Transcript Svenska Trycket nr 3 2010 - Svenska klubben i Lausanne

Nr 3/7 april 2010
Aktuellt fr ån Svenska Klubben Lausanne - Genève
Svenska Trycket
Svenska Klubben Lausanne - Genève - 8 Avenue Dumas 1206 Genève - www.svenska-klubben.ch
Going green
Dags för golf igen
I finfin
regeringsform
mer kunskap inför valet
Schweizernöt
eller känner du till
federationens finstilta?
Lausanne-mingel
Välkommen efter jobbet!
Godhetens frånvaro
Per Harling skriver
om ondskans natur
g.com
Svenska Trycket april 2010
Innehåll
Svenska Klubbens Nyheter
• Ordföranden har ordet. Sid 8
• Redaktören om Svenska Trycket april 2010. Sid 4
• Medlemsnytt - Klubben välkomnar nya medlemmar. Sid 19
• Protokoll från årsmötet. Sid 47
• Årsmötet - Bildreportage. Sid 38
På Programmet
• Svenska Klubbens program 2010. Sid 6
Kultur, Historia & Traditioner
• Svenska Profilen - Studenten Annika Lequet. Sid 24
• Regeringsformen 1974 - Del 3/5. Artikelserie inför Riksdagsvalet. Sid 42
• Fullbokad litteraturkväll med paret Lindqvist - Bildreportage. Sid 20
• Vad är ondska - krönika av Per Harling. Sid 28
• Fikonspråk - Claës Ankarcrona om svenska språket. Sid 22
• Utlandssvensk - Johan Bogren om att vara expat. Sid 34
• Schweizernöt - Knäck fem frågor om Schweiz. Sid 32
• Lausanne-mingel - Välkommen After work. Sid 31
• Munskänkarna välkomnar den 21 april. Sid 46
Martin Carey, Private Banker
Se till att ha en duktig rådgivare
som har tillgång till många
specialister
5
#&4
dan
V
GJORTôA
KELSEô
NDERS‘ NGCOM
NGIGôU
ANKI
5AVHE Y0RIVATE"
-
ing
Bank
ivate
på Pr &VSPQB
J
n
udie vo *
ige St
häng nking.com
Unab
vateBa
MyPri
E
Förmögenhetsrådgivning, när den är som E
allt som kan påverka din personliga förmöSTinkluderar
Bbäst,
k
tban de tekniska systemen för att kunna ge dig den bästa
genhet, nu och i framtiden. Vi har kompetensen
Privauropoch
a
servicen som finns att få. Och framförallt in–Egenom att vara en stor bank har vi möjlighet att erbjuda dig
de bästa specialisterna. En personlig rådgivare, många specialister – gör det möjligt.
Besök oss på www.nordea.ch eller ring +41 44 421 42 42 så bokar vi ett
möte.
NOR
Handel & Juridik
• Biz-klubben - Valborgsvisit på Beau-Rivage. Sid 7
• Helrätt på Juridikseminarium - Bildreportage. Sid 10
• Nowhere to hide - Claës Ankarcrona om banksekretess. Sid 16
Barn & Familj
• Knep & knåp! Vårtecken & Regalskepp. Sid 40
Fritid & Hälsa
• Tankens kraft - Annika Månsson om våra tankar. Sid 14
• Going green - Golf på agendan! Sid 19
Svenska Klubben Fakta
• Samarbetspartners - minimatrikel. Sid 49
• Verksamhet, Styrelse, Medlemskap, Annonsering.
• Svenska Trycket Fakta. Sid 5
Sid 50 och 9
:
tkimus
on tu
om*
umat
king.c
Riipp
an
vateB
MyPri
S
PYkAsityRispAankkai
pass
Euroo
*Ytterligare information om studien kan erhållas via www.myprivatebanking.com/category/research
Nordea Bank S. A. är en del av Nordea Bank AB, den ledande finanskoncernen i Norden och Baltikum. Lokala bestämmelser
kan förbjuda försäljning av vissa produkter och tjänster till privatpersoner bosatta i vissa länder. Publicerad av Nordea Bank S.A.,
Luxemburg: Tlf. +352 43 88 77 77 Zürich: Tlf. +41 44 421 42 42 www.nordeaprivatebanking.com
3
Redaktören
Svenska Trycket april 2010
Occlusal?!
Jag undrar hur det låter hos
tandläkaren i Schweiz? Minns
mina seanser hos skoltandläkaren i Engelbrektsskolan. Hon
sa ”occlusal” hela tiden och
sköterskan skrev och skrev och
sedan fick jag bokmärke.
Ett mail kom till redaktionen som
gjorde mig mycket rörd. Jag tror att
mailet i grund och botten handlar om
hur viktigt det är att inte leva kvar till
hälften i det gamla landet om man ska
kunna få ett fullgott liv här och nu. En
omtänksam läsarinna uppmanade mig
att inte dröja längre med att skaffa
mig en tandläkare här där jag är folkbokförd sedan snart 8 år! Tack för ditt
brev, Gunvor Ragnartz! (Nu har jag
bokat tid i Nyon :-)
Det är fantastiskt roligt när vi på redaktionen hör av er läsare och vi tar
gärna emot ännu fler email och samtal! Vi har fått kommentarer på innehåll, erbjudanden från personer som
4
växt med svensk mor schweizisk far .
Efter ett strålande Juridikseminarium
den 11 mars (bildreportage sid 10) är
det nog ännu mer oroande för vissa
att läsa Claës Ankarcronas artikel (sid
16) om den försvagade banksekretessen. Per Harling skriver tankeväckande om ondskans natur (sid 28) och
som motvikt får mig Annika Månssons
artikel om tankens kraft (sid 14) att
vilja tänka extra positivt.
vill fotografera för tidningen, som vill
skriva och vi har till och med fått in
färdigt material. Det redaktionsråd
som skapades under förra året försöker arbeta proaktivt. Innehållet planeras ganska långt i förväg och emellanåt är det mycket svårt att få våra
52 sidor att räcka till. Det är dessvärre
inte möjligt för oss att publicera material i alla lägen. Vi tar emellertid givetvis med glädje emot era förslag på
medverkan i alla dess former. Vi lovar
att ta ställning till detta och se när det
skulle kunna passa in - både i fråga
om ämne och utrymme.
Med detta aprilnummer av Svenska
Trycket känner jag att våren och sommaren är i annalkande. Programmet
bjuder återigen på Golf (sid 19), den
29 april firar vi Valborg i Lausanne (sid
7) och det spirar i gräset på barnsidorna (sid 40) Därutöver fortsätter Johan Bogren diskussionen om att vara
utvandrad svensk (sid 34) och i sammanhanget är det mycket givande att
läsa om Annika Lequets (sid 24) upp-
Johan Bogren, klubbens eminente sekreterare och likaså skribent avhandlar vidare om valet (sid 42) Mycket
att lära sig där om Sverige. Vi skriver
mycket om Sverige. Vi kände att det
kanske vore läge för ett litet inslag
om Schweiz också. När Emelie, (härstammande från Göteborg) som snart
ska börja som au pair hos min familj
var på femdagars introduktionsbesök, kommenterade hon att vi levde
ett himla bra liv här nere i Schweiz.
Närhet till allt; alperna på armlängds
avstånd, Rivieran bara några timmar
bort, fullt av små pittoreska avkrokar
och access till Europas metropoler på
en timme med Easyjet. Givetvis gav vi
Emelie lite av det bästa men jag måste
ändå hålla med henne. Schweiz är ett
fantastiskt land och nu ska jag banne
mig passa på att lära mig mer om och
upptäcka Schweiz tillsammans med
henne. Som ett led i att lära mig mer
om mitt nya hemland totade jag ihop
några frågor om Schweiz (sid 32). Ta
en titt och berätta vad du redan visste eller skriv till oss om vad du tycker
man bör veta!
Victoria Löfvenmark
Svenska Trycket Faktaruta
Svenska Trycket ges ut 7 gånger per
år till Klubbens medlemmar.
Den trycks i ca 750 exemplar med
omslag av papper från kontrollerade
skogar och insidor av 100% återvunnet papper hos Imprimerie du
Cachot i Grand-Saconnex.
Utgivningsdatum 2010
(Deadline för material inom
parentes)
Nr1
Nr2
Nr3
Nr4
Nr5
Nr6
Nr7
1/2
1/3
12/4
20/5
3/9
15/10
27/11
(18/1)
(15/2)
(29/3)
(6/5)
(20/8)
(1/10)
(13/11)
Annonsering
Mer info på webben och sid 9.
Redaktion & Ansvarig utgivare
Svenska Klubbens Redaktionsråd
består av Annika Månsson, Johan
Bogren, Fia Lindberg och Victoria
Löfvenmark, Redaktör. Ansvarig
utgivare är Ordföranden för
Svenska Klubben.
Ansvar & Rättigheter
Medverkande skribenter ansvarar
själva för tillhandahållet material och
alla rättigheter tillhör dem.
Bildmaterial
•
www.crestock.com
•
www.istockphoto.com
•
Klubbmedlemmar
Redaktör
[email protected]
Insidor
Utsida
5
Svenska Klubbens Program
På programmet
På programmet!
På programmet!
Kommande evenemang med Svenska Klubben
APRIL
25/4 Golf i Vuissens. Sid 19
29/4 Valborgsfirande på
Hôtel Beau-Rivage i Ouchy
med Biz-klubben. Sid 7
Valborg på Beau-Rivage 29/4
Rundvandring & cocktail dinatoire på Beau-Rivage i Ouchy
Biz-klubben välkomnar alla
torsdagen den 29 april kl 18.00 i Ouchy till
Beau-Rivage Palace
MAJ
6/5 Lausanne-mingel. Sid 31
20/5 Svenska Trycket nr 4/7
(Deadline material 6/5)
för att höra mer om vad det innebär
att driva ett femstjärnigt hotell.
Kom till receptionen klockan 18:00. Vi kommer att delas in i olika grupper
för en annorlunda och rolig rundvandring på hotellet. Vi kommer att besöka
spa, kök, sviter och andra delar av hotellet, som ni förmodligen tidigare aldrig
kommit nära. Rundvandringen börjar punktligt 18:15
JUNI
3/6 Lausanne-mingel. Sid 31
6/6 Firande av Sveriges
Nationaldag & Svenska Flaggans Dag
6/6 Golf i Gruyère
Läs mer om de olika programpunkterna här i Svenska Trycket.
För löpande uppdateringar, besök regelbundet
www.svenska-klubben.ch
6
Efter rundvandringen håller Lucas Johansson, hotellchef för både Beau-Rivage
Palace och Hôtel d’Angleterre, föredrag om hotellet och dess verksamhet.
Kvällen avslutas med en
Cocktail dinatoir
i svensk Valborgsanda
Medlemmar (CHF 40) såväl som
icke medlemmar (CHF 50) är varmt välkomna!
Vänligen bekräfta ditt/ert deltagande per email till
[email protected] före den 15 april.
7
Svenska Trycket april 2010
Ordföranden har ordet
Kära medlemmar!
Först vill jag än en gång tacka
alla som under det gångna året
bidragit till att Svenska Klubben kunnat leva upp till det vi
vill att klubben ska stå för, dels
genom aktivt arbete i och utanför styrelsen, men inte att
förglömma, även alla er medlemmar som på olika sätt engagerat er genom att delta i evenemangen, kommunicerat era
idéer och synpunkter eller helt
enkelt läst Svenska Trycket.
