Transcript Grundmall med huvud och fot

Kommunstyrelsen
2014-03-12
Kommunstyrelsen mandatperioden 2011-2014
Ledamöter
Grupp
(S), (C), (MP), (FP), (KSFF)
Åsa Karlsson (S)
Said Lundin (S)
Maria Sundell (S)
Jenny Jansson (S)
Rolf Berg (S)
Olle Strömberg (S)
Lars Hansson (C)
Helena Hansson (C)
Torbjörn Segelod (FP)
Mikael Karlsson (KSFF)
(M), (V)
Ann-Sofie Alm (M)
Christer Börjesson (M)
Sebastian Andersson (M)
Alf Sifversson (M)
(KD)
Olle Olsson (KD)
Ersättare och dess inträdesordning
För ledamot i gruppen (S), (C), (MP), (FP), (KSFF) träder ersättare in i följande
ordning:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Pia Hässlebräcke (S)
Håkan Bergqvist (S)
Inger Orsbeck (S)
Liza Kettil (S)
Birgitta Karlsson (C)
Peter Andersson (C)
Bengt Ryrmalm (C)
Jan Petersson (C)
Hans-Joakim Isenheim (MP)
För ledamot i gruppen (M), (V) träder ersättare in i följande ordning:
1.
2.
3.
4.
Ove Göransson (V)
För ledamot i gruppen (kd) träder ersättare in i följande ordning:
1.
Rolf Jacobsson (KD)
Om ingen ersättare för ledamot i dennes grupp är närvarande träder ersättare i den
grupp som är störst in enligt den gruppens inträdesordning. Om ingen ersättare
från den största gruppen är närvarande träder ersättare från den nästa största
gruppen in enligt den gruppens inträdesordning osv.
KOMMUNSTYRELSEN
Kallelse/Underrättelse
Tid:
Onsdag 12 mars 2014 kl 09.00
Plats:
Kommunhuset Forum, Gullmarssalen
Föregående
justeringsperson:
Justering (förslag):
Torbjörn Segelod (FP)
Ordförande:
Åsa Karlsson (S)
Sekreterare:
Aya Norvell
Måndag 17 mars 2014 kl 10.00
Ärenden
Sid
Nr
1
9.00 – 10.00 Information från sektor Barn och utbildning
5
Ärenden under kommunstyrelsens icke offentliga sammanträdestid
2
Ansökan hos Uddevalla Tingsrätt om överflyttande av vårdnad enligt 6 kap
8a§ föräldrabalken då vårdnadshavaren är varaktigt förhindrad att utöva
vårdnaden
3
Planbesked för Salkällans Säteri 1:2 (Åsen), Munkedals kommun
Dnr KS 2009-92
7
4
Planbesked för Saltkällans Säteri 1:2 (Mötesplatsen), Munkedals kommun
Dnr KS 2006-185
13
5
Planbesked för Munkedal Foss 10:35
Dnr KS 2014-112
18
6
Ärenden under kommunstyrelsens offentliga sammanträdestid
6
Miljömål för Munkedals kommun
Dnr KS 2012-374
23
7
Verksamhetsberättelse med socioekonomisk rapport från Stödteamet
Dnr KS 2014-115
32
8
Patientsäkerhetsberättelse 2013
Dnr KS 2014-44
45
9
Arbetsmiljöberättelse sektor Stöd 2013
Dnr KS 2014-42
60
10
Kvalitetssäkerhetsberättelse sektor Stöd 2013
Dnr KS 2014-43
72
455 80 MUNKEDAL ● Telefon växel 0524-180 00 ● Fax 0524-181 10 ● www.munkedal.se ● [email protected]
Bankgiro 549-6260 ● Postgiro 11 54 40-0 ● Organisationsnummer 21 20 00-1330
KOMMUNSTYRELSEN
11
Arbetsmiljöberättelse Vård och Omsorg 2013
Dnr KS 2014-42
84
12
Kvalitetssäkerhetsberättelse Vård och Omsorg 2013
Dnr KS 2014-43
96
13
Bokslut 2013
Dnr KS 2013 - 163
106
14
Remissvar regional folkhälsomodell för Västra Götaland
Dnr KS
15
Redovisning av ej verkställda beslut SoL och LSS
Dnr KS 201
195
16
Anmälan delegationsbeslut
199
190
Informationspunkter
17
Information från kommunstyrelsens välfärdsutskott
201
18
Information från Fyrbodals kommunalförbund
202
19
Avrapportering förtroendevaldas uppdrag
203
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 2
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Information från sektor Barn och utbildning
Sektorchefen Barn och utbildning informerar.
Förvaltningens förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
5
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 3
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Ansökan hos Uddevalla Tingsrätt om överflyttande av vårdnad enligt 6 kap
8a§ föräldrabalken då vårdnadshavaren är varaktigt förhindrad att utöva
vårdnaden
Sekretess: 36 kap. 1 § OSL
Ärendet handläggs under kommunstyrelsens icke offentliga sammanträdestid
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
6
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 4
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Dnr KS 2009-92
Planbesked för Salkällans Säteri 1:2 (Åsen), Munkedals kommun
Munkedals Holding AB ansöker om fortsatt plantillstånd, positivt planbesked för att
ta fram förslag till detaljplan för rubricerad fastighet.
Planavtal har tidigare tecknats vid tre tillfällen – 2005, 2007 0ch 2009, men med
olika intressenter. Exploatörens avsikt är att ta fram bostäder.
Ett förslag till ramavtal har upprättats. I detta avtal regleras kostnader och ansvar
för planprocessen.
Beredning
Sektorchefen samhällsbyggnads tjänsteskrivelse 2014-03-02
Förvaltningens förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked för fastigheten Saltkällan
Säteri 1:2, Åsen.
*
Kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till ramavtal.
Ärendet handläggs under kommunstyrelsens icke offentliga sammanträdestid
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
7
sida 1
2014-03-02
Dnr:2009-92
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Planbesked för Saltkällans Säteri 1:2 (Åsen),
Munkedals kommun
Munkedals Holding AB ansöker om fortsatt plantillstånd, positivt planbesked för att
ta fram förslag till detaljplan för rubricerad fastighet.
Planavtal har tidigare tecknats vid tre tillfällen – 2005, 2007 0ch 2009, men med
olika intressenter. Exploatörens avsikt är att ta fram bostäder.
Ett förslag till ramavtal har upprättats. I detta avtal regleras kostnader och ansvar
för planprocessen.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Kommunens kostnader täcks av exploatören
2. Miljö
Miljökonsekvensbeskrivning upprättas i planarbetet.
3. Folkhälsa
Ingen påverkan
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked för fastigheten Saltkällan
Säteri 1:2, Åsen.
Kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till ramavtal.
Mats Tillander
Samhällsbyggnadschef
Lars-Göran Berg
Kommunchef
Beslutet expedieras till:
Munkedals Holding AB
Planingenjören
Akten
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
8
9
10
11
12
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 5
KOMMUNSTYRELSEN
§
2014-03-12
Dnr KS 2006-185
Planbesked för Saltkällans Säteri 1:2 (Mötesplatsen), Munkedals kommun
Munkedals Holding AB ansöker om fortsatt plantillstånd, positivt planbesked för att
ta fram förslag till detaljplan för rubricerad fastighet.
Planavtal har tidigare tecknats 2010. Exploatörens avsikt är att ta fram mark för
verksamheter.
Ett förslag till ramavtal har upprättats. I detta avtal regleras kostnader och ansvar
för planprocessen.
Beredning
Sektorchefen samhällsbyggnads tjänsteskrivelse 2014-03-02
Förvaltningens förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked för fastigheten Saltkällan
Säteri 1:2, Mötesplatsen.
*
Kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till ramavtal.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
13
sida 1
2014-03-02
14
Dnr:KS 06-185/214
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Planbesked för Saltkällans Säteri 1:2 (Mötesplatsen),
Munkedals kommun
Munkedals Holding AB ansöker om fortsatt plantillstånd, positivt planbesked för att
ta fram förslag till detaljplan för rubricerad fastighet.
Planavtal har tidigare tecknats 2010. Exploatörens avsikt är att ta fram mark för
verksamheter.
Ett förslag till ramavtal har upprättats. I detta avtal regleras kostnader och ansvar
för planprocessen.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Kommunens kostnader täcks av exploatören
2. Miljö
Miljökonsekvensbeskrivning upprättas i planarbetet.
3. Folkhälsa
Ingen påverkan
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked för fastigheten Saltkällan
Säteri 1:2, Mötesplatsen.
Kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till ramavtal.
Mats Tillander
Samhällsbyggnadschef
Lars-Göran Berg
Kommunchef
Beslutet expedieras till:
Munkedals Holding AB
Planingenjören
Akten
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
15
16
17
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 6
KOMMUNSTYRELSEN
§
2014-03-12
Dnr KS 2014-112
Planbesked för Munkedal Foss 10:35
Fastighetsägaren 3:dje Gången Gilt AB, ägare till fastigheten Munkedal Foss 10:35,
där ICA bedriver sin verksamhet i Munkedals centrum, har inkommit med begäran
om positivt planbesked. Avsikten är att kunna bygga på ytterligare våningar på
befintlig byggnad för bostäder.
Gällande detaljplan för fastigheten tillåter ytterligare en våning för handel på del av
byggnaden. Fastigheten har för befintlig verksamhet löst sina parkeringsbehov genom avtal med kommunen.
För Post/Apotekshuset medger detaljplanen ytterligare två våningar för ”centrumbebyggelse”, tex bostäder. För Systembolaget/konsum medger detaljplanen två
våningar på del av byggnaden för handel. Med tanke på höjden på övrig bebyggelse
bör detaljplanearbetet pröva lämplig höjd samt användningsområde för bebyggelsen i centrum. Andra fastighetsägare bör kontaktas om intresse att delta i planarbetet.
Beredning
Sektorchefen samhällsbyggnads tjänsteskrivelse 2014-02-27
Förvaltningens förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar ge positivt planbesked för fastigheten Foss 10:35
*
Kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till ramavtal
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
18
sida 1
2014-02-27
19
Dnr: KS 2014-112
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Planbesked för Munkedal Foss 10:35
Fastighetsägaren 3:dje Gången Gilt AB, ägare till fastigheten Munkedal Foss 10:35,
där ICA bedriver sin verksamhet i Munkedals centrum, har inkommit med begäran
om positivt planbesked. Avsikten är att kunna bygga på ytterligare våningar på
befintlig byggnad för bostäder.
Gällande detaljplan för fastigheten tillåter ytterligare en våning för handel på del av
byggnaden. Fastigheten har för befintlig verksamhet löst sina parkeringsbehov
genom avtal med kommunen.
För Post/Apotekshuset medger detaljplanen ytterligare två våningar för
”centrumbebyggelse”, tex bostäder. För Systembolaget/konsum medger
detaljplanen två våningar på del av byggnaden för handel. Med tanke på höjden på
övrig bebyggelse bör detaljplanearbetet pröva lämplig höjd samt
användningsområde för bebyggelsen i centrum. Andra fastighetsägare bör
kontaktas om intresse att delta i planarbetet.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Fler boende i centrum är positivt
2. Miljö
Miljökonsekvensbeskrivning tas fram i planarbetet.
3. Folkhälsa
Utreds i planarbetet
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar ge positivt planbesked för fastigheten Foss 10:35
Kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till ramavtal
Mats Tillander
Samhällsbyggnadschef
Lars-Göran Berg
Kommunchef
Beslutet expedieras till:
Tillväxt- och kulturenheten
Samhällsbyggnadssektorn
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
20
AVTAL
2014-02-26
Dnr
KS 2014-112
RAMAVTAL Foss 10:35, ICA-butiken
Ramavtal för planläggning av Munkedal Foss 10:35, Munkedals kommun.
1. Parter
Munkedals kommun (212000-1330), nedan kallad kommunen
45581 Munkedal
3:dje Gången Gilt AB( 556687-6545), nedan kallad planläggaren
Stationsvägen 2, 45531 Munkedal
2. Bakgrund, syfte och avgränsning
Planläggaren har begärt plantillstånd (planbesked) för att pröva möjligheten att
uppföra ytterligare våningar för i huvudsak bostäder på fastigheten.
Kommunen är positiv till projektet.
Detta avtal tecknas för att klargöra vissa förutsättningar för exploateringen av
fastigheten. De slutgiltiga förutsättningarna för exploateringen regleras i ett
exploateringsavtal, med utgångspunkt i detta ramavtal, som upprättas i
anslutning till detaljplaneläggningen. Exploateringsavtalet skall godkännas av
kommunstyrelsen i Munkedals kommun innan detaljplanen antas.
3. Planförhållande
Fastigheten Foss 10:35 är detaljplanelagd. Nu gällande detaljplan medger
byggnation av en våning på cirka hälften av byggnaden för handelsändamål.
4. Plantillstånd
Detta avtal innebär att tillstånd getts att detaljplanera fastigheten Foss 10:35.
Av bifogad karta (bilaga 1) framgår avgränsningar och inriktningar för
detaljplanearbetet.
Planläggaren anlitar planarkitekt i samråd med kommunen.
Det är parternas avsikt att bedriva planarbetet skyndsamt.
Avgift för plantillstånd och ramavtal är 8000 kr.
______________________________________________________________________________________________________________________________
455 80 MUNKEDAL • Tfn växel 0524-180 00 • Fax 0524-18 110 • Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0
fad
21
2 (3)
5. Detaljplanekostnader
Planläggaren betalar samtliga utredningar och undersökningar som utförs av
externa konsulter och som erfordras i samband med detaljplanearbetet.
Planläggaren ersätter även kommunen för handläggning (avser planingenjör
och planarkitekt) i samband med detaljplanearbetet, annonseringar, utskick
mm. Kommunen fakturerar uppkomna kostnader en gång per månad enligt
självkostnadsprincipen. Samråd mellan parterna skall ske innan extern konsult
eller arkitekt anlitas.
Skulle planarbetet avbrytas skall planläggaren betala de kostnader som
upparbetats till och med avbrottet.
Exploatören har inte rätt att rikta ersättningsanspråk mot kommunen om
planarbetet avbryts eller ändringar görs under planarbetets gång.
6. Planläggning
Planarbetet kan komma att samordnas med andra fastighetsägare i Munkedals
centrum.
7. Parkeringsfrågor
Fastighetens behov av parkeringsplatser kan komma att lösas genom ett
parkeringsavtal med kommunen.
8. Vatten och avlopp
Samtliga frågor som berör vatten, spillvatten och dagvatten utreds inom
detaljplanearbetet och regleras därefter i dels exploateringsavtalet, dels ett
särskilt genomförandeavtal mellan exploatören och Munkedal Vatten AB.
9. Övriga exploateringskostnader
Planläggaren svarar för de kostnader som är förknippade med inhämtandet av
övriga tillstånd och utredningar som behövs för att genomföra exploateringen.
10. Säkerhet
För planarbetet skall planläggaren lämna in förskott om 50 000 kr som
säkerhet. Förskottet skall lämnas innan planarbetet påbörjas och kvarstår under
hela detaljplanearbetet. Förskottet avräknas mot slutfakturan.
I det exploateringsavtal som kommer att upprättas mellan exploatören och
kommunen skall exploatören ställa erforderlig säkerhet. Säkerhetens typ och
storlek kommer att regleras i exploateringsavtalet.
11. Övriga villkor
Planläggaren äger ej rätt till ersättning från kommunen om exploateringen inte
genomförs.
Överlåtes exploateringsfastigheten till ny ägare, skall överlåtelsen godkännas
av kommunen för att detta ramavtal skall fortsätta gälla.
Tvist på grund av detta avtal skall avgöras av allmän domstol.
fad
22
3 (3)
12. Avtalets giltighet
Detta avtal är giltigt endast under förutsättning att det godkänns av
kommunstyrelsen i Munkedals kommun.
Avtalet upphör att gälla om detaljplanearbetet avbryts eller om detaljplanen
inte antas av kommunstyrelsen senast 31 december 2016 genom beslut som
vinner laga kraft.
Exploatören får ej överlåta detta avtal på annan fysisk eller juridisk person utan
kommunens skriftliga medgivande.
----------------------------------------------------------------------------------------------Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var
sitt.
Munkedal den
För Munkedals kommun
Munkedal den
För 3:dje Gången Gilt AB
…………………………..
Åsa Karlsson
Kommunstyrelsens ordförande
…………………………
Bobi Cehajic
………………………….
Lars-Göran Berg
Kommunchef
fad
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 7
KOMMUNSTYRELSEN
§
2014-03-12
Dnr KS 2012-374
Miljömål för Munkedals kommun
Miljönämnden i mellersta Bohuslän har arbetat fram förslag till miljömål för de
samverkande kommunerna Lysekil, Sotenäs och Munkedal. Varje kommun antar
dock "sina" miljömål.
Kommunfullmäktige antog i november 2012 miljömål förMunkedals kommun. Dessa
har delvis inarbetats i det nya förslaget.
Förvaltningen har följande synpunkter på och kompletteringar av förslaget till
miljömål(siffrorna hänvisar till handlingsplanen), bilaga l:
1.
Ansvarig för utformning av byggnader och lokaler är fastighetschef och
Munkbo AB.
2.
Redaktionellt - "barn- och utbildningssektorn"
3.
En utredning ska genomföras för att belysa ...
4.
Ökade inköp av ekologiska varor blir dyrare. Finansieras genom ökade anslag.
5.
Ansvariga för att miljöskadliga ämnen och produkter minskar är "alla
medarbetare"
6.
Insamling av matavfall finansieras genom taxa/avgift
7.
Medverkar i Gullmarns vattenråd gör Tillväxt- och kulturenheten
8.
Ansvarig för tillsyn av avloppsanläggningar är Miljönämnden i mellersta
Bohuslän
9.
Tillsynen ska utföras inom budget/taxa
10. Ansvarig är Miljönämnden
11. Ansvarig är Miljönämnden
12. Utförs inom budget
13. Året ska vara 2021
Mål från beslutet i kommunfullmäktige i november 2012 enligt bilaga 2 bör förnyas
och komplettera detta nya förslag till miljömål från Miljönämnden.
Beredning
Sektorchefen samhällsbyggnads tjänsteskrivelse 2014-02-14
Förvaltningens förslag till beslut
*
Kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till miljömål enligt bilaga 1 och 2.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
23
24
25
26
27
28
29
30
31
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 8
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Dnr KS 2013-348
Verksamhetsberättelse med socioekonomisk rapport
för Stödteamet
Kommunstyrelsen beslutade att bevilja projektansökan för perioden 2013-2014,
dvs två år på summa 2 876 000 kr. Avsatt i sociala investeringsfonden är
3 000 000 kr. Redovisning av socioekonomisk bokslut ska ske varje år i samband
med årsbokslutet. Relevanta nyckeltal ska tas fram och följas upp över tid.
Syftet med projektet är att genom ett tvärprofessionellt arbete skapa en helhet
kring elev och familj för att möjliggöra en fungerande skolgång i den ordinarie
skolmiljön. Detta sker genom att stötta föräldrar så de blir ett stöd för elevens
skolgång och att stötta lärarna i deras pedagogiska arbete med eleverna.
Stödteamet har i uppdrag att förbättra kommunens tidiga insatser för barn och
unga samt att inventera och utvärdera pågående insatser och komma med förslag
till nya verksamheter och metoder för att ge stöd till barn och unga i Munkedal.
Stödteamet riktar sig till barn och unga i grundskolan där skolgången inte fungerar
och där skolans elevvårdande resurser inte räcker till och där det samtidigt finns
omfattande problematik i hemmet.
Beredning
Sektorchefens Stöds tjänsteskrivelse 2014-02-18
Förvaltningens förslag till beslut
*
Kommunsstyrelsen godkänner upprättad Verksamhetberättelse med
socioekonomisk rapport för Stödteamet.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
32
sida 1
2014-02-18
33
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Verksamhetsberättelse med socioekonomisk rapport
för Stödteamet
Kommunstyrelsen beslutade 2012-06-11 att bevilja projektansökan för
förebyggande av ohälsa bland barn och unga ur den upprättade sociala
investeringsfonden. Ansökan beviljades för perioden 2013-2014, dvs två år, och på
en summa av 2 876 000 kr. Avsatt i sociala investeringsfonden är 3 000 000 kr.
Redovisning av socioekonomisk bokslut ska ske varje år i samband med
årsbokslutet. Relevanta nyckeltal ska tas fram och följas upp över tid.
Syftet med projektet är att genom ett tvärprofessionellt arbete skapa en helhet
kring elev och familj för att möjliggöra en fungerande skolgång i den ordinarie
skolmiljön. Detta sker genom att stötta föräldrar så de blir ett stöd för elevens
skolgång och att stötta lärarna i deras pedagogiska arbete med eleverna.
Stödteamet har i uppdrag att förbättra kommunens tidiga insatser för barn och
unga samt att inventera och utvärdera pågående insatser och komma med förslag
till nya verksamheter och metoder för att ge stöd till barn och unga i Munkedal.
Stödteamet riktar sig till barn och unga i grundskolan där skolgången inte fungerar
och där skolans elevvårdande resurser inte räcker till och där det samtidigt finns
omfattande problematik i hemmet.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Redovisas i verksamhetsberättelsen
2. Miljö
Inga konsekvenser
3. Folkhälsa
Redovisas i verksamhetsberättelsen
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt
Förslag till beslut
Kommunsstyrelsen godkänner upprättad Verksamhetsberättelse med
socioekonomisk rapport för Stödteamet.
Peter Martinsson
Sektorchef
Stöd
Lars-Göran Berg
Kommunchef
Beslutet expedieras till:
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
34
Verksamhetsberättelse med
socioekonomisk rapport
för Stödteamet
-ett samarbetsprojekt mellan skola och socialtjänst i
Munkedals kommun
Rapport av
Mia Elofsson och Jonatan Rask
Sida 2 av 11
35
Innehållsförteckning
Bakgrund...................................................................................................... 3
Syfte med projekt Stödteam ........................................................................... 4
Målgrupp ...................................................................................................... 4
Insatta resurser ............................................................................................ 4
Verksamhetsberättelse ................................................................................... 4
Teamets uppdrag ..................................................................................... 4
Insatser .................................................................................................. 5
Individärenden ........................................................................................ 5
Verksamhetsutveckling ............................................................................. 6
Egen fortbildning...................................................................................... 7
Samverkan med andra aktörer .................................................................. 7
Kulturplaneterna ...................................................................................... 8
Analys .................................................................................................... 8
Effekter av insatser år 1: ................................................................................ 9
Uppföljning av målgrupp ................................................................................ 9
Socioekonomiskt perspektiv ...........................................................................10
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected]
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 3 av 11
Bakgrund
36
Utifrån KS beslut dnr KS 2012-230 ansökte man ur den upprättade sociala
investeringsfonden för förebyggande av ohälsa bland barn och unga.
Kommunstyrelsen beslutade att bevilja projektansökan för perioden 2013-2014,
dvs två år på summa 2 876 000 kr. Avsatt i sociala investeringsfonden är
3 000 000 kr. Redovisning av socioekonomisk bokslut ska ske varje år i samband
med årsbokslutet. Relevanta nyckeltal ska tas fram och följas upp över tid.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected]
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 4 av 11
37
Syfte med projekt Stödteam
Att genom ett tvärprofessionellt arbete skapa en helhet kring elev och familj för att
möjliggöra en fungerande skolgång i den ordinarie skolmiljön. Detta sker genom att
stötta föräldrar så de blir ett stöd för elevens skolgång och att stötta lärarna i deras
pedagogiska arbete med eleverna. Stödteamet har i uppdrag att förbättra
kommunens tidiga insatser för barn och unga samt att inventera och utvärdera
pågående insatser och komma med förslag till nya verksamheter och metoder för
att ge stöd till barn och unga i Munkedal.
Målgrupp
Stödteamet riktar sig till barn och unga i grundskolan där skolgången inte fungerar
och där skolans elevvårdande resurser inte räcker till och där det samtidigt finns
omfattande problematik i hemmet.
Insatta resurser
Teamet består av en specialpedagog 100 % samt en socionom 100 %. Teamet ska
arbeta i samverkan där de olika kompetenserna ska komplettera varandra.
Verksamhetsberättelse
Stödteamet startade sin verksamhet i början av januari 2013. Den första tiden gick
huvudsakligen åt till att beskriva teamets uppdrag, iordningsställa lokaler samt
knyta kontakter med de verksamheter dvs. skola och socialtjänst, som vi
förväntade att samarbeta med. Under denna första tid sammanställdes en
informationsbroschyr som vänder sig till föräldrar och verksamheterna. Under året
har även en hemsida med information om Stödteamets verksamhet och
kontaktuppgifter upprättats. Vi har också varit ute och informerat om vår
verksamhet i rektorsgruppen, familjegruppen, till politikerna i Välfärdsutskottet och
till samtliga lärare i kommunen.
Teamets uppdrag
Att möjliggöra en fungerande skolgång för grundskoleelever i den ordinarie
skolmiljön, stötta föräldrar/familjehemsföräldrar samt bidra till ökad måluppfyllelse
för elever i behov av stöd, med betoning på psykosocial problematik. Teamets
insats bygger på att föräldrar ansöker om en insats tillsammans med skolan
och/eller Socialtjänst.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected]
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 5 av 11
Stödteamets insatser präglas av grundtanken om att barnet skall få stöd och skydd
38
från samhället utifrån en helhetssyn.
Verksamheten är ett komplement till skolans och eventuellt Socialtjänstens
stödinsatser. Arbetsinsatsen riktar sig mot utveckling hos individen och dennes
nätverk samt anpassningar av lärmiljön i form av handledning till personal samt
organisatorisk utveckling i verksamheten. Stödteamet tillämpar ett arbetssätt där
de professionella kompetenserna samlas kring barnet/familjen och individens egna
resurser alltid står i centrum. En viktig funktion för Stödteamet är att koordinera
och komplettera de stödinsatser som redan är etablerade runt eleven.
Insatser
Ett samarbete med Stödteamet inleds när skolans egna elevvårdande insatser inte
räcker till eller när föräldrar upplever behov av insatser från teamet. Innan insats
begärs från skolan ska åtgärdsprogram vara upprättade/uppdaterade och eleven
ska ha lyfts på skolans elevhälsoteamsmöte och till Resursteam samt att föreslagna
åtgärder ska ha prövats.
Uppdragsgivare till Stödteamet är föräldrar, rektorer och IFO. Rektor ansvarar för
att upprätta ansökningsblankett till Stödteamet i de ärenden som kommer från
skolan. Även tidigare dokumentation t.ex. åtgärdsprogram och utredningar ska
bifogas, dock efter vårdnadshavares medgivande. En av teamets grundpelare är att
tiden från det att ansökan om stöd inkommer till att åtgärder påbörjas ska vara så
kort som möjligt.
Tillsammans med vårdnadshavare, elev och rektor formuleras mål för insatser samt
handlingsplan för genomförande. I utformandet av insatser kan även skolans
elevhälsa och socialtjänst delta. Handlingsplanen anger även hur insatsen ska följas
upp och utvärderas.
Individärenden
Stödteamet fick sitt första elevärende i februari och har under det första året
arbetat med elva individärenden, flertalet av dessa är pågående uppdrag idag. Vi
kan konstatera en ökning i antalet inkomna ärenden efter sommaren.
Arbetet i individärendena ser ut på olika sätt men en viktig förutsättning i
Stödteamets arbete är alltid att samverka och söka skapa en allians med föräldrar
då detta skapar bäst förutsättningar för att lyckas. Det är skillnad i frekvens och
innehåll på träffarna med de unga, en del träffar rör skolarbete, andra har mer
kurativ karaktär men det kan även handla om stöd till en aktiv och meningsfull
fritid. På samma sätt skiljer sig kontakten med föräldrarna beroende på hur
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected]
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 6 av 11
problematiken i familjen ser ut. Stödteamets kontakt med lärare handlar ofta om
39
att utforma olika anpassningar, upprätta åtgärdsprogram och förmedla information.
Vi har även deltagit regelbundet i elevhälsoteamsmöten på en av skolorna.
Av våra individärenden rör nio av ärendena ungdomar i nedre tonåren (13-16 år).
Åtta av ärendena har kommit från skolan, fyra har kommit från IFO och ett har
kommit från förälder. Två av ärendena har initierats av skola och IFO samtidigt.
Samtliga individer i de ärenden Stödteamet arbetat med under året har en bred
problematik med svårigheter inom skola, hemsituation, fritidsaktiviteter och sociala
relationer. Alla individer riskerar att inte nå målen i skolan. Kännetecknande för
gruppen är att hemsituationerna ofta ser problematiska ut och en del föräldrar har
egna svårigheter. Bland de unga förekommer riskfaktorer som skolk, psykisk
ohälsa, droganvändning, självskadebeteende och neuropsykiatriska
funktionshinder.
Verksamhetsutveckling
Under det gångna året har Stödteamet genomfört organisatoriskt
utvecklingsarbete, gett handledning och hållit fortbildningsdagar till personal på
skolorna i Munkedals kommun.
Ett omfattande ärende för Stödteamet under det första verksamhetsåret har varit
ett utvecklingsarbete på Munkedalsskolan. I februari fick Stödteamet i uppdrag av
skolchef att bistå rektor i ett utvecklingsarbete omkring arbetsmiljö och
förhållningssätt. Första steget var att leda en arbetsgrupp som tillsammans med
LOKSAM gjorde en riskbedömning. Utifrån denna arbetade gruppen vidare med en
handlingsplan för att möta de risker som kommit fram i bedömningen. Stödteamets
roll var att leda och dokumentera arbetet samt ha det övergripande ansvaret för
processen. Detta arbete mynnade ut i 1,5 fortbildningsdagar med hela kollegiet på
Munkedals skola, ledda av rektor och Stödteamet. Arbetet har omfattat en översyn
av följande:
•
Värdegrundsarbete
•
Psykisk arbetsmiljö
•
Fysisk arbetsmiljö
•
Kommunikation och samverkan
Detta arbete avslutades i augusti efter ett drygt halvt års arbete.
I juni hade Stödteamet en fortbildningsdag för alla lärare i Munkedals kommun om
arbetet kring åtgärdsprogram. Under dagen presenterades bl.a. de
kommunövergripande blanketter kring åtgärdsprogram som skulle gälla från hösten
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected]
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 7 av 11
2013. Vi gick även igenom de riktlinjer och stöd som Skolverket tagit fram
40
angående arbetet med åtgärdsprogram.
I augusti hölls en fortbildningsdag för de elevassistenter som arbetar på skolorna i
kommunen. Dagen fokuserade assistenternas uppdrag att stötta elever mot en
ökad självständighet.
Stödteamet har också haft ett antal handledningsuppdrag till arbetslag på flera av
skolorna i Munkedal.
Egen fortbildning
Under våren har Stödteamet gått en grund- och handledarutbildning i ESTER.
ESTER är ett strukturerat bedömnings-, uppföljnings- och dokumentationssystem
för individuell bedömning av unga (t.o.m. 18 år) med, eller i riskzonen för
normbrytande beteende.
Under hösten har Stödteamet gått en fortbildning i FIT, Feedback Informed
Treatment en metod som mäter utvecklingen i en persons aktuella mående samt
mäter uppfattningen om utbytet i våra träffar. Detta görs via två skalformulär ORS,
Outcome Rating Scale och SRS, Session Rating Scale. Vi har funnit utbildningen
mycket användbar och lätt att implementera i vårt arbete.
Samverkan med andra aktörer
I uppstarten deltog Stödteamet på Individ och Familjeomsorgens familjegrupps
veckomöte. Detta för att få till oss ärenden samt att etablera och underlätta
samarbetet.
Stödteamet har under året deltagit på elevhälsoteamsmöten på skolorna. Detta har
främst skett på högstadieskolan Kungsmark där vi i dagsläget deltar varannan
vecka.
En person från Stödteamet deltog på Kungsmarksskolans årliga resa till Gjendebu
för att möjliggöra deltagande i denna resa för en ungdom teamet arbetar med.
Andra samverkansparter som Stödteamet har haft under året är kommunens
beroendemottagning, Stugan (kommunens fritidsgård), Conradgruppen (en
samverkansgrupp som arbetar förebyggande mot droganvändning i kommunen)
samt BUP Uddevalla.
En viktig aspekt av Stödteamets uppdrag är att främja samverkan mellan skolan
och IFO. I ett flertal av de ärenden vi arbetat med är individerna aktuella för
insatser från både IFO och skola.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected]
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 8 av 11
Kulturplaneterna
41
I juni månad arrangerade Stödteamet, i samarbete med kommunens
kulturförvaltning och IFO, Kulturplaneterna, ett projekt med utgångspunkt i alla
barns rätt till fritid och kultur. Målgruppen är barn i åldern 8-12 från hem med
socioekonomiska svårigheter. Stödteamets roll var att i samarbete med IFO bjuda
in deltagare. Stödteamet planerade och ledde verksamheten under de två veckor
verksamheten varade och deltog i utvärderingsprocessen under hösten.
Verksamheten fick mycket positiv feedback från deltagarna, deras föräldrar och
samverkansparterna.
Analys
Efter ett års arbete kan vi konstatera att det finns ett stort behov av samverkan
mellan föräldrar, skola och IFO. Samverkan är följaktligen ett av de viktigaste
elementen i vårt arbete. Arbetet med samverkan handlar främst om att inhämta
information och att svara för att den informationen når alla berörda parter samt att
följa upp och se till att beslut verkställs och att insatser genomförs. Vi menar att
Stödteamet i flera fall fungerat som en länk mellan just skola och socialtjänst och
bidragit till att information lättare kunnat nå ut i verksamheterna.
Arbetet mot likvärdiga elevhälsoteamsmöten på kommunens skolor fortgår,
tillsammans med rektorer och Resursteam, även detta läsår.
Stödteamet har sina lokaler på Strömstadsvägen 7 och tar där emot föräldrar och
ungdomar, men även personal från skola och IFO. Vi bedömer att det varit
värdefullt att lokalerna ligger avskilt från annan verksamhet. Framförallt föräldrar
har uttryckt lättnad över att inte behöva gå in på socialkontoret eller skolan. Vårt
samtalsrum är hemtrevligt och det upplevs inte lika laddat att gå hit. För ungdomar
och personal har det varit bra att komma till oss eftersom vi då kan samtala utan
avbrott från andra elever eller personal.
Stödteamet har ännu inte haft egen handledning men ser att detta är en viktig del
inför kommande verksamhetsår.
Även om Stödteamet inte deltar regelbundet på möten med IFO upplever vi
kommunikationsvägarna dit som korta och att det fungerar bra att ta kontakt med
personalen. Vi har en stående möjlighet att med kort varsel delta på
familjegruppens möten som hålls en gång per vecka.
I Stödteamet bedömer vi att Kulturplaneterna fyllt en mycket viktig funktion för
deltagarna och deras familjer. I vissa fall har Kulturplaneterna varit det enda
”extra” som skett under deras sommarlov och höstlov. Under sommaren var
Stödteamet en förutsättning för att verksamheten blev av då man inte hade annan
personal. Men vi kunde också se att Stödteamet fick en viktig funktion i att
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected]
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 9 av 11
förmedla information mellan IFO och kommunens kulturutvecklare samt att följa
42
upp på eventuella deltagare. Även vid Kulturplaneterna som hölls under höstlovet
fick Stödteamet en funktion med att sammanställa och följa upp på barn som var
aktuella som deltagare.
Effekter av insatser år 1:
•
Förhindrat 1-2 placeringar à 20 tkr/mån-105 tkr/mån.
•
Minskat inköp av familjebehandling från privata aktörer. Stödteamet har
under året haft ett femtiotal familjebehandlingstillfällen. Skulle dessa köpts
av en privat aktör motsvarar summan minst 65 tkr/år.
•
Kontaktpersonsuppdrag från privat aktör à 39 tkr/mån (sedan juli) totalt ca
195 tkr.
•
Minskat inköp av extern handledning och arbetsgruppsledning. Stödteamet
har lagt ca 65h exklusive förberedelsetid, totalt ca 78 tkr/år.
•
Verksamhetsutveckling; 3,5 studiedagar för pedagogisk personal, totalt ca
24 tkr.
•
Stödteamets kartläggning har ersatt annan utredning, exempelvis
barnavårdutredning à 40 tkr.
Uppföljning av målgrupp
I dagsläget är det svårt att mäta effekterna av Stödteamets insatser via relevanta
nyckeltal då flertalet individärende ej varit aktuella under tillräcklig tid. För att ändå
utvärdera har vi har valt att ställa enkäter till de vi haft mest sammarbete med
under året; rektorer, socialsekreterare och föräldrar. I en del ärende används
bedömningsinstrument Ester för att få fram behov och därefter följa upp och
utvärdera insatserna i individärende. Vi har även använt ORS-enkäter för att mäta
elevernas mående. Vid kommande terminsslut tänker vi att följande nyckeltal i
individärendena ska kunna mätas:
•
Skolnärvaro
•
Betyg
•
Ester-bedömning, mäter risk och skyddsfaktorer
•
ORS-enkäter för att mäta måendet
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected]
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 10 av 11
Socioekonomiskt perspektiv
43
Insatser för att förebygga ett utanförskap är en investering inför framtiden, inte
bara ur ett individuellt perspektiv, utan också ur ett samhällsperspektiv. Rent
krasst är det bättre ekonomisk hushållning att förebygga med relativt små insatser
än att vänta och ta kostnader för ett utanförskap i efterhand. Vid det laget har
kostnaderna hunnit bli mångdubbelt större, och effekterna av insatserna är oftast
mindre. Om man dessutom lägger till de mänskliga lidanden som varje individ
utsätts för, och inte minst dess anhöriga såsom barn, partners etc, så blir det
förebyggande perspektivet än viktigare.
Att tänka i banor kring utanförskap som en samhällskostnad istället för en
individuell förlust är inte nytt. Att samhället tjänar på att så många som möjligt av
medborgarna kan dra sitt strå till stacken när det gäller både produktion och sin
försörjning är något de flesta kan hålla med om. Ändå har vi idag en grupp på
mellan 10 – 20 procent av befolkningen som befinner sig i ett utanförskap,
beroende på hur man räknar. Med utanförskap menas då arbetslöshet tillsammans
med sjukdom, dålig ekonomi och kanske också kriminalitet och missbruk, vilket gör
vägen till självförsörjning lång.
Det finns ett sätt att sätta siffror på detta, som numer används både på lokal och
nationell nivå. Det är socioekonomiska kalkyler som är utarbetade under 30 år och
som visar de kostnader som ett utanförskap för med sig. Det handlar dels om
ersättningar för försörjning från olika myndigheter, kostnader för ett ökat behov av
sjukvård jämfört med genomsnittet, kostnader för kriminalvården etc, dels om
utebliven produktion som skulle gett ett mervärde för samhället samt uteblivna
skatteintäkter. Det man ser är alltså siffror på vad det kostar att inte göra något för
att försöka förhindra utanförskapet. Mot detta kan man sedan ställa kostnader för
insatser för större eller mindre grupper och vilket utfall man hoppas få av dessa
insatser. Oftast kan man se att det räcker med ett mycket blygsamt resultat av
insatserna för att det ändå ska vara lönsamt samhällsekonomiskt.
Varför görs då inte dessa insatser om de nu är så lönsamma? Det beror inte på att
kunskapen inte finns, även om det kan vara svårt att hitta rätt insatser för varje
individ. Även med en stor felprocent så blir det ändå samhällsekonomiskt lönsamt.
