Transcript 06 SE Golvvärme

06 SE
Vägledning
Golvvärme
Dinesen om golvvärme
Februari 2011
Golvvärme under Dinesen golv
Sida 3
Sida 4
Innehåll
Golvvärme under Dinesen golv 6
Förutsättningar
Fukt Träets egenskaper Värmebehov Värmeförluster Tilledningstemperatur och yttemperatur 6
6
7
8
8
Typer av golvvärme
Golvvärme med värmeslangar i betong Golvvärme med värmefördelande skivor Elektrisk golvvärme 9
9
9
Konstruktion
Golvvärme i betong 10
Direkt på betong med värmeslangar 10
Golvspånskiva på betong med värmeslangar 10
Golvvärme med värmefördelande skivor 11
Värmefördelande skivor på brädor ovanpå reglar
11
Värmefördelande skivor på brädor mellan reglar 12
Självbärande värmefördelande skivor på reglar 12
Golvvärmespånskivor på reglar 13
Golvvärmespånskivor på betong 13
Thermisol värmesgolvskivor 14
Limning14
Test, start och drift 15
Frågor och svar om golvvärme 16
Dinesens rekommendationer 19
Vägledning 20
Innehåll | Sida 5
Golvvärme under Dinesen golv
Dinesen har använt golvvärme under sina golv sedan 1995. Golvvärme är under de rätta förutsättningar
en helt oproblematisk uppvärmningslösning!
Rent principiellt är vattenburen golvvärme bara en plastslang, som byggs in i golvkonstruktionen. Genom
att leda varmt vatten genom slangen uppvärms golvkonstruktionen och därmed rummet.
I ett väl isolerat hus kan golvvärme fungera som den enda värmekällan. Vid andra tillfällen kan det finnas
behov av supplement i form av radiatorer, värmeåtervinning eller kamin.
Det är alltså helt möjligt och realistiskt att lägga in golvvärme under ett massivt trägolv.
För att golvvärmen ska kunna vara den enda värmekällan, ska golvets yta kunna avge mer värme än
rummets totala värmeförlust. I ett nybyggt hus, som uppfyller de isoleringsmässiga byggnadskraven, är
detfa inte något problem, men nedanstående punkter bör ändå alltid övervägas.
Få en beräkning av byggnadens värmeförluster, så att förutsättningarna är de rätta, framför allt vid renovering eller i äldre hus.
Förutsättningar
Fukt
Oavsett om det finns golvvärme eller inte, så är betongfukt ytterst skadligt för det torra trägolvet. Det
är synnerligen viktigt att betongen har fått torka, så att den max innehåller 85% RF. Om man gjutit in
värmeslangar i betongen, bör man inte starta golvvärmen förrän betongen efter 30 dagar har härdat.
Även under sommarmånaderna ska golvvärmen vara påkopplad i minst en månad, innan golvet läggs
och betongfukten ska alltid mätas innan golvläggningen startar. Om man inte sätter på golvvärmen i god
tid, kommer den sista fukten att avdunsta först efter det att eldningssäsongen startat, vilket kan medföra
stora skador på golven.
Det ska alltid läggas en ångspärr ovanpå det torra betonggolvet.
Rummets fuktighet
Betongens fuktighet
Bjälklagets fuktighet
Reglarnas fuktighet
Spånskivornas fuktighet
Ångspärr 35 - 65% RF
Max 85% RF
Max 10 - 12%
Max 10 - 12%
Max 8 - 10%
Minimum 0,20 mm PE-folie
Träets egenskaper
Trä är ett hygroskopiskt material, dvs att trä drar till sig fukt från och avger fukt till det omgivande rummet.
Dinesen golv är vid leverans nedtorkade till 8 – 10% träfuktighet, vilket motsvarar en relativ fuktighet på mellan
40 – 50%. Faller fuktigheten så avger träet fukt och det krymper i bredd, varigenom det uppstår springor. Ju
högre yttemperaturen blir, desto lägre blir luftfuktigheten precis ovanför golvet och ju mera krymper träet.