Sedan vill jag tacka för det förtroende
ni visat att på årsmötet i mars välja mig till att leda Svenska Klubbens
verksamhet under 2010! Det är hedrande men också förpliktigande. Men
allra mest känns det roligt att tillsammans med den nya styrelsen få jobba
med att ytterligare förbättra klubbens
erbjudanden och värde för våra medlemmar.
Den nya styrelsen har sammanträtt
och uppsatt följande övergripande mål
för verksamheten år 2010.
1) Öka antalet betalande medlemmar med 10% netto, dvs cirka 70
nya medlemmar.
En under många år nedåtgående trend
att medlemsantalet dalar måste brytas. Vi har bl a tillsatt en medlemsrekryteringsansvarig som på olika sätt
kommer att engagera sig i nyrekrytering. Hög prioritet ligger på att rekrytera en Regionansvarig för Genève
som kan bidra till att värva nya medlemmar. Vi ser även över vårt med8
lemsregister för att bättre kunna kommunicera med medlemmarna.
2) Öka deltagarantalet vid evenemangen
Genom att bättre definiera vår målgrupp och arrangera evenemang som
passar medlemmarna, genom att
samarbeta med andra svenskorienterade organisationer och genom att
marknadsföra evenemangen bättre,
ska evenemangen bli en källa för intressanta föredrag men också ett naturligt sätt att möta andra intressanta
svensktalande personer i regionen på
och därmed leda till att fler vill delta.
3) Öka självfinansieringen av aktiviteter och medlemsförmåner
Vi ska bli ännu bättre på att sälja annonser och öka eventsponsringen. Vi
utökar annonseringsmöjligheterna till
webben och e-nyhetsbrevet. För detta
mål har vi rekryterat en annons- och
sponsringsansvarig.
4) Lansera e-nyhetsbrev med en
upplaga om 8-10 nummer per år
Vi vill bli bättre på att kommunicera
via mail med våra medlemmar och ser
över mailprocessen och lanserar ett
e-nyhetsbrev som kommer att vara
starkt kopplat till webbplatsen. En redaktör är rekryterad.
5) Svenska Trycket - bredda innehåll och förbättra ekonomi
Efter att ha lanserat Svenska Trycket
hösten 2009 fortsätter arbetet med
att kontinuerligt förbättra innehåll och
layout samtidigt som ekonomin ska
förbättras.
6) Vidareutveckla webbplatsen
www.svenska-klubben.ch
Den nya webbplatsen lanserades även
den hösten 2009 och nu vidareutvecklas den samtidigt som vi ska bli bättre
på att uppdatera den. En webbmaster
är rekryterad för att säkerställa detta
arbete.
7) Ge ut Matrikeln
Svenska Klubbens medlemsmatrikel
ges ut under året. Den stora utmaningen, förutom att säkerställa att
medlemsuppgifterna är uppdaterade
och korrekta, är att lyckas med införsäljningen av annonser. En uppgift
som inte är att underskatta i dessa
kristider.
Ovanstående mål står hela styrelsen
bakom och det är med dem som ledtråd vi kommer att driva klubbens arbete under 2010.
Sist men inte minst hoppas jag att få
träffa många av er i samband med
Valborgsfirandet på Beau Rivage den
29 april. Jag ser verkligen fram emot
detta företagsbesök på ett av Schweiz
bästa hotell som kommer att bjuda på
en annorlunda och intressant rundvandring och presentation av hotellets
svenske VD Lucas Johansson. Därefter
bjuds det på Cocktail Dinatoir i svensk
Valborgsanda!
Varma hälsningar,
Fia Lindberg
Ordförande
April 2010
[email protected]
Annonsera med
Svenska Klubben 2010
Svenska
Klubben
verkar
för
sammanhållningen
mellan svenskar bosatta runt Lac
Léman samt för bevarandet av
intresset för Sverige och svenska traditioner. Klubben är helt
opolitisk. Medlemmarna består
i hög grad av välutbildade, köpstarka och världsvana individer.
Du kan som företag, institution
och
enskild
annonsera hos Svenska Klubben via:
 Svenska Trycket
Klubbens medlemstidning med
7 utgåvor / år
 Matrikeln
Klubbens medlemsförteckning.
Utkommer april 2010
 Nyhetsbrevet
Klubbens elektroniska
nyhetsbrev som lanseras 2010.
 Svenska Klubbens Hemsida
Klubben välkomnar också
sponsring vid sina evenemang.
Läs mer om priser, teknisk
data, utgivningsdatum etc på
www.svenska-klubben.ch/annonsera
För ytterligare information och bokning, välkommen att kontakta
[email protected]
9
Skattejurist Cecilia Gunne
och Advokat Per Edholm
Advokat Fredric Renström
Helrätt på IMD i Ouchy
med seminarium och mingel
Text & bild Victoria Löfvenmark
Ett hundratal personer samlades
torsdagen den 11 mars på IMD
i Ouchy/Lausanne för att höra
Advokat Per Edholm, Lausanne
samt Advokat Fredric Renström
och Skattejurist Cecilia Gunne
från Stockholm föreläsa om internationell familjerätt och skatter.
Att de nationella lagarna inte speglar dagens situation med alltmer internationaliserade medborgare blev
i alla avseenden tydligt under det
10
mycket uppskattade seminariet. Cecilia Gunne från Valbay International
S.A i Stockholm, inledde med att berätta om skattereglerna för dem som
flyttar mellan Sverige och Schweiz.
Publiken noterade glatt vad man
ska tänka på för att minimera skatten och vilka fördelar man kan ha av
dubbelbeskattningsavtalet
mellan
Sverige och Schweiz samt av forfaitavtal. Advokat Fredric Renström från
Lindskog Malmström Advokatbyrå,
Stockholm underhöll med ett animerat föredrag för de frågeställningar
som uppkommer i samband med äktenskap över landsgränserna och internationella äktenskap. Frågor om
behörig domstol, tillämplig lag och
erkännande och verkställighet av domar. Advokat Per Edholm, Advokatfirman Per Edholm i Lausanne och
Stockholm, talade under seminariet
om arv och testamenten för svenskar boende i Schweiz och den speciella situation som kan uppstå mellan
svensk och schweizisk rätt.
Det mycket uppskattade 
11
Svenska Trycket april 2010
Svenska Trycket april 2010
Välkomna till
Bokmässan i Genève
den 28 april-2 maj
Sverige har en egen monter
Program:
Håkan Nesser är på plats den 28 och
29 april
seminariet avslutades med frågestund varpå det bjöds på cocktail med tilltugg. Föredragshållarna
fanns i Lausanne under fredagen
den 12 mars och gav möjlighet till
enskild konsultation.
Jur Kand Emma Forsberg och Jur Kand
Madeleine Ankarcrona bidrog till innehållet
Anny Romand; fransk skådespelerska,
läser svensk litteratur översatt till
franska.
Pippi läser och underhåller de yngre
besökarna.
Bokhandel med svensk och översatt
svensk litteratur
Svenska Klubben tackar alla dem
som gjorde kvällen möjlig; föredragshållarna Cecilia Gunne, Fredric
Renström och Per Edholm samt Jim
Pulcrano, Executive Director, Professor Joachim Schwass och Lise Möller,
från IMD Business School som generöst stod för lokal. 
Utställningar om:
Scènes de crime en Suède
Alfred Nobel och Nobelpriset
Astrid Lindgren och ALMA-priset
Strindberg
Selma Lagerlöf
Vilhelm Moberg
Lennart Nilsson
Sverige
Today’s quest for operational efficiency and cost reduction
is driving change programmes. The biggest challenge for
leaders executing change, is winning the hearts and minds
of staff. In order to successfully deliver change, leaders need
to inspire people and continually motivate staff.
Tolstoy Associates help you develop the organisation
and motivate your people.
12
12
Call on +41 79 833 23 50 for an informal conversation about
your business, and understand how we can help you deliver
the success you are striving for.
Tolstoy Associates
Seeing People, Realising Opportunities
www.tolstoyassociates.com
Fritid & Hälsa
Fritid & Hälsa
Tänk ef ter!
Funderingar över vår tankeverksamhet
Av Annika Månsson, karriärcoach, ledarskapsutvecklare och föreläsare
Av de 65 000
tankar man tänker
på ett dygn är ca
95% samma tankar som föregående
dygn.
Tänkaren från 1880
av Auguste Rodin
Har du en aning om hur många
tankar du tänker varje dag?
Forskning har visat att tankens kraft är en av våra största
resurser och att våra tankar är
av allra största betydelse för
hur våra liv kommer att gestalta sig. Hur vi mentalt uppfattar
och tolkar information bestämmer vad vi tänker, hur vi känner oss och vad vi gör.
Experter
påstår
att
”Som
du
tänker,
så
blir
det”.
Ur denna synvinkel är det högst intressant att vara uppmärksam på de ca
65 000 tankar vi tänker varje dygn. Av
dessa 65 000 tankar är ca 95% samma
tankar som föregående dygn. Det be14
tyder att 95% av våra tankar utgör ett
slags återkommande tankemönster.
Hur ser ditt tankemönster ut? Är du
medveten om vad och hur du tänker?
Våra tankar kan hjälpa och stärka oss
men de kan också försvaga oss och
hindra oss från att göra rätta val och
genomföra fattade beslut. Det är ofta
tankar som skapar hinder för hur bra
vi kan bli på olika saker. Ett exempel är
den så kallade Bannistereffekten. Begreppet har fått namn av Roger Bannister som år 1954 blev förste man att
springa en engelsk mil på under fyra
minuter, någonting som forskare innan
dess ansett helt fysiskt omöjligt. Bannister lyssnade inte på forskarna utan
utmanade fyraminutersgränsen. Efter
att Bannister lyckats med det ”omöjliga” klarade ytterligare 50 löpare att
ta sig i mål på tider under fyra minuter under de två följande åren. (Det är
tur att humlan inte känner till att den
enligt en del teorier inte borde kunna
flyga...).
Låt oss titta närmare på tankens kraft.
Om du riktar dina tankar mot någonting så växer det till sig i omfång. Till
exempel om du känner dig trött och
fokuserar dig på din trötthet, genom
att tänka på den och tala om den, så
tilltar känslan av trötthet. Det beror på
att du låter din energi strömma till din
trötthet och på så sätt förstärker den.
Negativa tankar riskerar även att bli
självuppfyllande profetior. Tror du
att du kommer att misslyckas gör sig
också kroppen och sinnet redo för att
misslyckas.
sar eller föräldrar, din chef?
Med insikten om att dagens tankar skapar framtiden så kan det
vara passande att börja bli uppmärksam på innehållet av våra
tankar och tankemönster och
detta kommer min nästa artikel
i Svenska Trycket att handla om.
Tills dess föreslår jag att du observerar dina tankar under de kommande dagarna och svarar på följande frågor:
Vad är det första du tänker på
morgonen?
Vad är det sista du tänker innan
du går och lägger dig? 
Hjärnan kan inte skilja på tro och vetande (verklighet) och det vi tror på
uppfattar vårt system som en sanning.
Trons kraft är det som medicinen kallar för placeboeffekt, som i en mängd
olika studier världen över, visar på
tankens stora betydelse vid läkning
och god hälsa.
Tänk vilka möjligheter det ger oss om
vi använder tankarna på ett konstruktivt sätt! Kvaliteten på våra tankar är
helt enkelt avgörande för vår livskvalitet!
Det handlar om att fokusera på förutsättningarna, att koncentrera oss på
möjligheterna, på det positiva och det
vi mår bra av och på så sätt förstärka
allt detta!
