Transcript Reform - Republikanska föreningen

Reform01
Republikanska Föreningens MEDLEMSTIDNING
nummer
Hösten 2011
2 /// INNEHÅLLREFORM Nr 1
I DETTA NUMMER
Vår syN på saken
3
Ledare
4
Ordförande har Ordet
NU
5Republikansk förening vid kunglig akademi för konst
7Björn af Kleen om kunglig familjeproblematik
10
2010: Början till slutet för monarkin
12Republikansk mobilisering i London
14
Utredning: Efter monarkin
MEDLEMsINFO
17Republikansk förening bildad i Norge
18
Ny generalsekreterare i RepF/Lokalavdelningarna
19Kongress och seminarier 12 november
ledareNOVEMBER ///3
Hög
tid
för
Reform
/// Republikanska föreningen knyter med denna
tidnings namn, Reform, an till en bortglömd historisk
tradition av republikanism där kungaväldet utgjorde
måltavlan för demokratiska strävanden. Reform betyder omdaning, förbättring och förändring till ett nytt
och bättre tillstånd. Ordet syftar på en samhällelig
förändring som förbereds noga och genomförs fridfullt och i lugnt tempo.
Alltsedan de amerikanska och franska revolutioner-
na mot slutet av 1700-talet hängde kraven på demokrati samman med krav på republik. I Sverige utgjorde reform från 1840-talet ett politiskt nyckelbegrepp
för en bred ideologisk flora från liberaler till socialister som kämpade för en demokratisk republik. Denna
kamp kulminerade med rösträttsreformerna under
1900-talets första decennier, då medborgarskap blev
oavhängigt klass och kön. Ändå uppnådde man, som
vi vet, inte republik.
Idag, år 2011, är stödet för både kungahuset och
monarkin lägre än någonsin. Några bedömare har
menat att den förestående födseln av en svensk tronarvinge kommer att bryta denna nedåtgående trend.
Vi republikaner har
tiden och demokratin
på vår sida.
Som tur är vet vi i Republikanska
föreningen av erfarenhet att detta
inte stämmer. För liksom var fallet vid Victoria Bernadottes bröllop
förra året kommer ståhejet kring
graviditet och födsel att väcka republikanen i många människor. Det
hela blottar det bisarra faktum att
en förvisso glädjande men avgjort
privat angelägenhet som en graviditet enligt nuvarande ordning också
innebär en framtida tillsättning av
landets högsta ämbete. Och att det
barn som förhoppningsvis föds i
mars automatiskt förutsätts vara
lämplig som statschef.
Vi republikaner har tiden och
demokratin på vår sida. När nu
undersökning på undersökning
bekräftar att stödet för monarkin
minskar, och medierna inte längre
behandlar hovet med silkesvantar,
kan en reform ligga närmare i tiden
än vi anar.
Helena Tolvhed
Lars Jonsson
Redaktörer
4 /// OrdetoRDFÖRandeN
Republika
ner!
/// I vår ambition och strävan att fördjupa demokratin genom att för-
ändra statsskicket i Sverige och införa republik, tar vi nu nya tag.
Tidningen Reform kommer här med sitt första nummer, vilket innebär
ökad spridning av vårt budskap. Jag känner stor glädje och stolthet
över detta!
Republikanska föreningens styrelse har också utsett Magnus
Simonsson, tidigare pressekreterare hos EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP), till ny generalsekreterare. Han efterträder
Mona Abou-Jeib Broshammar, föreningens första generalsekreterare,
som gått vidare till nya uppdrag.
Magnus Simonsson var med och grundade Republikanska föreningen
år 1997 och har sedan dess varit ideellt engagerad i föreningen. Från
sitt yrkesarbete inom Folkpartiet har han erfarenhet av att utveckla
organisation, verksamhet och skapa publicitet. Både hans kunskap om
föreningen och hans professionella kvalifikationer kommer att göra
stor nytta i vår snabbt växande rörelse.
Nya medlemmar strömmar till Republikanska föreningen, vars medlemsantal under de tre senaste åren har mer än tredubblats. Stödet
för republik har också ökat markant bland svenska medborgare under
senare tid. Utan tvekan är vi på rätt väg mot vårt mål att införa republik i Sverige.
Föreningen tog i våras initiativ till en utredning om Sveriges framtida statsskick, vars resultat kommer att presenteras under hösten.
Utredningen är ett viktigt verktyg i vår strävan mot en statskicksreform som gör Sverige till en demokrati fullt ut. Dels för att vi har ett
ansvar för att lyfta debatten om ett avskaffande bortom skandaler och
personer, men också för att det ska finnas lösningar och förslag till
hands när ridån väl går ner.
Nu fortsätter vi framåt med full fart, för endast med hårt och engage-
rat arbete kan vi i närtid uppfylla allas vårt mål, republiken Sverige.
Tack för ditt engagemang!
Peter Althin
REPUBLIKANSKA
FÖRENINGEN
Reform är Republikanska föreningens medlemstidning och distribueras till RepF:s medlemmar.
Medlemskap i RepF kostar 200
kronor för år 2011.
www.repf.se/bli-medlem
ADRESS
Reform
Republikanska föreningen
Karlbergsvägen 86B, 4 tr
113 35 Stockholm
tel 0768-71 77 22
e-post [email protected]
REDAKTION
Helena Tolvhed, redaktör
Lars Jonsson, redaktör
Magnus Simonsson, ansvarig
utgivare
LAYOUT OCH FORM
Fikon Design AB
TRYCK
Tryckfolket AB
UPPLAGA
9000 ex
OMSLAG
Ainur Elmgren
Eftertryck endast med redaktionens tillstånd. Redaktionen
ansvarar inte för ej beställt
material.
