Gamla staden
Stolta 2
Fråga Olle
Ärliga
Globen
Buu-klubben
Kvinnliga personer
Havet
Eva och Adam programmet
Män med röd skägg
Kallt
Silja Line
Hockeyfrilla
Lång sommar
Pratsamma
Kort vinter
Kvinnor är fejka
Pohjoismaalaisuus
Fejka
Nordisk klimat
Lycklighet
Solen
Människor har bra
självförtroende
Tystnad
Män bryr sig mer om sitt
utseende
Irritation
”Några drogmissbrukare
någonstans”
Sofistikerad stil
Använder mycket pengar
på t.ex. smink
Kända runtom världen
Långa människor
Bra på ishockey/Bra NHL
spelare
Bekymmerslös
Mat och dryck
Sport
Språk
Annat
Köttbullar 6
Ishockey 14
Talesätt som låter dumt/
märkligt/irriterande/
efterblivet/bögig 7
Stockholmskryssning/
Sverigebåten 13
Potatismos 2
Innebandy 8
Språket 3
Svenskalektioner 3
God mat
Tre kronor 5
Onödvändigt språk
Billigare 2
Sill
HIFK
”Sverige”
Spelmaskiner på
sverigebåten
Toast skagen
Åre
Bokstav Å
Fina kostymer
Fiskrätter
Skidåkning
Talar snabbt 2
Hurri
61
Dålig mat
Finland-Sverige
ishockeymatch
Vore trevligt att åka dit
Likadan mat
Fyrishov innebandy-arena
Klädesmärken
Inte många krig
Solarium
Inte så grön
Turist-tillbehör
Kampen mellan Finland
och Sverige
Tabell 2 visar att för många av de finskspråkiga svarande symboliserar Sverige kryssningar
och Stockholm. De fem mest nämnda sakerna var ishockey (14), Stockholmskryssning (13),
Blont hår (12), Kungen (11) samt både Stockholm (10) och homosexuella (10) på delad femte
plats. Största delen av de saker som de finskspråkiga svarandena nämnde var beskrivningar av
svenskarnas personlighet och utseende. Stereotypen om homosexuella svenskar verkar vara
livskraftig, vilket kan ha något att göra med det rikssvenska talesättet, som de finskspråkiga
eleverna också valde att kritisera kraftigt (ytterligare i fråga <33> skrev en elev ”Svenskarnas
röst låter bögigt”). Ishockey blev nämnd mycket mer än i de övriga grupperna (I FISV bara 2
gånger, inga i de andra), i denna grupp nämnde eleverna också några berömda svenska
ishockeyspelare. Sverige verkar symbolisera en viktig motståndare i idrott till de
finskspråkiga finska svarande. I denna grupp var Stockholm och dess sevärdheter (bl.a.
Gamla staden, Globen och Sergels torg) en stor del av de svarandes uppfattningar av Sverige,
mer så än i andra grupper.
Tabell 3 Svaren av eleverna i Christianshavns skole (DN)
Personer, bränder och
symboler
Personlighetsdrag och
utseende
Natur, sevärdheter,
geografi och stadsliv
Seder, vanor, traditioner
och symboler
Astrid Lindgren 5
Blondiner 4
Store skove/Skov/Mange
skover 9
Midsommar 2
Henrik Larsson 2
Svenskerhår 3
Elgar 9
majstång
Volvo 2
Gammeldags 3
Ødegårde 5
svenske druksange
Min mormor og morfar
Lækre damer/Lækre
kællinger 2
sne 3
økologi
H&M
Slik hår
Mange søer 2
Længere sommerferie
Pippi Langstrømpe
Mænd med rødt skæg
naturen
Gul og Blå
Nisser
scene kids
den svenska skärgården
Spiser meget korv og
energi drik
elgepark
Små røde huse
Naboland
Mode
62
Mat och dryck
Sport
Språk
Annat
kødboller 5 ”schøtbuller”
Skiferier 2
Grimt sprog 2
Allt er billigere/Billig
shopping/Billige tøj 6
Svensk pølseret 3
Afterski
Mærkeligt sprog
Ternet tøj
jansons fristelse 2
Fodbold
Taske betyder luder
Bedre samfund end det
danske
Kalles kaviar 2
skisportsteder
Ingen krig
surströmming 2
Jordgubbar
Gulaschsuppe
Pølse
Pandekager
Redbull
Mad der lugter
I Tabell 3 kan man se att det mest iögonenfallande i svaren av de danska eleverna är antalet
naturbeskrivningar. Av de 16 svarande var det till och med nio som nämnde ”stora skogar”
och ”älgar”. Som tidigare konstaterats i kapitel 5.1 har Sverige marknadsförts i Danmark som
ett turistland med storslagen natur. Detta har tydligen lämnat sin prägel också i
uppfattningarna av danska unga. Däremot ingen av de danska eleverna nämnde kungen eller
någon annan i kungafamiljen. Monarki är ju något som finns också i Danmark och därför är
inte något som utgruppen har och som avviker från danskarnas egna traditioner. Andra saker
som de danska svarande nämnde var till exempel köttbullar, Astrid Lindgren och blondiner,
som blev också nämnda i de andra grupperna. Det att de danska svarande förknippade Sverige
med stora skogar och andra naturupplevelser är unikt för den danska gruppen. Några
naturbeskrivningar förekom i de andra grupperna också, men inte i lika stor omfattning.
De fem mest nämnda sakerna i denna grupp var stora skogar (9) och älgar (9) på delad första
plats, allt är billigare/billigt shopping (6), Astrid Lindgren (5), köttbullar (5) och Ødegårde (5)
på tredje plats, följd av blondiner (4) och på femte plats gammaldags (3), snö (3), svensk
pølserett (3) och svenskerhår (3), som man på svenska kallar för hockeyfrilla.
Tabell 4 Svaren av eleverna i Hovseter skole (NO)
Personer och bränder
Personlighetsdrag och
utseende
Natur, sevärdheter,
geografi och stadsliv
Seder, vanor, traditioner
och symboler
Astrid Lindgren 7
Partysvensker 4
Liseberg 3
Svenskevitser/vitser 8
Volvo 4
Blondt hår 4
Gröna lund 2
Fest
Pippi Langstrømpe 3
Hyggelige 2
Skåne 2
Svenske flagg
Emil i Lønneberget 3
Rare hårsveiser/frisyrer 2
Shopping 2
Musikk
Zlatan 3
Snåle 2
Ganske likt Norge
Blått
63
Familie 2
Åpene
Stor asylmottag
Svenske koungehuset/
Kongefamilien 2
Vennlig
Fin natur
Prinsessa Victoria och
prins Daniel
Snakker mye
Svinesund
Kongen oppfører sig dumt Rare
Strømstad
”Knugen”
Litt rare
Göteborg
Karl den 12.
