Transcript Bilaga - Svenska Institutet i Rom

Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Innehållsförteckning
Undervisning.................................................................................................................................................... 36
Kurs på avancerad nivå i antikens kultur och samhällsliv ............................................................................ 36
Text – Memory – Monument. The use of the past in Italian Renaissance culture ...................................... 37
Kurs på avancerad nivå i Konstvetenskap.................................................................................................... 40
Vetenskaplig verksamhet ................................................................................................................................ 45
Redogörelser från storstipendiater ............................................................................................................. 45
FM Fredrik Tobin, arkeologi ..................................................................................................................... 45
FD Aron Sjöblad, filologi ........................................................................................................................... 45
Ark. Ola Svenle, arkitektur ....................................................................................................................... 46
FD Per Strömberg, det allmänna stipendiet, kulturvård .......................................................................... 47
Redogörelser från grävningsstipendiater .................................................................................................... 48
Anna Gustavsson, Tarquinia ..................................................................................................................... 48
Klara Borgström, S. Omobono, Rom ........................................................................................................ 48
Anna Enberg, S. Omobono, Rom .............................................................................................................. 49
Sara Lindvall, S. Omobono, Rom .............................................................................................................. 49
Redogörelse från Lericistipendiaten Lovisa Brännstedt .............................................................................. 51
Redogögörelse från Fondazione Famiglia Rausings postdokstipendiat Karin Dahl ..................................... 51
Redogörelse från Anna Ahrenbergs stipendiat Lars Almgren...................................................................... 53
Föreläsningar, seminarier, utställningar och andra aktiviteter ................................................................... 54 -63
Biblioteket
Fotografier
64
65 ff.
35
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Undervisning
Kurs på avancerad nivå i antikens kultur och samhällsliv
21 januari- 27 mars 2013
Lärare: Barbro Santillo Frizell, Ingela Wiman, Fredrik Tobin, Thomas Staub, Lovisa Brännstedt, Håkan
Hökerberg, Aron Sjöblad, Ola Svenle.
Program
Vecka 1
M 21
T 22
O 23
T 24
F 25
Kursintroduktion (BSF & IW)
utdelning av uppgifter
Kl 19 Välkomstbuffe hos Barbro
Stadsvandring (FT)
10-12 Föreläsning: Religionshistoria (IW)
14-16 Sant’Omobono och Forum Boarium (IW)
10-16 Musei Capitolini, Forum Romanum (FT)
10-13 Villa Giulia (IW)
14-17 Em Kulturarv och kulturarvsindustri (PS)
Vecka 2
M 28
T 29
O 30
T 31
F 1 feb
Studiedag
Exkursion: Cerveteri och Pyrgi (FT)
Forum Romanum och Palatinen (FT)
10-16 Musei Nazionali delle Terme ( IW)
Exkursion: Tarquinia (IW)
Vecka 3
M4
T5
O6
T7
Etrurienexkursion (FT & IW)
Sutri-Blera-San Giovenale
Museet Viterbo, Orvieto
Chiusi, Sovana, Pitigliano
Vulci
Vecka 4
M 11
Kulturarv/Museologi (BSF)
10-12 Museologi, introduktion (BSF)
14-16 Arkeologiska museers framväxt i det enade Italien (AG)
10 Svenska arkitekter i Italien (OS)
14 Curia Iulia (MH)
10-12 Antikens polykromi (BSF)
Bruk och återbruk i stadsrummet (BSF)
9-11 Text och monument (LB)
Mussolini och antiken, Filmvisning: La Roma di Mussolini (BSF)
Em Foro Italico (HH)
T 12
O 13
T 14
F 15
Vecka 5
M 18
T 19
Studiedag
Ostia (LB)
36
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
O 20
T 21
F 22
Studiedag
Ara pacis, Augustus Mausoleum (LB)
Palestrina (IW, LB)
Vecka 6
M 25
T 26
O 27
T 28
F 1 mars
Epigrafik (AS)
Epigrafik (AS)
9-12 Föreläsning: Tivoli, Via Tiburtina och det pastorala landskapet (BSF)
Exkursion till Tivoli (BSF)
Forum Romanum: text och monument (LB)
Vecka 7
M4
T7
F8
Pompeji: Introduktion (TS)
10-12 Introduktion Kampanien
14-16 Introduktion Pompeji och Herkulaneum, Kulturlandskap och utgrävningshistorik
10-12 Det tidiga Pompeji
14-16 Pompejanska helgedomar
Boende:
Case romane del Celio, Insula del’Ara Coeli, Insula San Clemente, Casa dei grifi
Studiedag
14-16 Föreläsning: Casa del Torello
Vecka 8
M 11
T 12
O 13
T 14
F 15
Exkursion till Pompeji (TS)
Pompeji
Pompeji
Neapel, nationalmuseum, Villan i Oplontis
Herkulaneum
Pompeji
Vecka 9
M 18
T 19
O 20
T 21
F 22
Redovisning av uppgifter i Museologi (BSF)
Studiedag
Studiedag
E.U.R: Museo Nazionale Pigorini, Museo Civiltà Romana
Crypta Balbi, Largo Argentina
Trajanus marknadshallar, Colosseum
Vecka 10
M 25
T 26
O 27
Senantiken (OB)
Fm Priscillakatakomben
Fm Santa Croce in Gerusalemme
Avslutning
T5
O6
Text – Memory – Monument. The use of the past in Italian Renaissance culture
16 – 28 juli
Teachers: Unn Irene Aasdalen, Ph.D., University of Copenhagen; Wouter Bracke, Prof., Dr., Belgian
Academy at Rome; Leonardo Cecchini, Prof., Dr., Aarhus University; Christopher S. Celenza, Prof., Amercan
Academy in Rome; Peter Gillgren, Prof., Dr., University of Stockholm; Paul Gwynne, Prof., American
University of Rome; Trine Arlund Hass, Ph.D., Aarhus University; Carsten Lange, Ph.D., Danish Academy at
Rome; Outi Merisalo, Prof., Dr., University of Jyväskylä; Marianne Pade, Prof. Dr.phil., Aarhus University &
Danish Academy in Rome; Gitte Lønstrup Dal Santo, Ph.D., Danish Academy in Rome; Per Sigurd Styve, Ph.D.,
Kunsthistorisches Institut in Florenz.
Programme
Mon July 15
19.00
Welcome reception at the terrace of the Danish Academy
37
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Tue July 16
Welcome, Introductory lectures and Methodology
Place: Danish Academy at Rome
10.00-11.30
Marianne Pade, Studia humanitatis
11.45-12.45
Methodology I: Cultural memory, monuments and identity
Gitte Lønstrup Dal Santo
12.45-13.15
Tour of the Danish Academy
15.00-16.30
Methodology II: Palaeography and epigraphy
Outi Merisalo and Marianne Pade
16.45-17.30
Introduction to Biblioteca Nazionale
Outi Merisalo
18.00Entering Rome: Villa Giulia and Piazza del Popolo
Marianne Pade and Outi Merisalo
Wed July 17
10.00-12.00
Visit to Biblioteca Nazionale
Places of Power I: the Capitol and the heritage of republican Rome
Place: Danish Academy at Rome
14.00-14.45
Carsten Lange, The significance of the Capitol and the Forum in Republican Rome
15.00-16.30
Outi Merisalo, Ruins, inscriptions, pigs and cows: Poggio's description of the ruins of
Rome
Thu July 18
Places of Power I: the Capitol and the heritage of republican Rome (ctd.)
