Transcript Historien om Republiken Jämtland – Allvar eller yra?

Historien om
Republiken Jämtland
– Allvar eller yra?
Innehåll
Författaren tar ordet ......................................................... 9
Jamtland, Jamtland, jämt o standut!
Förord Kim Anderzon...................................................11
Frihetsrörelsens ursprung..................................................13
Begrepp som kan vara bra att känna till............................ 14
Kort historik .................................................................... 17
Jämtländska Frihetsrörelsen, Befrielserörelsen och jra..... 22
Medlemmarna..................................................................48
Republiken Jämtlands presidenter.................................... 54
Presidenternas första tal.................................................... 77
Ministrar i Republiken Jämtland...................................... 93
Republikens flagga...........................................................101
Nationaldagen................................................................ 109
Storsjöyran....................................................................... 113
Dagsläget i republiken..................................................... 121
Till sist............................................................................ 125
Smått och gott.................................................................127
Det fria Jämtlands kampsång......................................132
Jämtlandssången på svenska och jamska......................134
Källor.............................................................................. 140
varifrån kom egentligen idén att utropa
­r epubliken jemtland?
Björn Norström var
med när idén om att starta
en republik och tillsätta en
president föddes.
Foto: Bengt Weilert
Fy-kort. Fy-korten skrevs under och postades till inrikesdepartementet av tusentals
personer som en protest mot den så kallade
länssammanslagningen 1967.
På baksidan av Fy-korten stod ­texten: »En
upplösning av Jämtlands län kommer att bli
förödande i alla avseenden – mänskligt,
­kulturellt, politiskt.
Jag protesterar mot denna cyniska och
­okloka tanke!«
– Den tändande gnistan uppstod en kväll på Sundnäset på Öhn i
Ströms Vattudal. Där befann sig Björn Norström, Yngve Gamlin
och jag, berättar Nils Simonson, då 22 år.
– Gamlin reste sig upp och sa »Näe, nu djävlar ska de slå ihop
Jämtland med Härnösand. Vi måste fan i mej sätta stopp för det
här! Vi måste mobilisera Frihetsrörelsen.«
I och med det så började Björn Norström, tillsammans med
övriga medlemmar i Frihetsrörelsen, att samla idéer och krafter
för en protest. Tanken att presentera en republik och en president
växte fram.
– Vi ville ha en president, som i Amerika, berättar Lars-Åke
Bergman, som var aktiv i Frihetsrörelsen under hela 1960-talet.
Och att det blev just Yngve Gamlin som blev Republikens
­första president kan ha att göra med att han förutom att vara en
kultperson också var nära vän med Frihetsrörelsens ideolog
Björn Norström.
fy-korten
Frihetsrörelsen organiserade 1967 en kampanj, ledd av Storsjöyrans general Bo Berndtsson och Republiken Jemtlands president
Yngve Gamlin, där närmare 5.000 jämtar skickade »Fy-kort« till
inrikesdepartementet och regeringen Erlander som protest mot
förslaget att slå samman Jämtlands och Västernorrlands län.
Fy-kortsprotesten uppmärksammades över hela Sverige och
bidrog säkerligen till att sammanslagningen av Jämtlands och
Västernorrlands län inte blev av.
Från början var staten måltavlan för Frihetsrörelsen. Rörelsen
hade en sammanhållen idé om jämtskhet och vad staten representerade i förhållande till den. Det skapade, enligt Kjell Hansen,
etnolog, en föreställning om jämtarna som ett redigt folk. Denna
bild är så stark, att det kan vara svårt att bedriva en regional­
politisk debatt utan att ta hänsyn till den idén.
26
Historien om Republiken Jämtland – Allvar eller yra?
Historien om Republiken Jämtland – Allvar eller yra?
27
Storav
Vikna
Republiken Jämtlands presidenter
Storuman
Risbäck
Ång erm
Alanäs
Valsjöbyn
Kallsjön
och Ewert Ljusberg
­bredvid varsin ­
skapelse.