Sida 6 I Förutsättningar
Man bör därför eftersträva att luftfuktigheten inte understiger 35% RF. Under vintern uppstår alltid springor
mellan golvbrädorna och många menar, att det är under denna årstid som ett trägolv är som vackrast.
För att motverka att den låga luftfuktigheten ska torka ut golven, är det fördelaktigt att behandla dem
med lut och olja.
Ett materials förmåga att leda värme kallas värmeledningsförmåga= λ (W/m°K). För trägolv gäller att
värmeledningsförmågan beror på träets täthet eller densitet (kg/kubikmeter). Därför har Ek en lite bättre
värmeledningsförmåga är Douglas.
Ek
Douglas
0,17
0,13
Ett materials isolans eller värmemotstånd räknas ut genom att dividera materialets tjocklek med dess
värmeledningsförmåga. Isolans är alltså ett uttryck för isoleringsförmågan och betecknas normalt R.
R=tjocklek/värmeledningsförmåga
Exempel på isolans:
28 mm Douglas
35 mm Douglas
30 mm Ek
0,028 : 0,13=0,22
0,035 : 0,13=0,27
0,030 : 0,17=0,18
Som man ovan kan utläsa av exemplen, så isolerar ett tjockare golv bättre en ett tunnare golv. Därför kan
det vara nödvändigt att använda en högre tilledningstemperatur för att få en önskad yttemperatur. Påverkan på energiförbrukningen är ytterst minimal. Skillnaden i energiförbrukning mellan ett klinkergolv och
ett massivt 28 mm trägolv är maximalt 5 – 10%. Skillnaden mellan ett 28 mm och ett 35 mm douglasgolv
är högst några få procent. Om tilledningstemperaturen ökas från 30° till 45°C, stiger värmeförbrukningen
endast med 6%.
Värmebehov
I samband med att bostäder projekteras, önskar man att kunna säkra att rumstemperaturen en normal
vinterdag ligger på 20 – 21°C. Isoleringskraven har genom tiderna ökat mycket och det avspeglas också
i husens energiförbrukning. Värmeförbrukningen i nyare hus brukar ligga på ca 35 – 45 W/kvm, medan
motsvarande tal för äldre hus kan vara ca 45 – 75 W/kvm. Man bör därför låta göra en beräkning av
byggnadens faktiska värmebehov.
Ett trägolvs yttemperatur får aldrig överstiga 27°C och ytan kan därför max avge 75 W/kvm. Yttemperaturen i ett välisolerat hus ligger typiskt 2 grader över den önskade rumstemperaturen. Ju sämre husets
isolering är, desto högre behöver yttemperaturen nödvändigtvis vara.
Förutsättningar I Sida 7
Värmeförluster
Om huset är dåligt isolerat, kan det vissa dagar vara svårt för golvvärmen att skapa den rumstemperatur som önskas. Det kan bero på stora värmeförluster genom golv, väggar, tak och fönster. Byggregler
uppställer krav på isoleringsförmåga, det sk U-värdet och dessa krav ska efterlevas. U-värdet för golv
för mindre byggnader får inte överstiga 0,12. Det kräver en isolering på min 250 mm polystyren. Just
värmeförlusten genom grunden har stor betydelse för värmeförbrukningen. Var dessutom observant på
köldbryggor och otätheter. Byggregler anger också U-värden för väg, tak, fönster, ytterdörrar etc. Värmeförlusten genom fönster är, oavsett glastyp, långt större än förlusten genom väggarna och fönsterytan har
därför stort inflytande på den samlade värmeförlusten.
Var uppmärksam på att fönstrens placering i olika vädersträck, öppna fält och större vatten kan bidra
till ännu större värmeförluster, liksom köldras från fönsterrutorna kan vara av stor omfattning. Detta bör
korrigeras med konvektorer, radioatorer nedsänkta i golvet, längs fönster som går helt ned till golvet.
