Transcript Svenska Trycket nr 2 2011 - Svenska klubben i Lausanne

Nr 2/7 mars 2011
Aktuellt fr ån Svenska Klubben Lausanne - Genève
Svenska Trycket
Svenska Klubben Lausanne - Genève - CP 522 1001 Lausanne - www.svenska-klubben.ch
Que de l'or
Handelsbanken presenterar
runt klirr i kassan och
avslutar med provsmakning
av Skottlands flytande guld
Badsäsong!
Termiska utflyktsmål
i Suisse Romande
Psykologen
om modersmål och
flerspråkighet
Sverige i Schweiz
Artikelserie om organisationer och
klubbar av nytta för oss svenskar
Svenska Trycket mars 2011
Innehåll
Svenska Klubbens Nyheter
• Ordföranden har ordet. Sid 7
• Redaktören om Svenska Trycket februari 2011. Sid 4
• Medlemsnytt - Klubben välkomnar nya medlemmar. Sid 8
På Programmet
• Svenska Klubbens program våren 2011. Sid 6
• Finansföredrag med efterföljande Whiskyprovsmakning. Sid 9
• Bridge i vår. Sid 8
• Lausanne-mingel - Välkommen på mera After Work. Sid 11
• Genève-mingel. Sid 13
Reportage
• Biz-klubben besökte IUCN. Sid 25
• Lyckat på Lilla Buddha. Sid 21
• Artikelserie om Sverige i Schweiz. Sid 42
Kultur, Historia & Traditioner
• Schweizernöt - Knäck fem frågor om Schweiz. Sid 20
• Svenska Kyrkans program - Sid 34
• Per Harling om att glömma och gå vidare. Sid 30
• Djur i språket - Claes Ancarkrona kåserar. Sid 29
• Modersmål och flerspråkighet - psykologen reder ut. Sid 16
• Kurorternas uppkomst. Sid 22
• Vinvännerna prövar. Sid 10
Handel & Juridik
• Finansiella instrument - Claës Ankarcrona. Sid 36
Private Banking makes life easier
For a personal Wealth Management solution just for you,
contact SEB Private Banking in Switzerland:
Hugo af Petersens, General Manager, Tel: +41 22 704 01 88
Shirley Lam, Senior Relationship Manager, Tel: +41 22 704 01 24
[email protected]
www.sebgroup.com/privatebanking
Barn & Familj
• Knep & knåp! Ännu mera landskapskunskap. Sid 38
• Svenska Kyrkans barnverksamhet. Sid 19
• Svenska Skolans öppna förskola. Sid 48
Fritid & Hälsa
• Badsäsongen är här! Termiska utflyktsmål. Sid 14
Svenska Klubben Fakta
• Samarbetspartners - minimatrikel. Sid 49
• Verksamhet, Styrelse, Medlemskap, Annonsering.
• Svenska Trycket Fakta. Sid 5
Sid 50 och 5
3
Redaktören
HOT SPOTS
Under arbetet med det här
numret av Svenska Trycket,
påpekades det att en badflicka
på framsidan kanske inte passade riktigt för säsongen.
Det leder osökt in på hur Svenska
Trycket blir till. Den är reslutatet av bidrag från sammanlagt ett 20-tal personer. Det är verkligen fantastiskt allt
som ni alla medarbetare gör för tidningen!
I det sammanhanget vill jag nämna
en person som deltar extra mycket i
framställningen och det är Fia Lindberg. Det var tillsammans med Fia
som Svenska Trycket fick sin första
form och hon har varit en fantastisk
sporrande, kritiserande och konstruktiv ansvarig utgivare under det ett och
ett halvt år som jag varit redaktör. Jag
kommer att sakna hennes input oerhört nu när hon bestämt sig för att utträda ur styrelsen och avgå som ordförande.
Angående bildvalet, kom Fia och jag
efter lite bollande fram till att mars
ändå är en perfekt tidpunkt för att
pryda framsidan med en badflicka.
De termiska bad som omger oss i regionen är som allra bäst under vintern
och tidiga våren. Är vädret grådaskigt
finns inget så ljuvligt som att flyta omkring i ångande vatten och känna den
svala luften mot ansiktet. Är det en
strålande vinterdag med sol, finns det
få saker som slår ett kvällsdopp och
en bastu på vägen hem från pisten.
Emelie Lennartsson listar närliggande
termiska utflyktsmål och Johan Bo-
Svenska Trycket mars 2011
gren tittar lite på badet och badandet
i ett historiskt perspektiv. Läs på och
för allt i världen, ta ett dopp innan
bästa badsäsongen är slut!
Nathalie Goursoulas är tillbaka i spalterna med en mycket relevant artikel
för oss småbarnsföräldrar i utlandet
om modersmål och flerspråkighet.
Den är lugnande för mig att läsa eftersom jag oroat mig för lilla Sveas
(15 mån) något onyanserade språk.
För närvarande kallar hon det mesta
"alla" och jag försöker förstå om det
är portugisiska (på grund av dagmamman) , franska (på grund av syrran) eller svenska (på grund av mig). Om tre
månader skall hon "enligt boken“ klara
tvåordsmeningar. Det känns mycket
avlägset just nu.
När jag tog tåget hem från Genève
igår, fick jag ett kort samtal från min
(svenske) man. När jag lagt på frågade en amerikan på sätet mitt emot
– på knackig svenska – om jag inte
var svensk. Visst, det är jag och med
i Svenska Klubben! Så värvade jag
snabbt hans svenska fru att bli medlem. Hon var så glad att ha hittat
Svenska Klubben. I artikelserien Sverige i Schweiz som startar här, kommer Trycket att belysa verksamhet
och syfte hos några andra organisationer och klubbar som det kan vara
intressant för oss utflyttade svenskar
att känna till.
Till nytta och nöje för er medlemmar
önskar jag god läsning!
Inte bara människor gillar att vinterbada.
Här ses japanska Macaqueapor slappna av i en het
källa (onsen) vid Jigokudani-koen in Nagano, i Japan.
Bilden är tagen i början av mars
Bild: istockphoto.com
4
Svenska Trycket Faktaruta
Svenska Trycket ges ut 7 gånger per
år till Klubbens medlemmar.
Den trycks i ca 800 exemplar med
omslag av papper från kontrollerade
skogar och insidor av 100% återvunnet papper hos Imprimerie du
Cachot i Grand-Saconnex.
Kommande utgivningsdatum
(Deadline för material inom
parentes) Utgivningsdatum 2011
är ungefärliga.
Nr1 2011
Nr2 2011
Nr3 2011
Nr4 2011
Nr5 2011
Nr6 2011
Nr7 2011
1/2
1/3
12/4
20/5
3/9
15/10
27/11
(29/3)
Annonsering 2011
Mer info på www.svenska-klubben.ch
Redaktion & Ansvarig utgivare
Svenska Tryckets Redaktionsråd består av Johan Bogren, Fia Lindberg
och Victoria Löfvenmark, Redaktör.
Ansvarig utgivare är Ordföranden för
Svenska Klubben.
Ansvar & Rättigheter
Skribenter ansvarar själva för tillhandahållet material och alla rättigheter tillhör dem.
Bildmaterial
•
www.istockphoto.com
•
Klubbmedlemmar
Nyon mars 2011
Victoria Löfvenmark
Redaktör
[email protected]
Insidor
Utsida
5
Svenska Klubbens Program
Ordföranden har ordet
På programmet!
MARS 2011
 8/3 Årsmöte med mingel i Morges.
 15/3 Bridge. Sid 8
 17/3 Genèvemingel. Sid 13
APRIL 2011
 7/4 Lausannemingel. Sid 11
 Genèvemingel. Datum & plats annonseras senare.
 Whiskeyprovning & Företagspresentation i Geneve med och om
Svenska Handelsbanken. Datum & plats annonseras senare. Sid 9
 12/4 Svenska Trycket nr 3 2011
MAJ 2011
 5/5 Lausannemingel
 14/5 Vårfest i Lausanne
 Whiskeyprovning & Företagspresentation i Lausanne med och
om Svenska Handelsbanken. Datum & plats annonseras senare.
 19/5 Genèvemingel
 20/5 Svenska Trycket nr 4 2011
JUNI 2011
 6/6 Sveriges Nationaldag
 9/6 Lausannemingel
 16/6 Genèvemingel
Läs mer om de olika programpunkterna här i Svenska Trycket.
För löpande uppdateringar, besök regelbundet
www.svenska-klubben.ch
Kära medlemmar!
Det är dags för mig att säga
tack och adjö för några mycket
innehållsrika år i Svenska Klubbens styrelse.
Jag har tillsammans med min familj
tillfälligt lämnat Schweiz för den amerikanska vilda västern, Arizona. Jag
kom hit första gången för 30 år sedan
som utbytesstudent och bodde hos
en underbar familj och upplevde ett
omtumlande, intensivt och som man
säger här, “life changing” år på High
School.
Arizona är en fantastisk stat som har
oändligt mycket att erbjuda. Alltifrån
storslagen natur såsom Grand Cany-
on, Monument Valley och den vackra
Saguaroöknen med sina mängder av
kaktusar till ett djurliv som bjuder på,
för att nämna några få, skallerormar,
coyotes och mountain lions som faktiskt smyger sig nära bebyggelsen.
Kombinera det med ett utbud av aktiviteter där ALLT går att göra. Här
är ett mecka för golfaren, ryttaren,
hikaren, shopparen, äventyraren och
faktiskt skidåkaren! Och människorna
är öppna, vänliga, nyfikna, toleranta
och engagerade. Det är lätt att ryckas
med och trivas!
Men det är med en viss sorgsenhet jag
i samband med årsmötet lämnar mitt
uppdrag som ordförande och medlem
av Svenska Klubbens styrelse. Det har
varit ett mycket roligt och inspirerande
uppdrag. Tack alla ni medlemmar för
förtroendet och tack mina styrelsekollegor för gott samarbete och vänskap!
Samtidigt är det glädjande att lämna
över ansvaret till den nya styrelsen
som vid årsmötet tar vid och fortsätter arbetet med att skapa värden för
medlemmarna och göra klubben till
den självklara samlingsplatsen för
svenskar i regionen runt Genève-sjön.
Jag kommer att fortsätta att följa klubben och hoppas att ni alla får mycket
glädje och nytta av de förmåner som
ett medlemskap innebär.
Fia Lindberg
Ordförande t.o.m. 8 mars
februari 2011
[email protected]
6
7
På programmet!
Nästa
Bridgedatum!
På programmet!
På programmet!
MEDLEMSNYTT
Klubben hälsar följande nya
medlemmar varmt välkomna;
Kommande evenemang med Svenska Klubben
Finansföredrag & Whiskyprovsmakning
Handelsbanken & Svenska Klubben sammarrangerar
Isabella Sellberg
Genève
Karl och Alexandra Norén
Nyon
Välkomna till mera Bridge
på charmfulla
Auberge du Soleil i Bursins!
