Transcript Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete - Psykisk O

Förutsättningar och utmaningar
i elevhälsans arbete
Psykisk Ohälsa Mässan 31 januari 2013
Åsa Backlund
Institutionen för socialt arbete Stockholm
[email protected]
Upplägg
•  Skola som risk eller skydd.
•  Skola och psykisk ohälsa.
•  Elevhälsans resurser, organisering och praktik.
•  Skolan som preventiv aktör - utmaningar och
möjligheter för elevhälsan
2013-01-31
Åsa Backlund
Skola som risk eller skydd
•  Barn med låga betyg i grundskolan är att betrakta som
en riskgrupp för framtida sociala och psykiska problem,
detta oavsett socioekonomisk uppväxtbakgrund.
•  Att lyckas i skolan utgör å andra sidan en stark
skyddsfaktor när det gäller framtida svårigheter. Detta
gäller särskilt för barn i utsatta livssituationer.
•  Skolrelaterade problem och social utsatthet hänger ofta
samman och kan också förstärka varandra.
2013-01-31
Åsa Backlund
Skola och psykisk ohälsa
-  Andelen skolbarn som uppger att de har symptom på
psykisk ohälsa har ökat sedan 80-talet, framförallt bland
flickor i högstadiet .
-  Huvuddelen av den långvariga psykiska ohälsan debuterar
under barn- och ungdomsåren .
-  Skolrelaterade faktorer har betydelse för barns psykiska
hälsa. Skolprestation och psykisk ohälsa är ömsesidigt
påverkande faktorer.
-  Samband mellan relation till lärare och hälsa är särskilt
starka för barn med sämre socioekonomisk situation.
-  Barn i utsatta livssituationer har oftare allvarlig psykisk
ohälsa och har i lägre grad tillit till vuxna i skolan.
2013-01-31
Åsa Backlund
Få preventiva program har
vetenskapligt stöd
•  ”Om verksamheterna beslutar att införa nya program
bör de väljas från den lilla grupp som har vetenskapligt
stöd för effekt i internationella studier. Det är också
rimligt att verksamheterna i högre grad än idag
överväger om det finns strukturella alternativ till
program. Några exempel är en ökad satsning på
förskola och skola och en ökad tillgänglighet till
vård och stöd för de barn och ungdomar som
behöver det” (SBU 2010, s.28)
2013-01-31
Åsa Backlund
Elevhälsan - definition och
uppdrag
•  Består av ”medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser”
•  Ska främst vara förebyggande och
hälsofrämjande och stödja eleverna i deras
utveckling mot utbildningens mål.
•  Stor tonvikt på att skapa miljöer som främjar
hälsa, utveckling och lärande.
2013-01-31
Åsa Backlund
Elevhälsans resurser –
åt var och en efter behov?
•  Kraftigt varierande elevhälsoresurser, i regel
fokuserade till grundskolans senare år.
•  Fördelas i liten utsträckning utifrån
socioekonomiska faktorer av betydelse för
skolresultat.
•  Medicinska och pedagogiska resurser
dominerar.
2013-01-31
Åsa Backlund
Trend: Centrala resursenheter
•  Stärker på olika sätt elevhälsans
professioner…
•  …men kan också inverka styrande på dessa
•  Mer fristående ställning till enskild skola…
•  …men risk för bristande legitimitet att arbeta
med skolan som organisation…
•  …och mindre tid för elevkontakter
•  Lite kunskap om betydelse för det stöd
eleverna får!
2013-01-31
Åsa Backlund
Hur används resurserna?
Skolsköterskan: ”Institutionaliserad” resurs,
tillgänglighet för eleverna central.
Hälsokontroller dominerande uppgift. Lite
utrymme för arbetsmiljöfrågor.
Kurator: ”Vaga konturer”. Probleminitierade
elevsamtal samt samordning centrala uppgifter.
Fokus äldre elever.
Psykolog: Utredningar dominerar arbetet. Sällan
samtalskontakter. Fokus yngre elever. Ofta
extern resurs.
2013-01-31
Åsa Backlund
Forskning om särskilt stöd i
skolan tyder på…
•  Individualisering och segregering – på oklara
grunder
•  Segregerande lösningar ökar sedan 90-talet
•  Många elever får särskilt stöd någon gång i
livet, men alla som bedöms behöva det får det
inte.
•  ”Icke störande” elever får stöd i mindre
utsträckning och ”störande” elever får oftare
inadekvat stöd.
