Transcript Ny trend med sting i städer - Sveriges Biodlares Riksförbund

EKONOMI 7
TORSDAG 14 OKTOBER 2010
Ny trend
med sting
i städer
Biodling var länge en syssla
som lockade allt färre entusiaster. Men nu har trenden
vänt – framför allt i storstäderna.
Antalet biodlare ökar för första
gången under 2000-talet. Och
de surrande kuporna kan ses i
såväl villaträdgårdar som i koloniområden.
– Trenden verkar förekomma
i hela landet och i alla storstäder, säger Lotta Fabricius Kristiansen, ordförande i Stockholms
läns biodlarförening.
Hon tror att det kan vara en
växande miljömedvetenhet som
ligger bakom ökningen, framför
allt i stan.
Snart är det dags för den kungliga jakten i Bergslagen. I år får kungen med följe jaga älg en dag i stället för två. Bytesdjuren måste räcka till vargarna
FOTO: SVEN LINDWALL
som lever i närheten.
Högvilt på jaktpass
Kungen kallar samman sitt nätverk för älgjakten i Bergslagsskogarna
Prins Carl Philip kommer och
kungen själv förstås. Prins
Daniel och Victoria däremot har
andra plikter.
Hemlighetsmakeriet är stort
inför den kungliga älgjakten. Ett
är dock säkert. I den tjugo man
starka truppen som intar Bergslagens skogar den 22 oktober
finns som vanligt friherrar,
grevar och toppchefer.
Mellan adel och direktörer varvas det från år till år en och annan
skjutkunnig OS-medaljör, politiker
eller landshövding.
Nära 250 000 jägare drar denna
vecka ut på pass för att fälla omkring 90 000 exemplar av skogens
konung. Vår egen monark, kung
Carl XVI Gustaf, hjälper vid minst
ett par tillfällen själv till i ”nedläggningsarbetet”. I jägarrockar och
stövlar brukar också till exempel
näringslivets ”sextontaggare” som
Mats Arnhög, Anders Lettström,
Mats Halvarsson eller Ewa Klingspor dyka upp. Ja, det kvinnliga jägarinslaget är som över allt annars
i näringslivet underrepresenterat
men ökar sakta men säkert, rapporteras det.
DE KUNGLIGA JAKTERNA sker på Svea-
skogs marker, först i Bergslagen i
trakten av Skinnskatteberg och
ett par veckor senare på vackra
Halle- och Hunneberg utanför
Vänersborg. Kungens jaktlag är
ett av drygt 3 300 som varje år
jagar vilt på Sveaskogs statliga
domäner.
Enligt Jimmy Pettersson, dotterbolags-vd på Sveaskog och jaktledare för de kungliga, drar bolaget
in totalt 75 miljoner kronor per år
i jaktarrenden. Nära 10 miljoner
går dock åt till att med bland annat flyg inventera älgstammen och
de skador som den åstadkommer
på skogen.
Kungajakterna brukar tilldra sig
medialt intresse. Ibland på grund
av mängden fällda djur, ibland på
inslaget av jaktlagets egna högdjur
och någon gång blir kungen själv
villebråd, som när han gett sin syn
på djur och natur, till exempel om
vargbeståndet härom året.
Och just vargen har även i år
begränsat tillgången på det kungliga bytet. Friluftslivet dras ner till
blott en jaktdag mot vanligtvis två.
Jimmy Pettersson berättar att den
vargflock som lever i jaktområdet
i Bergslagen beräknas fälla, liksom
andra vargflockar, 100–140 älgar
per år.
– Vi måste därför väga in vargens
behov i tilldelningen till jägarna,
säger Jimmy Pettersson.
En av de återkommande jaktdeltagarna i Bergslagen är Otto
Ramel, hovjägmästare på Övedskloster utanför skånska Sjöbo. Han
ser Sveaskog som ett föredöme på
vilt- och jaktvårdsområdet.
– Personligen hör jag dock till
dem som tror att man måste skjuta
av vargstammen. Men hur mycket
är svårt att säga, säger Ramel.
