Transcript Dom Stockholms tingsrätt Mål nr B 47-10

1
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
DOM
2010-12-10
meddelad i
Stockholm
Mål nr B 47-10
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Åklagare
Chefsåklagare Christer Ekelund
Riksenheten för polismål, Stockholm
Målsägande
Aliona Gorjaeva Cederqvist
Rådjursstigen 1
170 76 Solna
Målsägandebiträde:
Advokat Anne-Charlotte Westlund
Advokatfirman Anne-Charlotte Westlund AB
Östermalmsgatan 90
114 59 Stockholm
Tilltalad
Bo Otto Harald KRISTOFFER Samsing, 730712-0514
Parkgatan 16 Bv
112 30 Stockholm
Offentlig försvarare:
Advokat Peter Althin
Advokatfirman Althin
Skeppsbron 28, 3 tr
111 30 Stockholm
DOMSLUT
Åtalet ogillas.
Skadestånd
Aliona Gorjaeva Cederqvists skadeståndsyrkande ogillas.
Ersättning
1. Advokaten Peter Althin tillerkänns ersättning av allmänna medel med 83 928 kr.
Av beloppet avser 16 786 kr mervärdesskatt.
2. Advokaten Anne-Charlotte Westlund tillerkänns ersättning av allmänna medel för
arbete som målsägandebiträde med 73 123 kr. Av beloppet avser 14 625 kr
mervärdesskatt.
Postadress
Box 8307
104 20 Stockholm
Besöksadress
Scheelegatan 7
Telefon
Telefax
08-561 654 10
08-561 650 04
[email protected]
E-post:
www.stockholmstingsratt.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00 - 16:00
2
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
3.
DOM
2010-12-10
B 47-10
Kostnaderna för försvaret och målsägandebiträdet ska stanna på staten.
3
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
DOM
B 47-10
YRKANDEN M.M.
Åklagaren har yrkat och framlagt bevisning i enlighet med domsbilaga 1.
Målsägandebiträdet har för Gorjaeva Cederqvists räkning yrkat skadestånd enligt
domsbilaga 2.
Samsing har förnekat brott och bestritt yrkandet om skadestånd. Han har vitsordat
som skäliga belopp i och för sig yrkade kostnader för taxiresor och läkarbesök.
DOMSKÄL
Åtalet för olaga frihetsberövande alternativt tjänstefel, misshandel alternativt
tjänstefel och vållande till kroppsskada.
Gorjaeva Cederqvist, som hörts som målsägande i målet, har bland annat uppgivit
att hon vid tillfället ifråga blev förd av Samsing till ett rum i anslutning till Tbanestationen centralen vid Åhléns och att Samsing inne i rummet knuffat ned
henne på en stol två gånger, sparkat henne på benet så att hon skulle sätta sig ned,
dragit henne hårt i håret bakifrån och tryckt ned henne på golvet så att huvudet
kommit mot golvet samt vridit upp hennes vänstra arm bakom ryggen så att armen
skadats. Hon har också uppgivit att hon passerat spärrarna till tunnelbanestationen
genom att uppvisa ett giltigt färdbevis, att hon svarat Samsing när denne frågat
henne vart hon skulle åka att det inte var hans sak, att hon svarade Samsing otrevligt
eftersom Samsing ställt sin fråga på ett otrevligt sätt, att Samsing då gripit tag hårt i
hennes arm och bett henne följa med, att hon därför följde med honom till rummet
ifråga, att det gjort väldigt ont när Samsing inne i rummet vred upp hennes vänstra
arm bakom hennes rygg, att när hon satt på golvet inne i rummet tryckte Samsing
och Övergaard ned hennes huvud mot golvet, att de båda poliserna höll i hennes
armar hela tiden, att de lyfte upp henne och slängde henne ned på golvet, att då hon
låg på magen på golvet kände hon inte sin arm, att båda hennes armar var bakom
hennes rygg och att det var möjligt att hon sade något högt vid något tillfälle samt
att det var riktigt att hon tidigare blivit dömd för att hon har skallat en polis.
