Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna?

Lä rar han dle dni ng för Gr und sko lan

Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

Syftet med denna lärarhandledning är inte att begränsa och styra Dig som lärare, utan att hjälpa Dig med hur man förslagsvis kan använda läromedlet ”

Dödsstraff - överensstämmande med de mänskliga rättigheterna

?”. Detta läromedel har tillkommit för att inspirera Dig till att arbeta med dödsstraff och mänskliga rättigheter, tillsammans med dina klasser. Läromedlet är främst avsett för Grundskolans senare år samt för kursen Samhällskunskap A på Gymnasiet.

Lärarhandledningen innehåller instruktioner för hur Du som lärare skall kunna hjälpa eleverna att bearbeta materialet som finns i läromedlet. Läromedlet har skapats till en specifik målgrupp (se ovan), men med smärre modifikationer kan det med fördel användas inom andra kurser och/eller åldrar. Det är klassens behov, förkunskaper och de ramfaktorer som finns i och kring klassen som är det viktiga. Genom att lägga mer eller mindre tid på vissa delar, lägga till fler eller ta bort vissa avsnitt, kan Du förändra upplägget så att det anpassas efter den specifika gruppen och i enlighet med dina pedagogiska principer. Huruvida frågorna i läromedlet tas upp till diskussion eller ej är upp till Dig. De kan bearbetas både individuellt och i grupp, skriftligt och muntligt. Området ”

Dödsstraff - överensstämmande med de mänskliga rättigheterna

?” kan med fördel behandlas ämnesöverskridande och då självklart med olika upplägg beroende på vilket samarbete man har valt. Exempel på ämnesöverskridande samarbeten:

Samhällskunskap – Historia

Tortyr, FN, dödsstraff förr och nu, mänskliga rättigheter i ett historiskt perspektiv.

Samhällskunskap – Religion

Etik och moral.

Samhällskunskap – Svenska/Engelska

Värderingar, kring mänskliga rättigheter, dödsstraff, fakta Fokus på skrivande och argumentation. Sida 2

Förståelse och medmänsklighet som en del av läraruppdraget

Skolan vilar på demokratins grund, för enligt skollagen (1985:1100) skall skolan utformas så att den stämmer överens med de grundläggande demokratiska värderingarna och att alla skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Skolans viktiga uppgift är att delge och förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv är uppbyggt av. Människovärdets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med de svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla (Lpo94 och Lpf94). I enlighet med dessa värden blir därför området kring dödsstraff och de mänskliga rättigheterna ett viktigt inslag i skolundervisningen.

”Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra till att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.(…) Undervisningen skall vara saklig och allsidig.”

(Lpo94 och Lpf94, s 4) Läromedlet om dödsstraff kan uppfattas som subjektivt, att dödsstraff är fel och de länder som använder sig av denna straffmetod beter sig på ett icke önskvärt sätt. Viktigt att framhålla är att vi utgår ifrån FN: s deklaration om de mänskliga rättigheterna, och att dessa länder faktiskt gör fel, utifrån denna deklaration. I enlighet med skollagen skall vi förmedla vikten av aktning för varje enskild människas egenvärde, och eftersom dödsstraff strider mot detta samt mot de grundläggande värderingar som vi bygger vårt samhälle på, är det viktigt att vi som lärare undervisar ungdomar kring de konsekvenser och effekter av att länder använder sig av dödsstraff som straffmedel.

Sida 3

Förutom det tidigare nämnda kring skolans ansvar att förmedla de grundläggande värderingar som vårt samhälle är uppbyggt av, är det även viktigt att elever får kunskap kring hur det är att leva i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabba förändringar. Skolan skall utbilda eleverna i att förbereda sig för att de aktivt skall kunna delta i samhällslivet och kunna göra skillnad (Lpo94 och Lpf94). Eftersom vi i Sverige inte har dödsstraff, är det viktigt att titta på mänskliga rättigheter från ett annat perspektiv och ge eleven möjligheten att bilda ett eget ställningstagande huruvida dödsstraffet rättfärdigas eller ej. Läraren skall främja elevernas egna ställningstagande, enligt Skolverkets styrdokument. Vi rekommenderar att eleverna får tillgång till gällande mål och betygskriterier vid momentets introduktion. Vilka mål och betygskriterier som gäller varierar beroende på om Du jobbar mot Gymnasiet, eller mot Grundskolans senare år, vilket denna handledning syftar till. Ifall du jobbar mot Gymnasiet finns en annan handledning att utgå ifrån; ”

Dödsstraff - överensstämmande med de mänskliga rättigheterna ?, lärarhandledning för Gymnasiet”.

Det kommer att förekomma flertalet elevaktiva inslag, med grund i de diskussionsfrågor som finns att läsa i läromedlet. Detta för att engagera och motivera eleverna efter en tids teoretisk genomgång. Vill man säkerställa bedömningen på momentet ytterligare (utöver examinationsuppgiften

Supreme court)

kan förslagsvis ett urval av frågorna gälla som individuell hemuppgift, där eleven ska argumentera för sin åsikt. Frågorna ska relateras till betygskriterierna och samma gäller för examinationsuppgiften

Supreme court.