Litt gammeldagse
Stockholm
ABBA
Svensker er kakser
Sommer
IKEA
Skjærgårdssommer
Anna Anka (Svenska
Hollywoodfruar)
Sommer turer
Gult
Saras familie
Hellner
Svenske seilere
Svenske kids på xbox live
Mat och dryck
Sport
Språk
Annat
Godteri 14
Ishockey 4
Anderledes ord 2
Color line 5
Billig mat 7
Minigolf 2
Språket deres
Billig 5
Billig godteri 5
Bandy
Enkelt språk
Arbeidsledighet 4
Brus 3
Vasaloppet
Merklige ord
Harrytur 2
Is 2
Suger på ski
Språk
Billig klær
Billig drikke 2
Gode i hockey
Fint språk
Billig tobakk
Alkohol 2
Billig ting
Billig alkohol
Lavere priser
Kjøttbullar
Dagstur
Bacon
Smykker
Skrelle bananer
Gitarr
Brett med brus for 80kr
Mange innvandrere
Mat
Mange innbyggere
Spiser veldig mye godteri
Lite arbeidsplasser
Varm mat på skolen
Mange svensker jobber i
Norge
Dårlig arbeidsplass helse
I tabell 4 kan man se att för de norska svarande symboliserar Sverige ett land av billigheter –
speciellt när det gäller mat, läsk (no. brus) och andra dryck samt godis. Jag fick också reda på
att i Norge finns det ett ”fenomen” som kallas för harrytur (två elever nämnde detta), som är
företrädesvis negativ beteckning på att resa från Norge till Sverige (t.ex. till Svinesund, som
en norsk svarande nämnde) för att handla mat, alkohol och tobak billigt. De fem mest nämnda
sakerna bland de norska svarande var godis (no. godteri) (14) på tydlig första plats,
Svenskevitser/vitser (8), Astrid Lindgren (7) och billig mat (7) på tredje plats,
kryssningsföretaget Color line, billig godteri och billig blev nämnda 5 gånger. De femte mest
nämnda saker var Volvo, blont hår, arbetsledighet och partysvensker, varav den sista jag hade
64
förväntat mig att de norska svarande skulle lyfta fram. De alla blev nämnda 4 gånger. Flera
norska svarande kritiserade också svenska arbetsplatser och den stora arbetslösheten i Sverige
(‘arbeidsledighet’, ’lite arbeidsplasser’, ’dårlig arbeidsplass helse’).
Begrepp som förekom i alla eller de flesta länder var bland annat midsommar, majstång,
köttbullar, snygga killar/tjejer, blont hår samt Astrid Lindgren, ABBA och IKEA. De danska
och norska ungdomarna valde att beskriva svenska personlighetsdrag och utseende betydligt
mindre än de finska ungdomarna i NYK och Lönkan. Det mest iögonenfallande bland svaren
av de danska svarande var antalet naturbeskrivningar, och bland svaren av de norska svarande
var det däremot uppfattningen om Sverige som ett land av billigheter. I den finlandssvenska
gruppen var den populäraste uppfattningen ‘snus’ och de finskspråkiga finska eleverna
förknippade Sverige mest med kryssningar och ishockey.
6.4.2 Fråga 33
Svaren som jag fick till denna fråga var inte många, de allra flesta av svarandena i alla
grupper hade lämnat denna fråga obesvarad. Från de danska svarandena kom tyvärr inga
vitsar alls, även om jag har den uppfattningen att danskar har ganska många vitsar om
svenskar. Resultaten av denna fråga bekräftar det som tidigare konstaterats i kapitel 3.4: i
vitsar presenteras människor i utgruppen på ett raljant eller nedsättande sätt, och den andra
nationen (samma som utgruppen) är ansett som underlägsen eller sämre. Som jag poängterat i
kapitel 3.4 kan man också berätta vitsar utan att tro på de stereotyper som vitsen innehåller.
Det var faktiskt några elever som först berättade en vits med en ganska grov stereotyp i fråga
<33> och sedan i följande fråga kommenterade att svenskar är alla olika och att de inte tror på
stereotyper.
Från eleverna i Lönkan fick jag följande vitsar:
Varför har svenskarna en tom flaska i kylskåpet? Ifall det skulle komma gäster
som inte är törstiga.
Varför häller svenskarna vatten på datorn? För att de skall kunna surfa på nätet.
65
En norsk hare har kommit nära svenska gränsen då han möter en flyende svensk
hare. ”Varför flyr du?” ”Det är älgjakt” ”Men du är väl ingen älg” ”Nej, men säg
det till svenskarna”.
Ytterligare en skrev ”Jag har hört några Bellman-vitsar där svenskar ingår men jag minns ej
hur den gick”. Generellt kan man säga att alla dessa vitsar baserar sig på stereotypen om
svenskar som dumma, vilken kanske är den mest allmänna stereotypen som förekommer i
vitsar.
Jag fick följande vitsar från de finskspråkiga eleverna i NYK:
Svenskar var på en cykelresa och den ena klagade på den kraftiga motvinden. Då
sa den andra ”hoppas vinden vänder på vägen tillbaka”. (Stereotypen om svenskar
som dumma)
Varför består svenska polispatruller alltid av en man och en kvinna? För att slippa
romanser på arbetsplatsen. (Stereotypen om svenskar som homosexuella)
En svensk man dog och hamnade i ett rum fullt av klockor. Av någon orsak gick
alla klockor på olika takt. En annan man kom in i rummet. Svensken frågade vad
är idén bakom klockorna. Mannen förklarade att varje land har var sin klocka, och
varje gång det föds en bög i landet, rör sig visaren framåt. Var är Sveriges klocka
då? I köket som en fläkt. (Stereotypen om svenskar som homosexuella)
I de finskspråkiga vitsarna verkar stereotypen om homosexuella svenskar vara populär och
livskraftig. Denna stereotypi är något som inte alls förekom i de övriga länderna, och i den
finlandssvenska gruppen bara i någon mån.
Från eleverna i Hovseter skole i Norge fick jag följande vitsar:
Hvordan dør svenske hjerneceller? Alene.
Hva gør du om en svenske kaster en granat mot deg? Trekker ut splinten och
kaster den tilbake.
Hvorfor kryper svensker på gulvet i butikkene? Fordi de leter ettet lave priser.
