Transcript SPARET 31_hela_ML6.pdf - Industrispår i Ystad AB

Ombyggd för att klara höga
miljökrav
Sidan 3
Nr 31 • Augusti 2014 / Informationstidning från Industrispår AB
Triangelspår
på Händelö
termitsvetsas
Sidan 6
Torsvik sid 9
Göteborg sid 4
Ledaren: Spårkompetens saknas
sidan 2
Modelljärnväg sid 10
| Tävla och vinn – lös Krysset!
Snabbtåg
Spåret Nr 31 • Augusti 2014
Ledare
Spårkompetensen,
var finns den?
Snabbare och
snabbare tåg…
Då har vi avverkat ännu en sommarsäsong. Den tid som vi alltid
har som mest att göra. Industrin står stilla och vi kan komma åt
att serva deras spåranläggningar. Samma gäller spårvägen. Här
har man mindre antal resande, vilka temporärt kan föras över
till buss. Detta så att större underhållsinsatser kan utföras. Se
vidare reportage om Chalmers.
Hälften
av omsättningen
genereras under sommarmånaderna och
stor del av vinsten. Så det gäller att vara
med och slita dygnet runt.
Det som tillkommit under senare år, är
att underlagen för arbetenas utförande
får en lägre och lägre standard. Som entreprenör upplever man, att man måste
påtala fler och fler felaktigheter i handlingarna. Det tar tid. Sedan skall det diskuteras med beställarombudet, som i sin
tur går till sin konsult för klargörande.
Ofta skall det även vända hos någon ekonom. Denna fördröjning finns det inte
utrymme för i de snäva tidplaner vi lever
med.
Gert Andersson
All den tid man får lägga på rättelser av
handlingar, får man i regel ingen ersättning för. Den som får ersättning är konsulten, som likt en advokat debiterar per
timme. Detta för att rätta och komplettera felaktigheter man i ett tidigare skede
förorsakat och fått betalt för.
Postadress: Dragongatan 51, SE-271 39 Ystad.
Tel: +46 411 795 00,
Fax: +46 411 795 25.
[email protected]
Spåret är en Informationstidning från
Industrispår AB.
www.industrispar.se
Som inte det skulle räcka så har ett
företag i USA börjat utveckla ett höghastighetsfordon med en topphastighet på
6 400 kilometer i timmen.
Ingen vet om det någonsin blir verklighet och än mindre för persontransporter.
Men tekniken finns, och det handlar om
att man med magnetisk levitation och
vakuumtunnlar minimerar friktionen.
Redaktör: Kjell Magnusson, Down Town Press.
Tel: +46 411 65 111.
E-post: [email protected]
Redigering/layout: Melvyn Lundholm,
Medvind Reklam & Info.
Tel: +46 470 606 36.
Foto: Kjell Magnusson m fl.
Ansvarig utgivare:
Gert Andersson.
Omslagsbild:
Termitsvets.
2
De nya tågen blir allt snabbare. I Sverige vill regeringen nu
satsa på två nya stambanor för höghastighetståg. Här kom­
mer hastigheten kanske att ligga på upp emot 300 km/h.
Men redan i dag kör man höghastighetståg i Kina som
kommer upp i farter över 400 km/h.
Det är dock ingenting mot vad forskare talar om när det
gäller framtidens höghastighetståg.
▼ Kinesiska forskare är redan i full färd
med att ta fram nästa generations snabbtåg.
Och då kommer det att gå undan.
Topphastigheten kan bli 2 900 km/tim!
Lösningen heter vakuumtunnel där
man reducerat luftmotståndet till en
tion­del.
Vi märker bristen på kompetens, speciellt när det gäller spår på industri och
hamnområde. Man förstår inte att det
måste finnas en gångbana där det växlas,
att det måste vara spårviddstillägg vid
snäva radier, koppelskydd vid vägbeläggningar, att det finns växeltyper utanför
Trafikverkets sortiment och så vidare.
Tryckeri: TMG Öresund, Malmö, Sverige.
Tel: +46 40 28 63 91.
© Industrispår AB, citera oss gärna men ange källan.
Stoppmaskinen byggs om för att klara
de nya miljökraven
Industrispår AB:s egen
stopp­­­maskin ska nu byggas
om till en av de bäst miljö­
anpassade maskinerna i lan­
det i sin genre.
▼ Den kommer sedan att kunna användas vid höstens spårarbeten i Norrköping,
där man liksom i Stockholm, Göteborg
och Malmö har höga krav på de maskiner
som avvänds vi olika spårarbeten.
Det som saknas är praktisk erfarenhet
hos de som upprättar handlingarna. De
kommer direkt från skolbänken. Och än
värre är att konsultfirmorna har en uppfattning att det inte behövs. Inte ens ett
besök på arbetsplatsen i samband med
konsultuppdraget.