4
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
DOM
B 47-10
Samsing har bland annat uppgivit att han var vid tunnelbanestationen vid tillfället
ifråga tillsammans med Övergaard och ytterligare en polisman för att övervaka
ordningen, att han iakttog två kvinnor och en man utanför spärrarna, att de fifflade
med något borta vid spärrarna mot varuhuset Åhléns, att han misstänkte att de båda
kvinnorna använt endast ett färdbevis på två personer när de gick igenom spärrarna,
att den ena kvinnan, som senare visade sig vara Gorjaeva Cederqvist, överlämnade
något som han misstänkte var ett passerkort till den andra kvinnan innanför
spärrarna, att han därför beslöt sig för att kontrollera Gorjaeva Cederqvist, att han
uppmärksammade Gorjaeva Cederqvists pojkvän Arcady Baziant när denne befann
sig utanför spärrarna och att denne även uppmärksammade Samsing samt att
Arcady Baziant omedelbart vände sig om och gick mot pressbyrån och köpte en
biljett. Samsing har vidare uppgivit att han gick fram till Gorjaeva Cederqvist och
frågade om hon hade något färdbevis, att Gorjaeva Cederqvist svarade att hon inte
snackade med snuten, att han då upplyste henne om att man måste ha ett färdbevis
annars fick hon gå ut därifrån, att han flera gånger sade till henne att om hon inte
hade något färdbevis fick hon gå ut från tunnelbanestationen, att hon vid något
tillfälle mumlade att hon hatade poliser, att hon fortsatte att ignorera honom och
gick därifrån ned mot trapporna till perrongerna, att han då tog tag i hennes jacka i
ett löst grepp i syfte att avvisa henne från tunnelbanestationen och sade att hon fick
följa med om hon inte kunde visa ett färdbevis och inte kunde visa legitimation, att
hon direkt när han tog tag i henne vred sina armar bakåt i syfte att avvärja hans
grepp och sade att han som var en ”snutdjävul” eller ”bögdjävul” inte skulle ta tag i
henne, att hon sedan oavbrutet fortsatte att använda sexistiska okvädningsord under
hela den tid ingripandet pågick, att han uppfattade att hon gjorde motstånd mot hans
ingripande, att hon var högljudd hela tiden och att när hon försökte slita sig loss
genom att veva med armarna beslutade han att omhänderta henne för våldsamt
motstånd och ordningsstörande uppträdande, eftersom hans försök att avvisa henne
varit lönlöst samt att han sedan förde henne mot avräkningsrummet för
identifiering. Han har vidare uppgivit att hon satte sig på en stol inne i ett förrum till
avräkningsrummet, att hon nästan med en gång reste sig upp och vägrade därefter
5
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
DOM
B 47-10
att sätta sig på stolen, att hon gapade och skrek så att det hördes in till angränsande
rum, att Övergaard då kom in i rummet, att Samsing tryckte ned henne i stolen, att
han tog ett grepp på henne, dock inte ett skuldergrepp, att han höll hennes arm snett
bakom hennes rygg så att hennes hand var i höjd med ländryggen samtidigt som han
lade höger hand på hennes axel, att Övergaard tog tag i hennes högra arm på samma
sätt som Samsing tagit tag i hennes vänstra arm, att hon stod böjd med överkroppen
mot golvet, att hon gjorde sig tung och föll ned mot golvet, att Samsing i samband
med fallet hörde ett dovt ljud som gjorde att han förstod att hon skadat sig och att
hon i samband med fallet måste ha gjort en rotationsrörelse så att armen skadades
samt att han sedan åkte med henne till sjukhuset. Han har också uppgivit att han inte
sparkat henne på benet, att han inte dragit henne i håret, att han inte vridit upp
armen bakom ryggen och att han således inte tagit ett s k skuldergrepp utan istället
ett s k förenklat skuldergrepp som var ett mellanting mellan ett ledgrepp och ett
skuldergrepp samt att han inte sagt till någon person att han orsakat skadan.