66
Hva er det som går og går, men aldri kommer til døra? En svenske som har gått
seg vill i stua.
Alla vitsar ovan bygger på stereotypen om dumma svenskar (förutom den tredje vitsen som
också handlar om stereotypen om snåla svenskar), vilket stärker det som tidigare konstaterats
i kapitel 3.4: i norska vitsar framställs svenskar oftast som dumma. En norsk svarande
berättade att de har många vitsar om ”svensken, dansken och norsken”, där svensken är alltid
den dummaste.
6.4.3 Fråga 34
Största delen av svarandena hade lämnat denna valfria fråga tomt. Flera av de finskspråkiga
svarandena hade kommenterat att de vill bli av med ”tvångssvenskan” i stil ”tvångsvenskar
bort från skolor”. Några finlandssvenska svarande i högstadieskolan Lönkan kommenterade
att all denna stereotypisering i enkäten är meningslöst, t.ex. en elev skrev ”Ingen människa är
en annan lik. Man kan inte tänka svenskarna som om svenskar skulle vara bara en människa”.
En finlandssvensk svarande berättade följande historia ”En gång när min pappas vän ringde
till sin vän i Sverige svarade vännens dotter. Då sa dottern: Pappa, det är ett mumintroll i
telefon” och en annan skrev ”Jag sku kanske hellre bo i Sverige än i Finland...”
Som det syntes i fråga <32> (se kapitel 6.4.1) symboliserar Sverige en motståndare i ishockey
till flera finskspråkiga ungdomar som svarade på enkäten. En elev hade också, någorlunda
bittert, kommenterat ”I ishockey åker (svenskar) ikapp och förbi”.
De norska svarande skrev också några kommentarer, bl.a. ”Jeg syntes helt ærlig at svensk(ere)
har ett finere språk enn det nordmenn. Men jeg syntes de er litt egoistiske”, ”Det er jo mange
som flytter til Sverige for det er mye billigere og bo der så jobber man hjemme i Norge for
der er det høyere lønninger” och ”Jeg har ikke noe mot svensker”. Däremot inga alls
kommentarer från de danska eleverna.
67
7 Sammanfattning och diskussion
I detta arbete har jag forskat i hurdana uppfattningar ungdomar i Sveriges grannländer har om
svenskar och Sverige. Som metod använde jag mig av en kvantitativ enkätundersökning, vars
syfte var att ta reda på hurdana uppfattningar och stereotypier de nordiska unga har om
svenskar, samt få fram och jämföra olikheterna mellan de olika grupperna (FISV, FI, DN och
NO). I Finland skickade jag enkäten till två olika högstadieskolor, en svenskspråkig och en
finskspråkig, eftersom jag var intresserad av att undersöka om det finns olikheter mellan
uppfattningarna av dessa två grupper. Som tidigare konstaterats i kapitel 3.1 är det att man
drar gränser och delar in andra människor i kategorier en universell mänsklig egenskap.
Därför kunde jag förmoda att de enkätsvarande har åtminstone några schablonbilder eller
kategorier för till exempel typiska svenska personlighetsdrag. Resultaten bekräftar att denna
förmodan var rätt, vid fråga <32> beskrev de svarande, speciellt i grupperna FISV och FI,
svenskarnas personlighet och utseende i stor mängd. Jag kan därmed konstatera att de
svarande har mer eller mindre medvetet bildade kategorier för sådana drag som de anser är
särskilt svenska.
Mitt syfte var också att undersöka om det finns skillnader i uppfattningar av de olika
grupperna samt om det finns någon stereotyp om svenskar i något av länderna, som inte finns
i de andra. Det finns stora likheter i uppfattningar som de unga i de olika grupperna har, men
genom min undersökning lyckades jag också få fram några betydande skillnader. Olikheterna
syns speciellt bra i svaren till den öppna frågan <32> där de svarande ombads att fylla i tio
begrepp som de tycker beskriver Sverige och svenskar väl. Resultaten av frågorna <10-31>
(påståenden) var mestadels likadana i alla grupper, m.a.o. majoriteten i alla länder tyckte
oftast detsamma i påståendena. Däremot med fråga <32> fick jag som sagt fram flera tydliga
olikheter. På basis av de resultat kan jag konstatera att stereotypen eller fördomen om
svenskar som homosexuella är något som förekommer enbart i Finland. En fördom är något
starkare än en stereotypi och i detta fall tycker jag det är fråga om en fördom, eftersom en
fördom kan vara så starkt negativ samt fördomar uppkommer när man avslår ny, avvikande
information och håller kvar sina felaktiga föreställningar. De svarande som svarade att
svenskar är homosexuella har knappast bara fått information om svenskar som stöder denna
68
uppfattning. För mer teori om fördomar se kapitel 3.2. Något som man inte kan kalla för
stereotypi utan hellre en föreställning eller kulturell symbol, var danskarnas uppfattning av
Sverige som ett land av stora skogar och älgar. Det var ingen i de andra grupperna som tog
upp dessa begrepp, men i den danska gruppen var det över hälften av de svarande. Som jag
presenterade i kapitel 5.1 marknadsfördes Sverige som ett turistland med ”oanade
naturupplevelser” i Danmark på 80-talet, vilket tydligen har satt sina spår i uppfattningar som
de danska unga har om Sverige idag. I Norge finns också en uppfattning om Sverige, som inte
fanns i de övriga grupperna. Det var uppfattningen om Sverige som ett land av billigheter –
speciellt billigt godis. Jag fick inte reda på vad det beror på, men min gissning skulle vara att
lösgodis, som sälgs i flera meter långa hyllor i flera svenska mataffärer, förekommer inte i så
stor utsträckning i Norge. Hur som helst, måste denna uppfattning bero på en tydlig olikhet
mellan Norge och Sverige, annars skulle detta inte vara så framstående för de norska eleverna
som svarade på enkäten. Som tidigare konstaterats i kapitel 3.3 känner man igen en utgruppmedlem när den bryter mot de interna mönster och vanor som man själv är van vid, vilket
betyder att de avvikande vanorna i utgruppen är de mest framträdande. Jag fick också fram
två norska stereotyper om svenskar, som inte finns i de andra länderna: stereotypen om de så
kallade ”partysvenskar” (för definition se kapitel 5.2) samt stereotypen om svenskar som
snåla. Ytterligare i gruppen FISV tog svarandena upp något som de övriga grupperna inte
gjorde, nämligen när 16 av 30 svarande nämnde ”snus” som något som de tycker är typiskt
svenskt (fråga <32>, se kapitel 6.4.1). I gruppen FI var det två som nämnde ”snus”, men inga
i de övriga två grupperna. Så vitt jag vet sälgs snus också i Danmark och Norge och är därför
inte en skillnad i vanor mellan Danmark och Sverige eller Norge och Sverige. Som tidigare
konstaterats är det distinktionerna mellan ens egen grupp och utgruppen som man först och
främst lägger märke till. Ytterligare i kapitel 4.3 presenterade jag att nationella identiteter är
som berättelser om en gemenskap, som man jämför med berättelser om andra gemenskaper (i
detta fall den svenska). Det olika berättelsernas funktion är att bringa fram det som är
annorlunda i det andra landets vardag, jämfört med sin egen vardag. Därför är det olikheterna
mellan länderna, som man först registrerar.
