Transcript PM om Vattenfrågor - Älvstaden

PM om Vattenfrågor
till program för Frihamnen och del av Ringön
- Kvillebäcken,
sid 2
Kretslopp och Vatten, 2014-03-24
- Lokal dagvattenhantering,
sid 7
Kretslopp och Vatten, 2014-03-19
- Dagvatten i gata,
Ramböll, koncept 2014-03-17
sid 12
PM
1(5)
2014-03-24
Hilde Hagen Björgaas
KVILLEBÄCKEN
Sammanfattning
• Kretslopp och vatten rekommenderar att förlänga befintlig utloppsledning från Herkulesgatans pumpstationen så att utloppspunkten ligger utanför hamnbassängerna. Se föreslagen dragning av utloppsledning samt befintliga utloppspunkter i bilaga 2. Förlängning av denna utloppsledning kommer att skona framtida bebyggelse från lukt och
vatten påverkat av avlopp. Vid intensiva och/eller långvariga regn kommer Kretslopp
och vatten på samma sätt som i dag behöva bräddpumpa utspätt avloppsvatten till
Kvillekanalen.
•
För Kvillebäckens nya dragning från Herkulesgatans pumpstation till bäckens utlopp
krävs att bäckens bredd i botten är minst 10 meter. Bäckens bredd i överkant beror på
framtida marknivåer och släntlutningar men Kretslopp och vatten rekommenderar att
avsätta minst 35 meter för bäckfåran. Modellering av bäckens flöde bör göras snarast
för att klargöra vilken sektion som krävs.
•
Ytorna runt Kvillebäcken bör vara översvämningståliga. Bäcken kan bli ett trevligt
inslag i närmiljön om den utformas på rätt sätt, och ytorna runt bäcken kan göras multifunktionella så att dom kan användas vid normalt vattenstånd i älv och bäck.
Naturmiljö
Kvillebäcken rinner från Hökälla söderut mot Brämaregården. Vid Herkulesgatan övergår
bäcken i Kvillekanalen, en grävd kanal som mynnar i Lundbyhamnen strax söder om
Lundbyleden. Den utgör en del av Göteborgs hamn och var tidigare, före Lundbyledens
tillkomst och borttagande av öppningsbar järnvägsbro, farbar med båtar. Kvillekanalen
fyller numera ingen funktion som transportled.
Historiskt sett har Kvillebäcken varit en viktig grön ådra genom centrala Hisingen, och
bedöms av Miljödomstolen (vattendom 441-05) som ett regionalt värdefullt naturområde
bland annat på grund av förekomsten av ett livskraftigt bestånd av växten knölnate. Kvillekanalen bedöms som mindre känslig för ingrepp jämfört med Kvillebäcken, dels på grund
av dess påverkade karaktär med utfyllda stränder och dels att knölnate inte har noterats här
förutom ett par mindre förekomster nedströms Lundbyleden.
Kvillebäckens flöden
Flödena i Kvillebäcken och Kvillekanalen är inte konstanta utan växlar med årstid och
nederbörd. Bäckens basflöde, den vattenföring som inte kan hänvisas till något speciellt
nederbördstillfälle, är beräknad till 0,150 m3/s. Högsta högvattenflöde i Kvillekanalen med
ca 10 års återkomsttid uppskattas till 18,5 m3/s.
Flödesvariationerna i Kvillebäcken är alltså kraftiga, och påverkas av naturmarksavrinning,
avrinning från urbana ytor och flödet från Herkulesgatans pumpstation vid bräddning. I
tillägg blir bäcken också mycket påverkad av Göta Älv, som både vid normalt men framför
allt högt vattenstånd gör att också vattennivån i Kvillebäcken blir betydligt högre än vid
normalflöden.
PM
2(5)
2014-03-24
Tvärsektioner
Vid planering av Frihamnen och utformning av Kvillekanalen är det viktigt att en tillräcklig stor tvärsektion åstadkoms och att bäckens kapacitet behålls. Bäckens bottenbredd vid
utloppet och uppströms till Herkulesgatans pumpstation bör inte understiga 10 meter, förutsatt dagens bottennivåer. Bäckens släntlutning kan först bestämmas när marknivåerna är
klara, men Kretslopp och vatten rekommenderar avsätta minst 35 meter för bäckens bredd
från Herkulesgatan till bäckens framtida utlopp.
Rekommenderad tvärsektion behövs för de stora flöden som uppträder vid kraftiga
och/eller långvariga regn. Om man kompromissar med detta krav kommer vatten kunna
stiga upp i bäcken och orsaka översvämning av ytor runt Backaplan.
Vattendom
Miljödomstolen lämnade PEAB, Göteborgs kommun och Göteborgs Frihamns AB tillstånd
att 2005 utföra fyllnad i Kvillekanalen och förlägga en ledning i kanalen, som flyttade dåvarande utsläppspunkt för merparten av det bräddade spill- och dagvattnet från pumpstationen till Lundbyledens östra sida. Om fortsatt planering inom Frihamnen innebär att ändra läge på bäcken måste omprövning av denna vattendom sökas.
Skydd mot höga nivåer i havet – port Kvillebäcken
Två scenarier innebär en slussport mot Kvillebäcken, "Slussport Kvillebäcken" och "Vall
inre vatten och älv".