Orsaken är ofta istället att det handlar om långsiktiga skeenden där den som gör
insatsen inte är densamma som sedan gör vinsten (i minskade kostnader). Dvs. om
skolan gör en extra insats för en elev som leder till att ett utanförskap undviks,
innebär inte det att skolan får någon lättnad i sina kostnader framöver. Istället är
det Försäkringskassan, kriminalvården och kommunens socialtjänst som är
vinnarna sett till uteblivna kostnader.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected]
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 11 av 11
Skolan betecknas ibland som den stora producenten av utanförskap, vilket får ses
44
som mer retoriskt provocerande än en korrekt beskrivning. Men en viss sanning
ligger ändå i påståendet och anledningen till den detta är att utanförskap
grundläggs tidigt och det är ofta möjligt att redan i förskoleåldern och till och med
ännu tidigare kunna se vilka som ligger i riskzonen. Tidiga insatser är också mest
effektiva innan skadan är för stor. Samtidigt är det i genomsnitt drygt 12% som går
ut grundskolan utan fullständiga betyg och som därför inte kan söka in till
gymnasieskolan. Och utan gymnasieskola är möjligheterna till arbete mycket små,
vilket leder till ett beroende av olika försörjningssystem och per definition ett
utanförskap. Tidiga insatser i skolan som leder till att barnet åtminstone kan gå ur
skolan med godkända betyg, kan vara den grund som behövs för att motverka ett
utanförskap. I många fall räcker det inte med insatser i skolan, utan man måste se
till att föräldrasituationen, boendet etc. också fungerar för att barnet ska kunna
tillgodogöra sig sin skolgång och få en chans till ett drägligt liv.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected]
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 9
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Dnr KS 2014-44
Patientsäkerhetsberättelse 2013
Syftet med patientsäkerhetslagen är att ha en hög patientsäkerhet inom
kommunens hälso- och sjukvård och sträva efter att minska antalet vårdskador,
oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårdgivaren eller på att vårdpersonal
begått misstag.
Vårdgivaren tillika kommunstyrelsen är också skyldig att bedriva systematiskt
patientsäkerhetsarbete och att upprätta en patientsäkerhetsberättelse.
Av patientsäkerhetsberättelsen ska framgå:
- Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år
- Vilka åtgärder som var vidtagits för att öka patientsäkerheten
- Vilka resultat som uppnåtts
Det har startats upp team på varje särskilt boende för att arbeta förebyggande och
att kvalitetssäkra rutiner i verksamheten. Apoteksbolagets avreglering har medfört
att läkemedelshanteringen har tagit mycket tid och många telefonsamtal i anspråk.
Patientens och närståendes synpunkter och klagomål hanteras enligt kommunens
rutiner för inkomna klagomål och synpunkter.
Särskilda boenden arbetar med riskbedömningar fall, nutrition, trycksår och
munhälsa. Kvalitetsregistret BPSD har startat upp under året. Särskilda boende och
hemsjukvård registrerar i palliativa registret.
Beredning
Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse 2014-02-04
Förvaltningens förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen godkänner patientsäkerhetsberättelsen för 2013.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
45
sida 1
2014-02-04
Dnr: 2014–44
46
TJÄNSTESKRIVELSE
Patientsäkerhetsberättelse 2013
Syftet med patientsäkerhetslagen är att ha en hög patientsäkerhet inom
kommunens hälso- och sjukvård och sträva efter att minska antalet vårdskador,
oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårdgivaren eller på att vårdpersonal
begått misstag.
Vårdgivaren tillika kommunstyrelsen är också skyldig att bedriva systematiskt
patientsäkerhetsarbete och att upprätta en patientsäkerhetsberättelse.
Av patientsäkerhetsberättelsen ska framgå:
- Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år
- Vilka åtgärder som var vidtagits för att öka patientsäkerheten
- Vilka resultat som uppnåtts
Det har startats upp team på varje särskilt boende för att arbeta förebyggande och
att kvalitetssäkra rutiner i verksamheten. Apoteksbolagets avreglering har medfört
att läkemedelshanteringen har tagit mycket tid och många telefonsamtal i anspråk.
Patientens och närståendes synpunkter och klagomål hanteras enligt kommunens
rutiner för inkomna klagomål och synpunkter.
Särskilda boenden arbetar med riskbedömningar fall, nutrition, trycksår och
munhälsa. Kvalitetsregistret BPSD har startat upp under året. Särskilda boende och
hemsjukvård registrerar i palliativa registret.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Inga konsekvenser
2. Miljö
Inga konsekvenser
3. Folkhälsa
Inga konsekvenser
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen godkänner patientsäkerhetsberättelsen för 2013.
Gunnel Svensson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Beslutet expedieras till:
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
47
Patientsäkerhetsberättelse
för vårdgivare
År 2013
2014-02-03
Gunnel Svensson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Diarienummer: 2014–44
Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
48
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Övergripande mål och strategier
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Struktur för uppföljning/utvärdering
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
Uppföljning genom egenkontroll
Samverkan för att förebygga vårdskador
Riskanalys
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
Hantering av klagomål och synpunkter
Sammanställning och analys
Samverkan med patienter och närstående
Resultat
Övergripande mål och strategier för 2014
2
3
4
4
6
7
7
8
8
9
9
9
9
9
12
49
Sammanfattning
De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten.
Kommunstyrelsen har beslutat att inrätta ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I internkontroll ingår fall, läkemedelsavvikelser, Lex Maria och patientsäkerhetsberättelse.
Vårdpersonal registrera avvikelser i verksamhetssystemet.
Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll.
Senior alert, Palliativregistret
Hur risk för fall, felnäring och trycksår har identifierats.
Av de patienter som bor 92 procent på särskilt boende och korttidsplatser har deltagit i riskbedömning. Det har varit information för
hemtjänsten, där kommer start att ske under. Munhälsobedömning
enligt ROAG kommer att ingå i riskbedömningar 2014.
Hur hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser.
Det har varit en ökning av fall- och läkemedelsavvikelser under året.
Målen var att minska fall med 10 procent och läkemedelsavvikelser
med 20 procent. Det har kommit en bugg i avvikelsemodulen så
årets rapportering känns osäker.
Ny rutin för avvikelse ska vara klar tidigt 2014. I verksamhetssystemet Magna Cura.
Hur patienters och närståendes synpunkter och klagomål
som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats.
Patientens och närståendes synpunkter och klagomål hanteras enligt kommunens rutiner för inkomna klagomål och synpunkter. Utredningen sker i verksamheten som också har analyserat klagomålen. Svar på utredning skickas till den som framfört klagomål eller
synpunkt.
Hur patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbete.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om
skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service och omvårdnad upphört att gälla fr.o.m. 2010.
I Fyrbodal har Rutin för Skyddsåtgärder/frihets- inskränkande åtgärder arbetats fram för att ha en rutin som ett övergripande förhållningssätt. Det ska vara ett stöd i vägledning i samband med patient- och närståendekontakt. Det är en rutin som behövs i teamarbete.
Systematiskt kvalitetsarbete som bedrivits under året.
Avvikelser för läkemedel och fall har ökat.
Särskilda boende registrerar i Senior Alert.
Särskilda boende och hemsjukvård registrerar i palliativa registret.
Anslutit till BPSD registret - Beteendemässiga och Psykiska symtom
vid Demens.
Registrerat följsamhet till hygienföreskrifter i nationell mätning.
3
50
Övergripande mål och strategier
KF mål
”Alla ska ha rätt till en värdig omsorg”
Regeringen och SKLs mål
Sett ur den äldres perspektiv är målsättningen
”Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård
och omsorg”
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Lagar och föreskrifter
-
2010:659 Patientsäkerhetslagen
1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen
2011:9 SoS föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
SoS föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården
Vårdgivarens ansvar
Högst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet är kommunstyrelsen.
Vårdgivaren fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt följer upp och utvärderar mål kontinuerligt.
Vårdgivaren ska genom ledningssystem säkerställa att verksamheten uppfyller de krav och mål som ställs på den i lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst, och stöd och service till
vissa funktionshindrade.
Ge direktiv och säkerställa att vårdprocesser fungerar verksamhetsövergripande. Utse ledningsansvar.
Verksamhetschef ansvar
Verksamhetschef för hälso- och sjukvård kan uppdra åt annan personal att utföra uppdraget eller delar av uppdraget se nedan.
Inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och
dokumentera rutiner för hur systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten.
Ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa
nås.
Ansvara för uppföljning och analys av verksamheten så att åtgärder
kan vidtas för att förbättra vården.
4
51
Sektorchefens ansvar
Sektorchefer ansvarar för ekonomi, personal, verksamhet och utvecklingsfrågor inom sektorn men har samtidigt ett övergripande
ansvar för kommunen och ingår i ledningsgruppen. I det övergripande ansvaret ingår att följa/genomföra antagna styrprinciper.
Dessa är alltid överordnade. Sektorchefer ansvarar för att bygga en
ändamålsenlig organisation utifrån uppdraget.
Inom sektor Stöd ingår verksamheterna IFO, LSS, psykiatri och PUT
boende.
Inom sektor Vård och omsorg ingår särskilt boende, korttidsboende,
hemtjänst, hemsjukvård, rehab, dagverksamheter för demenssjuka
och sociala aktiviteter samt bemanningsenhet.
Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar
MAS ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig
hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Patientsäkerhetslagen är en del i att säkra vården.
I ansvaret ingår att patienterna får den hälso- och sjukvård som läkare förordat.
Inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och
dokumentera rutiner för hur systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten.
Ansvara för uppföljning och analys av verksamheten så att åtgärder
kan vidtas för att förbättra vården.
Enhetschefens ansvar
Deras uppdrag består i att ansvar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva säker
vård.
Enhetschefers ansvar är att se till att rutiner följs, avvikelser dokumenteras och att dessa följs upp och analyseras.
Enhetschef ska rapportera risker för vårdskador samt
händelser som har medfört eller hade kunnat medföra
vårdskada till MAS.
Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar
Den legitimerade personalen ska bidra till att hög patientsäkerhet
upprätthålls.
Boendestödjare, habiliteringspersonal, undersköterskor och vårdbiträde har när de utför ordinationer på delegation och instruktioner
ansvar för patientsäkerhet.
Baspersonal ska rapportera risker för vårdskador samt händelser
som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada till enhetschef.
Ska medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i
framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner, metoder,
risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat.
5
52
Struktur för uppföljning/utvärdering
I patientsäkerhetsarbetet ska det finnas rutiner och riktlinjer för att
förebygga vårdskador.
Läkemedelsavvikelser
Läkemedelsavvikelse rapporteras i avvikelsemodul av boendestödjare, habiliteringspersonal, undersköterska eller vårdbiträde. Sjuksköterska bedömer åtgärder samt signerar.
Vid allvarlig händelse kontaktas MAS som gör en utredning
MAS sammanställer läkemedelsavvikelser för året.
Redovisades i årsrapportering till kommunstyrelsen.
Det har varit en mängd klagomål och avvikelser som riktats mot
Apotekstjänst AB. Det har varit en undermålig upphandling av regionen. För att kunna följa föreskriften om läkemedelshantering har
det orsakat sjuksköterskor hög grad av merarbete.
Fallrapport
Fall rapporteras i avvikelsemodul av boendestödjare, habiliteringspersonal, undersköterska eller vårdbiträde. Sjuksköterska bedömer
åtgärder samt signerar. Vid allvarlig händelse kontaktas MAS som
gör en utredning
MAS har sammanställt fall och fallskador för året.
Fall och fallskador redovisades i årsrapporteringen till kommunstyrelsen.
Medicintekniska avvikelser
Vid allvarlig händelse kontaktas MAS som gör en utredning samt
anmälan till läkemedelsverket och tillverkare.
MAS sammanställer medicintekniska avvikelser och informerar berörda chefer.
Medicintekniska avvikelser redovisades i årsrapporteringen till
kommunstyrelsen.
Riskbedömningar
Riskbedömningar, åtgårder och uppföljning av felnäring, trycksår
och fall görs i Senior alert.
MAS har sammanställt och redovisat för berörda chefer.
Redovisat Senior alert i årssammanställning till kommunstyrelsen.
MAS har sammanställt och redovisat för berörda chefer.
Palliativa registret
MAS har redovisat kvaliteten av indikatorer i palliativa registret i för
berörda chefer.
Kvaliteten av indikatorer i palliativa registret har redovisats i årssammanställningen till kommunstyrelsen
Avvikelse i Klara SVPL
Den gemensam rutin för samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan region, primärvård och kommun registrerar
avvikelse när rutin inte följs.
Inkomna avvikelser från regionen skickas till respektive verksamhet
för utredning och åtgärd, svar till regionen. När kommunen upp-
6
53
märksammar avvikelse som påverkar patientsäkerheten behandlas
den av regionens verksamhet.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits
samt vilka åtgärder som genomförts för
ökad patientsäkerhet
Vårdpersonal får utbildning i läkemedelsrutinen i samband med delegationsutbildningen. Det är för nyanställda som det varit sju läkemedelsutbildningar.
Boendestödjare, habiliteringspersonal, undersköterskor och vårdbiträde ska registrera avvikelser i avvikelsemodulen.
Team genomför riskbedömningar i Senioralert. Det är undersköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast och arbetsterapeut som ingår.
Det har varit ett tvärprofessionellt team som deltagit i högskoleutbildning på högskolan Väst.
Registrering i Palliativa registret sker och det ger en bild av vilka
förbättringsåtgärder som ska påbörjas. Ett team från Munkedal i
samarbete med NU-sjukvården och Uddevalla kommun har deltagit i
palliativ registrets lärandekonferenser. Det är indikatorn munhälsa
som teamet haft samarbete kring. Ett team inom hemtjänsten ingår i arbetsgrupp och ser över hemtjänstensorganisation vid palliativ vård.
Utveckla och säkerställa vården för demenssjuka
Uppföljning genom egenkontroll
Läkemedelsavvikelser, fall- och fallskador samt Lex Maria följs upp i
varje delårsbokslut och årsbokslut (patientsäkerhetsberättelse).
Öppna jämförelser, KKiK
Granskning av journaler och annan dokumentation i samband med
klagomål och synpunker, avvikelser internt och externt.
Patientnämndsärenden, vid inkomna ärende granskning av dokumentation.
Inhämtande av synpunkter från revisionsrapporter.
Jämför resultatet i nationella registren Palliativa registret och Senior
Alert.
Samverkan för att förebygga vårdskador
Lokala samverkansavtal
Primärvården och kommunen
Primärvården och kommunen har samverkansavtal det är möte fyra
gånger per.
Primvårssjuksköterska med inriktning på äldre och kommunens demens-, vårdplaneringssjuksköterska och biståndshandläggare har
upparbetet samarbete.
Primärvården, psykiatri och kommunen
7
54
Samverkansavtal som reglerar samarbetet. Möte två gånger per
termin och år.
Vårdsamverkan Fyrbodal och Lilla Edet
Samarbete mellan kommunerna i Fyrbodal och lilla Edet i vårdfrågor.
Närsjukvårdsgrupp
Närsjukvårdsarbete pågår mellan Lysekil, Sotenäs och Munkedal.
Det är vårdgivare inom primärvården i egenregi och privata vårdgivare, öppenvårdspsykiatrin representeras av Capio psykiatri, Lysekils, Sotenäs och Munkedals kommuner, NU-sjukvården och vårdsamverkan Fyrbodal, det är möte fyra till fem gånger per år.
SVPL Klara och informationsöverföring
Arbetsgrupp inom vårdsamaverkan Fyrbodal för SVPL Klara och informationsöverföring träffas fyra gånger per år.
Hygiensjuksköterska
Hygiensjuksköterska bistår med utbildning och rådgivning
Västra Götaland
Tandvårdsenheten
Intyg för nödvändig tandvård och munhälsobedömning
Förskrivare är kommunen
Munhälsobedömning utförs av folktandvården. I Folktandvårdens
uppdrag ingår att personal får utbildning i munhälsa. Tandhygienist
gör en enkel munhälsobedömning på patienter som tackat ja.
Hjälpmedel
Inom område hjälpmedel finns samarbete mellan kommuner och
region. Hjälpmedel förskrivs av kommun alternativt regionen.
Centrum för läkemedelsnära produkter
Gemensamt för kommunerna och regionen. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel, kosttillägg, diabeteshjälpmedel och stomimaterial.
Nätverk inom norra Bohuslän och Fyrbodal
Nätverk i kommunalförbundet Fyrbodal och norra Bohuslän för
socialchefer, sektorchefer och MAS
Lokala nätverk för enhetschefer i hemsjukvård och rehab.
Riskanalys
Händelseanalys av allvarliga avvikelser sker i samband med Lex Maria och Lex Sarah utredningar.
Hälso- och sjukvårdspersonalens
rapporteringsskyldighet
All personal rapporterar avvikelser. Avvikelser rapporteras i verksamhetssystemet av baspersonal, avvikelsen utreds av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Avvikelser med risk för
vårdskada eller vårdskada rapporteras till MAS. Återkoppling till
verksamheterna på verksamhetsmöte eller APT.
8
55
Hantering av klagomål och synpunkter
Klagomål och synpunkter
Klagomål och synpunkter, som kommer direkt till verksamheterna
diarieförs centralt. Utredningen och analys sker i verksamheten och
svaret ges oftast både muntligt och skriftligt till den som framfört
kagomålet eller synpunkten. Svar på klagomål och synpunkter diarieförs.
Finns det ärende från patientnämnden så diarieförs, utreds, analyseras och sammanställs dessa.
Klagomål som anmälts till Socialstyrelsen som har betydelse för patientsäkerheten utreds och analyseras av MAS på uppdrag av vårdgivare.
Vid allvarlig risk för skada eller vårdskada, klagomål från IVO informeras kommunsstyrelsens myndighetsutskott, KSMU. Sammanställning av klagomål och synpunkter, ärende från patientnämnden
och klagomål via socialstyrelsen sker till kommunstyrelsen en gång
per år. Rutinen behöver revideras.
Sammanställning och analys
Inkommande klagomål och synpunkter, ärende från patientnämnd
och klagomål från Socialstyrelsen sammanställs i område stöd och i
område vård och omsorg. Det är ledningsgruppen i respektive sektor som analyserar och sammanställer inkomna ärende årsvis för att
se mönster som indikerar brister i verksamhetens kvalitet.
Samverkan med patienter och närstående
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om
skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service och omvårdnad upphört att gälla fr.o.m. 2010.
I Fyrbodal har Rutin för Skyddsåtgärder/frihets- inskränkande åtgärder arbetats fram för att ha en rutin som ett övergripande förhållningssätt.
Det sker ett samråd vid skydds- och frihetsinskränkande åtgärder.
I samband med utredningar samtalas med vårdtagare/närstående.
Vård -/rehab planer görs upp med den enskilde eller närstående
Resultat
Strukturmått
Utbildningar som baspersonal och legitimerad personal gått
under året
Det har varit delegationsutbildningar vid sju tillfällen för nyanställd
baspersonal i läkemedelshantering. l
Utbildning i munhälsa bedömning enlig ROAG till sjuksköterskor och
munhälsoombud.
BPSD är ett kvalitetsregister för att säkerställa och utveckla demensvården. En sjuksköterska är utbildad i registeranvändning
Utbildning i ”Medicinska bedömningar akutsjukvård” och
”Prehospitala bedömningar av äldre med stort vårdbehov” (7,5
+7,5 p) har tre sjuksköterskor gått
9
56
Handledarutbildning har arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska gått
Processmått
PPM nationell prevalensmätning av basala hygienrutiner och
klädregler
Mätning
Resultat
2010
Resultat
2012
Resultat
2013
Antal observationer
(personer)
153 personer
123 personer
62 personer
Andel korrekta basala hygienrutiner
och klädregler i alla
7 steg
21 %
30 %
45 %
Andel korrekt desinfektion av händerna
före patientnära arbete
55 %
54 %
52 %
Ander korrekt observation av händerna
efter patientnära arbete
97 %
95 %
92 %
Andel korrekt användning av handskar
85 %
90 %
87 %
Andel korrekt användning av förkläde
65 %
55 %
79 %
Andel korrekt hygienrutiner steg 1-4
25 %
30 %
45 %
Andel fri från ringar,
klockor och armband
87 %
90 %
94 %
Andel kort eller uppsatt hår
95 %
96 %
98 %
Andel korrekt arbetsdräkt
86 %
93 %
89 %
Andel korrekta klädregler steg 5-7
80 %
82 %
82 %
I kvalitetsregistret Senior Alert används evidensbaserade instrument
som mäter vårdtagarnas riskfaktorer för fall, felnäring och trycksår
Det finns ett samband emellan antal vårdtagare som faller och risk
för fall, felnäring. Förebyggande arbete är samhällsbesparande.
10
57
Riskbedömning
Fall
Felnäring
Trycksår
Antal utförda
2011
176
176
176
Antal utförda
2012
124
124
124
Antal
utförda
2013
136
136
136
Resultatmått
Antal avvikelser på särskilt boende och hemtjänst har ökat. Det kom
en bugg i avvikelsemodulen vid en uppdatering under sommaren,
uppgifter stämmer inte vid kontroll.
SVPL – samordnadvårdplanering.
Avvikelser
2010
2011
2012
2013
Läkemedel
127
282
218
299
Fall och fallskador
426
644
524
651
Medicintekniska produk1
0
3
3
ter
SVPL - Regionen till
0
2
4
kommun
SVPL - Kommun till reg4
1
13
ion
Klagomål IVO
1
0
0
1
Klagomål/synpunkter
6
3
2
Lex Maria
1
0
0
0
Patientnämnden (vård
0
0
2
och behandling)
Tandvårdenheten
2
3
0
Apotekstjänst AB
75
Måluppfyllelse dvs. resultat kopplat till egna mål och strategier.
-
Senior alert - Riskbedömning av trycksår, felnäring och fall
har genomförts på särskilda boende och korttidsboende.94
procent var registrerade i augusti, i december var målet uppfyllt till knappt 50 procent.
Vid mätpunkten den 1 oktober var 86 procent registrerade,
målet 90 procent uppfylldes inte.
-
Utveckla hälso- och sjukvårds dokumentation. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster kommer att dokumentera enligt ICF. Att fortsätta med egenkontroller kommer
fortsatt vara en målsättning.
-
Inom varje verksamhet, särskilt boende och hemtjänst, avsätt tid för att planera vem utför vad i teamarbete. Målet är
uppfyllt.
-
Att inrätta kvalitetsgrupper på varje boende för att diskutera
systematiskt kvalitetsarbete. I fokus står nödvändig tandvård, munhälsa, inkontinens, riskbedömningar trycksår, fall
och felnäring, avvikelser, nattfasta, palliativ vård. Målet har
inte uppnåtts fullt ut.
11
58
-
Under året har särskilt boende och hemtjänst deltagit i
punktprevalensmätning, PPM, basala hygienrutiner och klädregler. Målet att ha utbildning i basala hygienrutiner är inte
uppnått men att delta i PPM mätningen är uppfyllt.
-
Läkemedelsgenomgångar för personer som är 75 år och
äldre och har fler än 10 läkemedel, projekt initierat av HSN
samverkan med Sotenäs, Lysekils kommuner och primärvården. Projektet igångsattes inte.
-
Att minska fall och läkemedelsavvikelser med 10 respektive
20 procent är uppnått
Övergripande mål och strategier för
kommande år 2014
KF mål och strategi
Alla ska ha rätt till en värdig omsorg och till en säker hälso-och
sjukvård
Regeringen och SKLs mål
Sett ur den äldres perspektiv är målsättningen
”Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en
god vård och omsorg”
Mål för verksamheter inom område Vård och omsorg och Stöd
−
−
−
−
Under året ska hälso- och sjukvårdsjournaler dokumenteras
enligt ICF. Utbildning för sjuksköterskor, arbetsterapeuter
och sjukgymnaster kommer att initieras.
Starta upp hygienutbildning med stöd av hygienssjuksköterska i NU-sjukvården.
Kvalitetssäkra inkontinensvården informationsmöte för sjuksköterskor våren. Därefter får varje verksamhet arbeta med
kvalitetssäkring.
Öka antal sjuksköterskor med förskrivningsrätt inom
inkontinensvård
−
Medverka i PPM av basala hygienrutiner och klädregler
−
Medverka i PPM trycksår och fall
−
Starta upp Rikssår
−
Särskilda boende följer upp kvalitet på förutbestämda område bl.a. avvikelser, riskbedömningar, registrering i palliativa registret
Utveckla vården kring demenssjukdomar
Fortsatt arbete med verksamhetsplan för Fyrbodal och Lilla
Edet 2012 -2015
−
−
Uppnå nationella målen att registrera i kvalitetsregister
−
SveDem (Svenska Demensregistret) avvakta med registreringar
12
59
−
BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjuk-
dom)
−
−
Registrera BPSD syndrom på ett standardiserat arbetssätt
Palliativa registret
Registrera alla som avlider och är inskrivna i kommunala
hälso- och sjukvården, särskilda boende och hemsjukvård.
Senior Alert
Registrera riskbedömningar och planerade åtgärder samt
uppföljning av 90 procent av de som bor på särskilda boende
och har korttidsplats.
13
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 10
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Dnr KS 2014-42
Arbetsmiljöberättelse sektor Stöd 2013
Arbetsmiljölagen har ändrats och utvecklats i 1991 års arbetsmiljölag, AML.
I arbetsmiljöberättelse ingår att dokumentera hur arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
organiseras och hur ansvaret är fördelat. Med arbetsmiljöansvar menas en
skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att ta bort eller minska riskerna för
ohälsa och olycksfall i arbetet så arbetsmiljön blir bra.
I arbetsmiljöberättelsen beskrivs hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits under året.
Vilka åtgärder som vidtagits för att öka arbetsmiljösäkerheten. Vilka resultat som
uppnåtts under året.
I förbättrad organisation har tagits fram en värdegrund på övergripande nivå i
kommunen. Fortsatt arbete ska ske i varje sektor. Styr och Ledningssystem har
också arbetats fram.
Medarskapspolicy har det arbetats fram och ledarskapspolicyn är under revidering.
Det är kontinuerliga nätverksträffar inom området våld i nära relationer.
Det har varit en stor satsning på brandskyddsutbildning.
Arbetsmiljöfrågor har varit en stor fråga inom Stöd under 2013.
Hög arbetsbelastning på chefsgruppen på grund av långtidssjukskrivningar. Inom
IFO har arbetsbelastningen på familjegruppen varit hög antal ärende har varit
högre än vad verksamheten är dimensionerad för. Det har varit ökat behov av
boendestödjare på grund av stigande behov. Individuella behov har krävt
personalförstärkningar på vissa LSS- boende.
Att skriva en arbetsmiljöberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2013. Den
redovisas i samband med årsbokslutet.
Beredning
Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse 2014-02-03.
Förvaltningens förslag till beslut
* Kommunstyrelsen beslutar godkänna arbetsmiljöberättelse för sektor Stöd 2013.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
60
sida 1
2014-02-03
61
Dnr: 2014-42
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Arbetsmiljöberättelse sektor Stöd 2013
Arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen har ändrats och utvecklats i 1991 års arbetsmiljölag, AML.
I arbetsmiljöberättelse ingår att dokumentera hur arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
organiseras och hur ansvaret är fördelat. Med arbetsmiljöansvar menas en
skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att ta bort eller minska riskerna för
ohälsa och olycksfall i arbetet så arbetsmiljön blir bra.
Arbetsmiljöberättelse
Där beskrivs hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits under året. Vilka åtgärder som
vidtagits för att öka arbetsmiljösäkerheten. Vilka resultat som uppnåtts under året.
I förbättrad organisation har tagits fram en värdegrund på övergripande nivå i
kommunen. Fortsatt arbete ska ske i varje sektor. Styr och Ledningssystem har
också arbetats fram.
Medarskapspolicy har det arbetats fram och ledarskapspolicyn är under revidering.
Det är kontinuerliga nätverksträffar inom området våld i nära relationer.
Det har varit en stor satsning på brandskyddsutbildning.
Arbetsmiljöfrågor har varit en stor fråga inom Stöd under 2013.
Hög arbetsbelastning på chefsgruppen på grund av långtidssjukskrivningar. Inom
IFO har arbetsbelastningen på familjegruppen varit hög antal ärende har varit
högre än vad verksamheten är dimensionerad för. Det har varit ökat behov av
boendestödjare på grund av stigande behov. Individuella behov har krävt
personalförstärkningar på vissa LSS- boende.
Att skriva en arbetsmiljöberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2013. Den
redovisas i samband med årsbokslutet.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Inga konsekvenser
2. Miljö
Inga konsekvenser
3. Folkhälsa
Inga konsekvenser
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 2
62
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar godkänna arbetsmiljöberättelse för sektor Stöd 2013.
Gunnel Svensson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska/
Verksamhetschef
Beslutet expedieras till:
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
63
Arbetsmiljöberättelse för
sektor Stöd
År 2013
2014-02-03
Peter Martinsson
Dnr: KS 2014-42
1
64
Innehåll
...................................................................................................................... 1
Arbetsmiljöberättelse för sektor Stöd ............................................................... 1
Sammanfattning ......................................................................................... 3
Övergripande mål och strategier ......................................................... 4
Organisatoriskt ansvar ............................................................................. 4
Struktur för uppföljning ........................................................................... 5
Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för säkrare arbetsmiljö .................................................... 6
Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten .................... 7
Samverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete .......................... 7
Resultat .......................................................................................................... 7
Mål för kommande år 2014 .................................................................... 8
2
65
Sammanfattning
Den goda arbetsplatsen
I Munkedals kommun skall medarbetare och ledare kunna arbeta
med god hälsa och gott humör.
För att klara uppdraget och möte kommunmedlemmarnas krav och
behov krävs goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla,
utveckla och belöna kompetent personal.
Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsklimatet
skall präglas av ömsesidig respekt.
Ett egenansvar för det gemensamma skall vara ledord i vår
verksamhet.
Samverkan inom organisationen är viktig och skall integrera
samtliga frågor hälsa, jämställdhet, mångfald, budget, organisation
etc.
Det är viktigt att ledare och medarbetare bidrar till att skapa en
positiv bild av kommunen genom att vara goda ambassadörer.
Uppdaterad 2012-10-08
I förbättrad organisation har det arbetats fram en värdegrund på
övergripande nivå i kommunen. Fortsatt arbete ska ske i varje
sektor.
Styr och Ledningssystem har också arbetats fram.
Medarskapspolicy har arbetats fram och ledarskapspolicyn är under
revidering.
Det är kontinuerliga nätverksträffar inom området våld i nära relationer.
Det har varit en stor satsning på brandskyddsutbildning.
Arbetsmiljöfrågor har varit en stor fråga inom Stöd under 2013.
Hög arbetsbelastning på chefsgruppen på grund av
långtidssjukskrivningar. Inom IFO har arbetsbelastningen på
familjegruppen varit hög antal ärende har varit högre än vad
verksamheten är dimensionerad för. Det har varit ökat behov av
boendestödjare på grund av stigande behov. Individuella behov har
krävt personalförstärkningar på vissa LSS- boende.
3
66
Övergripande mål och strategier
Vision
En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig
an framtidens utmaningar tillsammans!
KF s mål och strategier
Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare
− Flexibla arbetstidsmodeller
− Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad
− Alla ska ha tid för reflektion
Område Stöds mål och strategier
Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare
− Förbättrad organisation
Målsättning för chefer
Munkedals kommun ska ha goda ledare som tar ansvar, leder och
utvecklar verksamheten mot uppställda mål. Ledaren ska vara en
god förebild. Ledaren skall kommunicera, delegera, följa upp och ge
återkoppling till medarbetarna.
Organisatoriskt ansvar
Styrande lagar, föreskrifter och styrande dokument är bland
annat:
Arbetsmiljölagen (AML)
Medbestämmandelagen (MBL)
Facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML)
Vilka gör riskbedömningar om våld och hot (AFS 1993:2)
Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten (AFS 1990, AFS 1998:1)
Kränkande särbehandling (AFS 1993:19)
Friskvårdspolicy - Hälsa på arbetsplatsen
Jämställdhetspolicy
Ledarskapspolicy
Den goda arbetsplatsen
Arbetsgivare
Kommunstyrelsen har det yttersta arbetsmiljöansvaret för
samtliga verksamheter inom sitt ansvarsområde.
Kommunchef
Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående
kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal
samt de författningar och lokala föreskrifter som rör kommunens
verksamheter.
Sektorchef
Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående
kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal
4
67
samt de författningar och lokala föreskrifter som rör
verksamheter inom sektor Stöd.
Enhetschef
Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående
kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal
samt de författningar och lokala föreskrifter som rör
verksamhetsområdet.
Medarbetare
Medarbetaren har en skyldighet att delta i arbetsmiljöarbetet
och att följa skyddsföreskrifter.
Skyddsombud/arbetsplatsombud
Skyddsombud/arbetsplatsombud deltar i planering och
genomförande av arbetsmiljöarbetet på alla nivåer i
samverkanssystemet.
FAS 05 Lokalt kollektivavtal
I avtalet finns samverkansgruppernas och arbetsplatsens (APT)
ansvarområde beskrivet
Kommungemensam samverkansgrupp
Den kommungemensamma samverkansgruppens uppgift är att
skapa den nödvändiga samsynen som behövs inom den kommunala
verksamheten.
Sektor Stöds samverkansgrupp
I syfte att inom respektive sektor skapa förutsättningar för en
samlad syn på verksamhet och dess resurser i form av personal och
pengar, bildas inom varje sektor en samverkansgrupp. Sektorns
samverkansgrupp har till uppgift att föra dialog kring frågor som rör
sektor Stöd.
Lokal samverkansgrupp
Den lokala samverkansgruppens uppgift är att föra dialog kring
frågor som rör hela enhetens ansvarsområde.
APT
Syftet med arbetsplatsträffen är att skapa ett forum för dialog
mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med
utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna
området
I avtalet finns samverkansgruppernas och arbetsplatsens (APT)
ansvarområde beskrivet
Struktur för uppföljning
Redovisning i delårsbokslut och/ eller årsbokslut
Uppföljning av mått (styrkort) redovisas i årsbokslut/
arbetsmiljöberättelse. Se resultat
Systematisk uppföljning av arbetsmiljöfrågor redovisas i
årsbokslut/arbetsmiljöberättelse. Se resultat
Hot och våld är även ett mått som följs upp i internkontroll och
redovisats i KS 11 december-2013.
5
68
Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits
samt vilka åtgärder som genomförts
för säkrare arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbete som bedrivs på verksamhetsnivå
Identifiera risker inom arbetsmiljö i andras hem
Riskbedömningar om våld och hot enligt AFS 1993:2
Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten AFS 1990, AFS 1998:1 m fl
Identifieras risker i hemmet inom när hemtjänst, hemsjukvård
rehabilitering kommunen startar upp verksamheten.
Hemtjänsten använder Prevents checklista.
Skyddsronder
Checklista” Exempel att beakta vid riskbedömning”,
Prevents dokument hur ofta och av vem, kontorsutrymme, boende?
Skyddsronderna utgår ifrån checklistorna ovan.
Sjukfrånvaroanalyser
Redovisar statistik för sjukfrånvaro samt analyserar sjukfrånvaron i
samband med årsbokslutet.
Denna analys ska ske i Lokala samverkansgruppen, och i
samverkansgrupp sektor Vård och omsorg,
Förebyggande hälsoarbete på arbetsplatsen – analys av
sjukfrånvaro
Chefen får ett utökat stöd i augustiuppföljningen och fokus är
sjukfrånvaro.
Utbildningar
Förbättrad organisation
Utbildningen handlar om ledning och styrning, coachande ledarskap,
att leda förrändringsarbete, gruppers effektivitet
Arbetsmiljöarbete som bedrivs på individnivå
Friskvård
Under året har följande friskvårdsprogram försökt få igång fler
FIMPA grupp - strävan att ha en rökfri arbetsplats. Det har varit
riktat direkt arbetsplatser.
Organiserad träning är det under vår och höst på Styrkan som har
cirkelträning varje vecka med stöd av sjukgymnast.
Dreambody har öppna träningstider med bland annat pilatus,
boxersice och indoor walking.
Kostnadsfri tillgång till gym finns hela året på Styrkan.
Personalstöd
Det finns tillgång till personalstöd dygnet via SOS
Internationalrådgivning. Problemen kan vara av privat karaktär eller
ha koppling till arbetet.
Självskattning är en checklista, ett hjälpmedel för att skatta den
egna hälsan
Rådgivning och behandling genom företagshälsovården
6
69
Uppdraget innebär att Hälsobolagets Team servar
Munkedals kommuns medarbetare med;
Arbetsrelaterad sjukvård, tjänster inom rehabiliteringsområdet,
lagstadgade hälsoundersökningar, hälsoutveckling, arbetsmiljökartläggningar, ergonomikonsultationer, samtalsstöd, chefsstöd
Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten
ABC inför förändringar i verksamheten
Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
arbetsmiljöarbete: ”När ändringar i verksamheten planeras, ska
arbetsgivaren bedöma om ändringar medför risker för ohälsa eller
olycksfall som kan behöva åtgärdas?”
8 § andra stycket AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Samverkan i det systematiskt
arbetsmiljöarbete
Företagshälsovården
–
Hälsobolaget är en resurs i det systematiska arbetsmiljöarbetet
Alla anställda har tillgång till rådgivning per telefon samt till
arbetsrelaterad sjukvård
Sektor Stöds samverkangrupp
Lokala samverkansgruppen
APT
Resultat
Resultatmått/uppföljning bokslut
Mått
Delårsbokslut
Delårsbokslut
Högre grad av
medarbetare som
skattar att dem kan
påverka sin arbetstid
Årsbokslut
3,61 är nöjda
4,37 är stolta
3,61 tycker
Munkedal är en
bra arbetsgivare
Medarbetarna
upplever att de har tid
för reflektion och
återhämtning
Mätning av sysselsättningsgrad.
Totala sjukfrånvaron
skall sänkas jämfört
med föregående år
7,56 % har ökat
mot föregående
år
7
70
Medarbetarsamtal 100
% under år 2013
Samtliga har fått
medarbetarsamtal
Arbetsskador/psykiska
och fysiska
36 % är orsakade
av hot och våldsituationer
Hot och våld
61,5%
Jämställdhetarbete
Pågår på
arbetsplatsen
Sjukfrånvaro
Det har varit ökad
långtidsfrånvaro
Tillbud
145
Analys av resultatet
Tillbud
Det har varit 145 inrapporterade tillbud inom sektorn. Den största
delen avser ett specifikt gruppboende inom LSS. Arbetsgivaren har
förstärkts med personal och andra insatser under året och haft en
kontinuerlig kontakt med de fackliga organisationerna kring frågan.
Daglig verksamhet har också rapporterat in en stor del tillbud.
Arbetsgivaren planerar inför 2014 att organisera om och byta
lokaler för denna verksamhet. Lokalerna skall anpassas efter
brukarnas behov vilket förhoppningsvis kommer leda till en bättre
arbetsmiljö för personalen.
Mål för kommande år 2014
KF s mål och strategier
Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare
− Flexibla arbetstidsmodeller
− Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad
− Alla ska ha tid för reflektion
KFs mått
−
Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan
påverka sin arbetstid (medarbetarenkät)
−
Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och
återhämtning (medarbetarenkät)
−
Mätning av sysselsättningsgrad.
−
Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående
år
Sektor Stöds mål och strategier
Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare
− Förbättrad organisation
Sektor Stöds mått
-
Hälsotalsenhet
8
71
-
Medarbetarenkät jmf med föregående
Antal utbildningsdagar år
Sjukfrånvaro
Personalavdelningens arbetsmiljömålplan
Ta fram Policy för
-
Hot och våld
Kränkande särbehandling
Arbetsmiljöpolicy (inklusive medarbetarpolicy)
Uppdatera policy
-
Ledarskapspolicy (ingår i arbetsmiljöpolicy)
Jämställdhetspolicy
Utbildningar
-
Grundutbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete för chefer
och skyddsombud
Riskbedömningar om våld och hot enligt AFS 1993:2 genomförs
kontinuerligt inom sektor Stöd
Inför varje samverkans möte är arbetsmiljön en stående punkt på
dagordningen.
Uppföljning på förra årets brandskyddsutbildning
9
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 11
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Dnr KS 2014-43
Kvalitetssäkerhetsberättelse sektor Stöd 2013
Verksamheten ska dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpande
utveckla och säkra samtliga krav och mål som gäller för respektive verksamhet
enligt författningar (lagar, förordningar och föreskrifter).
Det bör dokumenteras i enlighet med SOSFS 2011:9 7 kap. 1 §. Det är vårdgivare
eller den som bedriver verksamhet inom SoL och LSS som varje år bör upprätta en
kvalitetsberättelse.