Åsikter som framförs i Reform
av utomstående skribenter
behöver inte nödvändigtvis
överensstämma med redaktionens eller RepF:s.
Reform tar gärna emot material
till nästa nummer, som utkommer
under våren 2012 och har temat
Att födas till monark.
I första hand är vi intresserade av
krönikor och essäer. Vid intresse,
skicka ett mejl till: [email protected]
ISSN: 2000-9526
”Endast med hårt och engagerat arbete kan vi nå vårt mål, republiken Sverige.”
PÅ GÅNG /// 5
Republikansk förening
vid kunglig akademi
för konst
I maj bildade ledamöter i
Kungliga Akademien för de
Fria Konsterna en republikansk
förening. Gruppen ska
verka för ett avskaffande av
monarkin och tydliggöra hur
akademien ska fortleva efter
att detta har skett. Att en
institution med koppling till
kungahuset gör ett sådant
ställningstagande är helt nytt
och unikt.
/// Den nybildade föreningen är fristående från
konstakademien, men är avsedd endast för dess
ledamöter. Akademien består av framträdande
personer inom kultur och konst. Ett flertal akademiledamöter anslöt sig omgående till föreningen,
som hoppas att ytterligare ett stort antal ledamöter kommer att ansluta sig och därmed tydliggöra
att många ledamöter i Konstakademien anser att
Sverige bör vara en republik.
– Föreningens uppfattning är att Sverige i det 21
århundradet inte skall ha ärftlig monarki som statsskick. Sverige skall i stället vara republik där statschefen tillsätts genom demokratisk val, säger Jöran
Lindvall, en av grundarna till föreningen.
I dag eftersträvar Konstakademien att förnya sin
verksamhet. Det faktum att Akademien har gamla
och delvis kungliga anor, allt sedan starten 1735, får
enligt initiativtagarna inte hindra den från att i vår
tid tydligt stå fri från överhet vare sig den är kunglig eller politisk.
– Gruppen skall verka för att Sverige avskaffar den ärftliga monarkin som statsskick och
i demokratisk anda inför republik.
Föreningen skall också tydliggöra hur
Konstakademien som en fri och oberoende organisation kan fortleva och aktivt
verka också sedan Sverige avskaffat den
ärftliga monarkin och infört republik,
säger Jöran Lindvall.
Republikanska föreningen har välkomnat initiativet, och även om det i
första hand rör sig om en symbolisk
handling från ledamöterna bedömerföreningen att detta har stor betydelse.
Förhoppningen är nu att fler betydande samhällsinstitutioner och enskilda
aktörer tar denna typ av initiativ och att
detta bidrar till att skapa ett tryck i frågan. Republikanska föreningen kommer
under hösten att ta initiativ till samarbete med den första republikanska organisationen inom de kungliga akademierna.
Av Lars Jonsson
6/// kungligotrivseL
kungligotrivseL ///7
Familjeproblematik
)
Inför sin 25-årsdag får kronprinsessan
Victoria frågan hur hon minns sin barndom.
)
AV Björn af Kleen
/// Svaret är överraskande
vemodigt. Av svekkaraktär.
Mamma och pappa var frånvarande. De kom och gick.
"Egentligen är det först nu
jag förstår … hur det faktum
att mamma och pappa hela
tiden arbetade så mycket har
påverkat oss", säger Victoria
till Alice Bah i intervjuboken
"Victoria, Victoria!".
I maj 1979 föds Carl Philip. Det var en
"tråkig tid" för Victoria. "Mamma satt
för det mesta i halvmörker i en fåtölj
i sitt rum och ingen fick störa henne",
säger hon till Herman Lindqvist i boken
"Victoria - Prinsessa i tiden". När föräldrarna väl lade sig i äldsta dotterns liv var
man stränga och auktoritära. Kungen
hade till exempel begränsad förståelse för
sjukdagar: "Varför är Victoria hemma?
Varför är hon inte i skolan? Är hon sjuk?!
Hon är inte sjuk! Hon står ju upp!".
Victoria härmar sin pappa för Alice Bah. För dokumentärfilmaren Gregor Nowinski berättar kronprinsessan att hennes barndomssyn på föräldrarna
präglades av "respekt och en längtan efter att bli
sedd".
På många sätt har den nya generationen europe-
iska monarker närmat sig den breda allmänheten.
Deras vardagliga preferenser i fråga om musik,
mode och mat tycks inte skilja sig radikalt från
mittfårans. Men när Victoria berättar om sina
föräldrar förflyttas man bakåt i tiden. Ställd mot
samtidens milda och närvarande föräldraideal får
den nuvarande svenska kungen drag av fullfjädrad
patriark. Man anar att distansen och frånvaron har
haft avgörande betydelse för Victorias livsval.
Inför äktenskapet med Daniel Westling kunde
man överallt ta del av berättelser om den blivande prinsens enkla bakgrund, på samma sätt
som mediekonsumenter denna vår informerades
om Kate Middletons uppväxt – som inte är fullt
lika alldaglig som Daniels, men heller inte särskilt
kunglig eller aristokratisk. Två klassresor: Daniel
den strävsamma entreprenören; Kate den begåvade
8 /// kungligotrivseL
studenten som avancerat genom att röra sig i rätt sociala
sammanhang (privatskolan Marlborough, universitet St.