Vid hög nivå i älven stängs en port in mot Kvillebäcken och bäckens flöde pumpas till Frihamnsbassängen. Pumpning av dagvatten innebär alltid en risk, och magasineringskapacitet uppströms Kvillebäckens utlopp är mycket begränsat. Vissa ytor uppströms ligger lågt
(+1,4, +1,6, +1,7: Turbingatan, Swedenborgsgatan) och riskerar översvämmas vid skyfall
och exempelvis elavbrott. En plan för dagvattenavledning (Plan B) för områden uppströms
Kvillebäckens utlopp måste tas fram för att utreda vilka skyddsåtgärder som kan göras i
lågtliggande områden uppströms utloppet. Dessutom måste tillräcklig plats för en större
pumpstation och reservkraftaggregat avsättas (600-1000 m2).
Kretslopp och vatten rekommenderar för alla scenarion att se över vilka ytor som måste
översvämningssäkras och hur vattnet ska rinna på ytan vid kraftiga regn och eventuellt
bortfall av el.
Herkulesgatans pumpstation
Herkulesgatan pumpstation är en av Kretslopp och vattens största pumpstationer och avleder avloppsvatten från större delarna av Hisingen (bilaga 1). Pumpstationen är också en
viktig del av hela regionens avloppsavledning, då den kan avlasta Ryaverket vid höga flöden in till avloppsreningsverket. Till pumpstationen kommer dels separerat spillvatten, dels
kombinerat avloppsvatten samt dagvatten.
Spillvattnet pumpas till regionens tunnelsystem och vidare till Ryaverket för rening. Vid
hydraulisk överbelastning (höga flöden in till pumpstationen) stiger nivån i pumpstationen
och utspätt avloppsvatten bräddpumpas till Kvillekanalen. Grovt beräknat står två pumpar
på Herkulesgatans pumpstation för ca 97 % av bräddad volym avloppsvatten sett på årsbasis. Denna utsläppspunkt ligger idag i Kvillekanalen söder om Lundbyleden (utsläppspunkt
PM
3(5)
2014-03-24
1, figur 2). Vid mycket intensiva eller långvariga regn stiger nivån i pumpstationen ytterligare. Då pumpar två större pumpar bräddavloppsvattnet direkt ut i Kvillekanalen (utsläppspunkt 2, figur 2). Detta sker, beroende på väder och år, totalt enbart några få timmar
per år.
Under ett normalår bräddas ca 20.000 m3 spillvatten och ca 674.000 m3 dagvatten från
pumpstationen vilket betyder en utspädningsgrad på ca 1/30.
Påverkan på möjligheten att bada i Frihamnen
Det har sedan länge varit badförbud i Göta Älv. Undersökningar från 1996, 1999 och senast 2004 visar tydligt att vattenkvaliteten i älven behöver förbättras väsentlig innan man
kan anlägga för badaren säkra badplatser längs älven. Ur VA-verkets rapport ”Fekala föroreningars påverkan på badvattenkvaliteten i Göta Älv 2004”: ”Inte ens vid Göteborgs
råvattenintag Lärjeholm uppfyllde Göta Älv sommaren 2004 mikrobiologiska kraven på
badvatten(..). Förutom mikrobiologiska parametrar talar även andra faktorer, så som
mycket skräp och hög grumlighet, mot att det skulle vara lämpligt med bad under nuvarande förhållanden”. Rapporten visar dessutom att älvvattnets kvalitet i centrala Göteborg
försämras i samband med kraftiga eller långvariga regn. Detta beror en del på markavrinning och en del på de brädd- och dagvattenutlopp som mynnar i Göta Älv och till vattendrag anslutna till Göta Älv såväl i Göteborg som hela vägen upp mot Vänern. Med bakgrund i detta beslutade miljönämnden i 2004 att badförbudet i de centrala delarna av Göteborg ska kvarstå intill vidare.
Kretslopp och vatten anser därför att det ur vattenkvalitetssynpunkt i nuläget inte är lämpligt att anlägga ett friluftsbad i Frihamnen.
Möjligheter till förbättrad badvattenkvalitet
Göta Älv är en förutsättning för en halv miljon människors vattenförsörjning i Göteborgsregionen och är också viktig för regionens friluftsliv. Vattenkvaliteten mäts kontinuerligt
vid Kretslopp och vattens vattenintag vid Lärjeholm och vid ytterligare sex stationer uppströms för att säkra ett drickvatten av god kvalitet. Rapporten "Fekala föroreningars påverkan på badvattenkvaliteten i Göta Älv" (Va-verket, 2004) visar dock tydligt att vattenkvaliteten i älven behöver förbättras väsentligt innan man kan anlägga för badaren säkra badplatser längs älven.
Om det i framtiden ska vara möjligt att bada i Göta Älv uppströms Älvsborgsbron krävs
minskad påverkan från så väl punktkällor som från mer diffusa källor. Troligtvis krävs
stora åtgärder inom både Göteborg och kringliggande kommuner med avrinning till Göta
Älv.
Kretslopp och vatten tycker därför det vore lämpligt att utföra nya mätningar i Göta Älv.
En uppdaterat mätningsserie kan svara på huruvida älvvattnets kvalitet har försämrats eller
blivit bättre, och ligga som grund för eventuella åtgärder. Om visionen är att anlägga ett
friluftsbad i Frihamnen rekommenderas att ett regionalt samarbete påbörjas mellan Göteborg Stad och kringliggande kommuner inom ramen för t.ex. Göta Älvs vattenvårdsförbund. Detta för att se över vilka åtgärder som kan göras och hur älvvattnets kvalitet kan
förbättras vid dessa åtgärder.