På åklagarens begäran har som vittnen hörts Arcady Baziants och Nadezda
Ryazanskaya, båda kamrater till Gorjaeva Cederqvist, samt Jörgen Sanner, far till
Gorjaeva Cederqvist. Dessutom har på åklagarens begäran hörts som vittne
överläkaren Peter Konrad. På Samsings begäran har som vittne hörts
polisinspektören Övergaard.
Åklagaren har åberopat den skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan,
domsbilaga 1.
Gorjaeva Cederqvist och Samsing har lämnat motstridiga uppgifter om vad som
hänt vid det aktuella tillfället. Gorjaeva Cederqvists berättelse stöder i allt väsentligt
åklagarens talan. Hennes uppgifter när det gäller hela händelseförloppet får stöd av
vad Jörgen Sanner berättat under sitt vittnesförhör. När det gäller frågan om hur
Gorjaeva Cederqvist skadat armen ger rättsläkaren också stöd åt hennes berättelse
och när det gäller vad som hände innanför spärrarna vid tunnelbaneingången får
6
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
DOM
B 47-10
hennes uppgifter även visst stöd av vad Nadezda Ryazansaya och Arcady Baziants
berättat. Samsings uppgifter när det gäller vad som hände inne i det s k
avräkningsrummet får däremot stöd av vad Övergaard uppgivit.
Såvitt gäller åtalet för olaga frihetsberövande alternativt tjänstefel gör tingsrätten
följande bedömning.
Samsings uppgifter att Gorjaeva Cederqvist saknat färdbiljett och att han misstänkte
att Gorjaeva Cederqvist gick igenom spärren till tunnelbanan utan eget giltigt
färdbevis får visst stöd av vad Övergaard berättat, nämligen att vid
kroppsvisiteringen av Gorjaeva Cederqvist det inte påträffades något färdbevis.
Dessutom har Gorjaeva Cederqvist och Nadezda Ryazanskaya lämnat motstridiga
uppgifter när det gäller en färdbiljett, nämligen att Nadezda Ryazanskaya har påstått
att hon innanför spärrarna överlämnat sin färdbiljett till Gorjaeva Cederqvist, vilket
Gorjaeva Cederqvist förnekat. Om Nadezda Ryazanskayas uppgifter är riktiga
borde Gorjaeva Cederqvist har haft två färdbiljetter på sig då Övergaard
kroppsvisiterade henne, vilket inte varit fallet. Enligt tingsrättens mening föreligger
därför osäkerhet om riktigheten av både Nadezda Ryazanskaya och Gorjaeva
Cederqvists uppgifter.
Mot bakgrund av vad som sålunda och i övrigt framkommit i målet finner
tingsrätten att Samsings uppgifter om att han misstänkte att Gorjaeva Cederqvist
gått igenom spärren till tunnelbanan utan giltig färdbiljett och att han därför gick
fram till Gorjaeva Cederqvist och bad henne uppvisa färdbevis samt att Gorjaeva
Cederqvist vägrade uppvisa färdbevis inte har vederlagts av åklagaren.
Av övervakningsfilmen framgår att Gorjaeva Cederqvist och hennes kamrat gått
hastigt mot rulltrapporna med Samsing efter sig. Att Samsing därefter tagit tag i
Gorjaeva Cederqvists axel eller jacka råder inte någon tvekan om. Frågan är om
Samsings gjort detta för att avlägsna Gojaeva Cederqvist från platsen i syfte att
7
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
DOM
B 47-10
beivra fortsatt våldsamt uppträdande och att beivra brottslig gärning, vilket han
påstått. Det är även fråga om Gorjaeva Cederqvist försökt slita sig loss, viftat med
armarna och varit högljudd, vilket Samsing också påstått.