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete har påbörjats inom sektor Stöd
med ett flertal olika aktiviteter. Detta arbete ska sammanfogas med det stora
arbetet som har inletts för hela kommunen avseende styr och ledningssystem. Det
skall också sammanfogas med KF:s styrkort som också kommer ses över under
kommande år.
Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för att vara så heltäckande som
möjligt. Detta kommer även vägas in i kommunens övergripande styr - och
ledningssystem.
Att skriva en kvalitetsberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2013.
Kvalitetsberättelse ska redovisas i samband med årsbokslutet.
Beredning
Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse 2014-02-03.
Förvaltningens förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar godkänna kvalitetssäkerhetsberättelse sektor Stöd
2013.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
72
sida 1
2014-02-03
73
Dnr: 2014-43
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Kvalitetsberättelse sektor Stöd 2013
Verksamheten ska dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpande
utveckla och säkra samtliga krav och mål som gäller för respektive verksamhet
enligt författningar (lagar, förordningar och föreskrifter).
Det bör dokumenteras i enlighet med SOSFS 2011:9 7 kap. 1 §. Det är vårdgivare
eller den som bedriver verksamhet inom SoL och LSS som varje år bör upprätta en
kvalitetsberättelse.
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete har påbörjats inom sektor Stöd
med ett flertal olika aktiviteter. Detta arbete ska sammanfogas med det stora
arbetet som har inletts för hela kommunen avseende styr och ledningssystem. Det
skall också sammanfogas med KF:s styrkort som också kommer ses över under
kommande år.
Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för att vara så heltäckande som
möjligt. Detta kommer även vägas in i kommunens övergripande styr - och
ledningssystem.
Att skriva en kvalitetsberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2013.
Kvalitetsberättelse ska redovisas i samband med årsbokslutet.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Inga konsekvenser
2. Miljö
Inga konsekvenser
3. Folkhälsa
Inga konsekvenser
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar godkänna kvalitetssäkerhetsberättelse sektor Stöd
2013.
Gunnel Svensson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska/
Verksamhetschef
Beslutet expedieras till:
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
74
Kvalitetsberättelse för
sektor Stöd
År 2013
2014-02-03
Peter Martinsson
Dnr: 2014-43
1
75
Innehållsförteckning
Innehåll
...................................................................................................................... 1
Kvalitetsberättelse för sektor Stöd .................................................................... 1
Innehållsförteckning.............................................................................. 2
Sammanfattning: ....................................................................................... 3
Övergripande mål och strategier ......................................................... 4
Organisatoriskt ansvar ............................................................................. 4
Struktur för uppföljning ........................................................................... 5
Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet .. 5
Förebyggande arbete................................................................................ 6
Interna granskningar ................................................................................ 7
Externa granskningar ............................................................................... 7
Resultat och analys ................................................................................... 7
Mål för kommande år 2014 .................................................................... 9
2
76
Sammanfattning:
Sektor Stöd har under året arbetat med kvalitetsinsatser/åtgärder
kontinuerligt under året.
Det tar tagits fram en manual för att arbeta med förbättrad
organisation inom hela Kommunstyrelsen.
Ett nytt styr och ledningssystem har köpts in till kommunstyrelsen
och man beräknar starta upp införande av detta under år 2014.
Sektor Stöd fortsätter att implementera nytt dokumentationssystem
inom hela sektorn och detta beräknas vara klart under 2014.
I det stora hela så fortgår kvalitetsarbetet men organisationen för
det arbetet behöver ses över under kommande år då den
arbetsuppgiften i sig är väldigt omfattande inom hela sektorn. För
att lyckas med detta kvalitetsarbete så behövs det avsättas resurser
för att optimera detta arbete.
Kommunstyrelsen beslutade 2012 att ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete, för verksamheterna enligt SoL, LSS
och HSL ska införas i samband med att föreskriften uppdaterades,
(SOSFS 2011:9). Under 2014 ska kommunen delta i SKL nätverk för
att få råd och stöd i byggandet av ledningssystem
3
77
Övergripande mål och strategier
En hållbart växande kommun med engagerade invånare som
tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!
KF mål och strategier
Minska antal barn med psykisk och fysisk ohälsa
− Skapa resursteam för barn och unga
− Tidiga stödinsatser skola/förskola
Mått
− Öka andelen gymnasiebehöriga > 95 %
− Öka skolnärvaron jämfört med föregående år, målet är 100
%
− Bättre resultat än föreg. år i trivselenkät
− Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. föreg.
Mål och strategier
Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär
försörjningsstöd
- Samverka med AME, föreningar m fl
Mått
- Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa
- Utöka andelen praktikplatser
Sektor Stöds mål och strategier
Förebygga psykisk och fysisk ohälsa för barn och ungdomar inom
målgruppen 0-18 år
− Fokus barn och unga
Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär
− Fokus vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt
bistånd
− Fokus vuxna brukare inom LSS
Mått
-
Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd
Unga med ekonomiskt bistånd
Andel ekonomiskt utsatta barn 0-19 år
Antal barn som når målen årskurs 9
Webb granskning av egen hemsida utifrån öppna jämförelser
Organisatoriskt ansvar
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för
verksamheternas kvalitet.
Kommunchefen
Förvaltningen leds av kommunchefen som ansvarar för den samlade
förvaltningen gentemot förtroendemannaorganisationen, vilket
innebär ett övergripande ansvar på tjänstemannanivå för ekonomi-,
personal-, verksamhet och utvecklingsfrågor. Kommunchefen är
chef för kommunens sektorchefer och cheferna inom
4
78
kommunledningskontoret. Kommunchefen lyder direkt under
kommunstyrelsens ordförande.
Sektorchef
Sektorchefer ansvarar för ekonomi, personal, verksamhet och
utvecklingsfrågor inom sektorn men har samtidigt ett övergripande
ansvar för kommunen och ingår i ledningsgruppen. Chefen svarar
för och rapporterar till kc. I det övergripande ansvaret ingår att
följa/genomföra antagna styrprinciper. Dessa är alltid överordnade.
Sektorchefer ansvarar för att bygga en ändamålsenlig organisation
utifrån uppdraget.
Enhetschef
Enhetscheferna har ansvar för verksamhet, budget och personal för
sin enhet. Men har samtidigt ett övergripande ansvar för kommunen
och ingår i sektorns ledningsgrupp. I det övergripande ansvaret
ingår att följa/genomföra antagna styrprinciper etc. dessa är alltid
överordnade. Enhetschefer svarar inför sektorchefen.
Medarbetare
De krav och förväntningar som ställs på alla medarbetare i
Munkedals kommun är:
− bidra till ständiga förbättringar genom att samarbeta för att
uppnå de fastställda målen
− underlätta andras arbete och delta aktivt i dialogen om
uppdrag, mål och resultat, både i grupp och individuellt med
närmaste chef
− ta ansvar för hur du genomför, slutför och överlämnar dina
arbetsuppgifter
− visa respekt, omtänksamhet och engagemang.
Att vara anställd i kommunen innebär att agera som en företrädare
för Munkedals kommun och stärka förtroendet hos allmänheten.
Struktur för uppföljning
KF och område Stöds mål, strategier och mått följs upp i samband
med delårsbokslut och årsbokslut. Se resultat
Resultatet i Internkontrollen har delvis följts upp i KS möte 201312-11. Kvalitetsberättelse, arbetsmiljöberättelse och
patientsäkerhetsberättelse bifogas årsbokslutet. Se interna
granskningar.
Åtgärder som vidtagits för att säkra
verksamhetens kvalitet
Kommunstyrelsen beslutade 2012 att ledingssystem för
systematiskt kvalitetsarbete, för verksamheterna enligt SoL, LSS
och HSL ska införas i samband med att föreskriften uppdaterades,
5
79
(SOSFS 2011:9). Under 2014 ska kommunen delta i SKL nätverk för
att få råd och stöd i byggandet av ledningssystem
Biståndsenhet:
Nya rutiner för faktura hantering/debitering.
Nya vägledande bestämmelser inom SoL och LSS.
Uppföljning är genomförd av fakturahantering inom LOV.
Uppföljning av insatsen kontaktpersoner inom SoL och LSS.
Integration:
Boende ensamkommande flyktingbarn: Överfalls larm är
installerade inom enheten.
Verksamhetspedagog anställd för att se över/ta fram
rutiner/metoder
Daglig verksamhet AME:
Planering för ny daglig verksamhet. Säkerställa tillgänglighet och
handikappanpassning för nya lokaler.
LSS gruppbostäder:
Nya larm installerade. Personalredogörare finns på varje boende.
IFO:
BBIC licens klar. Organisationsförändringar påbörjats inom IFO.
Personlig assistans:
Gjort egenkontroll av dokumentation. HLR utbildning.
Socialpsykiatri
Startar upp socialpsykiatrin med multiprofessionellt team.
Verksamhetspedagog är anställd, den ska utveckla metoder, rutiner
etcetera inom boendestödet
Utbildning
Samtliga verksamheter har genomfört brand utbildning
Klagomål och synpunkter
Rutin klagomål för synpunkter behöver uppdateras. Det finns i
nuläget två rutiner i kommunen. Klagomål och synpunkter behöver
diskuteras i verksamheterna.
Lex Sarah
Rutin för Lex Sarah är uppdaterad och skall implementeras inom
organisationen.
IT-säkerhet
Verksamhetssystem införs med Sotenäs och Lysekils kommun.
Loggar har tagits fram 2013.
Behörigheter ska ses över – utifrån dokument för sekretess och
tystnadsplikt
Avvikelsemodulen kommer gemensamt att uppdateras under 2014.
Förebyggande arbete
Anhörigverksamhet funktionshindrade:
Ej kommit igång
Anhörigverksamhet missbruk:
6
80
Pågår ett flertal grupper
På G:
Pågår och är idag en permanent verksamhet
Förebygga psykisk och fysisk ohälsa för barn och ungdomar
inom målgruppen 0-18 år:
ICDP utbildning inom förskola och skola har pågår.
Interna granskningar
Internkontroll redovisas i KF
Internkontroll:
Följande internkontrollområde inom vård och omsorg redovisade i
KS 2013-12-11:
Synpunkter och klagomål
Lex Sarah
Uppföljning av rutin för kvaliteten av kultur och
fritidsaktiviteter
− Uppdatera rutin för granskning av avgifter
− Uppföljning av hantering av privata medel
− Inventering flödet av avgiftshantering vid korttidsboende
inom LSS
− Rutin för biståndsutredningar inom LSS
− Inventering och utredning av fakturor från försäkringskassa
inom LSS
− Rutin för arbetsmiljö-, kvalitets- och arbetsmiljöberättelse
Internkontrollområde som redovisas i årsbokslutet 2013 är:
− Kvalitetsberättelse
− Arbetsmiljöberättelse
− Patientsäkerhetsberättelse
−
−
−
Externa granskningar
Öppna jämförelser LSS
Öppna jämförelser undersökning Jämförelsen av kommunernas stöd
till personer med funktionsnedsättning har genomförts för tredje
gången.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-531
KKiK - Kommunens kvalitet i korthet
http://www.kolada.se/
Resultat och analys
Resultatmått/Uppföljning i bokslut
Mått
Årsbokslut
Öka andelen gymnasiebehöriga>95 %
12 % (15 st) kom inte in
på nationellt program på
gymnasiet och går nu på
7
81
introduktionsprogrammet.
Socioekonomiskt projekt
har startat upp. ICDPutbildning fortgår inom
kommunens
personalgrupper. Kan
detta vara måttet Elever i
åk. 9 som är behöriga till
ett yrkesprogram,
hemkommun, andel 86,6
(%) år 2013
Öka skolnärvaron jämfört med
föregående år, målet är 100 %
Skolans siffror
Bättre resultat än föregående år i
trivselenkäten
Minska antalet anmälningar till
socialtjänsten jämfört med
föregående år
Skolans siffror
Arbetslöshetsstatistik, minska
andel arbetslösa
16-64 år december 2013
minskning 0,6%
motsvarande månad
2012,
2013/ 210
barnavårdsanmälningar.
2012/158
barnavårdsanmälningar
Ungdomar 16-24
december 2013
minskning 4,4 %
motsvarande månad
2012.
Utöka andelen praktikplatser
Se ovan
Mycket långvarigt ekonomiskt
bistånd
Arbete pågår. AF har köpt
platser av AME
Andel ekonomiskt utsatta barn 019 år
Arbete pågår med ungdomar
via på G
Unga med ekonomiskt bistånd
Antal barn som når målen årskurs
9
Webb granskning av vår egen
hemsida utifrån öppna
jämförelser
Klagomål och synpunkter
Lex Sarah
IFO 92 mot riket 84
LSS 77 mot riket 62
Hanteras intern i sektorn
Inga rapporter enligt Lex
Sarah
8
82
Analys av resultatet:
Socioekonomiskt arbetssätt pågår ICDP-utbildning fortgår inom
kommunens personalgrupper.
Förebyggande arbetssätt inom på G har resulterat i minskad
arbetslöshet bland unga 16-24 år.
Barnavårdsanmälningar har ökat kontinuerligt. Socialtjänsten måste
träda in för att säkerställa att barn och ungdomars behov tillgodoses
på ett tillfredsställande sätt.
Mål för kommande år 2014
KF/KSs mål och strategier
Minska antal barn med psykisk och fysisk ohälsa
− Skapa resursteam för barn och unga
− Tidiga stödinsatser skola/förskola
Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär
försörjningsstöd
- Samverka med AME, föreningar m fl
Sektor Stöds mål och strategier
Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa
Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär
försörjningsstöd
- Fokus barn och ungdomar
- Fokus vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt
bistånd
- Fokus vuxna brukare inom LSS
Fortsätta granskning av kontrollområde inom internkontroll 2014
Övergripande mål för flera av kommunens verksamheter
-
Arbeteta med ledningssystemet för systematiskt
kvalitetsarbete via SKL s nätverk
-
Arbeta med införandet av lednings och styrsystem
-
Uppdatera en gemensam rutin för synpunkter och klagomål
Kvalitetsarbete inom sektor Stöd
−
Kartläggning av rutiner inom LSS boende och boendestöd
−
Egenkontroll av social dokumentation boendestödjare,
habiliteringspersonal och personliga assistenter
−
Egenkontroll av dokumentation för myndighetsutövning
Kvalitetsarbete i samverkan med Primärvården och
öppenvårdspsykiatri Capio psykiatri se Lokala psykiatriavtalet
Handlingsplan 2013
−
Ta fram rutiner för information till barn till psykiskt sjuka
9
83
−
−
Att ge barnen kunskap om vart man kan vända sig för hjälp
och stöd
Utbildning i Våld i nära relationer
Nätverket Våld i nära relationer har två gemensamma träffar
under året
Informationsmaterial inom psykiatri
Broschyr med information kring vart man vänder sig för stöd
vid psykisk ohälsa
10
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 12
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Dnr KS 2014-42
Arbetsmiljöberättelse Vård och Omsorg 2013
Arbetsmiljölagen har ändrats och utvecklats i 1991 års arbetsmiljölag, AML.
I arbetsmiljöberättelse ingår att dokumentera hur arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
organiseras och hur ansvaret är fördelat. Med arbetsmiljöansvar menas en
skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att ta bort eller minska riskerna för
ohälsa och olycksfall i arbetet så arbetsmiljön blir bra.
I arbetsmiljöberättelsen beskrivs hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits under året.
Vilka åtgärder som vidtagits för att öka arbetsmiljösäkerheten. Vilka resultat som
uppnåtts under året.
I förbättrad organisation har det arbetats fram en värdegrund både på
övergripande nivå i kommen och inom vård och omsorg.
Det har inom kommunen arbetats fram en lednings och styrnings-modell.
Medarskapspolicy har det arbetats fram under året och ledarskapspolicyn är under
revidering.
Det finns ett nätverk för våld i nära relationer.
Det har bedrivits stora insatser inom det systematiska brandskyddsarbetet, det har
varit grundläggande utbildning för samtlig personal, utbildning av kontrollant- och
brandskyddsansvarig mm.
Flera enheter inom vård och omsorg har sjukfrånvaron ökat under året från 5,8 %
föregående år till 9,4 %. Enhetscheferna har stora verksamheter med många
medarbetare.
För övrigt arbetar alla enheter enligt samverkansavtalet med återkommande
samverkan, APT och medarbetarsamtal.
Arbetsbelastningen är hög i samtliga verksamheter och flera enheter har under året
behövt extra stödinsatser från hälsobolaget.
Att skriva en arbetsmiljöberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2013. Den ska
redovisas i samband med årsbokslutet.
Beredning
Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse 2014-02-03.
Förvaltningens förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar godkänna arbetsmiljöberättelse för sektor Vård och
omsorg 2013.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
84
sida 1
2014-02-03
85
Dnr: 2014-42
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Arbetsmiljöberättelse sektor Vård och omsorg 2013
Arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen har ändrats och utvecklats i 1991 års arbetsmiljölag, AML.
I arbetsmiljöberättelse ingår att dokumentera hur arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
organiseras och hur ansvaret är fördelat. Med arbetsmiljöansvar menas en
skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att ta bort eller minska riskerna för
ohälsa och olycksfall i arbetet så arbetsmiljön blir bra.
Arbetsmiljöberättelse
Där beskrivs hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits under året. Vilka åtgärder som
vidtagits för att öka arbetsmiljösäkerheten. Vilka resultat som uppnåtts under året.
I förbättrad organisation har det arbetats fram en värdegrund både på
övergripande nivå i kommen och inom vård och omsorg.
Det har inom kommunen arbetats fram en lednings och styrnings-modell.
Medarskapspolicy har det arbetats fram under året och ledarskapspolicyn är under
revidering.
Det finns ett nätverk för våld i nära relationer.
Det har bedrivits stora insatser inom det systematiska brandskyddsarbetet, det har
varit grundläggande utbildning för samtlig personal, utbildning av kontrollant- och
brandskyddsansvarig mm.
Flera enheter inom vård och omsorg har sjukfrånvaron ökat under året från 5,8 %
föregående år till 9,4 %. Enhetscheferna har stora verksamheter med många
medarbetare.
För övrigt arbetar alla enheter enligt samverkansavtalet med återkommande
samverkan, APT och medarbetarsamtal.
Arbetsbelastningen är hög i samtliga verksamheter och flera enheter har under året
behövt extra stödinsatser från hälsobolaget.
Att skriva en arbetsmiljöberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2013. Den ska
redovisas i samband med årsbokslutet.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Inga konsekvenser
2. Miljö
Inga konsekvenser
3. Folkhälsa
Inga konsekvenser
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 2
86
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar godkänna arbetsmiljöberättelse för sektor Vård och
omsorg 2013.
Gunnel Svensson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska/
verksamhetschef
Beslutet expedieras till:
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
87
Arbetsmiljöberättelse för
sektor Vård och omsorg
År 2013
2014-02-03
Maria Ottosson Lundström
Dnr:2014-42
1
88
Innehåll
Arbetsmiljöberättelse för sektor Vård och omsorg ........................................... 1
Sammanfattning ......................................................................................... 3
Övergripande mål och strategier ......................................................... 4
Organisatoriskt ansvar ............................................................................. 4
Struktur för uppföljning ........................................................................... 5
Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för säkrare arbetsmiljö .................................................... 6
Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten .................... 7
Samverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete .......................... 7
Resultat och analys ................................................................................... 7
Mål för kommande år 2014 .................................................................... 8
2
89
Sammanfattning
Den goda arbetsplatsen
I Munkedals kommun skall medarbetare och ledare kunna arbeta
med god hälsa och gott humör.
För att klara uppdraget och möte kommunmedlemmarnas krav och
behov krävs goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla,
utveckla och belöna kompetent personal.
Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsklimatet
skall präglas av ömsesidig respekt.
Ett egenansvar för det gemensamma skall vara ledord i vår
verksamhet.
Samverkan inom organisationen är viktig och skall integrera
samtliga frågor hälsa, jämställdhet, mångfald, budget, organisation
etc.
Det är viktigt att ledare och medarbetare bidrar till att skapa en
positiv bild av kommunen genom att vara goda ambassadörer.
I förbättrad organisation har det arbetats fram en värdegrund både
på övergripande nivå i kommen och inom vård och omsorg.
Det har inom kommunen arbetats fram en lednings och styrningsmodell.
Medarskapspolicy har det arbetats fram under året och
ledarskapspolicyn är under revidering.
Det finns ett nätverk för våld i nära relationer.
Det har bedrivits stora insatser inom det systematiska
brandskyddsarbetet, det har varit grundläggande utbildning för
samtlig personal, utbildning av kontrollant- och
brandskyddsansvarig mm.
Flera enheter inom vård och omsorg har sjukfrånvaron ökat under
året från 5,8 % föregående år till 9,4 %. Enhetscheferna har stora
verksamheter med många medarbetare.
För övrigt arbetar alla enheter enligt samverkansavtalet med
återkommande samverkan, APT och medarbetarsamtal.
Arbetsbelastningen är hög i samtliga verksamheter och flera enheter
har under året behövt extra stödinsatser från hälsobolaget.
3
90
Övergripande mål och strategier
En hållbart växande kommun med engagerade invånare som
tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!
KF s mål och strategier
Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare
− Flexibla arbetstidsmodeller
− Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad
− Alla ska ha tid för reflektion
Område Vård och omsorg mål och strategier
Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare
Utveckla en tydlig personal och kompetensförsörjningsplan
− Utveckla arbetstidsmodeller som möjliggör önskad
sysselsättningsgrad
− Utveckla en tydlig person och kompetensförsörjningsplan
Minskad ohälsa
Utveckla det hälsofrämjande arbetet. Skapa förutsättningar för
gemensam reflektion på arbetsplatserna.
Målsättning för chefer
Munkedals kommun ska ha goda ledare som tar ansvar, leder och
utvecklar verksamheten mot uppställda mål. Ledaren ska vara en
god förebild. Ledaren skall kommunicera, delegera, följa upp och ge
återkoppling till medarbetarna.
Organisatoriskt ansvar
Styrande lagar, föreskrifter och styrande dokument är bland
annat:
Arbetsmiljölagen (AML)
Medbestämmandelagen (MBL)
Facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML)
Vilka gör riskbedömningar om våld och hot (AFS 1993:2)
Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten (AFS 1990, AFS 1998:1)
Kränkande särbehandling (AFS 1993:19)
Friskvårdspolicy - Hälsa på arbetsplatsen
Jämställdhetspolicy
Ledarskapspolicy
Den goda arbetsplatsen
Arbetsgivare
Kommunstyrelsen har det yttersta arbetsmiljöansvaret för
samtliga verksamheter inom sitt ansvarsområde.
4
91
Kommunchef
Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående
kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal
samt de författningar och lokala föreskrifter som rör kommunens
verksamheter.
Sektorchef
Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående
kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal
samt de författningar och lokala föreskrifter som rör
verksamheter inom område Vård och omsorg.
Enhetschef
Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående
kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal
samt de författningar och lokala föreskrifter som rör
verksamhetsområdet.
Medarbetare
Medarbetaren har en skyldighet att delta i arbetsmiljöarbetet
och att följa skyddsföreskrifter.
Skyddsombud/arbetsplatsombud
Skyddsombud/arbetsplatsombud deltar i planering och
genomförande av arbetsmiljöarbetet på alla nivåer i
samverkanssystemet.
FAS 05 Lokalt kollektivavtal
I avtalet finns samverkansgruppernas och arbetsplatsens (APT)
ansvarområde beskrivet
Kommungemensam samverkansgrupp
Den kommungemensamma samverkansgruppens uppgift är att
skapa den nödvändiga samsynen som behövs inom den kommunala
verksamheten.
Sektor Vård och omsorg samverkansgrupp
I syfte att inom respektive område skapa förutsättningar för en
samlad syn på verksamhet och dess resurser i form av personal och
pengar, bildas inom varje område en samverkansgrupp. Områdets
samverkansgrupp har till uppgift att föra dialog kring frågor som rör
området Vård och omsorg.
Lokal samverkansgrupp
Den lokala samverkansgruppens uppgift är att föra dialog kring
frågor som rör hela enhetens ansvarsområde.
APT
Syftet med arbetsplatsträffen är att skapa ett forum för dialog
mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med
utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna
området
Struktur för uppföljning
Redovisning i delårsbokslut och/ eller årsbokslut
5
92
Uppföljning av mått (styrkort) redovisas i årsbokslut/
kvalitetsberättelse. Se resultat
Systematisk uppföljning av arbetsmiljöfrågor redovisas i
årsbokslut/arbetsmiljöberättelse. Det är arbetsskador, hot och vård,
jämställdhet, sjukfrånvaro, tillbud. Se resultat
Hot och våld är även ett mått som följs upp i internkontroll. Det har
redovisats i KS möte 11 december.
Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits
samt vilka åtgärder som genomförts
för säkrare arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbete som bedrivs på verksamhetsnivå
Identifiera risker inom arbetsmiljö i andras hem
Riskbedömningar om våld och hot enligt AFS 1993:2
Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten AFS 1990, AFS 1998:1 m fl
Identifieras risker i hemmet inom när hemtjänst, hemsjukvård
rehabilitering kommunen startar upp verksamheten.
Hemtjänsten använder Prevents checklista.
Skyddsronder
Checklista” Exempel att beakta vid riskbedömning”,
Prevents dokument hur ofta och av vem, kontorsutrymme, boende?
Skyddsronderna utgår ifrån checklistorna ovan.
Sjukfrånvaroanalyser
Redovisar statistik för sjukfrånvaro samt analyserar sjukfrånvaron i
samband med årsbokslutet.
Denna analys ska ske i Lokala samverkansgruppen, och i
samverkansgrupp sektor Vård och omsorg,
Förebyggande hälsoarbete på arbetsplatsen – analys av
sjukfrånvaro
Chefen får ett utökat stöd i augustiuppföljningen och fokus är
sjukfrånvaro.
Utbildningar
Förbättrad organisation
Utbildningen handlar om ledning och styrning, coachande ledarskap,
att leda förrändringsarbete, gruppers effektivitet
Arbetsmiljöarbete som bedrivs på individnivå
Friskvård
6
93
Under året har följande friskvårdsprogram försökt få igång fler
FIMPA grupp - strävan att ha en rökfri arbetsplats. Det har varit
riktat direkt arbetsplatser.
Organiserad träning är det under vår och höst på Styrkan som har
cirkelträning varje vecka med stöd av sjukgymnast.
Dreambody har öppna träningstider med bland annat pilatus,
boxersice och indoor walking.
Kostnadsfri tillgång till gym finns hela året på Styrkan.
Personalstöd
Det finns tillgång till personalstöd dygnet via SOS
Internationalrådgivning. Problemen kan vara av privat karaktär eller
ha koppling till arbetet.
Självskattning är en checklista, ett hjälpmedel för att skatta den
egna hälsan
Rådgivning och behandling genom företagshälsovården
Uppdraget innebär att Hälsobolagets Team servar Munkedals
kommuns medarbetare med;
Arbetsrelaterad sjukvård, tjänster inom rehabiliteringsområdet,
lagstadgade hälsoundersökningar, hälsoutveckling, arbetsmiljökartläggningar, ergonomikonsultationer, samtalsstöd, chefsstöd
Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten
ABC inför förändringar i verksamheten
Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
arbetsmiljöarbete: ”När ändringar i verksamheten planeras, ska
arbetsgivaren bedöma om ändringar medför risker för ohälsa eller
olycksfall som kan behöva åtgärdas?”
8 § andra stycket AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Samverkan i det systematiskt
arbetsmiljöarbete
Företagshälsovården
–
Hälsobolaget är en resurs i det systematiska arbetsmiljöarbetet
Alla anställda har tillgång till rådgivning per telefon samt till
arbetsrelaterad sjukvård
samverkangrupp
Lokala samverkansgruppen
APT
Resultat och analys
Resultatmått/uppföljning bokslut
Mått
Årsbokslut
Högre grad av medarbetare som
skattar att dem kan påverka sin
arbetstid
På en skala mellan 1-5 är
snittet 2,7 som upplever att
de kan påverka sin
arbetstid.
(medarbetarenkät) (KF, VoO)
7
94
Genomsnittlig
sysselsättningsgrad inom
vård och omsorg är 80 %.
Omfördela timanställningar
till ökad grundbemanning.
Kommunutredning pågår
att alla ska kunna erbjudas
heltid.
Sjukfrånvaron under 2013
är 9.4 % vilket är högre än
föregående år.
Mätning av sysselsättningsgrad.
(KF)
Totala sjukfrånvaron skall
sänkas jämfört med föregående
år (KF, VoO)
Arbetsskador
Anmälningar finns på
respektive arbetsplats.
(Systematisk uppföljning)
Hot och våld
Det är 13 anmälda fall av
hot och våldsituationer
(slag, nypning, spark)
(Systematisk uppföljning, internkontroll)
Det var även anmält 5 fall
av kränkningar.
Personalens analys är att
an del av de uppkomna
situationerna beror på
förhållningssätt/bemötande,
vårdtagaren är orolig,
aggressiv eller har smärta.
Jämställdhet
Varje arbetsplats arbetar
med jämställdhet.
(Systematisk uppföljning)
Sjukfrånvaro
(Systematisk uppföljning)
Tillbud
Tillbuden är till stor del
brukarrelaterade (hot och
våld), halka (ishalka, hala
golv) samt trafikincidenter.
Antalet registrerade tillbud
var under året 63.
(Systematisk uppföljning)
Flest tillbud sker i
hemtjänsten. Ett flertal av
tillbuden är att personal har
fått allergiska reaktioner på
grund av mögellukt.
Mål för kommande år 2014
KF s mål och strategier
Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare
−
Flexibla arbetstidsmodeller
8
95
−
−
Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad
Alla ska ha tid för reflektion
KFs mått
− Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan
påverka sin arbetstid (medarbetarenkät)
−
Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och
återhämtning (medarbetarenkät)
−
Mätning av sysselsättningsgrad.
−
Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående
år
Sektor Vård och omsorgs mål och strategier
Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare
- Utveckla arbetstidsmodeller som möjliggör önskad
sysselsättningsgrad
-
Ett heltidsprojekt där medarbetare får möjlighet att
arbeta 100 procents ska starta upp under året.
-
Utveckla en personal och kompetens- och
personalförsörjningsplan för vård och omsorg
Minskad ohälsa
Mått
-
Utveckla det hälsofrämjande arbetet. Skapa förutsättningar
för gemensam reflektion på arbetsplatserna.
Öka antalet medarbetare som är nöjda med sin
sysselsättningsgrad
Medarbetare med adekvat grundutbildning och medarbetare
med specialistutbildning
Hälsotal i jämförelse med föregående år
Personalavdelningens arbetsmiljömål
Ta fram Policy för
-
Hot och våld
Kränkande särbehandling
Arbetsmiljöpolicy (inklusive medarbetarpolicy)
Uppdatera policy
-
Ledarskapspolicy (ingår i arbetsmiljöpolicy)
Utbildningar
-
Grundutbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete för chefer
och skyddsombud
Det kommer en uppföljning på förra årets brandutbildning.
9
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 13
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Dnr KS 2014-43
Kvalitetssäkerhetsberättelse Vård och Omsorg 2013
Verksamheten ska dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra samtliga krav och mål som gäller för respektive verksamhet enligt
författningar (lagar, förordningar och föreskrifter).
Det bör dokumenteras i enlighet med SOSFS 2011:9 7 kap. 1 §. Det är vårdgivare
eller den som bedriver verksamhet inom SoL och LSS som varje år bör upprätta en
kvalitetsberättelse.
Inom vård och omsorg i Munkedals kommun har ett omfattande utvecklingsarbete
startat med att aktivt kunna förbättra och säkra kvaliteten för att erbjuda insatser
av god kvalitet till de människor som behöver vård, omsorg och stöd. Genom att
arbeta mer strukturerat och systematiskt med att följa upp och utvärdera verksamheten kan vi identifiera förbättringsområden och/eller visa på att det vi gör är det
rätta.
Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för vara så heltäckande som
möjligt. Detta kommer även vägas in i kommunens övergripande mål- och kvalitetsarbete.
Att skriva en kvalitetsberättelse ingår i KS internkontrollarbete 2013. Kvalitetsberättelse ska redovisas i samband med årsbokslutet.
Beredning
Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse 2014-02-03.
Förvaltningens förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar godkänna kvalitetssäkerhetsberättelse sektor Vård
och omsorg för 2013.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
96
sida 1
2014-02-03
97
Dnr: 2014-43
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Kvalitetsberättelse sektor Vård och omsorg 2013
Verksamheten ska dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpande
utveckla och säkra samtliga krav och mål som gäller för respektive verksamhet
enligt författningar (lagar, förordningar och föreskrifter).
Det bör dokumenteras i enlighet med SOSFS 2011:9 7 kap. 1 §. Det är vårdgivare
eller den som bedriver verksamhet inom SoL och LSS som varje år bör upprätta en
kvalitetsberättelse.
Inom vård och omsorg i Munkedals kommun har ett omfattande utvecklingsarbete
startat med att aktivt kunna förbättra och säkra kvaliteten för att erbjuda insatser
av god kvalitet till de människor som behöver vård, omsorg och stöd. Genom att
arbeta mer strukturerat och systematiskt med att följa upp och utvärdera
verksamheten kan vi identifiera förbättringsområden och/eller visa på att det vi gör
är det rätta.
Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för vara så heltäckande som
möjligt. Detta kommer även vägas in i kommunens övergripande mål- och
kvalitetsarbete.
Att skriva en kvalitetsberättelse ingår i KS internkontrollarbete 2013.
Kvalitetsberättelse ska redovisas i samband med årsbokslutet.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Inga konsekvenser
2. Miljö
Inga konsekvenser
3. Folkhälsa
Inga konsekvenser
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar godkänna kvalitetssäkerhetsberättelse sektor Vård och
omsorg för 2013.
Gunnel Svensson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska/
verksamhetschef
Beslutet expedieras till:
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
Dnr: KS 2014:43
MUNKEDALS KOMMUN
Kvalitetsberättelse för
sektor Vård och omsorg
År 2013
Maria Länström
2014-01-22
98
99
Innehåll
Sammanfattning ............................................................................................ 2
Processer och rutiner..................................................................................... 3
Systematiskt förbättringsarbete......................................................................... 4
Personalens medverkan i kvalitetsarbetet ......................................................... 6
Dokumentation.................................................................................................. 7
Hypergene ......................................................................................................... 7
1
100
Sammanfattning
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beskriver hur
kvalitetsarbetet ska bedrivas och anger att det är vårdgivaren (HSL) och
den som bedriver socialtjänst (SoL) som ska ansvara för att det finns ett
ledningssystem för verksamheten.
Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande
utveckla säkra verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9 3 kap. 1§).
Årligen bör det arbete som pågått för att utveckla och säkra kvaliteten
dokumenteras i en kvalitetsberättelse (SOSFS 2011:9 7kap. 1§).
Ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet innehåller en
struktur för att styra, utveckla och dokumentera kvaliteten i
verksamheten samt vad, hur och när uppföljning och utvärdering ska
göras. Det är ett verktyg som vi måste ha för att kunna säkra kvaliteten.
Ledningssystemet ska vara ett stöd för ledningen att göra verksamheten
säker och för att rätt saker görs i rätt ordning och på rätt sätt.
Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet fastställs och personalen görs
delaktig i kvalitetsarbetet.
Inom vård och omsorg i Munkedals kommun har ett omfattande
utvecklingsarbete startat med att aktivt kunna förbättra och säkra
kvaliteten för att erbjuda insatser av god kvalitet till de människor som
behöver vård, omsorg och stöd. Genom att arbeta mer strukturerat och
systematiskt med att följa upp och utvärdera verksamheten kan vi
identifiera förbättringsområden och/eller visa på att det vi gör är det
rätta.
Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för att bli så
heltäckande som möjligt. Detta kommer även vägas in i kommunens
övergripande mål- och kvalitetsarbete.
2
101
Processer och rutiner
Översyn av befintliga rutiner
Under 2013 har ett arbete pågått inom sektor Vård och Omsorg med att se
över våra befintliga rutiner samt uppdatera de som behöver uppdateras.
Rutinerna behöver ses över för att säkra att verksamheten uppfyller de krav
och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter.
Arbetet är mycket omfattande och kommer att fortlöpa under 2014.
Kvalitetssäkra rutiner
I arbetet som pågår med att identifiera och uppdatera sektor Vård och
Omsorgs rutiner pågår samtidigt en översyn om de rutiner som finns är säkra
och om de efterföljs. De brister som identifieras analyseras och handlingsplan
för korregering görs.
Processanalys
Under 2013 har man identifierat bister i arbets-, kommunikation-, och
samverkansprocesser inom sektor Vård och Omsorg. Arbetet med att
analysera och förbättra dessa processer har påbörjats och kommer att fortgå
under 2014.
2014
• Vi behöver fortsätta översynen av befintliga rutiner, uppdatera de
som behöver uppdateras sam t säkerställa att de rutiner som finns
följer verksamhetens mål, aktuell lagstiftning samt att de är säkra
och efterföljs.
•
Analysera och förbättra arbets-, kommunikation-, och
samverkansprocesser inom sektor Vård och Omsorg skall vara ett
prioriterat område under 2014
3
102
Systematiskt förbättringsarbete
Risk och händelseanalys
Under 2013 har det systematiska arbetet med redovisning och analys av
avvikelserapporter tydliggjort behovet av att kvalitetssäkra hanteringen av
våra verksamhetssystem. På grund av brister i inregistreringen av avvikelserapporter kan ingen
redovisning på enhetsnivå göras för 2013 utan avvikelserna kommer endast
redovisas för kommunen i stort. Orsaken till bristerna är identifierad och
åtgärdad inför 2014.
Avvikelser 2013
Avvikelser
Bemötande
Information
Fall
Larm
Läkemedel
Medicinteknisk
utrustning
Omvårdnad
Övrigt
Summa
Antal
Procent
6
0,6%
2
0,2%
651
65,5%
2
0,2%
299
30%
2
0,2%
16
1,6%
16
1,6%
994
100%
Vi kan se att det är fallolyckor och brister i medicinhantering som stort
dominerar avvikelserapporteringen. Den mycket låga andelen av andra
inrapporterade avvikelser kan tyda på ett omfattande mörkertal. Den stora
andelen fallavvikelser måste ses över varför stort fokus kommer läggas på
riskanalyser genom Senior Alert under 2014.
Under 2013 har arbete med att uppdatera våra Lex Sarah rutiner pågått.
Implementering och rutinefterföljande måste ses över då den ej finns lätt
tillgänglig för personal inom Vård och Omsorg. Under 2013 har 5 Lex
Sarah rapporter lämnats in varav ingen har lett till Lex Sarah anmälan.
Avvikelser inom socialtjänst och LSS är klagomål och synpunkter och Lex
Sarah. Risker för missförhållande ska rapporteras som Lex Sarah rapport.
Biståndsbeslut, ordinationer, instruktioner och restrektioner som inte
verkställs/utförs ska Lex Sarah rapporteras. Delegat avgör om det ska vara
Lex Sarah anmälan, allvarliga missförhållande och risk för allvarliga
missförhållande en Lex Sarah anmälan.
2014
•
•
•
•
Säkra upp hur avvikelser rapporteras i verksamhetssystemet
Utbilda personal och enhetschefer i avvikelserapportering för att
minska misstänkt stort mörkertal av avvikelser
Utveckla arbetet med Senior Alert
Implementera Lex Sarah rutiner samt utbilda personal och
enhetschefer i Lex Sarah rapportering
4
103
Egenkontroll
Det har under 2013 har det utförts internkontroller inom sektor Vård
och Omsorg i enlighet med fastställd internkontrollsplan för 2013. De
brister som identifierats har återrapporterats till enheterna tillsammans
med åtgärdsförslag allternativt kommer åtgärdas genom
kommunövergripande åtgärder. Uppföljning kommer ske under 2014.
Externa granskningar
I 2013 års granskning deltog inte Munkedals kommuns särskilda
boenden i socialstyrelsens granskning NKI. Detta berodde på att
Munkedals kommun ej skickat in erforderliga uppgifter till
socialstyrelsen. Inför 2014 års granskning ska även Munkedals
kommuns särskilda boenden delta.