PM
2014-03-24
Bilagor
Bilaga 1 – Herkulesgatans pumpstations avrinningsområde
Bilaga 2 – Befintligt och rekommenderat utlopp bräddvatten
Bilaga 1 Herkulesgatans pumpstations avrinningsområde
4(5)
PM
2014-03-24
Bilaga 2
Befintligt och rekommenderat utlopp bräddavloppsvatten
Rekommenderad placering av utsläppspunkt 1
5(5)
PM
1(4)
2014-03-19
Marie Falk
LOKAL DAGVATTENHANTERING
Mål för den lokala dagvattenhanteringen i Frihamnen
Utifrån visionen för Älvstaden, Vattenplanen, miljökvalitetsnormer för Göta älvs mynning
och stadens miljöprogram kan målen för dagvattenhantering inom Frihamnen formuleras. I
det ingår att skapa en grön stad som är som bäst i ögonhöjd och tillåtande för barn, då
krävs:
•
Säker avledning
Dagvatten ska avledas på ett säkert sätt så att känsliga byggnader och anläggningar
inte översvämmas oftare än vart 100 år. Höjdsättning av markyta och golvnivåer
inom Frihamnen ska därför utföras medvetet och med omsorg så att inga översvämningskänsliga områden skapas i samband med exploatering.
•
Bättre vattenkvalitet
Frihamnen ska bidra till att vattenkvaliteten i Göta Älv successivt blir bättre. Det
innebär att dagvatten från både på kvartersmark och allmän plats renas innan det
leds ut i älven, och att tillräckliga ytor avsätts för detta.
•
Snygga lösningar
De ytor som används för att rena dagvattnet, de ska också utformas för att skapa en
både snygg och behaglig gatumiljö som är tålig mot buller, hetta, vind och luftföroreningar. Vi ska sträva efter att dessa ytor kan användas för flera olika funktioner.
•
Att vi lär oss mer
I Frihamnen ska vi testa och utvärdera olika lösningar för trög avledning av dagvatten för att lära oss om hur de utformas och sköts på bästa sätt.
K:\Planavdelningen\Planer\Pågående\12-0652 Frihamnen\01. Program\3. Till BN\Bilagor\Vatten\Lokal dagvattenhantering - KoV
140319.docx
PM
2(4)
2014-03-19
Hållbar dagvattenavledning
En hållbar dagvattenavledning innebär:
1. Trög avledning av dagvatten
2. Översvämningssäker höjdsättning
Vad menas med då trög avledning av dagvatten? Jo, att när det regnar i stadsmiljö ska dagvattnet så långt det är möjligt rinna av på ett sätt som liknar den i ett naturområde.
Höjdsättning för säker avledning
Avledning av dagvatten kräver höjdskillnad för att vattnet ska rinna och för att säkra bygnader mot översvämning. Nedan visas exempel på lutning som krävs för olika ytor där
dagvatten rinner:
Ränndal
Dikesbotten
Översilningsyta (gräs)
Ledning med normal dimension
Ledning med extra stor dimension
0,7%
0,5 %
1%
1%
0,2 %
För att kunna utforma tröga dagvattenlösningar på innergårdar som är underbyggda med
till exempel garage krävs att man redan i planarbetet har analyserat hela konstruktionen
från garagets golv upp till nockhöjd för att veta att man får plats med tillräckligt tjockt
bjälklag, tillräcklig lutning ut från fasaden för dagvattenavledning och det antal våningsplan som önskas. Det kan vara svårt att i projekteringsskedet lösa dagvattenhanteringen om
man inte i detaljplanen har skapat förutsättningarna.
Vid extremt väder är alla ledningssystem och eventuella utjämningsmagasin fyllda. Då
gäller det att de byggnader och anläggningar man vill skydda från skada är placerade en
betryggande nivå. Det är avgörande att det finns stråk där vattnet kan forsa fram utan att
orsak skada, dessa stråk kan vara gator eller grönområden. Det är detta synsätt som brukar
kallas plan B.
K:\Planavdelningen\Planer\Pågående\12-0652 Frihamnen\01. Program\3. Till BN\Bilagor\Vatten\Lokal dagvattenhantering - KoV
140319.docx
PM
3(4)
2014-03-19
Dagvattnets föroreningsinnehåll och rening
Vi vet redan att urbant dagvatten innehåller substanser farliga för miljön, och vi vet att våra
vattendrag inte uppfyller de krav som ställs. Många reningslösningar finns i dag men bara
ett fåtal är testade i Göteborg.
Den långsiktigt bästa metoden för att minska föroreningsspridning är naturligtvis att arbte
med medvetna materialval när man bygger, såväl på kvartersmark som på allmän plats. I
andra hand gäller det att på bästa sätt samla upp föroreningar nära källan för att förhindra
spridning. Det enklaste och effektivaste sättet att rena dagvatten är att låta det rinna över en
yta med gräs eller plantering. Föroreningar fastnar i rotzonen, vattnet luftas och del av året
tar växtrerna upp en del vattnet.
Frihamnen måste planeras för framtiden, där vi kan förvänta oss att kraven på vattenkvalitet och säkerhet mot översvämning kommer att skärpas samtidigt som klimatförändringar
innebär att nederbörden ökar.
Några viktiga styrdokument är:
• Miljöbalken
• Ramdirektivet för vatten: År 2000 trädde Ramdirektivet för vatten i kraft vilket innebär skärpta krav och framför allt ökad kontroll av våra vatten. Målet är sk god
vattenstatus innan 2015.
• Miljöprogrammet (MF, 2013)
K:\Planavdelningen\Planer\Pågående\12-0652 Frihamnen\01. Program\3. Till BN\Bilagor\Vatten\Lokal dagvattenhantering - KoV
140319.docx
PM
4(4)
2014-03-19
Krav för anslutning till den allmänna dagvattenanläggningen
Sedan ungefär tio år tillbaka har kretslopp och vatten ställt krav att vid nyanslutning av en
fastighet ska man fördröja motsvarande 10 mm nederbörd på den hårdgjorda yta som ansluts. Motsvarande krav har inte ställts på avledning från allmän plats.