Jag ordnar tävlingsbridge
och även sällskapsbridge
om det behövs.
Tisdag 15 mars
Vi börjar spela kl 15 och äter sedan en trevlig middag.
Kostnad ca 50 CHF.
Förfrågningar och anmälningar
till Eva Ahlström
Telefon 0033 450 20 07 59.
Har telefonsvarare.
Tala gärna tydligt.
Hoppas att ni alla kan komma!
8
Marie Durling
Carouge
David Bouvet
Les Rousses
Jan & Charlotta Stenwall
Stockholm
Pernilla & Bengt Ekberg
Lausanne
Vi publicerar nya medlemmars
hemort så att ni som vill kan
knyta kontakt lokalt.
Bästa hälsningar,
Alexander Elmér
Medlems-, annons-, och sponsrings-ansvarig
[email protected]
tel: +41-(0)76-347 73 66
Kommande aktivitet i vår
Finansföredrag med
efterföljande Whiskyprovsmakning
Svenska Klubben i Lausanne - Genève
och
Handelsbanken i Zürich
har glädjen att bjuda
in dig till en helkväll med aktietips, strategi och provsmakning
av det gyllengula guldet – Single Malt Whisky.
Program
Håkan Lennartsson, Head of Private Banking, berättar hur man arbetar med Private Banking i Handelsbanken i Schweiz.
Jessica Sterneby, Senior Account Manager i Zürich,
informerar om Handelsbankens marknadssyn och olika
börsfavoriter. Jessica kommer även prata om hur man
allokerar sin portfölj på bästa sätt för att uppnå bäst
avkastning i förhållande till risk.
Förtäring
Håkan tar sedan med oss på en resa genom Skottland
och berättar om sina golf –och whiskyupplevelser. Vi
kommer även provsmaka några noga utvalda sorter
Single Malt Whisky .
I nästa nummer av Svenska Trycket kommer fullständig
information om platser och datum!
9
På programmet!
På programmet!
______________________________________________________________________________________________
Lausanne-mingel
VÄLKOMMEN
Till en vinprovning, som äger rum onsdagen den 13 april 2011 kl. 19.30 på Hôtel Chavannes-deBogis. Kvällens tema blir:
Cava viner och andra mousserande viner
Mousserande vin görs i nästan alla länder med vinproduktion. Somliga försöker efterlikna
Champagne, andra gör mousserande vin i sin egen stil. De mest kända kvalitetsnamnen på
mousserande viner i olika länder är Champagne och Crémant i Frankrike, Cava i Spanien, Sekt i
Tyskland och Spumante i Italien.
Det finns många olika metoder att framställa dessa viner. I kväll skall vi göra bekantskap med fyra
Cava viner och ett mousserande vin från Genèvområdet som alla är framställda som Champagne
enligt den s.k. Méthode traditionnelle med den skillnaden att t ex. Cava vinerna framställs genom en
långt driven mekanisering i hanteringen.
Mousserande viner kan vara mycket olika. Vi skall ge prov på denna skillnad och prova skillnaden
med en Champagne.
Efter provningen kommer vi som vanligt att inta en enklare måltid. Provning och måltid 70 CHF (endast
provning 40 CHF)
För anmälningar, kontakta Eric Renlund, e-mail: [email protected] eller per telefon 027-483 3587
mobil 078 6067 749 senast den 11 april 2011. Anmälan är bindande.
Återbud skall lämnas senast 24 timmar innan provningen.
Välkommen den 13 april!
Med vänliga hälsningar,
Ingvar Åhman
Ordförande Vinvännerna
Lausanne-mingel
I mars ersätter årsmötet den 8 mars på Casinot i Morges det sedvanliga
Lausanne-minglet första torsdagen i månaden.
I april är ni hjärtligt välkomna igen till Bar Tabac i centrala Lausanne.
Detta charmiga Berliner-café inbjuder till trevliga möten och intellektuella
diskussioner. Passa på att pröva på några nya belgiska eller tyska ölsorter från
den långa och prisvärda dryckeslistan. Givetvis rökfritt trots namnet.
Bar Tabac ligger vid lugna Rue Beau-Sejour, bara ett stenkast nedanför Place
St François och Conservatoire de Lausanne. Buss till St Francois eller Georgette. Parkering på gatan eller i P-huset vid stationen. Se karta sid 12
Torsdagen 7 april
18.00-20.30
Bar Tabac
Rue Beau-Séjour 7, 1003 Lausanne
Frågor? Ring Ulla Ringblom 079-467 697610
10
11
Svenska Klubben mars 2011
På programmet!
Karta till
Lausanne-minglet
torsdagen
den 7 april
18.00-20.30
på Bar Tabac,
Rue Beau-Séjour 7,
1003 Lausanne.
Se mer föregående
sida
Tolstoy Associates
Seeing People, Realising Opportunities
Tolstoy Associates work with senior management
to increase business results through
improved people performance.
We povide:
Strategic leadership alignment work ●
Individual coaching programmes ●
Team development sessions ●
Communication strategies (internal & external) ●
In-house training & development courses ●
Learning experiences ●
Kick-off and engagement events ●
Call +41 79 833 23 50 for an informal conversation about your business, and
understand how we can help you deliver the success you are striving for.
Genève-mingel
torsdagen 17 mars 18.00
på LITTLE BUDDHA
Vi följer upp succén från föregående Gèneve-mingel och träffas igen på
Little Buddha vid Place Neuve. Vi har återigen reserverat mini-loungen
en trappa ner i deras mysiga bar-lounge. Konceptet Buddha Bar med
egen Lounge-music, har tagits emot väl av Genève-borna och torsdagar
är speciellt livliga.
Vi får som välkomstdrink ett glas rött eller vitt vin med lite snacks till en
kostnad av 10 CHF (cash -tack). Var och en kan sedan beställa läckra
sushi till rimliga priser. I baren finns spännande drinkar och om man
önskar kan man fortsätta kvällen i restaurangen. Baren öppnar 18.00.
Har du frågor? Ring Claes Berglund 079 477 3067
Little Buddha Geneva
Rue Jean-François-Bartholoni 10, 1204 Genève
Tel 022 307 10 00
http://www.littlebuddhageneva.com/fr/index.php
Tolstoy Associates
Seeing People, Realising Opportunities
12
13
God Jullunch!
Fritid & Hälsa
Fritid & Hälsa
B adsäsongen är här!
Av Emelie Lennartsson
Efter tre veckors förkylning
längtade jag efter att komma
iväg och skämma bort mig
själv en aning. Ett besök på
en kurort kanske kunde trolla
bort förkylningen och fixa upp
humöret? Jo, en eftermiddag
på kurort så här i mars gör
onekligen underverk för både
kropp och själ. Nedan ett urval kurorter i regionen.
L
oèche-Les-Bains
Det första och största alternativet är Loèche-Les-Bains
(Leukerbad), Europas största område med thermalbad. 3,9 miljoner
liter vatten om dagen sorlar i cirka
30 pooler och fyra offentliga bad. Det
ligger i Valais med utsikt över Rhonedalen, cirka två timmar från Lausanne med bil. Området har många hotell och spaanläggningar, ett axplock
presenteras nedan. Se även den officiella hemsidan www.leukerbad.ch
Hôtel Les Sources des Alpes.
Spa med thermalbad, viktspecialister
och skönhetscenter beläget på 1411
meters höjd.
Hôtel Les Sources des Alpes
Loèche-Les-Bains, CH-3954
tel. +41 (0)27 472 20 00
www.sourcesdesalpes.ch
14
Lindner Hotels & Alpentherme
Leukerbad
Hälsa, skönhet och terapi på klassiskt
vis.
Lindner Hotels & Alpentherme
Dorfplatz 1, CH-3954, Loèche-LesBains
www.lindner.de
Burgerbad Thermal Centre
Offentligt bad med 10 olika thermalbad, sportpool, barnpool och extraordinär vattenruschkana.
Burgerbad
Rathausstrasse 32, CH-3954, LoècheLes-Bains
Tel. +41 (0) 27 472 20 20
www.burgerbad.ch
Med schweizisk ordning och reda är
baden klockade för att bereda alla
plats - i tur och ordning.
Thermalp Ovrannaz är också be-
läget i Valais men något närmare Lausanne. Det erbjuder thermalbad, hammam, bastu och sjukgymnastik. På
spa-avdelningen kan man välja mellan
olika sorters massage, vattenterapier
och hudbehandlingar.
Thermalp Ovrannaz
Ovronnaz, CH-1911, Schweiz
Tel: +41-27-305 11 25
www.thermalp.ch
Om man bara vill åka iväg över
dagen finns det närmare alternativ.
L
avey les Bains ligger cirka
45 minuter från Lausanne och
har två varmvattenkällor, den första
upptäcktes redan 1831. Anläggningen erbjuder mängder av olika sorters
massage, hudbehandlingar, badterapi,
hammambad och träning. Det finns
även ett medicinskt center som bland
annat behandlar reumatism, fibromyalgi, ryggsmärta och brännskador.
CH-1892, Lavey-les-Bains, Schweiz
Tel: + 41 (0)24 486 15 55 (Spa)
+ 41 (0)24 486 15 15
(Grand Hôtel des Bains)
www.lavey-les-bains.ch
Fantastiskt att stanna till här och ta ett
bad efter en dag i pisten. Det är underbart kvällstid när du badar i mörkret.
Y
verdon les Bains ligger
bara 30 minuter bort från
Lausanne, i södra änden av Lac de
Neuchâtel och med jurabergen i bakgrunden. Om man vill bättra på hälsan
finns det gym och personal som kan
hjälpa till. Efter detta kan man sjunka
ner i någon av de tre poolerna med
thermaliskt vatten eller bubbla i en jacuzzi. Alternativt kan man göra en tur
på skönhetsavdelningen som erbjuder
peeling, massage, manikyr, hudbehandling med mera.
Cité des Bains S.A.
Av. des Bains 22, CH- 1400, Yverdonles-Bains, Schweiz
Tel: +41 (0) 24 423 02 32
http://www.cty.ch/
Fortsättning sid 45
15
Svenska Trycket mars 2011
Svenska Trycket mars 2011
Utlandssvensken - en sor t för sig
Av Nathalie Goursolas , psykologutbildad certifierad transaktionsanalytiker
Del 8:
Flerspråkighet: måste barnen lära sig
sina föräldrars modersmål?
D
et är ingen konst att prata
kinesiska när man är född i
Kina. Väldigt många barn lär sig flera språk som barn: 50% av världens
befolkning är tvåspråkig! När barnen
föds, är deras hjärna kapabel att lära
sig alla språk. De urskiljer ljud, kan
härma dem och lär sig språken på ett
naturligt sätt oavsett om det är japanska, finska eller engelska.
Barnen har som små ett "språköra".
Efter ett tag tappar de förmågan att
urskilja vissa ljud, om de aldrig har
hört dem. Det blir då svårare för dem
att prata utan brytning.