Socialstyrelsen granskningar för år 2013
− Öppna jämförelser - äldreomsorg
http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/aldreomsorg
− Äldre guiden för 2013.
http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor
− Nöjd Kund Index - NKI
NKI undersökning som gjordes av Socialstyrelsen i maj 2013
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-11-4
KKiK - Kommunens kvalitet i korthet
http://www.kolada.se/
2014
•
•
Förbättra inrapporteringen till Socialstyrelsens granskning.
Kvalitetsäkra våra internkontroller
5
104
Personalens medverkan i kvalitetsarbetet
Värdegrundsarbete
Under 2013 har det fortsatt bedrivits ett aktivt riktat arbetet med
implementering av den nationella värdegrunden inom Vård och
Omsorg. Det har utbildats värdegrundshandledare på arbetsplatserna
vilka hållit värdegrundscirklar för sina kollegor.
Värdegrundshandledarna har även i uppdrag att föra ut
värdighetsgarantierna i verksamheten samt att kontinuerligt arbeta med
värdegrund på sina arbetsplatser. Värdegrundshandledarna har stöd i sin
roll genom föreläsningar, handledning av enhetscheferna samt kollegial
handledning vid nätverksträffar.
Kostombud
Munkedals kommun har kost och måltid som ett prioriterat område
sedan några år tillbaka. Munkedals kommun är en av få kommuner som
beviljar matlagning i hemmet vilket i internkontrollen visat sig ha en
god effekt på såväl brukarupplevelse, medarbetarupplevelse samt ur ett
ekonomiskt perspektiv. Internkontrollen visade dock på
förbättringsområden vad gäller planering och organisering.
Kvalitetskontroll vad gäller näringsinnehåll pekades även det ut som ett
förbättringsområde.
Under 2013 har arbetet med kostombud på våra enheter förbättrats och
utvecklats. Kostombudsnätverk har bildats och olika hemtjänstgrupper
arbetar med bench marking för att förbättra sina arbetsrutiner. På våra
boenden har man arbetat aktivt med att minska tiden för nattfasta för
våra boende. Kostombuden har stöd i sin roll genom handledning/
utbildning av kostchef och enhetschef samt genom kollegial
handledning vid nätverksträffar.
Dokumentationshandledare
Arbetet med att säkerställa en god dokumentationskultur inom Vård och
Omsorg har fortsatt under 2013. Dokumentationshandledare finns på varje
arbetsplats för att stötta personalen i dokumentationsarbetet. Nätverk finns
för dokumentationshandledare inom vissa områden men behöver stärkas
upp inom andra vilket kommer att utvecklas under 2014.
2014
•
•
Utbilda personal och enhetschefer i avvikelserapportering och
Lex Sarah rapportering för att öka förståelsen för att det är en
naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet
Se över stödet till våra olika ombud bland personalen i syfta att
stärka dem i deras roll
6
105
Dokumentation
ICF
Under 2013 har stora förändringar gjorts i vårt verksamhetssystem Magna
Cura. Succesivt implementeras det nationella klassificerings- och
dokumentationsverktyget ICF har påbörjats och kommer fortgå under 2014.
Syftet är att skapa ett gemensamt språk i hela landet, samt internationellt, för
att underlätta nationella jämförelser och statistikinhämtning. Det är även ett
led i det nationella utvecklandet av en evidensbaserad praktik inom
socialtjänsten. Införandet av ICF kommer att förenkla arbetet med det
systematiska kvalitetsarbetet i Munkedals kommun.
Genomförandeplaner
Under 2013 har ett omfattande arbete kring utvecklande av
genomförandeplaner bedrivits inom Vård och Omsorg. Man har förbättrat
genomförandeplanens utformning samt arbetat med att förbättra rutinerna
kring upprättandet av genomförnadeplanerna. Vid internkontrollen av den
sociala dokumentationen kan bekräftas att genomförandeplanernas innehåll
generellt är god, förbättringar kan dock göras vad gäller brukardelaktighet
samt dokumentation kring uppföljning av genomförandeplanerna.
2014
•
•
•
Implementera ICF i hela sektor Vård och Omsorg
Förbättra brukardelaktigheten i genomförandeplanerna
Förbättra rutinerna kring uppföljning av genomförandeplanerna
Hypergene
Munkedals kommun har köpt in ett nytt datasystem för styr- och
ledningsarbetet inom kommunen. Detta system kommer bli ett nyckelverktyg
för framtida systematiska kvalitetsarbete. Sektor Vård och Omsorg planerar att
implementera Hypergene fullt ut hösten 2015. För att Hypergene ska kunna
leverera det stöd vi förväntar oss i det systematiska kvalitetsarbetet är det
viktigt att vi kan säkerställa korrektheten i den data som finns lagrad i våra
huvudsystem såsom Magna Cura och Heroma. Ett omfattande arbete med att
kvalitetssäkra dessa data har därför påbörjats under hösten 2013. Detta arbete
förväntas fortgå under hela 2014 samt 2015.
7
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
106
Sida 14
KOMMUNSTYRELSEN
§
2014-03-12
Dnr KS 2013-163
Bokslut 2013
Kommunstyrelsen har upprättat förslag till bokslut för år 2013.
Driftredovisning
Kommunstyreslens resultat för 2013 visar på ett överskott på 11,4 mnkr. Kommunledningskontoret, Sektorn för Barn och utbildning, sektorn för Vård och omsorg
samt sektorn för Samhällsbyggnad bidrar till detta överskott. Sektor stöd har ett
underskott beroende på ett ökad behov inom individ och familjeomsorgen. Alla
verksamheter har efterlevt Kommunstyrelsens beslut, vid delårsbokslutet jan-april,
att iaktta stor restriktivitet vid tillsättning av tjänster, vikarieanvändning och inköp
samt kostnader avseende kurser och konferenser. Överskottet beror på ej tillsatta
tjänster, senareläggning av anställningar, lägre utfall av lönerörelsen än beräknat,
högre erhållna statsbidrag, lägre kostnader för interkommunal ersättning samt
högre intäkter än budgeterat.
Investeringsredovisning
Investeringsbudgeten för kommunen inklusive resultatöverföring från föregående år
uppgår till 41 890 tkr för år 2013. Årsförbrukningen uppgick till 36 159 tkr och ger
ett överskott på 5 731 tkr, av dessa föreslås 4 902 tkr balanseras över till år 2014.
Beredning
Kommunchefens och ekonomernas tjänsteskrivelse 2014-02-10
Respektive enhetschefs tjänsteskrivelse
Förvaltningens förslag till beslut
*
*
Kommunsstyrelsen godkänner upprättat bokslut.
Kommunstyrelsen begär av Kommunfullmäktige att 4 902 tkr av ej
ianspråktagna investeringsanslag för år 2013 överförs till investeringsanslagen
för år 2014.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
sida 1
2014-02-10
107
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
VÄLJ HÄR
Bokslut 2013 för Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen har upprättat förslag till bokslut för år 2013.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Driftredovisning
Kommunstyreslens resultat för 2013 visar på ett överskott på 11,4 mnkr.
Kommunledningskontoret, Sektorn för Barn och utbildning, sektorn för Vård och
omsorg samt sektorn för Samhällsbyggnad bidrar till detta överskott. Sektor stöd
har ett underskott beroende på ett ökad behov inom individ och familjeomsorgen.
Alla verksamheter har efterlevt Kommunstyrelsens beslut, vid delårsbokslutet janapril, att iaktta stor restriktivitet vid tillsättning av tjänster, vikarieanvändning och
inköp samt kostnader avseende kurser och konferenser. Överskottet beror på ej
tillsatta tjänster, senareläggning av anställningar, lägre utfall av lönerörelsen än
beräknat, högre erhållna statsbidrag, lägre kostnader för interkommunal ersättning
samt högre intäkter än budgeterat.
Investeringsredovisning
Investeringsbudgeten för kommunen inklusive resultatöverföring från föregående år
uppgår till 41 890 tkr för år 2013. Årsförbrukningen uppgick till 36 159 tkr och ger
ett överskott på 5 731 tkr, av dessa föreslås 4 902 tkr balanseras över till år 2014.
2. Miljö
Ingen påverkan
3. Folkhälsa
Ingen påverkan
4. Facklig samverkan enligt FAS
Information kring bokslutet har getts på samverkansmöte den 24 februari.
Förslag till beslut
• Kommunsstyrelsen godkänner upprättat bokslut.
• Kommunstyrelsen begär av Kommunfullmäktige att 4 902 tkr av ej
ianspråktagna investeringsanslag för år 2013 överförs till
investeringsanslagen för år 2014.
Lars-Göran Berg
Kommunchef
Marie Kvist
Ekonom
Margareta Andersson
Ekonom
Beslutet expedieras till:
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
108
2014-02-18
KOMMUNSTYRELSEN
KS 2013-163
Kommunstyrelsens
Bokslut 2013
1
109
Innehållsförteckning
1. Redovisning kommunstyrelsen ........................................................................................................3
1.1 Verksamhetsbeskrivning ..................................................................................................................3
1.2 Viktiga händelser .................................................................................................................................3
1.3 Ekonomi ....................................................................................................................................................4
1.4. Måluppfyllelse .......................................................................................................................................7
1.5. Framtid ................................................................................................................................................... 12
1.6. Övriga nyckeltal ................................................................................................................................. 12
1.7. Övrig uppföljning .............................................................................................................................. 14
2. Redovisning per sektor ...................................................................................................................... 18
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
Kommunledningskontor ........................................................................................................................ 18
Sektor Barn och utbildning .................................................................................................................. 26
Sektor Vård och omsorg ....................................................................................................................... 36
Sektor Stöd ................................................................................................................................................ 46
Sektor Samhällsbyggnad ...................................................................................................................... 54
Bilagor
Bilaga 1:
2014
Bilaga 2:
Bilaga 3:
Bilaga 4:
Bilaga 5:
Övrig uppföljning: Investeringsredovisning 2013 med resultatöverföringar till
Övrig uppföljning: Redovisning av synpunkter och klagomål 2013
Övrig uppföljning: Systematiska Kvalitetsarbetet inom skolan
Ordlista
Övrig uppföljning: Samtliga Styrkort
2
Ekonomi
110
Arbetssätt
Kund/Brukare
Medarbetare
Hållbart
samhälle
1. Redovisning kommunstyrelsen
1.1 Verksamhetsbeskrivning
Kommunstyrelsen ansvarar för i princip all verksamhet. Kommunstyrelsen är
anställnings-myndighet för all kommunal personal, oavsett var de befinner sig i
organisationen.
Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar
för kommunens utveckling och ekonomiska ställning.
 leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och
verksamheter.
 har hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess
arbetstagare.
 skall enligt kommunallagen lägga förslag till beslut i alla ärenden som skall behandlas
av kommunfullmäktige, om inte någon annan nämnd har gjort det.
 ansvarar för den översiktliga planeringen av användning av mark och vatten,
bostadspolitiken samt utveckling av samhällsbyggandet i övrigt.
 ansvarar för utvecklingen av den kommunala demokratin.
1.2 Viktiga händelser
Efter den politiska omorganisationen 2011 har arbetet fortsatt med att utforma förnyade
arbetsformer, anpassade till den nya kartan. Stor kraft har ägnats åt framtagandet av ett
nytt styr- och ledningssystem. Detta innehåller många delar och innebär ett helhetstänk
avseende kommunens styrning, ledning och måluppfyllelse såväl för kommunens
förvaltning som för bolag och samverkansorganisationer. Under året som kommer
handlar det om att visa att det också blir praktisk ”verkstad” av alla de genomtänkta
riktlinjer och direktiv som nu tagits fram.
Inom de olika sektorerna pågår ett målmedvetet utvecklingsarbete vilket nu börjar
märkas i flera av de kvalitetsmätningar som genomförs på nationell nivå. Exempel på
detta är mycket stor nöjdhet inom hemtjänsten - vilket också fått till följd att Munkedals
hemtjänst nominerats till utmärkelsen Sveriges bästa hemtjänst. Personalens goda
bemötande av de äldre och övergången till hemlagad mat har haft stor betydelse för
denna positiva utveckling.
Efter flera år med sjunkande skolresultat har nu kurvan vänt och förbättrade meritvärden
är en indikation på detta. Det ligger dock i sakens natur att ”skolskeppet” inte kan byta
kurs hur snabbt som helst men de åtgärder som vidtagits under året kommer att få
effekt på lite sikt. Den förstärkta specialpedagogiska kompetensen, påbörjad IT-satsning,
matematiklyftet, planeringen för att 2015 ha ämnesbehöriga lärare i alla ämnen,
påbörjad satsning inom läsa-skriva m.m. är alla betydelsefulla beståndsdelar i detta
utvecklingsarbete.
Inom sektor Stöd har försörjningsstödet utvecklats på ett mycket positivit sätt, bl.a.
genom gemensamma insatser kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling. Beslutet
att permanenta projektet ”på G ” togs för något år sedan och verksamheten har fortsatt
att bedrivas på ett framgångsrikt sätt.
Nya Hällevadsholms skola och förskola invigdes under senhösten och har rönt mycket
stor uppskattning från allmänheten. Samtidigt moderniserades energisystem och kök,
vilket har skapat en långsiktig lokallösning och även bidragit till ökad framtidstro för
samhället och dess invånare. Beslut har även tagits om den framtida utformningen och
3
111
placeringen av förskolorna i centrala Munkedal. Kommer att verkställas under kommande
år. Planering tar nu vid för strukturen i Dingle.
1.3 Ekonomi
1.3.1 Driftsredovisning
Resultaträkning
(mnkr)
Utfall Årsbudget
Kommunstyrelsen
inkl. kollektiven
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Res efter kommunbidrag
Kapitalkostnad
Årets resultat
2013
107,4
-575,7
-468,3
504,0
35,7
-24,3
11,4
Resultat
Utfall
Utfall
2013
31,7
-20,1
11,6
0
11,6
-0,2
11,4
2012
125,2
-575,5
-450,3
489,0
38,7
-33,5
5,2
2011
157,0
-599,3
-442,3
480,2
37,9
-35,9
2,0
2013
75,7
-555,6
-479,9
504,0
24,1
-24,1
0
Sammanställning av Kommunstyrelsens verksamheter
(mnkr)
Sektor/enhet
Utfall
Kommunledningskontor
45,75
Sektor Barn och utbildning
176,69
Sektor Vård och omsorg
111,97
Sektor Stöd
83,39
Sektor Samhällsbyggnad
74,83
Kommunstyrelsen totalt
492,63
Årsbudget
49,63
185,09
113,00
79,98
76,32
504,02
Resultat
3,87
8,40
1,03
-3,41
1,50
11,4
Kommentar:
Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett positivt resultat på 11,4 mnkr.
Kommentarer till avvikelser gentemot budget redovisas per sektor.
1.3.2 Intäktsredovisning för åren 2011-2013
mnkr
Intäktsutveckling
Externa intäkter
Interna intäkter
Kommunbidrag
Summa intäkter
2013
90,6
16,8
504,0
611,4
2012
107,6
17,6
489,0
614,2
2011
96,8
60,1
480,2
637,2
Kommentar:
De externa intäkterna har minskat mellan åren 2012 och 2013. Mellan 2012 och 2011
var det en ökning. Minskningen till år 2013 beror främst på att VA-kollektivet numer
tillhör Västvatten AB. Det har varit högre intäkter för avgifter för äldreomsorg samt
hyresintäkter. Ersättning från Försäkringskassan för personlig assistans har minskat
jämfört med föregående år. EU-bidragen är lägre år 2013 då projekt har avslutats och ny
programperiod startar först år 2014/15.
Även de interna intäkterna har påverkats och minskat mellan 2012 och 2013 pga. att VAenheten gått över i bolagsform och numer ingår i Västvatten AB.
4
112
Kommunbidraget har ökat mellan åren 2012-2013. Satsningar gjordes inom området
Stöd för ökade kostnader, placeringar samt nytt ärende psyk, med 4 mnkr och inom
området Vård och Omsorg för särskilda boende samt hemtjänsten med 6,6 mnkr.
De politiska satsningarna under verksamhetsåret 2013 på 4 mnkr var allaktivitetshus,
datorer till Barn och Utbildning samt arbetskläder till Vård och omsorg.
Beslutet i Kommunfullmäktige med ökad skatt på 50 öre, gav ökad intäkt på 8,6 mnkr
vilket finansierade merparten av de verksamhetsutökningar som skett.
1.3.3 Kostnadsredovisning för åren 2011-2013
mnkr
Kostnadsutveckling
Anläggnings- och underhållsmaterial
Bidrag
Entreprenad och köp av verksamhet
Konsulttjänster
Personalkostnader(inkl. utbild.och intern repr.)
Lokal- och markhyror
Bränsle, energi, vatten
Förbrukningsinventarier/ förbrukningsmaterial
Kontorsmaterial och trycksaker
Kapitalkostnader
Övriga kostnader
Summa
2013
0,5
22,0
99,4
3,1
2012
1,2
20,7
98,1
4,2
2011
1,2
26,2
92,7
3,7
372,8
12,4
12,9
370,1
11,5
14,7
354,1
44,8
23,4
15,8
1,1
24,3
35,8
600,0
16,3
1,2
33,5
37,6
609,0
16,3
1,1
35,9
35,8
635,2
Kommentar:
Kommunens kostnader har påverkats och minskat mellan 2012 och 2013 pga. att VAenheten gått över i bolagsform och numer ingår i Västvatten AB.
Kostnaderna för anläggnings- och underhållsmaterial samt kapitalkostnader har minskat
mellan åren 2012 och 2013, främst pga. att VA-enheten numer är extern.
Kostnaden för bidrag har ökat mellan år 2012 och 2013. Försörjningsstödet har fortsatt
att minska även under år 2013. Däremot ökar bidragskostnaderna för bostadsanpassning
och fler ärende inom LASS samt det extra föreningsbidrag som KS tog beslut om i dec
2013. Här förs också kostnad som Västvatten AB erhållit som täckning för 2013 års
kapitalkostnader.
Vad gäller entreprenad och köp av verksamhet har kostnaderna mellan år 2012 och 2013
ökat vilket beror på högre kostnader för köpta platser inom område Stöd, där merparten
härleds till IFO.
Mellan år 2012 och 2013 har personalkostnaderna ökat med bl.a. löneökningen men att
ökningen inte är större än 2,7 mnkr beror på att personal från VA gått över i Västvatten
och Miljö har flyttat över sin verksamhet till samarbete med Sotenäs. Även de sociala
avgifterna har minskat från tidigare 41,66% till 39,5%.
För lokal- och markhyror har kostnaderna ökat mellan 2012 och 2013 vilket beror på
kostnader för bostadshyror inom Bistånd och Integration samt hyran för Sörbygården.
1.3.4 Investeringar
Investeringsbudgeten för kommunen inklusive resultatöverföring från föregående år är
totalt 41 890 tkr för år 2013. Årsförbrukningen uppgick till 36 159 tkr. Av återstående
medel på 5 731 tkr föreslås 4 902 tkr balanaseras över till 2014, för mer detaljerad
information se bilagan: Investeringsredovisning 2013 med resultatöverföringar till 2014.
5
113
Årets stora projekt har varit om- och tillbyggnad av Hällevadsholms skola, utbyggnad av
fibernät, larm inom äldreomsorgen samt avslut av Säleby industriområde. VAinvesteringar har flyttats ut ur den kommunala budgeten och handhas numer av
Munkedal Vatten AB. Såväl Hedekas skola som Komvux har byggts om för kommunal
verksamhet.
En fastighet som berörs av Logistikcentrum vid Gläborg samt f.d. Munkreklam har
förvärvats.
Kommunledningskontoret
Sektorn för
Samhällsbyggnad
Sektorn för Barn och
utbildning
Sektorn för Stöd, Vård
och Omsorg
Summa
Redovisning
2013
Budget
2013
Resultatöverföring
till 2013
Årsbudget
2013
Avvikelse
mot
årsbudget
Äskande om
överföring till
år 2013
4,69
2,70
3,84
6,54
1,84
1,37
28,34
21,33
7,98
29,31
0,97
0,83
1,08
1,80
0,00
1,80
0,72
0,50
2,05
36,16
1,41
27,24
2,84
14,66
4,25
41,89
2,20
5,73
2,20
4,90
6
1 - målet är inte uppnått,
2 - målet är delvis uppnått
3 - målet är uppnått
1.4. Måluppfyllelse
Kommunfullmäktige/Kommunstyrelsens styrkort
Ekonomi
Mål
1. Resultat enligt god ekonomisk hushållning, som över tid ger
ökat handlingsutrymme
Mått
Årets resultat 2013 skall uppgå till 0,1 % av
skatteintäkter och generellt statsbidrag
Ej överstiga investeringsbudgeten max 37 mnkr
Positiv soliditetsutveckling, d.v.s. förbättras jämfört
med 2011
Mål
2. Under mandatperioden avsätta 20 miljoner till pensionsskulden
Mått
Minskad pensionsskuld: 10mnkr under mandatperiod.
Måluppfyllelse
3
Utfall 2013
3
3
1
Måluppfyllelse
2
Utfall 2013
3
Kommunstyrelsens resultat år 2013är 11,4 mnkr.
Resultatet visar på ett överskott även i år 2 %, vilket kommer bidra
till ett bättre handlingsutrymme över tid.
KF har beslutat om investeringar på 41,89 mnkr för 2013, utfallet blev
36,2 mnkr vilket är lägre än de 37 mnkr.
Soliditeten uppgår till 37,6% 2013, för år 2011 samt 2012 var
soliditeten 34,9% respektive 36,5%.
Under mandatperioden har man avsatt 10 mnkr till pensionsskulden,
vilket motsvarar det reviderade målet.
Under mandatperioden har avsatt 10 mnkr, så detta mål har uppfyllts.
Kund/Brukare
Mål Vård o omsorg
1. Mål – Alla ska ha rätt till en värdig omsorg och till en säker
hälso- och sjukvård.
Mått
Öka antalet kvalitetssäkrade individuella
genomförandeplaner
Nöjd Kund Index, hemtjänst skall öka > 80 %
Måluppfyllelse
2
Utfall 2013
2
3
Nöjd Kund Index, äldreboende skall öka > 76 %
-
Väntetiden från ansökan till erbjudande om plats
skall minska, ska max vara 60 dagar
3
På samtliga enheter har värdegrundledare utbildats.
Värdighetsgarantier har arbetats fram tillsammans med
seniornätverket och brukare som har hemtjänst, som beslutats i KS.
Den nationella brukarundersökningen visar ett positivt resultat för
kommunens hemtjänst/hemsjukvård. Möjligheten för de äldre att
påverka hur och när insatser utförs förbättras genom ett förtydligat
kontaktmannaskap och arbetet med genomförandeplaner.
Anhörigstödet i kommunen ska förbättras.
Under 2012 genomfördes ingen granskning av genomförandeplaner så
ingen jämförelse kan göras.
Från och med 2013 redovisas socialstyrelsens nationella
brukarundersökning? År 2011 80 %, År 2012 96 %, År 2013 94 %
År 2011 76 %, År 2012 82 %. Från och med 2013 redovisas
socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Hur nöjda är brukarna
med särskilt boende? Undersökningen misslyckades med att
genomföras inom särskilt boende.
År 2011 74dgr, År 2012 12 dgr, År 2013 34 dgr. Det är ett accepterat
och bra resultat. Även om antalet väntedagar ökat från föregående år
ligger vi bra till i jämförelse med andra kommuner.
7
114
115
Mål Barn och utbildning
2. Mål – Alla elever ska uppnå målen i åk 9
Mått
Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk
3 >80 %
Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk
6
-
Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk
9 >95 %
Måluppfyllelse
1
Utfall 2013
1
1
1
Meritvärde i åk 9 skall i genomsnitt öka, > 194
3
Elever i åk 9 uppnått målen i alla ämnen totalt, skall
öka > 95 %
1
Bättre resultat än föreg. år i Trivselenkät i åk 8, vissa
frågor ang. demokrati, mobbning osv:
Mål Stöd
3. Mål– Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa
Mått
Öka andel gymnasiebehöriga,
> 95%
Bättre resultat än föreg. år i trivselenkät:
2
Måluppfyllelse
2
Utfall 2013
1
2
Detta görs och redovisas i rapportering till Skolverket och i sektorns
systematiska kvalitetsarbete som påbörjas läsåret 2013/ 14.
År 2011 68,4%, år 2012 74%, år 2013 59% se nyckeltal nedan.
Jämfört med andra kommuner
År 2013: 88%. Inget målsatt eftersom man inte har mätt detta innan.
Jämför man med andra kommuner i V8 ligger Munkedal i den sämsta
gruppen. Jämför man men föregående år (år 2012) hade Munkedal 74
% så en förbättring har skett jämfört med oss själva. Se nyckeltal
nedan
Alla elever nådde inte godkänt i alla ämnen i åk 9. 12 % (15 st ) kom
inte in på nationellt program på gymnasiet och går nu på
introduktionsprogrammet IM på introduktions-programmet IM.
Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun,
andel 86,6 (%) år 2013
Det sammanlagda meritvärdet för alla elever i åk 9 uppgår till 197,5
för vårterminen 2013.
I hemkommun: 194 år 2013, år 2012 192
Alla elever nådde inte godkänt i alla ämnen i åk 9. 12 % (15 st ) kom
inte in på nationellt program på gymnasiet och går nu på
introduktionsprogrammet IM. Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla
ämnen, totalt, andel (%): 73% år 2013, år 2012 66,1%.
Denna har genomförts under läsåret 2012/13 och Munkedal ligger väl
till med siffror runt genomsnittet. På frågan ”upplever du lektionerna
meningsfulla” ligger Munkedal över genomsnittet liksom när det gäller
påståendet ”det är viktigt för mig att det går bra i skolarbetet”.
Klara projektet pågår samt insatser via
familjecentral/ungdomsmottagning. Går inte att mäta.
12 % (15 st ) kom inte in på nationellt program på gymnasiet och går
nu på introduktionsprogrammet. Socioekonomiskt projekt har startat
upp. ICDP-utbildning fortgår inom kommunens personalgrupper.
Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun,
andel 86,6 (%) år 2013.
Denna har genomförts under läsåret 2012/13 och Munkedal ligger väl
till med siffror runt genomsnittet. På frågan ”upplever du lektionerna
8
Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf.
föreg. år
Mål Stöd
4. Öka arbetsmarknads /sysselsättningar till de som uppbär
försörjningsstöd
Mått
Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa
Öka andel i praktikplats:
Mål Tillväxt
5. Skapa allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar
Mått
Besöksstatistik på allaktivitetshus (antal besökare)
Mål Samhällbyggnad
6. Mål – Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra
kunder/medborgare
Mått
SB - Fler nöjda kunder – enkät
1
Måluppfyllelse
3
Utfall 2013
3
3
Måluppfyllelse
3
Utfall
3
Måluppfyllelse
3
Utfall
2
meningsfulla” ligger Munkedal över genomsnittet liksom när det gäller
påståendet ”det är viktigt för mig att det går bra i skolarbetet”.
2013/ 210 barnavårdsanmälningar. 2012/158 barnavårdsanmälningar
Intäktssidan har ökat avseende AF insatser. Arbetslösheten har också
minskat under året.
16-64 år December 2013 minskning 0,6% motsvarande månad 2012,
Ungdomar 16-24 December 2013 minskning 4,4 % motsvarande
månad 2012.
Se ovan
Ungdomsverksamheten ”Stugan” fortsätter. Förberedelse pågår för att
öppna allaktivitetshusets etapp 1 2014.
Antalet besökare per kväll på kvällscafét Stugan har varit i snitt ca 30
st per kväll hittills i år. Föregående år var det ca 12 besökare per
kväll.
Bygg och fastighet har förbättrat processer
Utifrån medborgarundersökningen visar att viss förbättring har skett.
Arbetssätt
Mål
1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen
Mått
1-2. Mätning av tid för det primära chefsuppdraget
Ökad tillgänglighet via e-post > 85 %
Måluppfyllelse
2
Samtliga chefer har genomgått en ledarutbildning, ”förbättrad
organisation” innehållande coachande ledarskap, leda i förändring och
gruppers effektivitet. Kommunledningsgruppen och 6 nyckelpersoner
bland enhetscheferna har genomgått en fördjupningsdel inom området
förbättrad organisation. I nästa skede kommer dessa nyvunna
erfarenheter att förankras vidare i hela organisationen.
Utfall 2013
3
Ej utfört
Tillgänglighetsundersökningen utförs av ett externt företag som under
en period skickar e-post till kommunens centrala e-postadresser och
9
116
Ökad tillgänglighet via telefon med handläggare
> 50 %
Ökad tillgänglighet via gott bemötande > 75 %:
Mål
2. Enhetschefer ska ägna mer tid åt pedagogisk utveckling
Mått
Processkartläggning
1
3
Måluppfyllelse
3
Utfall
2
ringer samtal till handläggare via kommunens växel. De gör också en
bedömning över hur trevligt bemötande man får. Värdeord som
tillmötesgående, trevlig och hjälpsam. Munkedal deltar i
undersökningen varje års KKIK mätning 216 kommuner deltar och
som Munkedal jämförs med. Resultatet 2013 var 87 %.
Se ovan, tillgänglighetsundersökning. 2013 var tillgängligheten 44 %.
Måttet har förbättrats under 3 år då första mätningen var 38 %.
Se ovan, tillgänglighetsundersökning. Resultat 2013: 88%. Måttet har
förbättrats under 3 år då första mätningen var 72 %.
Inom vissa verksamheter har detta påbörjats delvis som en följd av
den pågående utbildningen ”Förbättrad organisation”. Översyn av de
olika områdenas ledningsorganisation pågår för en jämnare
arbetsbelastning.
Två processkartläggningar genomförda
Medarbetare
Mål
1. Fler nöjda, stolta och komptenta medarbetare
Mått
1. Högre grad av medarbetare som skattar att de kan
påverka sin arbetstid (medarbetarenkät):
Måluppfyllelse
2
Utfall 2013
2
1. Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion
och återhämtning (medarbetarenkät)
Mätning sysselsättningsgrad
2
Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med
föregående år
1
2
Mätningen från 2011 till 2013 visar på oförändrade värden på
skattningar i hur de anställda upplever att man kan påverka sin
arbetstid.
Mätningen från 2011 till 2013 visar på oförändrade värden vad det
gäller tid för reflektion och återhämtning.
49 % av de tillsvidareanställda har heltid. 45% av kvinnorna har heltid
och 81 % av männen har heltid. Siffrorna är oförändrade från 2012.
Sjukfrånvaron har ökat från 6 % 2012 till 7,4 % för 2013.
Hållbart samhälle
Mål
1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika
villkor för alla i hela kommunen
Mått
1. Välfärdsbokslut vartannat år
1. Följa folkhälsoindex årligen
Måluppfyllelse
2
Utfall 2013
3
3
Det bedrivs ett kontinuerligt arbete med målet att skapa
förutsättningar för god och jämlik hälsa i kommunen genom insatser
som till exempel ett allaktivitetshus och sociala investeringsfonder
Framtagandet av välfärdsredovisning 2013 har påbörjats och kommer
att slutföras under februari 2014. Redovisas i årsbokslutet.
Framtagandet av folkhälsoindex 2013 har påbörjats och kommer att
slutföras under februari 2014. Redovisas i årsbokslutet.
10
117
Mål
2. Ge hela kommunen livskraft – socialt, ekonomiskt,
miljömässigt
Mått
1-2 Ta fram genomförandeplan för
bostadsförsörjningsplanen
Mäta deltagarantal i ungdoms och idrottföreningar
Måluppfyllelse
2
Satsningar görs i flera delar av kommunen Projekt ”service i glesbygd”
pågår 2013-2014
Utfall 2013
Klar och redovisad höst 2013
3
3
30 nya företag
3
Följa demografi av ålderspyramid
3
Mål
Minska energianvändningen
Mått
Energiplanen
Energianvändning i egna fastigheter ska minska
118
Måluppfyllelse
2
2
1
Antal deltagare i ungdoms- och idrottsföreningars aktiviteter har ökat
med 7,1% mellan år 2011/12 och 2012/13. Förhoppningen är att
målet att öka med 10% för 2015 ska uppnås.
Ca 20 nya företag första halvåret. Helår redovisas i mars. Måttet
förväntas uppnås.
SCB redovisar detta i mars
Viss ökning efter kall vinter och ökade ytor – ökningen är 2,3%
Åtgärder för att sänka energiförbrukningen har genomförts,
Ökningen är 2,3%
11
119
1.5. Framtid
Under året som gått har mycket kraft och energi lagts på att få till fungerande former för
samarbetet med andra kommuner i gemensamma nämnder och bolag. Det är av
avgörande betydelse att skapa tydliga samverkanssystem som ger möjlighet till styrning,
kontroll och uppföljning från kommunernas sida. Året som kommer är det första med
helårsfunktion för alla de tre samverkansnämnderna IT, miljö och lön. Utvecklingen blir
mycket intressant att följa. Kommer det att vara möjligt att skönja de avsedda effekterna
ex. avseende kompetens och effektivitet redan efter något eller några år? Kommer de
problem som visat sig i uppstarten av samverkansprojekten att bestå eller kommer de
att tonas ned, vilket är rimligt med tanke på att de flesta samarbeten innebär problem i
början?
Under lång tid har Munkedals kommun väntat på att det fördelaktiga geografiska läget
som en knutpunkt för norra Bohuslän med god infrastruktur, tilltalande natur och miljö,
förhållandevis prisvärda villor och tomter m.m. också ska leda till en ökad attraktivitet
som märks i invånarsiffrorna. Sedan avstämningsdatumet 1 november 2013 har antalet
invånare ökat med cirka 50 och samtalen från familjer som hör av sig för att få
information om förskola och skola för att kunna ta ställning till en ev. inflyttning ökar.
Under 2014 förväntas därför en ökning av antalet barn i förskolan, vilket är mycket
positivit men därigenom ökar också kraven på god planering och framförhållning
avseende personal och lokaler.
En annan lovande trend är det ökade antalet företag som anmält intresse för eller som
redan beslutat att etablera sig i kommunen, ex. Håbyområdet. Lysekilsbanans framtid är
under övervägande från Trafikverkets sida. För närvarande pågår påverkansinsatser i
form av uppvaktningar av politiker och Trafikverk för att se till att framtida drift säkras.
Viktigt för såväl norra Bohuslän som region som för de enskilda kommunerna.
Några kommande områden som bör uppmärksammas:
Kommunens nyligen beslutade styr- och ledningssystem, som under året kommer att få
sin praktiska inledningsfas, men som kommer till sin fulla användning först under 2015.
Visionsarbetet, där målet är att ta fram en förnyad övergripande vision för all kommunal
verksamhet med beslut under senare delen av hösten.
Utredningen av allaktivitetshuset, med förväntad slutredovisning i juli månad.
Förankringen av ägarpolicy och principer för bolagsstyrning.
1.6. Övriga nyckeltal
Arbetssätt:
Tillgänglighet via e-post och telefon kommunövergripande
KKIK mått Tillgänglighet
Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via
e-post och får svar inom två arbetsdagar (%)
Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med
en handläggare för att få svar på en enkel fråga (%)
Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott
bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till
kommunen. (%)
2011
85
2012
28
2013
87
KF mål
85
38
41
44
50
72
86
88
75
Tillgänglighetsundersökningen utförs av ett externt företag som under en period skickar
e-post till kommunens centrala e-postadresser och ringer samtal till handläggare via
kommunens växel. De gör också en bedömning över hur trevligt bemötande man får.
12
120
Värdeord som tillmötesgående, trevlig och hjälpsam. Munkedal deltar i undersökningen
varje år.
Kommunen jobbar ständigt med arbetsformer och rutiner för hur telefon och e-post ska
hanteras för att förbättra tillgängligheten. Framgångsfaktor: Ett första trevligt intryck tar
man med sig. Under en treårsperiod har Munkedal förbättrat sig.
Telefonimätningen: Tre olika frågor per förvaltning, två uppringningar, totalt 54 st
uppringningar mellan kl 08,00-16,30. Företaget mäter nedanstående parametrar och
graderas god, medelgod, dålig.
Andel av medborgarna som via
telefon får kontakt med en
handläggare för att få svar på en
enkel fråga och får ett gott
bemötande.(%)
Munkedal % -telefon 2011
Munkedal % -telefon 2012
Munkedal % -telefon 2013
Andel av medborgarna som
skickar in en enkel fråga via epost och får svar inom två
arbetsdagar %
Munkedal % e-mail 2011
Munkedal % e-mail 2013
Tillgänglighet
God/
medelgod
Svar på
frågan
God/
medelgod
Information
God/
medelgod
Engagemang
God/
medelgod
Bemötande
God/
medelgod
38
41
41
35
35
43
94
86
96
100
95
96
100
100
96
Svarstider eAvsändare
Svarskvalitet
post inom 2 dygn Uppgifter i e-post tex Mer med merinfo: än bara
Med komplett
namn,befattning,förvalt svar på fråga. Hänvisning
svar
ning,kommun,
till hemsida, tips, länkar
adress,tel, mail,hemsida
mm**
85
57
62
88
81
25
E-mailmätningen: 54 st e-post skickades till kommunens officiella e-postadress för att
bedömna servicenivån. Mätningen görs på svarstid, avsändare, svarskvalitet samt
redovisning av mail som inte besvaras. 6 st e-post besvarades inte överhuvudtaget och
det var inom handikappomsorgen och Individ och familjeomsorgen.
**Avsändaren representerar kommunen i varje e-mail som besvaras. Ett korrekt
språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför oerhört viktigt. Avsändaren är
ansiktet utåt och bör spegla den professionalism och det servicetänkande som ni vill skall
förknippas med er kommun. Alla har inte använt sig av den förslagna enhetliga epostsignatur som kommunen förespråkar.
(2012 års mätning blev fel kan inte
rapporteras)
Information via webb och delta i kommunens utveckling
KKIK mått -Webb
Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? ( %)
Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens
utveckling? (%)
2011
84
46
2012
79
49
2013
81
53
Webb: Hemsidan har försämrats mellan 2011/2012 men förbättras för 2013.
Undersökningen har förändrades något och är därmed inte fullt jämförbar med tidigare
år. Större vikt har lagts på resultatpresentationer samt e-tjänster. Munkedal ligger i den
näst bästa klassen med de kommuner som deltagit i jämförelsen (218 kommuner).
13
121
Område
Öppenhet & påverkan
Förskola
Grundskola
Gymnasieskola
Äldreomsorg
Individ- och familj
Handikappomsorg
Bygga & Bo
Gator/vägar m.m.
Tillstånd, näringsliv m.m.
Ideell sektor, kultur &
fritid
Sökfunktion
Munkedal
83
78
88
69
96
92
77
92
70
100
Riket
68
78
80
72
83
84
62
83
83
95
69
63
77
78
Undersökningen består av cirka 200 frågor i ett användarperspektiv och utvärderingen
visat hur många procent man har hittat rätt svar via vår hemsida inom två minuter.
Undersökningen är indelad i 12 verksamhetsområden se tabell ovan.
En stor förbättringspotential är att hitta möjlighet att installera en bättre sökmotor för
hemsidan vilket förhoppningsvis kommer att göra det lättare att hitta rätt information.
Webben är ett av kommunens viktigaste ansikte utåt
Hur lätt är det att göra sin röst hörd, eller komma till tals?
Måttet är procentuellt mått på tjugo frågor om hur lätt det är för medborgarna att delta i
kommunens utveckling. Här behandlas bland annat om det finns information på
hemsidan om hur man som medborgare kan vara med och påverka, om nämnderna har
öppna möten och fullmäktige har allmänhetens frågestund eller om det finns
medborgarförslag, samarbete med bygdegrupper, medborgarundersökningar.