Det pågår ett arbete på förvaltningen med att se över taxor och regelverk för anslutning av
dagvatten till den allmänna anläggningen. Nämndens inriktning på arbetet är att avgifter
och regler ska sträva mot trög avledning av dagvatten, en dagvattenavrinning i urban miljö
som så långt möjligt liknar den i naturen. För att det ska vara möjligt måste trög avledning
användas både på kvartersmark och för dagvatten från allmän plats. Det innan vattnet når
ledningssystemet som det finns ytor att ta hand om det. När man väl samlat ihop dagvattnet
i ett ledningssystem krävs storskaliga utrymmeskrävande anläggningar för att lyckas med
rening, dessutom krävs det nästan alltid pumpning. Därför är det så viktigt att göra åtgärder
nära källan, för att få en god basnivå när det gäller såväl rening som fördröjning.
Dessa åtgärder blir samma oavsett hur man väljer att skydda sig mot hög nivå i havet.
Trög dagvattenavledning på allmän plats – hur ska vi klara det?
Utdrag ur Rambölls rapport.
Sammanfattning
Frågor som behöver utredas samlat för hela Frihamnen
• Val av skydd mot högvatten
• Ta fram en terrängmodell där markhöjder kan testas som underlag för beslut
• Använd terrängmodellen som underlag för att göra en hydromodell, dvs genom att
låta olika typer av regn belasta området kan man få underlag för höjdsättning så att
området utformas säkert mot översvämnig.
• Finns de förorenade massor och innebär det i så fall ett problem för dagvattenhantering och åtgärder för att motverka sättningar?
• Identifiera och reservera de platser där pumpstationer för spillvatten respektive
dagvatten ska placeras.
Frågor som kan lösas inom respektive detaljplan
Man kan arbeta med parallella uppdrag för att få fram innovativa lösningar, dessa formuleras gärna med helhetsperspektiv kvarter-gata.
Testa olika material och växter och arbete med en systematisk uppföljning av såväl teknik
som ekonomi för att utvärdera och förbättra successivt. De första etapperna inom Frihamnen kommer troligen inte att utformas på samma sätt som de sista – men målet att åstadkomma en hållbar dagvattenavledning är densamma.
Ta fram tvärsektioner för höjdsättning inom det aktuella planområdet.
K:\Planavdelningen\Planer\Pågående\12-0652 Frihamnen\01. Program\3. Till BN\Bilagor\Vatten\Lokal dagvattenhantering - KoV
140319.docx
PM
Göteborgs Stad Kretslopp och Vatten
Frihamnen Dagvatten i gata
Koncept 20140317
Göteborg
Frihamnen Dagvatten i gata
Datum
Uppdragsnummer
Utgåva/Status
Camilla Wenke
Uppdragsledare
2014-03-17
V:\44\14\1320005625
Koncept 2014-03-17
Lena Sjögren
Handläggare
Ramböll Sverige AB
Box 5343, Vädursgatan 6
402 27 Göteborg
Telefon 010-615 60 00
Fax
www.ramboll.se
Unr Organisationsnummer 556133-0506
Karin Qwarnström
Granskare
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Innehållsförteckning
1.
Bakgrund ........................................................................................................ 1
2.
Möjligheter ...................................................................................................... 1
2.1
Rening .............................................................................................................. 1
2.2
Frodig växtlighet ................................................................................................ 1
2.3
Gatuliv .............................................................................................................. 1
3.
Problem........................................................................................................... 3
3.1
Begränsat utrymme för grönytor och träd ............................................................. 3
3.2
Gatuliv .............................................................................................................. 3
3.3
Snöupplag ......................................................................................................... 3
3.4
Salt .................................................................................................................. 4
3.5
Skötsel av grönyta ............................................................................................. 4
3.6
Filter ................................................................................................................ 4
4.
Beräkningar dagvatten .................................................................................... 5
5.
Föreslagna sektioner ....................................................................................... 6
5.1
Princip .............................................................................................................. 6
5.1.1
Gatusektion 41 meter ......................................................................................... 7
5.1.2
Gatusektion 35 meter ......................................................................................... 7
5.1.3
Gatusektion 25 meter ......................................................................................... 7
5.1.4
Gatusektion 17,5 meter ...................................................................................... 7
5.1.5
Gatusektion 12 meter ......................................................................................... 8
6.
Genomsläppligt material ................................................................................. 9
7.
Växtförslag.................................................................................................... 10
7.1
Salttåliga träd och buskar ................................................................................. 10
7.2
Perenner ......................................................................................................... 12
8.
Uppbyggnad av växtbädd för rening och växtförhållanden............................ 13
8.1
Pimpstensinblandning ....................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
9.
Kantstöd........................................................................................................ 14
10.
Kostnader...................................................................................................... 14
11.