Så blir det som det blir, bärtrådslinan
hamnar ovanför bron och kontaktledningslinan under. Ett exempel från en
entreprenad i Mellansverige. ■
Stoppmaskin
Spåret Nr 31 • Augusti 2014
Magnetisk levitation, innebär helt
enkelt att tågen kör på ett magnetfält
utan kontakt med rälsen.
Ett sådant maglevtåg finns redan i
Shanghai i Kina och trafikerar i dag stadens flygplats och centrum med en toppfart på 431 kilometer i timmen.
Magnetism har blivit något som utnyttjas allt mer i samhället. Den används
bland annat vid magnetröntgen på sjuk-
husen, man navigerar med den och man
kan få föremål att sväva.
Grunden för de så kallade maglevtågen
är just att få dem att sväva så man får bort
allt friktionsmotstånd.
Den högsta hastighet man uppmätt
med den här tekniken är 581 km/h.
Ännu snabbare kan det gå om man
dessutom kör tågen i vacuumtunnlar.
Det finns åtminstone i teorin funderingar
om att bygga en sådan vakuumtunnel på
300 meters djup i havet. I dessa tunnlar
skall man sedan köra maglevtåg.
Tunnlarna skall vara ankrade till botten
och ha flytenheter som håller tunneln på
plats.
Utan friktionsmotstånd och utan luftmotstånd så kommer tågen enligt beräkningar komma upp i hastigheter på drygt
6 000 km/h.
Tja, man kan ju i alla fall fantisera, eller
vad sägs om resa från London till New York
på dryga timmen. Eller Stockholm –
Göteborg på fem minuter.
Hur som helst tycks forskare runt om i
världen vara överens om att tåg i vakuumtunnlar är den smartaste framtidslösningen. ■
Bakgrunden är den skärpning av de
nationella miljökvalitetsmålen som dåvarande Banverket krävde redan för sex år
sedan.
En del handlade om vikten av att få ner
utsläppen av kväveoxider från förbränningsmotorer hos maskiner som används
vid spårarbeten.
– För oss handlar det om att följa och
anpassa oss efter de krav som gäller, säger
Stina Andersson, vid vd på Industrispår
AB.
Därför skall nu hela motorpaketet bytas ut på den stoppmaskin som använts av
Industrispår AB och som i många år visat
sig ovärderlig vid mindre spårarbeten.
– Eftersom Norrköping ställer tuffa
miljökrav, kom det här planerade motorbytet lägligt, säger Stina Andersson.
– Nu får vi en egen maskin som vi kan
använda även vid andra spårarbeten i de
stora städerna.
– När det gäller en viss typ av spårarbeten är den här mindre stoppmaskinen att
föredra framför de större och de som är
kopplade till traktorgrävare.
Industrispår AB:s stoppmaskin får nu ny
motor för att klara de nya tuffare miljö­
kraven som gäller vid spårbyggen
Fakta • Stoppmaskin Jackson 2400
• Jackson 2400 är en allsidig kompakt stoppmaskin.
Med den nya motorn kommer utsläppen på Industrispår AB:s stoppmaskin att
minska så att den klarar de nya miljökraven. Enligt de direktiv som EU-par­la­
mentet antog redan 2004 skulle avgaskraven av kväveoxider för bland annat
spår­­maskiner och diesellok minskas med
80-90 procent. ■
• Maskinen är försedd med 16 stoppspadar och stoppningskraften
kommer från fyra hydrauliska vibratorer.
• För lyft och bax är maskinen utrustad med laser.
• Jackson 2400 är speciellt lämplig för stoppning av bangårdsspår,
bangårdsväxlar, gatuspår, spår med snäva radier, skarvar, trånga
utrymmen och in mot stoppbockar.
De var rallarna som banade väg för rallarrosen
▼ Få växter är väl så förknippade med
järnvägen som rallarrosen. Men med det
moderna spårbyggandet har den försvunnit från banvallarna i samma takt som de
gamla rallarna.
För det var just rallarna som till stor del
banade väg för rallarrosens utbredning i
Sverige. Det trivs nämligen bäst på sandiga marker längs de gamla banvallarna
och i vägkanterna.
Även om det mer och mer försvunnit
från de moderna banvallarna så är det
Rallarrosen var en trogen följeslagare till
rallarna när järnvägen byggdes i Sverige.
fortfarande en vanlig växt som finns över
hela landet.
Där den också går under beteckningen
mjölke, skogsbloss och rävrumpa. Mjölke
fick den heta för att man förr gav växten
till korna för att de skulle mjölka bättre.
Om rallarrosen kan man säga att det
är en flerårig ört som kan bli en och en
halv meter hög och som blommar i juli
och augusti.
Ett litet tips – rallarrosen kan faktiskt
användas som föda. De späda skotten som
kommer på våren kan ätas som sparris
eller kokas till soppa.