Det framgår inte av övervakningsfilmen att Gorjaeva Cederqvist försökt slita sig
loss genom att vifta med armarna eller att hon varit högljudd. När det gäller
övervakningsfilmen, vilken spelats upp i rättssalen, har den inte varit så tydlig att
man kunnat se vad som verkligen skett innanför spärrarna när det gäller Gorjaeva
Cederqvists och Samsings kontakter med varandra. Det har således inte gått att se
huruvida Gorjaeva Cederqvist viftat med armarna eller inte. Övervakningsfilmen
har inte heller haft något ljud, varför det inte gått att höra om Gorjaeva Cederqvist
varit högljudd eller inte.
Visserligen har Gorjaeva Cederqvists kamrat Nadezda Ryazanskaya uppgivit att
Gorjaeva Cederqvist varken varit högljudd eller viftat med armarna men som
tingsrätten konstaterat ovan har hon uppgivit att hon gett sin färdbiljett till Gorjaeva
Cederqvist efter det att de passerat spärrarna. Hon har även uppgivit att hon
överlämnat färdbiljetten därför att hennes fickor varit dåliga. Som tingsrätten också
konstaterat ovan har Gorjaeva Cederqvist förnekat att hon tagit emot någon
färdbiljett från Nadezda Ryazanskaya. Tingsrätten finner det inte heller särskilt
sannolikt att Nadezda Ryazanskaya överlämnat färdbiljetten av det skälet att hennes
fickor varit dåliga.
Frågan är då vilket bevisvärde Nadezda Ryanskayas uppgifter om att Gorjaeva
Cederqvist inte viftat med armarna och att hon inte varit högljudd kan ha. Vissa
tveksamheter måste mot bakgrund av vad som ovan och i övrigt framkommit ändå
ställas till bevisvärdet av hennes uppgifter.
Arcady Baziants har uppgivit att han sett att polismannen tagit tag i Gorjaeva
Cederqvist men inte att hon försökt rycka bort armen, vilket han uppgivit att han
8
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
DOM
B 47-10
kunnat ha missat eftersom han varit i rörelse. Han har också uppgivit att han inte
heller sett att Gorjaeva Cederqvist gjort motstånd mot polismannen utan istället sett
att hon snällt följt med polismannen.
Som ovan konstateras har det genom övervakningskameran varit svårt att se vad
som verkligen skett när det gäller frågan om Gorjaeva Cederqvist viftat med
armarna och varit högljudd eller inte. Det måste också ha varit svårt för Arcady
Baziant, som befunnit sig utanför spärrarna och som dessutom varit i rörelse, att se
vad som verkligen skett mellan Samsing och Gorjaeva Cederqvist. Frågan är då
vilket bevisvärde Arcady Baziants uppgifter att han inte sett att Gorjaeva Cederqvist
gjort något motstånd mot polismannen kan anses ha. Enligt tingsrättens mening
måste mot bakgrund av vad som ovan och i övrigt framkommit viss tveksamhet
också ställas till bevisvärdet av Arcady Baziants uppgifter.
När det gäller Gorjaeva Cederqvists pappa Jörgen Sanners uppgifter, vilka bygger
på vad Gorjaeva Cederqvists berättat för honom efter händelsen ifråga, har denne
vid huvudförhandlingen dock inte berättat något av betydelse om vad som verkligen
hänt i denna del.
Åklagaren, som har bevisbördan för att händelsen gått till på sätt han påstått, har
enligt tingsrättens mening mot bakgrund av vad som ovan och i övrigt kommit fram
inte lyckats visa att följande av Samsings uppgifter om händelsen varit oriktiga,
nämligen att han misstänkte att Gorjaeva Cederqvist passerat spärrarna utan giltig
färdbiljett, att hon på hans fråga vägrat att visa sin färdbiljett, att hon varit högljudd
och uppträtt ordningsstörande och att han därför har försökt avlägsna Gorjaeva
Cederqvist från platsen i syfte att beivra fortsatt våldsamt uppträdande och brottslig
gärning först genom tillsägelser och därefter genom att ta tag i Gorjaeva
Cederqvists axel eller arm samt att Gorjaeva Cederqvist då gjort motstånd och
försökt slita sig loss genom att vifta med armarna och vara högljudd. Åklagaren har
inte heller vederlagt Samsings uppgifter att han därefter omhändertagit Gorjaeva
9
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
DOM
B 47-10
Cederqvist misstänkt för våldsamt motstånd och ordningsstörande beteende och
därför fört henne till avräkningsrummet för identifiering.