Bilagor ............................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
i
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
Förteckning över tabeller, figurer, bilagor och ritningar
Figurer
Figur 1 Kvarter och gata i samverkan (Vauban, Freiburg) .................................. 2
Figur 2 Grässlänter för översilning och dike för fördröjningskapacitet
(Augustenborg, Malmö) ................................................................................ 2
Figur 3 Grönska i begränsade utrymmen (Vauban, Freiburg) ............................. 3
Figur 4 Grönska i spårvägsspår (Vauban, Freiburg) .......................................... 3
Figur 5 Exempel på raingarden (Portland) ....................................................... 6
Figur 6 Parkeringsytor med permeabel beläggning (Vauban, Freiburg) ................ 9
Figur 7 Parkeringsytor med permeabel beläggning (Freiburg) ............................ 9
Figur 8 Exempel på bevattningssystem, lokalt omhändertagande av dagvatten
(Savaq) .................................................................................................... 13
Tabeller
Tabell 1. Regnintensiteter. ÅT är återkomsttiden för regnet. .............................. 5
Tabell 2. Beräkningsresultat, flöden och vattenvolymer. .................................... 5
Bilagor
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Illustrationer
Gatusektion 41 meter
Gatusektion 35 meter
Gatusektion 25 meter
Gatusektion 17,5 meter
Gatusektion 12 meter
Gatusektioner 100 meters sträcka
ii
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
Frihamnen Dagvatten
PM
1. Bakgrund
Detta PM är en del av underlagsmaterialet till nytt planprogram för Frihamnen.
Utredningen omfattar en studie av utformning av gatusektioner på allmän plats för
att få plats med rening av dagvattenhantering, till stor del i kombination med
grönytor och permeabla hårdgjorda ytor.
Dagvattnet från hårdgjorda ytor innehåller föroreningar som härleder från
avgaser, gummipartiklar, asfaltpartiklar, slitage från bromsar, vägsalt samt en del
andra föreningar i mindre omfattning. De behöver renas bort innan dagvattnet
släpps i älven. Syftet med utredningen är att studera hur den reningen kan ske
med fördröjning och översilning på vegetationsytor.
2. Möjligheter
2.1
Rening
I området bör småskalig lokal rening av vägdagvatten eftersträvas på samtliga
gator så att vattnet sedan kan släppas direkt i älven. Det är alltså inte
kapacitetsproblemet som är i fokus utan reningseffekten av dagvattenlösningarna,
även om detta oftast hör ihop då fördröjning av vattnet ger sedimentering. Den
mest effektiva reningsmetoden för dagvatten är att låta vattnet översila en
gräsyta för att sedan leda det vidare i ett öppet dike. Reningen i gräsbeklädda
slänter och diken sker genom infiltration och sedimentation där partikulärt bundna
föroreningar fastläggs. Fosfor och olika metaller är oftast partikelbundna vilket
medför att även de renas bra. Rening av kväve sker genom upptag i växter och
ger samtidigt gödning. Rening kan också ske genom filter i brunnar av olika typer.
Man kan även använda sandfilter vid infiltration.
2.2
Frodig växtlighet
Bevattningen av träd och andra växter ger frodiga planteringar som i sin tur ger
bra klimat mellan husen (vinddämpning, svalka, dammabsorbent mm).
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
2.3
Gatuliv
Utöver dagvattnet som ska tas om hand på platsen skall gatan utgöra en arena för
bl.a. socialt och kulturellt liv, transporter och handel. Dagvattenhanteringen
kombinerad med växter är ett sätt att berika området och ger ett mervärde för de
som vistas där.
1 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Figur 1 Kvarter och gata i samverkan (Vauban, Freiburg)
Figur 2 Grässlänter för översilning och dike för fördröjningskapacitet
(Augustenborg, Malmö)
2 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
3. Problem
3.1
Begränsat utrymme för grönytor och träd
Det är begränsat utrymme i gatusektioner, båda ovan mark i form av hårdgjorda
ytor för trafikanter och under mark i form av ledningar och överbyggnader för
trafikytor. Träden behöver stora jordvolymer under mark och öppen jord eller
planteringsyta runt sig. För att dessutom kunna fördröja och rena större volymer
dagvatten behövs sänkor eller rännor i vegetationsytorna vid träden. För mycket
vatten i jorden hindrar syresättning av trädens rötter och därför måste det finnas
utrymme även för luft i jorden kring träden. Vid begränsat utrymme kan
klängväxter mot fasad vara ett alternativ att leda vatten till men även här krävs
att balansen mellan vatten och syre i jorden blir rätt.
Figur 3 Grönska i begränsade
utrymmen (Vauban, Freiburg)
3.2
Figur 4 Grönska i spårvägsspår
(Vauban, Freiburg)
Gatuliv
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
För att skapa ett rikt gatuliv på de oskyddade trafikanternas villkor får gatan inte
vara en barriär utan kunna korsas enkelt och överallt. I det avseendet kan
planteringar och vattenrännor för dagvattenhantering bli en begränsning,
samtidigt som grönytorna tillför mycket positivt till gaturummet.
3.3
Snöupplag
Utrymme behövs för snöupplag utmed gatorna. Det går att kombinera med
gräsytor och planteringsytor med tåliga perenner, men inte med buskar och inte
för nära träd.
3 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
3.4
Salt
Saltningen av gatorna kan vara ett problem för träden om dagvattnet leds till
trädens växtbäddar. För höga salthalter kan skada trädets vatten- och
näringsupptagning.
3.5
Skötsel av grönyta
Grönytor kräver skötsel. Det är klippning av gräs och vanligt underhåll av
planteringsytor och träd, men kan också vara skörd och borttransport av
vegetation som har fungerat som rening och innehåller föroreningar.
Föroreningarna kommer annars ut igen och reningseffekten blir inte så god som
om det förorenade växtmaterialet transporterats bort.
3.6
Filter
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Om rening ska ske med filter i reningsbrunnar så kräver dessa rensningar.
4 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
4. Beräkningar dagvatten
Beräkningarna bygger på ytor som visas i de olika gatuplanerna och sektionerna
och med avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P90. Regnintensiteter som
använts i beräkningarna visas i tabell 1.