Du ensam styr vad som ska tränga in
i ditt huvud som en tanke. Ifall du inte
tror på detta så svara på frågan : ”Om
inte du styr dina egna tankar, vem gör
det då?” Din fru eller man, dina kompi15
Handel & Juridik
"Nowhere to
to hide”....
hide..."
”Nowhere
Bidrag nr 131 om förmögenhetsförvaltning
av stående gästskribenten Claës Ankarcrona
Handel & Juridik
"Nowhere to hide"...kunde
vara namnet på en deckarserie i TV men i det här
fallet handlar det om något helt annat – nämligen
om hur svårt det är att
freda sina förmögenhetsförhållanden från en alltmer påträngande insyn.
Det rör sig helt enkelt om
banksekretessen – eller
kanske snarare den tilltagande bristen på densamma.
Det här ett ämne som vi har berört
flera gånger tidigare men den senaste
tiden har det hänt mycket som kastat
gamla begrepp över ända. Att bli föremål för skattskrivning och minimera
skatteuttaget på sin förmögenhet har
mänskligheten ägnat sig åt sedan urminnes tider – skattskrivning nämns
bl.a. redan i Bibeln. Historien är full av
försök att pressa den enskilde på hans
surt förvärvade slantar – och hans
mer eller mindre framgångsrika motdrag. Skatter genomsyrar allt – tänk
bara på uppdelningen av bönderna i
Sverige under långa tider – skattebönder, frälsebönder och allt vad det nu
var. (En annan kuriositet – åtminstone
ur en utlandssvensks ögon – är det
svenska skattedrivna öldrickandet. I
större delen av världen är en öl en öl,
i Schweiz typiskt mellan 4,5 och 5,2%.
I Sverige måste man specificera om
det skall vara lätt-, folk-, mellan- eller
starköl – varje sort inom sin alkoholskatteklass).
Vad får mig att ta upp ämnet igen? Jo,
dels en allmän ambition i västvärlden
16
att göra upp med skattesmitare och
skatteparadis – dels den våg av stölder av sekretessbelagd information
från bankvärlden som ägt rum under
ett par år. Detta spelar skattemyndigheterna väl i händerna och eldar
på entusiasmen. Att stjäla information har blivit ”big businness” och den
bästa kunden ser just nu ut att vara
den tyska staten som nyligen inhandlade en ny CD. Opinionen i Schweiz
har varit minst sagt upprörd och under veckan 15 mars såg jag en TVknivkastning mellan ledande tyska och
schweiziska politiker av aldrig skådat
slag. ”Köpa tjuvgods för att komma åt
folks förmögenheter – är det förenligt
med västerländskt rättstänkande?” –
”I jakten på undanhållna och obeskattade tillgångar tar vi till alla medel,
den syndande får skylla sig själv!”
varje land har den
skatteflykt som dess skattesystem förtjänar
Men – visst ska alla betala sina skatter? Vore det så enkelt skulle vi inte ha
några problem men verkligheten är en
annan. Under en period i Sverige kunde skatteuttaget vara mer än 100%
av inkomsten (Pomperipossadebatten
initierad av Astrid Lindgren kommer
nog många ihåg). Det är självklart att
detta uppfattas som konfiskation och
att åtgärder av alla slag vidtages. En
del uppskattningar (”felräkningspost”
i finansstatistiken) pekar på svenska
odeklarerade tillgångar i utlandet på
hundratals miljarder. Jag har tidigare
sagt att varje land har den skatteflykt
som dess skattesystem förtjänar – det
är en strid ström från högskatte- till
lågskattemiljöer. 
17
Handel & Juridik
Men pengar flyter iväg av andra skäl
än skatter: undan förföljelse, socialtoch ekonomiskt kaos eller andra omständigheter som hotar liv, lem och
tillgångar. Sålunda tillkom den lagfästa
schweiziska banksekretessen som ett
resultat av judeförföljerrna i Tyskland
under 1930-talet – de pengar som sattes undan i Schweiz skulle i alla fall
inte förföljarna kunna lägga beslag på.
Att samma lagar gjorde det svårt för
överlevande att senare kunna få ut familjers tillgångar är en annan historia
– även den tidigare berörd.
gränsen mellan legitim
skatteplanering och skatteflykt har blivit flytande,
vilket många och omfattande internationella skattemål vittnar om.
I huvudsak sänks skatteuttaget på två
sätt relativt utlandet: man flyttar sig
själv eller bor kvar och låter pengarna
flytta. Detta har främst pågått sedan andra världskriget och har blivit
en jätteindustri på individplanet – företag har i alla tider ägnat sig åt att
sätta upp konstruktioner för att få ned
skatterna, om det sedan handlar om
omfakturering via ett lågskatteland
eller transferprissättning är en vetenskap i sig. Detta har också resulterat
i att gränsen mellan legitim skatteplanering och skatteflykt blivit flytande,
vilket många och omfattande internationella skattemål vittnar om.
Traditionella metoder
(utom rena,
enkla nummerkonton), för att skydda tillgångar har varit att sätta upp
truster (anglosaxiskt) eller stiftelser
18
Fritid & Hälsa
(kontinentalt) med underliggande holdingbolag i något skatteparadis. Nu är
det ingalunda säkert att detta skett
för att undvika skatter men det spelar
hos myndigheterna ingen roll. OECD,
EU och IRS (USA:s skatteverk) driver
på och nu skrivs avtal till höger och
vänster med Jersey, Guernsey, Man,
Gibraltar, Bermuda, Bahamas osv men
även med ”civiliserade” länder som
Luxemburg, Schweiz och Liechtenstein. Sverige har nyligen skrivt på ett
flertal avtal. I princip skall en stat inte
kunna be att få ut listor på kontoinnehavare, ett namn måste preciseras
tillsammans med bärande skäl men
tillvägagångsätten kommer säkert att
variera. Sverige har ju ett direktrapporteringssystem från bank till skatteverket och det vore nog många länders dröm.
Resultatet av alla dess ansträngningar
blir i alla fall att det blir oerhört svårt
att, oberoende av anledning, fjärma
tillgångar från slutgiltiga ägare. Kan
detta påskynda en meningsfull debatt
runt ämnet skatt, skattesats, domicil och skatteplikt vore det så mycket
bättre. Under tiden får t.ex. columbianska drogkungar försöka hitta nya
vägar att gömma undan sina tillgångar. 
Svenska Golfen börjar sin säsong i
Vuissens den 25 april 2010. Startingtime från och med kl 11.00. På så sätt
hoppas vi att det blir lite bättre tidsschema för er som kommer långväga
ifrån.
Hej alla golfare!
Äntligen smälter snön och man kan ta
fram golfset och skor igen innan dom
börjar rosta. Den här vintern har känts
ovanligt lång...eller hur?
På de flesta platser och hemklubbar
råder fortfarande vintergreen, dock
efter påsk och med mera sol och regn
kommer nog säsongen igång
ordentligt.
Jag har inte hört speciellt mycket från
er alla golfare under vintern. Jag tänker då på förslag om klubbar, dagar
och dylika ideer. Ni gick väl i ide?!
Därför får ni ju hålla till godo med mina
förslag och datum. Vilket ändå betyder att jag hoppas på stor uppslutning
i Vuissens samt övriga golfdagar under
säsongen 2010.
Jag hoppas ni alla mår bra och känner
er redo för den första challenge-dagen
i svenska golfens easy-going-formula
och anda!
Hjärtligt välkomna!
Anette Zandhoff
Skriv in er direkt till mig:
[email protected]
Vid frågor v.g. ring; 079 435 28 46
MEDLEMSNYTT
Nya medlemmar strömmar till klubben och vi gör vårt bästa för att få
med så många som möjligt i den nya matrikeln. Samtidigt strömmar
betalningar av årsavgiften in från tidigare medlemmar. Vi har hundratals inbetalningar att bokföra och sortera vilket gör att vi får komma
igen i nästa nummer med en översikt av nya medlemmar.
Vi vill dock passa på att hälsa en ny medlemsfamilj välkommen till
regionen; Gunilla & Jan-Eric Litton som flyttar till "Les terasses du Leman" på franska sidan i Evian les Bains.
Claes Berglund
Medlemsansvarig
[email protected]
19
Kultur, Historia & Tradition
Kultur, Historia & Tradition
Föredraget hölls tisdagen den 16 mars i La salle Belle Epoque på det vackra
neobaroque-casinot i Morges.
Bokat till bredden på litteraturafton i Morges
med Herman och Birgitta Lindqvist
Text & bild Fia Lindberg
I
ett samarrangemang mellan SWEA
Genève, Tisdagsklubben och Svenska Klubben gästade författaren och
journalisten Herman Lindqvist och
författarinnan Birgitta Lindqvist Casinot i Morges. Birgitta berättade om
intrikata episoder ur den franske presidenten Sarkozys kärleksliv och bjöd
på detaljer ur hans och Carla Brunis
äktenskap. Herman berättade om ätten Bernadotte. Som kronprinsessan
Victorias privata historielärare har han
kommit henne mycket nära och kunde
berätta en del om kronprinsessans
karaktär liksom om hennes förhållande till fästmannen Daniel Westling
och det stundande bröllopet. Svenska
20
Klubben tackar paret Lindqvist för fantastisk underhållning!
Ett 130-tal personer kunde njuta av goda viner, läckra canapéer och en
vacker miljö.
Paret Lindqvist trollband publiken med sina mycket karismatiska skildringar .
Representanter från SWEA Genève
21
Kultur, Historia & Tradition
Kultur, Historia & Tradition
Högtid för fikonspråk
ana att anställdas ersättningar ligger
åt samma håll.
Stående gästskribenten Claës Ankarcrona skriver om det svenska språket
Olika aktivitetsområden har
sina olika jargonger och ”innespråk”, ibland refererade till
som fikonspråk (ursprungligen
ett kodspråk, byggt på omkastning av stavelser, numera
”svårbegripligt expertspråk”),
något som berörts tidigare.
De som regelbundet läser
årsredovisningar för företag
och kallelser till årsstämmor i
pressen kan nu se fram emot
den årstidsbundna högtiden
som ger rika tillfällen att ta del
av den blandning av rökridåer,
bortförklaringar, högtravande
programförklaringar och storvulna framtidslöften som presenteras därstädes.
Företagsledare är sällan stora stilister
(”VD har ordet...”) och i skärningen
mellan vad företagsledningen vill säga
och Investor Relations, PR och reklammakare anser går att klämma fram,
kan det ibland bli riktigt roligt. Språket kan givetsvis bedömas ur två synpunkter: är det som skrivs/beskrivs
vettigt och är det språk som används
adekvat?
Det har rått en intensiv debatt på
senare tid om bonusbetalningar och
överdrivna kompensationspaket och
dessa ämnen berörs nu med språklig
försiktighet. Det finns en norm för vad
som skall framgå av kallelserna så variationerna blir inte språkmässigt så
omfattande.
22
Styrelserna är rörande överens om att
”erbjuda en marknadsmässig totalersättning
som möjliggör att rätt
befattningshavare kan
rekryteras och behållas”.
Å ena sidan kan det inte förtigas att
olika program kommer att presenteras på stämman – för diskussion och
beslut - å andra sidan vill man uppröra känslorna så litet som möjligt
och minimera riskerna för en upplyst
motkampanj. Som ett led i dessa stävanden hänvisar många kallelser till
hemsidan, t.o.m. angående så självklara ämnen som styrelsens sammansättning, ska 6-8 namn inte få plats
på en helsida? Konstruktionen av olika
kompensationsformer är ofta så komplexa att det kan vara motiverat att
hänvisa till hemsidan men hur många
går in där?