Öppettider i huvudbiblioteket och återvinningsstation
KKIK mått -Öppettider
Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver
tiden 08–17 på vardagar. (tim)
Återvinnings-stationens öppettider utöver vardagar 8-17, timmar/vecka
2011
2
2012
4
2013
5
8
8
8
Medarbetare:
Total sjukfrånvaro
Korttid
Långtid
Total
Munkedal Munkedal
2012
2013
3,1%
3,7%
2,9%
3,6%
6,0%
7,4%
14
122
Sjukfrånvaron har under åren 2011-2013 stigit oroväckande efter en mycket positiv
utveckling under åren 2005-2010 med sjunkande sjukskrivningstal. Det är framförallt
den psykiska ohälsan och stressrelaterade problem som har ökat. För att arbeta proaktivt
har personalenheten tagit fram rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning. Chefer
har fått genomgång av modulen rehab i lönesystemet för att förbättra dokumentationen.
Personalenheten har tagit fram ny rutin för kontinuerlig sjukfrånvarogenomgång två
gånger per år tillsammans med ansvarig chef. Syftet är att agera på ett tidigt stadium
och fånga in signaler på ohälsa redan på arbetsplatsen.
1.7. Övrig uppföljning
1.7.1 Sammanfattning och slutsatser av årets arbetsmiljö- och
jämställdhetsarbete
Resultat av medarbetarenkät på en kommunövergripande nivå
Medarbetarenkäten visar beträffande arbetstillfredställelse att 94 % tycker att deras
arbete känns meningsfullt. En stor andel, 87 % trivs med sina arbetsuppgifter och en lika
stor andel tycker det är roligt att gå till arbetet.
Vad det gäller utvecklingsmöjligheter svarar 41 % att de får den komptetensutveckling
de behöver.
Inom området arbetsmiljö och hälsa svarar 68 % att de mår bra. Mindre nöjda är
medarbetare som berör tid. Endast 38 % anser sig hinna med sina arbetsuppgifter.
Hälften av de svarande upplever att de inte får någon tid för reflektion eller
återhämtning.
Inom området medarbetarskap upplever en majoritet att de tar ansvar för sina
arbetsuppgifter och att de är tillräckligt informerade om det som rör arbetsplatsen.
Nästan 20 % anser att de inte kan påverka innehållet i sina arbetsuppgifter.
Inom ledarskap anger medarbetarna att 73% att de har förtroende för sin chef och
nästan 70% anser att de har fungerande APT och medarbetarsamtal.
Samtliga chefer och skyddsombud har fått en grundutbildning i systematiskt
arbetsmiljöarbete. Förslag till arbetsmiljöpolicy har tagits fram i samverkan.
Nyanställda
chefer
arbetsgivaransvaret.
har
genomgått
en
introduktion
för
att
tydligagöra
15
123
Riktlinjer för skadligt bruk och droger/alkohol har tagits fram och chefer och fackliga
ombud har fått utbildning. Utbildningen gav chefer redskap att inleda det svåra samtalet
för att på ett tidigt stadium upptäcka signaler om ohälsa på grund av bruk/missbruk av
alkohol eller droger.
En förebyggande hälsoinsats har genomförts riktad till kvinnor över 50 år. Insatsen
handlade om självkännedom, gränssättning och betydelsen av att sömn, kost och
återhämtning.
Friskvårdsaktiviteter har upphandlats och samtliga anställda erbjudits fysiska aktiviter i
förebyggande syfte. Fysisk aktivitet är en viktig faktor att minska upplevelsen av stress.
Beslutet rökfri arbetstid och arbetsplats har utvärderats och skall presenteras för
kommunstyrelsen.
Ledarskapet har stor betydelse för den psyko-sociala arbetsmiljön och under året har
focus varit på ett EFS-projekt där chefer fått utbilning i det coachande ledarskapet.
1.7.2 Redovisning av synpunkter och klagomål 2013
Stöd/ Tillsynsärenden avseende individärende, IVO/Socialstyrelsen. Har rapporterats till
nämnd under året.
1.7.3 Intern kontroll
Intern kontroll är en viktig del i ledningssystemet. Enligt reglemente för intern kontroll,
har varje nämnd skyldighet att upprätta en internkontrollplan för sin verksamhet. Under
året har sex planer antagits, där varje område ansvarar för sina planer (vård, skola,
omsorg, samhällsbyggnad samt kommunledningskontoret). I planen ska anges vad som
ska kontrolleras, hur kontrollen utförs och följs upp.
Rapportering av planerna har skett till varje delårsbokslut samt att en slutlig
återrapportering har skett av 2013 års internkontrollplaner för samtliga verksamhetsområden till kommunstyrelsen.
Uppföljning av varje punkt på planerna har en bedömning gjorts utifrån att;
 Kontrollområdet fungerar
 Kontrollområdet fungerar men behöver utvecklas
 Kontrollområdet fungerar inte.
Totalt har tjugosju granskningsområden granskats varav fyra har fungerat men behöver
utvecklas, fyra som ej har genomförts och 2 fungerande dåligt.
Uppföljningen visar att fortsatt granskning bör göras på vissa granskningsområden.
Dessa föreslås överföras till 2014 års internkontrollplaner.
Nya planer har upprättats inom respektive sektor/område/enhet
kommungemensam granskning för 2014 har antagits av kommunstyrelsen.
samt
en
Mer detaljerad information finns under respektive verksamhetsområde.
16
124
1.7.4 Socioekonomiskt bokslut
se Dnr 2014-115.
1.7.5 Kvalitetsredovisningar
Se under respektive sektor.
17
125
2. Redovisning per sektor
2.1 Kommunledningskontor
2.1.1 Verksamhetsbeskrivning
Tillväxt- och kulturenheten har som sin övergripande uppgift att vara kommunens
gemensamma resurs i tillväxt- och utvecklingsfrågor samt kultur. Inom ramen för detta
övergripande ansvar hanterar avdelningen biblioteksfrågor, EU-projekt, marknadsföringsoch värdskapsfrågor, kommunens bostadspolitik och försköningsfrågor. Andra väsentliga
ansvarsområden är folkhälsofrågorna samt övergripande utvecklingsprojekt. Enheten
handhar all fysisk planering (översiktlig- och detaljplanering). På avdelningen finns också
kommunens näringslivsfunktion. Även frågor som rör landsbygdsutveckling hanteras här.
Enheten har ansvaret för trafikförsörjningsfrågor och håller i kontakterna med
länstrafikbolaget, samt turist- och fritidsfrågor.
Personal- och löneenheten ansvarar för personalstrategiska frågor såsom lönepolitik,
arbetsmiljö, samverkan, jämställdhet och framtida personalförsörjningsfrågor. Lag och
avtalsfrågor, förhandlingar samt råd och stöd till chefer inom personalområdet. Enheten
arbetar med förebyggande insatser för att minska ohälsotalen och arbetar konsultativt i
rehabiliteringsärenden. Löneadministration, pensionshandläggning och försäkringsfrågor
samt driftkörningar i lönesystemet.
Ekonomienheten handhar ekonomisk service till nämnder, styrelser och förvaltningar.
Detta innefattar bl. a hantering av leverantörs- och kundfakturor, kravhantering,
bokföringsorder samt rådgivning i ekonomifrågor till verksamheterna. En stor del av
verksamheten är den s.k. centrala ekonomihanteringen som innebär ansvar för bl. a
budget, bokslut, ekonomisk uppföljning, finansfrågor, ekonomistyrningsfrågor och
ekonomiska utredningar. Inom ekonomienheten finns också ett övergripande ansvar för
kommunens
upphandlingsoch
inköpsfrågor
samt
utvecklingsfrågor
av
ekonomiadministrativ art.
Administrativ enheten ansvarar för den administrativa verksamheten kring
kommunfullmäktige,
kommunstyrelse
och
valnämnd.
Detta
innebär
bl.
a
sekreterarservice, post- och diariehantering, arkivvård, råd och stöd till andra,
utrednings- och beredningsarbete, kommunrättsliga och civilrättsliga frågor m.m.
Ansvaret för kommunens telefonväxel ligger här.
2.1.2 Viktiga händelser
Efter den politiska omorganisationen 2011 har arbetet fortsatt med att utforma förnyade
arbetsformer, anpassade till den nya kartan. Stor kraft har ägnats åt framtagandet av ett
nytt styr- och ledningssystem. Detta innehåller många delar och innebär ett helhetstänk
avseende kommunens styrning, ledning och måluppfyllelse såväl för kommunens
förvaltning som för bolag och samverkansorganisationer. Under året som kommer
handlar det om att visa att det också blir praktisk ”verkstad” av alla de genomtänkta
riktlinjer och direktiv som nu tagits fram.
Projektstadiet av utbildningen ”förbättrad organisation” har nu avverkats och arbetet att
ständigt utveckla de olika verksamheterna fortsätter som en given del i arbetet. Kraven
på kompetens och effektivitet är en ständig utmaning som sätter oss på hårda prov, men
med rätt inställning skapar detta motivation och engagemang.
En utredning angående växelsamarbete Lysekil, Sotenäs och Munkedal har initierats.
Beslut om detta förväntas under senare delen av våren 2014.
Beslut om utvärdering av den politiska organisationen har fattats och kommer att
genomföras under hösten 2014.
18
126
Den administrativa enheten har under året arbetat mot processeffektivisering.
Bland annat har rutiner tagits fram för organisationsförändring, nämnds- och
utskottsarbete och introduktion av nyanställda. Enheten har arbetat för att minska
enhetens sårbarhet och säkra kvaliteten i arbetet, i och med nedläggningen av postens
kontor i Munkedals centrum utarbetat nya postrutiner samt tagit fram en ny tydligare
delegationsordning.
En översyn har påbörjats av kommunens styrdokument och alkoholmätare har införts på
nyckelskåp för bilnycklar i kommunhuset Forum. Enheten har under året, och efter beslut
i
kommunfullmäktige,
också
hanterat
tre
provsändningar
på
webben
av
kommunfullmäktiges sammanträden och fortsätter nu att utreda framtiden för
webbsändningarna. Utbildningar har under året genomförts inom telefoni samt kring
delegation och verkställighet.
I och med att en ny vaktmästarorganisation i kommunhuset Forum införts under året har
en del arbetsuppgifter fått omfördelas på andra enheter. Några av dem hanteras nu av
administrativa
enheten.
Som
exempel
kan
nämnas
teknisk
support
i
sammanträdesrummen. Den administrative chefen hyrdes från 2013-09-01 ut till
Fyrbodals kommunalförbund på 50 % av heltid. Hösten 2013 har därmed präglats av
förändring och ökat arbetstryck då enheten har hanterat en utökad arbetsmängd på färre
anställda.
Ekonomienheten har under året haft som mål att arbeta med processkartläggning av
Budget och Prognos. Under 2013 har det arbetet delvis resulterat i införskaffandet av
Hypergene som kommer att ge ett helt nytt arbetssätt inom budget och prognos men
också förändra den löpande uppföljning av ekonomi i verksamheterna. Vi har genomfört
en förändring av Baskontoplanen och samtidigt hållit i utbildningar för alla chefer och för
delar av verksamheterna. Ekonomiavdelningen har också genomfört utbildningar inom
fakturahantering och Ehandel.
Personalenheten har tagit fram rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning. Chefer
har fått genomgång av modulen rehab i lönesystemet för att förbättra dokumentationen.
Personalenheten har tagit fram ny rutin för kontinuerlig sjukfrånvarogenomgång två
gånger per år tillsammans med ansvarig chef. Samtliga chefer och skyddsombud har fått
en grundutbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Förslag till arbetsmiljöpolicy har
tagits fram i samverkan.
Nyanställda chefer har genomgått en introduktion.
Riktlinjer för skadligt bruk och droger/alkohol har tagits fram och chefer och fackliga
ombud har fått utbildning.
En förebyggande hälsoinsats har genomförts riktad till kvinnor över 50 år.
Friskvårdsaktiviteter har upphandlats och samtliga anställda erbjudits fysiska aktiviter i
förebyggande syfte.
Beslutet rökfri arbetstid och arbetsplats har utvärderats och skall presenteras för
kommunstyrelsen.
Förberedelser inför sammanslagningen av lönekontoren för Sotenäs, Munkedal och
Lysekil har genomförts under året. From 2014-01-01 är lönekontoret placerad i
Munkedals kommun.
Tillsammans med Sotenäs kommun har EFS-projektet ”Förbättrad organisation” pågått
under året. Som en konsekvens av satsningen har en värdegrund tagits fram samtidigt
som ledarskap- och medarbetarskap lyfts fram som viktiga parmetrar i kommande
styrdokument. Löneenheten har i samband med satsningen på förbättrad organisation
19
127
arbetat med LEAN dvs genomfört en kartläggning av processer och arbetat fram nya
rutiner och arbetssätt.
Under året har en översyn genomförts av styr- och ledningssystemet och förslag till ny
reviderad modell har tagits fram.
2.3.3 Ekonomi
Driftredovisning
Mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Res efter kommunbidrag
Kapitalkostnad
Årets resultat
Utfall
2013
16,13
-60,84
-44,71
49,63
4,92
-1,05
3,87
Årsbudget Resultat
2013
2013
6,09
10,04
-54,82
-6,02
-48,73
4,02
49,63
0
0,90
4,02
-0,90
-0,15
0
3,87
Utfall
2012
22,14
-66,93
-44,79
49,09
4,30
-0,67
3,63
Utfall
2011
23,38
-73,36
-49,98
54,96
4,98
-1,51
3,46
Sammanställning av Kommunledningskontorets verksamheter
(mnkr)
Enhet
Kommunchef
Utfall 2013
3,03
Tillväxt & kultur
-0,22
Personalenheten
0,28
Ekonomienheten
0,33
IT-avdelning
Kommunledningskontoret
0,45
3,87
Kommentar
From 2013 så ligger Arbetsmarknadsenheten under område Stöd.
Kommunchefen redovisar ett plusresultat om 3 029 tkr. 465 tkr utgör minskade
kostnader för arvoden pga den nya nämndsorganisationen med färre möten. EU-bidrag
ca 400 tkr. Ej utnyttjad lönebudget med 694 tkr. Färre köp av utredningar, samtidigt
som kommunen sålt kvalificerade tjänster till Fyrbodal och Lysekils kommun har gett ett
överskott på 770 tkr. Försening av Allaktivitetshuset ca 500 tkr samt övrig på ca 200 tkr.
Tillväxt – och kulturenheten redovisar ett negativt resultat på 223 tkr. Största orsaken till
detta är det extra bidrag som utbetalades i december 2013 till sju föreningar.
Kommunstyrelsen beslutade 2013-12-11 § 245 att medel i 2013-års budget kunde
användas för att bevilja detta extra bidrag, i enlighet med det underlag som redovisades
för kommunstyrelsen.
Ekonomienhetens personalkostnader har blivit lite lägre än budgeterat pga frånvaro i
form av ledigheter som inte bemannats. Dessutom har enheten varit återhållsam när det
gäller utbildningar eller konferenser mm.
Administrativa enhetens överskott beror till stor del på intäkter relaterade till uthyrningen
av den administrativa chefen. Förlängning av flera administrativa avtal, som
ärendehanterings- och växelsystem, hade planerats till 2013 men har inte kunnat
genomföras förrän 2014. På grund av arbetsanhopning har också utbildningar skjutits på
framtiden.
20
128
1 - målet är inte uppnått,
2 - målet är delvis uppnått
3 - målet är uppnått
2.1.4 Måluppfyllelse
Styrkort för Tillväxt- och kulturenheten
Ekonomi
Mål Tillväxt
1.a Alla verksamheter ska genomföras inom ramen för tilldelad
budget
Mått
Måluppfyllelse
1
Fritid och fysiskplanering redovisar underskott på -0,22 tkr.
Utfall 2013
Varje år förbruka maximalt 100% av budgeten
1
1b. Extern medfinansiering ska minst vara lika stor
som den kommunala insatsen
3
Detta mått är ej uppnått då enheten visar ett underskott på -0,2
mnkr. Högre kostnader för detaljplaner än budgeterat och extra
föreningsbidrag.
I de projekt som genomförts är måttet uppfyllt
Kund/Brukarmål
Mål Tillväxt
1. Skapa allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar
Måluppfyllelse
2
2. Ökad tillgänglighet på bibliotek
3
3. Bryta trenden med minskade bibliotekslån
Mått
1a. Slutgiltigt politiskt beslut under 2012, Full drift
2013. Utvärdering 2014
1b. Utredning om Örekilsparkens framtida
utformning klar 2013:
3
Uppdrag finns att utreda ny plats för Allaktivitetshus under våren
2014
Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet
utöver tiden 08–17 på vardagar är 5 timmar år 2013, 4 timmar
2012, 2011 var det 2 timmar.
Ökning med 6,5 % utlåning på huvudbiblioteket, 10 % hela
Munkedal
Utfall 2013
2
2
Uppdrag finns att utreda ny plats för Allaktivitetshus under våren
2014
Allaktivitetshus/Stugan avslutades 31 augusti och gick 1 september
2013 över till kommunalt finansierad verksamhet.
Arbete pågår
Arbetssätt
Mål Tillväxt
1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen
Mått
1. Minst 20 möten på distans 2013
Måluppfyllelse
2
En effekt av utbildning ”förbättrad organisation” är att alla enheter
har i uppdrag att arbeta vidare med utveckling av processer och
arbetssätt
Utfall 2013
3
Detta mått har uppfyllts under året.
21
129
Medarbetare
Mål Tillväxt
1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare
Mått
1a. Medarbetarsamtal - Alla medarbetare (100 %
varje år)
1b. Medarbetarna upplever att de har tid för
reflektion och återhämtning (medarbetarenkät).
Bättre resultat varje år
1c. Kompetensutveckling - minst 5 tillfällen till alla
under 2013.
Måluppfyllelse
3
Medarbetarenkäten visar på hög kompetens och stolthet
Utfall 2013
3
Medarbetarsamtal är genomförda. Måttet är uppfyllt
3
En större andel tycker att man har tid för reflektion och
återhämtning, vilket är ett bättre resultat än för kommunen i övrigt.
3
Måttet har uppfyllts.
Hållbart samhälle
Mål Tillväxt
1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika
villkor för alla i hela kommunen
Mått
Måluppfyllelse
2
Utfall 2013
1. Välfärdsbokslut vartannat år 2011,2013
3
1. Följa folkhälsoindex årligen
3
Mål Tillväxt
2. Ge hela kommunen livskraft, socialt, ekonomiskt, miljömässigt
Mått
Vi arbetar kontinuerligt med målet att skapa förutsättningar för
god och jämlik hälsa i kommunen genom insatser som ex ett
allaktivitetshus och sociala investeringsfonder.
Måluppfyllelse
2
Framtagandet av välfärdsredovisning 2013 har påbörjats och
kommer att slutföras under april 2014.
Framtagandet av folkhälsoindex 2013 har påbörjats och kommer
att slutföras under februari 2014. Redovisas som en bilaga i
årsredovisningen.
Satsningar görs i flera delar av kommunen Projekt ”service i
glesbygd” pågår 2013-2014
Utfall 2013
1,2. Bostadsförsörjningsplanen ska vara klar våren
2013
Mäta deltagarantal i ungdoms och idrottföreningar
3
Klar och redovisad höst 2013
3
Antal deltagare i ungdoms- och idrottsföreningars aktiviteter har
ökat med 7,1% mellan år 2011/12 och 2012/13. Förhoppningen är
att målet att öka med 10% för 2015 ska uppnås.
2. Andelen boende på landsbygden i förhållande till
totalbefolkningen ska inte minska. Index 0 2011
2. Andelen invånare i arbetsför ålder 24-65 år
(försörjningskvoten) ska inte minska mer än VGregionen:
30 nya företag
2
SCB redovisar i mars
2
SCB redovisar i mars
3
2. För 2013 bibehålla de senaste tre årens nivå på
deltagarantalet i aktiviteterna för ungdomar i åldern
7-20 år hos ungdoms- och idrottsföreningar. Fram till
och med 2015 ska deltagarantalet ha ökat med 10 %
2. Minst 14 kultur- och föreningsarrangemang 2013.
Minst 15 st. – 2014
3
Ca 20 nya företag första halvåret. Helår redovisas i mars. Måttet
förväntas uppnås.
Antal deltagare i ungdoms- och idrottsföreningars aktiviteter har
ökat med 7,1% mellan år 2011/12 och 2012/13. Förhoppningen är
att målet att öka med 10% för 2015 ska uppnås.
3
38 st offentliga arrangemang varav 5 st i samarrangemang med
föreningar.61 st scenkonst och Skapande Skola insatser. Förskola
och skola.4 st Kulturläger/lov aktiviteter.2 st Danskurser à 12
ggr/kurs för yngre.
22
1 - målet är inte uppnått,
2 - målet är delvis uppnått
3 - målet är uppnått
Styrkort för Kommunledningskontor (exkl. Tillväxt och kultur)
Ekonomi
Mål
1. Resultatet enligt god ekonomisk hushållning, som över tid ska
ge ökat handlingsutrymme
Alla enheter ska vara kostnadseffektivare
Mått
1. Minska kostnaderna för samtliga enheter inom
sektorn:
1. Analysera minst fyra processer inom sektorn
Måluppfyllelse
3
3
Utfall 2013
3
3
Överskott för år 2013 för Kommunledningskontoret blev +3,8 mnkr
Målet uppfyllt
Måttet uppfyllt
Tre analyser genomförda
Kund
Mål
Nöjda och kompetenta interna kunder
Mått
Att mäta de valda processerna
Måluppfyllelse
2
Utfall 2013
2
Ingen mätning har gjorts under 2013 på Administrativa enheten.
Utredning av ekonomifunktionen genomförd under året med blandat
betyg.
Enstaka mätning undersökning/enkät är gjord under 2013
Arbetssätt
Mål
Effektivare administrativa processer i hela organisationen
Måluppfyllelse
3
Administrativa enheten har under året
1. utarbetat rutiner för nämnds- och utskottsarbete
2. utfört åtgårder för att uppnå minskad sårbarhet/kvalitetssäkring
3. tagit fram en ny delegationsordning
4. lönenheten har genomfört LEAN på ett antal processer.
5. Förtydligat rutiner kring dokumentation kring rehab
Förändrat arbetssätt för att nå målet effektivare processer
3
Administrativa enheten har under året
1. utarbetat rutiner för nämnds- och utskottsarbete
2. utfört åtgårder för att uppnå minskad sårbarhet/kvalitetssäkring
3. tagit fram en ny delegationsordning
4. lönenheten har förtydligat rollfördelning kring rutiner kring
löneavvikelser
5. Förtydliga chefens ansvar och rollfördelning kring
rehabilitering
Mått
Kartläggning av tidsåtgången i processerna
Utfall 2013
2
Antal utbildningstillfällen i de valda processerna
Har
inte
gjorts
under
året
av
Administrativa
enheten.
Ekonomienheten har arbetat med en process under året, BoP.
Arbetet är inte slutfört i avvaktan på det nya uppföljningssystemet i
Hypergene.
Löneenheten har kartlagt tidsåtgång i ett antal löneprocesser
Administrativa enheten: En utbildning har skett i samband med den
23
130
3
131
nya delegationsordningen och ges löpande vid nyanställning.
Ekonomienheten: Har genomfört flera utbildningar inom ekonomi
och e-handel under året men ingen inom Budget och Prognos.
Personalenheten har arrangerat utbildning i rehabilitering
Medarbetare
Mål
Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare genom ökad
delaktighet och ökad färdighet
Mått
1. Högre grad av medarbetare som skattar att
dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät)
1b. Medarbetarna upplever att de har tid för
reflektion och återhämtning (medarbetarenkät).
Bättre resultat varje år
1. Mätning av sysselsättningsgrad
1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med
föreg. år (4,5%)
2. Alla enheter skall tillämpa strukturdagordning
1. Avsatt tid för arbetet med effektivare processer
Måluppfyllelse
3
Utfall 2013
3
3
3
2
3
3
1+2. Ökad grad av delaktighet(medarbetarenkät):
2
Samtliga anställda på klk upplever i stor grad att de kan påverka sin
arbetstid.
En majoritet av de anställda på klk upplever att de har tid för
reflektion/återhämtning. Resultatet ligger högt men är oförändrat
jämfört med 2011.
En minoritet av de anställda på klk har en ofrivillig deltidsanställning.
Sjukfrånvaron är oförändrad på klk för 2013 (4,5%)
Alla använder strukturdagordning
Administrativa enheten: Stor del av administrativa enhetens tid har
gått åt till att effektivisera processer 2013. Ekonomienheten: Har
periodvis kunnat genomföras under året men inte i den omfattning
som planerats. Personal/lön har regelbundet arbetat med effektivare
processer.
Fortsatt upplevelse av en hög delaktighet generellt på klk
Hållbart samhälle
Mål
Minska energianvändningen
Måluppfyllelse
2
Mått
Ett utbildningstillfälle i
energirådgivning
Administrativa enheten arbetar för att minska energianvändningen.
Ekonomienheten: Automatisk släckning på de flesta rum och en
medvetenhet om begränsning av pappersutskrifter.
Utfall 2013
3
Administrativa enheten har närvarat vid en allmän information om
energianvändning. Ekonomienheten: Utbildning om energirådgivning
genomfördes 2012.
24
132
2.1.5 Framtid
Inom kommunledningskontoret återfinns tillväxt- och kultur samt de interna
stödfunktionerna administration, personal och ekonomi. Framtiden är därför skiftande
men alla frågor och områden har det gemensamt att de är av central betydelse för
kommunens utveckling. En kommun måste ha välfungerande interna verksamheter för
att kunna bedriva ett fullgott utåtriktat arbete till gagn för kommunens alla invånare.
Administrativa enheten står inför ett år av förändring och omorganisation. Vilka
funktioner som i framtiden ska höra under enheten (framförallt gäller detta växeln),
ledningen för enheten i framtiden såväl som omdefinierade syften och mål för enheten
ska avgöras under 2014.
Ekonomienheten kommer att vara delaktig i arbetet med införandet av Hypergene som är
ett beslutsstödssystem för kommunens ledning. Införandet av systemet inleds under
2014 med Ekonomiavsnittet så att verksamhetscheferna och kommunens ledning
kommer att kunna följa ekonomiutfallet under året. Detta kommer på sikt att förändra
ekonomienhetens arbetssätt gentemot verksamheterna och kommunens ledning.
Den gemensamma löneenheten för Lysekil, Sotenäs och Munkedal med placering i
postens f.d lokaler i närheten av Forum. Denna verksamhet – liksom IT och miljö – bör
särskilt följas för att få ut de förväntade positiva effekterna av samarbetet, ex.
beträffande kompetens och effektivitet.
Några kommande områden som bör uppmärksammas:
Kommunens nyligen beslutade styr- och ledningssystem, som under året kommer att få
sin praktiska inledningsfas, men som kommer till sin fulla användning först under 2015.
Visionsarbetet, där målet är att ta fram en förnyad övergripande vision för all kommunal
verksamhet med beslut under senare delen av hösten.
Utredningen av allaktivitetshuset, med förväntad slutredovisning i juli månad.
Förankringen av ägarpolicy och principer för bolagsstyrning.
2.1.6 Övriga nyckeltal
Webbgranskning KKIK mått per verksamhetområde
2011 2012 2013
Öppenhet & påverkan
82
74
83
Ideell sektor, kultur & fritid
80
69
69
Sökfunktion
38
58
63
Kommentar: Informationsindex omfattar den information som finns på kommunens
hemsida. Syftet med informationsindex är att kunna visa en samlad bild av kommunens
informationsgivning till medborgarna och synliggöra starka och svaga sidor.
Undersökningen går till så att en extern granskare går igenom kommunens hemsida för
att få svar på ett antal givna frågor. Källa: SKL (Information till alla)
År
Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar?
(%)
2011
2012
2013
35
35
25
Kommentar: Bilvårdsenheten ligger under ekonomi.
25
133
År
Förändring i antalet invånare senaste 5 åren, 2017-2012 % (SCB)
Företagsklimat, enkätdel, ranking
2011
0,4
125
161
2012
-0,5
138
138
2013
-0,8
140
148
Företagsklimat totalt, ranking
Kommentar: Kommunrankning (1-290) av företagarnas sammanfattande omdöme av
företagsklimatet i kommunen. Det som redovisas är enkätdelen av Svenskt Näringslivs
undersökning där företagare tillfrågas om sin syn på kommunens förmåga att skapa ett
gott företagsklimat. Källa: Svenskt Näringsliv.
Kommunrankning (1-290) av det sammanviktade företagsklimatet. Rankingen innehåller
totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är
företagens bedömning av ”Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i
kommunen”. Källa: Svenskt Näringsliv
2.1.7 Övrig uppföljning
Internkontroll
Inom kommunledningskontoret har 8 områden granskats. De områden som man tittat på
är ekonomi, personal/lön, administrativa och tillväxt och kultur. I stort sett fungerade
kontrollerna inom kommunledningskontoret dock var det två områden som inte
fungerade.
Representation extern och intern visar sig fortfarande inte fungera fullt ut. 61% av
transaktionerna är korrekta när det gäller underlag såsom syfte, deltagarlista, kontering
av moms. Det är framförallt inom den interna representationen som brister (fika).
Utbildningar har skett under året och kommer att fortsätta och blankett av beställning av
fika skall förtydligas.
Uppföljning av 2012 års kontroll av anmälan av delegationsbeslut. År 2013 utökad grupp
av delegater: Granskningen visade stor kunskapsbrist hos många av deltagarna. Ingen
större förbättring jämfört med föreg.år. Utbildning är planerad till chefsgruppen 3 dec.
Arbetsmiljö- och jämställdhetsarbete
Nya chefer har genomgått utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtliga anställda
har getts möjlighet att delta i kommunens friskvårdsutbud. Tillgång till personalstöd och
företagshälsovård finns tillgängligt för privat- arbetsrelaterade problem.
Ett antal anställda har genomgått sluta-röka kurs och även deltagit i en särskild satsning
på kvinnor över 50 år
Chefer och skyddsombud har genomgått en utbildning i risk och skadligt bruk av
alkohol/droger samt genomgång av ny rutin för rehabilitering och arbetsanpassning.
2.2 Sektor Barn och utbildning
2.2.1 Verksamhetsbeskrivning/organisation
Sektorn samlar de verksamheter som arbetar med utbildning, förskola, fritidshem
grundskola, särskola, gymnasiesärskola, gymnasieskolan och vuxenutbildning. Sektorn
leds av en sektorchef på 100 %. Verksamheterna är indelade i resultatenheter med en
förskolechef/rektor som ansvarig för respektive enhet.
26
134
2.2.2 Viktiga händelser
Hällevadsholms förskola/skola har under 2013 byggts om och till. Arbetet vid enheten
flöt på bra trots den stora omfattningen av om och tillbyggnad. Verksamheterna flyttade
in i nya lokaler i augusti månad och den officiella invigningen skedde i november när
även den nya vackra matsalen stod färdig. Personal och elever har visat stort tålamod
och glatt humör under processen trots att det ibland har inneburit extraarbete och
obekväma arbetssituationer. Byggherre och underleverantörer har på ett optimalt sätt
verkat för att arbetet skulle flyta på bra och hålla tidsplaneringsmässigt.
Hedekasskolans åk 7-9 får sedan höstterminens start sin undervisning på
Kungsmarkskolan. Överflyttningen sker i enlighet med det beslut som togs i KF i februari
2012. Mottagandet av eleverna har förberetts noga på Kungsmarkskolan och eleverna
trivs. Bussorganisationen fungerar väl i enlighet med planering som gjordes under
senhöst och vår.
Fisketorpsskolans verksamhet lades ner vid höstterminstart och eleverna i åk F-3 går på
Hedekas skola som nu är en F-6 skola. Förberedelser har skett med en ombyggnad för
att skapa ett fritidshem vid skolan. Skollokaler har renoverats och skolgården har
anpassats till yngre barns behov.
Skolinspektionen avslutade sin tillsyn av verksamheterna på våren 2013 efter att
förvaltningen lämnat in sin handlingsplan för att komma tillrätta med den kritik som
riktats mot huvudmannen. Avsaknaden av Systematiskt kvalitetsarbete och brister i
likvärdighet var den allvarligaste kritiken i Skolinspektionens rapport. Arbete har sedan
vårterminen 2013 bedrivits i ledningsgruppen angående kvalitetsarbete och
kvalitetsdokumentation. Sedan höstterminen pågår arbete ute på enheterna med
analyser och arbete för förbättring inom områdena; mål och resultat, utveckling av
undervisningen samt med värdegrundsfrågor (en skola för alla barn/inkludering samt
med trygghet och studiero ). Till stöd för verksamheternas dokumentation av elevernas
kunskapsutveckling har ett digitalt system, Unikum, tagits i bruk. Planering för att lägga
in barn och utbildnings resultat och måluppfyllelse samt kvalitetsdokumentation i
kommunens upphandlade system Hypergene har påbörjats under höstterminen
Munkedals kommun har sedan 2012 medverkat i Sveriges kommuner och landstings
matematiksatsning PISA 2015. Vidare har alla lärare som undervisar i matematik på
kommunens grundskolor medverkat i Skolverkets satsning; matematiklyftet. Till denna
satsning har kommunen sökt och beviljats statliga medel.
Munkedals kommun har sökt och fått statsbidrag för att anställa tre förstelärare.
Kunskapens hus har sökt och beviljats ett flertal statsbidrag till vuxenutbildningen.
Som ett led i att arbeta för hemmaplanslösningar har barn och utbildning vid Kunskapens
hus startat en gymnasiesärskoleverksamhet med inriktning träningsskola.
Utifrån hela förvaltningens (KS)delårsbok i april kom politiska direktiv om att alla
förvaltningens verksamheter skulle iaktta största möjliga restriktivitet inför resten av
budgetåret. En handlingsplan för att vid årsslutet ha en budget i balans arbetades fram.
Inom barn och utbildning får vi enheternas budget i januari. Vi är då inne i en planering
som lades inför höstternminen året innan. Om största möjliga restriktivitet anbefalles
inför planering av nästa verksamhetsår (juni) kan anpassningarna bli för kraftiga, vilket
2013 års bokslut visar exempel på.
Huvudmannen satsade under 2013 på datorer till all undervisande personal på
grundskolan i syfte att underlätta lärarnas dokumentationsansvar t ex i det nya systemet
för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling, Unikum, samt för att påskynda
datoranvändande i undervisningen.
27
135
2.2.3 Ekonomi
Mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Res efter kommunbidrag
Kapitalkostnad
Årets resultat
Utfall Årsbudget Resultat
2013
2013
2013
24,64
17,18
7,46
-200,60
-201,54
0,94
-175,96
-184,36
8,4
185,09
185,09
0
9,14
0,73
8,4
-0,73
-0,73
0
8,40
0
8,40
Utfall
Utfall
2012
2011
25,42
24,28
-215,47 -237,54
-190,04 -213,25
196,78 217,09
6,74
3,83
-0,79
-0,81
5,95
3,02
Sammanställning av Barn och utbildnings verksamheter
(mnkr)
Enhet
Utfall 2013
Munkedal
0,54
DBV Förskolor Söder
0,23
Munkedal Stale
0,66
Svarteborg
0,16
Sörbygden
-0,12
Kungsmarksskolan
-0,01
Kunskapens hus
2,50
DBV och förskolor Norr
0,89
Ledning Barn& Utbildning
3,55
Barn och utbildning totalt
8,40
Kommentar
Barn- och Utbildning har ett överskott på 8,4 mnkr. Delårsbokslutet jan-april 2013 visade
kommunen totalt ett minus 8,7 mnkr. Kommunstyrelsen uppmanade alla verksamheter
att iaktta stor restriktivitet vid tillsättning av tjänster, vikarieanvändning och inköp, samt
för kostnader avseende kurser och konferenser.
Barn och utbildning har följt denna uppmaning varför en stor del av överskottet avser
verksamhet som skulle startat upp från höstterminen samt vakanta tjänster och lägre
kostnader för timvikarier. Sjuktalen har minskat i sektorn. Budget var avsatt för
utökning/förstärkning inom förskolor och fritidshem. Denna förstärkning har förskjutits
till 2014. Senarelagda anställningar av två specialpedagoger från juni till nov. Flera
pensionsavgångar där nyanställningar gjorts till lägre kostnader samt fortsatta
svårigheter att rekrytera förskollärare till förskolor varför obehöriga förskollärare anställs
till lägre kostnader och för viss tid.
Särskolan – färre elever i centrala särskolan. Medel kommer från 2014 att läggas ut till
rektorsområdena där barnen har sin skolgång pga att föräldrarna inte önskar förflyttning
till särskola i centrala Munkedal.
Förutom rektorsutbildningen har fortbildning endast skett med statsbidrag i enlighet med
direktiven från juni månad. I medarbetarenkäten framkommer att medarbetarna anser
att de inte får tillräckligt med kompetensutveckling. I detaljbudget för 2014 har medel till
kompetensutveckling flyttats från central ledning ut till rektors/förskoleområden.
Kunskapens Hus har ett stort överskott där orsaken är att även i år fick Munkedals
kommun del av anslagen till de extra yrkesvuxplatserna som tilldelades regionen pga.
nedläggning av Saab och Pinin Farina. Fler utbildningar inom yrkesvux och lärling har
producerats inom befintlig organisation. Bidrag från Skolverket för utvecklingsprojekt har
28
136
sökts och erhållits. Interkommunal ersättning lägre än beräknat då betydligt färre elever
går ett fjärde gymnasieår och köp av förskoleplatser i andra kommuner har minskat. Stor
intäkt på grund av försäljning av särskoleplatser till annan kommun.
Senareläggningen av utökningen inom fritidshemmen gör att kommunen nu har den
lägsta personaltätheten i närområdet och utökning kommer att ske 2014. Utökning i
förskolorna måste också göras för att kunna tillgodose prognostiserad efterfrågan inför
hösten 2014. Stora barnkullar 2009 och 2012 finns nu samtidigt i förskolan.
Mindre kostnader än planerat för skolskjutsar bidrar till överskott. Minskade kostnader
för interkommunala ersättningar för köpta gymnasieplatser samt minskade kostnader
gällande köpta förskoleplatser.
29
137
1 - målet är inte uppnått,
2 - målet är delvis uppnått
3 - målet är uppnått
2.2.4 Måluppfyllelse
Styrkort för sektor Barn och utbildning
Ekonomi
Mål
Använda tilldelade resurser på bästa sätt. Göra rätt saker från
början med fokus på barn, elever och vuxna.
Mått
1. Varje enhet ska hålla sig inom tilldelad ram
Måluppfyllelse
3
Sektorn totalt visar ett överskott på +8,4 mnkr men detta mått är
ändå inte uppnått då vissa enheter visar underskott i sitt bokslut.
Utfall 2013
2
Har inte skett.
Kund/Brukarmål
Mål
2. Mål – Alla elever ska uppnå målen i åk 9
Mått
Måluppfyllelse
1
Målet inte uppnått.
Utfall 2013
Alla elever har godkänt i alla ämnen i årskurs 9
1
Systematisk uppföljning av elevers resultat i år 3,6,9
2
V8 mjukenkät i år 9 skall Munkedal ligga på
genomsnitt jämfört med andra kommuner i V8
2
Systematisk uppföljning av elevernas individuella
kunskapsutveckling
2
Nytt digitalt system för pedagogisk dokumentation
ska utveckla de skriftliga omdömena:
2
Bättre utredningar avseende barns behov av stöd
2
Förbättrade åtgärdsprogram
2
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3
år, totalt andel (90 %)
1
Förskolekenkät, bibehålla det goda resultatet inom
förskolan
2
Alla elever nådde inte godkänt i alla ämnen i åk 9. 12 % (15 st) kom
inte in på nationellt program på gymnasiet och går nu på
introduktionsprogrammet IM
Detta görs och redovisas i rapportering till Skolverket och i sektorns
systematiska kvalitetsarbete som påbörjas läsåret 2013/ 14.
Denna har genomförts under läsåret 2012/13 och Munkedal ligger
väl till med siffror runt genomsnittet. På frågan ”upplever du
lektionerna meningsfulla” ligger Munkedal över genomsnittet liksom
när det gäller påståendet ”det är viktigt för mig att det går bra i
skolarbetet”.