Mitt syfte var ytterligare att ta reda på om de svarandes inställning till Sverige och svenskar är
mestadels mer positiv eller negativ. Som konstaterats i kapitel 3.1 föds fördomar och andra
negativa bilder av andra lätt, när man favoriserar den egna ingruppen och särbehandlar de
69
andra negativt. Som jag klargjort i kapitel 3.3 är nation inte en ingrupp som man själv väljer
och därför finns det säkert olikheter i hur stark lojalitet de svarande har mot den ingruppen.
Detta kan påverka de svarandes svar: en starkare lojalitet kan leda till negativare attityder mot
utgruppen (i detta fall svenskarna). Enligt Allport (se kapitel 3.3) betyder lojalitet mot ens
egen ingrupp dock inte automatiskt fientlighet mot andra grupper, och bara sällan råkar inoch utgrupper i konflikt. På basis av resultaten av undersökningen kan jag konstatera att de
nordiska unga har en mestadels positiv inställning mot svenskar och Sverige. Denna slutsats
kan man dra på basis av resultaten av frågor såsom <17> Svenskar är ärliga och pålitliga,
<20> Svenskar är tråkiga människor / tråkiga att umgås med, <22> Svenskar är glada och ofta
på gott humör, samt <28> Jag skulle gärna åka till Sverige på semester. I alla dessa frågor
svarade majoriteten på ett sätt som var fördelaktig för svenskar. De svarande hade också flera
positiva fördomar eller stereotyper om svenskar, såsom svenskar klär sig snyggt och har bra
stil samt svenskar är snygga. Generellt var inställningen mot svenskar alltså positiv, men i
vissa frågor hade speciellt de finskspråkiga finska och de danska svarande något negativare
attityder, speciellt när det gäller frågorna <28> Jag skulle gärna åka till Sverige för semester
(se kapitel 6.3 för resultat och analys), där de danska svarande hade negativare attityd än
svarande i andra grupper och <29> Svenska är ett vackert språk, där både grupperna FI och
DN hade tydligt negativare attityd än de andra två grupper (se kapitel 6.3). Anmärkningsvärt
är att även om bilden av Sverige var positiv, känner de unga som svarade på enkäten inte alls
avundsjuka mot svenskar. Det var kanske min egen förutfattad och omotiverad uppfattning att
man i Sveriges grannländer skulle ha någon slags ”lillebrorkomplex” i förhållande till
Sverige.
Flera av svarandena i Finland (i grupper FISV och FI) och Norge hade kommenterat i slutet
av enkäten att de inte har någonting emot svenskar, att svenskar är alla olika och att denna
stereotypisering känns onödigt. Det kan hända att några av svarandena trodde att tanken
bakom undersökningen var att få fram fientliga attityder eller till och med skapa sådana. Om
jag fick göra enkäten om, skulle jag troligen nämna i början att meningen inte är att skapa
några fientligheter och förklara lite bättre att tanken är bara att ta reda på hurdana drag de
nordiska unga tycker svenskar kan beskrivas med, och att man inte behöver ta enkäten på så
stort allvar, utan kan ha en lättsam eller t.o.m. humoristisk attityd när man svarar. Sådan
attityd hade också jag när jag skapade enkäten. Av min undersöknings resultat var jag
70
speciellt glad över att hitta att vi i Norden har faktiskt bra förhållanden med varandra och
generellt sett hade de enkätsvarande mycket positiv inställning till svenskar och Sverige.
Något som intresserade mig speciellt mycket, var de ungas inställning till nordiskt samarbete
(se kapitel 6.1, Figur 3). I alla grupper var antalet svarande som tyckte nordiskt samarbete var
ganska eller mycket viktigt i majoritet – ett resultat som jag inte hade förväntat mig, men var
glad över.
Såsom flera svarande hade kommenterat i slutet av enkäten, är alla svenskar självklart olika.
Enkäten handlade i alla fall om andra nordbors uppfattningar om svenskar och tanken var inte
att kartlägga vad ”svensk mentalitet” eller hurdan svensk folksinne i verkligheten är. I fråga
<32> (se kapitel 6.4.1) hade de svarande nämnt många kulturella symboler, seder och
traditioner, som de ansåg är typiskt svenska. På det sättet beskrev de svarande i Sveriges
grannländer olika symboler och fenomen som de anser skapar nationell identitet i Sverige.
Intressant skulle vara att jämföra dessa resultat med en motsvarande enkätundersökning utfört
i Sverige, för att se om de saker som de unga i Sveriges grannländer plockade ut som typiska
svenska motsvarar saker som svenskar själva anser bidrar till deras nationella identitet.
Vi alla som bor i Sveriges grannländer har våra egna uppfattningar, fördomar och stereotypier
om svenskar – i både gott och ont. Vad jag har lyckats att göra är inte så mycket att beskriva
svenskar, utan beskriva hurdana uppfattningar ungdomar i Sveriges nordiska grannländer,
Finland, Danmark och Norge, har om sina nära och kära grannar. Som jag konstaterade i
kapitel 4.3 produceras det hela tiden nya definitioner av vad är ”typiskt svenskt” och det
kommer att fortsätta så länge som ett svenskt samhälle existerar. Man kan säga att
föreställningen om ett land och dess folk är mer av idé än verklighet: sådana här var nordiska
ungdomars idéer och uppfattningar om svenskar och Sverige idag år 2011. Tiden, och kanske
framtida undersökningar, kommer att visa hurdana föreställningar om Sverige finns i
framtiden.
71
Litteratur
Allardt, Erik (2000). Vårt land, vårt språk. En attitydundersökning om det svenska i Finland.
Finlandssvensk rapport nr 35. Folktinget. Helsingfors: Yliopistopaino.