Place: the Capitol (morning), the Danish Academy (afternoon)
8.30
Guided tour of the Capitol by Peter Gillgren and Marianne Pade
Places of Power II: the Vatican and the heritage of imperial
Rome
Place: the Danish Academy
14.00-15.30
Gitte Lønstrup, The Constantinian basilica and the monumentalization of Peter's grave
15.45-17.15
Marianne Pade, The papal state
July 19-22
Places of Power II: the Vatican and the heritage of imperial
Rome (ctd.)
Place: the Danish Academy (morning), St Peter’s and Castel S. Angelo, Sta Maria del Popolo
Fri July 19
8.00-15.00
The Vatican
8.00-11.00
St Peter’s basilica and probably the treasury. (Marianne Pade and Peter Gillgren)
11.30-14.00:
Castel S. Angelo (Outi Merisalo)
15.00-17.00
Assignment workshop: Peter Gillgren, Per Styve, Marianne Pade, Outi
Merisalo, and Gitte Lønstrup
18.00-19.30
Presentations by Ph.D.-students
Location: Danish Academy
Chris Askholt Hammeken, Coming into Being: Playful Jokes and
Moments of Ephemerality in Cinquecento Garden Grottoes
Jeppe Priess Gersbøll, Sofonisba’s Ritratto della famiglia 1559. A case study of family identity in high
renaissance portraiture
38
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Sat July 20
9.00 - Places of Power II: the Vatican and the heritage of imperial
Rome (ctd.)
The Capitoline Museums and Sta Maria in Aracoeli with Marianne Pade and Per Styve:
Sun July 21
No programme
Mon July 22
9.00-13.00
Sta Maria del Popolo, Pantheon, and Sta Maria Sopra Minerva with Outi
Merisalo, Marianne Pade, and Per Styve
14.00-15.30
Methodology III
Leonardo Cecchini, Memory and Intertextualit
16.00-17.30
Places of study and leisure: palaces and villas, urban and rural lifestyle
Trine Hass, Bucolic poetry
Tue July 23
Places of study and leisure: palaces and villas, urban and rural lifestyle (ctd.)
9.00-10.30
Visit to Villa Farnesina, guide: Per Styve
11.00-12.30
Place: Villa Lante (Finnish Institute at Rome) Outi
Merisalo, Introduction to Villa Lante
13.30-15.00
Unn Irene Aasdalen, Neo-Platonism I
5.15-16.45
Peter Gillgren: Neo-Platonism in visual art
17.15
Visit to the American Academy, lecture by director Christopher S.
Celenza on Neo-Platonism
Wed July 24
8.30Palace tour with Peter Gillgren
Palazzo Massimo, Via Giulia (San'Eligio degli Orifici at 10), Palazzo della Cancelleria, Palazzo Farnese, Piazza
Navona, Palazzo Altemps
14.00-15.30
Leonardo Cecchini, Court culture
15.45-18.00
Assignment workshop: Unn Irene Aasdalen, Leonardo Cecchini, and Trine Hass
July 25-26
Images of man
Place: Danish Academy
Thu July 25
9.00-10.30
10.45-12.15
15.00-
Unn Irene Aasdalen, Neoplatonism II
Peter Gillgren, Renaissance Portraits
Excursion with Peter Gillgren, renaissance portraits
Fri July 26
The Roman Academy: books and places
Place: Danish Academy
9.00-10.30
Introduction to the Roman Academy
Marianne Pade
10.45-12.15
Introduction to Biblioteca Casanatense
Marianne Pade
Guest lectures on the Roman Academy:
16.00-17.00
Wouter Bracke, Academia Belgica, Université libre de Bruxelles, Koninklijke
Bibliotheek van België-Bibliothèque royale de Belgique: Antiquarianism and the Roman Academy:
the Flemish contributions
17.00-18.00
Paul Gwynne, American University of Rome: Poetics and poetic training in the
environment of the Roman Academy
39
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Sat July 27
Images of words: books and monuments (ctd.)
10-12 Visit to Biblioteca Casanatense
14-18
Workshop: Trine Hass, Outi Merisalo, Marianne Pade
20.00
Closing dinner
Kurs på avancerad nivå i Konstvetenskap
30 september – 6 december
Lärare: Martin Olin, Kristian Göransson, Ingela Wiman, Frederick Whitling, Maria Mellgren, Anna Clareborn,
Hans Bjur, Gunlla Linde Bjur
Program
VECKA I
Det antika Rom
Mån. 30 september
Introduktion
09.15 Kaffe med personalen, därefter visning av tvättstuga och gemensamma utrymmen
10.00 Genomgång av kursen i Auditoriet (Martin Olin)
11.30 Visning av biblioteket (Fanny Lind)
Tis. 1 oktober
Topografisk introduktion: Forum Romanum och Kejsarfora (Kristian Göransson)
Ons. 2 oktober
Arkitektur och funktion, de första antiksamlingarna: Colosseum och Konstantinbågen, Kapitolinska
museerna (Martin Olin)
Etruskisk konst och dess Nachleben
Föreläsning i Auditoriet (Ingela Wiman).
Tors. 3 oktober
Exkursion till Palestrina och Hadrianus Villa (KG, MO)
Välkomstmiddag
19.00 Direktörsbostaden
Fred. 4 oktober
Arkitektur, skulptur och politisk propaganda: Pantheon och Ara Pacis
VECKA II
Rom under senantiken och medeltiden
Mån. 7 oktober
Den tidigkristna arkitekturens typologier och funktioner: S. Agnese fuori le Mura och S. Costanzas
mausoleum
Tis. 8 oktober
Mosaiker: S. Pudenziana, S. Maria Maggiore och S. Prassede med
Cappella S. Zeno
Seminarium: “Beyond Michelangelo: Sebastiano del Piombo and the High Renaissance at Rome” (Dr. Piers
Baker-Bates, Research Associate, The Open University, U.K.)
40
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Ons. 9 oktober
Arkitektur, bildkonst och kyrkopolitik: S. Clemente och Cappella S. Silvestro i SS. Quattro Coronati
Tors. 10 oktober
Restaureringsproblematik, bildkonst och arvet från Öst: S. Sabina, S. Maria in Cosmedin, Pietro Cavallinis
verk i S. Cecilia och S. Maria in Trastevere
Fre. 11 oktober
EXKURSION till Subiaco
Klosterkultur under medeltiden: Sacro Speco
VECKA III
Exkursion till Siena och Florens
Mån. 14 oktober
07.30 Avresa till Siena, på vägen besök i Pienza.
Tis. 15 oktober
Siena: Palazzo Pubblico, Museo dell’Opera del Duomo och Domen
Ons. 16 oktober
Florens:
F m Santa Maria del Fiore och Baptisteriet, Museo Nazionale del Bargello
E m Santa Croce och Orsanmichele
Tors. 17 oktober
F m San Marco och Santa Maria Novella
9.00 Samling vid San Marco
E m Galleria degli Uffizi
Fre. 18 oktober
F m Biblioteca Laurenziana och Cappelle Medicee
VECKA IV
Rom under renässansen
Mån. 21 oktober
Arkitekturvandring : Palazzo Venezia, Palazzo della Cancelleria m.m.