Men för att mildra den beska smaken
bör man koka roten eller på annat sätt urlaka den i vatten. ■
3
Göteborg
Spåret Nr 31 • Augusti 2014
Hela Chalmers hållplats har byggts
om för spårvagnar och bussar
Göteborg satsade 100 miljoner på spårarbeten i sommar
Göteborg
Spåret Nr 31 • Augusti 2014
Det störst projektet i paketet är ombyggnaden av Egnahemsbron, sprängningarna och ombyggnaden av hållplatsen Chalmers, som kostat totalt 60
mil­joner kronor. Varav spårarbetena bara
utgör en liten del. Spårarbetena klarades
av på ett par veckor.
– Vi hade allt material på plats före
byggstarten, så det gick bra, säger Stina
Andersson.
Hela ombyggnaden av Chalmers hållplats kommer dock inte att bli klar förrän
någon gång i december.
Den ska då ha fått nya hållplatslägen
för bussarna, vilket kommer att minska
köbildning i spårvagnsspåren.
Egnahemsbron med de K-märkta murarna under, som bron vilar på, blir inte
klar förrän nästa år.
Renoveringen av spårvagnsnätet i
Göteborg pågår mer eller mindre ständigt. Och är för det mesta förlagda till
sommaren.
– Det är bäst att genomföra större arbeten som kräver avstängning av spårvagnstrafiken under sommaren när trafiken är
glesare och antalet resenärer betydligt
mindre än under resten av året, menar
Mats Larsson, chef för spårvägsunderhållet vid trafikkontoret i Göteborg.
Framför allt är det spårväxlarna som
slits. Spårväxlarna vid Vasaplatsen är till
exempel 27 år gamla och väldigt hårt
slitna.
– Vi behöver i allmänhet byta växlar på
platser med mycket trafik vart 25:e år,
menar Mats Larsson. Men då krävs regelbundet underhåll, annars blir livslängden
mycket kortare.
Största insatsernas behöver dock göras
när det gäller strömförsörjningen till
spårvagnarna.
Det behövs enligt Mats Larsson fler
likriktarstationer, fler matningspunkter
och byten av sliten kontaktledning. ■
Peter Andersson från Mätkungen använ­
de GPS för markmätningen kring de nya
spåren.
Spårmontören Vadym Kozel kapar här
till en bit skarvjärn, som användes pro­viso­riskt vid spårbygget.
En del berg fick sågas och knackas bort för att även ge plats åt en ny gångbana.
Industrispår AB har i sommar lagt de nya spåren för
spårvagnarna vid Chalmers hållplats i Göte­borg.
Man har också lagt in två växlar och ett spårkors.
Termitsvetsning vanligaste metoden
Vid alla spårbyggen måste
räler­na skarvas samman. Van­
ligast är att termitsvetsa. Det är
också en metod som Indu­stri­
spår AB i år praktiserat vid sina
spårbyggen på Händelö i Norr­
köping, i Göte­
borg och
Torsvik.
Viktiga delar av Göteborgs centrala spårvagnsnät har byggts om i
sommar. Närmare 100 miljoner kronor har Göteborgs stad satsat
på sommarens spårarbeten.
En av de största arbetena har varit ombyggnaden av Chalmers
hållplats.
Spårarbetet här har gjorts av Industrispår AB.
▼– Vi har lagt helt nya spår här med två
växlar och ett spårkors, berättar Stina
Anders­son, projektledare på Industrispår
AB.
Spårarbetena gjordes under några intensiva veckor i sommarvärmen.
– Det var väldigt bråttom med allting
eftersom man vill få igång spårvagnstrafiken igen så fort som möjligt.
Spårarbetena har berört hela sträckan från Vasabron och Aschebergsgatan
upp mot Chalmers och Egnahemsbron,
4
som nu byggs om helt för att bussar och
spårvagnar ska kunna köra under den
samtidigt.
Tidschemat har varit tajt för att minimera störningarna i kollektivtrafiken.
– Det har varit väldigt mycket arbeten
i sommar och vi har genomfört sju ändringar av tidtabellerna under två sommarmånader.
– Men vi har planerat trafiken grundligt med våra entreprenörer, säger Jarl
Samuelsson, spårtrafikchef på Västtrafik.
▼ För den som gillar effekter är det alltid
en upplevelse att se när termiten lagts på
och antänts. Flammarna blir meterhöga
för att sedan sjunka ihop när stålet är så
varmt att det rinner ner i formarna runt
skarven.
Projektledaren Stina Andersson i glatt samspråk med Jimmy Wahlund och Björn Larsson
vid spårkorset som lades in vid hållplatsen.
Vid termitsvetsning sätts processen igång genom att
termiten först tänds. När reaktionen är klar tappas
stålet ner i formen som omger skarven.
Här har skarven förberetts för
svetsningen.
I processen används smält stål som
man får fram genom att värma järnoxid
och aluminium. I den processen används
även legeringsämnen, som ger stålet önskad kemisk sammansättning.
igång genom att termiten först tänds. När
reaktionen är klar tappas stålet ner i formar som omger skarven. Det här är en
metod som ger skarvfria räls.