Tabell 1. Regnintensiteter. ÅT är återkomsttiden för regnet.
Regn
ÅT (år)
10 min
2
106,9
5
181,3
10
228
Flöden är beräknade enligt rationella metoden för 2, 5 och 10 års regn med
varaktighet 10 minuter, det regn som ofta blir dimensionerande vid
ledningsdimensionering i miljöer som motsvarar de i detta projekt.
För att få fram vattenvolymer har flödet tagits gånger de 10 minuter som regnet
pågår. I tabell 2 visas resultaten av beräkningarna för respektive sektion på en
sträcka av 100 meter, se Bilaga Gatusektioner 100 meter sträcka.
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Tabell 2. Beräkningsresultat, flöden och vattenvolymer.
Sektionsbredd
12
17,5
25
35
41
Flöde 2år, 10 min (l/s)
9,2
8,2
17,0
19,1
21,3
Flöde 5 år, 10 min (l/s)
15,6
13,9
28,9
32,4
36,1
Flöde 10 år, 10 min
(l/s)
19,7
17,5
36,4
40,8
45,5
Vattenmängd 2, 10
(m3)
5,5
4,9
10,2
11,5
12,8
Vattenmängd 5, 10
(m3)
9,4
8,3
17,3
19,5
21,7
Vattenmängd 10, 10
(m3)
11,8
10,5
21,8
24,5
27,3
5 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
5. Föreslagna sektioner
5.1
Princip
Dagvatten från hårdgjorda ytor leds till grönytor som placeras i lågpunkter i
gatusektionen. Genom t.ex. släpp i kantstenen eller rör/kanaler genom kantstöden
kan vattnet rinna till grönytorna.
Grönytorna kan antingen utformas som en gräsklädd yta, en planteringsyta eller
en raingarden. Skillnaden mellan en planteringsyta och en raingarden är här
definierad med att raingarden ska tåla att vara helt vattenmättad under en tid
medan växterna i planteringsytan inte tål den sortens belastning av vatten mer än
en mycket kort tid. I en raingarden förutsätts 30 % av den totala fyllningsvolymen
vara hålrum som kan fyllas med vatten. På grönytor med gräs översilas och
fördröjs vattnet antingen i ett grunt svackdike eller i ett magasin, utformad som
en sänka i grönytan.
Under mark är det svårt att ha anordningar som ger tillräcklig stabilitet till
överbyggnaden om anordningen inte läggs djupt under överbyggnaden.
Fördröjningsanordningen måste då dessutom göras helt tät om den inte ligger
under överbyggnadens dräneringsdjup (underkant överbyggnad -0,3m) på grund
av risken för att överbyggnaden ska skadas av vattnet (t ex tjällyft).
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Gatusektionerna som beskrivs nedan finns illustrerade i bilagorna till detta PM. De
beräknade volymerna gäller för 100 meters gatusträckor.
Figur 5 Exempel på raingarden (Portland)
6 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
5.1.1 Gatusektion 41 meter
Ganska stor reduktion av vattenmängden fås, särskilt om spårvägen är en gräsyta
och om p-platserna görs i permeabelt material (beräkningarna är utförda med de
förutsättningarna). Är ytorna däremot täta (asfalt eller plattytor) ger denna
sektion mindre reduktion men är fortfarande ett bra alternativ eftersom
gatusektionen ger utrymme för stora sänkor där vatten kan samlas och fördröjas.
Sänkor görs i de utstickande delarna av grönytorna med 0,5 m djup och 30 cm
vattendjup. Dagvattenbrunn med kupolsil sätts i ena kanten på sänkan för
bräddning av större vattenvolymer än de som ryms i sänkan. I alla sex sänkorna
ryms ca 23 m3 vatten vilket då kan rymma 5 års 10 min regn.
5.1.2 Gatusektion 35 meter
Ganska stor reduktion av vattenmängden fås om spårvägen är en gräsyta och om
p-platserna görs i permeabelt material (beräkningarna är utförda med de
förutsättningarna). Är ytorna däremot täta ger denna sektion endast liten
reduktion eftersom större sänkor och därmed utrymme för fördröjning inte ryms
ovan mark. Det finns möjlighet till översilning som ger rening för det vatten som
leds in till grönytorna men det är i betydligt mindre omfattning än gatusektionen
på 41 meter. Ett krossfyllt dike under grönytan, mellan träden och gatan, ger
endast mycket liten vattenvolym. Sektionen rymmer mindre vattenmängder, 2 års
10 minuters regn.
5.1.3 Gatusektion 25 meter
Denna sektion ger störst reduktion och rening per ytenhet. Allt vatten leds till
grönytan, antingen direkt till en sänka eller via små svackdiken som rinner till
sänkan. Respektive sänka rymmer 4,7 m3 vatten och de sex stycken sänkor som
finns inom 100 m av gatan rymmer 28 m3. 10 års 10 minuters regn ryms i
sänkorna med viss marginal. Dagvattenbrunn med kupolsil sätts i ena kanten på
sänkan för bräddning av större vattenvolymer än de som ryms i sänkan.
Reningseffekt erhålls både genom översilning och genom sedimentering.
Parkeringsutrymme i sektionen kan med fördel göras i permeabelt material för
ännu större effekt
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Denna sektion ger utrymme för stora träd som dels kan ta vatten ur marken men
också minska mängden vatten på marken genom interception (vatten som
hamnar i trädets krona och sedan avdunstar därifrån). Ju större träd desto mer
interception.