Tis. 22 oktober
Villa Farnesina, Bramantes tempietto
Visning och lunch, American Academy
Ons. 23 oktober
Cappella Carafa i Santa Maria sopra Minerva; Cappella Chigi i S. Maria del Popolo
Tors. 24 oktober
Peterskyrkans arkitektur och interiör fram till 1623
Föreläsning i Auditoriet (Anna Bortolozzi)
Fre. 25 oktober
Egna studier
41
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
VECKA V
Rom under renässansen och motreformationen
Mån. 28 oktober
Motreformationens kyrkorum
Il Gesù, Arciconfraternità di S. Giovanni Decollato, Santa Maria in Valicella ”Chiesa Nuova” m.m.
Tis. 29 oktober
Rafael, Michelangelo och Bramante i Vatikanen.
Besök i Vatikanmuseerna.
Ons. 30 oktober
Michelangelo, Peruzzi, Sangallo
Julius-graven, Campidoglio, Palazzo Massimo alle Colonne, Palazzo Farnese m.m.
Gustav III, Haga och Italien
Doc. Magnus Olausson, chef för Samlingarna, Nationalmuseum, Stockholm
17.00 Gästföreläsning i auditoriet
Tors. 31 oktober
Villakultur under 1500-talet: Villa Farnese och Villa Lante
EXKURSION till Caprarola och Bagnaia
Fre. 1 november (helgdag i Italien)
Casino dell’Aurora, Palazzo Pallavicini-Rospigliosi (på egen hand)
VECKA VI
Barockstaden Rom
Mån. 4 november
Fasadanalys av den barocka kyrkan
S. Susanna, S. Maria della Vittoria, SS Vincenzo e Anastasio, S. Maria in Via Lata, S. Agnese in Agone och S.
Maria della Pace
Tis. 5 november
Elitens antiksamlingar under 1600-talet – funktion och estetik: Palazzo Mattei di Giove, Palazzo Altemps
Ons. 6 november
Realism och klassicism i det romerska måleriet omkring 1600
Temadag 1
09.30 Presentationer i auditoriet
E.m. Besök
E m Besök i S. Maria del Popolo, S. Agostino och S. Luigi dei Francesi
Tors. 7 november
Realism och klassicism i det romerska måleriet omkring 1600
Temadag 2
S. Gregorio Magno, Chiesa Nuova, Casino Ludovisi
Fre. 8 november
Takmåleriet i Rom: Palazzo Barberini
VECKA VII
Barockstaden Rom
42
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Mån. 11 november
Tema Gianlorenzo Bernini
Ponte S. Angelo, Piazza S. Pietro och Peterskyrkans skulpturala utsmyckning
Tis. 12 november
Bernini och Borromini I
Cappella Cornaro i S. Maria della Vittoria, S. Carlo alle Quattro Fontane, S. Andrea al Quirinale
Ons. 13 november
Bernini och Borromini II
Galleria Borghese: Bernini som skulptör
Tors. 14 november
Tema Francesco Borromini
Laterankyrkans långhus, S. Andrea delle Fratte, Collegio di Propaganda Fide
Fre. 15 november
Konferens: Italy and the Nordic Architects, Accademia Nazionale di San Luca
Lör. 16 november
Galleria Colonna (på egen hand)
VECKA VIII
Senbarock och 1700-tal
Mån. 18 november
S. Maria del Priorato
Ex carcere minorile, S. Michele a Ripa
Tis. 19 november
Barockens och senbarockens kyrkoutsmyckningar och quadraturamåleri
S. Andrea della Valle, Il Gesù, S. Ignazio
Ons. 20 november
Stilar mellan århundraden och kanonproblematik – vad är barockklassicism?
S. Maria in Campitelli, Gesù e Maria och Cappella Cybo i S. Maria del Popolo
Historiemåleri I
14.00 Föreläsning i auditoriet (Martin Olin)
Tors. 21 november
Egna studier
Fre. 22 november
EXKURSION till Ariccia. Museo del Barocco i Palazzo Chigi, m.m.
Sön. 24 november
Bernini och Borromini III
S. Ivo alla Sapienza, S. Agnese, fyrflodsfontänen, l’Oratorio, Palazzo Spada
43
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
VECKA IX
1700-tal, nyklassicism, romantik
Mån. 25 november
Påvarnas museum
Museo Pio Clementino, Museo Chiaramonti, Vatikanpinakoteket, m.m.
Tis. 26 november
Arkitektur och stadsplanering
SS. Apostoli, Piazza Montecitorio, Chiesa della Maddalena al Pantheon, Piazza S. Ignazio, Fontana di Trevi,
Piazza di Spagna, Piazza del Popolo
Ons. 27 november
Palazzo och Galleria Doria Pamphilj, Cimitero acattolico,
S. Paolo fuori le mura
Tors. 28 november
Romantikens Rom. Museo Mario Praz m.m.
e.m. Museo H.C. Andersen
Fre. 29 november
Historiemåleri II
Galleria Nazionale d’Arte Moderna
VECKA X
Huvudstaden Rom
Mån. 2 december
L'Italia è fatta. Restano da fare gli italiani. Nationsbyggande, arkeologi och konst i den nya huvudstaden,
1870–1950: Viktor Emanuel-monumentet och Stazione Termini (Frederick Whitling)
14.00 Redovisningar i auditoriet
Tis. 3 december
Det sociala bostadsbyggandet: Garbatella och S. Saba (Maria Mellgren)
14.00 Redovisningar i auditoriet
Ons. 4 december
EUR
9.00 Introduktion i Auditoriet (Anna Clareborn)
Därefter gemensam avfärd till EUR
Ny arkitektur i Rom (Gunilla Linde Bjur och Hans Bjur)
16.00 Föreläsning i auditoriet
Tors. 5 december
Gino Coppedés kvarter och Città Universitaria
Fre. 6 december
Foro Italico, MAXXI, Villaggio Olimpico, Auditorium
44
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Vetenskaplig verksamhet
Redogörelser från storstipendiater
FM Fredrik Tobin, arkeologi
För en etruskolog kan man knappast tänka sig en bättre arbetsplats än Svenska Institutet i Rom.
Bibliotekets samling av etruskologisk litteratur är av högsta internationella klass och närheten till Museo
Nazionale Etrusco di Villa Giulia möjliggör regelbundna besök av museets unika samlingar. Jag har under
min stipendietid framför allt arbetat med min avhandling ”The Chamber Tombs of San Giovenale and the
Funerary Landscapes of South Etruria”. Det betyder att mitt stipendieår inte inte bara spenderats i
biblioteken i Rom, utan även i Blera som alltjämt utgör ett svenskt basläger för studier i södra Etrurien.
Under fyra perioder på vardera 1-3 veckor har jag tillsammans med en rad ivriga och kompetenta
medarbetare (Jonathan Westin, Axel Frejman, Hampus Olsson, Jonas Tobin med flera) dokumenterat
kammargravarna runt San Giovenale. Fältarbetet har varit intensivt och oerhört givande med en strid ström
av nyupptäckta gravar.