Termitsvetsning är dock mycket väderberoende. Det får inte vara för kallt
och helst inte regna. Vid låga temperaturer måste rälsändarna förvärmas.
Efter svetsningen måste skarvarna slipas så att rälerna i princip är helt jämna
mot varandra. Toleransen är 0,3 millimeter.
En annan svetsmetod i Sverige är
formsvetsning. Den förekommer främst
vid skarvsvetsning av gaturäler och övergångar mellan olika rälsprofiler, till exempel från vignolräl till gaturäl.
Det är också en metod som används i
trånga utrymmen i växlar där termitsvetsning är svår att utföra. ■
Vid termitsvetsning sätts processen
5
Händelö
Spåret Nr 31 • Augusti 2014
Här förbereder Axel Magnusson och Andreas Jonsson
för ledningarna som ska dras till växelvärme.
Händelö
Spåret Nr 31 • Augusti 2014
▼– Sedan väntar triangelspåret. Totalt är
hela projektet för vår del värt drygt 22 miljoner kronor, berättar Stina Anders­son,
platschef och ansvarig för spårbygget på
Händelö.
Norrköping storsatsar på att bygga ut Pampus­
hamnen så att den kan ta emot fartyg med ett
djupgående på 13,5 meter.
Spårbygget ingår som en del i den
gi­gan­tiska miljardsatsning Norrköping
gör för att koncentrera sin hamnverk­
samhet till Pampushamnen på Händelö.
Bland annat vill man flytta ut den inre
hamnverksamheten från centrala Norr­kö­
ping för att få plats för nya vattennära bostäder.
Redan för sex år sedan började man
mudd­ra Pampushamnen och breddade in­
seglingsrännan för att göra det möjligt att
ta emot fartyg med ett djupgående på 13,5
meter.
Industrispår AB bygger
triangelspår på Händelö
Viktig del i Norrköpings satsning på ny storhamn
För Industrispår AB är det nya triangelspåret på Händelö i Norrköping ett jätteprojekt,
som ska bli klart i höst. Gamla spår har redan rivits upp och ett nytt anslutningsspår till
AGA: s nya kol­dioxidanläggning är klart.
Ronny Antoniusson, arbetsledare vid spår­­
arbetet på Händelö, hade bra koll på att ar­ Här termitsvetsas en skarv i det nya triangelspåret på Händelö av Magnus Embretsen
och Fredrik Asp.
betet flöt på enligt ritningarna.
6
Industrispår AB använde sitt nya vändbara
mellanlägg, som har dubbelt så lång livs­
längd som de gamla av gummi.
För att få den kommande godshanteringen att fungera har Trafikverket tagit
fram en järnvägsplan, så att godstrafiken
på järnväg ska kunna anslutas till en ny
planerad stor kombiterminal.
Tanken är att gods som forslas på väg,
järnväg eller båt ska kunna lastas om mellan de olika trafikslagen.
En viktig länk blir den kommande direktförbindelsen för godstrafiken på järnväg mellan Pampushamnen och södra
stambanan. Den innebär att man slipper
den tidsödande växlingen inne på bangården i Norrköping.
Som en del i detta projekt gjorde man i
fjol en omfattande renovering av Hän­
delö­­bron. Nästa steg blev att riva upp det
gamla spåret ner till oljehamnen.
– Det spåret har vi nu rivit upp och det
ska ersättas med ett nytt fungerande mötesspår, berättar Stina Andersson.
– Det här betyder också att vi kommer
att bygga ett antal signalanläggningar eftersom det blir fler överfarter utmed den
väg som går parallellt med spåret. Total
handlar det om sex vägskydd med ljudoch ljussignaler samt bommar.
Det stora spårbygget blir dock det
nya triangelspåret. Där ska det befintliga
spåret mot Pampushamnen kompletteras
med ett cirka en och en halv kilometer
långt spår, som vid AGA:s koldioxidanläggning ska dras ner till det nya mötesspåret ner mot oljehamnen.
Det arbetet kommer att pågå för fullt under hösten och beräknas vara klart i oktober.
I höjd med AGA:s anläggning går alla
spår ihop till ett.
– Det är fyra spår som här ska gå in i två
växlar, berättar Industrispår AB:s arbetsledare på Händelö, Ronny Antoniusson.
Fyra växlar ska totalt läggas in i tri­ang­
el­spåret, tre av dem är helt nya och tillverkade av Industrispår AB. Växlarna kommer att förses med växelvärme, så att de
även ska fungera när vinter och kyla slår
till.
Fredrik Asp planslipar en skarv, ett precisionsarbete. Toleransen är högst 0,3 millimeter.
Vid spårbygget på Händelö kommer
Industrispår AB bland annat att använda
sin modifierade stoppmaskin, som byggts
om för att klarar de nya miljökrav man
ställer i bland annat Norrköping. (Se artikel sidan 3). ■
Sidospår viktigt för AGA:s koldioxidanläggning
I somras blev det viktiga sidospåret till AGA:s nya koldioxid­
anläggning klart. Det ansluter till det befintliga spåret mot
Pampushamnen.