5.1.4 Gatusektion 17,5 meter
Grönytan kan utformas som planteringsyta eller raingarden. Om den utformas
som raingarden ger denna sektion god reduktion och rening. Om ytan som sticker
ut i parkeringsstråket och i gångstråket, utformas som raingarden kan 4,2 m3
rymmas i en yta. På 100 m gata finns fyra stycken som tillsammans kan rymma
ca 16,8 m3 vatten. 10 års 10 minuters regn ryms då med viss mariginal.
7 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
Planteringsytan mellan de utstickande partierna är så smal att det endast kan
rymma grunda svackdiken. Reningseffekt genom översilning erhålls även då
dikena endast kommer att kunna leda vattnet, inte fördröja det.
5.1.5 Gatusektion 12 meter
Eftersom denna sektion har lite utrymme för grönytor blir också reduktionen
begränsad. Planteringsytor kan utformas som raingardens. De utformas då täta
mot omgivande mark och fylls med lämpligt växtbäddsmaterial upp till en nivå
strax under gatans lägsta punkt (där inloppen är placerade). Vattnet kan tillåtas
stiga till ca 2 dm under gatans lägsta nivå. Endast de växtbäddar som ligger mot
gatuvecket kan utnyttjas för hantering av vägdagvatten. Raingardens utmed
fasaderna kan utnyttjas för dagvatten från stuprör, under förutsättning att husets
grundkonstruktion planeras för att ha vatten stående vid fasad.
Med 1 m djupa raingardens (d.v.s. 80 cm djup vattenhållande växtbädd) kan ca 7
m3 tas om hand, vilket betyder att 2 års 10 minuters regn kan rymmas med
mycket god mariginal. Bräddning krävs till dagvattensystemet. Växtmaterialet
måste anpassas.
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Ett problem är hur vattnet kan ledas till de glest placerade raingarden-ytorna.
T.ex. ränndalar i gatans lågstråk kan hjälpa till att styra vattnet dit man vill att det
ska rinna.
8 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
6. Genomsläppligt material
På p-ytor kan man ha permeabel beläggning t.ex. i form av grus- eller
gräsarmering. Plattor med grusfog är inte tillräckligt genomsläppligt för att kunna
ge stor skillnad gällande infiltration men en gles gatstensbeläggning med grusfog
kan ge god effekt och samtidigt passa bra in i stadsmiljön.
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Figur 6 Parkeringsytor med permeabel beläggning (Vauban, Freiburg)
Figur 7 Parkeringsytor med permeabel beläggning (Freiburg)
9 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
7. Växtförslag
Förslag på växter har gjorts utifrån inriktningen att använda ett växtmaterial som
kan hantera de förutsättningar som finns i en gatumiljö med dagvattenrening. På
Frihamnens gator kommer det att skapas ovanliga växtmiljöer som ställer stora
krav på att rätt växter väljs. Växterna skall vara vind- och salttåliga samt klara av
fluktuationer mellan fukt och torka och även stående vatten under kortare
perioder. För träd gäller också att de skall ha ett växtsätt och storlek som passar
till de olika gatusektionerna.
Understrykningar i artbeskrivningen är växters projektspecifika positiva eller
negativa egenskaper.
7.1
Salttåliga träd och buskar
Acer campestre 'Elsrijk' - naverlönn
Mindre upprättväxande, rundad krona. Anspråkslöst träd, sol-skugga, måttligt
näringsrik jord. Gatuträd. Motståndskraftig mot mjöldagg, salttålig.
Alnus incana fk DEJE E – gråal
Pyramidal form, sol-halvskugga, landskap-pionjärträd, tål salt och industrimiljö,
starkväxande, kan skjuta rotskott
12-15m, zon 1-4
Betula pendula fk JULITA E - vårtbjörk
Ny E –planta. En proveniens som passar bäst i södra och mellersta Sverige,
zon 1-4. Rak genomgående stam och vackert gracilt växtsätt med enrelativt smal
krona. E-merit: smalt och enhetligt växtsätt.
Hippophae rhamnoides - havtorn
Bred buske med grågröna, silvriga blad. Gulorange frukt. Läplanteringar, prydnad.
Sandig jord, även salthaltig. Soligt läge.
3-5m, zon 1-6
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Hippophae rhamnoides 'Hikul'
Lågväxande sort med tät förgrening och många korta skott, nästan taggfri, få
rotskott
1-1,5m, zon 1-?
Sorbus intermedia - oxel
E-typen har ett för oxeln sorttypiskt utseende med rund, tät, förgrenad krona.
Stort användningsområde som allé- och gatuträd, klippt häck och landskapsväxt.
Anspråkslösa markkrav, salttolerant, resistent mot päronpest och mycket härdig.
12-15m, zon 1-5
10 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
Quercus palustris - kärrek
Växer vilt i östra Nordamerika på fuktiga marker längs flodstränder och i kärr. I
odling är den mindre beroende av markfuktighet, men kräver god näringstillgång.
Har ett karaktäristiskt och arkitektoniskt utseende. Unga träd har tydligt
genomgående stam och horisontella till svagt hängande sidogrenar. Hos äldre träd
sträcker sig de övre sidogrenarna uppåt. Kärreken får ökad användning som
gatuträd. Soligt läge. Klarar stadsmiljö och saltpåverkan bra (enligt US Forest
Service) 12-15m, zon 1-3
Quercus petraea - bergek
Stort träd med genomgående stam och regelbunden bred krona. Trivs på de flesta
jordar. Används tyvärr inte så mycket, men passar utmärkt som gatuträd. Solhalvskugga. Svårnedbrutna löv som måste rensas bort med jämna mellanrum.