Är man svenskspråkig är det bra att
se till att barnen åtminstone hör tillräckligt mycket svenska för att lära
sig, eller i alla fall utrycka sig, med
mindre brytning. Man har också noterat att barn som tidigt ”badar” i olika
språk har lättare att lära sig ytterligare språk.
16
S
pråket som kulturens DNA
Språk är också mer än bara språk.
Det är också ett sätt att tänka, att
se på världen. Språket är ett sätt att
överföra sin kultur. Ta till exempel ordet ”pålägg”, ett ord som vi använder
hemma i franska meningar för att det
inte finns något motsvarande ord på
franska för att prata om alla grejer
som man kan ha på en macka. Eller
alla franska ord som blir försvenskade
för att prata om hur man kan tillaga
kött. Det är klart att såna ord inte
fanns i en kultur där man åt mest salt
sill och ärter. Det behövdes inte. De
tillhörde inte den svenska kulturen.
une saucisse dans du
pain” är inte samma sak
som ”en korv med bröd"
Säga ”senap” på svenska ger inte
samma känsla som ”moutarde”. Man
får inte samma smak i munnen. Jag
tycker också att man får en annan
känsla när man läser exempelvis Henning Mankell på svenska istället för
franska. Det är inte riktigt samma bild
som målas upp.
Skulle jag skriva denna artikel på franska för fransmän, skulle själva innehållet i denna artikel sannolikt bli annorlunda. Franskan är ett större språk
och det är lättare att lära sig och tala
franska var man än befinner sig i världen. Själva flerpråkigheten är därför
ett ämne som inte har samma "mognad" för fransmännen, och frågeställningarna är mindre aktuella. Jag skulle inte heller tänka på samma sätt som
när jag skriver på svenska.
Att tala sitt eget språk med sina barn
är ett sätt att överföra sin kultur, sitt
sätt att se på saker och ting. Säga
”une saucisse dans du pain” är inte
samma sak som ”en korv med bröd,
ketchup och senap, tack” som får
en att tänka på korvkiosk, möjlighet
att äta när som helst, mat som inte
är söt. Vill man äta ett mellanmål i
Frankrike är det ofta bageriet som
gäller, och då äter man någonting
sött.
S
ocialspråk
språk
och
familje-
Bor man utomlands och pratar sitt
språk hemma, blir det ofta så att
det icke dominanta språket förbli
en ”familjespråk” det vill säga ett
språk som utnyttjas bara i familjen
och som används bara för att prata
om känslor, hemarbetet, hemsysslor
osv. Detta språk saknar allt ordförråd
som gäller arbetet, administration,
politik... Och då blir det konstigt för
att man kan i och för säg tala språket
men inte säga allt som har med det
sociala livet att göra!
Familjespråket förblir också ett talspråk därför man varken läser eller
skriver det. På så vis kan man bli tvåspråkig, men kanske ha svårt att uttrycka sig på jobbet, inte kunna skriva
någonting annat än ett vykort till familjen och inte riktigt förstå vad man
läser i tidningen.
Vill man ha svenska som socialspråk,
får man se till att lära barnen läsa och
skriva på svenska, egentligen på samma sätt som det dominanta språket.
Detta är inte lätt om man inte har en
internationell skola i närheten.
M
åste man känna sig skyldig om ens barn inte pratar ens eget modersmål? Man
kan alltid tycka att det är synd om
man inte lär sig sina föräldrars språk
som barn eftersom det verkar så lätt.
Men det inte alltid så lätt eftersom det
ibland kräver ett ganska tvingat sätt
att bete sig från föräldrarnas sida. Om
båda förädrarna är tvåspråkiga blir det
inte så enkelt att prata sitt språk med
barnen med principen "en förälder ett språk". Ett språk blir ofta dominant
och det är svårt att hålla det andra
språket vid liv.
far- eller morföräldrarna kanske inte vill lära sig
swahili eller italienska för
att kunna prata med sina
barnbarn"
Det är viktigt att komma ihåg att det
alltid går att lära sig ett språk som
vuxen och det finns ingenting som säger att det är lättare som barn. Det är
bara uttalet som är lättare. 
17
Svenska Trycket mars 2011
 Tänk bara hur lång tid det tar för
barn att prata felfritt med ett omfattande ordförråd: Flera år av övningar i
skolan, flera år av uppsatsskrivningar,
läsande av litteratur, tidningar, TV-tittande... Språket är inte färdiglärt när
man är fem år, även om man pratar
bra för en 5-åring. Man "kan" ett språk
först när man är vuxen. Det kan faktiskt ibland gå snabbare att lära sig ett
språk ordentligt som vuxen!
Svenska Trycket mars 2011
Som förälder kan man bara göra sitt
bästa och försöka ”ge” sitt språk och
sin kultur till sina barn. Det är klart att
om man har som avsikt att flytta tillbaka till Sverige, så är det bättre att
underhålla barnens svenska. Det gäller också om man vill ha en bra relation till far- eller morföräldrarna som
kanske inte vill lära sig swahili eller
italienska för att kunna prata med sina
barnbarn. 
Det händer också att barnen inte vill
prata sitt modersmål och då kan man
bara korsa fingrarna och hoppas att de
i alla fall får en passiv kännedom om
språket som gör att de ändå förstår
och kan lära sig snabbt när de någon
gång plötsligt bestämmer sig för att
lära sig svenska.
Välkommen till Svenska kyrkans barnverksamhet i Meyrin på lördagar!
Från den 22 januari 2011 öppnar Svenska kyrkan en barnverksamhet på prov i Svenska
skolans lokaler i Meyrin, 2 bis, rue de la Prulay. Vi träffas en gång i månaden på
lördagseftermiddagar mellan kl 13:30-15. Vi erbjuder skapande verksamhet, samling med
andakt, sång och musik och berättelser ur Bibeln och dessutom fikar vi tillsammans. Det blir
två åldersindelade grupper, kyrkans barntimmar för barn mellan 2-4 år och söndagsskola för
barn mellan 5-10 år.
Föräldrar är välkomna att vara med och det behövs frivilliga som bakar fikabröd till varje
gång.
Datum för de första tillfällena är:
OFFICE space for rent
3 or 6 months
Furnished office of 9 to 18sqm, part of an expanding recruitment consultancy located in Geneva, area Les Philosophes near
Plainpalais.
Privileged and calm location. High standards. « Domiciliation »
negotiable. Internet WiFi access, kitchenette, weekly cleaning
services.
3 or 6 months contract.
Rent: From 1’800.-/3 months or 3'000.-/6 months.
Gustav Renlund – 022-809 0301 or 076-322 4716
[email protected]
18
•
lördagen den 22 januari
•
lördagen den 12 februari
•
lördagen den 19 mars
•
lördagen den 14 maj
För frågor om innehållet i verksamheten, ring eller maila:
Helena Engqvist 022-362 23 35 eller [email protected]
eller Josefine von Knorring 022-759 06 84 eller [email protected]
För att anmäla intresse av att komma och/eller baka, maila eller ring:
Helena Wallenberg, [email protected] eller 022-731 42 75.
Anmälan senast på torsdagen före varje tillfälle.
19
Svenska Trycket mars 2011
Svenska Trycket mars 2011
?
Genève-mingel på Little Buddha
chweizernöt nr 7
Knäck fem frågor om Schweiz
Av Emelie Lennartsson
Stolt bergsbo
•
•
rat på sin egen sons huvud, med
ett skott från sitt armborst.
Han tillverkade falska pengar som
han sedan delade ut till fattiga.
Han varnade Genève-borna inför
hertigen av Savoys attack av
staden.
3
. I skrivande stund leder Skellefteå AIK den svenska elitserien
före HIV71. Vilket hockeylag leder den
schweiziska nationella ligan?
•
•
•
1
. Älgen är svenska skogars konung
och det största klövdjuret i Skandinavien. Vad kallas dess schweiziska
motsvarighet?
•
•
•
Bouquetin
Chamois
Marmot
2
. Magnus Ladulås, Karl Xll och
Raoul Wallenberg var alla svenska
hjältar på ett eller annat sätt. JosephSamuel Farinet var en känd schweizisk
folkhjälte. Varför?
•
20
För att frigöra sig och sin familj
klöv han ett äpple, som var place-
HC Davos
Lausanne Vipers HC
HC Nyon
4
. Sverige har cirka 9 miljoner invånare. Ungefär hur många människor bor i Schweiz?
•
•
•
5,5 miljoner
7,5 miljoner
10 miljoner
5
. Sverige har norrsken och midnattssol, men saknar en av naturens mäktigaste fenomen, glaciärer.
Vad kallas Schweiz’ största glaciär?
•
•
•
Fiesch
Grindewald
Aletsch
Svar på sid 46
Genèvesektionen av Svenska Klubben hade årets första
mingel på Little Buddha vid
Place Neuve torsdagen den 17
februari.
Nästa Genève-mingel blir den 17
mars. Kolla kalendern på klubbens
hemsida för detaljer. 
Ett dussintal minglare och några styrelsemedlemmar träffades på Little
Buddha där vi hade reserverat en
egen hörna en trappa ner i mysiga
bar-loungen med Buddhabars egen
lounge-music på samtalsvänlig nivå.
Claes Berglund och Anders Wesslau
välkomnade klubbmedlemmar och nya
bekantskaper i vimlet. Livliga diskussioner och positiva reaktioner på stället. En del migrerade till baren. En del
startade spontan dans där det fanns
plats. Några stannade sent och njöt av
delikata godbitar från sushi-menyn intill midnatt. Stor chans för återbesök!
21
Svenska Trycket mars 2011
Kuror ter nas
uppkomst
Av Johan Bogren
Vi på redaktionen ville veta lite
mer om kurortenas uppkomst,
deras utveckling och funktion.
Våra efterforskningar ledde till
en resa genom sekler av uppgång och fall för dessa institutioner. Sedan några årtionden
har badande kommit på modet
och inget hotel med självaktning klarar sig utan ett eget
SPA.
Kurorterna har sina rötter i antiken.
De första spåren står att finna runt
2000 år f.kr. De första baden var privata, men de blev snart offentliga.
På tusentalet f.kr. uppförde grekerna
monumentala byggnader som med sin
prakt skulle återspegla det välmående
samhället. Badet blev en medelpunkt
och ett bevis på social status. Det var
emellertid romarna som lyfte upp badet till konstart och levnadsform. De
22
förfinade badandets konst och gjorde
det till en samlingspunkt för gemene
man. Medan grekerna främst kopplade samman vattnets dygder med
vissa skönhetsideal, så gjorde romarna badplatsen till ett centrum för såväl
medicinska, hygieniska som sociala
aktiviteter. Leprasjuka vårdades, och
de krigsskadade läktes och stärktes.
Romarna hade en mycket speciell relation till vatten; de byggde akvedukter
och fontäner; vattnet hade en veritabel kultstatus.