Styrelserna är rörande överens om att
”erbjuda en marknadsmässig totalersättning som möjliggör att rätt befattningshavare kan rekryteras och behållas”. Rimligt eller hur? Sedan visar det
sig att ”marknadsmässig” synes betyda högst olika saker i olika bolag: går
man efter vad ordföranden drar ned
(långt över ”marknaden”) kan man
Vad sedan gäller detaljerna så kan
”ersättningen bestå av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar, aktierelaterat incitamentsprogram samt avgångsvederlag”. ”Vars
totala värde undandrar sig även en
informerad betraktares analys” skulle
man vilja tillägga.
Nu kan det emellanåt hetta till ordentligt på vissa stämmor – det språket
vore roligare att referera – men eftersom styrelse/VD i god tid förankrat
förslagen hos de tunga ägarna (som
dessutom genom röststarka A-aktier
inte ger den lille aktieägaren en chans)
blir det mest spel för gallerierna. Dess-
utom går den lille mest dit för att gratisäta – VD:s långa slutanförande står
då pinsamt länge mellan honom och
den hägrande buffén. 
Fikon före eller
vid buffén?
Vi hjälper dig
att bevara ditt
TA N D K L I N I K
A K U T TA N D V Å R D 7 / 7
Vevey
058 234 00 10
Rue du Collège 3
1800 Vevey
LEENDE
Estetisk tandvård
Blekning av tänder
Fyllningsterapi
Lausanne 058 234 00 20
Protetik-Kronor
Voie du Chariot 4-6, Mercier A
Flon - 1003 Lausanne
Broar-Skalfasader
Vår tandlossningsspecialist
är från Sverige och alla våra
tandläkare talar engelska
Implantatbehandling
Tandlossningsbehandling
Profylax
Tandhygienistbehandling
www.ardentis.ch
23
Kultur, Historia & Tradition
Kultur, Historia & Tradition
Svenska profilen
Svenska profilen
Annika Lequet
Annika Månsson frågar ut en svensk profil i Schweiz
Annika Lequet
Student i Lausanne. Familj: mamma Ulrika, pappa Dominique
samt två yngre syskon; Victor 21 och Marie 17.
svenskundervisning,
böcker på svenska.
och
att
läsa
En aspekt som saknades i min svenska var ungdomsspråket och de moderna uttrycken.
Du har precis studerat en termin i Uppsala. Berätta om denna första längre period i Sverige.
Hur var det att växa upp i
Schweiz med svensk mamma
och fransk/schweizisk pappa?
Det kändes helt normalt att ha föräldrar från olika länder. Franskan blev huvudspråket men den svenska kulturen
dominerade nog lite hemma. Vi firade
jul, påsk och midsommar på svenskt
sätt. Jag älskade sagor av Astrid Lindgren men även Le Petit Nicolas.
Du är tvåspråkig idag. Hur upplevde du att prata både svenska och franska hemma? Var det
naturligt eller mer som ett «
tvång »?
Det var naturligt, aldrig något tvång.
Men i tonåren, var det ibland lite pin24
samt att prata svenska utanför hemmet. En del kompisar och deras föräldrar kunde skratta åt att svenska
lät lustigt. Inte särskilt uppmuntrande! Sen inser man att det är en gåva
att kunna tala ett ”ovanligt” språk i
Schweiz.
Och vad skall till, enligt dig, för
att barnen skall bli fullt tvåspråkiga?
Det viktigaste är att föräldern är konsekvent och bara talar sitt modersmål.
Att ofta besöka Sverige och släktingarna är också viktigt. Det vore tråkigt
att inte kunna prata eller att behöva
prata engelska med dem! Jag hade
mycket glädje av kompletterande
Terminen i Uppsala är något av det
bästa jag upplevt! Jag trivdes mycket
bra, uppskattade nationslivet och lärde känna många andra studenter.
En aspekt som saknades i min svenska
var ungdomsspråket och de moderna
uttrycken. De fick jag lära mig under
denna period samt en annan sida av
Sverige; vardagen, vintermörkret och
kylan i kontrast till somrarna när det är
sol, varmt och alla är lediga och glada!
Min ideala ”sommarbild” försvann till
viss del men nu kan jag säga att jag
känner Sverige bättre och på ett annat
sätt. Sverige har sina för-och nackdelar liksom alla andra länder. Det känns
bra att inte längre se Sverige som en
”oavslutad förväntan”. Jag kan längta
dit men känner mig mer fri och säker
nu.
Vilka är enligt dig de största
skillnaderna mellan Sverige
och Schweiz?
Sverige och Schweiz är som syskon.
De är lika och samtidigt olika. När det
har med service att göra är svensk-
arna oerhört trevliga och hjälpsamma.
Däremot, när det gäller att hålla upp
dörren och hälsa i trappuppgången
är svenskarna inte lika artiga som
schweizarna.
Vad saknar du från Sverige?
Det jag saknar mest är cyklandet! I
Uppsala cyklade jag alltid, förutom när
det var -20° och snö!
Känner du dig svensk eller
schweizisk idag?
Både och! Jag kommer aldrig att vara
bara det ena.
Hur viktigt är det för dig att
föra vidare de svenska traditionerna?
Mycket viktigt. Astrid Lindgren, påskkärringar, Dumlekola, Sune-och Bert
böckerna till exempel tillhör min uppväxt. Om jag får egna barn, önskar
jag att de kommer att få uppleva detsamma!
Vilka fördelar ser du med att ha
två kulturer?
Man känner sig faktiskt lite ”speciell”.
Jag har ju dessutom ett svenskt förnamn. Det är en stor fördel att till exempel kunna baka svenska bullar, läsa
på svenska och skratta åt saker mina
schweiziska vänner inte kan skratta
åt. Det som känns härligt idag är att
kunna dela de två kulturerna med
vänner både i Sverige och i Schweiz. 
Hedersdoktor
Uppsala Unive
25
Toda’s
På tid.
No one flies to Scandinavia more often than we do. Check out all our
destinations and timetables at flysas.ch. By the way, „På tiden“ means on time
in Swedish. If landing on time is important for you, welcome onboard Europe‘s
most punctual airline! (Source: Flightstats.com 2009)
–› Stockholm from CHF 116*
Geneva –› Stockholm from CHF 104*
Zurich
Private Banking – en högst personlig affär
Vi tar oss tid att hitta den bästa
lösningen för dig. Välkommen att kontakta oss
för ett personligt möte.
Stockholm Gothenburg Sundsvall Karlstad and
more than 60 other Scandinavian destinations
flysas.ch
* One-way fares including all taxes and fees when booking on flysas.ch
www.handelsbanken.ch
Gotthardstrasse 21, Zürich
044 - 200 25 00
En riktig bank
Kultur, Historia & Tradition
Kultur, Historia & Tradition
Om ondskan… och godheten
Av Per Harling, stående gästskribent inom ämnena religion och filosofi
”Rätten trängs tillbaka. Rättfärdigheten stannar på avstånd. Ärligheten snubblar på
torget. Redbarheten kan inte
komma fram. Ärligheten har
gått förlorad. Den som skyr det
onda blir plundrad”. Nej, det är
inget citat ur någon dagstidnings ledarsida. Profeten Jesaja skrev orden för 2.700 år
sedan.
Ondskans framfart är sig lik genom
årtusendena. Flera människor i min
närhet har på sistone blivit rånade i
Genève och på andra håll utmed Lac
Leman. Så gott som varje dag får vi
del av nyheter om självmordsbombare
som utlöser sina laddningar och hundratals oskyldiga människor dödas på
öppen gata.
På internationella kvinnodagen nyligen
fick vi återigen förfärliga siffror om
kvinnors utsatthet. Bortåt 20.000 fall
av kvinnomisshandel anmäls i Sverige
årligen, och antagligen är detta bara
toppen av ett isberg. Nära tio procent
av dödsfallen bland världens kvinnor
är orsakade av hustrumisshandel.
Varje år utsätts två miljoner flickor
av omskärelse. Kvinnor och barn är
de största offren i nutidens krig, inte
manliga soldater. Andra så gott som
dagliga rubriker berättar om girighetens samvetslösa framfart i dagens
ekonomiska värld.
Vad ÄR detta? Hur kan denna ofattbara ondska fortsätta i en allt mer upplyst tid? Vad är det för krafter bakom
ondskans framfart, ja, vad ÄR ondska?
28
Vintermörkret börjar nu ge vika för
vårens allt ljusare dagar. Kanske kan
vi jämföra ondskan med just mörkret.
Mörker är ju nämligen inte något i sig.
Man kan inte konstruera lampor som
sänder ut svärta, så att det blir mörkt
i ett ljust rum. Då skulle man ju slippa
rullgardiner och persienner. Det beror
på att mörker inte är någonting i sig,
utan helt enkelt frånvaro av ljus. Ljus
består av fotoner. Mörker är när inga
fotoner finns. På samma sätt är det
med kyla. Kyla är inte heller någonting
i sig, utan frånvaro av värme. Värme
är rörelser av molekyler och atomer.
Kyla – den absoluta nollpunkten - är
frånvaro av dessa rörelser. Det är således inte kylan som kommer krypande in genom väggarna, utan värmen
som läcker ut.
Är det likadant med ondskan? Kanske
är den ingenting i sig, utan helt enkelt
frånvaro av godhet och kärlek. När
kärleken försvinner, tränger ondskan
in i världen. Kärlekens absoluta motsats är egentligen inte bara hat, utan
kanske ännu mer likgiltighet, som kan
ses som den absoluta nollpunkten.
Likgiltigheten är nog den värsta frestelsen i mitt eget och många andras
välmående liv. Martin Luther King uttryckte det på ett snarlikt sätt, när han
sa: ”Problemet i dag är inte de onda
människornas ondska utan de goda
människornas likgiltighet”. Vår egen
Hasse Alfredsson – en av dem som har
reflekterat kring ondskans mysterium
i Sverige – har sagt att ”ondska är en
bristsjukdom”. Den bibliske brevskrivaren Paulus uttryckte problemet än
mer drastiskt och ärligt: ”Det goda
som jag vill det gör jag inte, men det
onda som jag inte vill, det gör jag”.
Jodå, det känner man igen!
Det gäller således att hålla mörkret
borta med ljusets närvaro, med att
hålla kylan borta genom att hålla värmen uppe och att hålla ondskan borta
med kärlekens tankar och gärningar.
"Man vill bli älskad, i brist
därpå beundrad, i brist
därpå fruktad, i brist därpå
avskydd och föraktad”.
För något år sedan var jag och min
hustru på fortbildning för Svenska
kyrkans utlandspersonal. I den vackra
och ombonade klostermiljön, där kursen ägde rum, talade vi om den svåra
verkligheten som hör ihop med övergrepp och våld mot barn och kvinnor.
Om och om igen påpekade föreläsarna
att förövarna inte är några onda män-
niskor, utan i grunden goda människor
som gör onda handlingar. Godheten är
inkodad i människan, inte ondskan.
Men vad orsakar ondskan? I grunden
handlar det nog om rädsla, framför allt
kanske rädslan för att inte vara älskad. I skrivande stund har jag än en
gång läst Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Där skriver han något mycket insiktsfullt – och tragiskt sant - om
den ondskefulla konsekvenskedjan av
att inte känna sig älskad: ”Man vill bli
älskad, i brist därpå beundrad, i brist
därpå fruktad, i brist därpå avskydd
och föraktad”. Alltså: I brist på kärlek, ingjut fruktan! Ondskans framfart grundar sig också i många andra
rädslor: rädslan att förlora kontrollen,
rädslan att mista makten, rädslan inför det okända/det annorlunda/den
okände, och så griper de djupt inkodade försvarsmekanismerna in och
reptilhjärnan i oss reagerar med våld.