Undervisning på institutets kurser har gett många tillfällen till både fördjupning och breddning.
Läsåret började med kursen ”Etruskiska möten” i september 2012. Den innebar besök på många välbekanta
platser men också många flera för mig tidigare obesökta som t.ex. Grotta Porcina, Vetulonia och Lago
dell'Accesa. Undervisningen på 2013 års stora arkeologiska kurs innebar förutom en djupdykning i Roms
tidigaste historia också möjligheter att besöka och diskutera platser som är väldigt viktiga i den
etruskologiska forskningen som François-graven i Vulci och Ildebranda-graven i Sovana.
Staden Rom erbjuder rika möjligheter att exponeras för aktuell italiensk arkeologisk forskning. På
Villa Giulia-museet har under året en rad etruskologiska föreläsningar hållits och inte minst den brittiska
skolan har bjudit in till många för mig relevanta föreläsningar. Särskilt roligt har varit att få höra om de
senaste grävningarna i Veii som till stor del är opublicerade. Mer spontana besök av pågående utgrävningar
som de i Cerveteri har också gett goda inblickar i vad som händer i forskningen idag.
Storheten i Svenska Institutet i Rom ligger inte bara i byggnaden och böckerna utan framför allt i de
människor som är verksamma där. Jag är oändligt tacksam för all den hjälp jag fått från institutets personal
utan vilka mitt arbete inte hade varit möjligt. Året har på ett väldigt konkret sätt fört arbetet med min
avhandling framåt och givit otaliga oersättliga intryck.
FD Aron Sjöblad, filologi
Under min tid på institutet har jag i huvudsak arbetat med mitt postdokprojekt som handlar om bildspråket
i Senecas Epistulae Morales. Det har i mycket handlat om insamling och klassificering av metaforer och
liknelser i Senecas brev, och den katalog jag skapat omvandlas nu gradvis till artiklar och bokkapitel.
Huvudtesen för mitt projekt är att metaforerna och liknelserna hos Seneca traditionellt studerats var för sig,
och att man bör undersöka dem i samband med varandra. Jag har också arbetat med en omfattande
inläsning av modern metaforteori (Lakoff, Johnson, Kövecses, Turner, Fauconnier) för mitt projekt, som
planeras avslutas under hösten 2013. Jag har också skrivit på en artikel om bildspråket i arkaisk poesi, som
inte är färdig.
Jag undervisade dessutom i epigrafik under två heldagar i kursen i AKS på institutet våren 2013. Vi
besökte Museo delle Therme och de Kapitolinska muséerna och arbetade med epigrafiska databaser och
med Corpus Inscriptionum Latinarum och med L´année Epigraphique. Jag gav även undervisning i
grundläggande latin för tolkning av inskriptioner. I seminarierna på institutet deltog jag aktivt och höll ett
föredrag om litterära motiv i antik konst under hösten 2012. Det riktade sig främst till studenterna i
konstvetenskap.
Vidare har jag genom egna studier väsentligt förbättrat min italienska, så att jag enklare kan arbeta
med sekundärlitteratur på det språket. Besök på i princip alla muséer och (kändare) kyrkor i staden
förbättrade väsentligen min kännedom om italiensk och romersk historia och kulturhistoria. Jag vill tacka
Svenska institutet för en fantastisk och lärorik tid där.
45
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Ark. Ola Svenle, arkitektur
Mitt projekt för tiden i Rom handlade om svenska arkitekters studieresor till Italien under 1800-talets
senare del. Arkitekterna i min studie var Fredrik Wilhelm Scholander, Claes Grundström och Ragnar
Östberg, alla utsedda att kröna sina studier vid Konstakademiens byggnadsskola i Stockholm med fleråriga
resor till kontinenten och i första hand Italien för att föra hem lärdomarna om de goda principerna på
arkitekturens område. För att förbereda arbetet startade jag före avresan med att samla in material på
Nationalmuseum och Konstakademien i Stockholm. Jag fotograferade av studieritningssamlingarna i sin
helhet och förde med mig materialet i form av digitala bilder till Rom. Sammanlagt för de tre resande
arkitekterna knappt 1000 teckningar.
På plats på Svenska institutet systematiserade jag skissmaterialet och skaffade mig en överblick
över hur arkitekternas resor utsträckt sig och vad som stått i fokus för deras intresse. I institutets bibliotek
konsulterade jag litteratur som hjälpte mig att sätta in resenärernas studerade arkitektur i sitt historiska
sammanhang.
När jag orienterat mig tillräckligt i studieskörden gjorde jag upp planer för mina olika resor runtom i Italien,
i 1800-talsarkitekternas fotspår. Första resan gick till trakten norr om Rom. Jag studerade romanska kyrkor
och väl sammanhållna medeltida stadsorganismer med pittoreska gatuvyer i bergsstäderna Viterbo,
Tuscania, Montefiascone och Orvieto. På min andra resa, till Syditalien, tog jag mig till Ravello och Amalfi på
vägen ner, Taormina, Syrakusa, Palermo, Segesta, Selinunte och Cefalù på Sicilien och Paestum på vägen
upp. Främst uppsökte jag grekiska lämningar och arabisk-normandiska byggnadsverk. En endagsutfärd
förde mig till Tivoli med Hadrianus villa och Villa d’Este. Efter jul reste jag norrut till Bologna, Ferrara,
Venedig, Vicenza och Verona. Här var det i första hand palats och kyrkor från ungrenässansen som stod i
fokus. Med dessa resor hade jag täckt av några av de mest välstuderade och utmärkande byggnadsverken
och orterna för tidens resande svenska arkitekter. Bilden klarnade för mig av den dåtida förskjutningen av
fokus från centrum till det perifera, från universellt gällande formideal till det lokalt särpräglade uttrycket.
Parallellt med mina egna resor och litteraturstudier tog jag tillfället att följa med på många moment i den
konsthistoriska kursen. Främst gällde det avsnitten som behandlade arkitekturen alltifrån antiken fram till
högrenässansen, d.v.s. med direkt beröring till det som 1800-talsarkitekterna kom till Italien för att studera.
Förutom att ta Svenska institutets resurser i anspråk bedrev jag mina främsta litteraturstudier på American
Academy. Där fördjupade jag mig i bl.a. Rykwert, Kaufmann och Perez-Gomez, som alla behandlat ingången
till 1800-talet som en avgörande brytningstid, med ett nytt sätt för arkitekterna att betrakta och använda
sig av historien. Här gjorde jag mina största vinster i att förstå kringverket runt 1800-talsarkitekternas
upptagenhet vid hur det samtida byggandet skulle kunna förenas med äldre tiders stora monument.
Jag använde också litteratur på belgiska akademin och på La Sapienzas arkitekturskola.
Jag har även deltagit på institutets olika kurser som föreläsare. På höstens konsthistoriska kurs höll
jag i en dags kortintroduktion till 1930-talsarkitekturen i form av dåtidens nya stora universitetskomplex,
Città universitaria. På vårens arkeologikurs höll jag en lektion om 1800-talsarkitekterna och antiken, med
tonvikt på de franska akademisterna och det arkeologiska intresset.