– Det blev 370 meter spår på betongslipers, berättar Ronny
Antoniusson, arbetsledare på Industrispår AB.
▼ Anläggningen är helt nybyggd och ligger vid Lantmännen Agroetanols produktionsanläggning på Händelö.
Lantmännen Agroetanol producerar
här redan etanol för drivmedelsmarknaden och proteinprodukter till fodermarknaden.
I produktionsprocessen bildas koldioxid som nu kommer att tas tillvara och
renas i AGA:s nya anläggning. I sam­band
med invigningen av anläggning­en sa Jan
Bäckvall, VD AGA AB och Head of
Region Europe North Linde Group:
– Efterfrågan på koldioxid från våra
kunder ökar. Den nya anläggningen kommer att möjliggöra en mer kostnadseffektiv produktion som dessutom bidrar till
ett bättre resursutnyttjande med mindre
effekt på miljön. Att på detta sätt kunna
bidra till resursutnyttjande både för våra
kunder och miljön är mycket positivt
Tack vare den nya koldioxidanläggningen kommer etanolen från räknar
Lantmännen Agroetanol med att kunna
minska växthusgasutsläppen med uppemot 95 procent jämfört med bensin.
– För vår del känns det naturligtvis ex-
tra stimulerande att kunna vara en liten
del i det nya miljötänkandet, säger Gert
Andersson, vd på Industrispår AB. ■
Här det nya 370 meter långa stickspåret
till AGA:s nya koldioxidaläggning på
Händelö.
7
Industrispår AB
Spåret Nr 31 • Augusti 2014
Torsvik
Spåret Nr 31 • Augusti 2014
Inget jobb för litet för Industrispår AB
Industrispår AB bygger
inte bara nya spår. En stor
del av verksamheten hand­
lar även om underhåll av
gamla spår och byte av sli­
pers.
▼ Företaget har också en akut bered­skap
att kunna rycka ut vid rälsbrott, urspårningar och solkurvor.
– Vi har också kompetens att bland
annat göra säkerhetsbesiktningar, säger
Stina Anders­son, projektledare på Indu­
strispår AB.
– För oss är inget jobb är för litet. Vi
ställer upp på små och stora jobb, det är
bara att ringa.
Just underhåll och besiktning av gamla spår utgör en stor del av Industrispår
AB:s dagliga verksamhet. Gamla industrispår slits ner och behöver bytas ut. Och
många kommuner vill ha hjälp med sina
årliga besiktningar av spår som man har
ansvar för.
– En del väljer att lägga upp sådana besiktningar mer långsiktigt, andra hör av
sig vid behov, säger Stina Andersson.
Urspårningar hör dessbättre inte
till vardagen, men de händer. Lok och
vagnar måste lyftas och spår lagas.
Sommartid kan även solkurvorna ställa
till problem. Trafikverket får varje år rapport om drygt 80-talet solkurvor runt om
i landet.
Två växlar lade Industrispår AB in i det nya
förbi­gångsspåret i Torsvik. Växlarna är konstruerade på Industrispår AB och har en radie
på 243 meter i avvikande spår mot normala
210 meter. Här finputsas och sopas en av de
nya växlarna ren för hand av Albin Olsson.
Underhåll av gamla industrispår är en viktig del av verksamheten för Industrispår AB.
För Industrispår AB:s del handlar det
varje sommar om att man får rycka ut ett
par gånger och åtgärda solkurvor.
Ett lite mer udda uppdrag fick man häromåret då en hel banvall raserades efter
våldsamma skyfall. Ett 38 meter långt
spårspann fick lyftas bort så att den gamla
banvallen kunder återställas med makadam. ■
Nedan: Solkurvor ställer varje sommar
till bekymmer. Trafikverket får varje år
rapport om drygt 80-talet solkurvor.
Underst: Urspårningar kräver alltid
snabba insatser. Som här då
Industrispår AB snabbt fick rycka ut.
Nytt förbigångsspår ökar gods­
kapaciteten i Jönköping
Industrispår AB har byggt ytterligare ett helsvetsat
industri­spår i anslutning till Torsviks industriområde i
Jönköping.
– Det är ett en kilometer långt förbigångsspår, berät­
tar Stina Andersson, projektledare på Industrispår AB.
▼Jönköpings kommun fortsätter sin
satsning på att bli landets ledande logistik- och transportcentrum. Flera stor­
företag som IKEA och Elgiganten har
redan etablerat sina centrallager i Torsvik.
En förutsättning har varit ett väl utbyggt
spårnät. I dag har man cirka 14 kilometer
industrispår och sidospår i ett nät runt
Jönköping. Alla med förbidelse till stambanan.
Och än större betydelse får Jönköping
som järnvägsknut när de två nya stam­
banorna för höghastighetståg till Göte­
borg och Malmö byggs, eftersom de
kom­mer att stråla samman i Jönköping.