Svenska Trycket mars 2011
gidarium) fogades ett ljummet bad
(tepidarium) samt varmbadet (caldarium). Som obligatoriska etapper
återfanns sedermera även apodyterium (omklädningsrum) och sudatorium
(föregångaren till sauna). Det var kejsaren som uppförde baden och staten
stod för underhållet av byggnaderna.
Baden var av varierande storlek och
dignitet. De största baden hade en
kapacitet på omkring tusen personer.
Vissa orter, och dess vatten, fick en
speciell status och kurorterna ("spa")
utvecklades successivt. I vissa fall
var det främst vattnets egenskaper
som framhölls, i andra fall var det en
medveten ekonomisk satsning, ofta
kombinerat med ett visst geografiskt
läge som avgjorde huruvida en kurort
kunde skapas och fortleva.
Baden var en fråga om personlig hygien och allmänhetens välmående. De
flesta baden hade fritt inträde, men
det fanns även privata bad. Även de
privata baden var emellanåt öppna för
allmänheten och inträdet var i regel
mycket billigt. Endast de allra rikaste
hade eget bad i sina villor, ofta kopplat
till latriner som säkerställde en ännu
bättre hygien. Badet var med andra
ord en lyx tillgänglig för alla socialklas-
ser - det blev en samlingspunkt där
man kunde ägna sig åt tärningsspel,
vadslagning, affärsuppgörelser eller
bara avkoppling. De större baden hade
ofta separata avdelningar för män och
kvinnor. När detta inte fanns had man
olika öppettider för de två könen. Endast ett fåtal gemensamma bad fanns.
Emellertid blev detta vanligare under
den senare antiken.
begreppet "mens sana
in corpore sano" uppkom
under den här tiden.
Baden blev alltmer komplexa.
Romarna tillfogade andra funktioner såsom bibliotek, vilorum, promenadstråk
och anläggningar för idrottsutövanden.
Bassängerna blev större och tillät regelrätta simövningar. Såväl laconium
(torrbastu) som sudatorium (ångbastu) infördes. Tjänster såsom massage
och hårborttagning blev alltmer utspritt, och oljor och parfymer användes ofta. Det var troligen i detta sammanhang som uttrycket mens sana in
corpore sano (en sund själ i en sund
kropp) stiftades. 
frigidarium, tepidarium
och caldarium hörde till
strukturen"
Det var under kejsaren Octavius (sedermera Augustus) som romarna runt
år 25 f.kr. byggde det första officiella
romerska badet. Strukturen för dessa
bad var grundlagd. Till kallbadet (fri23
Svenska Trycket mars 2011
Golven var ofta klädda i mosaik och
hade golvvärme tack vare ett centralvärmesystem (hypokaust); kopplat till
en vedeldad ugn. Hypokaust värmde
de dubbla golven och även väggarna
genom speciella rökkanaler. Centraloch golvvärme är med andra ord långt
ifrån moderna uppfinningar!
Under medeltiden användes ofta kurorterna i syfte att hela och läka skadade soldater. Vissa orter, samt intilliggande vingårdar, fick ett rejält
uppsving under krigsperioderna.
Loèche-les-Bains härstammar från romartiden,
och är idag Schweiz' största vattenterapi- och wellnessanläggning"
Den främre delen av artonhundratalet
blev en ny blomstrande era för kuror-
Svenska Trycket mars 2011
terna. Romantikens ideal, men framförallt utbyggnaden av ett finmaskigt
järnvägsnät gjorde att även de mer
svårtillgängliga orterna blev attraktiva. Denna period gav ett rejält uppsving åt bad belägna i alperna, inte
minst de schweiziska orterna. Somliga orter har gamla anor; de är kända
som kurorter sedan romartiden, som
till exempel Bains de Saillon. Emellertid byggdes den anläggning som
vi besöker idag så sent som 1985.
Även Loèche-les-Bains (Leukerbad)
härstammar från romartiden, och är
idag Schweiz' största vattenterapioch wellnessanläggning.
I Frankrike hade man samma utveckling: kurorter i Pyrenéerna (såsom
Ax-les-Thermes), Vogeserna (Vittel),
Centralmassivet (Vichy) och Alperna
(Evian) blomstrade. Från drygt 20
000 kurortsbesökare år 1822 räknade man upp till 120 000 år 1855, bara
i Frankrike. Idag räknar man sammanlagt 1200 källor med tillhörande
Fortsättning sid 40
vi kan nog vara
överens om att en
dag på en kurort
i regel får oss att
känna oss bättre"
24
Engagerande Biz-klubbskväll på
Internationella Natur vårdsunionen
IUCN
Text Victoria Löfvenmark. Bild istockphoto & Ulla Ringblom
Torsdagen den 10 februari
anordnade Biz-klubben inom
Svenska Klubben ett uppskattat besök på IUCN i Gland.
Carl Gustaf Lundin, chef för de marina
programmen på den Internationella
Naturvårds Unionen IUCN
Carl Gustaf Lundin, chef för de marina
programmen på den Internationella
Naturvårdsunionen IUCN talade om
industrins miljöansvar.
IUCN, International Union for Conservation of Nature, hjälper världen att
hitta lösningar på de mest akuta miljöoch utvecklingsfrågorna. Det är världens äldsta och största globala miljönätverk och bedrivs demokratiskt.
De har mer än 1000 statliga och ickestatliga organisationer som medlemmar samt samarbetar med närmare
11.000 vetenskapsmän och volontärer
i över 160 länder.
Carl Gustaf berättade ingående om
Blåvalens situation och om olika initiativ som IUCN tagit för dess bevarande. Publiken engagerades starkt av
detta stora vackra djur och frågorna
haglade.
Svenska Klubben med Daria Tolstoy
och Biz-klubben i täten riktar ett stort
tack till Carl Gustaf Lundin och till
IUCN för en mycket givande kväll. 
25
VOS SENTIMENTS PARTAGÉS ENTRE GÉNÉRATION
de femmes, mères, filles, amies...avec
BOUTIQUE DUO SUR CANAPÉ GENÈVE: 10, rue Verdaine, tél. +4122 311 22 41
femininsacre.ch
Svenska Trycket mars 2011
DJUR
I SPRÅKET,
”Nowhere
to hide”....ETT NÄSTAN
ÄNDLÖST ÄMNE
Stående gästskribenten Claës Ankarcrona kåserar om det svenska språket.
SVERIGES LEDANDE INTERNATSKOLA
Gymnasie- och grundskoleutbildning åk 7-9 med utbildning på svenska eller engelska. IB-program
sedan mer än 30 år med mycket goda resultat. Mångfald av fritidsaktiviteter och nära kontakter med
högskolor och näringsliv. Vår skola ligger i idylliska Sigtuna, invid Mälaren, nära till både Stockholms
kulturliv och Arlanda flygplats.
SIGTUNASKOLAN HUMANISTISKA LÄROVERKET
Telefon: +46 8 592 571 00
www.sshl.se
Medlem i Svenska Klubben?
Har du inte redan hunnit bli medlem i Svenska Klubben, anmäl dig nu! Årsavgiften som för 2011 är oförändrad från föregående år är:
CHF 100.- för familj (i beloppet inkluderas hemmavarande barn under 25 år),
CHF 60.- för enskild medlem samt
CHF 25.- för studerande och ungdom under 25 år.
I medlemsavgiften ingår förmåner som 7 nummer av tidningen Svenska Trycket, Medlemsmatrikeln 2010/2011, medlemsrabatt på klubbens evenemang och
fortlöpande information om aktiviteter och evenemang på klubbens hemsida
www.svenska-klubben.ch. Du får dessutom regelbundet e-postmeddelanden
om aktiviteter och annan värdefull information.
Välkommen som medlem!
Post
Svenska Klubben Lausanne Genève
1002 3693 6
Konto 10-23693-6
(Texta namnet tydligt tack)
Postbank
IBAN CH81 0900 0000
BIC POFICHBEXXX
Jag har tidigare talat om många
ord som har med kroppen att
göra, vi refererar gärna till det
som ligger nära till hands(!).
Den här gången tar jag upp
några av de ord och uttryck
som har med djur att göra.
Här, liksom vid ”kroppsspråket”, har
människan känt ett behov av att förstärka det framförda med liknelser
och jämförelser av olika slag. Djurens
mer eller mindre relevanta karaktärsdrag utgör basen för hela språkbruket.
Förklemande omdömen är nästan vanligast, det är mer som är dumt, trögt,
oärligt, svårt och arbetssamt än glatt
och positivt. Finns det en tendens att
välta över de egna dragen och problemen på ”de oskyldiga djuren? Användningen är frekvent men många tänker
nog inte på hur ofta de använder eller
hör olika uttryck.
Om vi börjar i skyn och arbetar oss
nedåt, till under vattenytan, finns det
gott om ”fågelord”.
det lätt förlöjligande
”kycklingmamma” = utövande överdriven omsorg,
kallas numera ”curlingmamma”
”Pigg som en lärka” är positivt men
”tjuvaktig som en skata” är det inte.
En äldre dam föredrar nog att slippa
bli kallad ”skata” och den dageneftertrötte som ”kraxar som en korp”
önskar nog att sångrösten var litet
klarare. ”Min lilla duva” låter förföriskt
– man kan undra varför (önskan om
en turturduverelation?) – den vanliga
Forts sid 35
29
Kultur, Historia & Tradition
Kultur, Historia & Tradition
Mamma, jag har hittat sommaren!
Av Per Harling, kyrkoherde i Genève, Lausanne och Bern och stående gästskribent
inom ämnena religion och filosofi
I varje gudstjänst läses mångtusenåriga texter, som inte sällan blir mycket aktuella även i
nutidens skeenden.
Härom söndagen lästes en text från
profeten Jesaja (som verkade som
utmanande profet cirka 740-700 före
Kristus), där Jesaja, under den tid
Israel ockuperats av det Assyriska
väldet, förmedlade uppmuntrande
ord från Gud till det uppgivna folket:
”Glöm det som förut var, tänk inte på
det förgångna. Nu gör jag något nytt.
Det spirar redan, märker ni det inte?”.
Följande var min reflektion över den
texten:
Jag minns den lilla flickan på vår innergård i Uppsala för flera år sedan.
Våren var försiktigt i antågande. Det
började droppa från taken, och flickan
var ute ensam och lekte i snön med
sin lilla spade. Vi hade köksfönstret
öppet, så jag hörde hennes lekfulla
gnolande nerifrån gården. Hon höll
på att gräva sig ner i det inte alltför
tjocka snötäcket. Och plötsligt hörde
jag henne ropa högt, så att mamman
från sitt halvöppna fönster skulle höra,
och därmed hörde alla vi andra också
hennes glada rop: ”Mamma, mamma,
jag har hittat sommaren!”