På många sätt beter vi oss som nordamerikanska piggsvin. Härförleden hör-
"...mörker är inte någonting i sig,
utan helt enkelt frånvaro av ljus..."
29
Kultur, Historia & Tradition
de jag för första gången i mitt liv talas
om just dessa piggsvin. De ser ut som
uppförstorade igelkottar och har – liksom igelkottarna – hela ryggen full av
försvarspiggar, upp till 30.000 långa,
vassa piggar! Piggarna finns där för
att de ska kunna försvara sig. De kan
lätt döda fienden med sina piggar, som
de går till anfall med. Piggarna lossnar
och biter sig fast i fienden, där de blir
kvar, för att spetsen vidgar sig när den
har nått sitt mål, och i spetsen finns
det dödande innehåll. Tänk er att ha
30.000 dödande pilar på ryggen! Nåväl, nu kommer en viktig fråga: Hur
gör de nordamerikanska piggsvinen,
när de ska göra nya piggsvin? Jo, när
ett manligt piggsvin möter en hona reser han på sig och närmar sig henne
på två ben. Är hon intresserad så reser hon sig också och de möter varandra försvarslösa och börjar dansa
tillsammans. Och dansen kan pågå
flera dagar tills den rätta intimiteten
infunnit sig och då sker befruktningen!
Underbar historia från djurvärlden!
Många av oss känner nog igen sig i det
nordamerikanska piggsvinet. Vi har
ryggraden full av försvarsmekanismer.
Och vi slår instinktivt till med våra pilar mot vår omgivning, särskilt när vi
blir rädda eller när girigheten griper in
i oss eller när vi känner att vi förlorar
makten/kontrollen. Men kanske är det
så att vi skulle lära oss av piggsvinen:
att våga sänka garden, och inbjuda till
den slags dans, som innebär att själv
30
våga bli sårbar, för att kunna möta
den sårbare. ”Får jag lov?”, borde
vara kärlekens och godhetens vackraste fråga.
Nu är vårens krafter igång. Knopparna som brister är löften om fortsatt
gott liv. För kärleken ska segra. Ondskan kommer att besegras definitivt
en dag (delseger på påskdagen!), enligt den kristna tron. Fram till dess är
det bara att gneta på. Kampen mot
ondskan för vi tillsammans. Våren ger
oss livskraft. Det finns mer livskraft i
en enda blåsippa än i världens hela
vapenarsenal. Det finns mer livskraft
i koltrastens sång än i alla röster som
ropar högt och skrämmer till lydnad.
Det finns mer livskraft i vårvindens
sång än i det buller som ängsligt bygger murar som utestänger. Det finns
mer livskraft i ett barns leende än i
allvarsminen hos all världens börsmäklare.
Dagarna efter det fruktansvärda terroristangreppet mot World Trade
Center i New York den 11 september
2001 var jag tvungen att skriva av
mig min förtvivlan i en bekännelse
till godhetens och kärlekens krafter,
trots allt:
Godhet är starkare än ondska.
Kärleken övervinner allt.
Ljuset genomskådar mörkret.
Sanningen är jordens salt.
Nåden får livskraft i vår svaghet.
Friheten öppnar rädslans dörr.
Modet rotas djupt i ömhet.
Livet gror när rädslan dör.
God vår!

På programmet!
Kommande evenemang med Svenska Klubben
Lausanne-mingel 6/5
En första torsdag i månaden
Välkomna på
l
e
g
n
i
m
e
n
n
a
s
u
La ag den 6 maj
Torsd
0 på
kl 18.00 till 20.3
r
a
B
e
c
a
l
a
P
e
n
n
a
Laus
r sitter vi ute!
om vädret tillåte
för att
en
m
g
ä
v
r
fö
i
ig
d
mäla
Du behöver inte an
cksamma om
ta
å
d
n
ä
vi
r
ä
,
en
kunna varsko bar
bben.ch
lu
-k
a
sk
en
sv
@
m
a
du meddelar progr
P.S.
3 juni.
en
d
g
a
sd
r
to
ir
bl
l
inge
Nästa Lausanne-m
plats!
Vi återkommer om
31
Kultur, Historia & Tradition
Svenska Trycket april 2010
?
chweizernöt nr 1
Knäck fem frågor om Schweiz
Av Victoria Löfvenmark
1
. Selma Lagerlöf pryder den svenska 20-kronorssedeln. Vad heter
den produktiva 1900-talskompositör
vars konterfei pryder den schweiziska
20-francs sedeln?
•
•
•
Arthur Honegger
Joseph Hartmann Stuntz
Franz Xaver Peter Joseph Schnyder von Wartensee
ziska skönhet som spelade i Bondfilmen Dr No mot Sean Connery.
•
•
•
Ruth Dreifuss
Ella Maillart
Ursula Andress
4
. Gunnar Ljungström arbetade tillsammans med 20 flygingenjörer
för att utveckla Svenska Aeroplan Aktiebolagets (SAAB) första personbil.
Vilken schweizisk ingenjör skapade en
sedermera i USA mycket populär bil?
•
•
•
Gottlieb Daimler
Louis Chevrolet
Walter Chrysler
5
. Mmmmm...Marabou och dess
mjölkchoklad har vi nog alla smakat, men vad hette den schweizare
som uppfann mjölkchokladen?
. De "vita bussarna" i slutet av
andra världskriget, ledda av den
svenske greven Folke Bernadotte,
hade röda kors målade på tak, sida,
samt fram och bak, för att inte bli
tagna för militära mål. Vad hette den
schweizare som grundade Röda Korset
och som emottog Nobels första fredspris?
•
•
•
•
•
•
2
3
Henri Nestlé
Daniel Peter
Rodolphe Lindt
. Maud Adams och Britt Ekland är
två av några svenska bondbrudar
genom tiderna. Vad hette den schwei-
32
Alfred Escher
Henri Dunant
Niklaus von Flüe
Svenska Skolan i Genève – det bästa för Ditt barn!
Ett nytt läsår ligger framför oss och det dags att anmäla Ditt/Dina barn till Svenska Skolan i
Genève!
På Svenska Skolan får barnen en lugn och stimulerande miljö med kompisar som talar samma
språk. Vi erbjuder en högklassig undervisning med erfarna och kvalificerade lärare i små
klasser både i förskolan och låg-och mellanstadiet.
Av erfarenhet vet vi att barnen som har gått i Svenska Skolan i Genève klarar sig mycket bra
vid flytt hem till Sverige. Skolan är även ett mycket bra val för de familjer som redan bor i
regionen och vill ge sina barn en gedigen grund som är internationellt gångbar.
Dessutom får Du som förälder ett ovärderligt kontaktnät av nya vänner. Familjer som redan
bor eller nyss har flyttat utomlands ger varandra stöd och råd i olika situationer.
Vi erbjuder en skola utöver det vanliga!
Välkommen till oss!
OBS! Anmälningsdatum för nästa läsår 2010-2011 är den 15 april, 2010
Välkommen att kontakta skolans rektor Guri Sörli för ett besök på skolan eller personligt
samtal.
Tel: 022-782 65 00
Svar på sid 37
[email protected]
www.svenskaskolan.ch
33
Kultur, Historia & Tradition
Kultur, Historia & Tradition
inte är rätta stället om man vill undvika svenskar. Dessutom blev det en
lägenhet i den mycket invandrartäta
södra delen av stan (ja, alltså "invandrare" från "bra" delar av världen som
Norden, USA, England, osv). Det vet
vi ju alla att "invandrare" kommer från
nordafrika, Irak eller balkanländerna,
och under inga omständigheter skall
förväxlas med noblare, burgna och i
regel mer ljushyllta "expats"! Man får
minsann inte blanda ihop dukar och
trasor, som man säger på franska.
Utlandssvensken
- en sor t för sig II
Av Johan Bogren
Av de många frågeställningar som jag tog upp i det förra
numret av Svenska Trycket
tänkte ta upp problemet kring
umgänget utomlands.
Dels
därför att detta är en av de första frågor man ställer sig när
man flyttar, dels därför att vår
kära läsekrets har gett gensvar
i detta ämne.
Var gång jag har satt mina fötter på
utländsk mark har min första reflex
varit att fly alla svenskar. Vid minsta
åhörande av modersmålet har jag alltid föredragit att gå omvägar för att
inte behöva konfronteras med mina
landsmän. Detta beteende är ju något märkligt om man betänker att jag i
alla dessa år har talat obehindrat med
svenskar för att sedan behandla dem
som om de vore pestsmittade. Det har
heller inte spelat någon roll om jag har
befunnit mig tusentals mil från Sverige
34
eller precis på andra sidan sundet. Inbillar jag mig saker, eller är det bara
jag som tycker att svensken förbyts
till en skränig navelpillande egocentriker så fort han skrider över gränsen?
Detta stämmer givetvis inte i många
fall, men intrycket har ofta varit detsamma.
Det vet vi ju alla att
"invandrare" kommer från
nordafrika, Irak eller balkanländerna, och under
inga omständigheter skall
förväxlas med noblare,
burgna och i regel mer
ljushyllta "expats"
I början av min period som "expatriate" bodde jag i Bryssel, vilket ju
Hursomhelst: tvärs över korridoren
bodde ett svenskt par. Som tur var
hade de ungefär samma inställning
som jag - de ville umgås med andra.
Pliktskyldigast bjöd vi på februarisemlor och det blev även middag någon gång. Men sedan tog det stopp.
Istället blev det umgänge med andra
"expats" från all möjliga länder. På arbetsplatsen var det en salig blandning
av engelska, franska, italienska och
nederländska. Betydligt roligare än
svenska, tyckte jag. Däremot var det
svårt att komma belgarna inpå livet.
Förklaringen var sannolikt att de bodde hemma i sitt land. De hade redan
sin umgängeskrets, sin familj och alla
nära och kära inpå sig, så varför söka
omkring sig efter ytterligare kontakter? "Expats" landade ju precis som
jag med antennerna ute för att knyta
nya kontakter; av intresse, opportunism eller helt enkelt sociala skäl.
I slutet av vår sejour i Belgien kom
Jonny ner. Jonny var en före detta arbetskollega från Stockholm, och han
hittade en lägenhet 200 meter från
vår. Eftersom han var en himla trevlig
prick så blev det liksom oundvikligt att
umgås med honom. Så lite svenskt
blev det.
Andra bullar blev det när vi flyttade till
Paris. Inte så att det inte finns svenskar i Paris, men med tanke på att stan
är så hiskeligt stor så fanns det betydligt större möjligheter att smälta in i
omgivningen. Vi bodde i en chic del
av en förort med ett något tvivelaktigt
rykte: Cergy-Pontoise. Ingen normalt
funtad svensk skulle ens komma på
tanken att bosätta sig i Cergy-Pontoise - inte tillräckligt förnämt och inte
tillräckligt nära Paris. Faktum var att
vi bodde i en del av denna förort som
var hur fin som helst med en fantastisk naturpark inpå knuten. Vi hade en
enorm fruktträdgård och ett urcharmigt hus, det var verkligen idylliskt
och helyllefranskt. Lantmiljö i storstaden. De baguetter som vi köpte på
morgonen var rent himmelskt goda,
och skolan var perfekt. En komplett
tillvaro där inte en "svenne" fanns så
långt ögat nådde! Och att umgås med
svenskar fanns under denna period
inte på världskartan.
visst fanns "Fem myror
är fler än fyra elefanter" i
videohyllan.