Genom den sammantagna bevisningen som presenterats vid huvudförhandlingen i
denna del av målet har tingsrätten således funnit att åklagaren inte har lyckats visa
att Samsings åtgärder att föra Gorjaeva Cederqvist till avräkningsrummet och att
kvarhålla henne där i cirka fem minuter har saknat laga grund. En polisman kan
nämligen dels enligt 23 kap 8 § rättegångsbalken ta en person som är misstänkt för
brott till omedelbart förhör och dels enligt 13 § polislagen (1984:387) tillfälligt
omhänderta en person för ordningsstörande beteende om denne motsätter sig att
avlägsna sig från platsen på det sätt polismannen anvisat. Det är således inte bevisat
att Samsing inte följt lagarna i enlighet härmed. Att Samsing inte skrivit något
särskilt protokoll beträffande hans omhändertagande av Gorjaeva Cederqvist, vilket
Samsing dock påstått att han skrivit, har åklagaren inte lagt Samsing till last i
gärningsbeskrivningen och ändrar inte tingsrättens bedömning. Åtalet för olaga
frihetsberövande alternativt tjänstefel skall därför ogillas.
När det gäller åtalet för misshandel alternativt tjänstefel och vållande till
kroppsskada gör tingsrätten följande bedömning.
Övergaard är den enda av vittnena som varit närvarande när den påstådda
misshandeln och den påstådda vållande till kroppsskadan ägde rum. Hans berättelse
stöder i allt väsentligt Samsings uppgifter, nämligen att Samsing inte sparkat
Gorjaeva Cederqvist på benet, inte tagit henne i håret, inte tryckt ned henne på
golvet och inte heller vridit upp hennes vänstra arm bakom ryggen. Mot dessa
uppgifter står Gorjaeva Cederqvists uppgifter att Samsing gjort på sätt åklagaren
påstått. Hennes uppgifter får också stöd av vad hennes pappa Jörgen Sanner berättat
om vad Gorjaeva Cederqvist berättat för honom efter händelsen, nämligen att
Samsing gjort det åklagaren påstått. När det gäller vridningen av armen stöder
rättsläkaren Peter Konrads uppgifter det Gorjaeva Cederqvist berättat. I rättsintyget
10
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
DOM
B 47-10
står dock att det inte helt kan uteslutas att ett fall mot en stolkant också kunde vara
orsak till frakturen. Vid huvudförhandlingen har Peter Konrad även uppgivit att det
var en ovanlig typ av skada för en kvinna i den åldern Gorjaeva Cederqvist varit vid
tillfället ifråga och att man vid ett sådant rotationsvåld som kan ha förekommit
knappast själv kan ha medverkat till skadan. Han har dock på fråga från försvararen
uppgivit att när man är fasthållen med ett grepp som det som Samsing uppgivit att
han tagit och man i samband därmed roterar med kroppen är det föga sannolikt men
möjligt att den roterande personen själv kunnat orsaka skadan. På fråga av
målsägandebiträdet har Peter Konrad även uppgivit att om två personer håller i
personen samtidigt i båda armarna är detta dock inte möjligt. Övergaard, som har
hållit fast Gojaeva Cederqvist i den högra armen, har uppgivit att han inte visste om
han släppte greppet om Gorjaeva Cederqvists arm före eller efter det att den vänstra
armen skadades.