Konvektorerna kan dessutom användas för att snabbuppvärma ett rum, och eftersom gallret ovanpå
konvektorerna kan tillverkas i samma träslag som golvet, kan de tillföra rummet en vacker arkitektonisk
kvalitet. Antalet ytterväggar i ett rum har stort inflytande på värmeförlusten. Ju flera ytterväggar, desto
större värmeförlust. Var särskilt observant på små tillbyggnader med tre ytterväggar och ev stora fönsterpartier, då även storleken på den värmeavgivande golvytan har betydelse för rummets uppvärmning. Ytan
reduceras av bl a köksinredning och skåp. Heltäcknings- och andra mattor begränsar värmeavgivelsen,
samtidigt som temperaturen under en heltäckningsmatta kan överstiga 27°C. Små rum kan därför vara
svårare att värma upp än stora rum. Rum med stor takhöjd eller som går upp till takbjälkarna kan också
ha stora värmeförluster.
Tilledningstemperatur och yttemperatur
Tilledningstemperaturen beror på effektbehovet och på valet av golvbeläggning. Normalt ligger tilledningstemperaturen mellan 30° och 45°C och bör inte överstiga 50°C. Tilledningstemperaturen har
begränsat inflytande på värmeförbrukningen. Om temperaturen ökas från 30° och 45°C, stiger värmeförbrukningen endast med 6%, då det är temperaturskillnaden mellan tilledningsvattnet- och returvattnet,
som har betydelse för värmeförbrukningen. Det är obetydligt dyrare att värma upp ett tjockt brädgolv än
ett tunt lamellträgolv, men det kräver en högre tilledningstemperatur för att säkerställa den nödvändiga
yttemperaturen.
Trägolvets yttemperatur får inte överstiga 27°C, eftersom en högre temperatur kan vara skadligt för
golvet.
Rumstemperaturen styrs av termostater i de olika rummen. Termostaterna öppnar och stänger värmetillförseln för att härigenom reglera den överskottsvärme som kommer från människor, solljus, belysning
mm. Termostaterna placeras på innerväggar 1,5 m över golvet så att de inte påverkas av infallande
solljus. Rumstermostater kan fås med ledning eller trådlösa.
Sida 8 I Förutsättningar
Typer av golvvärme
Golvvärme kann vara vattenburen och man särskiljer mellan golvvärme med värmeslangar i betong och
golvvärme med värmeslangar på värmefördelande skivor. Elektrisk golvvärme används också
Golvvärme med värmeslangar i betong
Golvvärme med värmeslangar i betong betyder att golvvärmeslangar gjuts ned i betong, som fördelar
värmen över hela golvytan. Betongen har god värmeledningsförmåga, men det stora problemet är att
betong ackumulerar stora mängder värme och därför reagerar mycket långsamt. När det sker en ändring
i värmetillförseln genom solljus eller många människor, fortsätter betongen att vara varm länge efter det
att termostaten stängt av värmen. När det senare behövs mera värme, är uppvärmningsperioden relativt
lång, eftersom den stora betongmassan ska värmas upp innan värmen når upp till trägolvet. Därför är
rumstemperaturen inte så enkel att styra med denna typ av golvvärme, som det är med golvvärme med
värmefördelande skivor. Fördelen med golvvärme i betong är dock att golvuppbyggnaden är enkel och
att golvvärmen kan användas vid uttorkningen av betonggolvet. Golvvärmeinstallationer i betong görs av
betongarbetare och VVS-entreprenörer.
Golvvärme med värmefördelande skivor
Denna typ av golvvärme är uppbyggd med hjälp av värmefördelande skivor av aluminium, där värmeslangarna är placerade i formpressade spår. Värmefördelande skivorna ligger direkt under trägolvet och
eftersom aluminium leder värme otroligt bra, fördelas värmen snabbt ut under hela golvytan. Aluminium
reagerar snabbt på förändrade värmebehov och därför känns rumstemperaturen mera jämn och behaglig
än med den betongbaserade golvvärmen. Konstruktionen är lite mer komplicerad, men ger samtidigt ett
mer behagligt golv att gå på, då undergolvet oftast är en regelkonstruktion. Golvvärme med värmefördelande skivor installeras av snickare och VVS-entreprenörer.