Andrews). I denna berättelse är den kungliga personen en
konstant.
Men jag undrar om det inte lika gärna kan vara tvärtom: att den kungliga parten företagit sig en klassresa.
Daniel Westling och Kate Middleton erövrar visserligen
kunglig titel och vapensköld men det är Victoria och
William som gör den stora vinsten: de får varsin familj.
Ett gripande inslag i Johan T Lindwalls bok om Victoria
är kronprinsessans vänskap med svärmodern Eva
Westling. De tar långa promenader, Victoria ska ha sökt
tröst hos Eva under de uppslitande grälen med kungen
om framtiden med Daniel. Av Olle Westling – han som
höll det mest faderliga talet under bröllopsfesten – har
Victoria och Daniel fått fri tillgång familjens sommarstuga i Acktjära söder om Bollnäs, ett enplanshus i skuggan
av de elva kungliga slotten.
– Daniels föräldrar och hela familjen är oerhört varm
och sympatisk, säger Victoria. En fin familj, verkligen
svensk trygg familj. De var otroligt fina mot mig och
öppnade sina armar. Jag kände frihet och trygghet hos
dem. För mig och Daniel betyder det oerhört mycket att
komma upp och besöka dem.
Det finns en värme i Victorias beskrivning av svärföräldrarna som aldrig förekommer i minnena av de biologiska föräldrarna. Victoria har fått en fosterfamilj, låter
det som.
Också från England kommer förvånade anekdoter om
närheten mellan prins William och Kate Middletons
föräldrar, som gjort sig förmögna genom att sälja par-
tyattiraljer på posterorder. I Vanity Fairreportaget "Meet the parents" i april
hävdar reportern att William "adores"
Kates föräldrar, att han kallar Michael
Middleton för "Mike" eller till och med
"pappa", vilket ska irritera hans riktiga
pappa, prins Charles. Kates mamma
Carole är i sin tur så förtjust att hon har
William som bakgrundsbild på sin mobiltelefon. William åker på skidsemester
med svärdföräldrarna i Frankrike och till
Mustique off season när priserna är lägre.
Han trivs i den sammanhållna familjen
och garvar åt den ogarderade humorn
– särskilt uppskattar han när svärföräldrarna imiterar flygvärdinnor, det vill
säga sina gamla jag (Carole var flygvärdinna, Michael inspekterade planen innan
avfärd.) Prinsen sover över i Kates flickrum och Carole håller sig alltid med hans
favoritvin.
Är detta viktigt? Jag tror det. Slaget om de
europeiska monarkiernas framtid lär inte
utkämpas mellan regering och kungahus.
Inget parti driver frågan tillräckligt hårt.
Statsskickets vara eller icke vara blir en
fråga som avgörs i de respektive kungafamiljerna.
Så är även fallet i den svenska adeln.
Idag finns inget yttre politiskt hot mot de
lantadliga familjer som jag intervjuade
för reportageboken "Jorden de ärvde".
kungligotrivseL///9
De var otroligt fina mot mig och öppnade sina
armar. Jag kände frihet och trygghet hos dem.
För mig och Daniel betyder det oerhört mycket
att komma upp och besöka dem.
///
Äganderätten är inte hotad för stora markägare. Inga kommunalpolitiker lär expropiera värdefull natur för att resa höghus
som man gjorde på 50-talet. Arvsskatten
är borttagen, liksom förmögenhetsskatten. Adelns kulturella och sociala status
är också högre än på länge; det råder en
medial kult av gammeldags herrskapslivstil. Det är inne med slitna oljerockar,
förnäma gummistövlar och tv-serier om
brittiska godsägare. Urbana par ägnar helgen åt herrgårdsturism med småblommiga
sovrum, scones och tunga rödviner.
kring jakt och naturliv.
I den bemärkelsen är Victoria och
Williams flirtande med svärföräldrarna
kanske mer laddat än vad det först kan
verka – mer än en gullig berättelse om
umgänge över klassgränserna. Det är svårt
att inte tolka närmandet som ansatser
till flyktförsök. Som Christoper Hitchens
nyligen skrev till Kate Middleton i nättidningen Slate (18/4 2011): "If you really love
him, honey, get him out of there, and yourself too". Av Vanity Fair att döma verkar
hon vara på god väg.
I den mån det finns ett hot mot dessa
familjers ekonomiska och sociala elitstatus kommer det inifrån, i en oförståelse
eller aktiv aversion mot familjetraditionen. Kärnan i adliga och kungliga familjer
är respekt för arvet. Den avgörande frågan är hur man ska baxa förmögenheten
eller kronan in i nästa generation utan att
familjen imploderar i känslor av konkurrens och orättvisa. Patriarken måste förmå
hålla ihop familjen, hjärntvätta sina barn
i aristokratisk pliktkänsla. Ofta har denna
hjärntvätt tagit sig uttryck i en begränsning av barns sociala miljö. De får växa
upp på en herrgård bland gamla släktingar
och personal, de skickas till privatinternat
som Lundsberg eller Sigtuna där de omges
av likasinnade och invaggas i en respekt för
historien. De umgås i snäva sammanhang,
Man kan också fråga sig vad det inne-
bär för bilden av monarkin i en samtid
där hovets huvudsakliga funktion är att
spela rollen av representativ familj, där
slottet är symbol för en sammanhållen
familj. Kungaboken, som avslöjade monarken som gubbsjukt partyproffs, skakade
om opinionssiffrorna. En ny generation
monarker söker fosterföräldrar utanför
den klass man fötts in i. Kan en vantrivsel i
kulturen ageras ut mycket tydligare?