Vi bodde sedan ett par år i Nancy, en
småtråkig stad på 200 000 invånare.
Vi insåg att efter att ha flytt allt vad
svenskar hette så hade vi tre barn som
vi trots allt ville ge en bit av Sverige.
Framförallt då språket. Visst åkte vi
till Sverige emellanåt, och visst fanns
"Fem myror är fler än fyra elefanter"
i videohyllan. Och självklart blev det
lite svenska emellanåt, men det var
långt från tillräckligt. Vi anställde därför en svensk au-pairtjej som skulle
hjälpa till med det jobb som jag själv
hade försummat. Och det satte dessbättre vissa spår hos barnen.
35
Kultur, Historia & Tradition
Kultur, Historia & Tradition
kräftskivor och Luciafirande. I Nancy
hade jag sannolikt blivit anklagad för
rashets om jag ens försökt trä på mig
den stjärngosseutstyrsel som fransmännen osökt associerar till Ku Klux
Klan!
Svenskan ärans och hjältarnas
språk, utan en massa luriga konjunktiv
och konjugationer
till förbannelse
Nästa flytt blev till Chamonix. I den
byn finns ungefär lika många svenskar
per kvadrakilometer som i den del av
norra Uppland som jag ursprungligen
kommer ifrån. Därför var det bara att
ge upp, gilla läget och plocka fram modersmålet. Och för första gången blev
det svenskt teveabonnemang. I dag
har jag till och med kommit i kontakt
med Svenska Klubben! Vad har hänt?
Varför umgås jag med dessa halvtråkiga och skräniga svenskar? Är det
kanske så att många av dem faktiskt
är riktigt trevliga, eller är det bara
för att jag måste ut och nätverka och
knyta kontakter, dvs av egenintresse?
Nja, sanningen är nog att det är kul
att träffa människor som inte bara befinner sig i en liknande situation, men
som faktiskt delar ens bakgrund och
kultur. Och det är ett nöje att uttrycka
sig på svenska. Ett språk som man
en gång för alla ALLTID kommer att
behärska bättre än franskan. Ärans
och hjältarnas språk, utan en massa
luriga konjunktiv och konjugationer till
förbannelse.
36
jag hade sannolikt blivit anklagad för rashets om
jag ens försökt trä på mig
en stjärngosseutstyrsel
Så vad har då betingat denna brokiga
färd genom fransktalande bygder?
Nya frågeställningar dyker förstås upp
när jag ser tillbaka på dessa år och försöker analysera mitt eget beteende.
Ska man välja kultur, och är man
tvungen att välja? Är det bättre att
behålla sin hemkultur eller "anpassa
sig"? Och är detta ett val som man
gör medvetet eller är det betingat av
ett antal mer eller mindre okontrollerbara faktorer?
Ett mönster som jag tycker mig se är
att ju större densitet av en viss population utomlands, desto större bevarande av den ursprungliga identiteten. I Chamonix anordnas årligen
Mångfalden
skulle
alltså
bevara
svenskheten? Ja sannolikt. Men ibland går det längre än så. I den stad
jag nu bor i Haute Savoie, finns det
en ganska stor population av turkar.
Den lokala moskén är välbesökt och
det är inga problem att få tag i en kebab. Men turkarna som bor här har
en tendens att bli konservativare än
sina landsmän. Exempelvis går många
kvinnor i traditionella fotsida dräkter,
medan deras systrar hemma i de mest
avlägsna bergstrakterna hellre sätter
på sig ett par jeans. Det faktum att
de bor utomlands skulle ha gjort att de
demonstrativt slår vakt om sina traditioner. Intressant. Därmed inte sagt
att vi skall spränga IKEA i Aubonne i
småbitar. Bortsett från det faktum
att jag gärna slipper bli anklagad för
uppvigling eller anstiftan till attentat,
tror jag att försäljningen av svenska
möbler och en och annan sillbit inte
kommer att ha några olycksdigra konsekvenser för schweizisk kultur.
Jag tror att alla och envar gör sin egen
blandning av det han eller hon kan
och har. Vårt möblemang är delvis av
modell IKEA. Men å andra sidan har
"Billy" och "Skärgård" smugit sig in i
även ett antal Schweiziska hem. No
big deal.
Jag tror att mycket är betingat av ens
situation och grundinställning redan
vid utflytten: Varför lämnar jag Sverige? Har jag för avsikt att komma
tillbaka, och i så fall när? Är jag över
huvud taget intresserad av det land
och den kultur som jag åker till? Min
ålder och sociala status vid utflytten
spelar nog också en stor roll. Detta i
sin tur betingar sannolikt i vilken utsträckning man anstränger sig att
lära sig det inhemska språket, vilket
i sin tur öppnar möjligheten att umgås med lokalbefolkningen och därför
ger större möjligheter att fjärma mig
från svenskarna. Om nu detta är eftersträvansvärt.
Jag umgås i vilket fall mer med
svenskar i dag än på mycket länge.
Och trivs med det.
Välkommen att skicka
dina debattinlägg till
[email protected]
Facit ”Schweizernöt” nr 1
Svar fråga 1: Arthur Honegger(1892-1955) var en fransk-schweizisk
kompositör. Under sin verksamma tid
skapade han ca 200 verk
Svar fråga 2: 1875 skapade Daniel Peter
mjölkchokladen tack vare Henri Nestlés
uppfinning nio år tidigare av mjölkpulver.
Svar fråga 3: Ursula Andress född 1936
fick sitt genombrott i Dr No och figurerade sedan också - avporträtterad av
sin make - i Playboy.
Svar fråga 5: Affärsmannen Henri Dunant (1828-1910) grundade efter att ha
bevittnat de fruktansvärda förhållanden
som omgav dem som skadats vid slaget
i Solferino, le "Comité international de
secours aux blessés" som sedan 1876 är
känt som Internationella Röda korset.
Svar fråga 4: Den schweiziska rallyföraren Louis Chevrolet (1878-1941) fick
sina bilbyggarkunskaper hos The Buick
Motor company och slutade sina dagar
i bilstaden Detroit, Michigan efter att
ha grundat The Chevrolet Motor Car
Company.
37
Svenska Trycket april 2010
Svenska Trycket april 2010
Svenska Klubbens årsmöte
den 3 mars 2010
Text Fia Lindberg. Bild Anders Wesslau
Svenska Klubbens Årsmöte gick
av stapeln den 3 mars 2010 på
Hôtel Chavannes de Bogis. Ett
40-tal medlemmar hälsades välkomna av mötets ordförande. På
dagordningen stod bland annat
att gå igenom årsberättelsen för
2009 och verksamhetsplanen för
2010.
Medlemsavgifterna fastställdes till samma som föregående år. Den avgående
styrelsen beviljades ansvarsfrihet och
de avgående styrelsemedlemmarna, Boris Nordenström, Cecilia Hebbel, Daria
Tolstoy, Gustav Renlund samt Yonatan
Esayas avtackades. De föreslagna styrelsemedlemmarna Anna Beck, Johan
Bogren, Alexander Elmér, Helena Soop,
Fredrik Ståhle och Anders Wesslau invaldes som nya styrelsemedlemmar för
en period om två år. Till ny ordförande
valdes Fia Lindberg för en period om ett
år. Även Victoria Löfvenmark och Claes
Berglund, som förra året valdes för en
period om två år, ingår i denna niomanna-styrelse. Det fullständiga protokollet finns att läsa på sidan 47.
Svenska Klubbens styrelse 2010. Från vänster ledamöterna Anders Wesslau, Victoria
Löfvenmark, Fia Lindberg, Helena Soop, Alexander Elmér, Anna Beck, Fredrik Ståhle
och Johan Bogren. Claes Berglund saknas på bilden.
Efter avslutat årsmöte bjöd Munskänkarna Genève generöst på ett mycket intressant, och gott!,
föredrag
om provningsteknik, utseende, doft,
smak, helhetsintryck och vad man
ska tänka på när man provar vin. Två
druvtypiska röda respektive vita endruvsviner presenterades och avsmakades. Klubben framför ett stort tack
till Munskänkarna! 
39
Barn & Familj
Barn & Familj
...me r a k ne p & k n å p
K ne p & k n å p
Smått & gott för yngre svenskar
Av Ulrika Scheffer Lequet
Ett skepp kommer lastat med kanoner
och vad händer sen?
- Historien om Regalskeppet Vasa! -
S o m m a r t i d :-)
Hästhov, Hästhovsört, även
kallad Tussilago (Tussilago
Text av Anna Maria Roos 1894,
farfara) är en liten blomma som
Melodi av Alice Tegnér 1895
ofta växer vid vägkanter mycket
tidigt på våren.
40
Lilla Tussilago
Mor i stugan, hon säger så:
”Blåsippor aldrig snuva få.
Än få ni gå med strumpor och skor,
än är det vinter kvar” säger mor
Lilla Tussilago, lilla Tussilull,
har du målat kjolen din med solens klara gull?
”Mor, nu är våren kommen, mor
nu få vi gå utan strumpor och skor.
Blåsippor ute i backarna stå,
ha varken skor eller strumpor på
Då du ler emot mig uppå dikeskant
lyser det som våren själv så gult och nytt och grant.
Blåsippan ute i backarna står
niger och säger: ”Nu är det vår!”
Barnen de plocka små sipporna glatt,
rusa sen hem under rop och skratt.
I sången om Blåsippan plockar barnen
blommorna men tänk
på att man inte får
göra det överallt!
I vissas delar av Sverige är blåsippan fridlyst (skyddad av lagen).
I Schweiz finns också
vissa restriktioner för
plockning av blommor i
naturen.
Lilla Tussilago, vill du lära mig
sprida lite solsken, försöka likna dig?
Anemone hepatica
mer känd som "Blåsippa"
(Linné 1753)
Den 28 mars bytte vi till sommartid i stora delar av Europa. Sommartid innebär att den lokala tiden justeras fram, vanligtvis en timme, under en del av
året i ett försök att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren Samtidigt som sommartiden börjar, börjar det dyka upp små blommor i
bland grässtråna och man känner att våren är på väg!
Vasaättens vapen
Regalskeppet Vasa
i hamnen innan man
kastade loss...
Gustav den andre Adolf var kung över Sverige åren 1611-1632. Hans
farfar hette Gustav Vasa !
Gustav II Adolf ville göra Sverige till ett mäktigt land och behövde
många skepp till sina krig ute i Europa. I Stockholm började man
bygga det kungliga skeppet Vasa år 1625. Efter tre år, 1628 var
det färdigbyggt. Vasa var ett ståtligt (stort och vackert) skepp
som hade 64 kanoner på två kanondäck (« våningar »). Det fanns
också människor ombord, 150 personer. Man hissade seglen, sköt
salut (två skott) och Vasa började sin första resa (jungfrufärd) vid
nuvarande Slussen. Det var den 10 augusti, en söndag och många
åskådare (publik) ville se skeppet segla. Denna seglats skulle tyvärr
också bli Vasas sista ! Efter en stund kom ett par kastvindar och
skeppet krängde (la sig på sidan). Vattnet forsade in i de öppna
kanonportarna och Vasa sjönk ! 30-50 av de människor som fanns
ombord drunknade.
Varför sjönk Vasa ?
Jo, Vasa var för stor och tung! De många kanonerna var lastade
alldeles för högt upp i skeppet. Trots den flera ton tunga barlasten
(stora stenbumlingar lastade i botten av skeppet) räckte den inte till
som motvikt till alla kanoner, master och segel.
...och stolt seglande
på sin jungfrufärd...
...men katastrofen var
ett faktum bara några
minuter senare.