Huruvida bedömningen görs gruppvis eller individuellt är valbart för Dig. Sida 4

Läromedlet är upplagt på följande sätt:

• En historisk tillbakablick där vi får följa dödsstraffets historia fram till nutid. • Olika metoder kring dödsstraff. • En beskrivning av de mänskliga rättigheterna kontra dödsstraff. • Fördjupning kring nuläget. • Debatt och argument kring dödsstraff, där argumenten för och emot förs fram på ett sakligt och vetenskapligt sätt. Studiernas tillförlitlighet kan ifrågasättas, sett till dess objektivitet. Beroende på vilken sida man står på ifrågasätts motsatta sidans forskningsresultat. Forskningen är inte entydig när det gäller dödsstraff. Därför gäller det att man har i åtanke att det inte finns några absoluta svar – man måste kunna se värdet ur olika perspektiv. I all undervisning är viktigt att anlägga vissa övergripande perspektiv på innehållet (Lpo94 och Lpf94). Ett historiskt perspektiv är viktigt av den anledningen att man då kan rusta sig inför framtiden. Om vi inte kan vår historia, kan vi inte förstå nuet och ej heller framtiden. Genom att ge eleverna färdigheter om hur det ser ut i ett internationellt perspektiv får de bättre kunskap till att se den egna verkligheten, och förhoppningsvis en ökad förståelse samt tolerans för länder utanför nationsgränsen. Det etiska perspektivet syftar till att främja en grund för personliga ställningstaganden. Här belyser vi de mänskliga rättigheterna samt de argument som finns för och emot dödsstraffets existens. Eleverna har rätt till en egen åsikt, men att kunna förklara sin ståndpunkt och ha förståelse och tolerans för andras åsikter är av största vikt.

Sida 5

Vårt syfte med undervisningen kring momentet är enligt kursplanen för Grundskolans senare år:

Ämnet bidrar till förmågan att förstå och leva sig in i egna och andras villkor och värderingar och därmed också till att kunna ta avstånd från och aktivt motverka olika former av förtryck. Utbildningen skall öppna för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram samt främja aktningen för varje människans egenvärde.

Mål för Samhällskunskap inom Grundskolans senare år:

• Förstår hur olika intressen, ideologier och traditioner påverkar sättet att se på individ och samhälle samt hur samhällets normer och värderingar påverkar och påverkas av individen. • Utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden och kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ. • Utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret:

• Känna till grundläggande rättigheter och skyldigheter. • Kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet. Sida 6

Supreme court

Läraren börjar med att lotta fram två mindre grupper ur klassen, som ska agera

försvare

och

åklagare

. De blir sedan tilldelade olika brottsfall (verkliga fall, där fången redan har dömts av en domstol). Utifrån den tilldelade rollen ska de skriva och hålla ett tal (slutplädering) rörande fallet som de har blivit tilldelade. Till sin hjälp har de för– och motargumenten samt annan information som har tagits upp under genomgångarna. De ska även komplettera med egen inhämtad information. Talet ska sedan framföras inför ”Högsta domstolen” bestående av fem

domare

, som framlottats bland resterande elever. Dessa ska sedan fälla en dom utifrån talen, för eller emot dödsstraff. Talet ska ta 10–15 minuter. Eleverna bör bygga argumenten på såväl nutida som historiska samt nationella och internationella aspekter, för att belysa deras ståndpunkter. Därefter ska domarna rösta baserat på elevernas tal. Därför är det viktigt att eleverna framför ett välskrivet och genomtänkt tal och att övergångarna mellan talarna inom grupperna sker smidigt. Det är viktigt att eleverna lever sig in i rollen som åklagare/försvare. Resten av klassen agerar

publik

. De ska vara engagerade i vad som har sagts, för därefter ska de sedan rösta om den dömda bör tilldelas dödstraff eller inte. Läraren kan fråga vissa utvalda elever varför de röstat som de har gjort, och de ska ha ett välmotiverat svar. Det är viktigt att de antecknar under rättegången så att de kan motivera sitt beslut. Detta är ett bra sätt att se till att publiken lyssnar, men också ett effektivt sätt att ta reda på om domarna fattat ”rätt beslut”. För att minska risken att eleverna kopierar varandras tal och argument, ska alla grupper ha lämnat in sina tal skriftligt, innan rollspelen. På så sätt får alla elever samma förutsättningar. Alla elever kommer att agera åklagare eller försvar vid en rättegång. Antalet fall som tas upp under momentet är beroende av klassens storlek och andra avgörande ramfaktorer. Sida 7

För godkänt betyg skall eleven:

- Förstå grundläggande begrepp i ämnet. - Kunna beskriva dödsstraffets historiska utveckling. - Ha kunskap om de grundläggande mänskliga rättigheter som relaterar till dödsstraff. - Samla in fakta från olika kunskapskällor och ta ställning till specifika samhällsfrågor utifrån det inhämtade materialet.