10 /// HÄNT2010
början
till
slutet
för
monarkin
Av Helena Tolvhed
2010 var året då Victoria Bernadottes bröllop
fick många att reflektera över den ärftliga
monarkin som institution. Allt fler tog ställning
för ett mer demokratiskt svenskt statsskick.
Opinionsmätningar visade på sjunkande stöd,
och dagstidningarnas granskning av kungahuset och monarkin blev under året allt mer
kritisk.
I april 2010 presenterades SOMinstitutets mätning som visade
på ett sjunkande stöd för monarkin. Andelen som sade sig vilja
behålla monarkin hade minskat från 68 till 56
procent på bara sex år. Två opinionsundersökningar gjorda på uppdrag av Republikanska
föreningen under 2010 bekräftade denna tendens.
Den offentliga diskussionen om statsskicket fick under våren bränsle genom
debattboken Ja. Monarkins bästa tid är nu/
Nej. Monarkin har aldrig varit farligare än nu
av Per Svensson och PJ Anders Linder. I artikeln Nätverkskungen i nyhetsmagasinet Fokus
förklarades såväl politikers passivitet som
näringslivets kungavänlighet vara konsekvenser av ett ömsesidigt berikande ryggkliande.
Men det var framförallt bröllopet mel-
lan Victoria Bernadotte och Daniel Westling i juni
2010 som väckte republikanen i många människor.
Republikanska föreningens medlemstal ökade starkt
under veckorna kring bröllopet. Ju mer strålkastarljuset riktades mot kungahuset, desto tydligare framstod
institutionens otidsenlighet.
I den massiva mediebevakningen av bröllopet kom
även de mest försiktiga förhoppningar om sans och
balans på skam. Medierna lånade sig åt just det som
monarkin och hovet är beroende av för att legitimera
sin existens: sentimentalitet, nostalgisk nationalism
och vaga hänvisningar till tradition och historia. Som
mediekonsumenter förutsattes vi vilja begapa denna
”finare” sorts människor, deras titlar, kläder, smycken
och medaljer och de platser till vilka en exklusivt
utvald skara har tillträde.
Då boken Den motvillige monarken
utkom i november utbröt en mediestorm. Frågor kring demokrati och yttrandefrihet aktualiserades kring boken,
först genom Sveriges Radios omedelbara beslut att
stänga av en av bokens författare. Journalister vittnade om hur hovet särbehandlas av svenska medieinstitutioner i syfte att bibehålla goda relationer.
Jan Scherman, VD för TV4, bekräftade bilden i
Aftonbladet i december, och berättade om de påtryckningar han utsatts för med anledning av Kalla faktas
hänt2010 ///11
granskning av Walther Sommerlaths
samröre med nazister. Han skrev:
”Maktkotterier och informella vänskapsgrupper som sluter sig samman till
försvar av privilegier, och som motarbetar en fri och öppen debatt, är ett hot
mot demokratin.”
Det restes under 2010 ett
antal juridiska och etiska
frågetecken kring hovets
förehavanden
och utbredda kontaktnät.
Det handlade om mutanklagelser kring bröllopsgåvor
och om att kungen under
statsbesök hade verkat för
att gynna sin egen privata
aktieportfölj. Carl-Gustav
Bernadottes personliga
vän Meta Bergqvist utsågs
av SVT till projektledare
för programmet Året med
kungafamiljen, vilket åsidosatte Public serviceregelverket om opartiskhet och saklighet.
2010 inleddes med en mediebevakning som påminde mer om en hyllningskör, men sammantaget kan konstateras
att medierna under året övergick till
att framföra kritik mot kungahuset i en
omfattning som inte gjorts tidigare. Det
är en tendens som hållit i sig under 2011.
Att gränserna för vad journalister och
författare vågar skriva om kungahuset
flyttats fram lovar gott inför framtiden.
Tyvärr tvingas vi konstatera att denna
republikanska opinion än så länge inte
motsvarats av diskussioner i Sveriges
riksdag. En ansvarsfull inställning för svenska politiker
vore att behandla statsskicket som en politisk fråga värd
att belysa och ta ställning till. Men historien visar att
många tidigare samhälleliga spelregler i eftervärldens
ljus betraktas som förlegade, orättvisa och felaktiga. För
drygt 100 år sedan ansågs rasskillnader och rashierarkier
vara av naturen givna. Det är bara nittio år sedan som
svenska kvinnor slutligen fick rösträtt, och under senare
decennier har HBT-rörelsen bedrivit en rättighetskamp.
Den svenska monarkin må framstå som jämförelsevis
harmlös, men likheter finns i principargumenten: att
institutionaliserad ojämlikhet är fel, och att människor
inte ska sorteras och placeras i ”naturliga” hierarkier
på grundval av biologi och
sexualitet.
///Att Sveriges
statsöverhuvud
alltjämt tillsätts på
basis av förlegade
blodsprinciper
är ovärdigt för en
modern demokrati.
Att Sveriges statsöverhuvud alltjämt tillsätts på basis
av förlegade blodsprinciper
är ovärdigt för en modern
demokrati. För visionären
är det självklart att framtiden bär med sig den reform som skulle medföra politisk,
sexuell och religiös frihet för släkten Bernadotte, och ett
statsskick som anstår en demokrati. Under 2010 togs
flera viktiga steg i riktning mot den visionen.