Vems var felet att Vasa sjönk?
Det finns olika terorier om varför Vasa sjönk.
Det var delvis kungens fel. Han ville ha ett stort, praktfullt skepp !
Det var delvis skeppsbyggarens fel. Han borde ha vetat att man inte
kunde ha dubbla kanondäck så högt upp!
Det var delvis sjömännens fel. De seglade med öppna kanonportar !
Det var delvis amiralens** fel ? Han hade testat skeppet och märkt
att det krängde lite.
Det var nog lite allas fel. Skeppet var säkert välbyggt men hade fel
proportioner !
*regalskepp= största typen av krigskepp (före år 1750)
** amiral=högste chefen för krigs-skeppen (örlogsflottan)
I nästa nummer av Knep och Knåp får du veta mer om hur man
efter 300 år hittade och lyckades ta upp Vasa ur vattnet.
41
Kultur, Historia & Tradition
Kultur, Historia & Tradition
RIKSDAGSVAL 2010
Artikelserie inför valet
Del 3 av 5 - 1974 års regeringsform
Av Johan Bogren
I en serie av fem artiklar
laddar Svenska Trycket upp
inför Riksdagsvalet 2010.
I tur och ordning behandlas
följande teman:
1.
2.
3.
4.
5.
Allmänna rösträttens uppkomst
Hur riksdagspartierna växte fram
1974 års regeringsform
Partikandidater 2010
De stora valfrågorna 2010
Vi skall i denna artikelserie även försöka återge utlandssvenskarnas speciella situation och frågeställningar.
42
Del 3/5 - 1974 års regeringsform
I den tredje delen av serien
Riksdagsval 2010, återger vi
riksdagens utveckling som föregick upplösningen av tvåkammarsystemet 1971, samt
beskriver den regeringsform
som formellt antogs 1974 och
som gäller än i dag.
Redan 1435 kallade man till ett möte
i Arboga för att diskutera och besluta om rikets angelägenheter. Arboga
möte har därför ibland kallats Sveriges
första riksdag. Men först vid Gustav
Vasas två riksmöten i Västerås 1527
och 1544 kan man tala om en riksdag med representation av de fyra
stånden. Själva termen riksdag kom
i bruk under 1540-talet. På 1600-talet skapades fastare regler för riksdagen. Utskottsväsendet växte fram.
Bestämmelser infördes om vilka som
skulle kallas till riksdagen och vid vilka
tillfällen riksdagen skulle inkallas. Det
karolinska enväldet, vars införande
skedde i samverkan med riksdagen,
försvagade riksdagens ställning. Riksdagen blev ett lydigt redskap i kungens händer.
År 1617 fick Sverige sin första skrivna
riksdagsordning, som reglerade arbetsformerna för dåtidens riksdag och
hur ärendena skulle behandlas. Under 1600-talet utvecklades också systemet med propositioner, förslag från
kungen till riksdagen. Riksdagen tillsatte utskott med representanter för
de fyra stånden för att förhandla fram
beslutsunderlag.
Sedan 1500-talet
hade stånden och riksdagsmännen
också ett slags motionsrätt; de kunde
lägga fram egna politiska förslag, som
kallades besvär.
Frihetstiden
Desto större dominans fick riksdagen
under frihetstiden på 1700-talet, då
i stort sett all makt koncentrerades
till ständerna. Ett partisystem, hattar och mössor, och en parlamentarism, som företer vissa likheter med
nutidens, växte fram. Traditionerna i
det nuvarande riksdagsarbetet, särskilt inom utskotten, går tillbaka till
denna tid. Detta ständervälde, slutligen försvagat av ekonomiska kriser,
ståndsmotsättningar och korruption,
föll samman när Gustav III genomförde sin oblodiga statsvälvning år 1772,
då makten undan för undan gled över i
kungens händer.
Maktdelningsläran,
som
skiljde mellan lagstiftande, dömande och verkställande makt, utövade stort
inflytande på 1809 års regeringsform
1809 års författning
År 1809 fick Sverige en ny författning.
Den föreskrev en delning av makten
mellan kungen och riksdagen, som
fortfarande bestod av de fyra stånden. Även domstolar och myndigheter
fick en självständig ställning och JOämbetet inrättades. Maktdelningsläran, som skiljde mellan lagstiftande,
dömande och verkställande makt,
utövade stort inflytande på 1809 års
regeringsform som, låt vara med stora
ändringar, kom att gälla till och med
år 1974. Riksdagsordningen tillkom år
1810.
Tvåkammarsystemet
Under åren 1809–1974 gjordes viktiga förändringar i författningen för att
även de framväxande nya samhällsklasserna skulle bli representerade.
År 1866 genomfördes en representationsform som innebar att ståndsriksdagen upphörde och ersattes av
ett tvåkammarsystem. Efter tvåkammarriksdagens införande 1867 valdes första kammaren indirekt genom
landstingen och de största städernas
kommunala församlingar. Den ansågs
representera ”bildningen och förmögenheten”. Endast män var dock valbara på grund av ålders-, inkomst- och
förmögenhetsvillkor.
43
Kultur, Historia & Tradition
Endast 6 000 personer i hela landet
uppfyllde dessa krav; de 125 ledamöterna i första kammaren hade inte
heller något arvode för sitt arbete i
riksdagen. Ledamöterna i första kammaren fördelade sig 1867 yrkesvis
som 40 procent högre ämbetsmän,
35 procent godsägare och 25 procent
storföretagare.
Jämsides med den
allmänna rösträtten utvecklades och
accepterades allmänt det parlamentariska styrelseskicket, som innebär att
regeringen för sin existens är beroende av riksdagens stöd.
Kultur, Historia & Tradition
Enkammarsystemet - vår nuvarande regeringsform
År 1971 övergavs tvåkammarsystemet och en kammare med 350 ledamöter infördes.
Samtidigt gjordes
utskottsväsendet om. Systemet med
olika utskott för lagfrågor respektive
budgetfrågor övergavs och 16 utskott
för olika ämnesområden, fackutskott,
inrättades. Tre år senare, 1974, fick
Sverige en ny regeringsform. Parlamentarismens principer skrevs in i regeringsformen och talmannen tilldelades en central roll vid 
"All offentlig makt i Sverige utgår från folket". Kungen
förlorar all politisk makt men däremot får medlemmar
av kungahuset nu har rätt att rösta.
bildandet av regeringar. Till valet
1976 sänktes rösträttsåldern från 20
till 18 år. Vid samma tillfälle ändrades
antalet riksdagsledamöter till 349.
Jämviktsriksdagen
Begreppet "riksdag" härstammar från Tyskland, där denna benämning (Reichstag)
också har använts; Tag betydde inte bara "dag" utan även "möte" på medeltida
tyska. Nedan Sveriges Riksdag sett från Rosenbad. De så kallade Riksbyggnaderna
på Helgeandsholmen uppfördes ursprungligen för såväl Sveriges riksdag som för
Sveriges riksbank. Efter det att tvåkammarriksdagen ersatts av enkammarriksdagen byggdes den tidigare bankdelen om för att inrymma den nya plenisalen
Olägenheterna med ett jämnt antal
ledamöter visade sig ganska snart, då
de socialistiska och borgerliga blocken
fick 175 riksdagsplatser var vid riksdagsvalet 1973. Det ledde till att flera
omröstningar i riksdagen fick avgöras
med hjälp av lotten. Den 10 januari
1975 hölls riksdagens högtidliga öppnande som från och med detta år kal�lades riksmötets öppnande, i det provisoriska riksdagshuset vid Sergels torg.
1975 års riksmöte varade endast under vårsessionen eftersom riksdagens
arbetsår ändrades från att tidigare ha
omfattat en vår- och en höstsession
till att omfatta en höst- och en vårsession. Den 15 oktober 1975 öppnades
således 1975/1976 års riksmöte och
från och med 1976/1977 års riksmöte
har kammaren 349 ledamöter.
Fyraårig valperiod införs
År 1994 fattade riksdagen två beslut
som förändrade riksdagens arbete:
dels att valperioden skulle förlängas
från tre till fyra år, dels att budgetarbetet skulle effektiviseras. Det senare
innebär att budgetåret numera löper
på kalenderår samt att budgetpropositionen läggs fram och behandlas under
hösten. 
44
Några hållpunkter:
● 1809 års regeringsform gör Sverige
till en konstitutionell monarki. Kungens
makt begränsas och framför allt måste
kungen ha folkets godkännande för att
vara statschef.
● Ståndsriksdagen (med representanter från de fyra ständerna adel, präster,
borgare och bönder) upplöses 1866 och
en ny riksdag bildas med ett tvåkammarsystem.
● 1971 försvinner Riksdagens uppdelning på två kammare.
● En ny regeringsform antas 1974 där
det bland annat sägs att "All offentlig
makt i Sverige utgår från folket". Kungen förlorar all politisk makt men däremot får medlemmar av kungahuset nu
rätt att rösta.
● 1975 sänks gränsen för att rösta och
ställa upp som valbar kandidat till 18 år.
● Efter folkomröstningen 1994, blir Sverige medlem i EU 1995, och det första
svenska valet till Europaparlamentet
hålls.
● Personval genomförs för första gången
1998 och tolv personer som annars inte
skulle ha kommit in i riksdagen gör det
tack vare väljarnas personröster. 149
kvinnor väljs in i riksdagen, vilket är ett
politiskt världsrekord. 1999 sitter fler
kvinnor än män i regeringen - ytterligare
ett världsrekord.
45
Svenska Trycket april 2010
Svenska Trycket april 2010
PROTOKOLL FÖRT VID SVENSKA KLUBBENS 48:e ÅRSMÖTE
VÄLKOMMEN
Till vinprovning onsdagen den 21 april 2010 kl. 19.30
på Hôtel Chavannes-de-Bogis.
Kvällens tema blir:
6 av mina favoritviner
som presenteras av Marianne Fredriksson.
Hon har valt två vita och fyra röda viner som hon tycker är speciellt goda.
Marianne har varit bosatt i Pays de Gex sedan april 2000. Hon har en gedigen bakgrund
inom mat, vin och turistnäringen med en sommelierexamen från såväl Svenska Sommelierföreningen som från Wine and Education Spirit Trust i England. Efter avslutade studier
arbetade hon 10 år med försäljning och marknadsföring inom hotell i Stockholm, Göteborg
och London. I mitten av 1990-talet, när importen av vin och sprit liberaliserades, var hon som
försäljningschef för Hjo Grosshandel med från början och byggde upp en av Sveriges ledande
importör av kvalitetsviner. Hjo var den första vinimportör som efter Sveriges EU-inträde fick
tillstånd att sälja vin direkt till restauranger.
2007 startade hon sitt eget vinföretag i Frankrike och blev "agent" för en portfölj med kvalitetsviner från världens alla hörn. Den 1 juni 2008 förverkligades det som för många svenska
sommelierer bara förblir en dröm, nämligen att få bygga upp en egen vinbutik. Tillsammans
med sin franske kompanjon, Jean-Christophe Boudot på Vinothèque du Léman, öppnade
Marianne en butik i hjärtat av Saint-Genis Pouilly under namnet "World Wide Wines". Målet
med World Wide Wines är att erbjuda de bästa vinerna från varje appellation världen över.
Efter provningen kommer vi som vanligt att inta en enklare måltid.
För anmälningarna kontakta Torsten Olofsson, e-mail: [email protected] eller per telefon
026-6522360 senast den 19 april 2010. Anmälan är bindande.
Återbud skall lämnas senast 24 timmar innan provingen.
Välkommen den 21 april !