Jodå, hon hade grävt sig ner till jorden,
där det låg lite halvvisset gräs under
det tunna snöskiktet. ”Mamma, jag
har hittat sommaren!” Så överraskan30
de och konkret kan även ett litet barn
på fem år inse att vintern inte varar
för alltid. Det kommer något nytt. Det
kommer att bli sommar igen. Under de
gångna veckorna i februari har vi fått
vårkänslor. Solen har flödat över oss
och i parkerna tittar blommor fram ur
de fjolårsplanterade vårlökarna. Vi har
läst en text från profeten Jesaja, där
profeten förmedlade Guds ord till sin
utsatta samtid, men det är också ord
till människor i dag, inte minst till alla
dem som längtar efter frihet och demokrati i världen, just nu (i skrivande
stund) framför allt till dem i Nordafrikas länder liksom i andra delar av den
arabiska världen, som kämpar för en
demokratisk framtid.
Budskapet tas naturligtvis även emot
av alla oss som längtar efter ännu en
vår, ja, efter något nytt och spirande
i våra egna vinterkala liv. Guds ord är
nästan ekon av flickan på gården: ”Nu
gör jag något nytt. Det spirar redan,
märker ni det inte?”
visst är vi ständigt
öppna för det nya, det som
kan köpas. Men hur är det
med oss själva, ur själsligt
hänseende?"
Det är sannerligen dubbelt detta att
ta till sig något nytt, för det handlar
också om villigheten att lämna något
gammalt. I Jesajatexten säger Gud
väldigt konkret: ”Glöm det som förut
var, tänk inte på det förgångna”. Jo,
det är lätt att säga, men hur enkelt
är det egentligen i praktiken? (Det är
viktigt att säga att det finns saker vi
aldrig får glömma: Vi behöver det förgångnas erfarenheter, för att inte göra
om historiens misstag)
På ett plan verkar det vara enkelt: Hela
västvärldens ekonomi bygger på att vi
ska ständigt skaffa nytt: Nya mobiler,
nya datorer, nya dataspel, nya kläder,
nya hem, nya bilar, ja, nya kroppar.
Nytt, nytt, nytt! Extreme makeover.
Och vi har i allmänhet inga problem
att överge det gamla i dessa sammanhang. Bergen av återlämnade,
övergivna teknikprylar fyller världens
sopstationer som aldrig förr. Så visst
är vi ständigt öppna för det nya, det
som kan köpas.
För skaran av åldrande
nostalgiker är det inte lätt
att inte tänka på det förgångna.
Men hur är det med oss själva, ur själsligt hänseende? Kan vi glömma ”det
som förut var” och inte ”tänka på det
förgångna”? Nja, nu blir det besvärligare. Dels handlar det om alla oss
nostalgiker, som längtar tillbaka till de
gamla, ”goda” tiderna. ”Det var bättre
förr”. Ja, ju förr desto bättre, verkar
det som ibland! För skaran av åldran31
Kultur, Historia & Tradition
de nostalgiker är det inte lätt att inte
tänka på det förgångna, för det är just
i den gångna tiden som man finner det
sanna livsvärdet. Nostalgikerna är inte
särskilt ”förändringsbenägna”, som
det heter i ett nytt modeord.
Ännu besvärligare att ”inte tänka på
det förgångna” är det för alla oss som
bär med oss våra tunga ryggsäckar
av oförrätter, oförsonlighet, bitterhet
och allmänt dåliga samveten. Många
är ständigt upptagna av ryggsäckens
innehåll i ett aldrig sinande ältande av
de själsliga skadorna från det förgångna. Hela livet blir ett fasthållande vid
det såriga och beklagansvärda livet.
De flesta av oss bär på sådana ryggsäckar - mer eller mindre tunga - på
vår livsvandring. Problemet för många
av oss är att vi inte tar till oss eller ens
ser möjligheterna att göra oss av med
detta onödiga bråte, som hindrar oss
att göra nya uppbrott. Hela vårt livsfokus på det förgångna förhindrar oss
inte sällan att se det nya som spränger
fram, att ta till oss vårens/livets befriande vindar och grönska.
vi borde sträva efter
att bli som Gud, för en av
Guds goda egenskaper är
just att glömma. Det är
nämligen hemligheten i förlåtelsens kraft, att glömma
och gå vidare, så att något
nytt kan ske.
Kyrkan har inte sällan haft en skuld
till detta beteende. I de fromma lågkyrkliga kretsarna i Norrland påminde
man varandra förr i tiden om att man
32
Kultur, Historia & Tradition
ständigt skulle leva i ”syndamedvetande”. Och i det schartauanska Bohuslän fanns det gamla talesättet ”räds
när du gläds”. Hualigen! som vi sade
i Jämtland när vi rös inför något obegripligt. Men, kära vänner, Gud är inte
ältandets Gud, inte rädslans Gud, inte
oförsonlighetens Gud, inte uppgivenhetens Gud , inte bara det förgångnas
Gud. Gud vill ständigt nytt. Denna vilja
till förnyelse går som en röd tråd genom hela Bibeln. ”Se, jag gör allting
nytt!” är bland det sista Gud säger i
Bibeln (Uppenbarelseboken). Vi borde
sträva efter att bli som Gud, för en
av Guds goda egenskaper är just att
glömma. Det är nämligen hemligheten
i förlåtelsens kraft, att glömma och
gå vidare, så att något nytt kan ske.
”Glöm det som förut var, tänk inte på
det förgångna”, säger Gud och fortsätter: ”Nu gör jag något nytt. Det spirar
redan, märker ni det inte?”
budskapet från skaparen till oss alla är såle-
des: ”Glöm det som förut
var, tänk inte på det förgångna. Nu gör jag något nytt. Det spirar redan, märker ni det inte?”
Låt mig förmedla en erfarenhet jag
fick förra sommaren kring detta tema
att glömma och se fram mot det nya,
de nya möjligheterna, de nya uppbrotten. I juli förra året var jag huvudansvarig för gudstjänsterna på Lutherska
Världsförbundets
generalförsamling
(som sker vart åttonde år) i Stuttgart,
där tusentals människor från hela
världen samlades under en veckas tid.
Varje morgon började med en gudstjänst kring huvudtemat ”Ge oss idag
vårt dagliga bröd”, och vid varje gudstjänst lät vi olika bibliska gestalter
vara med, för att hjälpa oss att fokusera de olika underteman vi använde
oss av. Den första gudstjänsten hade
som tema ”God of new beginnings”.
Huvudpersoner i gudstjänsten var de
första människorna på jorden, så som
Bibeln berättar det, Adam och Eva. I
våra förberedelser inför gudstjänsterna hade vi också tagit hjälp av en
lokal teatergrupp i Stuttgart. Som en
del av gudstjänsten illustrerades det
bibliska syndafallet, d.v.s. när Eva av
ormen hade lockats att plocka och äta
av äpplet, den förbjudna frukten, från
kunskapens träd. Skådespelare från
teatergruppen framställde denna lilla
scen på ett gripande, mimiskt sätt.
Inga ord fanns med, ingen musik, bara
deras tysta agerande. Eva smakade
frukten, som uppenbarligen smakade
gott, och erbjöd även Adam att smaka.
Han tog en tugga och njöt av sötman.
Så tittade de på varandra länge och
man anade att något hänt i deras inre.
Det fanns en förlamande insikt i de-
ras uttrycksfulla ansikten. ”Vad har vi
gjort?”. Så långt kände vi alla igen den
bibliska historien. Men plötsligt tog
Adam det stora äpplet i sina händer
och med en liten ansträngning lyckades han dela på äpplet i två halvor.
Sakta, men insiktsfullt plockade Adam
ur äpplets kärnhus en kärna, som han
gav till Eva, som såg helt perplex ut
och inte såg ut att fatta någonting. Så
grep Adam sin Eva i den kärnförsedda
handen och förde den mot den mörka
jorden de satt på och tillsammans lade
de kärnan i jorden. Livet kunde börja.
Livet fick en framtid, med nya skördar
av nya frukter. En genialisk, fullständigt ny tolkning av syndafallet! Hur är
det det gamla ordspråket säger: ”Av
skadan blir man vis”.
Nu är våren på väg, såväl i konkret mening som i överförd politisk mening för
alla dem som längtar efter demokrati,
mänskliga rättigheter och frihet. Nu
är framtiden på gång. Och budskapet
från skaparen till oss alla är således:
”Glöm det som förut var, tänk inte på
det förgångna. Nu gör jag något nytt.
Det spirar redan, märker ni det inte?”
Och barnen runt om oss ropar hänfört:
”Mamma/pappa, jag har hittat sommaren!” 
Facit till Knep & knåp sid 38
Svar:
1. Uddevalla
2. Göteborg
3. Många öar och skär
4. Symboler och figurer från
forntiden
5. En stenåldersboplats
6. Fisk
7. Skyddad
33
Svenska Trycket mars 2011
Svenska Trycket mars 2011
Forts från sid 27
Himlaspelet
Vernissage, nyskriven
musik och uppspelning!
Tisdag 5 april 19.30, Lausannes församlingshem
I år är det 70 år sedan Himlaspelet hade premiär i Leksand en
sommardag 1941, mitt under brinnande krig i Europa. Sedan dess
har spelet framförts årligen i denna Dalabygd. Den då unge allkonstnären Rune Lindström stod bakom dramat och spelade
själv huvudrollen Mats under trettio år! Spelet handlar om just
Mats som vill gå tillrätta med Gud, för att hans älskade Marit
dömts till döden, anklagad för häxeri. Detta gripande spel bygger
på sex tänkta bibliska dalmålningar. Som en del av Svenska kyrkans 50-årsjubileum i Schweiz vill vi uppmärksamma Himlaspelets 70-årsjubileum. Vi har bett tre konstnärinnor, alla med
förnamnet Ingrid – Ingrid Eggimann, Ingrid Perrin och Ingrid
Harling – att måla nya konstverk kring spelet. Per Harling
skriver ny musik och spelet kommer att framföras i delar under
denna allkulturafton! En måste-kväll för alla kulturvänner!
Anmälan till expeditionen ([email protected]) eller:
[email protected]
34
 stadsduvan upppfattas ofta som något mindre önskvärt. Och skogsduvan
med sitt typiska läte är ingen storsångare. Duvan har dock fått litet status i samband med ”hökar och duvor”,
inlånat från engelskan och betecknande aggressiva kontra kompromissbenägna debattörer. Ugglan är något av
en ”doldis” och har därför fått bidraga
med en hel del: ”klok som en uggla”,
”nattuggla” = person som har svårt
att komma i säng; ”ana ugglor i mossen” = misstänka att något skumt är
på gång. Den större släktingen indikerar typiskt en gammal och originell
person: ”min farbror var en gammal
uv”. Göken är också en speciell fågel
(med sina fyra väderstreck) och finns
både som ”muntergök” och ”knäppgök
= en lätt tokig person.
som inte var sant och riktigt – samt i
”ankdam” = något inskränkt och stillastående.