Redovisas varje år i dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete
för varje område. Redovisas av rektor efter varje läsår i augusti med
start efter läsår 2013/2014. På individnivå dokumenteras i Unikum,
ett digitalt system för dokumentation av elevers kunskapsutveckling
Kan redovisas först efter läsår 2013/2014. Nytt system för
pedagogisk dokumentation; Unikum har tagits i bruk läsår
2013/2014.
Arbetet med att utveckla bättre utredningar av barns behov av stöd
pågår.
Arbetet med att utveckla åtgärdsprogrammen enligt Skolverkets nya
Allmänna råd pågår. Utbildning av all personal genomfördes i juni
månad.
Procenttalet här har sjunkit. En analys visar att successiva
anpassningarna inom grundskolan visar sig i minskat antal elever
som fullföljer utbildning inom gymnasieskolan på tre år minskar.79
%
Enkäten genomfördes för första gången digitalt. Mycket låg
svarsfrekvens. Inrapporterade enkäter visar på fortsatt gott resultat.
30
138
Arbetssätt
Mål
1. Effektivare adminstrativa processser i hela organisationen.
2. Enhetschefer ska ägna mer tid åt pedagogisk utveckling
Mått
Måluppfyllelse
3
3
Alla chefer har under vårterminen fått handledning med medel via
EU-projekt LiA (lärande i arbetslivet).
Cheferna ägnar tid åt pedagogisk utveckling inom ramen för sitt
pedagogiska ledarskap
Utfall 2013
1. Genomföra utbildning i förbättrad organisation för
enhetschefer
3
2. Kartläggning av tidsåtgång åt pedagogisk
utveckling
1
Inom kommuner i V8 pågår ett systematiskt arbete vad gäller
förbättrad utvecklingsorganisation med hjälp av lärande samtal. Alla
chefer har under vårterminen fått handledning med medel via EUprojekt LiA (lärande i arbetslivet). Utbildningen nu avslutad. I
sektorns årliga kvalitetsdokumentation ska förbättringar (minst en)
redovisas.
Ej genomförd
Medarbetare
Mål
1. Fler nöjda, stolta och komptenta medarbetare
Mått
1. Högre grad av medarbetare som skattar att dem
kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät):
1. Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion
och återhämtning (medarbetarenkät)
Resultatet i (medarbetarenkät) frågor ang.
Arbetsmiljö, hälsa och arbetstillfredsställelse ska
förbättras
Totala sjukfrånvaron ska sänkas jämfört med föreg.
år
Måluppfyllelse
2
Utfall 2013
1
Lägre än genomsnitt för kommunen
1
Lägre än genomsnitt för kommunen
2
Jämförbart med genomsnittet för kommunen
3
Sjukfrånvaron för 2013 uppgår till 6.27 %, vilket är en minskning
jämfört med föregående år då den uppgick till 7,2 %
Hållbart samhälle
Mål
1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika
villkor för alla i hela kommunen
Mått
1. Kartläggning av barns och ungdomars psykiska
hälsa årskurs 6 och 9
Mål
Minska energianvändningen.
Mått
Minskad pappersförbrukning 5 %
Släckt belysning på skolor och förskolor när
verksamhet inte är igång
Måluppfyllelse
2
Ohälsotalen har de senaste åren varit på en hög nivå men minskar
nu i sektorn. Personalronder har startat i samarbete med Personal i
syfte att starta rehabplaneringar tidigare och tidigt försöka få syn på
orsaker till sjukskrivningar och åtgärda dessa.
Utfall 2013
1
Måluppfyllelse
2
Ej genomförd.
Verksamheterna informerar på apt:n om vad man kan tänka på för
att minska energianvändningen
Utfall 2013
1
3
Mätning ej genomförd
Målet är i hög grad uppnått
31
139
2.2.5 Framtid/Utvecklingsområden
Förskolan är efter att ha fått en ny läroplan en egen skolform där lärandeuppdraget
fokuseras. I kommunen fokuseras den röda tråden i barn/elevers lärande i förskolan, på
fritidshemmet, i grundskolan, i särskolan, i gymnasieskolan, i gymnasiesärskolan och i
vuxenutbildningen. Den röda tråden åskådliggörs och dokumenteras i det systematiska
kvalitetsarbetet. Förskolan medverkar i kommunens systematiska kvalitetsarbete och
redogör där för sitt lärandeuppdrag.
Skolan i Sverige och i Munkedal står inför stora utmaningar. Enligt lag ska alla elever
fr.o.m. 2015 undervisas och betygsättas av behöriga lärare. Vidare står skolan inför stora
pensionsavgångar och kommuner står inför att konkurrera med varandra om de behöriga
lärare som finns. För få söker sig till lärarutbildningar, särskilt inom matematik och no.
Detta kommer att innebära höga löner vid nyanställningar och påverka
resurstilldelningen. Munkedals kommun behöver se över möjligheterna att själva ansvara
för kompetensutveckling av egna lärare för att för att kunna kompensera brister
avseende ämnesbehörigheter.
En fortsatt satsning behöver göras inom IT-användande för lärande i grundskolan och en
påbörjad satsning från 2015 gentemot förskolan.
Skolresultaten sjunker i Sverige och i Munkedal. För att vända trenden måste stora
satsningar göras på enheterna och kommunövergripande, i kvalitetsarbetet och för att
höja lärarnas kompetens. Lärarkåren har under de senaste åren fått en utökad
arbetsbörda och på nationell nivå behöver en översyn göras och görs.
I enlighet med resultat på medarbetarenkäten behöver sektorn arbeta vidare för att öka
medarbetarnas upplevelse av att ha god hälsa och må bra. Vidare visade
medarbetarenkäten genomgående att medarbetare upplever att kompetensutvecklingsinsatserna är otillräckliga utifrån behov. Kompetensutvecklingsplaner på
kommun/ enhets och individnivå ska årligen tas fram.
Med införande av kommunens uppföljningssystem Hypergene, där sektorns
kvalitetsdokumentation och resultat kommer att föras in blir det lättare för sektorn att
föra en dialog om resultat och måluppfyllelse med den politiska styrningen.
2.2.6 Övriga nyckeltal
Tillgänglighet/servicemätning inom telefoni och e-mail samt webb
Andel av medborgarna som via
telefon får kontakt med en
handläggare för att få svar på en
enkel fråga och får ett gott
bemötande.(%)
Grundskola % -telefon 2011
Grundskola % -telefon 2012
Grundskola % -telefon 2013
Förskola % -telefon 2011
Förskola % -telefon 2012
Förskola % -telefon 2013
Andel av medborgarna som
skickar in en enkel fråga via epost och får svar inom två
arbetsdagar %
Grundskola % e-mail 2011
Grundskola % e-mail 2013
Tillgänglighet
God
/medelgod
Svar på
frågan
God
/medelgod
Information
God
/medelgod
Engagemang
God
/medelgod
Bemötande
God
/medelgod
50
17
50
33
17
50
67
100
100
100
100
100
100
100
100
33
17
67
33
17
67
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Svarstider eAvsändare
Svarskvalitet
post inom 2 dygn Uppgifter i e-post tex
Mer med merinfo: än
Med komplett
namn,befattning,förvalt
bara svar på fråga.
svar
ning,kommun,
Hänvisning till hemsida,
adress,tel, mail,hemsida
tips, länkar mm**
100
50
67
100
83
0
32
140
Andel av medborgarna som via
telefon får kontakt med en
handläggare för att få svar på en
enkel fråga och får ett gott
bemötande.(%)
Förskola % e-mail 2011
Förskola % e-mail 2013
Tillgänglighet
God
/medelgod
Svar på
frågan
God
/medelgod
100
100
Information
God
/medelgod
Engagemang
God
/medelgod
33
83
Bemötande
God
/medelgod
100
17
*6 st e-mail skickades till enheter inom Barn och utbildning. Alla besvarades inom 2
arbetsdagar.
**Avsändaren representerar kommunen i varje e-mail som besvaras. Ett korrekt
språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför oerhört viktigt. Avsändaren är
ansiktet utåt och bör spegla den professionalism och det servicetänkande som ni vill skall
förknippas med er kommun. Alla har inte använt sig av den förslagna enhetliga epostsignatur som kommunen förespråkar. (2012 års mätning blev fel kan inte
rapporteras)
Webbgranskning KKIK mått per verksamhetområde År 2011
År 2012
År 2013
Riket 2013
Förskola
90
80
78
78
Grundskola
100
88
88
80
Gymnasieskola
83
69
69
72
Informationsindex omfattar den information som finns på kommunens hemsida. Syftet är
att kunna visa en samlad bild av kommunens informationsgivning till medborgarna och
synliggöra starka och svaga sidor. Undersökningen går till så att en extern granskare går
igenom kommunens hemsida för att få svar på ett antal givna frågor. Svaret på varje
fråga måste hittas inom tidsbegränsningen 2 minuter. Källa: SKL (Information till alla)
Effektivitetsmått
Nöjdhet -Medborgarnas bedömning av kommunens
grundskoleverksamhet, skala 1-100. Källa SCB:s medborgar
undersökningar. Mätningen görs vartannat år
Nöjd Medborgar-Index - Grundskola
År 2011
År
Förskola
Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Planerad
(barn)
Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Faktisk
(barn)
Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten
har fått plats på önskat placeringsdatum. (%)
Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom
förskoleverksamheten vid önskat datum. (dagar)
Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? (kr)
Grundskola
Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella
proven? (%)
Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella
proven? (%)
Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. (Elev
i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram) (%)
Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnitt
Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 (andel %)*
Kostnad per betygspoäng. (kostnadseffektivitet inom skolan) (kr)
Gymnasiet
År 2012
57
År 2013
50
2011
2012
2013
5,6
5,7
5,7
3,9
4,3
3,7
84
91
98
33
14
10
114 970
117 748
118 750
-
74
88
68,4
74
59
87
80,7
86,8
194
365
192
390
194
355
33
141
Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen. (%)
Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. (kr)
87
13 300
82
18 900
79
20 942
*Egen mätning V8. Dessa mått ingår i KKIK mätningen
Det här betyder färgerna
Bästa gruppen
Näst bästa gruppen
Näst sämsta gruppen
Sämsta gruppen
Varje resultat markeras med en färg för att visa hur Munkedals resultat står sig i förhållande till de andra
200 kommunerna i undersökningen.
Antal barn i verksamheterna
Antal barn i verksamheterna
Förskola
Dagbarnvårdare
Skolbarnomsorg
Grundskola F-9
2013
443
28
383
1085
2012
447
31
369
1065
2011
444
37
368
1 081
Lärartäthet i årskurs 1-9
Lärartäthet år 1-9
Munkedalsskolan
Bruksskolan
Centrumskolan
Hällevadsholmsskolan
Lärartäthet 2013
per 100 elever
6,5
8,2
8,7
9,5
Fisketorpsskolan
Hedekas skola
Kungsmarksskolan
Lärartäthet 2012
per 100 elever
Lärartäthet 2011
per 100 elever
7,8
8,3
7,5
7,5
6,9
9,8
8,0
8,3
10,7
8,2
Personaltäthet inom verksamheterna förskola, dagbarnvårdare och fritids
Personaltäthet
Förskola
Dagbarnvårdare
Skolbarnomsorg
Barn/åa
2013
5,7
4,0
22
Barn/åa
2012
5,7
4,0
20
Barn/åa
2011
6,1
4,7
21,8
Barn/åa
2010
5,5
4,3
20,9
Utlåning i kommunen
Biblioteksbesökare
Bibliotekets öppettider.
Timmar/vecka
Total utlåning
Inköpta böcker, talböcker m m
Sökningar Internet
Släktforskningstillfällen
Utställningar
Utlåning – filialerna:
Hedekas
Dingle
Hällevadsholm
2013
2012
46 702
36(+helgöppet
6x3h)
42 732
1486
1315
0
0
47 383
31
12 730
5306
5975
11 316
4399
5056
40 152
1238
1015
0
0
2011
2010
43 116
38 411
1.1-28.8: 30 1.1-31.8:38 t
29.8-31.2: 33 1.9-31.12:30 t
43 275
44 617
1434
1554
893
1 003
18
57
31
23
12 006
4 960
5 382
10 736
4 406
5 255
34
142
2.2.7 Övrig uppföljning
Intern kontroll
Inom barn – och utbildning har man under året granskat rutinen gällande barns säkerhet
för att förebygga olycksfall. Kontrollen har fungerat men behov har framkommit att
utveckla rutinen runt tillbudsrapportering. Fortsatt granskning 2014.
Systematisk kvalitetsredovisning
Skolinspektionen utövade sen höst 2012 tillsyn på sektor barn och utbildnings
ansvarsområde och huvudmannen fick motta en omfattande kritik, främst avseende att
huvudmannen ansågs sakna strukturer och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet
enligt ny skollag. Efter att ha presenterat en handlingsplan med bl a strukturer och
rutiner för kommunens systematiska kvalitetsarbete avslutades inspektionen i mars
månad 2013. Sedan dess har ledningsgruppen för sektorn arbetat med det systematiska
kvalitetsarbetet och nu bedrivs arbetet vidare ute på enheterna och i ledningsgruppen.
Arbetet har kommande två läsår fokus på mål och resultat, utveckling av undervisningen
samt enheternas arbete med värdegrund. En kvalitetsdokumentation ska årligen i augusti
lämnas till ledningen för sektorn.
Denna dokumentation ska läggas in i Hypergene, kommunens system för uppföljning.
Arbetsmiljö- och jämställdhetsarbete
Sektorn har i april månad genomfört en heldagsutbildning för alla chefer, alla
skyddsombud och fackliga förtroendemän gällande systematiskt arbetsmiljöarbete.
När det gäller jämställdhetsarbete har ingen särskild satsning gjorts sektorsövergripande.
Enheterna arbetar här utifrån styrdokument och kursplaner.
35
143
2.3 Sektor Vård och omsorg
2.3.1 Verksamhetsbeskrivning
Sektor Vård och omsorg ansvarar för biståndsbedömda insatser enligt socialtjänstlagen
samt kommunal hälso- och sjukvård som är en viktig del av samhällets välfärdssystem
och skall främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor
samt aktiva deltagande i samhällslivet. Målgruppen är främst äldre, men sektorn riktar
sig även till yngre personer med funktionsnedsättningar. Kommuninnevånare kan också
behöva stöd av sektorn i olika skeden i livet. Det kan handla om hemtjänst, vård- och
omsorgsboende,
korttidsvistelse,
hemsjukvård,
rehabilitering,
anhörigstöd,
dagverksamhet för personer med demenssjukdom, träffpunkter och vård i livets slut.
2.3.2Viktiga händelser
Under 2013 har det genomförts flera positiva utvecklingsarbeten men det har också varit
ett arbetsamt år för många personalgrupper inom vård och omsorg. Matlagning i hemmet
som biståndsbedömd insats istället för färdiga matlådor har efter ett års försöksprojekt
nu permanentats. Utvärderingen visar mycket goda resultat.
Ett omfattande arbete med att implementera den nationella värdegrunden har
genomförts. Värdegrundsledare har utbildats, alla enhetschefer har gått en utbildning på
Göteborgs universitet och Högskolan i Borås, ”Att arbeta och leda utifrån den nationella
värdegrund”. Tillsammans med seniornätverk och brukare i äldreomsorgen har det
arbetats fram förslag till värdighetsgarantier i kommunen som beslutats av KS att gälla
from 2014.
I den nationella undersökningen ”vad tycker de äldre om äldreomsorgen” kan utläsas att
94 procent av brukarna i hemtjänsten är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst och
99 procent upplever att dom blir väl bemötta av personalen.
Det pågår stora nationella satsningar på ”bättre liv för sjuka äldre” som också ställer
ökade krav på kommunens vård och omsorg att delta i olika kvalitetsregister och arbeta
förebyggande med riskbedömningar. Det är ett sätt att arbeta mer systematiskt med att
säkra och följa upp vården och omsorgen både på individnivå och på verksamhetsnivå.
Ett viktigt arbete men som har belastat alla yrkesgrupper inom vård och omsorg. En
yrkesgrupp som har en mycket stor arbetsbelastning är hemsjukvårdens sjuksköterskor
och behovet av fler sjuksköterskor är stort.
Den volymökning av antalet beviljade hemtjänsttimmar som skedde under 2012 har
stagnerat och timmarna ligger på en något lägre nivå 2013. Volymen minskade under
första halvåret men har sedan återigen stigit under hösten.
Jan
Antal
pers
Beviljade
tim/mån
Febr
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
182
189
180
178
177
175
181
179
186
190
181
5 997
6 146
6 010
5 691
5 623
5 621
5 698
5 624
5 508
6 355
6 313
Dec
182
6 675
Nytt trygghetslarm på särskilda boenden har upphandlats. Installationen är klar på flera
enheter och beräknas vara klart på samtliga enheter i början av 2014.
Införandet av ”nya” Magna Cura har krävt mycket resurser och tid i hela organisationen.
Sedan oktober är samtliga timvikarier anställda i bemanningsenheten, detta ska bidra till
en bättre samordning av vikarierna och en möjlighet att på sikt kunna erbjuda fler
tillsvidareanställningar och färre timanställda. Heltidsuppdraget har förberetts och from
januari 2014 är det ett antal ”pilotgrupper” inom VO som erbjuds heltidstjänster.
Omvårdnadslyftet har bidragit till att kommunen nu har 96 % personal som har
utbildning inom hela sektorn.
Arbetskläder till vård- och omsorgspersonal har köpts in vilket är en mycket uppskattad
satsning.
36
144
2.3.3 Ekonomi
Driftredovisning
Mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Res efter kommunbidrag
Kapitalkostnad
Årets resultat
Utfall
2013
25,60
-136,06
-110,46
113,0
2,53
-1,51
1,03
Årsbudget Resultat
2013
2013
19,22
6,38
-130,71
-5,35
-111,49
1,03
113,0
0
1,51
1,03
-1,51
0
0
1,03
Utfall
2012
25,42
-144,03
-118,61
117,09
-1,52
-1,44
-2,96
Utfall
2011
24,61
-151,18
-126,58
129,44
2,87
-1,51
1,36
Sammanställning av Vård och omsorgs verksamheter
(mnkr)
Enhet
Utfall 2013
Resursfördelning och hemtjänst
-1,70
ÄO gemensamt
0,99
Ekebacken
0,68
Vässjegården & Dinglegården
0,11
Sörbygården
0,56
Allégården
0,84
Hemsjukvården
-0,76
Rehab
0,22
Bemanningsenhet och vikariepool
0,08
Vård och omsorg totalt
1,03
Kommentar: Ett övergripande mål under året har varit att arbeta med ekonomin och
hushålla med de gemensamma resurserna (dvs hålla budgeten). Detta har inneburit att
vissa mål fått stå tillbaka för det som är högst prioriterat! Sammanfattningsvis kan sägas
att verksamheterna varit mycket restriktiva när det gäller både inköp och bemanning
efter de direktiv om återhållsamhet efter tidigare delårsprognos. Samtliga boenden har
senarelagt den beslutade bemanningsökningen som en åtgärd för att bidra till en sektor
med budget i balans.
ÄO gemensamt: Överskott som beror på att utredningssekreterartjänsten ej tillsatts
förrän i augusti, inget betalningsansvar för utskrivningsklara, lägre larm- och
datakostnader än budgeterat. Detta överskott täcker del av underskottet i hemsjukvård
och hemtjänst. Sent inkommen prestationsersättning från socialstyrelsen har inte hunnit
användas fullt ut.
Resursfördelning och hemtjänst: Underskottet beror delvis på att beviljade timmar och
delegerade HSL-insatser inom hemtjänsten överstiger vad som finns avsatt i
resursbudgeten, men det beror också på att hemtjänsten har svårt att klara att anpassa
bemanning till de snabba förändringar som sker. Det krävs mycket administration,
omflyttning av personal och mycket resor. Dessa ständiga förändringar för att anpassa
sliter på personal och chefer och sjukfrånvaron har under 2013 varit hög. Det har även
varit mycket utbildningsinsatser under året i samband i samband med införandet av
Magna Cura.
Hemsjukvården: Hög arbetsbelastning och extrabemanning. Svårigheter att rekrytera
vikarier medför höga mer- och övertidskostnader. Ny apotekstjänst har inneburit
merarbete för hemsjukvården. Ett avlösningsärende natt, har inneburit en PANanställning utöver budget. Introduktionskostnader för nyanställda.
37
145
Allégården: Ökade intäkter, intäkter från länsarbetsnämnden för lönebidragstjänst,
intäkter från Fyrbodal för utbildning av demenssköterska, bortförhandlat nattillägg,
ökade intäkter och lägre vikariekostnader på dagverksamhet.
Ekebacken: Ökade intäkter pga hög beläggning, återhållsam med inköp, senarelagd
utökad bemanning, bidrag från länsarbetsnämnden.
Sörbygården: Återhållsamhet med inköp, senarelagd utökad bemanning, intäkter från
länsarbetsnämnden.
38
146
1 - målet är inte uppnått,
2 - målet är delvis uppnått
3 - målet är uppnått
2.3.4 Måluppfyllelse
Styrkort för sektor Vård och omsorg
Ekonomi
Mål
Använda resurserna på bästa möjliga sätt inom tilldelad budget.
Mått
Månadsuppföljningar
Delårsbokslut och årsbokslut
Måluppfyllelse
3
Utfall 2013
3
3
Gemensamma uppföljningar. Ledningen inom VO arbetar aktivt med
att hitta åtgärder för att ”hålla” budget och använda resurser på
bästa sätt. En restriktivitet och återhållsamhet har bidragit till ett
plusresultat på 1,03 mkr 2013. Vid behov omfördelas resurser inom
området. Vid förändringar görs analys utifrån kvalitet och ekonomi.
Många åtgärder/förändringar kan vi inte själva styra över på
områdes-/enhetsnivå.
Görs kontinuerligt på enhetsnivå och sektorsnivå
Görs kontinuerligt på enhetsnivå och sektorsnivå
Kund/brukare
Mål
1. Alla har rätt till en värdig omsorg och en till en säker hälsooch sjukvård.
1a. Äldre personer och deras anhöriga ska veta vad de kan
förvänta sig av kommunens vård och omsorg.
2. Äldre personer ska kunna påverka och ha inflytande över hur
och när det utförs
Mått
1 NKI - hur nöjd är brukaren med den information
som ges SB: över 77 % EB: över 76 %:
1 NKI- hur nöjd är brukaren med sitt inflytande
som ges i SB: över 72 %, EB: över 66%
Måluppfyllelse
3
3
Utfall 2013
2
2
Värdighetsgarantier är framarbetade tillsammans med seniornätverk
och är beslutade i KS, gäller from januari 2014.
Varje enhet har uppdaterat informationen på hemsidan. En
arbetsgrupp har bildats för att utveckla och förbättra informationen
om vård och omsorg i kommunen. SKL:s webbgranskning.
Undersökningen går till så att en extern granskare går igenom
kommunens hemsida för att få svar på ett antal givna frågor. Svaret
på varje fråga måste hittas inom tidsbegränsningen 2 minuter.
Resultat för Munkedal 2013: 96%
Samtliga enheter arbetar med genomförandeplaner men kan
utvecklas ytterligare.
År 2011 76 %, År 2012 82%. Från och med 2013 redovisas
socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Hur nöjda är
brukarna med särskilt boende? Undersökningen misslyckades med
att genomföras inom särskilt boende.
Finns ej resultat. Från och med 2013 redovisas socialstyrelsens
nationella brukarundersökning. Hur nöjda är brukarna med särskilt
boende? Undersökningen misslyckades med att genomföras inom
särskilt boende.
39
147
1 Väntetid från ansökan till erbjudande om plats i
särskilt boende skall sänkas jämfört med 2012
(12 st)*KKIK mått:
2a Antal kvalitetssäkrade genomförandeplaner - fler
än hösten 2012
1
2
34 dagar. Det är ett accepterat och bra resultat. Även om antalet
väntedagar ökat från föregående år ligger vi bra till i jämförelse med
andra kommuner.
Ingen granskning av genomförandeplaner skedde 2012 och därför
kan det inte jämföras.
Arbetssätt
Mål
1. Goda förutsättningar för enhetschefer att utöva ett bra
ledarskap.
Måluppfyllelse
2
2. Olika yrkesproffesioner inom VO arbetar i team för ökad
kompetens och kvalitet.
2
3. God kontroll av verksamhetens innehåll och kvalitet.
2
Mått
1 Högre grad av medarbetare som skattar att dem
kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät)
2 Antal och tidsåtgång för planering i hemmet
respektive på sjukhus
3 Genomförda internkontroller, minst 5 genomförda
internkontroller under året
Utfall 2013
2
2
3
Ledningsorganistaionen har setts över för jämnare
ansvarsfördelning. En del anpassningar har genomförts, framförallt
inom hemtjänsten. Det är dock fortfarande flera enhetschefer som
har allt för stor organisation och arbetsbelastning som inte ger bra
förutsättningar för ett närvarande och coachande ledarskap. Flera
enhetschefer ingår i nätverk utanför kommunen. Alla deltar i
”förbättrad organisation” och har genomfört Värdegrundsutbildning
Gbg universitet. Behov av individuell kompetensutveckling tas upp
på medarbetarsamtal.
Tid frigörs för ledarskap genom mer samordnad och strukturerad
administration. Bemanningsenheten är i gång och samtliga
timvikarier är from oktober 2013 anställda i bemanningsenheten.
Mycket struktur och rutiner utvecklas för att skapa en effektiv enhet
som avlastar enheterna.
Rutiner och struktur arbetas med för att följa upp avvikelser,
klagomål mm i verksamheten för att säkra och förbättra vård och
omsorg.
På skala 1-5 är snittet 2,70 som upplever att de kan påverka sin
arbetstid.
Inget redovisat mått. Vårdplanering på sjukhus genomförs endast i
särskilda fall. Planeringen sker i de allra flesta fall i det enskilda
hemmet.
Internkontroll av hantering av privata medel, avgiftshantering, hot
och våld, dokumentation, klagomål, lex Sara
Medarbetare
Mål
Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare
Måluppfyllelse
2
Ett kommunövergripande arbete med att kunna erbjuda heltid till
alla som önskar har startats. Några pilotverksamheter kommer
starta arbetet med att erbjuda heltid from januari 2014.
Enhetscheferna har inte haft förutsättningar att genomföra
individuella utvecklingsplaner med alla medarbetare.
Kompetensutvecklingsbehov tas upp på APT och medarbetarsamtal.
40
148
Mått
1 Högre grad av medarbetare som skattar att dem
kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät):
Utfall 2013
2
1 Antal personal som är nöjda med sin
sysselsättningsgrad
2
1 Antal individuella utvecklingsplaner 100 % av
tillsvidareanställd personal:
1 Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med
föregående år (5,8%)
1
1
På skala 1-5 är snittet 2,70 som upplever att de kan påverka sin
arbetstid.
80 % Några enheter arbetar med att omfördela timanställningar till
ökad grundbemanning. En kommunövergripande utredning pågår om
att kunna erbjuda heltid till alla som önskar.
Enhetscheferna har inte haft förutsättningar att genomföra
individuella utvecklingsplaner med alla medarbetare.
Sjukfrånvaron för 2013 uppgår till 9,40 % vilket är en ökning
jämfört med föregående år då den uppgick till 5,8 %.
Hållbart samhälle
Mål
Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor
för alla i hela kommunen.
Måluppfyllelse
2
Välfärdsgenomlysningens
boendeutredning
Äldreomsorgplan ska tas fram.
pågår.
En
ny
41
149
2.3.5 Framtid
Sektorn har stora utmaningar att möta då vård- och omsorgsbehovet ökar med stigande
ålder och förstärks av den demografiska och medicintekniska utvecklingen.
Effektiviseringar och besparingar inom hela vårdkedjan påverkar kostnaden för
kommunen. De nationella satsningarna ”bättre liv för sjuka äldre” och ”värdigt liv i
äldreomsorg” ställer stora krav på kommunens verksamheter inom hela organisationen,
både vad det arbetssätt och metoder men också på kompetens och samverkan.
Under 2014 har kommunen ett arbete att göra med att förbereda inför de nya
föreskrifter som kommer träda i kraft 2015 som kommer ställa krav på bemanning på
särskilt boende och på individuellt anpassade insatser.
Den demografiska utvecklingen som innebär att antalet äldre över 80 år i Munkedals
kommun kommer öka med nästan 50 % under perioden 2014-2025 kommer sannolikt
även innebära ett ökat omsorgsbehov. Mycket tyder på att det också kommer bli svårare
och förenat med stora kostnadsökningar att rekrytera tillräckligt med personal till
äldreomsorgen. I det gap som uppstår kan välfärdsteknologi bidra till att frigöra tid för
personal åt sådant som verkligen kräver mänskliga kontakter. Välfärdsteknologi kan även
öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i hemmet så länge de önskar samt bidra till ett
mer aktivt liv, delaktighet i samhället och ett högre välbefinnande.
2.3.6 Övriga nyckeltal
Vård och omsorg, verksamhetsstatistik
2011
2012
2013
5,2%
132
76
56
5,2%
132
76
56
- senare
132
76
56
0,64
0,51
0,64
0,49
0,14
2011
1 744
0,64
0,51
0,64
0,51
0,14
2012
1 806
94%
96%
98%
100%
81%
96%
0,67
0,54
0,54
0,51
0,14
2011
2012
2013
6,8%
16
171
61 349
7,3%
16
181
77 835
7,5%
16
190
71 258
2011
2012
Medel 2012
417
424
434
År 2012
15
År 2013
15
Särskilt boende
Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%)
Antal platser särskilda boende
Varav trygghetsplatser
Varav gruppboendeplatser
Täthet personal per plats
-Demens
-Tryggbo
-Rehabilitering, Violen
-Korttid, Dingle, Ekebacken, Vässjegården
-Natt varierar mellan 0,10-0,22
Kostnad per brukare (KPB)
Kostnad/dygn särskilt boende (kr)
Beläggning genomsnitt särskilt boende (källa:KPB)
Allegården
Ekebacken
Dingle
Hedekas
Hällevadsholm
Medel 2012
1 701
5 Psykiatriplatser (särskilt boende), se sektor Stöds nyckeltal
Eget boende
Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ord-boende (%)
Korttidsplatser (eget boende)
Personer med beviljad hemtjänst 1 okt
Antal beviljade timmar i hemtjänst
Vård och omsorg, kostnad per brukare (KPB)
KPB, Kostnad/beviljad hemtjänsttimma (kr)
(KPB= kostnad per brukare)
Vård och omsorg, KKIK mått särskilt boende
Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med
År 2011
15
42
150
hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar?
(vårdare)
Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat
av kommunen? (%)
Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? (kr)
Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? (%)
Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från
ansökan till erbjudande om plats. (dagar)
60
53
55
635 795
76
74
632 714
82
12
666 720
34
År 2011
År 2012
67
År 2013
70
103 569
208 857
231 176
80
96
94
 2013 socialstyrelsens nationella brukarundersökning
Vård och omsorg, KKIK mått hemtjänst
Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av
kommunen? (%)
Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i
kommunen? (kr)
Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (%)
58
*2011 fel kostnad, inrapporterat för många vårdtagare.
Tillgänglighet/servicemätning inom telefoni och e-mail samt webb
Andel av medborgarna som via
telefon får kontakt med en
handläggare för att få svar på en
enkel fråga och får ett gott
bemötande.(%)
Äldreomsorg % -telefon 2011
Äldreomsorg % -telefon 2012
Äldreomsorg % -telefon 2013
Andel av medborgarna som
skickar in en enkel fråga via epost och får svar inom två
arbetsdagar %
Äldreomsorg % e-mail 2011
Äldreomsorg % e-mail 2013
Tillgänglighet Svar på frågan
God/medelgod God/medelgod
0
50
50
0
33
50
Information
God/medelgod
Engagemang
God/medelgod
Bemötande
God/medelgod
0
67
100
100
100
100
100
100
100
Svarstider eAvsändare
Svarskvalitet
post inom 2 dygn Uppgifter i e-post tex Mer med merinfo: än bara
Med komplett svar namn,befattning,förvalt svar på fråga. Hänvisning
ning,kommun,
till hemsida, tips, länkar
adress,tel, mail,hemsida
mm**
83
60
80
100
100
0
*6 st e-mail skickades till äldreomsorgen. Alla besvarades inom 2 arbetsdagar.
**Avsändaren representerar kommunen i varje e-mail som besvaras. Ett korrekt
språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför oerhört viktigt. Avsändaren är
ansiktet utåt och bör spegla den professionalism och det servicetänkande som ni vill skall
förknippas med er kommun. Alla har använt sig av den förslagna enhetliga epostsignatur som kommunen förespråkar. (2012 års mätning blev fel kan inte
rapporteras)
Webbgranskning KKIK mått per område
Äldreomsorg
År 2011
95
År 2012
År 2013
Riket 2013
91
96
83
Informationsindex omfattar den information som finns på kommunens hemsida. Syftet är att kunna
visa en samlad bild av kommunens informationsgivning till medborgarna och synliggöra starka och
svaga sidor. Undersökningen går till så att en extern granskare går igenom kommunens hemsida
för att få svar på ett antal givna frågor. Svaret på varje fråga måste hittas inom tidsbegränsningen
2 minuter. Källa: SKL (Information till alla)
Nöjdhet
År 2011
År 2012
Nöjd Medborgar-Index - Äldreomsorg
48
Medborgarnas bedömning av kommunens äldreomsorg, skala 1-100. Källa SCB:s
medborgarundersökningar. Mätningen görs vartannat år.
År 2013
48
43
151
Dessa mått ingår i KKIK mätningen. Varje resultat markeras med en färg för att visa hur
Munkedals resultat står sig i förhållande till de andra 200 kommunerna i undersökningen.
Det här betyder färgerna
Bästa gruppen
Näst bästa gruppen
Näst sämsta gruppen
Sämsta gruppen
2.3.7 Övrig uppföljning
 Intern kontroll
Inom vård och omsorg har följande områden granskats.
Hantering av privata medel: Granskningen visar att rutinen behöver göras mer känd i
verksamheterna för att kunna efterföljas. Gemensamma mallar har tagits fram,
information och utbildning kommer ske och en ny internkontroll sker hösten 2014.
Avgiftshanteringen: Granskningen har som helhet inte efterlevts utan granskningen
behöver utvecklas. Det är en person som ska granska att verkställighet, utflyttning och
uppehåll redovisas enligt rutin. Det blir en ytterligare en kontroll på om rutinen kan
efterlevas eller om den behöver uppdateras. Fortsatt internkontroll 2014.
Hot och våld: Ett kontrollmoment som redovisas i arbetsmiljöberättelsen.
Dokumentation, klagomål och Lex Sarah: Kontrollmoment som redovisas i
kvalitetsberättelse.
Avvikelser: Granskning av läkemedelavvikelser, fall och fallskador, medicintekniska
produkter samt kontroll av vilka avvikelser som lett till sjukhusvistelse och vilka
avvikelser
som
är
anmälda
enligt
Lex
Maria.
Redovisning
sker
i
patientsäkerhetsberättelse.
Kontrollområdet fungerar. Internkontroll avslutas.
 Egen kontroll
Egenkontroll är en del av det systematiska kvalitetsarbetetsarbetet (SOSFS 2011:9).
Under året har vård och omsorg genomfört social dokumentation som egenkontroll. Bas
personal har granskat genomförande och daganteckningar efter en given mall. Det ska
vara upprättat en genomförandeplan per vårdtagare. Det har granskats 203 av omkring
300 genomförandeplaner. Positivt är att planen är skriven med respekt för vårdtagaren.
Förbättringsområde att arbeta med är bland annat den enskildes mål för insatsen.
Vårdtagarens och närståendes deltagande i planeringen och datum för uppföljning är
andra
område
som
behöver
förbättras.
Egenkontrollen
har
beskrivits
i
kvalitetsberättelsen. Egenkontroll av social dokumentation är en del av internkontrollen
och finns redovisad i KS december 2013.
 Patientsäkerhetsberättelse
Vårdgivaren ska enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) senast 1 mars varje
år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur
patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som
vidtagits för att öka patientsäkerheten, och vilka resultat som uppnåtts.
Patientsäkerhetsberättelsen redovisas i KS, Dnr: 2014-44
 Kvalitetsberättelse
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete beskriver hur kvalitetsarbetet ska bedrivas och anger att det
är vårdgivaren (HSL) och den som bedriver socialtjänst (SoL) som ska ansvara för att det
finns ett ledningssystem för verksamheten. Inom vård och omsorg i Munkedals kommun
pågår ett utvecklingsarbete för att kunna förbättra och säkra kvaliteten så kommunen
kan erbjuda vård och omsorgsinsatser av god kvalitet. Ledningssystemet kommer
succesivt att utvecklas för bli så heltäckande som möjligt. Detta kommer även vägas in i
44
152
kommunens övergripande mål- och kvalitetsarbete. Kvalitetsberättelsen för vård och
omsorg för 2013 redovisas i KS Dnr: 2014-43.
 Arbetsmiljöberättelse
Flera enheter inom vård och omsorg har haft hög sjukfrånvaro under året.
Enhetscheferna har stora verksamheter med många medarbetare som gör det svårt att
hinna med personal och arbetsmiljöarbetet. För övrigt arbetar alla enheter enligt
samverkansavtalet med återkommande samverkan, APT och medarbetarsamtal.
Arbetsbelastningen är hög i flera verksamheter och några enheter har under året haft
extra stödinsatser från hälsobolaget. Att se över resurser, organisation och
arbetssituation pågår inom hemtjänst och hemsjukvård där arbetsbelastningen har varit
som allra störst. Även enhetschefernas förutsättningar och arbetssituation måste ses
över och förbättras. Arbetsmiljöberättelsen finns under Dnr: 2014-42
45
153
2.4 Sektor Stöd
2.4.1 Verksamhetsbeskrivning
Sektorchefen är övergripande ansvarig för IFO, LSS, Socialpsykiatri, AME,
Integrationsenhet inklusive PUT-boende, ensamkommande ungdomar. Sektorchefen är
också enhetschef för biståndsenheten SoL/LSS. Inom området samlas de verksamheter
som på något sätt har att göra med att ge människor stöd när behov av det uppstår i
livets alla skeden och som inte har med utbildning eller äldreomsorg att göra.
2.4.2 Viktiga händelser
Cirka 32 % ökning av barnavårdsanmälningar under året. Vilket också visar sig i ökande
kostnader. Hög arbetsbelastning inom familjegrupp. Klara projektet startade upp i
januari 2013. Gemensam socialjour i 4bodals området. Stora förändringar i regelverk
avseende mottagande av ensamkommande ungdomar. Hög belastning på chefsgruppen
utifrån långtidssjukskrivningar. Fortsatt minskning av försörjningsstöd under året.
Upphandling av köpta platser barn och unga är klart.
2.4.3 Ekonomi
Driftredovisning
Mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Res efter kommunbidrag
Kapitalkostnad
Årets resultat
Utfall Årsbudget Resultat
2013
2013
2013
31,10
24,45
6,65
-114,41
-104,35
-10,06
-83,31
-79,90
-3,41
79,98
79,98
0
-3,33
0,08
-3,41
-0,08
-0,08
0
-3,41
0
-3,41
Sammanställning av Stöds verksamheter
(mnkr)
Enhet
Sektorchef Stöd
IFO
Personlig assistans & kontaktpers.
Psykiatri & LSS-boende
Resursenheten
Flykting & PUT-boende
LSS-boende och annan LSS-vht
AME
Stöd totalt
Utfall
2012
25,96
-93,29
-67,33
63,97
-3,36
-0,07
-3,43
Utfall
2011
15,33
-85,82
-70,49
63,09
-7,40
-0,06
-7,46
Utfall 2013
-0,18
-3,37
1,69
-0,51
0
0
-1,77
0,73
-3,41
Kommentar:
Sektorchef stöd: Ett litet minus pga oförutsedda kostnader.
IFO: Antal barnavårdsanmälningar slog rekord i år med 210 st plus 20 ansökningar om
bistånd. Detta har inneburit att IFO har tvingats till att öka köpta tjänster/konsult
insatser avseende barnobservationer och familjebehandlingsinsatser i hemmet. Våra
egna
resurser
har
inte
varit
dimensionerade
för
så
många
ärende.