Allardt, Erik (1991). Den nordiska identitetens sociologi. I En okänd själ – På jakt efter det
nordiska. En antologi utgiven av Nordiska rådet. Redigerad av Karlsson, Svenolof.
Stockholm: Allmänna förlaget.
Allport, Gordon W. (1995). The nature of prejudice. Unabridged 25th anniversary edition.
Reading (Mass.): Addison-Wesley.
Anderson, Benedict (1983). Imagined communities. London: Verso.
Arnstberg, Karl-Olov (1991). Nordisk identitet och andra identiteter. I En okänd själ – På jakt
efter det nordiska. En antologi utgiven av Nordiska rådet. Redigerad av Karlsson,
Svenolof. Stockholm: Allmänna förl.
Arnstberg, Karl-Olov (1989). Svenskhet: den kulturförnekande kulturen. Malmö: Carlssons.
Arnstberg, Karl-Olov (1988). Kultur och kulturvariation. I Blandsverige: om kulturskillnader
och kulturmöten. Redigerad av Daun, Åke & Ehn, Billy. Stockholm: Carlssons.
Berglund, S., Bjerregaard Kirk, M., Gustavson, M., Linde-Laursen, A. & Mortensen Vandel,
L. (1999). Svenskt eller danskt? – Kulturella variationer i tanke och handling.
Helsingborg: Helsingborgs stadsbyggnadskontor.
Blaine, Bruce Evan (2007). Understanding the psychology of diversity. London: Sage.
Daun, Åke (1998). Svensk mentalitet: ett jämförande perspektiv. Tredje omarbetade upplagan.
Stockholm: Rabén Prisma.
Daun, Åke; Mattlar, Carl-Erik & Alanen, Erkki (1988). Finsk och svensk personlighet. I
Blandsverige: om kulturskillnader och kulturmöten. Redigerad av Daun, Åke & Ehn,
Billy. Stockholm: Carlssons.
Edensor, Tim (2002). National identity, popular culture and everyday life. Oxford: Berg.
Ehn, Billy, Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (1993). Försvenskningen av Sverige. Det
nationellas förvandlingar. Stockholm: Natur och Kultur.
Elmgren, Ainur (2008). Den allrakäraste fienden. Svenska stereotyper i finländsk press
1918-1939. Lund: Sekel.
72
Gardberg, Pia-Maria (1991). Vår nordiska identitet. I Nationella identiteter i Norden – ett
fullbordat projekt?. Redigerad av Linde-Laursen, Anders & Nilsson, Jan Olof.
Stockholm: Nordiska rådet.
Gaunt, David & Löfgren, Orvar (1991). Myter om svensken. Upplaga 1:3. Uddevalla:
Allmänna Förlaget.
Gellner, Ernest (1983). Nations and nationalism. Oxford: Blackwell.
Gundelach, Peter (2000). Joking relationships and national identity in Scandinavia. Acta
sociologica 2000 43:113. Tillgänglig: http://asj.sagepub.com/content/43/2/113
Hägg, Göran (2003). Svenskhetens historia. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Karlsson, Svenolof (1991). Den okända nordbon. I En okänd själ – På jakt efter det nordiska.
En antologi utgiven av Nordiska rådet. Redigerad av Karlsson, Svenolof. Stockholm:
Allmänna förl.
Kristensen, Frode (1938). Sverige. Erhvervs- og Samfundsliv. Köpenhamn.
Linde-Laursen, Anders (1991). Er Sverige interessant ...? Om modernitet og hundrede års
danskhed. I Nationella identiteter i Norden – ett fullbordat projekt?. Redigerad av
Linde-Laursen, Anders & Nilsson, Jan Olof. Stockholm: Nordiska rådet.
Linde-Laursen, Anders (1991). Mind map. I Nationella identiteter i Norden – ett fullbordat
projekt?. Redigerad av Linde-Laursen, Anders & Nilsson, Jan Olof. Stockholm:
Nordiska rådet.
Linde-Laursen, Anders (1991). ”... derfra min verden går” - om national identitet. I Nationella
identiteter i Norden – ett fullbordat projekt?. Redigerad av Linde-Laursen, Anders &
Nilsson, Jan Olof. Stockholm: Nordiska rådet.
Linde-Laursen, Anders (1995). Det nationales natur. Studier i dansk-svenske relationer.
Köpenhamn: Nordisk Ministerråd.
Löfgren, Orvar (1991). Att nationalisera moderniteten. I Nationella identiteter i Norden – ett
fullbordat projekt?. Redigerad av Linde-Laursen, Anders & Nilsson, Jan Olof.
Stockholm: Nordiska rådet.
Nationalencyklopedin. Him-Issk. (1992). Höganäs: Bra Böcker.
Nielsen, Kaare Henrik (1991). National identitet?. I Nationella identiteter i Norden – ett
fullbordat projekt?. Redigerad av Linde-Laursen, Anders & Nilsson, Jan Olof.
Stockholm: Nordiska rådet.
Nyrop, Frederik P. (1929). Sverige og Svenskerne. Set med danske Øjne. Köpenhamn.
73
Oakes, Leigh (2001). Language and National Identity. Comparing France and Sweden.
Amsterdam: John Benjamin.
Petersson, B. (2006). Invandring och integration i Sverige: Likt och olikt i debatt och politisk
praxis. I Bortom stereotyperna? Invandrare och integration i Danmark och Sverige.
Redigerad av Hedetoft, U., Petersson, B. & Sturfelt, L. Göteborg: Makadam, sidorna
7–25.
Pettersson, Thorleif & Nurmela, Sakari (2007). Om olika sätt att möta en stor elefant. En
jämförande studie av finländsk och svensk kultur. [Online] Tillgänglig http://
www.kulturfonden.net/upload/rapport.2.11.07.pdf
Pickering, Michael (2001). Stereotyping. The Politics of Representation. Hampshire:
Palgrave.
Sanders, Hanne (2006). Nyfiken på Danmark - klokare på Sverige. Göteborg. Makadam.
Smith, Anthony D. (1991). National Identity. London: Penguin.
Stangerup, Hakon (red.) (1941). Det moderne Sverige. Evne. Indsats. Vilje. Köpenhamn.
Stenroth, Ingmar (2005). Sveriges rötter: en nations födelse. Stockholm: Atlantis.
Svenska Akademiens ordbok. SAOB. A-Tyna. (2011, februari). [Online] Tillgänglig http://
g3.spraakdata.gu.se/saob/
Trost, Jan (2007). Enkätboken. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Velure, Magne (1988). ”Djävla utlänning!” Rykten och vitsar om invandrare i Sverige. I
Blandsverige: om kulturskillnader och kulturmöten. Redigerad av Daun, Åke & Ehn,
Billy. Stockholm: Carlssons.