Vid höstterminens slut höll jag mitt seminarium på institutet och presenterade bakgrunden till mitt
forskningsarbete gällande Scholanders, Grundströms och Östbergs studieresor i Italien, kompletterat med
bildexempel ur studieritningssamlingarna tillsammans med mina egna fotografier från de resor jag hunnit
genomföra vid den tidpunkten.
Dessutom deltog jag i de återkommande internationella forskarnätverksträffarna Valle Giulia
Dialogues och föredrog mitt projekt även där vid ett tillfälle.
Jag sökte mig också till bl.a. brittiska och amerikanska akademierna för att gå på föredrag och seminarier,
förutom dem som gavs på Svenska institutet.
Den direkta avsättningen för mina studier i Rom är den rapport som är under författande. Jag ska
också delta i ett internationellt seminarium i Rom i november om Italien och de nordiska arkitekterna, där
jag kommer att prata om precis det som jag fördjupat mig i under tiden på institutet. Dessutom utgör mina
studier i Rom en värdefull och omistlig bakgrund till det doktorandprojekt, om den nya svenska
arkitektutbildningen på 1870-talet, som jag ska påbörja i augusti på Arkitekturskolan på KTH.
46
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
FD Per Strömberg, det allmänna stipendiet, kulturvård
Den 25 januari genomförde jag ett seminarium på den arkeologiska kursen med titeln ”Kulturarv och
kulturarvsindustri” som behandlade instrumentella och kommersiella aspekter på kulturarvet, i synnerhet
det romerska.
Seminarium
Den 31 januari genomförde Per Strömberg ett seminarium på institutet med en presentation av
stipendieprojektet med titeln ”Postmodern Spoliation? En jämförelse av återbrukets praktiker genom
arkitekturhistorien med Rom som huvudexempel”.
Vetenskapligt arbete
Per Strömberg: Postmodern spoliation. A comparison of practices of reuse and recontextualization of
architecture in historical roman and postmodern periods (2013)
Under tiden på Svenska institutet i Rom har jag studerat senare årens intresse för återbruk av
byggnader ur ett historiskt perspektiv: Vad kan teoretiskt lära oss av äldre tiders återbruk för att förstå
dagens återbruk? Staden Rom har därför varit en tacksam och relevant plats för att studera återbruk
eftersom det här finns en tydlig tradition av att återanvända inte bara byggander utan även
arkitekturelement (spolia). Detta projekt har varit och är en del av ett större post-doktorprojekt om
återbruk som en del av en kulturell eller kreativ ekonomi i dagens konsumtionssamhälle. I den inledande
fasen av detta delprojekt prövade jag neologismen ’postmodern spoliation’ som metaforiskt begrepp,
huruvida det begreppet kunde vara användbart för att förstå och åskådliggöra praktiker och strategier för
återbruk i nutiden. Detta är ett försök att undvika historisk närsynthet när vi idag talar om urban förnyelse
genom återbruk och återanvändning av byggnader där fabriker blir konstgallerier och bunkrar konverteras
till designhotell eller platser för marknadsevent. Jag genomförde en presentation av projektet på
institutseminariet den 31 januari som skapade en intressant diskussion kring begreppet ’postmodern
spoliation’ som jag numera har valt att inte utveckla vidare. Jag har i stället valt att koncentrerat mig på att
skapa kategorier utifrån återbrukets olika funktioner; kategorier som är mer eller mindre tidlösa. Målet har
varit att förfärdiga en publicerbar artikel vid stipendieperiodens slut som skall sändas in till en peer review
tidskrift såsom Architecture Theory Review eller likande.
Utöver artikelskrivandet har jag gjort en serie studiebesök i Rom som anknyter till projektet, bl.a.
konstmuseet MACRO i en gammal Peroni-fabrik; slakthusområdet Ex-Mattadoio Testaccio som idag har en
rad nya verksamheter, bl.a. konstmuseum (MACRO 2); Teatro India i en nedlagd fabrikslokal; och
arkitekturhögskola; och den gamla elcentralen Centrale Montemartini som idag inhyser en samling av
antika skulpturer. Därutöver har jag besökt och studerat en rad historiska exempel på återbruk såsom
Marcellusteatern, Hadrianus Mausoleum; Augustus mausoleum; och San Nicola in Carcere. Planen är att
genomföra en rad studiebesök på andra platser i Rom med hjälp av medel från Torsten och Ingrid Gihls
fond, t.ex. Lingottofabriken i Turino som idag har konverterats till kulturcentrum, innan stipendieperioden
var över.
Därutöver har jag följt med den tidigare Romstipendiaten, numera lektor vid Qatars
arkitekthögskola, Johan Granberg, på en studieresa till Pietrasanta i april 2013 för att studera det
konstcentra och den konstindustri som vuxit fram i staden alltsedan Michelangelo och florentinarna anlade
ett nytt marmorbrott där på 1500-talet. Under besöket träffade vi företrädare för stenhuggerier,
skulpturgjuterier, mosaikstudior, konstgymnasium, besökscentrum för industrin, samt själva
marmorbrottet. Till sist har jag under sex veckor passat på att lära mig grundläggande kunskaper i italienska
genom att gå en språkkurs, vilket har gett mig möjlighet att läsa nödvändiga artiklar på språket.
47
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Redogörelser från grävningsstipendiater
Anna Gustavsson, Tarquinia
I september 2013 deltog jag på Milano universitets utgrävning i Tarquinia, vilken leds av Professor Giovanna
Bagnasco Gianni. Grävstipendiaterna från 2012 har i förra årets verksamhetsberättelse utförligt beskrivit
projektet, de arkoelogiska lämingarna och omgivningarna. Jag väljer därför att ej gå in i detalj på detta utan
hänvisar till deras fina texter. La civita, eller ”Complesso Monumentale” är beläget på en höjd där man har
en fantastisk utsikt över det forna etruskiska landskapet. I närheten finns Ara Regina och flera nekropoler.
Årets grävsäsong var hektisk, då man ville gräva så mycket som möjligt inför färdigställandet av en
publikation. Bland annat fokuserade grävlaget i år på den fortsatta undersökningen av en brunn/pozzo och
en romersk cistern. I cisternen fann man i år inte bara en stor mängd keramik, utan också ett hästskelett,
ett barnskelett och en vuxen persons kranium. Att tolka dessa fynd som ligger i omrörda lager är en stor
utmaning.
Min arbetsuppgift var dock inte att gräva ut vare sig pozzo eller cistern, utan att ”vikariera” som
ansvarig för arbetet i det ormåde som kallas sektor L då Claudia Piazzi som vanligen är trenchmaster för
denna sektor endast kunde närvara då och då under årets fältarbetet i år. I sektor L har man relativt nyligen
funnit spår av en äldre fas, den så kallade Villanova-kulturen, på en nivå som tidigare tolkats som varande
steril jord, dvs straigrafiska nivåer som är opåverkad av människan. Projektet vill nu undersöka om det finns
ytterligare rester i forma av hyddor eller andra konstruktioner. Jag arbetade i ett litet grävlag, tillsammans
med Claudia och magisterstudenten Elena Frigerio. Samarbetet fungerade mycket bra. Det blev intensiv
språkträning och många skratt under arbetsdagarna. Jag fick också möjligheten att lära mig projektetes
dokumentationsrutiner, samt att fylla i kontextblanketter och grävdagbok på italienska. Detta var mycket
givande!