Elektrisk golvvärme
Elektrisk golvvärme byggs oftast med värmeledningar som läggs ovanpå en regelkonstruktion. Som med
övriga typer av golvvärme får inte yttemperaturen överstiga 27°C. I ett fritidshus kan elektrisk golvvärme
knappast rekommenderas, om golvvärme inte ska svara för husets basvärme och den huvudsakliga
värmeregleringen sköts med hjälp av radiatorer. Golvvärmen bör under den kalla årstiden vara konstant
tillsluten och därför är det ingen fördel att kunna slå på den via mobiltelefon på väg till fritidshuset. Elektrisk golvvärme installeras av snickare och elektriker.
Typer av golvvärme I Sida 9
Konstruktion
Golvvärme i betong
Golvvärmeslangarna är fastgjorda till ett armeringsnät och gjuts in i ett 10 cm tjock lager av betong
ovanpå isoleringen. Uppbyggnaden är enkel och ställer endast krav på att slangen är ordentligt fastgjord
tlll armeringsnätet och att betonggolvets yta är jämn och plan och högst avviker med +/-2 mm på 2 m
mätlängd. Betongfukten får inte överstiga 85% RF och isoleringen ska göras i överensstämmelse med
gällande byggregler.
Direkt på betong med värmeslangar
Ovanpå betongen läggs en ångspärr av min 0,20 mm PE-folie med min 20 cm sammantejpat överlapp.
Ångspärren får inte bli perforerad av ojämnheter i betongen. Ovanpå detta läggs grå golvpapp (500gr/
kvm) eller liknande stegljudsdämpande material. Golvbrädorna görs fast direkt i betongen med spånskruv
och en plastplugg. Det är viktigt att brädorna trycks hårt mot underlaget. Nackdelen med denna metod
är att golvet blir relativt hårt att gå på och att risken för att brädorna buktar sig ökar. Dessutom kräver den
direkta skruvningen av golvbrädorna att man har kontroll över var vattenslangarna ligger, så att man inte
borrar eller skruvar i dem. Det tar också längre tid att fästa brädorna i betong än i andra material.
Golvbräda
Golvpapp
Ångspärr
Betong
Värmeslang
Figur 1
Golvspånskivor på betong med värmeslangar
Ovanpå betongen läggs en ångspärr av min 0,20 mm PE-folie med min 20 cm sammantejpat överlapp.
Ångspärren får inte bli perforerad av ojämnheter i betongen. 22 mm golvspånskivor läggs ut över hela
golvytan. Spånskivorna läggs på tvären av rummet, så att golvbrädorna kan läggas på längden. Ovanpå
detta läggs grå golvpapp (500gr/kvm) eller liknande stegljudsdämpande material. Brädorna skruvas
antingen fast med dold skruvning eller uppifrån med träpluggar. Fördelen med denna metod är att det är
enkelt att montera golvet. Pga det tjockare lagret av trä, ska tilledningstemperaturen höjas något, men
detta har knappast någon påverkan på värmeförbrukningen. Denna lösning är effektiv för att åtskilja
betong- och träkonstruktionen.
Golvbräda
Golvpapp
Golvspånskiva
Ångspärr
Betong
Värmeslang
Figur 2
Sida 10 I Konstruktion
Golvvärme på värmefördelande skivor
Golvvärme på värmefördelande skivor är den klart bästa lösningen. Man får både den mest snabbreagerande golvvärmekonstruktionen och dessutom ett golv som det är behagligare att gå på. Visserligen
kostar denna lösning något mer, men de komfortmässiga fördelarna bör väga tyngst.
Värmefördelande skivor på brädor ovanpå reglar
Brädorna ska ligga i samma riktning som reglarna. Brädor bör alltid läggas i huset längdriktning. Därför
kräver denna lösning att reglarna läggs i husets längdriktning så att brädorna kan läggas på tvärs av
dessa. Reglarna läggs med ett avstånd av ca 60 cm och isolering läggs mellan dem. Ovanpå läggs
ett lager av hyvlad 21/28 x 95/120 mm brädor på ett avstånd av 30 mm, så att det finns plats för de
värmefördelande skivornas spår. De värmefördelande skivorna läggs ut och spikas längs ena sidan. Efter
montering av värmeslangarna läggs golvpapp ut och golvbrädorna skruvas fast i brädorna. Var observant
på var värmeslangarna ligger.