– Det är vi mycket glada över. Att
Jönköping blir knutpunkten som binder
ihop Stockholm med Göteborg och
Malmö och resten av Europa är vår enskilt största framtidsfråga, menar Mats
8
Green (M), kommunstyrelsens ordförande.
Industrispår AB har utnyttjat hela sin
maskinpark för att få spåren på plats.
Bland annat har man haft båda sina utläggningskranar för slipers, ballastvagnen
och stopp­maskinen på plats.
Två växlar har lagts in i spåret. Det är
av samma typ som man tidigare använt
vid spårbyggen i Norra hamnen i Malmö
och till Torsviksterminalen.
– Vi har själva konstruerat och byggt
dem på vår verkstad i Ystad, berättar Stina
Andersson, vilket bland annat innebär att
de har en radie på 243 meter i avvikande
spår mot normala 210 meter.
Industrispår AB har här också använt
sin nya typ av underläggsplattor och korsningar utan bultförband. ■
Men basen är och förblir godshanteringen och ambitionerna att den ska bli
mer spårbunden. Inte minst av miljöskäl.
De senaste satsningarna som gjorts på nya
industrispår har i huvudsak gjorts av
Industrispår AB. Först triangelspåret i
Månsarp och sedan nya spår till bland
annat IKEA:s nya hämtlager i Torsvik.
Och nu har man alltså bygget ett nytt kilometerlångt förbigångsspår parallellt
med det gamla industrispåret ner mot
Månsarp och Vaggerydsbanan.
– Det betyder att man kan öka godskapaciteten betydligt, säger Stina Anders­
son.
Det nya förbigångsspåret är helsvetsat och ligger på betongslipers.
Växlarna är av samma typ som Industrispår AB tidigare använt i Norra hamnen i Malmö.
9
Modelljärnväg
Spåret Nr 31 • Augusti 2014
Modelljärnväg
Spåret Nr 31 • Augusti 2014
Här tuffar Y 6:an fram bland
lavendel och timjan
I hans trädgård går det mesta på räls
Stationsområdet i Bo Perssons modellbygge
är g jort i skala 1:22 1/2.
Stationsområdet och stationshuset är gjort exakt som det gamla stationshuset i Östra Torp. Den gamla Y 6:an närmast stationshuset väntar på avgång.
Det finns dom som planterar
blommor i sin trädgård. Och
så finns det dom som bygger
modelljärnvägar i trädgårds­
grönskan. Och så finns det
dom som gör båda delarna.
tillfälligt i grönskan bakom en damm.
Även om modelljärnvägen kanske tilldrar sig det största intresset här säger Bo
Persson bestämt:
-– Först och främst är det här en trädgård.
Och den vårdar han och hustrun
Inger ömt. Modelljärnvägen har mer
blivit ett sällskap. Den hör till trädgården på samma sätt som blommor, buskar och andra växter. Hela det stora stationsområdet är till exempel omgärdat
av olika sorters timjan.
▼ Bo Persson i Smygehamn tillhör den
senare kategorin. I hans trädgård, en av
de sydlisgaste i landet, tuffar tågen fram
på två hundrametersslingor. Sommar
som vinter.
– På vintern har jag ett speciellt tåg
som plogar banorna, säger han.
När Spåret hälsar på är det dock hög­
sommar och i den prunkande grönskan
dyker stoltheten, den egenhändigt byggda Y6:an, fram i lavendelrabatten. En
bit längre bort tuffar ångloket Rasande
Roland in under en bro och försvinner
10
Trafiken på Bo Perssons modelljärnväg är radiostyrd.
Fast tåg och teknik har alltid varit ett
av Bo Persson stora intressen.
– Morfar var stins och min far och
mor jobbade på tågfärjan mellan Trelle­
borg och Tyskland. Så det sitter väl lite i
generna, säger han.
Sin första modelljärnväg fick han när
han var sju år.
– Men när jag var 14 sålde jag den för
att kunna köpa en moped istället.
Intresset för modelljärnvägar har
han dock behållit, men det var först för
lite drygt 20 år sedan, som intresset tog
fart igen på allvar.
– Såg i en tidning hur man monterat
en kamera på en vagn för att kunna filma och eftersom jag då också var intresserad av video så bestämde jag mig för
att det här ska jag också testa, berättar
Bo Persson, som samtidigt så där i förbigående nämnde för hustrun att man
skulle kunna ha en modelljärnväg i
trädgården bland buskar och blommor.
Alla byggnader är är gjorda i PVC.
Han uppfattade i alla fall att hon var
med på noterna.
Bo Persson började köpa material
och startade bygget av sin nya modelljärnväg.
– Det betydde ju samtidigt ett uppsving för hela trädgården.
Två flugor på en smäll så att säga.
Och det tyckte hustrun var perfekt.
Det blev två slingor, var och en hund­
ra meter lång. Allt byggdes i skala G.