Vi brottades inte bara med stora volymer jord, utan även med resterna av tidigare säsongers
utgrävningar. En stor del av fältarbetet i sektor L innebar att klarlägga var och hur de tidigare arkeologerna
grävt för flera decennier sedan, att studera gamla grävdagböcker och planritningar för att kunna säkerställa
var tidigare schakt lagts, vilka stenblock som möjligen ännu låg in situ och vilka som måste ha flyttats under
de tidigare utgrävningssäsongerna. Vi undersökte även hur de konstruktionerna vi påträffade ev
korrelerade med sådant man grävt bort under de tidigare säsongerna, osv. Jag lärde mig på detta sätt
mycket om platsens geologi och stratigrafiska faser.
Det gavs även tillfälle att besöka närliggande platser, som utgrävningen en nyupptäckt och intakt
etruskisk grav strax utanför Tarquinia. Graven tolkades först som en ”prinsgrav” utifrån de gravgåvor som
hittades, men de osteologiska analyserna visade snabbt att det var en kvinna som begravts. En påminnelse
om att man ska undvika förutfattade meningar när man tolkar arkeologiskt material! Grävdeltagarna
bodde liksom förra året i Tarquinia Lido, en semesterort som under september månad avfolkas och blir
sömning och nästan ödslig. Jag bodde tillsammans med de övriga utländska deltagarna, fyra danska
studenter. Bland ortsbefolkningen rådde ett stort intresse för utgrävningen men också en positiv
nyfikenhet på speciellt oss ”nordbor”och vad vi gjorde där efter semestersäsongens slut. Detta tog sig
uttryck i många spontana frågor och trevliga samtal i matbutiken eller på ett av de få ännu öppna
strandcaféerna där jag snabbt blev ”stammis”.
Klara Borgström, S. Omobono, Rom
Min vistelse i Rom pågick mellan den 21 juni – 20 juli 2013, och jag deltog i grävningarna på St. Omobono i
totalt fyra veckor. Årets utgrävning bestod av flera olika projekt, varav den största satsningen gällde det
arkaiska tempel som delvis grävts ut under 30-talet, och som man nu åter ville komma ner till, främst för att
man visste att man i tidigare grävningar hittat stora mängder välbevarat biologiskt material (trä, matrester
etc.). Eftersom templet legat under vatten sedan arkaisk tid fanns sådant material bevarat, och man hade
anlitat flera experter inom biologisk arkeologi för att analysera det material man förväntades få upp.
Redan första dagen på grävningen blev jag involverad i arbetet med de biologiska lämningarna.
Grävningens Environmental Field Manager, Victoria Moses, hade inte möjlighet att stanna under
grävperiodens sista tre veckor, och man behövde därför någon som kunde lära sig hennes arbete och utföra
det under resterande grävveckor. Arbetet bestod i att ta pollen- och jordprover samt hantera det biologiska
48
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
material som kom upp. Huvudansvarig för det biologiska arbetet var Laura Motta från Michigan University,
och hon undervisade mig om biologiska lämningar och hur man ska hantera dessa. Hon lärde mig också se
skillnad mellan olika sädesslag i förkolnat tillstånd, samt hur man hanterar och studerar mikrobiologiskt
material i mikroskåp.
Som följd av mitt arbete på S. Omobono har jag fått ett erbjudande från Laura om att komma till
Michigan under en månad våren 2014 för att arbeta tillsammans med henne i labbet för att lära mig mer
om arkeologiska biologiska lämningar. Jag kommer att ansöka om pengar för detta, och förhoppningsvis
kan denna resa bli av. Man räknar också med att jag kommer att återvända till Rom och S. Omobono i juni
2014 för att delta i det årets utgrävning och då fortsätta med det mikrobiologiska arbetet tillsammans med
Laura.
Jag vill tacka Svenska forskningsinstitutet i Rom för det grävstipendium jag tilldelades i januari 2013
och som möjliggjorde mitt deltagande i grävningen på S. Omobono i juni-juli 2013. Det utgjorde verkligen
en unik möjlighet för mig att lära mig nya infallsvinklar i det arkeologiska arbetet, och jag kommer att ha
stor nytta av detta i framtiden.
Anna Enberg, S. Omobono, Rom
Under mina fyra veckor på utgrävningen jobbade jag hela tiden i samma trench, detta var bra på ett vis
eftersom det gör det möjligt att verkligen sätta sig in arbetet. På så vis fick jag följa utgrävningen från
början till slut med alla de moment som det innebär. Såhär i efterhand ser jag också vissa nackdelar med att
jag hela tiden var på samma ställe. I det trench som jag arbetade i grävde vi moderna fyllningslager under
de tre första veckorna. Detta är ett hårt arbete som måste göras, men ur utbildningssynpunkt ger det inte
så mycket. I efterhand inser jag att jag själv borde ha sett till att jag även fick göra lite annat under de tre
första veckorna, då hade jag säkert fått lära mig mer saker som jag inte redan kunde sedan tidigare. När vi
väl kom ner till de antika lagren blev det förståss mer intressant och givande. Vi hittade en tillsluten kloak
som vi kunde datera till den republikanska perioden. Jag fick träna mig på att tolka stratigrafin, urskilja olika
lager, rita lager och stenfragment, fotografera lager, datera viss typ av keramik med mera. Eftersom detta
var min första grävning i medelhavsområdet var det mycket nyttiga saker att öva på även om det inte var
helt nytt för mig.
Jag är sammanfattningsvis mycket tacksam för att jag fick möjligheten att vara på S. Omobono och
jag ser det som en bra erfarenhet, samtidigt känner jag inte att jag lärde mig så mycket nya saker om
arkeologisk praktik som jag skulle ha velat. Ansvaret på detta ligger delvis på mig men berodde också till
viss del på organisationsproblem gällande arbetsledning och arbetsfördelning. Vad jag tar med mig från S.
Omobono är framförallt erfarenheten av hur den kan vara att jobba på en utgrävning i Italien. Jag träffade
många intressanta och kunniga personer, både italienare, amerikaner och svenskar som jag hade stort
utbyte med. Om jag skulle få möjlighet att komma till S. Omobono igen är jag övertygad om att jag skulle ha
en bra utgångspunkt för att lära mig mer, eftersom jag nu har fått en inledande kännedom om platsen och
sättet att arbeta.
Sara Lindvall, S. Omobono, Rom
I början av juni i år var det dags att återigen bege sig till Rom för att delta i årets utgrävningar på Area Sacra
di Sant’ Omobono. Som alltid finns den ständiga längtan efter den eviga staden. Ni vet, glädjen, förväntan,
sug efter riktigt kaffe och god gelato. Alla dessa känslor fanns där, men även en välbekant känsla; den av att
komma ”hem” igen, att komma ”hem” till Rom. I år hade Svenska Institutet instiftat tre stipendier för
deltagande i utgrävningen, och det var jag och två till, Anna Enberg och Klara Borgström, som fick äran att
ta emot detta generösa stipendium. Förutom vi tre deltog även två studenter med medel från Lunds
Universitet, Peter Fänge och Dejan Gajic.