Golvbräda
Golvpapp
Värmefördelningsskiva
Bräda
Värmeslang
Regel
Ångspärr
Betong
Figur 3
Konstruktion I Sida 11
Värmefördelande skivor på brädor mellan reglar
Golvbrädorna ska läggas på tvärs av reglarna. Denna variant kan användas till ett bjälklag eller ett nytt
regellag med ett avstånd på c/c 60 cm. Isolering läggs mellan bjälkarna/reglarna. Med ett avstånd av
60 cm fästs min 45 x 45 mm hyvlade läkter mellan bjälkarna/reglarna. De sänks ned så att brädornas
över­­­sida kommer att ligga i samma nivå som bjälkarnas/reglarnas översida. Ett lager av hyvlad
21/28 x 95/120 mm brädor läggs på ett avstånd av ca 30 – 50 cm, så att det finns plats till de värmefördelande skivornas spår. Värmefördelande skivorna läggs ut och spikas längs ena sidan. Efter montering
av värmeslangarna läggs golvpapp (500 gr/kvm) ut och golvbrädorna skruvas fast i bjälkarna/reglarna.
Var observant på var värmeslangarna ligger.
Golvbräda
Värmefördelningsskiva
Golvpapp
Värmeslang
Bräda
Läkt
Bjälke el Regel
Isolering
Ångspärr
Betong
Figur 4
Självbärande värmefördelande skivor på reglar
Reglarna läggs med ett avstånd av c/c 60 cm och det isoleras mellan dem. De självbärande värmefördelande skivorna läggs direkt på reglarna och spikas fast till dessa genom de tvärgående stålbanden.
Efter montering av värmeslangarna läggs golvpapp (500 gr/kvm) ut och golvbrädorna läggs på tvärs av
reglarna och skruvas fast i dessa.
Golvbräda
Golvpapp
Stålband
Värmefördelningsskiva
Värmeslang
Bjälke el Regel
Isolering
Ångspärr
Betong
Figur 5
Sida 12 I Konstruktion
Golvvärmespånskiva på reglar
Ovanpå ett isolerat regelfack med c/c avstånd på max 60 cm läggs en 22 mm golvvärmespånskiva.
Spånskivan har urfrästa spår, avsedda för de värmefördelande skivorna och 16 eller 17 mm värmeslangar. Härefter läggs golvpapp (500 gr/kvm) ut och golvbrädorna skruvas fast i spånskivan. Var uppmärksam på slangarnas placering.
Golvbräda
Golvpapp
Värmefördelningsskiva
Värmeslang
Golvvärmespånskiva
Bjälke el Regel
Ångspärr
Betong
Figur 6
Golvvärmespånskiva på betong
På det torra och utplanade betonggolvet läggs en 22 mm golvvärmespånskiva ovanpå en min 0,20 mm
ångspärr med 20 cm sammantejpat överlapp. Härefter läggs golvpapp (500 gr/kvm) ut och golvbrädorna
skruvas fast i spånskivan. Var uppmärksam på slangarnas placering.
Golvbräda
Golvpapp
Värmefördelningsskiva
Värmeslang
Golvvärmespånskiva
Ångspärr
Betong
Figur 7
Konstruktion I Sida 13
Thermisol värmegolvskivor
Thermisol är ett golvvärmesystem, där man med polystyren bygger ett isoleringslager direkt på en avvägd grusbädd. Man lägger ut min 25 cm polystyren, ovanpå vilken läggs en ångspärr och lager av 50 x
50 mm reglar per 60 cm. Mellan reglarna läggs först ett lager av 25 mm polystyren och därefter 25 mm
Thermisol värmegolvskivor. Efter monteringen av vattenslangarna läggs golvpapp (500 gr/kvm) ut och
golvbrädorna skruvas fast i reglarna.