2013-01-31
Åsa Backlund
Arenor för ”problemprat” och
beslut i elevvårdsfrågor
• 
• 
• 
• 
Arbetslag
Elevhälsoteam
Elevvårdskonferens (borttaget i ny Skollag)
(Externa resursenheter)
2013-01-31
Åsa Backlund
Elevhälsoteamet (EHT)
• 
• 
• 
• 
En ”organsation i organisationen”
EHT som konsulter
EHT som byråkrati
EHT som ”grindvakter” för normaliteten
2013-01-31
Åsa Backlund
… de där barnen som inte passar ska jag hjälpa till att få
bort. Det är i all välmening. De tycker synd om barnet, att
det mår dåligt här. Och jag vill försöka få dem att förstå
att det finns ingen annanstans där det skulle vara bättre
för det här barnet. Det är här vi måste jobba med det. De
kan bli oerhört kränkta och tycker att de ska vara
terapeuter och sådär, men det är inte så jag menar. Men
skolan är för alla. Och när vi inte är överens om den
grundsynen då får vi stora problem att samarbeta.
(Ur intervju med psykolog, Backlund 2007)
2013-01-31
Åsa Backlund
Elevhälsoteamets möten
•  Bristande problemanalyser
•  Vaga kategoriseringar
•  Individrelaterade förklaringsmodeller och
åtgärder
•  Konsensus
•  Sällan utvärdering av tidigare åtgärder
•  Dokumentation liten betydelse
2013-01-31
Åsa Backlund
Skolan som preventiv aktör – utmaningar
och möjligheter för elevhälsan
•  Att ge alla barn, i synnerhet barn i utsatta livssituationer, en
grundläggande utbildning och positiva skolerfarenheter!
•  Kontinuerligt utvecklingsarbete utifrån forskning och systematiserad
kunskap om lokala förutsättningar. Lyfta arbetet från individnivån!
•  Se barns relationer till vuxna i skolan bör som en nyckelfaktor både i
det pedagogiska och i det hälsofrämjande arbetet i skolan.
•  Förtydliga vad arbetet med utbildingens sociala och hälsofrämjande
mål innebär, samt hur olika yrkesgrupper i skolan kan bidra i detta
arbete.
•  Skapa tydliga strukturer för samverkan för förebyggande arbete.
•  Se barn som kompetenta med viktig kunskap om sin situation!
2013-01-31 Åsa Backlund
Referenser
Backlund, Å. (2007) Elevvård i grundskolan. Resurser, organisering och praktik.
Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete
Bremberg, S. (2004). Elevhälsa: teori och praktik . 2., [helt omarb.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Kostenius, C. (2008). Giving voice and space to children in health promotion. Luleå :
Luleå tekniska univ.
Föreningen Psykisk hälsa (2011). Förskolan, skolan och den psykiska hälsan. Psykisk
hälsa, specialnummer 3-4, 2011.
Guvå, G. (2010). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik.
(Fograpport nr 65 2009.) Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Hattie, J.C. (2009) Visible learning: A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to
Achivement. London & New York: Routledge
Henriksson, C. (2009) Klassrumsflyktingar. Pedagogiska situationer och situationer i
/
klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Referenser, forts
Hjörne, E. & Säljö, R. (2008) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om
normalitet i den svenska grundskolan. Stockholm: Norsteds Akademiska Förlag.
Isaksson, Joakim (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: om skolans
insatser för elever i behov av särskilt stöd . Umeå : Umeå universitet.
Lagerlöf, H. (2012) Samhällsvård och välfärdsresurser. En studie av skolgång, fritid och
kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner. Stockholm: Stockholms
universitet, Institutionen för socialt arbete.
Olsson, E. (2009) The Role of Relations: Do Disadvantaged Adolescents Benefit More
from High-Quality Social Relations? Acta Sociologica, Volym 52 Häfte 3, s.263-286
Socialstyrelsen (2010) Att mäta kvalitet i skolhälsovårdens/elevhälsans arbete med
psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen
Skolinspektionen (2011) Mottagandet i särskolan under lupp. Granskning av
handläggning, utredning och information i 58 kommuner. Stockholm: Skolinspektionen.
.
Referenser, forts.
Socialstyrelsen & CHESS (2012) Skolans betydelse för barn och ungas psykiska hälsa
… Stockholm: Socialstyrelsen
Skolverket ( 2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes.
Spånberger Weitz, Y. (2011) Ungas erfarenhet av skola, samhällsvård och
vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser. Stockholm: Stockholms universitet.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2010) Program för att förebygga
psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt.
Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A. (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för
ogynnsam utveckling hos barn. I Socialstyrelsen Social rapport 2010. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Westling Allodi, M. (2010) Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en
kunskapsöversikt. SOU 2010:79
/ Namn Namn, Institution eller liknande