Bevingade, men så mycket mindre, är
insekterna men de får vara med i alla
fall: biet ståtar med litet motsägelsefulla drag: ”flitig som ett bi” men även
”arg som ett bi”; ”en fluga gör ingen
sommar” ; ”hamna i ett getingbo” =
komma in i en konfliktfylld situation;
”fjärilslätt” om en lätt beröring; humlan är nog mest känd i kombinationen
”humlan surrar, fjärlin prålar”; getingmidja” = en smal midja. Myggor har
aldrig varit populära – och någon som
är ”myggviktig” är inte mycket värd.
Nästa gång går jag ned på jorden, där
finns det ett otal verkligt roliga ord och
uttryck att berätta om. 
På tamfågelsidan är det väl beställt:
”stolt som en tupp”;
”stridstupp”
= debattglad person, ofta politiker;
”tuppfjät” = litet avstånd, nära; ”virrig som en höna”; ”även en blind höna
kan hitta ett korn”; ”göra en höna av
en fjäder” = att blåsa upp något, samt
det lätt förlöjligande ”kycklingmamma” = utövande överdriven omsorg,
numera ”curlingmamma”. Gåsen, som
åtminstone i Skåne åtnjuter högt anseende runt 10 -11 november, men
då i anrättat skick, får resten av året
mest stå för dumhet: ”dum som en
gås”; ”den lilla gåsen kunde inte hålla
tyst” (detta gäller märkligt nog bara
kvinnor – många uttryck går hårdare
åt kvinnor än män, varför kan man
undra); ”kackla som en gås” = pladdra
på; ”slå vatten på en gås” = det bara
rinner av; ”gåsmarsch” = gå i rad. Besläktad med gåsen är ankan men den
får bara vara med när det går riktigt
snett i form av ”tidningsanka” = något
35
Svenska&Trycket
Handel
Juridik mars 2011
Svenska Trycket mars 2011
Instrument
produkter - Svårigheter
”Nowhere
to&hide”....
eller möjligheter?
Bidrag nr 137 om ekonomi av stående gästskribenten Claës Ankarcrona.
Med jämna mellanrum dyker
det upp nya investeringsprodukter som försöker tjäna olika
syften. I takt med ett alltmer
tilltagande informationsflöde,
som också i snabbare tempo
vräker ut sekundfärska nyheter, blir marknader ryckigare
och kortsiktiga. Detta är både
en fördel och en nackdel, beroende på om man är producent
eller konsument av produkterna.
Traditionellt har man talat om tillgångsklasser (asset classes) som aktier, obligationer, korta räntepapper,
valutor, metaller och andra råvaror. I
det enklaste fallet köper man en ren
aktie eller en obligation. Sedan kan
36
man köpa optioner mot sin aktie och/
eller en räntehedge (skydda mot räntehöjning = lägre pris) på sin obligation, och sedan kan man....fortsätta
med det ena instrumentet efter det
andra.
det ena instrumentet
kan staplas på det andra
och vad det hela kostar
den slutgiltige konsumenten i är hart när omöjligt
att reda ut
Varför görs detta? Mycket enkelt: investeraren vill ha högre avkastning
med lägre risk, portföljförvaltare likaså - så där möts intressena. Men
det finns en part till: den bank, mäklare eller vad det nu är som sätter
ihop olika paket. Dessa kan nämligen
vara ytterst vinstgivande, det ena instrumentet kan staplas på det andra
och vad det hela kostar den slutgiltige
konsumenten i spreads (skillnad mellan köp- och säljkurs), kommissioner
och avgifter är hart när omöjligt att
reda ut. Titta på kurslistan i vilken tidning som helst: utöver de vanliga aktie- och valutakurserna samt räntor
finns det rader med optioner, aktieindexobligationer etc – de skulle inte finnas om inte någon tjänade bra på dem
– att erbjuda investeringsprodukter är
ingen välgörenhet!
Vad kan nu dessa ”instrument” vara?
I finanskrisen talades mycket om ”derivat” (= härlett av något annat, latin)
som om det var en precis, väl definierad
företeelse. Så är det emellertid inte.
Ett derivat är ett finansiellt instrument
vars värde helt beror på utvecklingen
av den underliggande tillgången – det
är inte en separat tillgångsklass. Värdet av ett derivat beror på relationen
till den underliggande tillgången; typ
av tillgång; marknad och uppförande
av tillgången samt slutligen inkomstprofilen på hela paketet.
Ibland arbetar man med mycket små
kursrörelser och spreads mellan olika
tillgångar (ett bra exempel kan vara
räntan på en tremånaders skattkammarväxel, T-bill, jämfört med avkastningen på de tre återstående månaderna på en femårig obligation). Man
försöker låsa in avkastningen och blåsa upp den genom att mångadubbla
exponeringen med hävstångseffekt
genom lån. Går det bra kan det bli en
bra vinst – spricker det kan förlusterna genom upplåningen bli omfattande.
I den senaste krisen fanns det ett
mycket stort inslag av derivat – vi
talade i tidigare artiklar om bostadslånebubblan i USA. Typiskt samlade
man massa bolån i en ”korg”, byggde
obligationer på den, sålde bort obligationer, använde diverse kreditvärdesförsäkringar för att skydda sig mot
kreditförluster och kanske toppade sedan en köpare det hela med ordentlig
belåning och byggde ett derivatpaket
som slutkläm på hela surven – och
sålde det vidare. När allt till slut sedan kollapsade och man skulle reda ut
vem som ägde vad och vem som var
skyldig vem vad, visade det sig nästan
omöjligt att prissätta alla instrument i
de olika leden – hade något havererat,
säg på ”nivå tre” gick det ju inte att
sätta ett värde på det som låg efter.
Denna något långrandiga och tekniska
beskrivning leder fram till ”strukturerade produkter” som är den snälla
bankens och därmed lekmannens sätt
att bli delaktiga i det möjligas konst
– dock med en lägre grad av sofistikering. Enklaste förklaring: det är ett
paraply över en grupp tillgångsklasser
där man försöker att kombinera de
olika klasserna karaktär och fördelar.
För ett par år sedan var tidningarna
fulla av erbjudanden om dessa produkter baserade på t.ex. en handfull
välkända aktier där det blev si om de
gick upp eller så om de gick ned.
Att bestämma vem som tjänade mest
var omöjligt att veta för konsumenten
– som sålunda hamnar i ett hopplöst
underläge. Så – blev det en möjlighet
eller en svårighet? 
37
Barn & Familj
Barn & Familj
Bohuslän ligger pa Sveriges Västkust.
Största staden heter Uddevalla. Göteborg ligger i landskapet Västergötland
men norra delen av Göteborg ligger i
Bohuslän. Göteborg är Sveriges näst
största stad i storleken. Utanför kusten finns en skärgård med ca 3 000 öar.
Skärgård betyder att det finns många
öar och skär. I Bohuslän finns många
berghällar och klippor.
Längs kusten finns djupa vikar och fjordar. Ibland går broar över fjordarna,
annars kan man åka färja över dem.
På ön Tjörn utanför Bohuslänskust finns Sveriges äldsta stenåldersboplats med spår efter
människor som bodde där för 10 000 år sedan.
(En dös)
I staden Tanum finns kända hällristningar från bronsåldern som är
3000 år gamla.
Knubbsälen
är Bohuslàns
l an d s k a p s djur.
Resan genom Sveriges landskap fortsätter
Nu har vi kommit till Bohuslän
Landskapsblomman
heter vildkaprifol
Knubbsälen är ett fridlyst djur.
Fridlyst (skyddad) betyder att
man inte får jaga, fånga eller
döda det. Lagen om fridlysning är
till för att skydda djur och växter
så att de inte är hotade eller försvinner.
Smått & gott för yngre svenskar
Av Ulrika Scheffer Lequet
Alla svaren finns
på sidan 33
Knubbsälen simmar väldigt bra
och kan dyka ner till 200 meters
djup och stanna under vattnet i
30 till 45 minuter men vanligen
stannar den bara 5 till 10 minuter.
De äter äter 3 till 5 kg fisk (mest
torsk) per dag. Ungarna tar också
kräftdjur och blötdjur (krabbor
och musslor).
K ne p & k n å p
kUNSKAPSTEST
Havet utanför Bohusläns kust heter
Skagerrak. Vattnet är salt och där
finns mycket fisk (sill, torsk, kolja,
makrill) och många olika skaldjur
(räkor, krabbor, sjöstjärnor, musslor)
och andra havsdjur som sälar. I Bohuslän finns många fiskindustrier
där den nyfångade fisken rensas,
djupfryses eller konserveras (sill,
fiskbullar och kaviar av fiskrom).
1.Vad heter Bohusläns största
stad?
2.Vad heter Sveriges näst största
stad?
3.Vad är en skärgård?
4.Vad är en hällristning?
5.Vad är en dös?
6.Vad äter knubbsälen?
7.Vad betyder fridlyst?
En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som
är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock från forntiden (förhistorisk tid).
38
39
Svenska Trycket mars 2011
Fortsättning från sid 22
Thermalisme är en
koncept som innefattar
medicinska, sociala och sanitära resurser i terapeutiskt syfte"
Ordet "thermes" på franska (översätts
nog lämpligen till spainrättning på
svenska) kopplas idag till ett koncept
som innefattar tillgång till (käll)vatten
med möjligheter till bad och andra aktiviteter som skall främja välmåendet.
I det svenska språket har det gått lite
inflation i termen "spa". Vi ser idag
alltfler spainrättningar som erbjuder
ett stort utbud av behandlingar, ofta
med vatten och varma bad som ingrediens. Emellertid kan understundom
salonger som erbjuder ansiktsbehandlingar kalla sig för "spa". Finare hotell
med semesteranläggningar kallar sig
emellanåt för "spa" för att ge ett exklusivare intryck. Även den moderna
franskan har en tendens att visa en
viss vårdslöshet i detta avseende; en
viss förvirring råder i och med att engelskan kan använda ordet spa för till
exempel bubbelbad eller jacuzzi som
ju är en synnerligen banal företeelse
jämfört med allt en kurort kan erbjuda.
"Thermalisme" dock, är en koncept
som innefattar medicinska, sociala
och sanitära resurser i terapeutiskt
syfte; mer eller mindre mineralhaltigt
vatten (med eller utan gas) skall användas. Även lera kan ingå i behandlingen. Vattnet som används skall ha
av läkarkåren erkända terapeutiska
egenskaper.
40
Svenska Trycket mars 2011
I Frankrike ersätts sedan 1947 upp till
100% av läkarföreskriven "termalbehandling" av allmän sjukförsäkring.
Spaanläggningarna är mycket strikt
kontrollerade. Upptäckten av minsta
bakterie leder till omedelbar stängning.
I detta avseende är reglerna striktare
än för sjukhus. 115 av staten kodkända och kontrollerade anläggningar
besöks på så vis varje år av 500 000
patienter.