20-25m, zon 1-4
För träd till Frihamnen framstår vårtbjörk (Betula pendula fk JULITA E) och kärrek
(Quercus palustris) som de två främsta alternativen att välja. Båda är salttåliga
och klarar att stå i vatten under perioder. Al är i vattensammanhang ett bra träd
då den klarar stående vatten under lång tid. Men på grund av kraftig rotväxt kan
den dock ställa till med problem i stadsmiljö. Sorbus intermedia klarar sig bra i
gatumiljön men kan vara för bred på vissa gator. Kan lämpa sig på de bredaste
gatorna med trädraden långt från fasaderna.
Övriga intressanta träd (salttålighet okänd)
Alnus viridis ssp. sinuata fk ALNARP E – sitkaal
Kraftig buske, stora blommor, sol-halvskugga, tål sen vårfrost, vindtålig,
dekorativa hängen
4-6m, zon 1-3
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Alnus x spaethii 'Spaeth' - berlineral
Stort spetsig pyramidal krona, som äldre mer öppen, dekorativt bladverk rödbrunviolett sen glänsande rödbrun. Sol-halvskugga, vindtålig.
15-17m, zon 1
Alnus glutinosa ’Pyramidalis’ - klibbal
Pelarformad smalkronigt, genomgående stam, uppriktade grenar
skirt bladverk,
10-12 m, zon 1-4
11 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
7.2
Perenner
Nedan valda perenner är naturligt förekommande längs svenska kusten och några
i vattendrag. De är både tork- och fukttåliga växter som också klarar salt i mindre
koncentrationer. Vid halkbekämpning med rent salt kan dock salthalten bli för
hög. Alternativ halkbekämpning måste därför tas i beaktning, så som saltblandat
grus eller enbart grus. Vid plantering rekommenderas kvalitén maxipluggplantor
som bättre klarar av en kortare period av uttorkning jämfört med mindre
plantstorlekar.
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx








Iris pseudacorus - Gul svärdslilja
Aster tripolium – Strandaster
Carex sp. – Starr
Juncus gerardii – Salttåg
Juncus effusus – Veketåg
Lysimachia vulgaris – Strandlysing
Lythrum salacaria . Fackelblomster
Veronika longifolia - Strandveronika
12 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
8. Uppbyggnad av växtbädd för rening och växtförhållanden
Jordar med olika procents inblandning av pimpsten används ibland för
användande i vattenhållanden planetringsytor. Pimpsten består av 85% porer som
kan vara både luft och-vattenfyllda. Ökad luftfylld porvolym ökar luftväxlingar i
substratet och därmed gynnas växtens rotandning. Växterna får även större
tillgång till vatten tack vare att substratet har ”vattenhållande” porer som tillför
växten vatten under en längre tid.
Gällande raingarden är det oavsett vilken inblandning av material man har viktigt
att bädden är tillräckligt genomsläpplig för att vattnet ska kunna sprida sig så att
hela bäddens volym kan utnyttjas.
Det finns olika system på marknaden för bevattning och spridning av vatten i
trädgropar och planteringsytor. Dessa kan avsevärt förbättra effekten.
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Det är viktigt att det alltid finns en dagvattenbrunn som kan leda bort
överskottsvatten vid höga flöden. Under växtbäddarna behövs en dränering som
för vattnet till en ledning för att sedan släppas i havet.
Figur 8 Exempel på bevattningssystem, lokalt omhändertagande av dagvatten
(Savaq)
13 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
9. Kantstöd
Kantstöden mot gatan måste vara genomsläppliga på något sätt för att dagvatten
ska kunna ledas in. En lösning på detta finns i Figur 5. Vid snöröjning finns dock
risk att kantstenen körs sönder. Kanstenen bör därför ha sammanhängande
överkant och utformas med öppningar i form av kanaler eller rör. Skötsel kan
krävas för att hålla öppningarna fria från löv, skräp o.d. En möjlig risk om
kantstenen blir alltför specialanpassad är svårigheter att få fram
ersättningsmaterial om de behöver bytas. En lösning är traditionell granitkantsten
som anpassas till uppgiften genom att hål borras genom den. En sådan sten är
inte alltför komplicerad att återskapa när behov uppstår. Det finns också på
marknaden kantstöd framtagna för behovet. Ett annat sätt att löda intaget av
vatten kan vara att ha en brunn i gatan med en ledning som leder vattnet till
planterings- eller gräsytan
10. Kostnader
v:\44\14\1320005625\3_teknik\l\dokument\beskrivningar\pm frihamnen.docx
Beräkning av kostnader för dagvattenhantering genom fördröjning och rening i
vegetationsytor enligt förslaget ingår inte i den här utredningen. Den stora
ekonomiska fördelen är att reningen sker lokalt så att dagvattnet inte behöver
ledas till reningsverk med pumpning, kraftigare ledningsdimensioner och
kostnader för anläggande och drift av storskaliga ledningsanläggningar.
14 av 14
[1a.Beskrivning 1]
Frihamnen Dagvatten
Unr
Dagvattenhantering i gatumiljö
genom fördröjning med rening
Uppdragsgivare: Göteborgs Stad, Kretslopp och Vatten
Uppdragsnummer: 1320005625
Datum: 2014-03-17
Skisser och illustrationer över gatuprinciper
Dagvattenhantering i gatumiljö
genom fördröjning med rening
Uppdragsgivare: Göteborgs Stad, Kretslopp och Vatten
Uppdragsnummer: 1320005625
Datum: 2014-03-17