– Det är en lite luddig skala som lig-
ger på 1:22 ½. Fast här fick
rälsen skala 1:26.
Rälsen är gjord i mässing
och har en analog spänning på
24 volt. I banorna har Bo
Persson lagt in elva växlar.
Mest stolt är Bo Persson
över sitt hemmabygge av trogna rälsbussen Y6, som trafikerade och helt dominerande på
mindre linjer från slutet av
1950-talet fram till att de ersattes av Y1 under 1980-talet.
Ritningarna hämtade Bo
Persson på nätet och sedan
började han räkna och gjorde
nya ritningar i skala 1:24.
Vagnarna byggde han upp
genom att spänna persienn­
linor kors och tvärs som han
sedan målade fast. Taken är av
trå gjorda ur bitar från några
IKEA-hyllor.
– Men det är det ingen som Här korsar spåren på de olika slingorna varandra.
kan se det idag, skrattar Bo
Persson. De tre vagnarna är hur som
helst unika och kommer aldrig att säljas.
– De är gjorda av PVC och sedan
– När jag trillar av någon gång så ska målade.
mina tre döttrar få varsin vagn, säger
I Sve­rige finns i dag ett 50-tal entusihan.
aster som byggt liknande modelljärnvägar i sina trädgårdar.
Stationshus och andra byggnader är
– Jag skulle nog tro att det här är en
också riktiga hemmabyggen.
av de tio största, säger han. ■
11
Returadress: Dragongatan 51, SE-271 39 Ystad
Krysset 31
Spåret Nr 31 • Augusti 2014
LÄTT- BÄR FALTUG- FRUKT LER
GAD
MAN
UTNYTT- RESERJAS I
PRYL BRANDREST LAGEN VERAD
RIK
KLURESS
P
HISTORIA
HUSREST
FÖRVÄRVAR
ETERMEDIA
SES I
BILFRONT
SAMLA
INDISK
STAD
MIKRODJUR
KÄND
FOND
INGA
TOMMA
ORD
BUSS- BALJA
ALTER- KNOPNATIV
TYP
LÄGGER
SKYTT
PÅSKKULÖR
ÅRSTID
KAN
VARA
AV BLY
EGENTLIGA BE- SOM
EXTYDELSEN
KYRKLIG DEN BOR- ÄR RINGSTOR- DE EJ FÅ
FORHET SKÖVLAS MADE
KNIPSLUG
NYMAN
PÅ FILM
FUNDERING
NORR
HAL
SIMMARE
SPETS
UNDER
TAK
BAGAGE
OCH TÄTNING
SNUSDOS
MJUKT &
FINT
STÄMNINGEN
DET SÄGS
VARA BÄST
ÄR DET
SOM ÄR
FÖRBI
STYGG
REGISTRERAD
KORT
AUTOGRAF
KLUBB
MORAKÄNDIS
UNIVERSITET
TEMPUS
BETYG
KONSERV
TECKNING
KASSA
PLATINATECKEN
SOLGUD
ARTIKEL
VÄCKS DAWN
I MÅL FINER
SARV
ELLER
VAJA
OPERAFIGUR
KAN VARA AV
HÄNGMODELL
KAN
HON
HETA
JÄMMER
ROVAN
BLIGA
TVÅ
LIKA
KAN VA-
SÄTTS
BLOMMOR I
MUSIKJOHN
LIGGER
TÄTMAN
ÄLDRE
STO
BABYMÅL
FREDSORGAN
VIFORM
ÖSTSTAT
GÅ
BORT
BÄR
BARR
& BÄR
VISHÖNA
FLOD I
PARIS
FLYGBOLAG
SNARA
HÖRS I
KÖREN
TJEJVARIANT
Adress:……………………………………………………………………
FÖRLAG
RIKTNING
FRANSK
GATA
Grattis!
Här är vinnarna av Krysset 30 som
alla belönas med varsin trisslott.
• Kerstin Thorsling, Gävle
• Kerstin Mathiesen, Boxholm
• Conny Davidsson, Ullared
• Ola Ahlberg, Hörby
• Marita L Wallin, Årsta
Rätta lösningen
Krysset 30
Namn:……………………………………………………………………
MOTVILJA
LÄRARFACK
FARKOST I
VENEDIG
▼ Skicka din lösning till: Industrispår AB, Dragongatan 51, 271 39 Ystad.
SPÅRET-X
1407
Lösningen
till Krysset
31 ska vara oss tillhanda senast 21 september 2014.
De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med trisslotter.
Märk kuvertet ”Krysset 31”.