De anläggningar som föreskrivs beror
på de behandlingar som erbjuds i kombination med vattnets sammansättning. Beronde på halten av bikarbonat, sulfat, klor samt diverse metaller
anses olika former av åkommor kunna
behandlas. Det kan vara allt från allergier, reumatism och hudsjukdomar till
lungåkommor, neurologiska och psykiska problem.
Behandligen kan vara av läkande eller
preventiv natur, och kan bestå av såväl direktkontakt med vatten och/eller
lera, eller inandning av vatten i pulveriserad form (aerosol).
Trots otaliga vittnesbörder har det varit svårt att medicinskt bevisa termalbehandlingarnas effektivitet. I syfte
att framföra oomkullrunkeliga bevis
måste ett antal kriterier uppfyllas som
exempelvis större populationer, slumpvis utvalda patienter, separata grupper
inkluderande placebojämförelser, osv.
De "bevis" som framförts har alltid avsett mindre målgrupper, enskilda (till
skillnad från generella) åkommor, osv.
Trots avsaknaden av formella bevis,
kan vi nog vara överens om att en dag
på en kurort i regel får oss att känna
oss bättre. Sedan får gärna de lärde
bråka om huruvida vi känner rätt eller
fel! 
Svenska Klubbens
e-meddelande
Som ni kanske känner till har e-meddelandet
numera ersatt
servicemejlet.
E-meddelandet har förutom ett mer tilltalande gränssnitt
även modernare funktioner som bland annat länkar direkt till
Svenska Klubbens hemsida, andra sajter och evenemang.
Tack vare e-meddelandet kan du hålla dig uppdaterad om vad
som händer i
Klubben.
Om du inte får
e-meddelandet, maila mig gärna på
[email protected]
så lägger jag in din adress till nästa utskick.
Johan Bogren
Ansvarig e-meddelandet
Välkomna att
skicka era juridiska frågor till:
[email protected]
Klubben förbehåller sig rätten att i mån av utrymme
och allmänintresse välja eller korta ned frågorna som besvaras.
För innehållet i de juridiska svaren, ansvarar
Advokat Per Edholm
och
jur. kand. LLM Madeleine Ankarcrona
41
Artikelserie - Sverige i Schweiz
Svenska Trycket mars 2011
Artikelserie om
Sverige i Schweiz
I en serie artiklar kommer Svenska Klubben att belysa verksamheten och syftet hos några utvalda organisationer med
aktiviteter i Suisse Romande och som det kan vara värdefullt
för Svenska Klubbens medlemmar att känna till. Först ut att
presenteras är Svenska Handelskammaren. Klubbens regionsansvarige för Genève, Claes Berglund, träffade Handelskammarens nye VD, Johan Mannerberg som berättar om Handelskammarens verksamhet.
Svensk-Schweiziska Handelskammaren
Sedan hösten 2010 är du VD
för Swedish Swiss Chamber of
Commerce - SSCC - vad är ert
"mission statement"?
”Till gagn för vara medlemmar,
skall SSCC skapa och utveckla
kontakt och kommunikation mellan individer, företag och organisationer med det gemensamma
malet att utöka företagande, industri och handel mellan Sverige och
Schweiz”
Vad gör Svensk-Schweiziska
Handelskammaren (SSCC)?
SSCC skapar kontakt mellan individer och företag som har det
gemensamma målet att öka kommersen mellan Schweiz och Sverige. Dessa kontakter skapas ofta
på de aktiviteter som SSCC anordnar, allt från CEO-luncheons,
Swedish Swiss Business Forums,
och andra seminarium. Vart mål är
att man som medlem ska ha trev42
ligt på våra aktiviteter, nätverka
och samtidigt lära sig något. Som
medlem i SSCC har du tillgång till
ett gediget medlemsnätverk över
hela Schweiz och har möjlighet att
marknadsföra ditt företags produkter och tjänster. Vi har även börjat med match-making för företag
och personer från Sverige som vill
etablera verksamhet i Schweiz,. Vi
har även ett nära samarbete med
Svenska Ambassaden i Bern.
SSCC är med kontor i
Geneve, Lugano och Zürich
en handelskammare för
hela Schweiz
Du har lanserat ett nytt fokus
på Suisse Romande som region. Varför intresserar sig SSCC
för Lausanne-Genève?
Suisse Romande har egentligen
Handelskammarens nye VD, Johan Mannerberg berät tar om SSCC's verksamhet
alltid varit ett fokus för SSCC och
är bas för många av vara företagsoch individuella medlemmar. En
av initiativtagarna till SSCC är Per
Edholm, generalkonsul i Lausanne
och vår första styrelseordförande
var Ian Lundin, bosatt och verksam i Geneve. SSCC är med kontor i Geneve, Lugano och Zürich en
handelskammare för hela Schweiz,
det är ett viktigt fokus vi har. Vi
har i höst ökat antalet aktiviteter
i Suisse Romande, en utveckling
som kommer att fortsätta. Med en
ökad närvaro har vi även märkt
att medlemsantalet har ökat i regionen vilket är väldigt tillfredställande och det tillåter oss att växa
ytterligare.
Vilka huvudsponsorer har ni i
regionen? Vad är er medlemsprofil, företag eller enskilda
medlemmar?
Vi har allt från individuella medlemmar, svenskar som har flyttat
till Suisse Romande, till företagsmedlemmar och patronatföretag i
regionen. Ian Lundin från Lundin
Petrolium, Torbjörn Törnqvist från
Gunvor Group och svensk konsul
i Geneve, Per Edholm svensk general konsul i Lausanne, Mats Rönneskog från Lombard International
Assurances, Dennis Jönsson från
Tetra Pak och Hugo af Petersens
från SEB sitter alla med i SSCC’s
styrelse och är mycket aktiva i att
arbeta för att SSCC ska växa i regionen. Ett annat patronatföretag
som vi har är Ferring International
43
Fritid & Hälsa
Artikelserie - Sverige i Schweiz
som har varit med sedan starten,
och det senaste patronatföretaget
som gått med är Gunnebo som
har sitt Schweiziska huvudkontor i
Nyon.
Ni har ett lokalkontor i Genève,
vilken funktion har det?
Vi har en office manager i Geneve,
Anna Rönneskog, som även arbetar
på Sveriges konsulat i Geneve. Hon
arbetar deltid med SSCC och planerar och genomför vara aktiviteter
här. Hon är även kontakt-person
för SSCC’s medlemmar i Suisse Romande och svarar gärna på frågor
om SSCC’s aktiviteter och erbjudanden. Den 21 Februari flyttade vi
till ny adress, 80-84 Rue du Rhône
i Geneve.
Vilka aktiviteter har ni närmast
i regionen?
Den sista torsdagen i varje månad
träffas vi för en After Work träff då
SSCC’s medlemmar och blivande
medlemmar har möjlighet att träffas. I januari hade vi i samarbete
med SEB en kombinerad presentation i makro-ekonomi och vinprovning i Geneve. Under våren anordnar vi i samarbete med Carnegie en
CEO-luncheon i Verbier med Stefan
Ytterborn från POC Sports. Vi planerar även att göra något under
bilmässan, och det kommer fler aktiviteter i april och maj. Vi annonserar våra aktiviteter på vår hemsida.
Hur ser du utvecklingen av verksamheten i regionen framöver?
Jag ser utvecklingen i Suisse Romande för SSCC som mycket god
44
och det är naturligtvis vår målsättning att vi ska växa ytterligare i regionen och få fler medlemmar.
Vem är du Johan Mannerberg?
Jag växte upp i Karlshamn i Blekinge. Idag bor jag i Zürich, och det
bästa jag vet är att vara i bergen
när jag är ledig, åker gärna skidor,
hikar och cyklar mountainbike. Försöker också (om än inte alltid bra)
spela golf. Efter att ha studerat vid
Linköpings tekniska högskola, Civ.
Ing. Industriell Ekonomi, skrev jag
mitt examensarbete och jobbade
samtidigt hösten 2004 på Siemens
Building Technologies (Siemens BT)
internationella huvudkontor i Zug,
Schweiz. Jag arbetade sedan som
business development manager i
Asien, LAM, Afrika och Mellanöstern
och ledde olika projekt inom finance, technology och change management. Mellan 2007 och 2010 var jag
ansvarig som Regions Manager för
Indien, en mycket spännande tid då
BT gjorde ett företagsförvärv och
jag var delaktig i att integrera den
nya organisationen. 
Faktaruta
SSCC regionskontor
Office Manager SSCC Genève:
Anna Rönneskog
Tel +41 22 718 72 42 [email protected]
www.swecham.ch
Domaine de Divonne har en skönEtt turkiskt Hammam
hetsateljé, power plate-träning, jacuzzi och hammam.
Avenue des Thermes, FR-01220
Divonne-les-Bains, Frankrike
Tel : +33 (0)450 40 34 34
J
ag kan bara konstatera att det
finns många möjligheter till avslappning och uppfräschning runtomkring Lac Léman. Det är bara att välja
och vraka! 
Fortsättning från sid 14
D
ivonne-les-Bains
Om man bor i Genève är det
närmare att åka till Divonne-lesBains, Frankrike, för att bada i thermaliskt vatten. Beläget vid jurabergens fot, mellan Genève och Lausanne,
erbjuder staden spa och skönhetsvård
för både fransmän, schweizare och
mer långväga gäster.
www.divonnelesbains.com
Se bland annat:
Villa du Lac är ett modernt spa
med bad, hälsa, fitness och hudbehandlingar.
93, rue du Châtelard, FR-01220
Divonne-les-Bains, Frankrike
Tel : +33 (0)450 20 90 00
45
Svenska Trycket mars 2011
Svar till Schweizernöten sid 20
1. Stenbocken - Le Bouquetin - är
Schweiz största klévdjur. Enligt folktron var stenbockens ben botemedel
på många sjukdomar. Detta ledde till
en mycket hård jakt under 1900-talet. Idag är stenbocken en sällsynt
art i de europeiska alperna. De lever
ovanför snögränsen och äter gräs,
mossa och löv. De kan väga upp till
hundra kilo och är det största klövdjuret i alperna. Största chansen att
få se en stenbock har man om man
beger sig till Grand Paradisio National
Park i Italien.
2. Joseph-Samuel Farinet föddes
1845 och var en ökänd falskmyntare.
I och med att han delade ut pengar till
fattiga i Valais har han under senare
år kommit att hyllas som en hjälte och
en vingård har skapats till hans ära
i Saillon. ”La Plus Petite Vigne de la
Terre” hade 2001 besök av Dalai Lama
som plockade druvor. Svarsalternativ
ett handlar om Wilhelm Tell som enligt legenden vägrade att underkasta
sig det Habsburgska väldet, vilket
försökte ta över kantonen Uri under
början av 1300-talet. För att klara
sig från bestraffning var han tvungen att skjuta en pil genom ett äpple
som satt på hans sons huvud. Han
lyckades och detta var upprinnelsen
till ett uppror som ledde till bildandet
av den Schweiziska Konfederationen.