För väl godkänt betyg skall eleven:

Ha uppfyllt ovanstående mål, samt - Urskilja relationen mellan de mänskliga rättigheterna och dödsstraffet. - Analysera och resonera med hjälp av centrala begrepp viktiga samhällsfrågor och deras betydelse för den framtida utvecklingen. - Samla in fakta om samhällsfrågor från olika kunskapskällor samt värdera och dra slutsatser av dessa fakta vid en sammanställning.

För mycket väl godkänt skall eleven:

Ha uppfyllt ovanstående mål, samt - Analysera och diskutera utifrån de principer som finns i de mänskliga rättigheterna. - Använda och sammanställa fakta från olika källor, bedöma deras relevans, granska uppgifterna kritiskt samt skilja på fakta och värderingar. - Se samhällsfrågor ur olika perspektiv, visa på samband, göra överväganden och argumentera för en ståndpunkt. Sida 8

Ambrius, Jonny (1996). Att dömas till döden. Tortyr, kroppsstraff och avrättningar genom historien. Vällingby: Strömbergs Bokförlag. Augustsson, Lars Åke (2003). Nära döden. Om dödsstraffet, Texas, USA – och om oss. Stockholm: Leopard Förlag. Hood, Roger (1996). The Death Penalty: A World-wide Perspective, Clarendon Press. Rydén, Kjell & Sandahl, Peder (1989). Tortyr och dödsstraff – om mänskliga rättigheter. Falköping: Gummessons Tryckeri AB. Lager, Göran (2006). Döden i skolgen: Svenska avrättningar och avrättningsplatser. Ersatz förlag. Sellin, Thorsten (1967). Capital Punishment. New York: Harper & Row. Wilson, James, Q. (1983). Thinking About Crime, New York: Basic Books, Inc. Thelander, Joakim (2001). Publicerad i Populär Historia, upplaga 2.

Internet

www.amnesty.se/2009/03/23/dodsstraffet_i_varlden_2008/ www2.amnesty.se/externt/aiglobal.nsf/(sidor)/B6EB3B94154074E9C12575E1003C1E9F/$file/D%C3% B6dsstraffet%20i%20v%C3%A4rlden%20under%202008.pdf www.amnesty.org/en/library/asset/AMR51/046/2003/en/bfe434a5-d712-11dd-b0cc-1f0860013475/ amr510462003en.html www2.amnesty.se/hem.nsf/424368b2d1b9501cc12570180073faa0/235d0524f1617da4c1257155005dcd5c?

OpenDocument www2.amnesty.se/ap.nsf/webbreportage/5317B94B6EE38CC9C1257205004F0EAE?opendocument www2.amnesty.se/andranyheter.nsf/0/7851b793fdf0d425c12571ae004c307b?OpenDocument www2.amnesty.se/hem.nsf/424368b2d1b9501cc12570180073faa0/235d0524f1617da4c1257155005dcd5c?

OpenDocument www2.amnesty.se/externt/aiglobal.nsf/(sidor)/3024B77B2DF9C872C1257582003FAC95/$file/ dpstats09abolitionistretentionist.pdf www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=33&module_instance=1&action=pod_show&navid=33 www.svenskakyrkan.se/defauld.aspx?di=64922 www.genealogi.se/avrattade/form.php www.regeringen.se/sb/d/7416/a/89965 www.jo.se/Page.aspx www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=157672 Sida 9

www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?action=pod_show&id=15&module_instance=3 www.dn.se/nyheter/varlden/tva-av-tre-vill-ha-dodsstraff-i-usa-1.973774

www.deathpenaltyinfo.org/murder-rates-1996-2008 www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/06/10/AR2007061000604.html www.ncadp.org/index.cfm?content=5 www.metro.se/2009/03/24/86593/finanskrisen-satter-stopp-for-dodsstr www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=2007_20_Kriminalstatistik_2006.pdf&url=/ dynamaster/file_archive/070831/86fa2196a6080b5b3f4568adece972d0/2007%255f20% 255fKriminalstatistik%255f2006.pdf www.expressen.se/Nyheter/1.1774689/i-kvall-avrattas-prickskytten-som-holl-usa-i-skrack) www.aftonbladet.se/nyheter/article6093086.ab http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/373041-pedofil-korsfastas-och-halshuggas wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0008/07/dodsstraff.html www.coe.int/ www.expressen.se/Nyheter/1.1774689/i-kvall-avrattas-prickskytten-som-holl-usa-i-skrack www.aftonbladet.se/nyheter/article6093086.ab

http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/373041-pedofil-korsfastas-och-halshuggas www.regeringen.se/sb/d/7416/a/89965 http://utrikesperspektiv.se/2009/04/02/halsa-och-miljo/dodens-farg-ar-rod/print/

Bilder på försättsbladet

http://gfx.dagbladet.no/pub/artikkel/5/53/537/537734/iranhenrettelse2_1213077243.jpg

http://img528.imageshack.us/i/kors.jpg/ http://wadbring.com/historia/bilder5/torgils.jpg Sida 10