Åre
Trondheim
Gamlin, Moltas Erikson
Storuman
Kristinebe
Gunnarn
Hoting
Strömsund
Åsele
Junsele
Hammerdal
Ramsele
Krokom
Lit
Frösön
Storsjön
1796
Helagsfjället
Östersund
Inda ls alv en
Vemdalen
Hede
Bräcke
Åsarna
Liden
Härnösand
Lj u
nga
n
Stöde
Sveg
Lj us n
a
n
lä
Gnarp
Kårböle
Lillhärdal
Sundsvall
Ramsjö
Ytterhogdal
Särna
Kramfors
Ånge
Rätan
Idre
Bergsjö
Ljusdal
Järvsö
Hamra
Harmånger
n
lv e
Hudiksvall
55
Historien om Republiken Jämtland – Allvar eller yra?
Sälen
Älvdalen
Mellansel
Solleftea
Hällesjö
Tännäs
Bjö
Näsåker
lv en
Vålådalen
e
Ös t
Historien om Republiken Jämtland – Allvar eller yra?
en
Föllinge
r da
54
älv
an
Dorotea
Konstnärliga
­presidenter. Yngve
S
Vilhelmina
Gäddede
F ax ä
Varje republik har en president, så även Republiken Jämt­land.
Presidenterna har valts genom omröstning. Det gäller dock inte
den första presidenten, Yngve Gamlin, som helt resolut utropade
sig själv till president, efter annonsering i lokaltidningarna.
President­en väljs på livstid.
– Det har en humoristisk poäng. Jag släpper inte taget – att
Frøya
jag är vald på livstid är en drift med övriga presidenter i världen,
säger Ewert Ljusberg, Republiken Jamtlands nuvarande president. Hitra
Men inget undantag som bekräftar regeln – förste presidenten
Smøla
Yngve Gamlin, abdikerade långt innan sin död.
Republikens presidenter hitintills har haft en, ibland två, fötter
i nöjesvärlden. De har alla haft konstnärliga ådror utöver talets
gåva. Yngve Gamlin målade, Moltas Erikson var flink med ­pennan
och Ewert Ljusberg är trubadur och även han målar ibland.
Presidenternas regeringar har till största del bestått av underhållare och lokala kändisar.
Ingen av presidenterna har varit boende i Republiken Jämtland under sitt presidentskap. Istället har de levt i »exil« i andra
delar av Sverige. Detta är något som retat många av de fast
­boende i republiken.
Att notera är att de tre presidenterna som Republiken hitintills
haft representerat varsin delrepublik; Yngve Gamlin kom från
Flata, Strömsund – Jämtland; Moltas Erikson från Hällesjö,
­Kälarne – Ragunda och Ewert Ljusberg från Hede – Härjedalen.
Presidenternas främsta uppgift är det årliga talet i samband
med Storsjöyran eftersom det är då de verkligen synts (och omskrivits) för Republikens invånare.
– Min funktion är att skapa självkänsla hos folket i Jämtland,
Härjedalen och Ragunda, säger Ewert Ljusberg, som till vardags
reser land och rike runt som trubadur.
1590
Marsfjället
Klimpfjäll
Foton: Bengt Weilert & FGO AB (EWert). Karta: del av Geoatlas.
Sorsele
Edsbyn
V äs t
Vo
x na
Bollnäs
n
Söderhamn
Foto: Bengt Weilert
Presidenternas första tal
Traditionen bjuder att Republiken Jämtlands president på den
avslutande lördagen under Storsjöyran, alltid med en spektakulär
entré, håller sitt årliga tal till folket på Stortorget i Östersund.
De första åren från en tribun, sedan under många år från den
så kallade presidentbalkongen och numer som regel från Stora
scenen på Stortorget.
På följande sidor återges respektive presidents första tal till
jämtarna.
Foto: Thomas Höglund
s­ åväl 1964 som 2007
har Stortorget i Östersund fyllts av människor som vill l­yssna till
Republiken Jämtlands
presidents tal.
76
Historien om Republiken Jämtland – Allvar eller yra?
Spektakulär entré.
Foto: Peder Majier/Länstidningen Östersund
Under alla år,
­ residenten anländer varje
P
år på ett nytt sätt när talet
till folket ska hållas. Här är
det till exempel Moltas
Erikson som skjutsas av
Sören Petters­son på en
trike till Stortorget.
Historien om Republiken Jämtland – Allvar eller yra?
77