MEN OTTO RAMEL är liksom hovet lika
förtegen om vilka som kommer till
årets jakt.
– Det är kungen som bjuder in till
jakterna och vilka som kommer blir
offentligt först när allt är klart. Och
det är ytterst sällan någon tackar
nej, säger Otto Ramel.
THORBJÖRN SPÄNGS
[email protected] 08-738 10 16
DN GUIDAR
Här är männen och kvinnorna som har jagat med kungen
KUNGENS JAKTLAG 2009
Gustaf Adelswärd, friherre
Anders Borg, finansminister
Fred Bussler, lantbrukare och
skyttetränare
Claes D:son Bourghardt,
affärsman med verksamheter
i Kina
Birgitta JohansHans Dyhlén, vice ordförande
son-Hedberg
för Stockholms Auktionsverk
Carl von Essen, friherre
Louis de Geer, friherre
Carl Adam G:son Lewenhaupt,
greve
Hans Jonsson, styrelseordförande i Länsförsäkringar AB
Anders Lettström, ägare och
Björn Wahlroos
styrelseledamot i 2Entertain AB
samt vd för Sköldnora Fastighets AB
Thomas Lorenius, fastighetsägare
Gustaf Martin-Löf, entreprenör med tre investmentbolag.
Bo Stark, marknadschef samt
styrelseledamot i Norden
Maria Norrfalk
Väderstad – Verken AB
Axel Wachtmeister, greve
Carl-Gustaf Wachtmeister,
greve
Marie Wallenberg, styrelseordförande bland annat i
Stiftelsens Lundsbergs skola
Björn Åkerlund, civilingenjör
Otto Ramel, hovjägmästare
Anders Borg
och friherre
NÅGRA NYFRÄLSTA biodlare är
Per Stenvall och Ulrika Åslund
som bor i ett villaområde i Upplands Väsby utanför Stockholm.
De hade turen att förra vintern
köpa ett hus med ett tillhörande
bisamhälle. Per hade då funderat på att bli biodlare i tio år.
– Nu dök möjligheten upp.
Det var en biodling med bara en
kupa men vi har utökat till fyra
samhällen och kunnat skörda 153
kilo honung, säger Per Stenvall.
Det är inte ekonomiska intressen som ligger bakom den
relativt tidskrävande hobbyn.
Honungen äter de upp själva
eller ger bort i present.
– Nej, det är bara en bisyssla
och handlar snarare om ett intresse för natur och odling, säger han. HELENA BJÖRKVALL/TT
OCH HÄR ÄR FLER SOM
JAGAR KUNGLIGT
Claes Dahlbäck,
företagsledare
Melker Schörling,
koncernchef
Björn Wahlroos,
koncernchef
Magdalena
Birgitta JohanssonForsberg
Hedberg, styrelseproffs
Maria Norrfalk, landshövding
Magdalena Forsberg,
skidskytt
Ewa Klingspor,
styrelseledamot
Olof Stenhammar,
Hans Jonsson
finansman.
FOTO: HENRIK MONTGOMERY, CLAUDIO BRESCIANI, BERTIL ERICSON, HASSE ERIKSSON, BO HÅKANSSON, MAGNUS HALLGREN
Biodlarna Per Stenvall och
FOTO: FREDRIK SANDBERG
Ulrika Åslund.
GUIDE
Nästan 10 000
biodlare i Sverige
Det finns cirka 9 670 biodlare i hela landet.
Bisamhället består av
drottningen, arbetsbina
och drönare.
Ett bisamhälle kan
bestå av 60 000–
80 000 bin
Honungens lukt,
smak och färg beror på de blommor som
bina hämtat nektar från.
Honung innehåller cirka 75
procent sockerarter och cirka
20 procent vatten.
Svensk honung är oftast
fast i konsistensen eftersom
våra blommors nektar innehåller mycket druvsocker.
KÄLLA: SVERIGES BIODLARES
RIKSFÖRBUND
TT
•4