Golvbräda
Golvpapp
Regel
Värmegolvskiva
Värmeslang
Polystyrenskiva
Ångspärr
Polystyrenskiva
Avvägd grusbädd
Figur 8
Limning
Denna vägledning beskriver limning av Dinesen Douglas och Ek golvbrädor i hela eller fallande längder, i
max 500 mm plankbredd. Plankbredder större än 300 mm ska på baksidan – under varje nedre notläpp
– fasas med ca 5 mm limfas på skrå så att limmet inte pressas upp i not- och fjäderfogar vid limning.
Limning ska inte kombineras med andra metoder för att fästa golv och brädorna ska endast göras fast till
underlaget genom limning. Lägg märke till att golvplankorna aldrig får limmas på långsidorna.
Luftfuktigheten bör ligga mellan 35 och 65% RF och bör under vintern inte överstiga 50% RF.
Temperaturenbör ligga mellan 18 och 25º C.
Brädorna kan normalt läggas med det samma och behöver inte acklimatiseras i rummet. Om vintern bör
brädorna dock ligga i rummet 1 - 2 dygn före läggning.
Använd Sika AcouBond System med Sika-Layer – 03 matta och SikaBond T52 FC lim. Följ Sikaanvisningarna noggrant avseende bland annat:
- Klimatförhållanden vid limningen
- Underlagets typ, planhet, vidhäftförmåga/primer och fuktighetsgrad
- Användning av verktyg
- Torktid för ev spackel, primer, fogmassa mm
- Limmets monteringstid
- Förhållanden för golv med golvvärme
Sida14 I Test, start och drift
Utöver anvisningar för limmet följes anvisningarna i Dinesens övriga vägledningar.
Sikas krav gällande fukt/restfukt måste följas på samtliga underlag. För underlag av betong/cement får
restfukten inte överstiga 85% RF och på dessa underlag ska Sika Primer MB fuktspärr användas.
För underlag av anhydrit får restfukten inte överstiga 65% RF och på detta underlag ska Sika Primer MB
fuktspärr inte användas. För ytterligare information, kontakta Sika.
Vid undergolv av betong/cement, anhydrit med ingjutna värmeslingor ska golvvärmen ha varit påkopplad
i minst en månad före limning. Kontakta Sika för limning på andra underlag, t.ex. spånskiva, fibergips,
keramiska klinker osv.
För golv med golvvärme ska värmen ha varit avstängd i minst 24 timmar före limningen. Golvvärmen får
startas tidigast sju dygn efter limningen och uppvärmningen ska göras långsamt.
För att säkra tillräckligt tryck över hela golvytan, t ex när limningen avbryts vid arbetsdagens slut, ska
brädorna belastas med sandsäckar som väger ca 8 - 10 kg, eller med hinkar med sand el dyl.
Belastningen ska fördelas jämnt över golvet, så att det ligger ca en belastningsenhet per m² intill dess att
limmet härdat. Detta är särskilt viktigt längs golvets kanter och på de sist lagda brädraderna. Golvet får
inte beträdas innan limmet torkat, normalt först efter minst 24 timmar.
Slipning och ytbehandling får tidigast utföras 48 timmar efter avslutad limning.
För ytterligare information gällande Sika-produkter, kontakta Sika Sverige AB på tel. +46 08-621 89 00.
Test, start och drift
Det är viktigt att VVS-entreprenören har provtryckt anläggningens täthet, har kontrollerat att slangarna
passar med uppgifterna om rummets storlek och att termostaterna fungerar. Vidare ska ägaren få en
bruksanvisning och en grundlig instruktion i hur anläggning fungerar. Golvvärmen ska startas upp långsamt. Den första veckan får tilledningstemperaturen inte var högre än 25°C och därefter kan den höjas
med max 5°C var annan dag, tills den önskvärda yttemperaturen är nådd. Om tilledningstemperaturen
ökas för snabbt, kommer golvbrädorna att bukta sig för mycket. Man låter ofta golvvärmeanläggningen
köra året runt, eftersom den är termostatreglerad och därför endast använder värme, när termostatens
startpunkt nåtts.
Test, start och drift I Sida 15
Frågor och svar om golvvärme
Medför golvvärme att det uppstår det flera springor, sprickor eller andra skador?