Det är alltså uppenbart att
tilldragelser i kungahuset
Republikansk mobilisering
gör att människor börjar
vid kronprinsens
bröllop
reflektera
kring det faktum
i London
att vissa människor anses
vara finare än andra
12 /// omvärldLONDON
Av Helena Tolvhed | foto William Summers
Vid tronföljaren William Mountbatten-Windsors bröllop den 29 april erbjöd
brittiska Republic tillflykt för den republikanskt sinnade. Under dagen anordnades gatufesten Not the Royal Wedding Street Party. Dagen därpå följde
konvent för samarbetsorganet Alliance of European Republican Movements,
bildat i Stockholm i juni 2010. Republikanska föreningens styrelsemedlemmar David Hesslefors, Magnus Simonsson och Helena Tolvhed var på plats i
London under helgen.
Månaderna fram till bröllopet innebar ett stort medialt genomslag i debatten
för Republic. Föreningens talesperson Graham Smith och dess styrelseordförande Emily Robinson uttalade sig i de stora brittiska tidningarna, i radio och
TV liksom en del internationella medier som CNN, Die Zeit och Al Jazeera.
Republic framhöll vikten av en mer nyanserad och kritisk rapportering kring
bröllopet, inte minst från BBC:s sida. Man tog också tillfället i akt att debattera
frågor om bröllopets finansiering, och det brittiska kungahusets många tvivelaktiga bekantskaper.
En omfattande publicitet fick Republic också genom myndigheternas agerande då Camden Council beslöt att omlokalisera föreningens gatufest, längre
bort från Londons centrala delar. Vi som deltog kan dock konstatera att alla
farhågor om våldsamma protestyttringar var helt ogrundade. Gatufesten blev
snarare en familjetillställning med god stämning, musikunderhållning och
maskeradutklädnader. Runt 1000 besökare blev det under de fyra timmar som
gatufesten pågick, och dessutom en omfattande närvaro av såväl brittiska som
internationella medier. Borden längst gatan erbjöd förutom mat och dryck
även republikansk litteratur, informationsmaterial och t-shirts med tryck så
som ”Citizen, not subject”.
Liksom skedde i Sverige i samband med Victoria Bernadottes bröllop häromåret innebar händelsen en stark tillväxt av antalet organiserade republikaner. Republic fördubblade under våren medlemsantalet och antalet facebooksupporters tredubblades. Det är uppenbart att tilldragelser i kungahuset gör att
människor börjar reflektera kring det faktum att vissa människor anses vara
finare än andra, och då tar avstånd från ärftliga privilegier.
Dagen efter gatufesten – ja, och det där bröllopet – hölls ett konvent för
Läs mer om Republic
på föreningens hemsida
www.republic.org.uk
Läs mer om Alliance of
European Republican
Movements på hemsidan
www.aerm.org
omvärldLONDON ///13
samarbetsorganet Alliance of European
Republican Movements. Här deltog representanter för republikanska föreningar
i sju europeiska monarkier (Danmark,
Norge, Sverige, Nederländerna, Belgien,
Storbritannien och Spanien). På mötet diskuterades de framtida samarbetsformerna
och beslut togs om att utforma en hemsida
för organisationen. Därefter följde ett möte
öppet för medlemmar och medier, då en
panel bestående av en person från varje förening kommenterade statsskicksfrågans tillstånd i hemlandet och svarade på frågor från
publiken.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det
kungliga bröllopet innebar en starkt ökad
synlighet för den republikanska rörelsen
i Storbritannien. Veckan innan bröllopet
publicerade dagstidningen the Guardian en
undersökning som visade att 25 procent av
brittiska medborgare anser att det vore bättre om landet blev en republik, vilket innebär
Republics talesperson Graham
Smith hade en hektisk dag då
brittiska och utländska medier
rapporterade från gatufesten.
att det aktiva ställningstagandet mot monarkin ökade
under månaderna innan bröllopet – trots mediernas
omfattande och okritiska uppmärksamhet.
Det republikanska uppsvinget tydliggör också värdet av att samarbetet mellan republikanska organisationer i Europa nu tar allt fastare former, för att kunna
dra nytta av varandras erfarenheter. Inför det stundande bröllopet besökte Graham Smith tillsammans
med William Summers Republikanska föreningens
styrelse för att ta del av de svenska erfarenheterna.
– Vi blev inspirerade till att skapa egna aktiviteter och festligheter i samband med bröllopet”, säger
Graham Smith.
Republics välfungerande kampanjorganisation av
mestadels frivilliga krafter tar nu en tillfällig andningspaus innan man tar sikte mot nästa stora händelse: The Queen’s Jubilee i juni 2012. Det brittiska folket
förväntas då fira att en icke folkvald statschef innehaft
sitt ämbete i 60 år. Republic kommer att gör sitt bästa
för att ge röst åt de miljontals britter som inte anser
att detta är någonting värt att fira. Mycket är alltså på
gång i Storbritannien, och Republikanska föreningen
fortsätter att följa utvecklingen.
aktuell
14///
Efter monarkin – möt personerna
som utreder Sveriges framtida
statsskick
AV Magdalena Streijffert
Under våren påbörjades arbetet med att
genomföra det som våra politiker vägrar göra: att utreda hur ett statsskick utan
monarki skulle kunna se ut.