Den som varnade varnade Genèveborna inför hertigen av Savoys attack
av staden var Isaac Mercier. Han var
nattvakt när hertigen av Savoys attackerade Genève 1602. Alla stadens
invånare ställde upp i kampen och
man lyckades driva angriparna på
flykt. Detta firas med en fest i Genève
i december varje år, kallad l’escalade.
46
3. HC Davos ligger på första plats,
Kloten Flyers på andra och EV Zug
på tredje plats. Hockey är en av de
största publiksporterna i Schweiz och
världsmästerskapet i ishockey hölls
här 2009.
Glad över
träffsäker
pappa
4. Cirka 7,5 miljoner människor bor i
Schweiz. Av dessa är 78% schweizare
och 22% av annan nationalitet. De
flesta invandrare kommer från Italien, Tyskland och Serbien.
5. Aletsch-glaciären i Valais är Europas största glaciär med sina 120 km².
Den sträcker sig 23 km genom de
östra delarna av de alperna runt Bern
och är som mest uppskattningsvis 1
km tjock. Aletsch-glaciären utgörs av
tre mindre glaciärer som strålar samman till en. Sammanstrålningen sker
vid ett stor, platt, isigt område kallad
Concordia, vilket är med på UNESCO:s
världsarvslista. 
47
Svenska Klubbens Minimatrikel
Svenska Trycket mars 2011
SCHWEIZISKA NÖDNUMMER:
144 Ambulans, Första hjälpen
117 Polis
118 Brandkår
1414 Rega (Räddningstjänst bergen)
1415 Air-Glacier
Öppen förskola på Svenska Skolan i Genève!
Vi har glädjen av att bjuda in till öppen förskola vid fyra tillfällen under våren.
Vi välkomnar barn i åldern 0-3 år. En utav våra förskollärare, Susanne Nilsson,
kommer att organisera aktiviteter såsom sång, sagor, fri lek och pyssel.
Vår öppna förskola är gratis.
SVERIGES AMBASSAD BERN
Schwedische Botschaft
Bundesgasse 26
3011 Bern
Tel: +41-31-328 70 00 / +41-31-328 70 00
Fax:+41-31-328 70 01
E-post:[email protected]
Ambassadör: Per Thöresson
Besökstid för allmänna ärenden:
måndag till fredag 09.30-11.30 samt
onsdag 14.00-16.00.
Kontorstid:
måndag till fredag 08.30-12.30
och 13.30-17.00.
Telefontid allmänna frågor:
måndag till fredag 08.30-12.30
och 13.30-17.00.
OBS! Andra telefon- och besökstider gäller för
passärenden. Kontakta Ambassaden för information.
Följande dagar och tider gäller:
Måndag 7 mars kl. 09.30-11.00 (anmälan senast 1 mars)
Torsdag 24 mars kl. 09.30-11.00 (anmälan senast 21 mars)
Måndag 4 april kl. 09.30-11.00 (anmälan senast 29 mars)
Torsdag 14 april kl. 09.30-11.00 (anmälan senast 11 april)
Anmälan görs till rektor Guri Sörli.
[email protected] alt. 022-782 65 00
Varmt välkomna till Svenska Skolan i Genève!
www.svenskaskolan.ch
Präst i Lausanne, Genève och Bern
Kyrkoherde Per Harling
Tel privat 021 601 27 35 /021 601 27 35 / 079 342 28 11
[email protected]
Expedition
Eglise Suédoise
Av de Cour 32, 1007 Lausanne
Tel 021 616 65 44 / 021 616 65 44
Fax 021 616 65 66 / [email protected]
Öppettider Tisdag och onsdag 9-11 Torsdag 9-11 och 14-16
SVERIGES KONSULAT
Ring gärna före planerat besök
Konsulatet i Genève
Adress : 80-84 rue du Rhône 1204 Genève, 8ème
étage
Öppettider:
måndag t o m torsdag kl 10.00-12.00 samt onsdagar
även 14.00-16.00
Tel: 022 718 80 97/Fax: 022 718 80 98
E-mail
: [email protected]
Konsul: Torbjörn Törnqvist
Ansvarig för löpande ärenden: Anna Rönneskog
Konsulatet i Lausanne
med distrikt omfattande kantonerna Vaud, Valais,
Neuchâtel och Fribourg
Besöksadress : 2, avenue de Montbenon (ingång från
Ch des Charmettes)
Öppettider: måndag t o m fredag kl 10.00-12.00
Tel: 021 351 13 00/ Fax : 021 351 13 01
E-mail: [email protected]
Postadress: CP 5696, 1002 Lausanne
Generalkonsul: Per Edholm
Ansvarig för löpande ärenden: Ulla Oscarsson
För brådskande ärenden vänligen kontakta
Ambassaden i Bern tel: 031 328 70 00
För löpande uppdateringar av våra öppettider,
besök www.swedenabroad.com/bern under snabblänk
”Sveriges konsulat i Schweiz och Liechtenstein”.
Svenska Skolan
Svenska Skolföreningen i Genève
2 bis, rue de la Prulay
CH-1217 Meyrin
Tel +41 (0)22-782 65 00 / +41 (0)22-782 65 00
Fax +41 (0)22-785 65 30
E-mail:
[email protected] (Guri Sörli, Rektor)
[email protected]
SWEA Genève
Ordförande Eva Törnqvist. www.swea.org/geneve/
Föreningen Svenskar i Världen
Föreningens schweiziska ombud finns listade på:
http://www.sviv.se/index.php/country/page/action/
ombud/
48
49
Hej,
Svenska Klubben
Svenska Klubben Fakta
Svenska Klubbens Verksamhet
Svenska Klubben verkar för sammanhållningen mellan svenskar bosatta runt Lac Léman
samt för bevarandet av intresset för Sverige och svenska traditioner. Alla som känner
samhörighet med Sverige är välkomna som
medlemmar. Klubben är helt opolitisk. Klubben har idag ca 1000 medlemmar.
Medlemskap
Medlemsavgifter per år:
Familj: 100 CHF Enskild medlem: 60 CHF
Studerande & ungdom under 25 år: 25 CHF
Ansök om medlemskap genom att betala in
medlemsavgiften samt skriva till klubbens
postadress nedan eller maila till
[email protected]
Postadress:
Svenska Klubben Lausanne - Genève
CP 522 1001 Lausanne
Postgiro 10-23693-6
Bankkonto BCG 3216.22.14
Hemsida:
www.svenska-klubben.ch
Generell mail:
[email protected]
Telefon: I mån av möjlighet svarar styrelsen på sina privata telefonnummer.
Svenska Klubbens Styrelse (kontaktas via [email protected])
Fia Lindberg
Ordförande Redaktionsråd, Programrådet.
[email protected]
Fredrik Ståhle
Programansvarig &
Vice ordförande
[email protected]
079 - 239 60 81
Alexander Elmér
Medlems-, annons
och sponsoransvarig
076 - 347 73 66
[email protected]
Anders Wesslau
Webmaster
[email protected]
Emelie Lennartsson
(tillförordnad)
Ekonomiansvarig
lennartsson_42@
hotmail.com
Claes Berglund
Programrådet
[email protected]
Victoria Löfvenmark
Redaktör Svenska Trycket, Redaktionsråd
[email protected]
Telefon 022 - 788 19 52
Johan Bogren
Sekreterare
Redaktionsråd
Redaktör e-meddelandet.
[email protected]
hos oss i VERBIER har vi SNÖ
Köp en snögaranti!
3 nyproducerade lyxlägenheter av högsta
standard finns till salu, belägna mitt i Verbiers nya
hjärta ”Les Trois Rocs” alldeles bredvid Medranliften. Missa inte detta unika tillfälle!
*B- eller C-tillstånd eller CH-medborgarskap krävs
Annonsering
För information om annonsering vänligen
kontakta [email protected]
eller besök www.svenska-klubben.ch
Övriga återkommande medarbetare
Claës Ankarcrona
skriver i Svenska Trycket om ekonomi och
det svenska språket.
Per Harling, Kyrkoherde i Genève och
Lausanne, skriver i
Svenska Trycket om
religion och filosofi.
Anette Zandhoff
arrangerar golf och
rapporterar i Svenska
Trycket.
[email protected]
Eva Ahlström anordnar bridge & rapporterar i Svenska
Trycket från träffarna.
0033 450 20 07 59
Ulrika Scheffer Lequet
ställer samman
barnsidorna i Svenska
Trycket.
[email protected]
Ulla Ringblom är
Svenska Klubbens
regionsansvariga i
Lausanne.
[email protected]
Annika Månsson
Medlem Redaktionsrådet och skriver för
Svenska Trycket
[email protected]
Daria Tolstoy
Biz-klubben
079-833 23 50
[email protected]
Smaranda Jaun
Medlem Programråd
smaranda.jaun@gmail.
com
50
2 eller 3 sovrum med stort living, fantastisk utsikt
och all komfort man kan önska.
MT FORT : 14.02.2011 : 15.34
För mer information, kontakta: Les Trois Rocs • Rue de Médran 6
1936 Verbier • Telefon: +41 (0) 27 771 69 10
email: [email protected] •
www.lestroisrocs.com
g.com
Martin Carey, Private Banker
Se till att ha en duktig rådgivare
som har tillgång till många
specialister
5
#&4
dan
V
GJORTôA
KELSEô
NDERS‘ NGCOM
NGIGôU
ANKI
5AVHE Y0RIVATE"
-
ing
Bank
ivate
på Pr &VSPQB
J
n
udie vo *
ige St
häng nking.com
Unab
vateBa
MyPri
E
Förmögenhetsrådgivning, när den är som E
allt som kan påverka din personliga förmöSTinkluderar
Bbäst,
k
tban de tekniska systemen för att kunna ge dig den bästa
genhet, nu och i framtiden. Vi har kompetensen
Privauropoch
a
servicen som finns att få. Och framförallt in–Egenom att vara en stor bank har vi möjlighet att erbjuda dig
de bästa specialisterna. En personlig rådgivare, många specialister – gör det möjligt.
Besök oss på www.nordea.ch eller ring +41 44 421 42 42 så bokar vi ett
möte.
NOR
:
tkimus
on tu
om*
umat
king.c
Riipp
an
vateB
MyPri
S
PYkAsityRispAankkai
pass
Euroo
*Ytterligare information om studien kan erhållas via www.myprivatebanking.com/category/research
Nordea Bank S. A. är en del av Nordea Bank AB, den ledande finanskoncernen i Norden och Baltikum. Lokala bestämmelser
kan 52
förbjuda försäljning av vissa produkter och tjänster till privatpersoner bosatta i vissa länder. Publicerad av Nordea Bank S.A.,
Luxemburg: Tlf. +352 43 88 77 77 Zürich: Tlf. +41 44 421 42 42 www.nordeaprivatebanking.com