Om luftfuktigheten hålls mellan 30 och 60% RF ska golvvärme inte ge anledning till springor osv. Om
golvets yttemperatur överstiger 27°C kommer luftfuktigheten att bli under 30%, vilket kan bidra till att uttorka träet och att sprickor uppstår.
Låg luftfuktighet och bristande underhåll kan ge springor och småsprickor.
Blir sprickorna större pga golvvärme?
Trä försöker alltid att finna en fuktighetsbalans med sin omgivning. Dinesen golv är torkat ned till 8 – 10 %
och kommer, oavsett om man har golvvärme eller ej, att krympa under vintern, då luftfuktigheten är låg.
Med en rumsfuktighet på mellan 40 – 45% RF, kommer träet att få en träfukt på 8%. Faller luftfuktigheten
till 30% RF, blir träets fuktighet 6%, vilket medför att träet krymper. Golvvärme vill i sig själv inte ge några
större sprickor pga av krympningen. Ju högre yttemperatur – desto större sprickor. Man kan förvänta att
brädorna i genomsnitt krymper med 1% av bredden.
Kommer brädorna att få skålning/kuping med golvvärme?
Golvbrädorna får med årstidsvariationerna en liten skåling/kuping. Det ligger i träets natur och uppstår
oavsett om man har golvvärme eller ej och saknar betydelse. Större skåling/kuping uppstår endast om
huset har ett fuktproblem och om byggfukten inte torkats ut före golvläggning.
Knarrar golvet mer med golvvärme?
Om rekommendationerna beträffande temperatur och luftfuktigheten uppfylls, kommer golven inte att
knarra pga golvvärmen. Golvknarr beror oftast på fuktiga reglar, för stort avstånd mellan reglarna eller för
dålig regelstöd. Stora svängningar i temperatur eller luftfuktighet kan dock medföra att enskilda brädor
knarrar lite.
Kräver golvvärme större avstånd mellan vägg och golv?
Avståndet till väggar, rördragningar osv ska ge plats för de utvidgningar, som uppstår när träet under
sommaren upptar fukt och därmed blir bredare.. Utvidgningen är oberoende av golvvärmen och därför
ska man endast hålla sig till de anvisade 10 – 15 mm.
Sida 16 I Frågor och svar om golvvärme
Kan golven läggas flytande?
Nej, Dinesen golv ska alltid skruvas fast mot underlaget och får aldrig limmas på långsidorna.
Varför får yttemperaturen inte överstiga 27°C?
Temperaturer över 27°C är inte behagliga. När temperaturen överstiger 27°C kan luftfuktigheten bli lägre
än 30% RF, vilket torkar ut träet med risk för sprickor och springor. Om huset är välisolerat, blir det aldrig
nödvändigt att ha en så hög temperatur.
Kan det bli tillräckligt varmt i rummet med så tjocka golvbrädor?
Det går absolut att få en rumstemperatur på ca. 20°C. Det kräver naturligtvis att huset är välisolerat och
att övriga råd och instruktioner beträffande Dinesen golvvärme har följts. I äldre hus med bristfällig isolering är det oftast nödvändigt med supplerande värmekällor.
Blir energiförbrukningen högre med massiva trägolv än med 15 mm lamellträgolv?
Eftersom trä har en isolerande effekt, uppstår en värmeförlust upp genom hela konstruktionen. Det betyder att ju tjockare lager som värmen ska igenom, desto större blir värmeförlusten. Det kommer därför att
behövas en högre tilledningstemperatur under ett tjock golv, för att nå samma yttemperatur, än under ett
tunnare golv. Det är dock inte detsamma som att energiförbrukningen blir väsentligt större.
Blir energiförbrukningen högre när tilledningstemperaturen höjs?
Första gång vattnet ska värmas upp till 45°C istället för 35°C, kostar det lite mer energi, men under tiden
därefter spelar det ingen roll. Det beror på att energiförbrukningen enbart beror på temperaturskillnaden
mellan tilledningsvatten och returvatten.
Ska golvvärme köra under sommaren?
Då golvvärme styrs av en rumstermostat, kopplas värmen endast på, när det finns behov för det. Därför
är det knappast någon större utgift förknippad med att låta golvvärme vara påkopplad också sommartid.