I år var det ännu fler deltagare än förra året. De första veckorna var vi runt 30 personer; calabreser,
romare, amerikanare, en engelska och vi svenskar. Det fullkomligt myllrade av folk de första veckorna. Det
fanns tyvärr inte arbete åt alla, och det var mycket improviserande och dötid. Detta kom att lösa sig relativt
fort då det behövdes många händer i trench D10.
Under årets utgrävningar var fokus på denna trench, där man trodde att en del av den västra sidan
av grunden till det arkaiska templet, som attribueras till Roms sjätte kung Servius Tullius, befann sig. Detta
49
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
är för övrigt samma trench som jag grävde i förra året, och det som ligger bara ett par meter från där Einar
Gjerstad grävde 1959. Förra året var det dock mindre komplicerat än det skulle komma att bli i år. En liten
grupp hade börjat gräva där redan i april, och de grävde sig ner till vattennivån. När vi kom dit var det,
förutom byggnadsställningarna runtom som stod kvar från förra året, även andra säkerhetsanordningar
uppsatta. Det mest utmärkande var de järnbalkar/väggar som var nedstuckna vid trenchets sidor. Dessa var
till för att hindra väggarna att rasa in nu när man hade kommit ner till vattennivån. För just denna typ av
arbete, att arbeta under vattennivån, tog man hjälp av Museum of London Archaeology som har stor
erfarenhet av arkeologiska undersökningar nära vattendrag och kunskap om vattendränkta arkeologiska
lämningar. Det var deras Project Officer Alison Telfer som ledde arbetet i D10.
Arbetet i D10 gick ut på att pumpa ut det vatten som ständigt fyllde botten, gräva upp gyttja och
vattensålla igenom den. Pumparna fick bytas ett antal gånger under månaden jag var där, då de ständigt
fylldes igen av slam från gyttjan nere i trenchet. En lyftanordning hade installerats för att kunna hissa upp
den tunga gyttjan som grävdes upp. De översta lagren dumpades bara, och undersöktes inte närmre. De
undre lagren vattensållades för att kunna upptäcka och ta tillvara minsta lilla keramikskärva. Detta var en
viktig del i dateringen av de olika lagren. Ett tag var man tveksam till om man överhuvudtaget skulle finna
templet.
Jag åkte hem till Sverige igen 1 juli. 4 juli fick jag ett meddelande från en kollega som berättade att
de äntligen hade kommit ner till grunden av det arkaiska templet. Intill grunden hade de några dagar
tidigare grävt fram nästintill intakta bucchero-kärl, och en del andra fynd som till exempel importerad
grekisk keramik. Det är det äldsta templet byggt i sten i Rom, tillsammans med templet åt Jupiter
Capitolinus uppe på Capitolium strax intill. Det är en sensationell upptäckt, och en oerhört viktig sådan för
att öka förståelsen för Roms äldsta tid.
Jag arbetade vid nästan alla öppna trench denna sommar, men samlade även material till mitt egna
projekt om de kommersiella strukturerna på platsen. Jag fick stor hjälp av Carlo Regoli, doktorand på La
Sapienza i Rom, som ingår i projektet, och hade många givande samtal med professor Nicola Terrenato från
University of Michigan om mitt projekt. Jag spenderade även många kvällar med att leta gamla artiklar och
litteratur i Svenska Institutets fantastiska bibliotek. Till mitt projekt har jag tilldelats generösa medel från
Axel & Margareta Axson Johnson och Jacob Letterstedts stipendiefond, och detta kommer jag att arbeta
med det kommande året.
Jag rekommenderar följande länkar för mer information om utgrävningarna:
http://www.facebook.com/santomobono
http://sitemaker.umich.edu/omobono/home
http://www.museumoflondonarchaeology.org.uk/NewsProjects/Current-News/Sant-Omobono/
För er som kan läsa italienska finns även en artikel i La Repubblica:
http://roma.repubblica.it/cronaca/2013/07/19/news/scoperto_il_basamento_di_un_tempio_risale_all_et_
regia_di_servio_tullio-63323528/
och en i Il Quotidiano della Calabria:
http://rassegna.unical.it/rassegna/locale/unical-la-calabria-riscopre-lurbe/
50
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Redogörelse från Lericistpendiaten Lovisa Brännstedt
Vårterminen 2013 hade jag glädjen att vistas vid Institutet som Lerici-stipendiat för att arbeta med min
avhandling med den preliminära titeln Femina Princeps. Det övergripande syftet är att ringa in och studera
det fundament som Livia Drusillas politiska status vilade på - hennes auctoritas. Det gör jag genom att
studera henne i tre olika roller; som mater, amica och patrona samt diva och hur de utvecklas över tid. Det
är dynamiken mellan Livias roller och status som är intressant, och som jag tror är det som ackumulerar
Livias auctoritas och som ger henne möjlighet att styra omständigheterna för acceptans och hyllning av
henne själv i en ej tidigare sedd politisk roll. Det som gör hennes status legitim är den fides som hon får från
sina vänner och klienter, framförallt uttryckt i kulten av henne. Detta sammantaget är vad som skapar Livias
auctoritas, för vilken gensvaret är lika viktigt som hennes handlingar.
När jag kom ner i januari hade jag kommit drygt halvvägs i min doktorandtid, med en detaljerad
avhandlingsdisposition men med text kvar att skriva. Att då få en arbetsplats nära CIL och Loeb och med
både institutets egna samlingar tillhands, såväl som övriga institut och akademiers, har varit ovärderligt. Jag
har även utnyttjat min tid som stipendiat till att uppsöka epigrafiska samlingar i Rom med omnejd. En
fantastisk bonus har varit att både min huvudhandlare, Eva Rystedt, och min bihandledare Gunhild Vidén,
har vistats i Rom under våren, vilket har möjliggjort en god handledning även utanför institionsmiljön i
Lund.
Jag har själv hållit ett seminarium vid institutet, deltagit vid de övriga och inspirerats av alla
diskussioner, både de i anslutning till seminarietillfällena, men också de i Forestrians kök, på terrassen eller
treans spårvagn. Jag höll vidare ett seminarium inom ramen för The Valle Giulia Dialouges och gladdes åt
att lära känna andra unga forskare i Rom. Jag har även gått på ett antal föreläsningar vid de andra skolorna
och akademierna.
Att vara i Rom är att vara nära en forskningsfront. Genom det epigrafiska nätverket Inscripta, som
har hållit alla sina möten på Institutet, har jag fått kontakt med epigrafiker runt om i Rom, kontakter som
jag har fördjupat under våren. Via konferensen The Moving City har jag lärt känna forskare som sysslar med
mobilitet och synlighet, temata som jag behandlar i avhandlingen. Förutom avhandlingen har jag under
våren arbetat med en artikel som ska publiceras den antologi som The Moving City har lett fram till. Det
stora inslaget av epigrafik och filologi i avhandlingen, men även av konstvetenskap och arkitektur, har gjort
diskussioner och samtal med vänner och kollegor på Institutet extra fruktbart och inspirerande.