Även om det är högst sannolikt att skadan uppkommit på sätt åklagaren påstått
föreligger mot bakgrund av vad Peter Konrad uppgivit i läkarintyg och vid
huvudförhandlingen en liten men ändock en viss tveksamhet om hur skadan
uppkommit. Genom de olika uppgifter om vad som hänt inne i avräkningsrummet
och som framkommit i målet av Samsing och Övergaard, å ena sidan, samt av
Gorlaeva Cederqvist och hennes pappa Jörgen Sanner, å andra sidan, är det enligt
tingsrättens mening inte helt klarlagt på vilket sätt och när skadan uppkommit.
Eftersom det krävs en bevisning som gör att det skall vara ställt utan allt rimligt
tvivel att Samsing gjort sig skyldig till brott, således även sådana oaktsamhetsbrott
som avser vållande till kroppsskada och tjänstefel, finner tingsrätten att den
sammanlagda bevisningen inte räcker till för att fälla Samsing för varken
misshandel alternativt tjänstefel eller vållande till kroppsskada. Åtalet i dessa delar
skall därför ogillas.
11
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
DOM
B 47-10
Åtalet för dataintrång
Samsing har vitsordat de faktiska uppgifterna i denna del och uppgivit bland annat
följande: Syftet med att han gått in och tittat i de olika anmälningarna och tagit ut
vissa utskrifter av anmälningarna har varit att han behövt uppgifter för sitt arbete.
Det har bland annat gällt identifikationsuppgifter eller telefonnummer eller liknande
uppgifter. Uppgifterna har använts bland annat i krogtillsynsdokument som han
upprättat eller beslagsdokument eller i underrättelse- och spaningsrapporter till
olika enheter inom polisen. Nu aktuella anmälningar var inte åtkomstskyddade utan
vilken polis som helst inom distriktet kunde gå in och titta på dessa anmälningar
utan att ha särskild behörighet. I brottsbekämpande syfte arbetade han en hel del
med att inhämta information genom olika anmälningar om brott som var inlagda i
datasystemet. Detta var hans chef helt medveten om och inte haft något att erinra
emot. Om anmälningarna var åtkomstskyddade kunde han bara komma åt
anmälningarna i dataregistret om han fick en särskild behörighet till det och det fick
han begära hos någon chefsperson i varje särskilt fall.
Tingsrättens bedömning.
Åklagaren har åberopat 4 § i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
användningen av IT-system inom Polisen där bland annat följande står skrivet: ITsystem som är tillgängliga inom Polisen får användas endast när det är nödvändigt
för att genomföra en viss arbetsuppgift. Det skall vara sannolikt att användandet i
det enskilda fallet är till nytta för arbetets genomförande.
De sex anmälningarna som Samsing har gått in i dataregistret och tittat på och tagit
ut vissa utskrifter på har varit fråga om anmälningar mot honom själv. Han har
påstått att de uppgifter han tagit fram ur dessa anmälningar – till exempel
personnummer eller telefonnummer - har använts av honom i andra ärenden.
Enligt ovannämnda föreskrifter och allmänna råd skall det vara sannolikt att
användandet av uppgifterna i det enskilda fallet varit till nytta för arbetets
12
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
DOM
B 47-10
genomförande. Det är dock åklagaren som skall bevisa att användandet av
uppgifterna i anmälningarna ifråga sannolikt inte varit till nytta för Samsings
arbetsuppgifters genomförande. Den bevisning åklagaren åberopat och presenterat i
detta avseende är vittnesförhöret med Håkan Mellhagen och innehållet i
promemorior rörande dels upprättade handlingar och dels krogtillsynsdokument.
Mellhagen har uppgivit bland annat att Samsing på polisstationen gick in i
dataregistret och fick tag på personnumret beträffande den man Samsing och
Mellhagen tidigare hade gjort ett ingripande gentemot och som Mellgren visserligen
kände igen men som inte var identifierad och att personnumret skulle användas i
den avrapportering som skulle göras av ingripandet mot mannen samt att Mellhagen
först efteråt fick reda på att Samsing gått in och tagit fram personnumret från den
anmälan som mannen gjort mot Samsing och Mellhagen. Mellhagen har vidare
bekräftat riktigheten av att han vid polisförhör har sagt att det inte fanns något annat
sätt att identifiera mannen på än att gå in i anmälningen som mannen gjort mot
polismännen.