Om betonggolvet är dåligt isolerat, kan man under sommaren riskera att betongen upptar fukt, vilket
skulle kunna skada golvet. Om konstruktionen däremot gjorts på rätt sätt, kan man stänga av golvvärmen. Man ska då vara uppmärksam på att när golvvärmen ska startas igen, så ska det göras etappvis
över några dagar.
Frågor och svar om golvvärme I Sida 17
Varför får det inte vara luft mellan trägolvet och golvvärmen?
Luft är en mycket dålig värmeledare, vilket är anledningen till att det inte ska finnas luft mellan
golvvärmen och trägolvet. Av samma skäl ska det alltid läggas golvpapp (500 gr/kvm) ovan på de
värmefördelande skivorna. Luft under golvbrädorna kan medverka till att en tillräcklig yttemperatur
inte uppnås. Dessutom kan luften under golvbrädorna bli extremt torr, vilket skulle kunna torka ut
golven, med skador som följd.
Varför är det så viktigt hur golvvärmen startas?
Träet ska ha lov att långsamt vänja sig till temperaturförändringarna. Om det går för fort med uppstarten av värmen, kan träet komma att få skålning/kuping. Det gäller både vid första start efter det
att golvet lagts och senare när eldningssäsongen närmar sig och golvvärmen ska sättas på.
Varför rekommenderar ni lut och olja som ytbehandling?
Luten öppnar träets porer, så att oljan lättare kan tränga ned i träet. Oljan lägger sig som en hinna
över brädornas översida, vilket förhindrar slitage direkt på brädorna.
Kan inte lut och såpa användas?
Lut och såpa kan helt klart användas. Men det krävar att man är mera uppmärksam på golvets
välbefinnande och generellt sett också tvättar golvet oftare. Med såpa kan det lättare uppstå små
uttorkningssprickor i träets översida.
Vad betyder rumstemperaturen för energiförbrukningen?
Om rumstemperaturen kan sänkas från 22°C till 21°C, kan man spara 10% av värmeförbrukningen.
Sida 18 I Frågor och svar om golvvärme
Dinesen rekommenderar
• Använd golvvärme med värmefördelande skivor. Det ger den kortast reaktionstiden och den enklaste
styrningen.
• Huset ska uppfylla byggreglerne beträffande U-värden.
• Bygg konvektorer framför fönster som går ned till golvet.
• Starta alltid golvvärmen långsamt.
Dinesen rekommenderar I Sida 19
Vägledning
Har Ni behov av ytterligare råd eller vägledning, är Ni välkommen att kontakta Dinesen på telefon
+45 7455 2140, där Ni också kan beställa och köpa produkterna i Dinesens skötselserie för trägolv.
Dinesen
Klovtoftvej 2, Jels
DK-6630 Rødding
Tel +45 7455 2140
[email protected]
www.dinesen.com
Råd och vägledning om golv, golvläggning och skötsel
Isolering. Roxull+46 3657 0525 0
Golvvärme, vattenburen Golvvärme, elektrisk Uponor +46 2233 8000
DEVI
+46 8445 5100
Dinesen Vägledninger
01 – Dinesen läggningsvägledning för Douglas-golv i hela längder
02 – Dinesen läggningsvägledning för Douglas-golv i fallande längder
03 – Dinesen läggningsvägledning för ekträgolv i fallande längder
04 – Dinesen fuktvägledning
05 – Grundbehandling och skötsel av Dinesen golv
06 – Dinesen om golvvärme
Instruktionsvideo (Slipning, Grundbehandling, Skötsel) www.video.dinesen.com
Dinesens vägledningar tar utgångspunkt i danska förutsättningar och regelverk, varför förbehåll tas för nationella regler.
Observera att vi endast kan ge råd och vägledning om våra egna produkter, och att vi inte erbjuder någon rådgivning
härutöver.
För rådgivning om andra byggnadsdelar och produkter bör man vända sig till en fackman.
Vi reserverar oss likaså för ev tryckfel.
Sida 20 | Vägledning