Vogel-Jörgensen, Torkild (1943). Svenskt väsen och danskt. Stockholm.
Østergård, Uffe (1991). Hvorfor hader vi svenskerne? Danmarkshistorierne mellem svensk og
tysk. I Nationella identiteter i Norden – ett fullbordat projekt?. Redigerad av LindeLaursen, Anders & Nilsson, Jan Olof. Stockholm: Nordiska rådet.
74
Bilagor
Bilaga 1 Enkätformuläret på svenska
Svenskar - hurdana är de?
Enkät om nordiska ungdomars attityder till svenskar och Sverige
Följande enkät ingår i en undersökning vid Tammerfors universitet och syftar till att mäta hurdana
stereotyper och förutfattade inställningar de unga i Norden har om Sverige och det svenska folket.
Besvara enkäten självständigt och ärligt så att svaren speglar din egen uppfattning. Frågorna är inte
avsedda att mäta fakta, utan dina tankar och känslor. Du besvarar frågorna anonymt.
Börja med att ge några uppgifter om dig själv.
1. Skola och stad: _____________________________________________________________
2. Ålder: __________ år
3. Nationalitet och modersmål: _________________________________________
4. Jag är:
!
Flicka
!
Pojke
5. Har du släkt i Sverige eller kommer någon av dina släktingar/familjmedlemmar från Sverige?
!
Ja
!
Nej
!
Vet inte
6. Hur mycket känner du släktskap med svenskar?
!
!
!
Väldigt mycket
Ganska mycket
Måttligt
!
Lite grann
!
Inte alls
7. Hur mycket känner du samhörighet med andra nordbor?
!
!
!
Väldigt mycket
Ganska mycket
Måttligt
!
Lite grann
!
Inte alls
8. Kunde du tänka dig att bo och/eller sommarjobba i Sverige?
!
Ja
!
Nej
!
Kan inte säga
9. Hur viktigt tycker du att nordiskt samarbete är?
!
!
Mycket viktigt
Ganska viktigt
!
!
Inte särskilt viktigt
Inte alls viktigt
75
Nedan följer några påståenden om svenskar och Sverige. För varje påstående ska du ange om du är
enig eller inte, genom att sätta ett kryss i den ruta som bäst motsvarar din åsikt. Frågorna mäter
inställningar, inte fakta eller absoluta sanningar. Svara intuitivt utifrån dina tankar och känslor.
Är
helt
enig
10. Svenskar är blyga
11. Sverige är ett modernt land
12. Svenskar klär sig snyggt och har bra stil
13. Svenskar använder mycket pengar på kläder och utseende
14. Svenskar är snygga
15. Svenskar dricker mycket alkohol
16. Svenskar dricker mera alkohol än folk i mitt land
17. Svenskar är ärliga och pålitliga människor
18. Svenskar vågar säga vad de tycker och yttrar sina åsikter
öppet
19. Svenskar är rädda för att sticka ut
20. Svenskar är tråkiga människor / tråkiga att umgås med
21. Svenskar är rasistiska
22. Svenskar är glada och ofta på gott humör
23. Svenskar är disciplinerade och lyder alltid regler
24. Svenskar är gammalmodiga
Är
delvis
enig
Vet
inte/
Har
ingen
åsikt
Är
delvis
Är
helt
oenig
oenig
76
Är
helt
enig
Är
delvis
enig
Vet
inte/
Har
ingen
åsikt
Är
delvis
Är
helt
oenig
oenig
25. Svenskar är snåla
26. I Sverige finns det ingen stor skillnad mellan rika och fattiga
27. I Sverige är kvinnor jämlika med män
28. Jag skulle gärna åka till Sverige på semester
29. Svenska är ett vackert språk
30. Ibland avundas jag svenskar
31. Folk i mitt land har mindervärdeskomplex i förhållande till
svenskar
!
Öppna frågor
32. Vad tänker du på när du tänker på Sverige? Nämn tio (10) saker som du tycker är typiskt svenskt
eller som du tycker symboliserar Sverige eller det svenska folket på något sätt.
(Till exempel personer, institutioner, symboler, saker och ting, mat och dryck, natur, kultur, seder och
vanor, personlighetsdrag osv.)
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
77
33. Kan du någon bra vits om svenskar? Eller har du någon annan berättelse (till exempel ur ditt eget
liv) som du tycker skildrar svenskar eller Sverige väl? Berätta! (Du kan fortsätta på baksidan eller på ett
separat papper.)
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
_______________________________________________________________
78
34. Slutligen: Ordet är fritt! Vill du kommentera någon av frågorna eller något av dina svar närmare?
Har du ytterligare några tankar eller något annat som du vill berätta om dina åsikter om svenskar/
Sverige? (Du kan fortsätta på baksidan eller på ett separat papper.)
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
____________________________________________________________
Tack så mycket för dina svar!
79
Bilaga 2 Enkätformuläret på norska
Svensker - hvordan er de?
Undersøkelse om nordiske ungdommers holdninger til svensker og Sverige
Følgende spørreundersøkelse inngår i en undersøkelse ved Tampere universitet. Undersøkelsens
formål er å kartlegge, hva slags stereotypier og fordommer unge i Norden har om Sverige og det
svenske folk. Besvare spørreskjemat selvstendig og ærlig slik at svarene speiler din egen oppfatning.
Spørsmålene er ikke ment å måle fakta, men dine tanker og følelser. Du besvarer spørsmålene
anonymt.
Begynne med å gi noe opplysninger om deg selv.
1.
2.
3.
4.
!
Skole og by: __________________________________________________________
Alder: __________ år
Nasjonalitet: _____________________________
Jeg er:
Jente
!
Gutt
5. Har du slekt i Sverige eller kommer noen av slektningene/familiemedlemmene dine fra Sverige?
!
Ja
!
Nei
!
Vet ikke
6. Hvor mye samhørighet eller felleskap føler du at du har til svensker?
!
Veldig mye
!
Ganske mye
!
Moderat
!
Lite grann
!
Slett ikke
7. Hvor mye samhørighet kjenner du til de andre nordiske landene?
!
!
Veldig mye
Ganske mye
!
Moderat
!
Lite grann
!
Slett ikke
8. Kunne du tenke deg en sommerjobb i Sverige eller å bo i Sverige?
!
Ja
!
Nei
!
Kan ikke si
9. Hvor viktig synes du at nordisk samarbeid er?
!
!
!
Veldig viktig
Ganske viktig
Ikke særlig viktig
!
Slett ikke viktig
80
Nedenfor følger en rekke påstander om svensker og Sverige. For hver påstand skal du angi om du er
enig eller ikke, ved å sette et kryss i boksen som best tilsvarer din mening. Spørsmålene måler
innstillinger, ikke fakta eller absolutte sannheter. Svar intuitivt uttifra dine tanker og følelser.
helt
enig
10. Svensker er blyge
11. Sverige er et moderne land
12. Svensker kle seg pent og har bra stil
13. Svensker bruker mye penge på klær og utseende
14. Svensker er pene
15. Svensker drikker mye alkohol
16. Svensker drikker mer alkohol enn folk i mitt land
17. Svensker er ærlige og pålitelige mennesker
18. Svensker våger å si hva de mener og ytrer sine meninger
åpent
19. Svensker er redde for å skille seg ut
20. Svensker er kjedelige mennesker / kjedelige å omgås med
21. Svensker er rasistiske
22. Svensker er glade og ofte på godt humør
23. Svensker er disiplinerte og adlyder alltid regler
24. Svensker er gammeldagse
delvis
enig
Vet
ikke/
Har
ikke
noen
mening
delvis
uenig
helt
uenig
81
helt
enig
delvis
enig
Vet
ikke/
Har
ikke
noen
mening
delvis
uenig
helt
uenig
25. Svensker er gjerrige
26. I Sverige finnes det ikke noen stor forskjell mellom rike og
fattige
27. I Sverige er menn og kvinner likestilte
28. Jeg skulle gjerne reise på ferie til Sverige
29. Svensk er et vakkert språk
30. Noen ganger misunner jeg svensker
31. Folk i mitt land har et mindreverdighetskompleks i forhold
til svensker
!
Åpne spørsmål
32. Hva tenker du på når du tenker på Sverige? Nevn ti (10) saker som du synes er typisk svensk eller
som du synes symboliserer Sverige eller det svenske folket på noe måte.
(For eksempel personer, institusjoner, symboler, saker og ting, mat og drikke, natur, kultur, skikker og
vaner, personlighetstrekk osv.)
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
82
33. Kan du noen god vits om svensker? Eller har du en annen beretning (for eksempel fra ditt eget liv)
som du synes beskriver svensker eller Sverige? Fortell! (Du kan fortsette på baksiden eller på et nytt ark.)
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
83
34. Avslutningsvis: Ordet er fritt! Vil du kommentere noen av spørsmålene eller noen av dine svar
nærmere? Har du ytterligere noe tanker eller noe annet som du vil fortelle om dine meninger om
svensker/Sverige? (Du kan fortsette på baksiden eller på et nytt ark.)
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
_________________________________________________________
Tusen takk for svar!
84
Bilaga 3 Enkätformuläret på danska
Svenskere - hvordan er de?
Undersøgelse af nordiske unges holdning til svenskere og Sverige
Følgende rundspørge indgår i en undersøgelse foretaget ved Tammerfors universitet. Undersøgelsens
formål er at klarlægge, hvilke fordomme og forudfattede meninger, de unge i Norden har om Sverige
og det svenske folk. Besvar dette spørgeskema selvstændigt og ærligt, så svarene afspejler din egen
opfattelse. Spørgsmålene er ikke beregnede til at måle fakta, men derimod dine tanker og følelser. Du
besvarer spørgsmålene anonymt.
Begynd med at give nogle oplysninger om dig selv.
1. Skole og by: __________________________________________________________
2. Alder: __________ år
3. Nationalitet: _____________________________
4. Jeg er:
!
Pige
!
Dreng
5. Har du familie i Sverige, eller kommer nogen af dine slægtninge/familiemedlemmer fra Sverige?
!
Ja
!
Nej
!
Ved ikke
6. Hvor meget føler du dig beslægtet med svenskere?
!
!
!
Vældigt meget
Ganske meget
Moderat
!
En lille smule
!
Slet ikke
7. I hvor stor grad føler du samhørighed med andre nordboer?
!
!
!
!
Vældigt meget
Ganske meget
Moderat
En lille smule
!
Slet ikke
8. Kunne du tænke dig et sommerjob i Sverige eller at bo i Sverige?
!
Ja
!
Nej
!
Kan ikke sige
9. Hvor vigtigt synes du, at nordisk samarbejde er?
!
Meget vigtigt
!
!
!
Ganske vigtigt
Ikke særlig vigtigt
Slet ikke vigtigt
85
Herunder følger en række udsagn om svenskere og Sverige. For hver udsagn skal du angive, om du
er enig eller ej, ved at sætte kryds i den kasse, der bedst modsvarer din holdning. Spørgsmålene
måler dine holdninger, ikke fakta eller absolutte sandheder. Svar intuitivt ud fra dine tanker og følelser.
Er
helt
enig
10. Svenskere er generte
11. Sverige er et moderne land
12. Svenskere klæder sig pænt og har god stil
13. Svenskere anvender mange penge på tøj og udseende
14. Svenskere er pæne
15. Svenskere drikker meget alkohol
16. Svenskere drikker mere alkohol end folk i mit land
17. Svenskere er ærlige og pålidelige mennesker
18. Svenskere tør sige, hvad de mener, og de ytrer deres
holdninger frit
19. Svenskere er bange for at skille sig ud fra mængden
20. Svenskere er kedelige mennesker / kedelige at omgås
21. Svenskere er racistiske
22. Svenskere er glade og ofte i godt humør
23. Svenskere er autoritetstro og adlyder altid regler
24. Svenskere er gammeldags
Er
delvis
enig
Ved
ikke/
Har
ingen
mening
Er
delvis
uenig
Er
helt
uenig
86
Er
helt
enig
Er
delvis
enig
Ved
ikke/
Har
ingen
mening
Er
delvis
uenig
Er
helt
uenig
25. Svenskere er nærige
26. I Sverige findes der ikke stor forskel mellem rige og fattige
27. I Sverige er mænd og kvinder ligestillede
28. Jeg vil gerne rejse på ferie til Sverige
29. Svensk er et smukt sprog
30. Til tider misunder jeg svenskere
31. Folk i mit land har mindreværdskompleks i forhold til
svenskere
!
Åbne spørgsmål
32. Hvad tænker du på, når du tænker på Sverige? Nævn ti (10) ting, som du synes, er typisk svensk,
eller som du synes, symboliserer Sverige eller det svenske folk.
(For eksempel personer, institutioner, symboler, mad og drikke, natur, kultur, traditioner, vaner,
personlighedstræk osv.)