Mellhagen har lämnat uppgifter som snarare stöder Samsings uppgifter att vissa
uppgifter i anmälningen mot honom varit till nytta för Samsings arbetsuppgifter än
att så inte varit fallet.
Att det i de olika promemoriorna som åklagaren åberopat antecknats att det inte
skrivits några underrättelseuppslag spaningsuppslag eller krogtillsynsdokument med
anledning av uppgifter i de aktuella anmälningarna mot polis behöver nödvändigtvis
inte betyda att Samsings uppgifter att så skett varit helt oriktiga. Av innehållet i en
promemoria angående upprättade underrättelseuppslag framgår nämligen att
Samsing producerar en enorm mängd spaningsuppslag och att Samsing var bäst i
länet på det samt att i vart fall våldsgruppen hos polisen inte sparade
underrättelseuppslag generellt på något sätt.
13
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 41
DOM
B 47-10
Visserligen kan det tyckas ha varit olämpligt av Samsing att gå in i dataregistret
beträffande anmälningar mot honom själv men det är inte visat i målet att vissa
uppgifter i anmälningarna ifråga inte varit nödvändiga för att genomföra Samsings
arbetsuppgifter. Det är enligt tingsrättens mening dock anmärkningsvärt att
anmälningarna ifråga inte varit åtkomstskyddade i dataregistret hos polisen.
Eftersom det således inte är visat att sökningarna i dataregistret skett olovligen skall
åtalet i denna del ogillas.
Skadeståndsfrågan
Mot bakgrund av ovan gjorda bedömningar i ansvarsdelen, nämligen att åtalen mot
Samsing ogillats, finner tingsrätten att också yrkandet om skadestånd skall ogillas.
HUR MAN ÖVERKLAGAR se domsbilaga 3 (DV 400)
Överklagande, ställt till Svea hovrätt, skall inges till tingsrätten med hänsyn till
mellankommande helg senast den 3 januari 2011.
Göran Svedberg
Skiljaktig mening, se domsbilaga 4.
Bilaga 1
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Enhet 41
INKOM: 2010-07-23
MÅLNR: B 47-10
AKTBIL: 11
Bilaga 2
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Enhet 41
INKOM: 2010-11-11
MÅLNR: B 47-10
AKTBIL: 40
Bilaga 3
Bilaga
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas
till tingsrätten. Överklagandet prövas av den
hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det
slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas
av högre rätt, eller
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
DV 400 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in
till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om
det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som
inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår
honom eller henne. I fråga om sådant beslut
finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har
kommit till,
4. det annars finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte
meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det
är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser
att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten
ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer
än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel
gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och
avser överklagandet frågan om den tilltalade
ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte
prövningstillstånd för ett till denna gärning
kopplat enskilt anspråk i de fall
www.domstol.se
1. det enligt ovanstående regler inte krävs
prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller
skäl enligt klagandens mening är oriktiga,
5. de bevis som åberopas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen
meddelas av hovrätten.
6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas.
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs
även prövningstillstånd vid beslut som endast
får överklagas i samband med överklagande av
domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag
och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om
möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som
klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet
och i vilket avseende tingsrättens dom-
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller
en förnyad syn på stället, ska han eller hon
ange det och skälen till detta. Klaganden ska
också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är
den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud. Till överklagandet
ska bifogas lika många kopior av skrivelsen
som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av
tingsrätten. Adress och telefonnummer finns
på första sidan av domen.
www.domstol.se
Bilaga 4
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Enhet 41
INKOM: 2010-12-10
MÅLNR: B 47-10
AKTBIL: 49