Jag har haft möjlighet att undervisa på den arkeologiska kursen vilket har varit oerhört roligt, och
jag är tacksam över tillfället att få pröva nya pedagogiska metoder som jag tillgodogjort mig under de
högskolepedagogiska kurser som jag läst i Lund. Ett exempel är möjligheten att arbeta med progression
inom en kurs genom att först diskutera en plats som Forum med studenterna och sedan, efter kursens
epigrafiska del, återvända för att tillsammans analysera och diskutera epigrafins samspel med den rumsliga
kontexten. Jag ledde också en guidning av Forum för en grupp latinelever från Franska skolan i Stockholm.
För min egen del har jag försökt bredda min kunskap om staden Rom genom århundraden och fram
tills idag, extra intressant under en vår som präglades av Benedictus’ abdikation, Franciscus’ tillträde och
politiska valrörelser.
Redogögörelse från Fondazione Famiglia Rausings postokstipendiat Karin Dahl
Grazia Deledda. Ett bortglömt författarskaps resa
Grazia Deledda (1871-1936) är den andra av hittills tretton kvinnliga författare som har tilldelats
Nobelpriset i litteratur 1926. Hon är hittills Italiens enda kvinnliga mottagare av denna litterära utmärkelse.
Deledda var en produktiv författare som har blivit översatt till många språk, särskilt vid tiden för hennes
Nobelpris. Sedan följde tystnad – och hennes författarskap föll i glömska. På senare tid har hennes verk
kommit i nytt ljus tack vare utländska studier och nypubliceringar. Detta har lett till ett pånyttfött intresse
även i Deleddas hemland. Att studera det internationella mottagandet av ett verk belyser problemen med
översatt litteratur, som inte kan analyseras från riktigt samma antaganden och metoder som nationell
51
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
litteratur på originalspråk. Svenska Akademien valde att tilldela Deledda Nobelpriset vid en tidpunkt då hon
inte hade särskilt högt anseende i sitt eget land. Min studie analyserar betydelsen av Nobelpriset för
Deleddas karriär och anseende.
För att genomföra studien har jag samlat in material på Istituto Superiore Regionale Etnografico di
Nuoro, Biblioteca Nazionale di Roma, Kungliga Biblioteket, Nobelbiblioteket samt Bonniers och Norstedts
pressarkiv.
Jag gjorde en studieresa till Deleddas hemstad Nuoro på Sardinien, där jag arbetade i biblioteket på
Istituto Superiore Regionale Etnografico di Nuoro, som har en mycket omfattande Deledda samling.
Bibliotekarien där, Anna Gaddi var särskilt behjälplig. Jag vill också tacka en annan forskare (som jag har
träffat på Svenska institutet), antropologen Eva Carlestål, som har varit i just Nuoro för att genomföra en
annan studie och som generöst delade med sig av sina erfarenheter och gav mig goda råd.
I Nuoro finns även Deleddas födelsehem, numera omvandlat till museum, och ett kapell där är hon är
begravd. Hon begravdes nämligen först i Rom och flyttades tillbaka till Sardinien tjugo år senare där ett
kapell uppfördes och fick samma namn som en av hennes sista romaner, Chiesa della Solitudine,
Ensamhetens kyrka. Resan till Nuoro var viktig för projektet, inte bara för materialinsamlingen, utan för att
ge mig en djupare förståelse för författarskapet och dess fortsatta mottagande.
Studiens resultat presenteras i artikeln Grazia Deledda. Falling in and out of Canon, som fn.
granskas för publicering i en vetenskaplig internationell tidskrift. Studien inkluderar även en tidigare
opublicerad sammanställning över Deleddas svenska översättningar.
Jag har under året hållit flera seminarier och föreläsningar. Då översättningsforskning handlar om
möten mellan olika språk och kulturer har jag också haft möjligheten att tala om interkulturell
kommunikation mellan italienare och svenskar. Genom en inbjudan till universitet i Bari fick jag möjlighet
att föreläsa om översättningen av Deleddas verk för studenter i nordiska språk och litteraturer. Universitet i
Bari har ovanligt många studenter i just svenska, mycket tack vare den entusiasmerande lektorn i
germanska språk, Lorenzo Lozzi Gallo.
Slutligen vill jag framföra ett varmt tack till Rominstitutets styrelse och till Rausing fondens styrelse
för att ha gett mig möjligheten att vistas i den unika och inspirerade forskningsmiljö som Svenska Institutet
i Rom utgör.
Comunicazione interculturale Italia – Svezia. L’unione fa la forza.
Assosvezia, Italo-Swedish Chamber of Commerce, Milan, 2013-03-26.
http://assosvezia.it/seminario-comunicazione-interculturale-italia-svezia-lunione-fa-la-forza/
52
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Redogörelse från Anna Ahrenbergs stipendiat Lars Almgren
Föreläsningar, seminarier, utställningar och andra aktiviteter
53
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
4-6 april - International conference Classical Archaeology in the Late Nineteenth Century
54
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
3-4 september - The Sixth Nordic Summit on Humanities
55
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
23 september – Bokpresentation: Cristina di Svezia regina della musica a Roma. Le «canterine»
al suo servizio av Anna Zilli
56
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
25-26 oktober Topos and Topography: Rome as the guidebook city - WORKSHOP 2
Program
Friday 25 October
9.30 – 10.30
INTRODUCTORY SESSION – project structure and activities (project members only)
Coffee
10.45–11.30
PROJECT PRESENTATION 1
Stefano Fogelberg Rota: ”Al lettore forastiero”: Reconstructing the reader of Martinelli’s
Roma ricercata nel suo sito
11.45–12.30
PROJECT PRESENTATION 11:
Anna Blennow: The Einsiedeln Itinerary — a proto-guidebook to Rome?
Lunch
14.30 – 17.30
GUIDED WALKS
Stefano Fogelberg Rota: Martinelli’s ”Giornata seconda: Per il Trastevere”
Anna Blennow: Einsiedeln Itinerary VII: ”A porta Aurelia”
Aperitivo
Pizza
Saturday 26 October
9.30 – 10.15
Börje Magnusson: To write a guidebook
10. 30–11.15
Simon Malmberg: Finding your way in the Subura
Coffee
11. 45–12.30
Michael Rowlands: Tourism and the Archaeological Guidebook
Lunch
14.30 – 17.30
GUIDED TOURS
Börje Magnusson: From Campidoglio to Largo Argentina
Simon Malmberg: From Forum Transitorium to Porta Esquilina
Dinner 20.30 Osteria Gusto, via delle Frezze
57
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
5-8 november – Utställning Book Art inspired by the Vatican
31 oktober, Università degli Studi Aldo Moro, Bari
58
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Föredrag av Karin Dahl: La Ricezione della scrittura femminile italiana nella Svezia
contemporanea: il caso di Grazia Deledda.
59
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
14-15 november, Rom, Accademia Nazionale di San Luca
International Seminar Italy and the Nordic Architects
60
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
20 november - Presentation av ett temanummer av Konsthistorisk tidskrift: ”Sebastiano del
Piombo
61
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
4 december - Presskonferens med presentation av utställningen ”L’Ossessione Nordica. Böcklin,
Klimt, Munch e la pittura italiana”
62
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
9 december Presentation av boken Dall’Italia. Omaggio a Barbro Santillo Frizell
63
Verksamhetsberättelse 2013 – bilagor
Biblioteket
18 november - International ooperation: a multi-level perspective
64