Med vänliga Munskänkshälsningar
Eric Renlund
Ordförande
46
Den 3 mars 2010, Hotel Chavannes de Bogis
1. Vice ordförande Fia Lindberg förklarade Svenska Klubbens Lausanne-Genève 48:e årsmöte öppnat
och hälsade alla välkomna.
Mötet fastslog att årsmötet var stadgeenligt utlyst.
Föredragningslistan förklarades godkänd.
Till årsmötets ordförande valdes Fia Lindberg.
Till årsmötets sekreterare valdes Daria Tolstoy.
Till justeringsman valdes Christer Hegardt att, jämte ordförande, justera årsmötets protokoll.
Föregående årsmötesprotokoll, vilket publicerats i klubbtidningen Svenska Trycket nummer fem
2010, godkändes.
8. Styrelsens årsberättelse, vilken bifogats kallelsen, gicks igenom.
9. Ann Rinderknecht gick igenom balans-, intäkt- och kostnadsräkning, vilka bifogats kallelsen. De
fastställdes. Årets resultat slutade med en förlust på CHF 8’004.53
10. Revisionsberättelsen lästes upp av Mats Weibull.
11. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret.
12. Victoria Löfvenmark gick igenom verksamhetsplan och budget för år 2010.
13. Valberedningens Helena Engquist presenterade de nya styrelsemedlemmarna. Årsmötet valde Fia
Lindberg till ordförande för en period av 1 år, till 2011. Fredrik Ståhle, Helena Soop, Johan Bogren,
Alexander Elmér, Anna Beck och Anders Wesslau invaldes för en period av 2 år, till 2012.
Noterades att Claes Berglund och Victoria Löfvenmark är valda till 2011.
14. Christer Hegardt och Mats Weibull omvaldes som revisorer för år 2010.
15. Daria Tolstoy, invaldes som ledamot till valkommittén för en period om 2 år.
16. Årsavgiften för 2010 fastställdes till familj CHF 100, enskild medlem CHF 60, studerande och
ungdom under 25 år CHF 25.
17. Boris Nordenström, Gustav Renlund, Yonatan Esayas, Daria Tolstoy och Cecilia Hebbel avgick och
avtackades for trogen tjänst.
18. Då inga fler punkter fanns att behandla och inga övriga förslag väckts av de närvarande förklarade
ordförande årsmötet avslutat.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Chavannes de Bogis den 3 mars 2010
Vid protokollet:
Justeras:
Justeras:
Daria Tolstoy
Mötets sekreterare
Fia Lindberg
Mötets ordförande
Christer Hegardt
Justeringsman
47
Svenska Klubbens Minimatrikel
Svenska Trycket april 2010
SCHWEIZISKA NÖDNUMMER:
144 Ambulans, Första hjälpen
117 Polis
118 Brandkår
1414 Rega (Räddningstjänst bergen)
1415 Air-Glacier
Den blida vår är inne…
Genéve (Chapelle St Léger)
Torsd 22 april 19.00, Nu ska vi sjunga!
En kväll kring Alice Tegnérs skolsångbok!
Sönd 25 april 10.00, Mässa i vårens tid!
Per Harling
Sönd 2 maj 10.00, Gudstjänst, Per Harling
Sönd 9 maj 10.00, Familjegudstjänst!
Stjärnkören medverkar, Per Harling
Sönd 23 maj 11.15, Gemensam pingstmässa
m Ev Lutheran Church, Bourg-de-Four
Lausanne (i Eglise du Prieuré, Pully):
Sönd 25 april 17.00, Familjegudstjänst, Per Harling
Sönd 9 maj 17.00, Mässa i vårens tid! Svenska kören medverkar,
Per Harling
Sönd 23 maj 17.00, Pingstgudstjänst! Per Harling
SVERIGES AMBASSAD BERN
Schwedische Botschaft
Bundesgasse 26
3011 Bern
Tel: +41-31-328 70 00 / +41-31-328 70 00
Fax:+41-31-328 70 01
E-post:[email protected]
Ambassadör: Per Thöresson
Besökstid för allmänna ärenden:
måndag till fredag 09.30-11.30 samt
onsdag 14.00-16.00.
Kontorstid:
måndag till fredag 08.30-12.30
och 13.30-17.00.
Telefontid allmänna frågor:
måndag till fredag 08.30-12.30
och 13.30-17.00.
OBS! Andra telefon- och besökstider gäller för
passärenden. Kontakta Ambassaden för information.
Kulturkvällar i församlingshemmet
(Av de Cour 32, Lausanne)
Fred 23 april 19.30, Nu ska vi sjunga! En kväll kring Alice
Tegnérs klassiska skolsångbok!
Tisd 4 maj 19.30, Värmlandsafton kring Selma Lagerlöf,
Präst i Lausanne, Genève och Bern
Kyrkoherde Per Harling
Tel privat 021 601 27 35 /021 601 27 35 / 079 342 28 11
[email protected]
Kostnad till kulturkvällarna (inkl mat och dryck): 25 CHF
Anmälan till exp. 021 616 65 44 eller [email protected]
Expedition
Eglise Suédoise
Av de Cour 32, 1007 Lausanne
Tel 021 616 65 44 / 021 616 65 44
Fax 021 616 65 66 / [email protected]
Öppettider Tisdag och onsdag 9-11 Torsdag 9-11 och 14-16
Föräldrar-barnträffar varje onsdag 9.30-11.30
på församlingshemmet (Av de Cour 32, Lausanne)
SWEA Genève
Ordförande Eva Törnqvist. www.swea.org/geneve/
Gustaf Fröding m.fl, Vi sjunger Sven-Ingvars sånger!
Värdar: Margareta Kamprad och Johannes Stenberg
Föreningen Svenskar i Världen
Föreningens schweiziska ombud finns listade på:
http://www.sviv.se/index.php/country/page/action/
ombud/
48
SVERIGES KONSULAT
Ring gärna före planerat besök
Stängningstider under långhelgerna: Fredagen den
30 april (Valborgsmässoafton). Torsdagen den 13
maj t o m fredagen den 14 maj (Kristi Himmelfärdsdagsdagenshelgen). Måndagen den 24 maj (Annandag
pingst).
Konsulatet i Genève
14, quai du Général-Guisan
Öppettider:
måndag t o m torsdag kl 10.00-12.00 samt
onsdagar även 14.00-16.00
Tel:022 718 80 97 / Fax:022 718 80 98
E-mail:[email protected]
Konsul:Torbjörn Törnqvist
Ansvarig för löpande ärenden: Anna Rönneskog
Den 28 april-2 maj ansvarar konsulatet i Genève
för den svenska montern vid bokmässan på Palexpo,
Genève (se sid XX).Under perioden handläggs enklare ärenden som utlämnande av pass och körkort
etc. För övriga ärenden hänvisas till konsulatet i
Lausanne.
Konsulatet i Lausanne
med distrikt omfattande kantonerna Vaud, Valais,
Neuchâtel och Fribourg.
Besöksadress: 2, avenue de Montbenon (ingång från
Chemin des Charmettes)
Öppettider:
måndag t o m fredag mellan kl 10.00 och 12.00.
Tel: 021 351 13 00 / Fax: 021 351 13 01
E-mail: [email protected]
Generalkonsul: Per Edholm
Ansvarig för löpande ärenden: Ulla Oscarsson
Konsulatet i Lausanne kommer även att vara stängt
fredagen den 16 april samt från och med måndagen
den 17 maj t o m fredagen den 21 maj
För brådskande ärenden vänligen kontakta
Ambassaden i Bern tel: 031 328 70 00
För löpande uppdateringar av våra öppettider,
besök www.swedenabroad.com/bern under snabblänk
”Sveriges konsulat i Schweiz och Liechtenstein”.
Svenska Skolan
Svenska Skolföreningen i Genève
2 bis, rue de la Prulay
CH-1217 Meyrin
Tel +41 (0)22-782 65 00 / +41 (0)22-782 65 00
Fax +41 (0)22-785 65 30
E-mail:
[email protected] (Guri Sörli, Rektor)
[email protected]
49
Svenska Klubben
Svenska Klubben Fakta
Svenska Klubbens Verksamhet
Svenska Klubben verkar för sammanhållningen mellan svenskar bosatta runt Lac Léman
samt för bevarandet av intresset för Sverige och svenska traditioner. Alla som känner
samhörighet med Sverige är välkomna som
medlemmar. Klubben är helt opolitisk. Klubben har idag ca 1000 medlemmar.
Medlemskap
Medlemsavgifter per år:
Familj: 100 CHF Enskild medlem: 60 CHF
Studerande & ungdom under 25 år: 25 CHF
Ansök om medlemskap genom att betala in
medlemsavgiften samt skriva till klubbens
postadress nedan eller maila till
[email protected]
Postadress:
Svenska Klubben Lausanne - Genève
8 Avenue Dumas 1206 Genève
Postgiro 10-23693-6
Bankkonto BCG 3216.22.14
Hemsida:
www.svenska-klubben.ch
Generell mail:
[email protected]
Telefon: I mån av möjlighet svarar styrelsen på sina privata telefonnummer.
Svenska Klubbens Styrelse (kontaktas via [email protected])
Fia Lindberg
Ordförande Redaktionsråd, Programkommitté,
[email protected]
079-246 13 19
Fredrik Ståhle
Programansvarig &
Vice ordförande
[email protected]
079 - 239 60 81
Claes Berglund
Medlemsansvarig,
[email protected]
079-477 30 67
Johan Borgren
Sekreterare
Redaktionsråd
Anders Wesslau
Webmaster
[email protected]
Anna Beck
Ekonomiansvarig
079 - 525 88 49
Alexander Elmér
Annons och sponsringsansvarig
076 - 347 73 66
[email protected]
Helena Soop
Medlemsrekryteringsansvarig
[email protected]
Victoria Löfvenmark
Redaktör Svenska Trycket, Redaktionsråd
[email protected]
Telefon022 - 788 19 52
[email protected]
Annonsering
För information om annonsering vänligen
kontakta [email protected]
eller besök www.svenska-klubben.ch
Övriga återkommande medarbetare
Claës Ankarcrona
skriver i Svenska Trycket om ekonomi och
det svenska språket.
Per Harling, Kyrkoherde i Genève och
Lausanne, skriver i
Svenska Trycket om
religion och filosofi.
Anette Zandhoff
arrangerar golf och
rapporterar i Svenska
Trycket.
[email protected]
Eva Ahlström anordnar bridge & rapporterar i Svenska
Trycket från träffarna.
0033 450 20 07 59
Ulrika Scheffer Lequet
ställer samman
barnsidorna i Svenska
Trycket.
[email protected]
Ulla Ringblom är
Svenska Klubbens
regionsansvariga i
Lausanne.
[email protected]
Annika Månsson
Medlem Redaktionsrådet och skriver för
Svenska Trycket
[email protected]
Daria Tolstoy
Biz-klubben
079-833 23 50
[email protected]
Smaranda Jaun
Medlem Programråd
smaranda.jaun@gmail.
com
50
Raka vägen till det moderna kontoret
Kinnarps skapar kontor där människor trivs och gör
ett bra jobb. Vi tar ansvar från behovsanalys och
produktion till leverans och installation av möblerna.
Läs mer om Kinnarps Schweiz på www.kinnarps.ch
Kinnarps Suisse SA Route des Jeunes 105, 1227 Carouge
Tel 022 300 55 44 E-mail [email protected] www.kinnarps.ch
Välkommen till
Private Banking
i Schweiz
V i finns i Genève
+41 22 704 01 00
www.sebgroup.com/privatebanking
[email protected]
52