Familjehemsplaceringar har ökat utifrån budget och barn och ungdomsplaceringar på
institution har ökat utifrån budget. Vår analys inför 2013 var redan då att anslagen för
46
154
familjehemsplaceringar och institution och öppna insatser inte var dimensionerade för
kommande behov under året.
Resursteamet och ungdomsboende gör noll resultat. Återhållsamhet har varit rådande.
LSS Boende: Kostnader över budget beror på ökande personalkostnader
(personalförstärkningar) utifrån ökande individuella behov på vissa boende.
Socialpsykiatri: ökande personalkostnader pga av ökande behov av boendestöd i
kommunen.
AME: Visst överskott pga att intäktssidan har ökat mer än vad som varit budgeterat. AME
har lyckats sälja fler platser till Arbetsförmedlingen bland annat.
Analys: Vi ser att barnavårdsanmälningarna har ökat kontinuerligt under 2-3 års tid.
Barn och unga far illa och då måste socialtjänsten träda in för att säkerställa att barnen
och ungdomars behov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Vi ser att den psykiska
ohälsan ökar rent generellt i samhället. Vi ser att utanförskapet bland ungdomar ökar
rent generellt i Sverige och då även i Munkedals kommun. Det är lätt att hyra boende i
Munkedals kommun och därmed ser vi att viss inflyttning kan generera personer med
behov av insatser från socialtjänsten. Munkedals kommun är en stor kommun ur ett
geografiskt perspektiv och utifrån detta ser vi att många insatser från socialtjänstens
sida är väldigt kostnadskrävande utifrån tid och logistik. Vi ser också att de äldre blir
äldre även inom LSS området och därmed ökar behoven av insatser på våra boenden.
Våra boende inom LSS idag har en god omvårdnads tradition men vi ser bland annat att
vi har svårt att möta upp de brukare som får en demensproblematik och eller andra
problem som kan relateras till ålder. Inom den yngre målgruppen inom LSS ser vi idag
att många föräldrar till barn med särskilda behov och ungdomar med särskilda behov
ställer allt högre krav på kommunen i avseendet att ha goda levnadsvillkor. Det är
naturligtvis en rättighet som är självklar men som också kommer belasta kommunens
ekonomi i det avseendet. Inom de kommande åren ser vi att kommunen behöver se över
boende för yngre och andra insatser i form av korttidsplats då dessa behov kommer att
öka.
47
155
2.4.4 Måluppfyllelse
1 - målet är inte uppnått,
2 - målet är delvis uppnått
3 - målet är uppnått
Styrkort för sektor Stöd
Ekonomi
Mål
1. Resultat enligt god ekonomisk hushållning, som över tid ger
ökat handlingsutrymme
2. Under mandatperioden avsätta 20 miljoner till
pensionsskulden
Mått
Kostnad/dygn i gruppbostad LSS:
Måluppfyllelse
1
Utfall 2013
2
Kostnad per timme personlig ass
2
Försörjningsstöd kostnad per år och kostnad per
invånare
Andel av kommunens totala kostnad:
Antal beviljade timmar SOL boendestöd
2
2
2
Resultat 2013: -3,41 mnkr. Ökande placeringskostnader inom IFO.
Ett gruppboende inom LSS ökande personalkostnader under året.
Se KS styrkort och måluppfyllelse.
I kommunens regi år 2012 var kostnaden per dygn 2473 kr, 2011:
2711 kr.
228 kr/brukare inom LSS i kommunal regi. Jämfört med föregående
år har kostnaden minskat.
7309 mkr 2013, 716 kr/invånare. Har minskat över en 3-års period.
Se nyckeltal nedan.
16,02 % av kommunens totala kostnad.
Beviljade timmar SOL boendestöd 2013: 5 867 h. 2011 resp 2012
var antalet timmar 4229/5438 h.
Kund/brukare
Mål
3. Stöd - Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa
4. Stöd - Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär
försörjningsstöd
Mått
Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd
Unga med ekonomiskt bistånd:
Andel ekonomiskt utsatta barn 0-19 år:
Antal barn som når målen årskurs 9:
Webb granskning av vår egen hemsida utifrån
öppna jämförelser
Måluppfyllelse
2
3
Utfall 2013
2
2
2
1
2
Klara projektet pågår samt insatser via
familjecentral/ungdomsmottagning. Går inte att mäta.
Arbete pågår. Arbetsförmedling köpt fler platser av AME. Arbetet
med ungdomar fortgår via ”på G”.
20,5 % av samtliga vuxna biståndsmottagare. 2012 var siffran 21,9
%.
8,0 % av unga vuxna i kommunen. 2012: 10,9 %.
4,3 % av totalt antal barn i kommunen. 2012: 5,0 %.
86,6 % i åk 9 är behöriga till yrkesprogram
Individ och familjeomsorg, 99. Handikappomsorgen 77.
Arbetssätt
Mål
1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen
Mått
Handläggningstid ekonomiskt bistånd –ÖJ
Måluppfyllelse
2
Arbete pågår inom sektor Stöd. Omorganisation inom
linjeorganisationen samt vissa administrativa
förstärkningar/förändringar. Arbetet står aldrig stilla.
Utfall 2013
Ingen mätning 2012,2013.
48
Väntetid för nybesök ekonomiskt bistånd
Mätning av chefernas medarbetartid:
2
1
156
8-14 dagar
Ej mätt
Medarbetare
Mål
1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare
Mått
Medarbetarenkät resultat i jmf med föregående
Antal utbildningstimmar/år
Sjukfrånvaro
Måluppfyllelse
3
Utfall 2013
3
1
1
3,61 nöjda, 4,37 stolta och 3,61 Munkedal bra arbetsgivare
Ej mätt
Sjukfrånvaron ökat till 7,56 %. En del långtidssjukskrivningar inom
Stöd.
Hållbart samhälle
Mål
Verka för en trygg boendemiljö för målgruppen inom området
Måluppfyllelse
2
Nya larm är insatta på alla boende inom LSS. Dokumentation och
införande nytt system pågår inom Stöd
49
157
2.4.5 Framtid
Stort inflöde av barnavårdsanmälningar till IFO, hur skall kommunen kunna vända på
den trenden och då utifrån att alla barn ungdomar skall ha det bra i Munkedals kommun.
Utökat mottagande av asylsökande ensamkommande barn och ungdomar är en stor
utmaning! Ett asylboende skall planeras för och startas upp under 2014-2015.
Korttidsverksamhet för barn och ungdomar inom LSS skall ses över utifrån ökande behov
inom målgruppen. Målsättning är att starta upp korttids boende i egen regi och därmed
kunna minska antal köpta platser. Starta upp en ny daglig verksamhet under hösten
2014. Att alltid arbeta med ständiga förbättringar inom verksamheterna. Alltid ha en god
omvärldskunskap. Kommunen måste inhämta mer och mer juridisk spetskompetens
utifrån lagstiftning. Kan vi samarbeta ännu bättre med våra grannkommuner-kan vi ha
allting i den lilla kommunen?
Det ökande utanförskapet avseende våra ungdomar! Hur skall vi hantera frågan?
2.4.6 Övriga nyckeltal
Tillgänglighet/servicemätning
År
Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd.
(dagar)
Webbgranskning KKIK mått per område
Individ och familjeomsorg
Handikappomsorg
2011
8
År 2011
92
92
2012
Ingen
mätning
År 2012
92
77
2013
Ingen
mätning
År 2013
92
77
Riket
2013
84
62
Informationsindex omfattar den information som finns på kommunens hemsida. Syftet
med informationsindex är att kunna visa en samlad bild av kommunens
informationsgivning till medborgarna och synliggöra starka och svaga sidor. Extern
granskare går igenom kommunens hemsida för att få svar på ett antal givna frågor.
Svaret på varje fråga måste hittas inom tidsbegränsningen 2 minuter. Källa: SKL
(Information till alla)
Tillgänglighet/servicemätning inom telefoni och e-mail
Andel av medborgarna som via
telefon får kontakt med en
handläggare för att få svar på en
enkel fråga och får ett gott
bemötande.(%)
Handikapp % -telefon 2011
Handikapp % -telefon 2012
Handikapp % -telefon 2013
Tillgänglighet
God
/medelgod
Svar på
frågan
God
/medelgod
Information
God
/medelgod
Engagemang
God
/medelgod
Bemötande
God
/medelgod
50
50
17
50
33
17
100
67
100
100
100
100
100
100
100
Andel av medborgarna som
skickar in en enkel fråga via epost och får svar inom två
arbetsdagar 100 %
Svarstider eAvsändare
Svarskvalitet
post inom 2 dygn Uppgifter i e-post tex Mer med merinfo: än bara
Med komplett svar namn,befattning,förvalt svar på fråga. Hänvisning
ning,kommun,
till hemsida, tips, länkar
adress,tel, mail,hemsida
mm**
Handikapp % e-mail 2011
50
100
75
Handikapp % e-mail 2013
17*
100
100
*6 st e-mail skickades till handikappomsorgen. Endast ett besvarades inom 2 arbetsdagar,
resterande fem fick inget svar alls.
**Avsändaren representerar kommunen i varje e-mail som besvaras. Ett korrekt språkval och ett
serviceinriktat bemötande är därför oerhört viktigt. Avsändaren är ansiktet utåt och bör spegla den
professionalism och det servicetänkande som ni vill skall förknippas med er kommun.
50
158
Kommentar: Samtliga har använt sig av den förslagna enhetliga e-postsignatur som kommunen
förespråkar (2012 års mätning blev fel kan inte rapporteras).
Effektivitet
Nöjdhet
År 2011
År 2012
År 2013
Nöjd Medborgar-Index - Stöd för utsatta personer
44
43
Medborgarnas bedömning av kommunens stöd för utsatta personer, skala 1-100. Källa SCB:s
medborgarundersökningar. Mätningen görs vartannat år.
Handläggning - kostnader
Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter
avslutad insats/utredning. (%)
IFO Försörjningsstöd
Försörjningsstöd (mnkr)
Totalt antal hushåll som erhållit bistånd
Kostnad per hushåll (tkr)
Kostnad placeringar
Kostnad placering barn (tnkr)
Antal barn med institutionsvård
Antal dygn på institution
Kostnad/dygn kr
År 2011
2011
10,018
110
91,07
2011
3 466
5
1 020
3 398
Kostnad placering vuxna (tnkr)
Antal vuxna med institutionsvård
Antal dygn på institution
Kostnad/dygn (kr)
1 046
4
442
2 366
Kostnad Familjehem barn (tnkr)
Antal familjehemsplaceringar (kommunen)
Antal familjehemsplaceringar (köpt plats)
2 838
4
5
År 2012
100%
År 2013
100%
2012
7,886
96
2013
7,309
84
82,15
87,01
2012
2 681
2013
5 097
10
1 609
3 167
1 476
761
3
379
2 008
4 012
13
4
4 980
16
10
51
159
Snitt 2012
2011
2012
Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp/serviceboende? %)
67
69**
71
Serviceutbudet visar vilka kvalitetsaspekter som finns inom LSS grupp/serviceboenden
Serviceutbud inom LSS samt Kostnad per brukare (KPB)
KPB
KPB
KPB
KPB
KPB
KPB
-kostnad/dygn i gruppbostad exkl HSL (kr)
-kostnad/dygn i gruppbostad (kr) externt
personlig ass. kommunal LSS (kr/timma)
personlig ass. extern LSS (kr/timma)
personlig ass. kommunal SFB (kr/timma)
personlig ass extern SFB (kr/timma)
LSS –insatser
Invånare 0-64 år med insatser enl. LSS, (%)
LSS Personlig assistent § 9:2
LASS utförare kommunen
LASS utförare i privat regi
Summa LASS/SFB+ § 9:2 lss totalt
Antal utförda timmar LASS/SFB
Ledsagare § 9:3
Kontaktperson § 9:4
Avlösare i hemmet § 9:5
Korttidsvistelse utanför hemmet § 9:6
Korttidstillsyn för barn över 12 år § 9:7
Familjehem/bostad för barn och ungdom § 9:8
Gruppboende
Bostad vuxna därav antal gruppbostadsplatser § 9:9
Boendestöd
Antal beviljade timmar SOL boendestöd, verkställda
timmar - med avdrag för frånvaro
Kostnad per timme boendestöd (KPB)
2 711
4 487
400
453
146
63
2 434
4 315
228
283
103
60
2011
0,55
3
10
10
23
43 850
6
16
3
6
6
1
2012
0,59
3
9
12
24
47 932
5
12
1
7
6
1
21
2010
3 674
2011
4 229
2490
278
74
24
2013
4
7
14
25
41 143
5
14
1
6
6
1
22
2012
5 438
2013
5 867
437
Kommentar: Ökningen speglar samhället i dag. Fler och fler har behov av insatser i
form av boendestöd då den psykiska ohälsan ökar i samhället. Vi ser också att
målgruppen vidgas, speciellt inom ungdomsgruppen, där behoven kan vara av skilda
karaktär men kan relateras till psykisk ohälsa/utanför skap. Vi ser också att vi behöver
gå in och stödja i familjesystem där föräldrarna behöver stöd i sin föräldraroll.
Boendestödet står också inför mer och mer komplexa diagnoser där vi behöver
uppdatera oss i förhållningssätt och metodik för att kunna ge den enskilde det bästa
stödet och med hög kvalitet.
52
160
2.4.7 Övrig uppföljning
Intern kontroll
Inom sektor Stöd har 8 områden granskats. Flertalet fungerar.
Granskningen av uppföljning av hantering av privata medel visar att rutinen inte är känd
och inte efterlevs. Uppdatering av mallar har skett. Utbildning och se till att rutinen
efterlevs kommer att ske
Inventering och utredning av fakturor från försäkringskassan inom LSS har inte
genomfört sin granskning, och flyttas över till internkontrollplanen 2014.
Uppdatera rutin för granskning av avgifter inom psykiatri. Rutinen upprättad men
granskningen har inte hunnits göras. Granskning utifrån rutin kommer att genomföras i
internkontrollplanen 2014.
Dokumentation, klagomål och Lex Sarah: Kontrollmoment som redovisas i
kvalitetsberättelse.
Avvikelser: Granskning av läkemedelavvikelser, fall och fallskador, medicintekniska
produkter samt kontroll av vilka avvikelser som lett till sjukhusvistelse och vilka
avvikelser
som
är
anmälda
enligt
Lex
Maria.
Redovisning
sker
i
patientsäkerhetsberättelse. Kontrollområdet fungerar. Internkontroll avslutas.
Egen kontroll
Egenkontroll är en del av det systematiska kvalitetsarbetetsarbetet (SOSFS 2011:9).
Under året har sektor Stöd genomfört social dokumentation som egenkontroll. Bas
personal har granskat genomförande och daganteckningar efter en given mall. Det ska
vara upprättat en genomförandeplan per brukare. Det har granskats 55
genomförandeplaner. Positivt är att planen är skriven med respekt för vårdtagaren.
Förbättringsområde är vad har den enskilde för behov av hjälp med. Ger planen
tillräckligt med information för att säkra insatsen. Datum för uppföljning är andra område
som behöver förbättras. Egenkontrollen har beskrivits i kvalitetsberättelsen. Egenkontroll
av social dokumentation är en del av internkontrollen och finns redovisad i KS december
2013.
 Patientsäkerhetsberättelse
Vårdgivaren ska enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) senast 1 mars varje
år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur
patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som
vidtagits för att öka patientsäkerheten, och vilka resultat som uppnåtts.
Patientsäkerhetsberättelsen redovisas i KS, Dnr: 2014-44.
 Kvalitetsberättelse
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete beskriver hur kvalitetsarbetet ska bedrivas och anger att det
är vårdgivaren (HSL) och den som bedriver socialtjänst (SoL) som ska ansvara för att det
finns ett ledningssystem för verksamheten. Inom sektor Stöd i Munkedals kommun pågår
ett utvecklingsarbete för att kunna förbättra och säkra kvaliteten så kommunen kan
erbjuda vård och omsorgsinsatser av god kvalitet. Ledningssystemet kommer succesivt
att utvecklas för att bli så heltäckande som möjligt. Detta kommer även vägas in i
kommunens övergripande mål- och kvalitetsarbete. Kvalitetsberättelsen för sektor Stöd
för 2013 finns att läsa i Dnr: 2014-43.
 Arbetsmiljöberättelse
Arbetsmiljöfrågor har varit en stor fråga inom sektor Stöd under 2013.
Hög arbetsbelastning på chefsgruppen på grund av långtidssjukskrivningar. Inom IFO har
arbetsbelastningen på familjegruppen varit hög, antal ärende har varit högre än vad
verksamheten är dimensionerad för. Det har varit ökande behov av boendestödjare på
grund av ökande behov. Individuella behov har krävt personalförstärkningar på vissa
LSS- boende. Arbetsmiljöberättelse redovisas i KS, Dnr: 2014-42.
53
161
2.5 Sektor Samhällsbyggnad
2.5.1 Verksamhetsbeskrivning
Sektorn har fem enheter, varav fyra är underställda KS och en, byggenheten, servar
Byggnads-nämnden. Fastighetsenheten ansvarar för att kommunens verksamheter skall
erbjudas lokaler med god service och kvalité. Enheten park ansvarar för skötsel av
grönytor inom bostadsområden, på kommunens fastigheter samt skötsel av kommunens
badplatser. Kommunens vägar, gång- och cykelvägar, snöröjning av egna vägar, offentlig
belysning, bidrag till enskilda vägar, trafikfrågor och kartfrågor hanteras inom gata och
mark. Kostenheten ansvarar för kommunens måltidsverksamhet, inom äldreomsorgen,
skola och förskola.
2.5.2 Viktiga händelser
Beslut om en ny sammanhållen städenhet har fattats av kommunchefen. Enheten ska
handha lokalvård etc. i kommunens egna och inhyrda fastigheter. Avsikten är att mer
sakkunnig ledning ska leda till bättre resultat.
Beslut har fattas av kommunchefen om en samlad organisation för fastighetstekniker och
verksamhetsvaktmästare inom fastighetsenheten. Syftet är att mer rättvist serva
kommunens verksamheter och minska sårbarheten.
Kommunfullmäktige har fattat beslut om organisation för måltidsverksamheten samt om
ny Vision och Kostpolicy, som ska följas av handlingsplaner för respektive verksamhet.
Besluten har inneburit att köket i Dinglegården förberetts för att tas i bruk som
tillagningskök i början av 2014.
Om- och tillbyggnad i Hällevadsholms skola har pågått under året. Nya förskole- och
skollokaler togs i bruk vid höstterminens start och nytt kök och ny matsal togs i bruk i
nov 2013. Ny bergvärmeanläggning har ersatt den gamla oljepannan. Gamla köket har
byggts om till fritids.
Tre medarbetare inom Kostenheten har avslutat Yrkeshögskoleutbildning till Arbetsledare
i storkök.
Säleby industriområde har färdigställts. Totalt innehåller området ca 80000 m2
industrimark. 9000 m2 har sålts och lokaler för Byggmax uppförs här.
Följande kommunala fastigheter har byggts om eller renoverats under året: Hedekas
skola, Kunskapens Hus, Ishallen, Sporthallen och Pipfabriken.
Anpassningsåtgärder för rörelsehindrade har vidtagits på Bruksskolan, Kunskapens Hus,
Hedekas skola och Hällevadsholms skola.
Energiåtgärder har vidtagits i Brandstationen Hedekas, Brandstationen Munkedal samt
Kungsmarksskolan.
En GC-bana har i samarbete med Trafikverket anlagts längs Sörbygdsvägen mellan
Möevägen och Stalevägen som ett led i ”säkrare skolvägar”.
Fastigheten ”Munkreklam” och en villa på Gläborg (för logistikcentrum) har förvärvats.
Verksamheten i Fisketorpsskola har upphört.
Arbetena med nya parkeringsplatser i centrum har påbörjats.
54
162
Effektiviseringsoch
säkerhetsåtgärder
inom
gatubelysningen
Beläggningsarbeten av reinvesteringskaraktär har utförts.
har
vidtagits.
2.5.3 Ekonomi
Driftredovisning
Mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Res efter kommunbidrag
Kapitalkostnad
Årets resultat
Utfall Årsbudget
2013
2013
9,94
8,77
-63,82
-64,15
-53,88
-55,38
76,32
76,32
22,45
20,95
-20,95
-20,95
1,50
0
Resultat
2013
1,17
0,33
1,50
0
1,50
0
1,50
Utfall
2012
26,27
-55,75
-29,49
62,04
32,55
-30,54
2,01
Utfall
2011
69,37
-51,38
17,99
15,65
33,64
-32,00
1,64
Sammanställning av Samhällsbyggnads verksamheter
(mnkr)
Enhet
Utfall 2013
Gata- och markenheten
-0,35
Tekniska enheten
0,61
Fastighet
1,38
Park & skog
0,26
Kostenheten
-0,40
Samhällsbyggnad totalt
1,50
Kommentar
Kostenhetens underskott beror på en neddragning i budget pga en förmodad
prissänkning vid upphandling som inte blev verklighet.
En annan anledning är extra kostnader med anledning av nybyggnad och flytt till nytt
kök i Hällevadsholm.
Det beror också på att närvaron inom fritidsverksamheten nu är så hög att anslaget för
deras mat inte räcker till.
Bostadsanpassningsbidrag fortsätter ligga på en hög nivå och har en ökande tendens.
Kostnaderna för inköp av el har under året varit låga. Anledningen är god tillgång på el
på riksnivå.
0,112 mnkr har utbetalts i hyresbortfallsgaranti till hyresrättsföreningen
Dinglegården/Sörbygården under året.
Medel från balanskonto har flyttats ut i ”verksamheten” men inte använts.
55
163
1 - målet är inte uppnått,
2 - målet är delvis uppnått
3 - målet är uppnått
2.5.4 Måluppfyllelse
Styrkort för sektor Samhällsbyggnad
Ekonomi
Mål
1. Resultat enligt god ekonomisk hushållning, som över tid ger
ökat handlingsutrymme
Mått
1. Ej överstiga investeringsbudgeten max 37 mnkr:
1. Budget i balans vid uppföljning
Måluppfyllelse
3
Utfall 2013
3
3
Sektorn som helhet visar överskott på 1,5 mnkr, trots vissa enheters
negativa resultat
2013 användes 36,2 mnkr av investeringsbudgeten. KF har beslutat
om investeringar på 41,89 mnkr för 2013.
Utfallet visar ett överskott.
Kund/brukare
Mål
1. Samhällsb. – Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra
kunder/medborgare
Mått
1. SB - Fler nöjda kunder
1. a Webbinformation till kommuninvånare
verksamhetsområde gator och vägar (bättre än
index i riket 2011: 61%)
1. b Förbättrat resultat i enkät till hyresgäster
(enhetschefer) jämfört med föreg. år
Måluppfyllelse
3
Utfall 2013
2
3
Utifrån medborgarundersökningen visar att viss förbättring har
skett.
70 % år 2013: se över tid nedan i nyckeltalen. En stor förbättring
inom alla områden under 2013. Aktivt arbete på vår hemsida.
3
Enkät har inte hunnits med. Signalerna är positiva.
Arbetssätt
Mål
1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen
Mått
1 b. Färdigställa planer
Måluppfyllelse
2
Åtgärder på gång. Förenklade rutiner för tex felanm. Tydligare
rutiner för beställning av arbeten på ramavtal.
Utfall 2013
3
Utbyggnaden av Sälebyplanen avslutades under våren 2013.
Måluppfyllelse
2
Några åtgärder har kommit igång, andra planeras
Medarbetare
Mål
1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare
Mått
1a. Alla har medarbetarsamtal
1. Högre grad av medarbetare som känner sig
informerade
Utfall 2013
3
3
Genomfört
Info genom mail och på APT. Enligt medarbetarenkäten ligger vi
bra till när det gäller att de känner sig informerade, betyg 4,09
56
164
1. Medarbetarna upplever att de har tid för
reflektion och återhämtning:
1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med
föreg. år:
5,0%
2
1
På grund av arbetssituationen känner medarbetarna att det saknas
tid för reflektion, betyg 2,91
Sjukfrånvaron under året uppgår till 6,41 % vilket är en ökning
jämfört med föregående år då den uppgick till 5,0 %.
Hållbart samhälle
Mål
1. Minska energianvändningen
1a. Se särskild miljöhandlingsplan, fastställda mål
Mått
1a. Se särskild miljöhandlingsplan
1bc. Energiplanen:
1bc. Energianvändning i egna fastigheter ska
minska jämfört med föreg. år
Måluppfyllelse
2
3
Utfall 2013
3
2
1
Viss ökning efter kall vinter och ökade ytor – ökningen är 2,3%
Åtgärder/utredningar har genomförts.
Vissa utredningar pågår och vissa åtgärder har vidtagits.
Åtgärder för att sänka energiförbrukningen har genomförts,
Ökningen är 2,3%
57
165
2.5.5 Framtid
Kommunens plan- och tomtberedskap avseende bostadstomter och industrimark är god. Saknas
gör mark med riktigt bra grundläggningsförhållande för tung verksamhet.
Behov finns av höjt anslag för måltider (kostenheten) för att klara av målen i Kostpolicyn.
Munkedal satsar under snittet i riket och för jämförbara kommuner. Behov av
utbildningsinsatser när det gäller ”Bra mat i skolan” (Slv) för pedagoger och kökspersonal
tillsammans.
Underhåll och skötsel av kommunala fastigheter bör förbättras. Anslaget för yttre och inre
underhåll bör höjas för att undvika kapitalförstöring av fastigheterna. Städrutiner ses över med
syfte att vidmakthåll funktion etc. i lokaler.
Prognoser visar att antalet äldre ökar. Eftersom en stor andel av äldre väljer att bo hemma
kommer behovet av bostadsanpassningar att fortsätta ligga på en hög nivå.
2.5.6 Övriga nyckeltal
Nöjd medborgarindex
År
2010 2011 2012 2013
Nöjd Medborgar-Index - Gator och vägar
51
50
Nöjd Medborgar-Index - Gång- och cykelvägar
46
49
Nöjd Medborgar-Index - Miljöarbete
42
43
Nöjd Medborgar-Index - Renhållning
63
61
Nöjd Medborgar-Index - Vatten och avlopp
79
81
Kommentar:
Mätningen görs vartannat år och är tagen från SCB:s medborgarundersökning.
Mätningen ger en indikation vad befolkningen tycker just då.
Webbgranskning mått per verksamhetområde
År
2011
2012
2013
Riket 2013
Bygga & Bo
90
80
92
83
70
Gator/vägar m.m. (mål)
61
68
83
Tillstånd, näringsliv m.m.
100
100
100
95
Undersökningen består av cirka 200 frågor i ett användarperspektiv och utvärderingen visat hur
många procent man har hittat rätt svar via vår hemsida inom två minuter.
Tendensen är positiv. De låga siffrorna på gata kan bero på att många organisationer är
väghållare, men den kommunala informationen bör ses över.
Tillgänglighet/servicemätning inom telefoni och e-mail
Andel av medborgarna som via
telefon får kontakt med en
handläggare för att få svar på en
enkel fråga och får ett gott
bemötande. %
Bygglov % -telefon 2011
Bygglov % -telefon 2012
Bygglov % -telefon 2013
Tillgänglighet
God
/medelgod
Svar på
frågan
God
/medelgod
Information Engagemang Bemötande
God
God
God
/medelgod
/medelgod
/medelgod
50
83
83
50
83
83
100
100
100
100
100
100
100
100
80
Gator och vägar 2011 -telefon
Gator och vägar 2012 -telefon
Gator och vägar 2013 -telefon
33
17
33
17
100
100
100
100
100
100
Miljö och hälsa 2011 -telefon
50
50
100
100
100
58
166
Andel av medborgarna som via
telefon får kontakt med en
handläggare för att få svar på en
enkel fråga och får ett gott
bemötande. %
Miljö och hälsa 2012 -telefon
Miljö och hälsa 2013 -telefon
Andel av medborgarna som
skickar in en enkel fråga via epost och får svar inom två
arbetsdagar.
Bygglov % e-mail 2011
Bygglov % e-mail 2013
Gator och vägar e-mail 2011
Gator och vägar e-mail 2013
Tillgänglighet
God
/medelgod
Svar på
frågan
God
/medelgod
Information Engagemang Bemötande
God
God
God
/medelgod
/medelgod
/medelgod
33
33
100
100
100
67
67
100
100
100
Svarstider eAvsändare
Svarskvalitet
post inom 2 dygn Uppgifter i e-post tex
Mer med merinfo: än
Med komplett svar namn,befattning,förvalt
bara svar på fråga.
ning,kommun,
Hänvisning till hemsida,
adress,tel, mail,hemsida
tips, länkar mm*
83
100
0
100
100
0
17
100
50
83
0
0
Miljö och hälsa e-mail 2011
100
100
33
Miljö och hälsa e-mail 2013
100
67
0
6 st e-mail skickades till respektive område av externt företag: bygg, miljö och hälsa, gator och
vägar. Alla besvarades inom 2 arbetsdagar
*Avsändaren representerar kommunen i varje e-mail som besvaras. Ett korrekt språkval och ett
serviceinriktat bemötande är därför oerhört viktigt. Avsändaren är ansiktet utåt och bör spegla
den professionalism och det servicetänkande som ni vill skall förknippas med er kommun. Alla
har inte använt sig av den förslagna enhetliga e-postsignatur som kommunen förespråkar
(2012 års mätning blev fel kan inte rapporteras)
Kommentar: Uppgifterna på medarbetarnas ”mailsida” ska ses över.
Effektivitet
År
Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? (%)
Återvinnings-stationens öppettider utöver vardagar 8-17, timmar/vecka
Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar?
(%)
Energianvändning i egna fastigheter (MWh)
Energianvändning i egna
fastigheter (kWh)
El
Pellets
Olja
Fjärrvärme
Totalt
2011
2012
2013
13
35
31
8
35
44
8
25
9 821
9 969
10 204
2013
2012
2011
5 497 000
1 070 000
580 000
3 057 000
10 204 000
5 341 000
920 000
630 000
3 078 000
9 969 000
5 290 000
965 000
620 000
2 946 000
9 821 000
59
167
Nyckeltal inom köksorganisationen
År
Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? (%) kkik mått
Livsmedelskostnad per dag inom förskola (kr/dag). (3 måltider/dag )
Livsmedelskostnad per portion skolmaten (lunch)
2011
2012
2013
3
4
6
11
7,55
2.5.7 Övrig uppföljning
Intern Kontroll
Inom sektorn har 6 områden granskats. Flertalen fungerar.
Beställda arbeten, hantverkartjänster har förbättrats jämfört med föreg.år dock rutinen
tillämpas inte fullt ut. Fortsatt granskning 2014.
Inom kostenheten har ”näringsriktig mat” och ”livsmedelssäkerhet” granskats. Båda områdena
fungerar men för egenkontrollen finns utvecklingspotential.
Brandskyddsarbete pågår. Kommunens anställda har genomgått brandskyddsutbildning under
2012/13. Dokumentationen av samtliga fastigheter kommer att vara klar 2014.
Arbetsmiljö och jämställhetsarbete
Som en arbetsmiljöåtgärd och säkerhetsåtgärd har staket, i samarbete med Trafikverket, satts
upp i centrala Munkedal.
I Centrumskolan har pelletsförvaringen flyttats från källaren till en fristående silo på utsidan.
Arbetskläder till städenheten kommer att ordnas så att det inte enbart finns arbetskläder till
manligt dominerade arbetsplatser eller där lagstiftning styr detta.
Gemensamma aktiviteter har anordnas med all personal inom samhällsbyggnadssektorn – en
riktigt bra blandning.
60
168
Redovisning
2013
Kommunledningskontoret
Sektorn för Samhällsbyggnad
Sektorn för Barn och utbildning
Sektorn för Stöd, Vård och Omsorg
Summa
Projekt
Ansvarsområde
Kommunledningskontoret
Kommunchef
TILLVÄXT‐&KULTURENHETEN
PERSONAL & LÖNEENHETEN
IT‐AVDELNING
Sektorn för Samhällsbyggnad
Park‐ och skog
Kostenheten
Sektorn för Barn & utbildning
MUNKEDAL RO
DBV FÖRSKOLOR SÖDER
MUNKEDAL STALE
SVARTEBORG
KUNGSMARKSSKOLAN
KUNSKAPENS HUS
DBV OCH FÖRSKOLOR NORR
Sektorn Vård & omsorg, Stöd
UPPFÖLJNINGSSYSTEM
1004
1006
1074
1101
1140
1141
1151
1169
1189
1200
1204
1211
1212
1221
1222
1224
1241
1254
1256
1259
1270
1272
1286
1288
1296
1300
1308
1310
1311
1048
1233
1313
FIBERANSLUTN VHT
210
215
221
231
261
271
280
291
MUNKEDAL RO
Konst i offentlig miljö
DETALJPLANER
Fibernät
BYTE PA‐SYSTEM
UTBYTE PC / SKRIVARE
NÄTVERKSKOMP O DATASERV
METAKATALOG
Förändrad dokumenthanteri
NYTT ARKIV
BELÄGGN O BROARB
KÖK HÄLLEVADSHOLM SKOLA
BYTE AV ARMAT.GATUBELYSN
BELÄGGNINGSARBETE
FASTIGHETSINKÖP
SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER
EXPL SMEDBERGS IND ETAPP3
STRAT FASTIGHETSFÖRv
OMB KOMMUNALA FASTIGHETER
PROJEKT IND OMR/BOST OMR
UTB BOSTADSOMR
OMG H‐KAS SKOLA
AKUTA U‐HÅLLSÅTG
ÅTGRDER MUNKEDAL BANGÅRD
PROJEKT HÅBY
UTBYGGN BOSTADSOMR MÖE
ENGERGIÅTGÄRDER
KOMMUNAL FLYGKARTA
GC‐BRO BRUKSVÄGEN/ÄLVEN
INDUSTRIOMRÅDE SÄLEBY
GEOTEKNIK FOLKETS PARK
ÅTGÄRDER HISSAR
KÖP MARK SKINNF.RÖD/GLÄB.
P‐PLATSER M. CENTRUM
Möevägen GC o Vägförb.
Tak sporthallen/Energi H‐holmsskola
Tillbyggn. H‐holms skola
BYTE FORDON / REDSKAP P&M
HANDIKAPPÅTGÄRDER BADPLAT
Kost 10 år
DBV FÖRSKOLOR SÖDER
MUNKEDAL STALE
SVARTEBORG
KUNGSMARKSSKOLAN
KUNSKAPENS HUS
DBV OCH FÖRSKOLOR NORR
Ledning barn & utbildning
2308 ÄO ARBETSTEKN HJÄLPMEDEL
2333 GEM INVENTARIER ÄO
2335 ÄO LARM
2336, Inv MuSoLy Magna Cura
Totala investeringar
Redovisning
2013
2,70
21,33
1,80
1,41
27,24
Budget
2013
792 000
500 000
45 423
147 000
146 898
750 000
2 417 380
0
154 023
0
852 570 1 000 000
285 000
300 000
0
0
0
0
4 693 294 2 697 000
40 500
100 000
0
150 000
57 331
400 000
0 3 000 000
235 778
300 000
258 171
0
2 500 000 2 500 000
412 588
400 000
37 600
0
0
100 000
736 082
500 000
182 961
0
157 564
300 000
746 061
750 000
138 135
250 000
148 139
200 000
0
0
682 108
500 000
999 492
0
22 205
300 000
27 800
0
1 621 524 ‐500 000
109 865
0
423 895
0
0
0
‐12 762
0
65 000
0
370 3 000 000
17 711 358 8 000 000
667 270
800 000
247 136
250 000
119 468
30 000
28 335 639 21 330 000
126 377
50 000
50 480
50 000
54 539
50 000
573 557
555 000
26 891
50 000
0
400 000
166 808
125 000
84 721
520 000
1 083 373 1 800 000
162 422
171 000
79 178
83 000
1 397 737
133 000
407 067 1 021 000
2 046 404 1 408 000
36 158 710 27 235 000
Resultatöverföring
till 2013
3,84
7,98
0,00
2,84
14,66
Resultatöverföring
till 2013
0
53 000
0
3 000 000
400 000
0
0
185 000
200 000
3 838 000
0
0
0
90 000
0
0
0
0
0
0
240 000
0
0
0
0
0
100 000
0
1 000 000
0
0
1 700 000
0
350 000
550 000
80 000
100 000
0
3 695 000
0
0
70 000
7 975 000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
129 000
367 000
2 367 000
‐21 000
2 842 000
14 655 000
Årsbudget
2013
6,54
29,31
1,80
4,25
41,89
Årsbudget
2013
500 000
200 000
750 000
3 000 000
400 000
1 000 000
300 000
185 000
200 000
6 535 000
100 000
150 000
400 000
3 090 000
300 000
0
2 500 000
400 000
0
100 000
740 000
0
300 000
750 000
250 000
200 000
100 000
500 000
1 000 000
300 000
0
1 200 000
0
350 000
550 000
80 000
100 000
3 000 000
11 695 000
800 000
250 000
100 000
29 305 000
50 000
50 000
50 000
555 000
50 000
400 000
125 000
520 000
1 800 000
300 000
450 000
2 500 000
1 000 000
4 250 000
41 890 000
Avvikelse mot
årsbudget
1,84
0,97
0,72
2,20
5,73
Avvikelse mot
årsbudget
‐292 000
154 578
603 102
582 620
245 977
147 430
15 000
185 000
200 000
1 841 707
59 500
150 000
342 669
3 090 000
64 222
‐258 171
0
‐12 588
‐37 600
100 000
3 918
‐182 961
142 436
3 939
111 866
51 861
100 000
‐182 108
508
277 795
‐27 800
‐421 524
‐109 865
‐73 895
550 000
92 762
35 000
2 999 630
‐6 016 358
132 730
2 864
‐19 468
969 362
‐76 377
‐480
‐4 539
‐18 557
23 109
400 000
‐41 808
435 279
716 627
137 578
370 822
1 102 263
592 933
2 203 596
5 731 292
Äskande om
överföring till
år 2014
1,37
0,83
0,50
2,20
4,90
Äskande om
överföring till
år 2014
Del/Slutredovisas
2013
Till utsmyckning i kommunen. 37200
603000
582620
147 430
0
0
0
1 370 250
59 500
150 000
46 898
73 272
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
‐27 800
0
‐109 865
0
550 000
92 762
0
0
0
0
0
0
834 767
0
0
0
0
0
0
0
500 000
500 000
137 000
370 000
1 100 000
590 000
2 197 000
4 902 017
Kommentar till äskande om överföring till 2013
Försening upphandl planförf & beställning arkeologisk utredn.
Avser upphandling stamfiber. Investering fortsätter år 2014
ja
ja
Återstående medel behövs för att slutföra projektet.
Beredskap Metakatalog
Beredskap dokumenthantering
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
Kompletterings‐ och tilläggsinvesteringar skolor.
Beställning år 2013 erhålls först år 2014.
Beställda inventarier till samtliga boenden
Trygghetslarm samtliga särskilda boenden inom ÄO och LSS. Pengarna behöver flyttas med till 2014.
Bilaga 1
Ledning barn & utbildning
1005
1304
1178
1299
1054
1003
1082
1284
1306
4,69
28,34
1,08
2,05
36,16
Budget
2013
169
170
171
172
173
174
175
176
177
1(3)
1. Dokumentation av kvalitetsarbete
Redovisar läsår och inlämnas till områdeschef senast 1 september.
Enheternas dokumentation av kvalitetsarbete kommer att sammanställas i rapport till huvudmannen
1 oktober. Innehållet i dokumentationen för kvalitetsarbetet revideras årligen.