Republikanska föreningen tillsatte under
våren en utredning som fick i uppdrag att
lämna förslag på vilka demokratiska alternativ
som kan ersätta arvsmonarkin i framtiden.
Initiativet togs mot bakgrund av att allt fler
medborgare anser att ett ärftligt statschefsämbete inte hör hemma i modern demokrati
och att den senaste grundlagsutredningen
inte tilläts behandla monarkin. Magdalena
Streijffert har intervjuat Mats Einarsson och
Jesper Svensson som leder utredningen,
som förväntas bli klar hösten 2011.
utredning
g
AKTUELLTutredning ///15
Mats Einarsson///
Du satt med i den grundlagsutredning som
presenterades den 17 december 2008, där
frågan om statsskicket inte fick tas upp.
Varför tror du att riksdagspolitiker inte vågade
diskutera frågan i grundlagsutredningen?
– När partierna diskuterade utredningsdirektiven med Pär Nuder, som var ansvarig minister, och vi från Vänsterpartiet förde fram att
frågan om statsskicket borde behandlas, så
avfärdade han det med argumentet ”nä, vänder vi på den stenen så vet man aldrig vad som
kryper fram!”. Socialdemokraterna är i regel
rätt öppna med hur de tänker. Visst, de är
republikaner, men S tänker inte förlora några
röster på en fråga som de inte tycker är särskilt viktig. Monarkister å sin sida undviker väl
diskussionen eftersom de vet att argumenten
inte håller om man dessutom är demokrat. En
rojalistiskt sinnad riksdagsledamot, vi behöver
inte nämna några namn, sa i en kammardebatt
att ”kungen gör ju ändå ingen större skada”.
Man kan väl fundera på om det är sant, men
det är ändå inte ett särskilt tungt skäl i mina
öron.
Varför är det så viktigt med en utredning kring
republikfrågan?
– Inom Republikanska föreningen har det hela
tiden funnits ett intresse för att konkretisera
ett förslag till en svensk republikansk författning. Vissa har velat att föreningen skulle ta
ställning för ett eget grundlagsförslag, men
hittills har föreningen valt att samla alla som
vill ha republik, oavsett om man är för en folkvald president med stor politisk makt eller
vill ha en mer representativ statschef som kan
utses av riksdagen. Eller inte ha någon statschef alls. Monarkisterna har försökt vända det
mot republikanerna genom att säga att vi inte
kan förklara hur en svensk republik skulle se
ut. Därför kan det vara bra om vi kan visa svart
på vitt, med färdiga lagförslag, några varianter
på en svensk, republikansk regeringsform. Det
kan också avdramatisera frågan – att införa
republik i Sverige kräver inte att vi stormar
slottet utan är en rätt enkel
lagändring, lättare än de flesta
som behandlas av riksdagen.
Vad kommer utredningen
att innehålla?
Mats Einarsson
– Givetvis ett, eller snarare flera,
författningsförslag. Det vill säga konkreta ändringar av texten i regeringsformen. Det krävs
som sagt inte särskilt stora ingrepp, även om
det inte är riktigt så enkelt som att monarkin
kan avskaffas ”med ett penndrag”, som Olof
Palme sa när 1974 års regeringsform diskuterades. Sedan finns givetvis i detaljerna ett
närmast oändligt antal varianter på en republikansk författning, men vi kommer nog att
begränsa oss till ett par huvudmodeller, till
exempel en med folkvald president och en där
riksdagen utser statschefen.
Finns det något alternativ till monarkin som
du själv föredrar?
– Jag menar att det som bäst passar den
svenska författningstraditionen, där det finns
en stark betoning av folksuveränitetsprincipen – det vill säga att det inte ska finnas någon
legitim makt över folket och dess främsta
representanter, riksdagen – är en republik där
presidenten utses indirekt av riksdagen och
där han eller hon inte har någon exekutiv politisk makt. Med en folkvald president skapas en
politisk institution som kan konkurrera med
och utmana riksdagen och det tror jag vore
olyckligt av demokratiska skäl.
Det går bra att kontakta Mats:
[email protected]
Mats Einarsson har jobbat med politik
på heltid sedan 90-talet. Har suttit i
riksdagen och konstitutionsutskottet,
som har hand om grundlagsfrågorna.
Gick med i Republikanska föreningen
strax efter att den bildades och satt
under några år i styrelsen. Är i dagsläget kommunalråd för Vänsterpartiet
i Botkyrka.
16 /// AKTUELLTutredning
Jesper Svensson///
Vad är dina förväntningar på utredningen
om framtida statsskick?
– Som republikförespråkare får man ofta
motfrågan ”hur ska republiken Sverige se
ut?”. Jag hoppas att utredningen kommer
att göra den frågan lite lättare att besvara.
Tror du att de senaste skandalerna kring
kungen underlättar arbetet med utredningen och för den folkliga opinionen
gällande monarkin?
– Kanske i någon mån. Skandalerna sätter i alla fall fingret på ett av problemen
med monarkin: att det inte går att utkräva
ansvar.
medlemmarna i en viss familj ha exklusiv
arvsrätt till ett offentligt ämbete.
Finns det något alternativ till monarkin
som du själv föredrar?
– Alla alternativ som innebär att statschefsämbetet inte går i arv är väl egentligen att
föredra framför det nuvarande systemet.
Men jag hoppas såklart att den republikanska grundlagsutredningen kommer ta fram
ett klokt och attraktivt republikförslag.
Det går bra att kontakta Jesper:
[email protected]
Kommer det finnas möjlighet för
Republikanska föreningens medlemmar
att vara delaktiga i utredningen?
– Har man synpunkter och idéer så kan
man mejla dem till Mats eller mig, så skickar vi dem vidare till de utredare som bidrar
i arbetet.
Vilket argument för att avskaffa monarkin
tycker du är det viktigaste?
–I ett demokratiskt land ska alla människor vara lika mycket värda. Då kan inte
Jesper Svensson blev aktiv i Republikanska
föreningen år 2005 och var under ett par
år kontaktperson för den då nybildade
Stockholmsavdelningen. Ägnar sig åt liberal politik på heltid och arbetar som politisk
sekreterare för Folkpartiet i landstinget i
Stockholms län.
– Har man synpunkter och idéer så
kan man mejla dem till Mats eller mig,
så skickar vi dem vidare till de utredare
som bidrar i arbetet.
omvärldNorge///17
Republikansk förening bildad i Norge
Av Tariq Bacchus
I våras deltog Republikanska föreningen
vid bildandet av föreningen Norge som
Republikk. Två olika norska föreningar blev
en, och under mötet diskuterades även formerna för ett samarbete kring avskaffandet
av monarkin som statsskick i de skandinaviska länderna.
Den 19 mars 2011 är en historisk dag i Norge.
Då togs de första stegen mot ett avskaffande
av den norska monarkin, genom bildandet av
Norge som republikk. Ett tjugotal personer
deltog i årsmötet, där den viktigaste punkten var att utifrån föreningarna Norge som
republikk! och Föreningen för republikk i
Norge skapa en gemensam norsk förening
för avskaffande av monarkin. Årsmötet hade
föregåtts av ett arbete som siktade på en fusion av de två meningsfränderna till en stark
enhet.
Till ordförande valdes Max Hermansen, ini-
tiativtagare till facebookgruppen Norge som
Republikk! med runt 1700 medlemmar. Med
sin bakgrund inom flera olika idéburna organisationer kommer han att bli en svår utmaning för de som debatterar till
monarkins försvar.
Förutom undertecknad gästades mötet också av Graham
Smith och James Gray från brittiska Republic och Viggo Smitt
från danska Den Republikanske
Grundlovsbevegelse. Respektive
organisations representant berättade om monarkins ställning hemmavid och det påverkansarbete
för införandet av republik som
bedrivs i landet. Från norskt håll betonades
vikten av att de skandinaviska republikanska
rörelserna uppvisar en gemensam front och
samarbetar för att utbyta och utveckla tankar
och idéer.
I Norge är 40 procent av Stortingets leda-
möter för republik, enligt en undersökning
av norska radio- och TV-bolaget NRK. Det
framgår dock än så länge inte av partiprogrammen, där endast partierna längst till
vänster förespråkar ett ändrat statsskick.
Under årsmötet höll liberala Unge Venstres
ordförande Sveinung Rotevatn ett inspirerande tal till stöd för avskaffandet av monarkin. Förhoppningsvis lyssnar hans moderparti lika uppmärksamt på honom som
mötesdeltagarna gjorde, och tar steget fullt
ut och följer sitt ungdomsförbunds ståndpunkt.
18 /// lokaltföreningsliv
Hallå där...
Magnus Simonsson, som
i augusti utnämndes till
ny generalsekreterare i
Republikanska föreningen
Hur vi vinner
opinionen?
Aktiva
lokalavdelningar.
Hur känns det?
– Det känns mycket bra! Sedan
1997 har jag varit ideellt engagerad i Republikanska föreningen och det är en
förmån att nu få möjlighet att arbeta för republikens införande som generalsekreterare.
Vad har du för bakgrund?
– De senaste elva åren har jag varit anställd inom
Folkpartiet liberalerna och har främst jobbat med
att utveckla organisation och verksamhet. Rent
konkret har jag arbetat med exempelvis medlemsvård, stöd åt förtroendevalda och andra ideellt engagerade, kampanjer och valrörelser. Det
har även handlat om att genomdriva politik och
skapa publicitet.
Hur upplever du ditt nya uppdrag?
– I rollen som generalsekreterare ser jag många
möjligheter och utmaningar. Jag vill skapa en
bra struktur för att stödja styrelsen, lokalavdelningar och medlemmar med kampanj- och opinionsarbetet med sikte på republikens införande.
Samtidigt arbetar jag med administration och
annan fortlöpande verksamhet.
Varför är du republikan?
– Alla offentliga uppdrag ska vara öppna för alla
medborgare. Jag vill vara med och införa demokrati fullt ut i Sverige.
När blir Sverige en republik?
– Reformer tar tid i en demokrati, så vi måste
fortsätta att driva på opinionen. I bästa fall får vi
till en folkomröstning i samband med de allmänna valen 2014. Annars får vi fortsätta att kämpa
en period till, men det är en fråga om när – inte
om.
När medborgarna blir mer kritiska mot kungahuset blir det lättare för politiker och journalister att föra fram kritik. Att vinna den allmänna
opinionens stöd är en kärnfråga för föreningen,
och här har lokalavdelningarna en central roll.
Både genom att direkt påverka människor och
genomföra aktiviteter som kan få uppmärksamhet. Om ännu fler väljer att aktivera sig kan
vägen till republik bli kortare.