Det går även bra att faxa till: 0411-795 25
TESTAMENTE
INTE
NÅBAR
LÅNG
TID
TRAVSPEL
FROM
VÄTE
LÅTER BLAD
KATT- MED
LIKT GALA
GARDINTYG
FÄRSKA
GÅR PÅ
SPÅR
GALLRAS
SPISA
TRÅNGMÅL
DECI- VÅT- RA KVALIFIKORT MARK CERADE
LÅNGROCK
FRUKT
FLIT
GOLFTERM
EJ UT
LAUREL, VAPEN
KÄND
SOM KOMMER
HALVAN EFTER
BACHVERK
HUVUD-
SPÄRR STAD I
ALPLAND
S
T
B O
P
P
ASSISTERAR
VID
DUELL
DEN KAN
FÖRSÄTTA
BERG
TYSK EXHUVUDSTAD
KAN
MAN
ÄPPLEN
FÅR GÅ
MED
LÅNAT
DJUR
S
P P L Y S N I
D R Y G
Y A
H E
R U I D
E N
O L K A
M
E
Å T
T
A H A R A
O R D
N O
L U S
U R
I L B U
Å K
N E R G I B E
G N Y
B E
D R
S K Y L T
O A
K
E T Y
M R
A G N
A
H
U
N
D
P
A
S
S
A
B R
E
SOM INFORMATION
FÄRSKA
KELTISK
BARD
LIVLIG
DANS
ANTE
MERIDIEM
ÖKENNAMN
TVINNA
OCH
SNATTA
KAN MAN
RÄKNA
MED
GILLAR
LÅGOR
KÄND BLIR
ANKA KOSTYMER
MERA VARAKTIG
MÖBELJÄTTE
HA
SOM
NAMN
ROANDE
TECKNARE
BEANTITEL
SATTE
I SIG
RÖDKINDAD
I DEN
KAN
MESAR
BO
SINGELTAL
MINDRE
DRAG
NATRIUMKARBONAT
ANFÖRANDENA
BÖR MAN
EJ SE
BILDAR
MENING
FÖRE V
LIKT
FRANSK
GATA
LÅNGSAM
KÄNNER
RUELSE
KLOCKA
HÄRJAT
LAND
SNABBT
BESKED
ÄR NOG
SVETLANA
MILJÖÅTGÄRD
HAR GNÄLMAN I
LA
KÖLN
GÖR
JU
LOKET
SE- AKTUA- ÅTER KING
COLE
NIOR LITET
LEVER
I KUPA
ORKA FÖR
EN DEL
BÖNA
AFFISCH
STÅR
FÖR KALIUM
SÄTTS
PÅ
KROK
PÅ SPÅRET-X 30
ORDVETENSKAP
MÄNGD
DANS
HANDSTILSEXPERT
N G
A R
T A
F
S O
A L
S O
G
D
S P
B I
L
M O
N T
SPÅR
FLYGER
SJ I
DANMARK
NUDDAR
STYR
PLAN
JOBBAR
MED TAL
TVÅ PÅ
RAD
B
D
E K U N
R O N
K
N N
K U L
A L L A
V A L S
S V I S
E
G
K
S
Ö R U T
D A
Å
E N
M
P A
F Y R
R Ö
O
A R I N
D
O G O P
L O G I
A L
K
HÄRI
AVGÖRS
PÅVEVAL
KAN
FYLLA
TÄCKA
SKOLAVDELNING
KRYDDMÅTT
ÄR JU
TACKAN
BILDANDE
GÄLLA
REKLAM
TAPPVENTIL
VARA PÅ
BENEN
SADE
KORT
SVULLNAD
TORDÖN
GLÖDA VULKAN
SÅ
MOSESMÅTT BROR
ÄR TAXBENEN
UPPVISNING
ÄR EN ANHÄNGARE
SÖTNOS
JOBBAR
GÄRNA
KNÄ
STICKORD
LÄT
MAN I SOM EN
SKOLA TUPP
SÄTTA
SIG PÅ
TVÄREN
U
D A N T E
A
S I L
R M
M
T U R E L
N E
T O P A
E L I N
P R
N I
A
U T A
S Ä G E R
A
S K A
E T N A
R A D
K
A
A N O
E S
G
V D
L E
S F
E D
A L
S T Å
O N S T R
MARTIN ENEROCH
GIANDERS FORM
PIL- LITEN
SPEL SMULA
SÄDLAGER
SÄGS EN
GÖK VARA
TYMINTECKEN
HYLLA
NOBELPRISAD RYMDHAROLD EPOS
FAKTAVERK
ÄDELSTEN
DRÖMFLICKA
GÅ
FÖRBI
SIST AV
ENTAL
AFRIKA’STAT
RENONS
GENUIN
MITT
ITU
SOLÖ
KAPTEN
I RULLAN
MINSKAD
PLUSPOL
HAL- FÖRE- FYRA
I
KADE TAGSBAS LEKEN
SKINNAR
SVÄRS
I RÄTT
SPRÅKKURS
IK NÅGOT
VALSAT
KLURESS
PR
NORR
I SAGAS
SLUT
SECRET
SERVICE
SAKNAR
FÄSTE
R
O
T
L
Ö
S
ANGER
PÅSLAG
O
N
HELT
LUGNT
V
I
N
D
S
T
I
L
L
A