Innehåll:
1.1 Sammanfattning
1.2 Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser
1.3 Verksamhetens förutsättningar
Kort beskrivning av enheten, ex antal barn/elever, lokaler, arbetsmiljön,
Personalens kompetens; rektors grundutbildning och påbyggnad ex
rektorsutbildning; pedagogers kompetens; elevhälsans personal, elevassistenter
1.4 Läsårets områden för förbättring
1.5 Uppföljning
Enhetens verksamhetsplan, uppföljning och utveckling av utbildningen; se kvalitetshjulet
Plan för samarbete förskola, förskoleklass, och fritidshem
Plan för samarbete förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidiga år
Prioriterade områden under året som gått
Kommunens enkätplan
Enhetens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling; datum för
revidering
Enhetens ordningsregler och hur de tagits fram; datum för revidering
Kommunens riktlinjer för barns/elevers garanterade rätt till utbildning;
Att främja närvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro.
Skolverkets nya Allmänna råd samt riktlinjerna. Antal ärenden:_____________
Flickor
Pojkar
totalt
Antal avslutade
åtgärdsprogram
Antal aktuella
1:
2:
3:
1:
2:
3:
1:
2:
3:
åtgärdsprogram per 4:
5:
6:
4:
5:
6:
4:
5:
6:
klass grundskolan
7:
8:
9:
7:
8:
9:
7:
8:
9:
Antal aktuella
åtgärdsprogram per
klass gymnasiet
Antal nya
åtgärdsprogram
under läsåret
Antal förnyade
åtgärdsprogram
under läsåret
1:
2:
3:
1:
2:
3:
1:
2:
3:
178
2(3)
Enhetens rutiner vid barns/elevers frånvaro
1.6
Barns och elevers lärande
Respektive enhet ska här redovisa:
Planer, uppföljning och utveckling av utbildningen; se kvalitetshjulet
1.7
1.8
Förskolans lärandeuppdrag
Förskoleklassen
Fritidshemmet
Grundskolan
Särskolan
Modersmålsundervisning
SFI
Introduktionsprogrammet
Gymnasieprogrammen
Vuxenutbildning
Värdegrundsarbete
Hur har enheten arbetat med Läroplanens skrivning kap 2.1 Normer och värden
Vad kommer att prioriteras kommande läsår?
Barn/elever i behov av särskilt stöd
Antal utredda barn/elever
Flickor
Pojkar
totalt
Elevhälsans roll
I vilken grad har barnets/elevens röst lyfts in i utredningarna?
Hur ges stödet? Specialpedagog, speciallärare, lärare, elevassistent,
enskilt/grupp, stöd i klass, anpassat material, förändringar i lärmiljön, stöd från
Elevhälsan. Inkludering/exkludering.
1.9
Resultat och måluppfyllelse
Enhetens resultat, blankett Kunskapskrav åk 3,6 respektive 9. Bilaga 1-5.
Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen. Se tabellbilagan
Flickor
Pojkar
totalt
Åk 3
Åk 6
Åk 9
Analys
Åtgärder för förbättring
Betyg
Andel elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen
Flickor
Pojkar
Åk 6
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Analys
Åtgärder för förbättring
totalt
179
3(3)
Beskriv relationen mellan nationella prov och slutbetyg åk 9.
Andel elever med högre slutbetyg jämfört med provbetyg (%) Förra årets resultat inom
parentes. Bilaga 6
Analys
Åtgärder för förbättring
Genomsnittlig betygspoäng (%) gymnasiet. Förra årets resultat inom parentes.
Resultatmått
Introduktionsprogrammet Process
Riket
% av alla kvinnor
% av alla män
Totalt
Analys
Åtgärder för förbättring
Vuxenutbildningen
Måluppfyllelse i betygsbilaga.
Antal personer inom kommunens uppföljningsansvar ____________
Antal elever som går ett fjärde gymnasieår _____________________
Antal elever som avslutar gymnasiet utan fullständig gymnasieexamen_________
Antal elever som ”hoppat av” gymnasiet _________________
Analys
Åtgärder för förbättring
Läshastighet – testresultat
Läsförståelse – testresultat; God läsutveckling
Skolans framgångsfaktorer
Skolans utvecklingsbehov, se bilaga blankett
1.10
Barns och elevers inflytande
Skollagen 4 kap 9§ och 13 kap
Forum för samråd på enheten
Elevenkät V8
1.11 Forum för samråd med vårdnadshavare
Skollagen 4 kap 12-13§§
Former för samråd
Plan-innehåll-genomförande-utvärdering
1.12. Samverkan
Beskriv planering, genomförande, resultat, antal ärenden, se bilaga blankett
Elevhälsan, Stödteamet ”Klara”, Västbus, Socialtjänst
180
Bilaga 4: Ordlista till bokslut 2013
Gemensamma förkortningar för alla verksamheter
APT= Arbetsplatsträffar
Tkr= Tusentals kronor
Mnkr=Miljoner kronor
KKIK= Kommunens kvalitet i korthet
Driftredovisning= Redovisning av verksamheternas intäkter och kostnader
Investeringar= Investeringsredovisningen visar vilka tillgångar som kommunen har köpt
in under året.
Pensionsskuld= Kommunens skuld gentemot nuvarande och blivande pensionärer.
Redovisas enligt blandmodellen, vilket innebär att upparbetad skuld
fram till och med 1997 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför
balansräkningen. Efter 1997 redovisas pensionsskulden som en
avsättning.
KKIK=
Kommunens kvalitet i korthet, jämför kommunerna med varandra och
beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.
Benchmarking= Jämföra kommuner med varandra för att kunna förklara likheter och
skillnader samt förbättra kommunen.
Intern kontroll= Är att med en rimlig grad av säkerhet, säkerställa att följande mål
uppfylls:
• ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet.
• tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten.
• efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m.
Övriga verksamheter
KS= Kommunstyrelsen
KF= Kommunfullmäktige
IT= Informationsteknik
VA= Vatten och avlopp
ARV= Avloppsreningsverk
AME= Arbetsmarknadsenheten
PA= Personaladministration
181
Vård och omsorg, samt Stöd
LOV= Lagen om valfrihet
LSS= Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
IFO= Individ och familjeomsorg
SoL= Socialtjänstlagen
LVU= Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga
LVM= Lagen om vård av missbrukare i vissa fall
Lass= Lagen om assistansersättning
HSL= det kommunala ansvaret inom sjukvård och rehabilitering enligt Hälso- och
sjukvårdslagen
BBIC= Barnens behov i centrum, utredningsmetod inom barn och familj
HVB-hem= hem för vård och boende av vuxna missbrukare
LPT= lagen om psykiatrisk tvångsvård
ÄO= Äldreomsorg
eBilder(Maraknda)= Datasystem för hantering av fakturor och ordrar.
Usk= Undersköterska
Vb= Vårdbiträde
Hab= Habiliteringspersonal
KPB= Kostnad per brukare.
Barn- och Utbildning
RO= Rektorsområde
IUP= Individuell utvecklingsplan
V8= Verksamhetsutveckling (för de 8 kommunerna: Munkedal, Lysekil, Strömstad,
Tanum, Sotenäs, Orust, Färgelanda, Dals-Ed)
KU8= Kollegial utvärdering (för de 8 kommunerna: Munkedal, Lysekil, Strömstad,
Tanum, Sotenäs, Orust, Färgelanda, Dals-Ed)
GY= Gymnasiet
DBV= Dagbarnvårdare
Lgr= Läroplan för grundskolan
182
Lpo 94= Läroplan för obligatorisk skolverksamhet
PECS= Picture exchange communication system (bildkommunikationssystem för barn
med autsim)
SPSM= Specialpedagogiska skolmyndigheten
ICDP= International child development programme
BUP= Barn och ungdomspsykiatri
AU= Arbetsutskott
PIM= Praktiskt IT- och mediekompetens
HT= Hösttermin
VT= Vårtermin
F-5= Förskoleklass till årskurs 5
DAISY= Digitalt anpassat informationssystem
SFI= Svenska för invandrare
BVC= Barnavårdscentral
IV= Individuellt program
183
Bilaga 5 Kommunfullmäktige/Kommunstyrelsens styrkort
184
Bilaga 5 Sektor för samhällsbyggnad
Sektor för
Samhällsbyggnad
Budgetår 2013
En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!
Fokus
Ekonomi
Kund/brukare
1. Resultat enligt god ekonomisk
hushållning, som över tid ger ökat
handlingsutrymme
1. Samhällsb. - Högre effektivitet 1. Effektivare administrativa processer i 1. Fler nöjda, stolta och
och servicegrad gentemot våra
hela organisationen
kompetenta medarbetare
kunder/medborgare
Arbetssätt
Medarbetare
Hållbart samhälle
1. Minska
energianvändningen
Mål
1a.Se särskild
miljöhandlingsplan ,
fastställda mål
Strategi
1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöra 1. SB - Det goda värdskapet och
ekonomiska konsekvenser.
samverka med andra kommuner
1. Kritisk granskning av
investeringar
1. Ekonomisk uppföljning varannan
månad
1-2. Arbeta med ständiga förbättringar
för effektivare rutiner, arbetssätt och
dokumentation
1 a. Bättre samverkan inom kommunen
1.b Information till
verksamheterna
1. SB - Fler nöjda kunder
1. Ej överstiga
1. a Webbinformation till
investeringsbudgeten max 33 mnkr. kommuninvånare
verksamhetsområde gator och
vägar ( bättre än index i riket
2011: 71 %)
1. Budget i balans vid uppföljning
1. b Förbättrat resultat i enkät till
hyresgäster (enhetschefer)
jämfört med föreg.år
1b.Kontinuitet på gemensamma
aktiviteter
1a. Se särskild
miljöhandlingsplan plan och
åtgärder 2012
1b. Energirådgivning
1c.. Energieffektivisering,
annan uppvärmning
1 b. Upprätta underhållsplaner
1 b. Färdigställa planer
Mått
1 a. Medarbetarsamtal med
kompetensutv
1a. Alla har medarbetarsamtal
1a. Se särskild
miljöhandlingsplan plan
1. Högre grad av medarbetare som
1bc. Energiplanen
känner sig informerade
1. Medarbetarna upplever att de
har tid för reflektion och
återhämtning (medarbetarenkät)
1. Totala sjukfrånvaron skall
sänkas jämfört med föreg.år
1bc. Energianvändning i
egna fastigheter ska minska
jämfört med föreg år
185
Bilaga 5 Sektor Stöd
Område Stöd
Budgetår 2013
En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!
Fokus
Mål
Ekonomi
Kund/brukare
Arbetssätt
Medarbetare
Hållbart samhälle
1. Resultat enligt god ekonomisk
hushållning, som över tid ger ökat
handlingsutrymme
3. Stöd - Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa
1. Effektivare administrativa
processer i hela organisationen
1. Fler nöjda, stolta och
kompetenta medarbetare
Verka för en trygg boendemiljö för
målgruppen inom området
2. Under mandatperioden avsätta 20 4. Stöd - Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär
miljoner till pensionsskulden
försörjningsstöd
Strategi
Mått
Fokus försörjningsstöd
Fokus barn och ungdomar
Fokus instiutionskostnader
Fokus vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd
Fokus boende LSS/personlig ass
Fokus vuxna brukare inom LSS
Kostnad/dygn i gruppbostad LSS
Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd
Kostnad per dygn i servicebostad för
vuxna LSS
Kostnad per timme personlig ass
Kostnad per dag med beslut daglig
verksamhet
Försörjningsstöd kostnad per år och
kostnad per invånare
Andel av kommunens totala kostnad
Antal beviljade timmar SOL
boendestöd
Unga med ekonomiskt bistånd
Fokus handläggning/arbetsledning Förbättrad organisation
Handläggningstid ekonomiskt
bistånd –ÖJ
Väntetid för nybesök ekonomiskt
bistånd
Hälsotal/enhet
Mätning av chefernas
medarbetartid
Antal utbildningstimmar/år
Medarbetarenkät resultat i
jmf med föregående mätning
Andel ekonomiskt utsatta barn 0-19 år
Antal barn som når målen årskurs 9
Sjukfrånvaro
Webb granskning av vår egen hemsida utifrån öppna jämförelser
Medverka i planering av trygg
boendemiljö både i det enskilda
hemmet och i
bostadsförsörjningsplaneringen i stort
186
Bilaga 5 Tillväxt och kultur
Tillväxt- & kulturenheten
Budgetår 2013
En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!
Fokus
Ekonomi
Kund/brukare
Arbetssätt
Medarbetare
Hållbart samhälle
Mål
1. Tillväxt - Alla verksamheter ska
genomföras inom ramen för tilldelad
budget.
1. Tillväxt - Skapa (a)
allaktivitetshus oc h (b) mötesplatser
för alla åldrar.
1. Tillväxt - Effektivare
administrativa proc esser i hela
organisationen
1. Tillväxt - Fler nöjda, stolta
oc h kompetenta medarbetare
1. Tillväxt - Skapa förutsättningar för en
god oc h jämlik hälsa på lika villkor för alla i
hela kommunen
2. Ökad tillgänglighet på bibliotek
2. Tillväxt - Ge hela kommunen livskraft soc ialt, ekonomiskt, miljömässigt
3. Bryta trenden med minskade utlån
Strategi
1a. I alla tjänsteskrivelser tydliggöra
ekonomiska konsekvenser.
1b. Genom projektmedverkan skapa
mervärden för kommunen.
1a. Lägga fram ett konkret förslag på
allaktivitetshus som innefattar
samverkan med föreningslivet.
1b.Örekilsparkens möjligheter
undersöks.
2 o 3. a) utökade öppettider b) emedia c ) bibliotekets hemsida d)
soc iala medier e) fördjupat samarbete
med filaler oc h grannkommuner f)
annan skyltning i biblioteket
1a. Öka andelen genomförda
möten på distans (fler än två
deltagare).
1a. Planlagda, individuella
1,2. I alla beslut tydliggöra barn oc h- miljö
medarbetarsamtal oc h lönesamtal. perspektivet
1,2,3. Bostadsförsörjningsplan med
temaboende.
1b. Sc hemaändringar för att i)
frigöra tid ii) ökad öppettid Biblioteket
1c . Personal kan jobba på andra
enheter (filialer)
1b. Alla ska ha tid för reflektion
1,2. Utvec kla föreningslivet
1c . Alla ska kompetensutvec klas.
1,2. Alla verksamheter arbetar för att främja
hälsa oc h förebygga ohälsa.
1 d. Alla medarbetare ska uppleva
att deras insats är både
betydelsefullt oc h uppskattat
Mått
1a. Slutgiltigt politiskt beslut under
1a. Varje år förbruka maximalt 100 %
2012, Full drift 2013. Utvärdering
av budgeten.
2014.
1b. Extern medfinansiering ska minst
vara lika stor som den kommunala
insatsen.
1b. Utredning om Örekilsparkens
framtida utformning klar 2013.
1. Minst 10 möten 2012. Minst
20 möten 2013. Minst 30 möten
2014.
1a. Alla medarbetare (100 %
varje år).
1b. Medarbetarna upplever att
de har tid för reflektion oc h
återhämtning (medarbetarenkät).
Bättre resultat varje år.
1. Välfärdsbokslut vartannat år (2011, 2013
osv).
1. Följa folkhälsoindex årligen
1,2. Bostadsförsörjningsplanen ska vara klar
våren 2013
1, 2. 80 % av de arbetssökande ska ha
intyg oc h CV
1c . Minst 3 tillfällen till alla under 2. Andelen boende på landsbygden i
2012. Minst 5 tillfällen 2013. Minst förhållande till totalbefolkningen ska inte
7 tillfällen 2014.
minska. Index 0 2011.
2. Andelen invånare i arbetsför ålder 24- 65
år (försörjningskvoten) ska inte minska mer
än VG- regionen.
2. För 2013 bibehålla de senaste tre årens
nivå på deltagarantalet i aktiviteterna för
ungdomar i åldern 7- 20 år hos ungdomsoc h idrottsföreningar. Fram till oc h med
2015 ska deltagarantalet ha ökat med 10%.
2. 30 nya företag
2. Minst 14 kultur- oc h
föreningsarrangemang 2013. Minst 15 st. 2014.
187
Bilaga 5 Sektor för verksamhetsstöd (kommunledningskontor)
Sektor för verksamhetsstöd
Budgetår 2013
En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!
Fokus
Ekonomi
Mål
1. Resultat enligt god
ekonomisk hushållning, som Nöjda och kompetenta
över tid ger ökat
interna kunder
handlingsutrymme
Kund/brukare
Medarbetare
Hållbart samhälle
1. Effektivare
administrativa processer i
hela organisationen
1. Fler nöjda, stolta och
kompetenta medarbetare
3. Minska energianvändningen
2. Delaktiga
1 a Förändrat arbetssätt
för att nå målet effektivare 3. Ökad färdighet
processer
1 a Alla enheter ska vara
kostnadseffektivare
Strategi
1. Kartlägga processer och
hitta effektivare lösningar
Arbetssätt
Rätt hjälp till självhjälp
1-2. Arbeta med ständiga
förbättringar för effektivare
1. Alla ska ha tid för reflektion
rutiner, arbetssätt och
dokumentation
3. Energirådgivning
Utbildning i
nya/förändrade processer
Mått
1. Minska kostnaderna för
samtliga enheter inom
sektorn
1. Analysera minst fyra
processer inom sektorn
Att mäta de valda
processerna
1. Kartläggning av
tidsåtgången i processerna
1. Högre grad av medarbetare som
skattar att dem kan påverka sin
arbetstid (medarbetarenkät)
1. Medarbetarna upplever att de
1. Antal utbildningstillfällen i
har tid för reflektion och
de valda processerna
återhämtning (medarbetarenkät)
1. Mätning av sysselsättningsgrad.
1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas
jämfört med föreg.år
2. Alla enheter skall tillämpa
strukturdagordning
1. Avsatt tid för arbetet med
effektivare processer
1+2. Ökad grad av
delaktighet(medarbetarenkät)
3. ett utbildningstillfälle i
energirådgivning
188
Bilaga 5 Sektor Barn och Utbildning
Område Barn och Utbildning
Budgetår 2013
En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!
Fokus
Ekonomi
Mål
Barn/elever/vuxna
Arbetssätt
Medarbetare
Hållbart samhälle
2. B o U Alla elever ska nå
målen i år 9
1. Effektivare administrativa
processer i hela organisationen
1. Fler nöjda, stolta och kompetenta
medarbetare
1. Skapa förutsättningar för en god hälsa på lika
villkor för alla i hela kommunen
1. Använda tilldelade resurser på
bästa sätt. Göra rätt saker från
början med fokus på barn, elever
och vuxna
Strategi
1. I alla tjänsteskrivelser
tydliggöra ekonomiska
konsekvenser
Bättre arbete för likvärdighet
mellan kommunens skolor
Utveckla undervisningen för att
1. Månatlig ekonomisk uppföljning bättre möta elevers behov och
skiftande förutsättningar
Fokus på fritidshemmets
komplementerande uppdrag i
överensstämmelse med
styrdokumenten
2. Enhetschefer ska ägna mer tid
åt pedagogisk utveckling
2. Minska energianvändningen
1. Utveckla metoder för ständiga
förbättringar, effektiva
Främja en god psykosocial arbetsmiljö.
organisationer i projektet
förbättrad organisation
1. I alla beslut som rör barn tydliggöra barns
perspektiv
2. Mäta tidåtgången under en
normalvecka under våren och
hösten
1. Områdets arbete med det systematiska
kvalitetsarbetet
Tid för reflektion skall ske i grupp enligt
modell för lärande samtal.
2. Släckt belysning på skolor och förskolor när
verksamhet inte är igång.
2. Handlingsplan för systematiskt
kvalitetsarbete
2 Minskad pappersförbrukning
Fokus på förskolans
lärandeuppdrag
Mått
- Ev utöka den
specialpedagogiska resursen
- Alla elever har godkänt i alla
ämnen i årkurs 9.
- Systematisk uppföljning av
1. Varje enhet ska hålla sig inom elevers resultat i år 3, 6, 9.
tilldelad ram
- V8 mjukenkät i år 9 skall
Munkedal ligga på genomsnitt
jämfört med andra kommuner i
v8.
- Systematisk uppföljning av
elevernas individuella
kunskapsutveckling
- Nytt digitalt system för
pedagogisk dokumentation ska
utvecka de skriftliga omdömena
Bättre utredningar avseende
barns behov av stöd
Förbättrade åtgärdsprogram
Gymnasieelever som fullföljer sin
utbildning inom 3 år, totalt, andel
( 90%)
Förskoleenkät. Bibehålla det goda
resultatet inom förskolan.
1. Genomföra utbildning i
förbättrad organisation för
enhetschefer
Högre grad av medarbetare som skattar
att dem kan påverka sin arbetstid
(medarbetarenkät)
1 o 2 Ny handlingsplan för
systematiskt kvalitetsarbete Redovisning i verksamhetsberättelsen
skall vara genomförd och aktivt i ingående systematiskt kvalitetsarbete
bruk.
Resultatet i (medarbetarenkät) frågor
2. Kartläggning av tidsåtgång åt
ang. Arbetsmiljö, hälsa och
pedagogisk utveckling
arbetstillfredsställelse ska förbättras
Medarbetarna upplever att de har tid för
reflektion och återhämtning
(medarbetarenkät)
Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört
med föreg.år
1. Kartläggning av barns och ungdomars
psykiska hälsa årskurs 6 och 9. Enkäten består av 42
frågor, varav flera är utformade för att skapa
indikatorer. Förbättrat resultat jämfört med enkät
2009
2. Minskad pappersförbrukning 5%
2. Släckt belysning på skolor och förskolor när
verksamhet inte är igång.
189
Bilaga 5 Sektor Vård och Omsorg
Område Vård och Omsorg
Budgetår 2013
En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans!
Fokus
Ekonomi
Mål
1. Använda resurserna på bästa
möjliga sätt inom tilldelad budgetram
Kund/brukare
Arbetssätt
Medarbetare
Hållbart samhälle
1.V o O - Alla ska ha rätt till en värdig
omsorg oc h till en säker hälso- oc h
sjukvård
1. Äldre personer oc h deras anhöriga ska
veta vad de kan förvänta sig av
kommunens vård oc h omsorg
1.Goda förutsättningar för
enhetsc hefer att utöva ett bra
ledarskap
1. Fler nöjda, stolta oc h
kompetenta medarbetare
Skapa förutsättningar för en god
oc h jämlik hälsa på lika villkor för
alla i hela kommunen
2.Olika yrkesproffesioner inom VO
arbetar i team för ökad
kompetens oc h kvalitet
Äldre har rätt till en trygg
boendemiljö oavsett var man bor
2. Äldre personer ska kunna påverka oc h ha
2. God kontroll av verksamhetens
inflytande över hur oc h när utförs
innehåll oc h kvalitet
Strategi
Gemensamma månadsuppföljningar på
VoO - Införa värdighetsgaranti
områdes- oc h enhetsnivå
1a. Se över
ledningsorganisationen Vård oc h
omsorg oc h c hefernas uppdrag
Utvec kla arbetstidsmodeller
som möjliggör önskad
sysselsättningsgrad
Utvec kla en personal- oc h
kompetensförsörjningsplan
Alla förändringar/åtgärder ska noga
analyseras utifrån kvalitet oc h
ekonomi innan ställningstagande
1a. Arbeta fram förslag till
värdighetsgarantier inom äldreomsorgen.
Samverkan med brukare oc h
pensionärsorganisationer.
Vid behov omfördela resurser inom
området
1b. Tydliggöra oc h förbättra informationen
via hemsidan, broc hyrer mm
Prioritera investeringar oc h
utbildningsinsatser gemensamt inom
området
3.Utvec
metoder oc h rutiner
1 c Implementera den nationella värdegrunden
i hela kla
äldreomsorgen
enligt SOSFS 2011:9 för
kvalitetsgranskning oc h
internkontroll
1b. Alla enhetsc hefer ska ingå i
något nätverk utanför
kommunen, oc h få möjlighet till
individuell kompetensutvec kling
2. Utvec kla kvalitetsteam på
varje enhet
2. Arbeta med individuella
genomförandeplaner
Månadsuppföjningar
Mått
Delårsbokslut
Årsbokslut
1. NKI - hur nöjd är brukaren med den
information som ges SB: över 77% EB:
över 76 %
1.Medarbetarenkät. Antal
medarbetare/enhetsc hef
1. NKI- inflytande över 72%,
NKI- information över 66%
3. Genomförda internkontroller
Minst 5 genomförda
internkontroller under året
1. Väntetid från ansökan till erbjudande om
2 oc h 3. Redovisning av
plats i särskilt boende skall inte vara längre
avvikelser fallskador oc h
än 30 dagar.
läkemedel.
2. Alla brukare ska ha en genomförandeplan
= 100%
Högre grad av medarbetare
som skattar att dem kan
påverka sin arbetstid
(medarbetarenkät)
Antal personal som är nöjda
med sin sysselsättningsgrad.
80%
Totala sjukfrånvaron skall
sänkas jämfört med föreg.år
Medverka i planering av trygg
boendemiljö både i det enskilda
hemmet oc h i
bostadsförsörjningsplaneringen i
stort
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
190
Sida 15
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Dnr KS 2014-83
Remissvar regional folkhälsomodell för Västra Götaland
Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många
år. Synen på folkhälsoarbete och vad som påverkar befolkningens hälsotillstånd har
förändrats sedan regionen bildades. En trend är att folkhälsoarbetet har gått från
fokus på levnadsvanor till livsvillkor. Livsvillkor är samhällets sociala, ekonomiska
och miljörelaterade förhållande som påverkar individens möjligheter att ta ansvar
för sin hälsa. Människor i Sverige lever allt längre och blir allt friskare, men hälsan
är ojämlikt fördelad. WHO:s hälsostrategi Hälsa 2020 beskriver detta och betonar
vikten av en ändamålsenlig ledning, styrning och samverkan mellan centrala
samhällsaktörer.
VGR har i kraft av att vara en region, med ansvar för flera områden där
befolkningens hälsotillstånd kan påverkas, potential att nyttja möjligheterna inom
så väl det offentliga som civila samhället. I regionfullmäktiges budget 2011 fick
regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i
samverkan med kommunerna. Uppdraget lämnades vidare från regionstyrelsen till
folkhälsokommittén (FHK) som därmed fick ansvaret för att genomföra uppdraget.
En arbetsgrupp tillsattes med representanter från folkhälsokommitténs sekretariat,
hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och folkhälsoplanerare i kommunerna.
Förslaget till folkhälsomodell syftar till att förbättra organisering och samverkan och
på det sättet få ett effektivare folkhälsoarbete.
Folkhälsoutvecklarens tjänsteskrivelse utgör förslag till remissyttrande från
Munkedals kommun.
Beredning
Folkhälsoutvecklarens tjänsteskrivelse 2014-02-19
Förvaltningens förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar godkänna remissyttrandet som svar till Västra
Götalandsregionen.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
sida 1
2014-02-19
191
Dnr: 2014-83
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Remiss – Regional folkhälsomodell
Bakgrund
Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många
år. Synen på folkhälsoarbete och vad som påverkar befolkningens hälsotillstånd har
förändrats sedan regionen bildades. En trend är att folkhälsoarbetet har gått från
fokus på levnadsvanor till livsvillkor. Livsvillkor är samhällets sociala, ekonomiska
och miljörelaterade förhållande som påverkar individens möjligheter att ta ansvar
för sin hälsa. Människor i Sverige lever allt längre och blir allt friskare, men hälsan
är ojämlikt fördelad. WHO:s hälsostrategi Hälsa 2020 beskriver detta och betonar
vikten av en ändamålsenlig ledning, styrning och samverkan mellan centrala
samhällsaktörer.
VGR har i kraft av att vara en region, med ansvar för flera områden där
befolkningens hälsotillstånd kan påverkas, potential att nyttja möjligheterna inom
så väl det offentliga som civila samhället. I regionfullmäktiges budget 2011 fick
regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i
samverkan med kommunerna. Uppdraget lämnades vidare från regionstyrelsen till
folkhälsokommittén (FHK) som därmed fick ansvaret för att genomföra uppdraget.
En arbetsgrupp tillsattes med representanter från folkhälsokommitténs sekretariat,
hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och folkhälsoplanerare i kommunerna.
Syfte
Förslaget till folkhälsomodell syftar till att förbättra organisering och samverkan och
på det sättet få ett effektivare folkhälsoarbete.
Folkhälsomodellen
De som har ett uttalat ansvar för folkhälsoarbetet i dag kan delas in i tre domäner;
regional nivå, delregional nivå och lokal nivå.
Folkhälsomodellen ger följande förslag inom respektive domän:
Regional nivå (regionstyrelsen, folkhälsokommittén)
• Folkhälsokommittén ska även fortsättningsvis vara underställd
regionstyrelsen.
• Folkhälsokommitténs uppdrag och mandat ska tydliggöras.
• Folkhälsokommittén ska fortsatt vara pådrivande i det regiongemensamma
folkhälsoarbetet och arbeta med strategisk och långsiktig utveckling inom
området.
Delregional nivå (hälso-och sjukvårdsnämnderna)
• Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska ha ett fortsatt uppdrag för det lokala
folkhälsoarbetet.
Hälso- och sjukvårdsnämndernas presidier och kommunernas politiska
ledning ska ha regelbundna dialoger med utgångspunkt från
•
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 2
192
folkhälsoavtalen.
•
Folkhälsomedel som används i samverkan med kommunerna ska redovisas
på ett enhetligt sätt.
•
Tydliggöra uppdraget och utveckla incitament för hälso- och sjukvårdens
utförare, t ex primärvården och tandvården, för att utveckla det
hälsofrämjande och förebyggande arbetet.
•
Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ska skapa strukturer för likvärdigt
stöd till lokala folkhälsoplanerare. Stödet ska utgå ifrån lokala behov.
Lokal nivå (kommunerna)
• Folkhälsoavtalen ska ha en regiongemensam bas som ska kompletteras
utifrån lokala behov. Förslag till regiongemensam bas:
- folkhälsoavtalen ska delfinansieras mellan kommun och region
- minst en strategisk tjänst för folkhälsoarbete ska finnas i
kommunen/stadsdelen
- tjänsten ska organisatoriskt vara centralt placerad i kommunen
- tvärsektoriellt råd eller motsvarande ska finnas i kommunen/stadsdelen
- verksamhetsplan ska upprättas för folkhälsoområdet
- uppföljning ska ha en regiongemensam bas och genomföras årligen
- folkhälsomedlen ska ge möjlighet till att finansiera tillfälliga tjänster vid
implementering eller liknande
Regelbunden samverkan ska ske på chefsnivå mellan primärvård, tandvård
och den kommunala verksamheten. Detta kan vara i
folkhälsoråd/tvärsektoriella råd eller andra befintliga strukturer.
•
Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt
• Etablera regelbundna möten mellan Folkhälsokommittén och Hälso- och
sjukvårdsnämnderna.
•
Folkhälsokommittén ska ingå i Beredningen för hållbar utveckling, så att
folkhälsoperspektivet ingår i arbetet med den sociala dimensionen för
hållbar utveckling.
•
Etablera en styrgrupp på tjänstemannanivå för regionalt strategiskt
folkhälsoarbete. Styrgruppen ska bestå av cheferna från tillväxt och
utveckling och hälso- och sjukvård. Styrgruppen ska ledas av
folkhälsochefen. Styrgruppens uppgift är att hantera övergripande
strategiska folkhälsofrågor.
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 3
193
Följande uppgifter är av betydelse för ett gemensamt, strategiskt och
effektivt folkhälsoarbete i Västra Götaland:
- Ta fram långsiktiga planer för VGR
- Verka för tydliga och uppföljningsbara mål
- Ta fram underlag och indikatorer för att mäta befolkningens hälsa över tid
- Samordna uppföljningen för folkhälsoarbetet
- Ta fram förslag till regiongemensamma satsningar
- Utveckla modeller för att investera i folkhälsa och social hållbarhet
- Kontinuerlig kompetensutveckling för politiker och tjänstemän
- Spetskompetens som stöd till det lokala folkhälsoarbetet
Samverkan inom folkhälsoområdet externt
• Möjliggör för en flexiblare representation av Västra Götalandsregionen i
Samordningsförbundens styrelser.
FHK ska etablera en samverkansgrupp med den idéburna sektorn, med
representanter från regionala och delregionala aktörer.
•
Remissfrågor
1. Utvärderingen framhåller att det behövs ett förtydligande av
folkhälsokommitténs mandat och uppdrag. Anser ni att det är relevant och
att förslaget kan leda till det?
Munkedals kommun instämmer i att det behövs ett förtydligande av
folkhälsokommitténs mandat och uppdrag för att arbetet ska kunna få effekt
i organisationen och i regionen. I bakgrunden till detta remissvar beskrivs
hur VGR i kraft av att vara en region har möjlighet att påverka både det
offentliga såväl som civila samhället, och därför behöver man ha ett
strukturerat, sammanhållet och långsiktigt folkhälsoarbete.
Folkhälsokommittén behöver rätt mandat och uppdrag i organisationen för
att kunna driva detta arbete. Samarbetet med kommunerna i dessa frågor
bör också underlättas om detta genomförs så att vi med rätt mandat och
uppdrag kan arbeta åt samma håll.
Eftersom det tydligt anges i förslaget att folkhälsokommitténs uppdrag ska
tydliggöras för borde förslaget rimligtvis kunna uppnå önskat resultat.
2. Utvärderingen framhåller att det behövs en ökad samverkan mellan
folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Anser ni att
förslaget kan leda till en ökad samverkan och ett effektivare
folkhälsoarbete?
Munkedals kommun anser att förslaget rimligtvis bör kunna leda till ökad
samverkan då det specifikt anges att regelbundna möten ska etableras
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 4
194
mellan folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ett bra
samarbete mellan dessa grupper är en bra grundförutsättning för ett
effektivare folkhälsoarbete.
3. Regionstyrelsen beredning för hållbar utveckling arbetar med strategiska
frågor för långsiktig utveckling av Västra Götaland. Anser ni att
folkhälsoområdet bidrar till den strategiska utvecklingen av Västra Götaland?
Munkedals kommun anser att folkhälsa i allra högsta grad är ett område
som bidrar till den strategiska utvecklingen av regionen. En god hälsa har
inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet,
utan även för samhällets utveckling och ekonomiska tillväxt. En välmående
befolkning är en förutsättning för ett lyckat arbete i såväl kommun som
region. Strategisk planering för en långsiktig utveckling av regionen bör
därför definitivt innefatta folkhälsoområdet.
4. Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och externa samverkansparter
såsom samordningsförbud och idéburna sektorn gynnar folkhälsoområdet.
På vilket sätt gynnas folkhälsoarbetet i Västra Götaland av en ökad
strukturerad samverkan mellan parterna?
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Inte aktuellt.
2. Miljö
Inte aktuellt.
3. Folkhälsa
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar godkänna remissyttrandet som svar till Västra
Götalandsregionen.
Catharina Sundström
Folkhälsoutvecklare
Tillväxt- och kulturenheten
Johanna Hallqvist
Enhetschef
Tillväxt- och kulturenheten
Beslutet expedieras till:
Västra Götalandsregionen
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • [email protected]
Organisationsnummer 21 20 00-1330
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
195
Sida 16
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Dnr KS 2014-83
Redovisning av ej verkställda beslut SoL och LSS
Den 1 juni 2013 bildades den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg
(IVO), som då tog över tillsynsverksamheten från Socialstyrelsen. Därmed utövar IVO
tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS).
Kommuner är nu skyldiga att anmäla till IVO (tidigare till Socialstyrelsen) om
beviljade insatser enligt SoL och LSS inte verkställts på nytt inom tre månader.
Om IVO bedömer att insatsen inte verkställts inom skälig tid är myndigheten skyldig
att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av en särskild avgift.
Kommunstyrelsen (socialnämnd) skall till kommunfullmäktige lämna en
statistikrapport över hur många alla gynnande beslut om bistånd/insats enligt
4 kap 1 § SoL och 9 § LSS, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för
beslutet. Kommunens revisorer skall delges rapporten.
I rapporten skall anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid
som förflutit från dagen för respektive beslut. Uppgifterna i rapporten skall vara
avidentifierade. Det skall således inte gå att härleda uppgifterna i rapporten till en
enskild person. Inte heller skall nämnden ange skälen till varför de rapporterade
besluten inte är verkställda. Meningen är inte att skapa en diskussion kring enskilda
ärenden. Däremot skall det framgå hur stor del av de ej verkställda besluten som
gäller kvinnor respektive män. Rapportering till Kommunfullmäktige skall ske en gång
per kvartal och skall gälla äldreomsorg, Individ-och familjeomsorg samt LSS
verksamheter.
Observera att det i statistiken inte alltid avser samma personer från föregående
periods rapportering. Dessa beslut kan då vara verkställda och en ny person uppges i
statistiken.
De bilagda statistikrapporterna redovisar kvartal 4, perioden oktober-december 2013
Beredning
Nämndsekreterarens tjänsteskrivelse 2014-02-19
Förvaltningens förslag till beslut
*
Kommunfullmäktige beslutar att godkänna statistikrapporten.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
196
197
198
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
199
Sida 17
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Anmälan av delegationsbeslut 2014-03-12
Kapitel 1. Allmänna sektorsövergripande områden
Flik 1
Allmänna sektorövergripande ärenden
Kapitel 2. Kommunledningskontor
Flik 2
Övergripande kommunledningskontoret
Kapitel 2. 2 Tillväxt och Kulturenhet
Flik 3
Fysisk planering
Flik 4
Fritid
Flik 5
Kultur
Flik 6
Folkhälsa
Flik 7
Näringsliv
Flik 8
Biblioteksenheten
Nr
Flik 9 Personal och löneärenden
Nr
Flik 10 Ekonomi, upphandling och inköp
Nr
Flik 11 Administrativa enheten
Nr
Flik 12 Medicinskt ansvarig sjuksköterska – Tillsyn över hälso- och sjukvården
Nr
Kapitel 3. Sektor Barn- och utbildning
Flik 13
Övergripande sektor Barn- o h utbildning
Flik 13 Skolplikt och rätt till utbildning
Nr
Flik 13 Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (barnomsorg)
Nr
Flik 13 Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola
Nr
Flik 13 Gymnasieskola
Nr
Flik 13 Kommunal vuxenutbildning
Nr
Kapitel 4. Sektor Stöd
Övergripande sektor stöd
Nr
Flik 14 Individ- och familjeomsorg
Besluta om insatser bistånd perioden 2014-01-01 – 2014-01-31
Flik 15 Alkoholärenden och serveringstillstånd
Nr
Flik 16 LSS / socialpsykiatri
Besluta om insatser bistånd perioden 2014-01-01 – 2014-01-31
Flik 17 Biståndsenheten
Besluta om insatser bistånd perioden 2014-01-01 – 2014-01-31
Flik 18 Färdtjänst och riksfärdtjänst
Besluta om insatser bistånd perioden 2014-01-01 – 2014-01-31
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
200
Sida 18
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
Flik 19 Integrationsenhet – Handläggning av ensamkommande asylsäkande
Kapitel 5. Sektor Vård och omsorg
Flik 20
Äldreomsorg, äldreboenden, hemvård, rehab / Sjukvård
Kapitel 6. Sektor Samhällsbyggnad
Flik 21
Samhällsbyggnadsärenden (inkl parkeringstillstånd)
6.3.1
Besluta om bostadsanpassningsbidrag.
6.3.17
Besluta om parkeringstillstånd.
Kapitel 6.4 Byggenheten
Flik 23
Anställningsbeslut från område Barn och utbildning
Flik 24
Anställningsbeslut från område Stöd, vård och omsorg
Flik 25
Anställningsbeslut från övriga verksamheter
Flik 26
Beslut i kommunstyrelsens myndighetsutskott
Protokoll 2014-02-24
Förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av
delegationsbesluten.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
201
Sida 19
KOMMUNSTYRELSEN
§
2014-03-12
Dnr KS 2013-163
Information från kommunstyrelsens välfärdsutskott
Ordförande i kommunstyrelsens välfärdsutskott informerar.
Förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
202
Sida 20
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Information från Fyrbodals kommunalförbund
Åsa Karlsson och Ann-Sofie Alm avger information från Fyrbodals
kommunalförbund.
Förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
203
Sida 21
KOMMUNSTYRELSEN
2014-03-12
§
Avrapportering förtroendevaldas uppdrag
Förtroendevalda rapporterar kring utförda uppdrag.
Förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande