Transcript Läs dokumentet för barn- och ungdomspsykiatrin genom att klicka här.

KVALITETSSÄKRAD PTP INOM
BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRIN: ARBETSDOKUMENT
BAKGRUND
Landstinget, och i synnerhet psykiatrin, är den sektorn där flest psykologer
arbetar och innehar även en betydande del av PTP-tjänsterna. PTPtjänstgöringen regleras av lag (SOSFS 2008:34) med syftet att “ge psykologen
förutsättningar att tillämpa och utveckla sina kunskaper och erfarenheter
från grundutbildningen” (SOSFS 2008:34). Vidare föreskriver Socialstyrelsen
att “Minst hälften av tjänstgöringen ska omfatta individinriktat
psykologarbete, (vilket innebär psykologisk utredning och bedömning samt
behandling och rådgivning). Minst en fjärdedel av tjänstgöringen ska omfatta
övrigt psykologarbete, som t.ex. psykologisk utredning avseende grupper
och organisationer, förebyggande insatser, arbete med
organisationsförändring, rådgivning, konsultation, metodutveckling och
utvärdering samt handledning och undervisning.”. Att psykologer ska ha en
avancerad praktiskt utbildning för att kunna hantera avancerade
arbetsuppgifter inom psykiatrin bedöms av Sveriges Kliniska Psykologers
Förening (SKPF) som en nödvändighet för god patientsäkerhet och
evidensbaserad praktik enligt det amerikanska psykologförbundets (APA)
riktlinjer. APA understryker i sitt dokument om evidensbaserad praktik att
psykologen bör ha kompetens att kunna genomföra bedömningar, göra
diagnostiska ställningstagande och slussa patienter vidare i vårdkedjan (APA
2006). PTP-tjänstgöringen har potential att ge en god grund för att kunna
skapa kompetens för att kunna uppfylla dessa krav. I dagsläget finns det
dock inga mer specifika riktlinjer än Socialstyrelsens övergripande regler för
hur en adekvat PTP-tjänst ska se ut.
Flera studier pekar på att strukturerad praktiktjänstgöring inom psykiatrin
genererar mervärde i form av bättre diagnostik, bedömning- och
behandlingsförfarande. En brittisk studie har visat att läkare som genomgår
praktiktjänstgöring inom psykiatrin blir mer kompetenta att hantera dessa
fall (Williams 1998). Brammer (1997, 2002) har i två studier visat att
psykologer med klinisk erfarenhet och systematisk träning i diagnostik gör
bättre kliniska bedömningar (mätt med antalet korrekt ställda diagnoser).
Trots en stor arbetsmarknad, lagstadgade krav på praktiktjänstgöring och
forskningsstudier som pekar på att psykologers arbete får bättre kvalitet
genom strukturerad praktiktjänstgöring finns det i dagsläget inga system
som kan garantera att dessa psykologer verkligen får en adekvat utbildning
inom psykiatrisk verksamhet. Att PTP-tjänstgöringen i dagsläget inte är mer
kvalitetssäkrad än Socialstyrelsens övergripande riktlinjer bedömer SKPF som
problematiskt, både ur professionsperspektiv, löneperspektiv men framför
allt utifrån patientsäkerheten. Detta dokument syftar till att etablera en
kvalitetsstandard för PTP-tjänster inom psykiatrisk verksamhet.
1
ÖVERGRIPANDE STRUKTUR
Tanken med detta arbetsdokument är att stimulera blivande psykologer att
få en mer strukturerad utbildning inom ramen för sin PTP-tjänst. SKPF har
därför bestämt att etablera konkreta riktlinjer som syftar till att hjälpa både
PTP-psykologen såväl som vårdverksamheten att kvalitetssäkra de
arbetsmoment som anses som nödvändiga för att kunna bedriva
kvalificerade arbetsuppgifter inom psykiatrisk verksamhet. SKPF planerar att i
framtiden även etablera kvalitetskrav för PTP-psykologer i angränsande fält
såsom primärvård, habilitering etc. Psykiatrin är dock i dagsläget den sektor
med flest PTP-anställningar och där behovet f.n. är som störst.
PRAKTISK ARBETSGÅNG
1. PTP-psykologen kommer överens med sin handledare att följa SKPFs
krav för kvalitetssäkrad PTP inom barn- och ungdomspsykiatrisk
verksamhet.
2. Varje moment beskrivs utförligt och skrivs under av handledaren eller
annan behörig person i blankett 1a.
3. När samtliga moment är vidimerade och godkända skickas blankett 1a
till ansvarig person för SKPF (Psykolog Josefin Ahlqvist).
4. PTP-psykologen får underskrivet intyg från SKPF om ”Kvalitetssäkrad
PTP-tjänstgöring inom barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet”.
Detta dokument kan med fördel användas som grund för utökat CV,
krav på utökade arbetsuppgifter samt lönesättning. Observera att
PTP-psykologen behöver vara medlem i Sveriges Kliniska
Psykologers Förening för att intyg ska kunna utfärdas.
KRAV FÖR KVALITETSSÄKRAD PTP I PSYKIATRISK VERKSAMHET
En bas för att kunna göra korrekta psykiatriska bedömningar är att se många
olika slags psykiatriska tillstånd. Därför bör PTP-tjänsten innehålla randning
på flera olika slags mottagningar. Detta innebär att PTP-psykologen ska ha
träffat och observerat annan personal (såsom leg. psykolog eller leg. läkare)
genomföra strukturerade bedömningar av dessa patienter. Kraven ser ut som
följande:
1) Barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmottagning (0-17 år),
190 tim: PTP-psykologen ska fullgöra minst 190 tim tjänstgöring på
psykiatrisk öppenvårdsmottagning. PTP-psykologen ska tillsammans
med kollega eller handledare ta emot akutbesök och närvara vid dessa
bedömningar och vidare planering för dessa patienter. PTPpsykologen ska genomföra strukturerade psykiatriska intervjuer med
patienter (exempelvis K-SADS, M.I.N.I. KID) och under intervjun kunna
bedöma psykisk status samt efter sammanställning kunna ge förslag
på åtgärder utifrån dessa. PTP-psykologen ska tillsammans med
kollega eller handledare genomföra minst 5 strukturerade intervjuer
och därefter på egen hand fullgöra minst 5 till. Handledaren eller
annan behörig person ska kontrollera att PTP-psykologen fullgjort
intervjun, gett åtgärdsförslag och journalfört detta det på ett adekvat
sätt. PTP-psykologen ska genomföra minst 2 neuropsykologiska
2
utredningar med frågeställning kring AST, ADHD och begåvningsnivå
under handledning av leg. psykolog. Utredningarna ska också
muntligen och skriftligen återföras till barnet och familjen på ett
lättförståeligt sätt genom att exemplifiera styrkor och svårigheter
utifrån hur barnet fungerar i vardagen. Rekommenderade insatser ska
också kunna presenteras. Handledare eller annan kompetent person
ska följa upp att dessa utredningar har inhämtas, journalförs och
återförs korrekt. Vidare ska PTP-psykologen ha genomfört minst 10
dokumenterade och utvärderade psykologiska behandlingsinsatser.
Minst 6 av behandlingsinsatserna ska utföras för patienter med olika
tillstånd; ångestsyndrom, depression, trotssyndrom och
uppförandestörning samt insatser vid neuropsykiatriska tillstånd.
2) Barn- och ungdomspsykiatrisk jourmottagning, vårdavdelning
och/eller dagvård, 40 tim: PTP-psykologen ska fullgöra minst 40 tim
tjänstgöring på psykiatrisk jourmottagning, vårdavdelning och/eller
dagvård. Under tiden för tjänstgöring vid jourmottagningen ska PTPpsykologen löpande ha suttit med på akutpsykiatriska bedömningar
med leg. psykolog eller leg. läkare (alternativt person under direkt
handledning av leg. psykolog eller leg. läkare). Under tiden för
tjänstgöring på vårdavdelningen eller dagvård bör PTP-psykologen ha
suttit med vid planering för inläggning alternativt dagvård av patient.
PTP-psykologen bör också medverka vid samarbete med aktuella
aktörer som den lokala BUP-mottagningen, BUP-mellanvården, skola
och socialtjänst. Vid bedömningar på såväl akut- och vårdavdelning
ska PTP-psykologen få kunskap om hur man bedömer psykisk status,
suicidrisk samt behandlingsåtgärder. Vidare ska PTP-psykologen ha
övergripande kunskap om relevant juridik vad det gäller psykiatrisk
tvångsvård av barn- och ungdomar. Handledare eller annan behörig
person ska ha kontrollerat att PTP-psykologen fått kunskap om detta.
3) Valfri mottagning, 40 tim För att PTP-psykologen ska kunna erbjuda
ytterligare kunskap om olika patientgrupper bör tjänsten inrymma
randning inom någon av följande verksamheter totalt minst 40 tim.
a. Praktik på BUP:s mellanvård som erbjuder tätare kontakt under
begränsad tid
b. Praktik på specialmottagning inom BUP
c. Praktik på BUP:s konsultenhet för specialistvård till barn och
ungdomar som vårdas på barnmedicinsk klinik, och där
psykiatrisk och somatisk problematik påverkar varandra
d. Praktik på habilitering
Observera att detta är exempel på adekvata verksamheter. PTPpsykologen registrerar på blankett 1a hur något/några av dessa
moment genomförts och hur i sådana fall det har examinerats och
kvalitetssäkrats. Detta kan innebära att man randar/tjänstgör på en
eller flera olika slags mottagningar. Det får inte vara ens
”hemmamottagning”. Syftet med detta moment är att få inblick i andra
verksamheter än ens egen.
4) Deltagande i PTP-program och internutbildning: PTP-psykolog ska
delta i PTP-program om ett sådant erbjuds. PTP-program består i
3
olika landsting vanligen av både seminariedagar och studiebesök där
man får information om olika verksamheter, genomgång av
professionsjuridik, lagar och föreskrifter, genomgång av specifika
metodområden samt tillfälle till reflektion om psykologrollen och om
frågor som väckts under tiden man är PTP. Deltagande i
internutbildning kan ersätta PTP-program när sådant inte finns att
tillgå. PTP-psykologen registrerar på blankett 1a hur något/några av
dessa moment genomförts.
Referenser:
American Psychological Association. (2006). Evidence-based practice in
psychology American Psychologist, 61(4), 271–285.
Brammer, R. (1997). Case conceptualization strategies: The relationship
between psychologists’ experience levels, academic training, and mode of
clinical inquiry. Educational Psychology Review, 9, 333–352
Brammer, R. (2002). Effects of experience and training on diagnostic
accuracy Psychological Assessment, 14(1), 110–113.
Socialstyrelsens författningssamling (SOFS) Praktisk tjänstgöring för
psykologer, 2008:34.
Williams, K. (1998). Self-assessment of clinical competence by general
practitioner trainees before and after a six-month psychiatric placement The
British Journal of General Practice: The Journal of the Royal College of
General Practitioners, 48(432), 1387–1390.
4