Att få uppmärksamhet kring de frågor fören-
ingen driver runt om i landet sköts inte bäst
från föreningens kansli eller av styrelsen. Bäst
förutsättningar att nå ut finns då lokalt engagerade möter människor och genomför aktiviteter
som kan intressera media.
Republikanska föreningen har för närvarande
tio lokalavdelningar som på olika sätt arbetar
för att utveckla den republikanska rörelsen.
De flesta lokalavdelningar har egna sidor på
Facebook. På dessa kan man diskutera med
andra republikaner och inte minst ta del av
kommande lokala aktiviteter.
Om det inte finns någon republikansk lokalavdelning på hemorten kan du starta en själv.
Genom att kontakta Republikanska föreningens
kansli får du den hjälp du behöver för att starta
upp en ny lokalavdelning.
Samarbetet mellan lokalavdelningarna och
styrelsen eller kansliet är viktigt för att en lokalavdelning ska fungera bra. Föreningens stora
medlemsökning ger lokalavdelningarna både
möjligheter att växa och utmaningar att möta
ökade förväntningar. Styrelsen genomför just
nu en aktivitet där målet är att förbättra samarbetet och att stötta lokalavdelningarna mer. Det
lokaltföreningsliv ///19
Republikanska föreningen
ingar
”Bäst förutsättn
å lokalt
att nå ut finns d
ter
engagerade mö
genomför
människor och
kan
aktiviteter som
ia.”
intressera med
skapas många goda idéer lokalt, men det har
ibland saknats strukturer för att genomföra
dem.
Fler aktiva medlemmar kan innebära stor
skillnad för en lokalavdelnings utveckling.
Vår uppmaning är att engagera dig i närmaste
lokalförening eller starta en ny förening. Ju
fler som bidrar desto snabbare kan vi vinna fler
människors stöd!
Tariq Bacchus och David Hesslefors
Kongress 12 november
Den 12 november är det dags för Republikanska föreningens årliga kongress i Stockholm. Samma dag
passar vi på att bjuda in till två spännande seminarier. Först ut är ett seminarium om de förslag som
föreningens utredning av Sveriges framtida statsskick tagit fram. Därefter möts forskare och författare i ett samtal om vad som håller monarkin vid liv
i ett modernt samhälle. Välkommen att delta i spännande diskussioner om vårt statsskick och påverka
föreningens framtid!
Seminarier på kongressen
10:00-12:00 Seminarium om republik
Republikanska föreningens grundlagsutredning
presenterar sina förslag om hur en svensk republik
kan utformas. Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, kommenterar
förslagen.
12:30-13:30 Samtal om monarkins livsluft
Cecilia Åse, Lena
Andersson, Mattias
Frihammar och Helena
Tolvhed samtalar om
monarkins livsluft.
Samtal om det som monarkin lever av - pompa, kläder, bröllop och regentbebisar.
Medverkande:
• Lena Andersson, författare och DN-krönikör
• Cecilia Åse, forskare och författare till boken
Monarkins makt
• Mattias Frihammar, etnolog vid Stockholms
universitet
• Helena Tolvhed, styrelseledamot i
Republikanska föreningen och historiker (moderator)
Republikanska föreningens kongress
hålls den 12 november på Stockholm
Waterfront Congress Centre, Nils
Ericsons Plan 4.
För hela programmet och anmälan till
kongress och seminarier: www.repf.se
Posttidning B
Returadress: Reform, Republikanska föreningen,
Karlbergsvägen 86B, 113 35 Stockholm
Här finns republikanska föreningar
Göteborg
Kontaktperson: Daniel Carlenfors
[email protected]
Jämtlands Län
Kontaktperson: Stefan Wikén
[email protected]
Linköping
Kontaktperson: Martin Tollén
[email protected]
Sjuhärad
Kontaktperson: Eva Josefsson
[email protected]
Skåne
Kontaktperson: Eva Levin
[email protected]
www.repf.se/skane
Stockholm
Ordförande: Erik Nordblad
[email protected]
www.repf.se/stockholm
Unga Republikaner
För snart ett år sedan bildades Republikanska föreningens ungdomsförbund, Unga republikaner. Föreningen
för unga mellan 13 och 30 år är en fristående organisation som driver frågan om republik i nära samarbete
med Republikanska föreningen.
I september anordnade föreningen den första fotbollsturneringen, Republikansk Cup, tillsammans med
de politiska ungdomsförbunden.
Medlem blir du på hemsidan www.ungarepublikaner.
se eller Facebook-sidan www.facebook.com/
ungarepublikaner.
Medlemskap i Unga republikaner är gratis!
www.ungarepublikaner.se
Facebook: www.facebook.com/ungarepublikaner
Twitter: www.twitter.com/ungrepublik
Välkommen som medlem!
Johan Kovaniemi, ordförande
Välkommen att kontakta
Republikanska föreningen
Umeå
Kontaktperson: Mikael Lindbäck
[email protected]
E-post: [email protected]
Telefon/SMS: 0768-71 77 22
www.repf.se
www.facebook.com/repf.se
www.twitter.com/repf
Uppsala
Kansliets besöks- och postadress i Stockholm
Kontaktperson: Jon Lindgren
[email protected]
Värmland
Ordförande: Imre Randin
[email protected]
Örebro
Kontaktperson: Björn Sundin
[email protected]
Republikanska Föreningen
Karlbergsvägen 86B, 4 tr
113 35 Stockholm
Kansliets öppettider:
Tisdagar: 08:30-17:00
Torsdagar: 08:30-17:00