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
87
33. Kender du en god vittighed om svenskere? Eller har du noget andet at fortælle (for eksempel fra
dit eget liv), som du synes, beskriver svenskere eller Sverige? Fortæl! (Du kan fortsætte på bagsiden eller
på et nyt stykke papir.)
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
88
34. Slutteligt: Ordet er frit! Vil du kommentere nogle af spørgsmålene eller nogle af dine svar
nærmere? Har du yderligere tanker eller noget andet, som du vil fortælle dine holdninger om , når det
kommer til svenskere/Sverige? (Du kan fortsætte på bagsiden eller på et nyt stykke papir.)
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
____________________________________________________________
Mange tak for dine svar!
89
Bilaga 4 Enkätformuläret på finska
Millaisia ovat ruotsalaiset?
Kysely pohjoismaisten nuorten asenteista Ruotsia ja ruotsalaisia kohtaan
Alla oleva kysely kuuluu Tampereen yliopistossa tehtävään tutkimukseen, jossa tutkitaan millaisia
stereotypioita ja ennakkoluuloja pohjoismaisilla nuorilla on Ruotsista ja ruotsalaisista. Lomakkeen
kysymysten ei ole tarkoitus mitata faktoja, vaan sinun ajatuksiasi ja mielipiteitäsi. Vastaa kyselyyn
itsenäisesti ja rehellisesti, niin että vastaukset kuvastavat omia käsityksiäsi. Kysymyksiin vastataan
nimettömänä.
Aloita kertomalla muutamia tietoja itsestäsi.
1. Koulun nimi ja kaupunki: _________________________________________________________
2. Ikä: __________ vuotta
3. Kansallisuus ja äidinkieli: __________________________________________
4. Olen:
!
Tyttö
!
Poika
5. Onko sinulla sukua Ruotsissa tai onko joku sukulaisistasi/perheenjäsenistäsi kotoisin Ruotsista?
!
Kyllä
!
Ei
!
En tiedä
6. Kuinka paljon tunnet sukulaisuutta (samankaltaisuutta) ruotsalaisten kanssa?
!
!
!
Erittäin paljon
Melko paljon
Kohtalaisesti
!
Vähän
!
En lainkaan
7. Kuinka paljon tunnet yhteenkuuluvuutta muiden pohjoismaalaisten kanssa?
!
!
!
!
Erittäin paljon
Melko paljon
Kohtalaisesti
Vähän
!
En lainkaan
8. Voisitko kuvitella asuvasi ja/tai tekeväsi kesätöitä Ruotsissa?
!
Kyllä
!
En
!
En osaa sanoa
9. Kuinka tärkeää pohjoismainen yhteistyö mielestäsi on?
!
Erittäin tärkeää
!
!
!
Melko tärkeää
Ei erityisen tärkeää
Ei lainkaan tärkeää
90
Alla on joukko väitteitä ruotsalaisista ja Ruotsista. Jokaisen väitteen kohdalla ilmoita kuinka samaa tai
eri mieltä olet, merkitsemällä rasti siihen ruutuun, joka parhaiten vastaa mielipidettäsi. Kysymykset
mittaavat asenteita, eivät faktoja tai totuuksia. Vastaa intuitiivisesti ajatustesi ja tunteittesi pohjalta.
Täysin
samaa
mieltä
10. Ruotsalaiset ovat ujoja
11. Ruotsi on moderni maa
12. Ruotsalaiset pukeutuvat hienosti ja ovat tyylikkäitä
13. Ruotsalaiset käyttävät paljon rahaa vaatteisiin ja
ulkonäköön
14. Ruotsalaiset ovat hyvännäköisiä
15. Ruotsalaiset juovat paljon alkoholia
16. Ruotsalaiset juovat enemmän alkoholia kuin ihmiset
minun maassani
17. Ruotsalaiset ovat rehellisiä ja luotettavia ihmisiä
18. Ruotsalaiset uskaltavat sanoa mitä ajattelevat ja
ilmaisevat mielipiteensä avoimesti
19. Ruotsalaiset eivät uskalla erottua joukosta
20. Ruotsalaiset ovat tylsiä / tylsää seuraa
21. Ruotsalaiset ovat rasistisia
22. Ruotsalaiset ovat iloisia ja usein hyvällä tuulella
23. Ruotsalaiset ovat kurinalaisia ja noudattavat aina
sääntöjä
24. Ruotsalaiset ovat vanhanaikaisia
Osittain
samaa
mieltä
En
tiedä/
Ei mielipidettä
Osittain
eri
mieltä
Täysin
eri
mieltä
91
Täysin
samaa
mieltä
Osittain
samaa
mieltä
En
tiedä/
Ei mielipidettä
Osittain
eri
mieltä
Täysin
eri
mieltä
25. Ruotsalaiset ovat pihejä
26. Ruotsissa rikkaiden ja köyhien välillä ei ole suurta eroa
27. Ruotsissa naiset ja miehet ovat tasa-arvoisia
28. Matkustaisin mielelläni Ruotsiin lomalle
29. Ruotsi on kaunis kieli
30. Toisinaan kadehdin ruotsalaisia
31. Maani asukkailla on alemmuuskompleksi suhteessa
ruotsalaisiin
!
Avoimet kysymykset
32. Mitä sinulle tulee mieleen, kun ajattelet Ruotsia? Mainitse kymmenen (10) asiaa, jotka ovat
mielestäsi erityisen ruotsalaisia, tai jotka mielestäsi kuvastavat Ruotsia tai ruotsalaisia.
(Esimerkiksi henkilöt, instituutiot, symbolit, asiat tai esineet, ruoka ja juoma, luonto, kulttuuri, tapa tai
perinne, luonteenpiirre jne.)
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
______________________________
92
33. Osaatko kertoa jotakin hyvää ruotsalaisvitsiä? Tai onko sinulla muu kertomus (esimerkiksi omasta
elämästäsi), joka mielestäsi kuvaa hyvin ruotsalaisia tai Ruotsia? Kerro! (Voit jatkaa paperin
kääntöpuolelle tai erilliselle paperille)
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
93
34. Lopuksi: Sana on vapaa! Haluatko kommentoida jotain kysymyksistä tai vastauksistasi
tarkemmin? Onko sinulla vielä ajatuksia tai muuta, mitä tahtoisit kertoa omista mielipiteistäsi
ruotsalaisia kohtaan? (Voit jatkaa paperin kääntöpuolelle tai erilliselle paperille)
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
____________________________________________________________
Kiitos paljon vastauksistasi!